Hej Andreas och allihopa,
som Jan har sagt många gånger i poddavsnitten, räntefonderna - dvs marknadsmekanismerna bakom dom - är nåt ganska svårt o klurigt. Och nu försöker jag förklara nåt svårt o klurigt med mitt tredje språk, så tack för ert tålamod på förhand… 
Alltså, räntepappers prissättning har två huvudsakliga faktorer:
- “kupongränta”, som är baserad på marknadsräntor och låntagarens kreditvärdighet
- Vad är marknadsräntorna egentligen? Grovt sagt, de är räntorna som centralbankerna (FED, ECB, Sveriges Bank etc) sätter för deras utlåning vid olika lånperioder (primary/secondary credit). Dom är baserade på allmänna kreditbehovet, framtida förväntningarna, inflationen, mängden pengar på marknaden osv. De definierar alltså på stort sätt “priset av tillgängliga pengarna” på marknaden.
- Kreditvärdighet handlar om risk med låntagarens (stat eller företag) förmåga att betala lånet tillbaka. Ju bättre förmågan, desto lägre räntan - och vice versa (aka riskpremie).
- Och som vi vet - om räntorna sjunker, blir “gamla” räntepapper högre i värdet - om räntorna stiger, blir dom billigare.
- prispremie
- På samma sätt som med aktier, marknadens vilja att köpa nånting påverkar också räntepappers värde. Då pratar man om prispremie. När många investerare vill köpa ett investeringsfordon, blir dess värde högre. Och vice versa. Supply and demand helt enkelt. Och spekulation. Detta fenomen är starkare hos företagsobligationerna.
- Ett exempel: jag tror att bolaget A’s kreditklass höjas nästa år, så jag vill betala mera för A’s företagsobligation idag för att dess pris ska stiga ifall kreditklassen blir bättre och således sannoliken att bolaget betalar sina lån blir bättre.
- Ett annat exempel: Bolaget B har det svårt och är i fara att bli insolvent. Ingen vill ha B’s företagsobligation och dess pris sjunker drastiskt (detta händer särskilt med high yield räntorna). Eller typ alla investerare I världen är rädda för att massor av företag ska gå omkull och dom vill snabbt ut tillgångsklasset - detta hände med företagsobligationerna vår 2020. Företagsobligationerna är ingen krockkudde när marknaden rasar.
- Men på samma sätt - oberoende av kupongräntan - priserna av statskuldväxlar stiger när börsen rasar. Detta händer för att en stor mängd av investerare vill plötsligt sälja sina aktier och andra riskinvesteringar och köpa dessa säkra tillgångar (“safe havens”). Och därför sex, 60/40 and rock’n’roll never dies, som vi pratade i en annan tråd.
Många investerare glömmer faktor 2) ofta och tittar bara på faktor 1).
Hoppas att detta hjälper till. Ha det så gott!