Räntefonder vid börskrasch

Hej!

Är ny på det här med räntefonder. Har för ett tag sen fört över ca 200k till en 60/40 portfölj (mellanriskhink) på Lysa (aktier/räntor). Jag köper helt att räntefonderna i teorin ska agera krockkudde i vid börskrasch. Teori och praktik är ju dock ofta två olika saker, funkar det som tänkt? Lärdomar från Coronakraschen? Finns det andra rimliga alternativ, eller ska man lägga sin tid på att fundera på andra saker?

/Andreas

1 gillning

Har du kollat på den här tråden?

Min förståelse är att endast korta räntefonder funkar som en riktig krockudde och då är sparkonto ett bättre alternativ. Alla andra typer av räntefonder bör undvikas som krockkudde. (I lekhinken kan du ha mer ovanliga strategier med jättelånga amerikanska räntefonder om du vill)

1 gillning

Läs även den här: Sparkonto i stället för 20/80? Hur köpa 4GLD bäst? - Rikatillsammans nya rekommenderingar

Från Thomas A:

Under Corona-raset i mars visade det sig att det inte gick att sälja fonden, eftersom Spiltan vägrade med hänvisning till att prissättningen på räntepapper ej var säkerställd. När Spiltan öppnade för handel igen hade räntefonden rasat rejält.

Jag kan passa på att lägga till att Spiltans räntefonder inte var de enda som hade detta problemet. Jag ägde själv IKC strax före “räntefond-gate” som även de frös sina fonder för uttag. Så om Coronakraschen var någon som helst fingervisning över hur räntefonder går vid en börskrasch är svaret: riktigt uselt.

Jag börjar tro mer och mer att pengar som inte ska vara på börsen ett längre tag, eller vara en del av en utttagsstrategi (exempelvis 4% regeln), borde bara vara på banken.

Sen att guld är en större del av portföljen men inte allt för stor.

Mest för att jag inte gillar lånen i obligationer och i sparkonton.

1 gillning

Hej Andreas och allihopa,

som Jan har sagt många gånger i poddavsnitten, räntefonderna - dvs marknadsmekanismerna bakom dom - är nåt ganska svårt o klurigt. Och nu försöker jag förklara nåt svårt o klurigt med mitt tredje språk, så tack för ert tålamod på förhand… :wink:

Alltså, räntepappers prissättning har två huvudsakliga faktorer:

  1. “kupongränta”, som är baserad på marknadsräntor och låntagarens kreditvärdighet
  • Vad är marknadsräntorna egentligen? Grovt sagt, de är räntorna som centralbankerna (FED, ECB, Sveriges Bank etc) sätter för deras utlåning vid olika lånperioder (primary/secondary credit). Dom är baserade på allmänna kreditbehovet, framtida förväntningarna, inflationen, mängden pengar på marknaden osv. De definierar alltså på stort sätt “priset av tillgängliga pengarna” på marknaden.
  • Kreditvärdighet handlar om risk med låntagarens (stat eller företag) förmåga att betala lånet tillbaka. Ju bättre förmågan, desto lägre räntan - och vice versa (aka riskpremie).
  • Och som vi vet - om räntorna sjunker, blir “gamla” räntepapper högre i värdet - om räntorna stiger, blir dom billigare.
  1. prispremie
  • På samma sätt som med aktier, marknadens vilja att köpa nånting påverkar också räntepappers värde. Då pratar man om prispremie. När många investerare vill köpa ett investeringsfordon, blir dess värde högre. Och vice versa. Supply and demand helt enkelt. Och spekulation. Detta fenomen är starkare hos företagsobligationerna.
  • Ett exempel: jag tror att bolaget A’s kreditklass höjas nästa år, så jag vill betala mera för A’s företagsobligation idag för att dess pris ska stiga ifall kreditklassen blir bättre och således sannoliken att bolaget betalar sina lån blir bättre.
  • Ett annat exempel: Bolaget B har det svårt och är i fara att bli insolvent. Ingen vill ha B’s företagsobligation och dess pris sjunker drastiskt (detta händer särskilt med high yield räntorna). Eller typ alla investerare I världen är rädda för att massor av företag ska gå omkull och dom vill snabbt ut tillgångsklasset - detta hände med företagsobligationerna vår 2020. Företagsobligationerna är ingen krockkudde när marknaden rasar.
  • Men på samma sätt - oberoende av kupongräntan - priserna av statskuldväxlar stiger när börsen rasar. Detta händer för att en stor mängd av investerare vill plötsligt sälja sina aktier och andra riskinvesteringar och köpa dessa säkra tillgångar (“safe havens”). Och därför sex, 60/40 and rock’n’roll never dies, som vi pratade i en annan tråd. :smiley:

Många investerare glömmer faktor 2) ofta och tittar bara på faktor 1).

Hoppas att detta hjälper till. Ha det så gott!

1 gillning

En intressant kort diskussion om företagsobligationer på Placera-kanalen idag. Den förklarar också vad som hände med företagslånmarknaden under Coronakrisen i våras.

Värt att kolla på!

1 gillning

Nu förstår jag att jag generaliserar grovt men sitter och räknar på lite olika scenarion. Ponera att aktieindex skulle backa 50%, vad är rimligt att anta att man förlorar på räntefonderna? Hur ska man tänka?

Jättesvårt att säga, för att nästa gång har vi inget räntevapen kvar som skulle hjälpa med värderingarna.

Men jag skulle anta:

  • investment grade -10-15%
  • high yield -30-35%
  • statskulder ±0

Beror naturligtvis också på vad är orsaken till börsraset.

Tack för input. Enda plats jag just nu investerat i räntefonder är på Lysa, i vilket kategori landar deras fondportfölj?

edit: Kanske lysa själva vill komma med ett litet inspel? :slight_smile: @OscarLysa

Men jag skulle anta:

  • investment grade -10-15%
  • high yield -30-35%
  • statskulder ±0

Då kommer jag till nästa fråga, varför vill man introducera en risk, en fond som är asymmetrisk neråt? (om jag förstått det rätt).

Säg det. För att traditionellt har man fått en schyss premie från företagsräntorna. Idag inte så mycket.

Och det är synd för att jag gillar företagsobligationer. Där ger man pengar till företag och deras nyinvesteringar på riktigt, jämfört med aktier som prisspekulation på den sekundära marknaden.

Hej Andreas,

Vi har konstruerat Lysa Räntor för att ge en så bred exponering mot räntemarknaderna som möjligt. Fondens fördelning över olika kategorier kan variera något över tid men är ungefär:

  • statsobligationer: 35%
  • bostadsobligationer: 25%
  • företagsobligationer: 30% (merparten investment grade)
  • övrigt 10% (ex: ECB eller andra statsliknande emittenter och kassa )

Ca 60% av portföljen är allokerad mot den svenska marknaden och resterande mot den europeiska och globala räntemarknaden.

Med ovan i åtanke är det något svårt att placera vår ränteportfölj i något specifik kategori utan istället ger den en väldiversifierad mix av exponering inom tillgångsslagen räntor och krediter.

1 gillning