Hej! Jag lyssnade på senaste poddavsnittet. Har jag fattat rätt? Alltså att skippa räntefonderna i mina olika riskportföljer för att sätta in de pengarna på bankkonto med insättningsgaranti? Men hur fördelar jag då? Tex nybörjarportföljen? 40% är ju räntor?
Då väljer du 40% i ett sparkonto istället. Vill du dela upp 50/50 så väljer du 20% på sparkonto och 20% i räntefond.
Mång hävdar att man inte får tillräckligt med avkastning i förhållande till risken och därför är det bättre avkastning på sparkonto med 0 risk.
Själv har jag dock fortfarande räntefonder i mina portföljer. Sparkonto använder jag till det kortsiktiga sparande.
Ja som läget är nu har jag oxå räntefonder och sparkonto till kortsiktigt sparande.
Satt och tänkte på räntefonder. Man säger ju att de är okorrelerade med aktier. Och det stämmer i ett statiskt ränteläge.
Hög ränta, låg börs och tvärtom.
Men när det rör på sig så är de korrelerade. När räntor ökar så sjunker räntefonder OCH börsen. Övergången är tillfällig men kan dröja för långa räntefonder.
Samma gäller när räntan sjunker. Då ökar räntefonderna och aktierna. Osv.
Eller är jag helt ute och cyklar?
1 gillning
Ja det är lurigt med räntor.
Som jag förstått det så var det som hände 2022 extremt ovanligt, att både börs och räntefonder går ner så mycket som de gjorde. Typ värsta ränteinvesteringsåret sen 1788.
Katastrofåret för räntefonder beror på att vi kom ifrån ett läge där räntorna var noll och gick upp mycket snabbt.
Jag och en kompis körde lite 101 snillen spekulerar (minus snillena då 
) och resonera oss fram till sambanden som följer …
Säg att ekonomin går bra, företagsvinster ökar, fler vill köpa aktier så värderingen av aktier ökar också (mätt som tex P/E tal). Börsen går som tåget.
Ekonomin överhettar, ökad inflation, för låg arbetslöshet etc. Centralbanker höjer räntan för att kyla av. Börsen trendar neråt eftersom P/E tal bör vara lägre vid högre ränta (framtida vinster diskonteras/räknas ned med en högre ränta och då blir mindre värde i dagens penningvärde).
Räntefonder går också ner eftersom räntan gått upp så tappar de obligationer som fonden äger i värde. Ca 1% per års duration (längd på lånen). Dock så ersätts över tid obligationerna - de som gav låg ränta löper ut, och för pengarna köper fonden nya obligationer som ger högre ränta (räntan har ju gått upp). Så högre ränta är bra för räntefonder i långa loppet.
Centralbanker har höjt så ekonomin går ner (nödvändigt för att kyla av). Företagens vinster går ner vilket gör att börsen går ner eftersom vinsterna går ner. Räntefonderna fortsätter att byta ut obligationer och räntan som fonden får från långivarna går upp eftersom ränteläget är högre, dvs högre avkastning på röntefonderna.
Ekonomin har kylts av och centralbanker sänker räntorna. Räntefonder går nu upp eftersom räntan går ner då ökar de obligationer som fonden äger i värde. Ca 1% per års duration. Dock så ersätts över tid obligationerna - de som gav hög ränta löper ut, och för pengarna köper fonden nya obligationer som ger lägre ränta.
Ekonomin återhämtar sig, företagen går bättre, vinsterna ökar, börsen börjar går upp … och cykeln börjar om
Vi försökte oss också på ett starkt förenklat exempel för att se principerna
Säg att vi har en obligationsfond som har obligationer som ger 2% ränta och att de löper ut i 3 lika stora poster i slutet av Januari följande 3 år. Alltså typ 3 års duration.
Säg också att räntan momentant går från 2% till 5% den 1 januari ett år. Då tappar obligationerna ca 9% i värde pga den högre räntan (3% ökning med 3 års duration) samtidigt har fonden tjänat in 2% ränta senare året så avkastningen senaste året är -7%.
Säg därefter att räntan ligger still på 5%. Första året i slutet av januari så löper 1/3 av obligationerna ut med 2% ränta och man köper in obligationer med 5% ränta. Snitträntan är då 3% så i slutet av året ligger fonden på -4%.
Året därefter likadant med 1/3 som löper ut. Snittränta 4%. I slutet av det året ligger fonden på ±0%
Ännu ett år senare är snitträntan 5% och i slutet av det året ligger fonden på +5%.
Därefter kraschar ekonomin och räntan går momentant tillbaka till 2% och räntefonden går upp 9% (3% sänkning, 3 års duration). Fonden ligger då på +14%
… men sen kommer de nya obligationerna in med den lägre räntan på 2% så nästa tre år faller avkastningen från 5% till 2%.
Kontentan (om vi tänkt rätt) är att man skulle legat med korta räntefonder inför årets ränteuppgång men det är svårt/omöjligt att veta, medan det nu kanske börjar bli dax att välja mer obligationsfonder / långa räntefonder som redan straffats så hårt av de exceptionellt snabba räntehöjningarna från nollnivån till en som nästan snart är på en normalnivå.
Svenska räntefonder är inte så långa heller, de typiska som AMF Mix, AMF Lång, Storebrand obligation ligger på 3-4 års duration. Så de börjar väl växla in nya obligationer med högre ränta vilket är bra för avkastningen speciellt om räntan ligger kvar på en hög/mer normal nivå även i framtiden.
Rätta mig gärna om jag / vi tänkt fel
2 gillningar
Jag äger inte ett enda räntepapper jag anser att min risk är tillrcäkligt låg genom att ej ha några egna skulder o äger mitt boende utan några lån, vill jag ha något utanför aktiemarknaden så köper jag guld annars får det vara.
Kanske kan ha räntepapper som toapapper men men
Imponerande redogörelse av responsen på börsen när räntan ändras.
Jag tycker absolut det låter korrekt. Det går hand i hand med min observation också. Eftersom vi haft ett nollränteläge så ökade styrräntan flera hundra procent redan av en 0,5% ökning. Vilket direkt slog ner börsen OCH räntefonderna. Vi grävde ju vår egen grav när vi hade nollränta under så lång tid. Ränta är ju nyttigt för ekonomin, för att pengarna ska hitta tillbaka till där den hör hemma 
Det jag tycker är lite läskigt är att börsen i stort sett återhämtat sig och fortsätter öka samtidigt som räntefonder fortfarande försöker överleva räntehöjningarna. (Börsen har ökat 15% sen oktober 2022). Precis som att räntan inte biter på börsen, den kyls inte.
Troligtvis är vi för rika. Vi kräver troligtvis ännu högre ränta för att sluta handla och kyla ner marknaden.
Det är väl där inflationen också kommer in. Utvecklingen på börsen påverkas ju också av inflationen. Så minst 10% utveckling på ett år kan vara ren inflation.
Så för att återkoppla till mitt påstående så har vi nu just sett den effekten. Räntefonderna sjunker samtidigt som aktierna sjunker. Men det är helt beroende av durationen på räntefonden. Som du skriver skulle man haft korta räntefonder (som redan nu börjat få positiv avkastning). Därför blir det så viktigt att man väljer en räntefond som har en duration som är kortare än sin sparhorisont. Så räntefonden har tid att slå tillbaka innan uttag.
Jag personligen har börjat tycka om räntefonder senaste år. De är mer förutsägbara och betydligt mer trygga än vad många tror. Det gäller bara att förstå dem. Vilket är det svåra… 
Bra snack 
Håller med! Tror det var på Financialsense.com som jag läste (eller om det var på deras youtube) att det inte är helt ovanligt med sådant rally som vi har nu. Visst, det är för få gånger för att få statistisk signifikans men jag tyckte ändå det var intressant.
Typ principen är att i fasen där räntan höjs för att knäcka ekonomin så tar det helt enkelt tid. Räntehöjningar tar 1-2 år för att slå igenom. Alltså går ekonomin helt OK (trots högre ränta) så börsen kan tugga på uppåt. Samtidigt straffas räntefonder både av höjda räntor men kanske också av minskad efterfrågan (risk on, folk går in på börsen)
Sen kommer räntan tillslut att knäcka ekonomin och då droppar börsen för att företagsvinsterna går ner i den inducerade lågkonjunkturen. Räntefonder börjar öka avkastningen pga höjd ränta och kanske också för att folk hoppar ur börsen, risk off, och köper räntor.
Ju starkare ekonomin varit, ju högre inflation, desto högre ränta krävs för att knäcka ekonomin men det tar också längre tid före det syns (ffa pga en stark ekonomi). Alltså kan börsen köra upp en hel del före lågkonjunkturen kommer.
Financialsense nämnde också i någon artikel/avsnitt att börsen i snitt gått ner 25% efter att FED slutat höja räntan, alltså då de knäckt ekonomin för att få fram en lågkonjunktur.
Så jag tänker att pengar som går in på börsen just nu ska man nog vara extra säker på är tillräckligt långsiktiga. Det känns som risken är hög.
Det är väl därför jag också mer funderat på räntefonder för att få en balanserad risk på den delen, inte enbart korträntefonder för att få lite högre avkastning.
Jag började en tråd som handlar om allokering och ffa räntedelen inför Pension/FIRE då räntedelen ska vara betydligt högre. De som har 0-10% räntor i ”ger rich” kan ju strunta i det. Se länk nedan om du tycker det kan vara intressant 
2 gillningar
Grymt, ska kolla din tråd.
Jag tror också att risken är hög nu. Jag valde att skyffla in mer i mellanriskhinken och även lägga in 10% räntefond i min högriskhink
Ha det gott!
Men om man nu lyssnat på rikatillsammans-podden och kört på räntor, och idag har ca 50% av sina investeringar i form av räntor på Lysa?
Det ser dystert ut nu och centralbankerna verkar planera att fortsätta höja räntorna.
Är det då smartast at göra sig av med alla räntor på Lysa och köra på sparkonto med ränta istället? (inom ramen för insättningsgarantin då)
Jag fundera på att flytta runt, men det känns som att jag då “realiserar” förlusten av alla dåliga år med räntor på Lysa.
1 gillning
Om du kör en 50/50 portfölj baserat på ”vet inte” när pengarna behövs men insett att du behöver pengarna tidigare än tänkt så är det ju alltid bra att sätta pengar som behövs inom 1-3 år på sparkonto.
Att tajma med att byta långa räntor mot kortaste möjliga (sparkonto) för att sedan gå in i långa igen … well, det är två beslut som måste bli rätt för att du ska tjäna på det. Både ut och sedan in igen som ska hamna ”rätt” vilket känns tveksamt.
Just nu känns långräntor mer rätt än på länge. Visst kan räntor fortsätta gå upp, vilket kan straffa obligationsfonder, men om man ser det på några års sikt så känns det otroligt mycket bättre med långräntor nu än för 1-2 år sedan. Åtminstone för mig
1 gillning
JFB tack för svar!
Känt mig så frustrerad/besviken i flera år nu över att jag följt rådet med att använda lysa för räntedelen i mina olika “hinkar”.
Så du menar (gissar) att från och med “nu” kanske det trots allt (tillslut! Många många år senare är bra att följa rikatillsammans-rådet med viss andel ränta i sina hinkar, och där köra på räntor genom exempelvis lysa, om man har en någorlunda långsiktig investeringshorisont?
Ja jag skulle säga så.
Ursprungliga 60/40 egna fond portföljer (som jag har) där är räntedelen rätt kort. 20% rekades på sparkonto (istället för kort rte fond) och 20% i obligationsfonder men dessa är inte så långa i Sverige typ 4 år. Så i snitt en duration på 2 år dvs risk för -2% för 1% räntehöjning.
I och med att huvud reken gick över på Lysa så gav det säkert en bättre ränteportfölj men också längre duration som Lysa räntor ligger på 4.5-5 år. Alltså mer än dubbelt så hög ränterisk, -4.5-5% per 1% räntehöjning. Anledningen att den inte gått ner så mycket är för att det ju samtidigt trillar in ränta på tillgångarna. Och så går den upp mer när räntan går ner i framtiden.
Även om räntor kan gå upp mer så har jag börjat fylla på på obligationssidan (från korta till långa räntor). Ligger man redan i lite längre så tycker jag inte det finns mycket anledning att tajma med att gå ur och in igen. Det skulle man gjort för 1-2 år sedan. Alltid lätt i backspegeln
3 gillningar
Riktigt bra svar. Tack!
1 gillning