Hedgefonder – en intervju med hedgefondförvaltaren Eric Strand

Hedgefonder, även kallade marknadsneutrala fonder, är en speciell typ av fonder som ska gå plus och ge en absolut avkastning oavsett om marknaden går upp eller ner. Det speciella är att hedgefonder kan öka avkastningen och minska risken i portföljen. Jag har i många år varit skeptisk och inte tagit med dem i mina portföljer, främst på grund av avgifterna och den aktiva förvaltningen. I dagens avsnitt, som är ett samarbete med Pacific Fonder AB, intervjuar vi hedgefondförvaltaren Eric Strand.

När jag runt 2006 började spara mina pengar igen efter att ha slickat såren från förlusterna under IT-bubblan, så tittade jag mycket på hedgefonder och de så kallade marknadsneutrala fonderna. Det var en relativt ny företeelse med dessa så kallade marknadsneutrala fonder så skulle gå plus oavsett hur marknaden gick. Det man betalade för att gå plus när marknaden gick ner, var en lägre avkastning när marknaden gick upp. Ungefär samma sak som jag försöker åstadkomma med RikaTillsammans-portföljen. De var populära ett tag, men har fallit i popularitet med takt att vanliga aktiefonder gett väldigt goda resultat de senaste åren.

En av mina favoritfonder under den perioden var den Malmö-baserade fonden Stella Nova, som 2007 fick utmärkelse av Privata Affärer som bästa hedgefond. Sedan kom finanskrisen och ett par år senare fick den lägga ned. En intressant sak var att jag träffade förvaltaren i en hiss här i Malmö för ett par veckor sedan och hoppas få bjuda in honom till podden vid tillfälle. Samma sak med hedgefonden Coeli Spektrum som gick jättebra tills den inte gick längre. Jag hade även en annan fond som jag har glömt namnet på som gick jättebra och sedan hamnade den ur synk med marknaden och jag förlorade pengar både när marknaden gick upp och när den gick ner. Till och med Warren Buffett slog ett vad om att en indexfond skulle slå en korg av fem hedgefonder, något jag skrev om här.

Ja, som du märker har jag inte haft någon fantastisk erfarenhet av hedgefonder. Det ledde till att pendeln lite slog över och jag började ha åsikter om hedgefonder som lät ungefär som: ”nej, hedgefonder är inget bra”. Förr eller senare brukar jag fånga mig själv i dessa generaliseringar och försöka undersöka vad det handlar om. Jag inser nämligen det orimliga i att dra en hel bransch över en kam på grund av några dåliga upplevelser – det är nämligen lika dumt som att köpa tre dåliga aktier och sedan säga att aktier är skit. Det är nämligen aldrig hela sanningen.

När jag fick chansen och kom i kontakt med Eric Strand på Pacific Fonder – mycket tack vare er läsare som faktiskt tipsade om dessa hedgefonder i kommentarerna till artikeln ”Uppföljning av RikaTillsammans-portföljen” (tack Dave!) och i frågor och svar ”Pacific Precious?” (tack Fredrik!) – så tänkte jag; är det inte bättre att prata med ett proffs som har motsatts åsikt från mig själv? Precis enligt samma resonemang när jag bjöd in Andreas och Henrik från Coeli för att diskutera aktiv vs passiv förvaltning i avsnitt #36.

När vi spelade in avsnittet i början av veckan så var tanken att vi på en timme skulle hinna genom både hedgefonder och guld i allmänhet. Efter en timmes inspelning insåg vi att vi inte ens hade berört guld och guldinvesteringar. Jag tog ett spontant beslut då att köra det som två avsnitt – ett om hedgefonder som blev det här avsnittet och ett om guld som vi släpper nästa vecka. Jag hoppas att du gillar det.

Min största behållning från intervjun

Så här ett par dagar efter intervjun så tror jag att min syn sammanfattas ganska väl av mitt SMS till Eric i veckan:

Mitt liv var mycket enklare när jag tyckte att alla hedgefonder var dåliga…

På grund av mina tidigare erfarenheter har jag knappt tittat på hedgefonder, ens när jag har tittat på sammanställningar som bästa fonderna 2018. Precis som Eric tar upp, har jag ogillat dem för att jag har upplevt hedgefonderna som dyra, otransparenta, aggressiva, svårhandlade med låg likviditet och dessutom med hög risk. Med bara det perspektivet så är det ju rätt att välja bor dem.

När man tittar från andra hållet som Eric gör, så är det svårt att bortse från hans poänger om att sänka avgifterna, göra fonden transparent, handel på daglig basis och dessutom ha en marknadsneutral målsättning med låg risk. Jag har också mest sett hedgefonder som aktivt förvaltade fonder där alternativet är indexfonder eftersom det är mot de som de ofta jämförs. Men Erics poäng var snarare att låta de marknadsneutrala fonderna vara ett alternativ till räntefonderna. Helt ärligt så ska jag säga att så har jag inte tänkt förut.

Det var en sak som han sa i en bisats som har hängt kvar med mig mest – något som även flera av er läsare har påpekat på sistone:

Varför ha räntefonder i portföljen nu? På kort sikt har de långa räntefonderna en stor risk på grund av kommande räntehöjningar, de korta räntefonderna ger ju ändå ingen avkastning och high-yield-fonderna innehåller ju per definition de mest riskfyllda företagen. Varför då inte välja marknadsneutrala hedgefonder som krockkudde i portföljen istället (eller som komplement)?

Jag ska helt ärligt säga att jag inte har ett bra svar på den frågan eller det påståendet. På fredag träffar jag Henrik Tell igen, så det lär vara en av frågorna som jag kommer att ta upp med honom. Det är även något som jag gärna även tar inspel på från er läsare.

Men kontentan är att det kommer inte leda till någon förändring i modellportföljerna i dagsläget.

Det andra stora som jag tog med mig var är att det finns en polarisering kring det här med hedgefonder.

Vi kritiserar dem rätteligen men, enligt mig, av fel anledningar.

Det största misstaget jag upplever att vi gör är jämförelsen mot orelevanta index. Vi är så vana att jämföra mot t.ex. Stockholmsbörsen att vi missar att det är som att jämföra en häst med en formel-1 bil. Även om båda kan använda för att sig fram så är det helt olika saker.

Enligt mig är det ett misstag att argumentera för att hedgefonder är dåliga för att de inte slår Stockholmsindex. Det som jag tycker är intressant att mäta mot är huruvida de håller sitt löfte som t.ex. vara okorrelerade mot aktier och räntor, att ha en avkastning på t.ex. 4 procent över den riskfria räntan och ha en standardavvikelse på 5 procent. Det är sådana faktorer som kan få mig att överväga köpa en hedgefond. För att den bidrar med något annorlunda i min portfölj.

Gäller att skilja på de olika typerna av hedgefonder

När man tittar på hedgefonder så finns det många olika typer. Inte minst blir det tydligt när man tittar på olika listor där alla hedgefonderna klumpas ihop. Det är däremot jättestor skillnad på hedgefond och hedgefond. Om jag skulle försöka mig på en uppdelning så finns det följande huvudtyper:

• Aktierelaterade – som investerar i aktier precis som aktivt förvaltade fonder eller indexfonder men där de kan spekulera i både uppåtgående, nedåtgående och sidledsgående marknader, eller via olika typer av urval eller kombinationer av urval.
• Ränterelaterade – som fungerar på samma sätt som de aktierelaterade hedgefonderna, men gör det på räntemarknaden.
• Multi-asset  – som investerar i olika typer av tillgångar

För att göra det ännu mer komplext i nästa steg så kan man dessutom dela upp dem i olika inriktningar:

• Relativa värden – man tjänar pengar helt oberoende av den underliggande marknadsutvecklingen genom att utnyttja felprissättningar och en återgång till den normala nivån.
• Riktningsorienterade – man tjänar pengar genom att man tror på att en tillgång ska öka eller minska i värde.
• Händelsedrivna – man tjänar pengar på tillfälliga obalanser t.ex. när företag slås samman.
• Multistrategier – man använder en kombination av olika strategier (som i i intervjun)

Som jag skriver i slutet av artikeln så gör det här det svårt att jämföra äpplen med äpplen och päron med päron. Vissa hedgefonder går för mig direkt bort – såsom riktningsorienterade hedgefonder i aktier. Där tror jag mycket hellre på indexfonder med låga avgifter. På samma sätt är jag något skeptisk till hedgefonder på räntemarknaden som generellt anses vara svårare än aktiemarknaden. Däremot tror jag att multi-asset eller vissa multi-strategi fonder kan ha en plats i en välbalanserad portfölj.

Rätt hedgefond kan göra en portfölj matematiskt bättre

Det som har gjort att jag har funderat mycket på den här typen av fonder är att genom att komplettera med rätt mix av tillgångslag och t.ex. en hedgefond så kan man faktiskt öka den avkastningen och sänka risken i en portfölj. Det var inte helt intuitivt för mig initialt, men tittar man på att de marknadsneutrala fondernas styrka så handlar det om att i perioder då aktier går ner, kunna få en positiv avkastning. Det är inget trolleri utan handlar just om den låga korrelationen som hedgefonder och multi-asset fonder har med de traditionella tillgångsslagen som aktier och räntor.

Hedgefonden Brummer Lynx har en beräkning på sin hemsida där de visar hur en portfölj med 100 procent globala aktier (tänk globala barnportföljen) just höjer både Sharpe-kvoten och avkastningen genom att lägga till sin egen (självklart) fond till portföljen. Även om det är en partsinlaga, så tycker jag att det är intressant att undersöka vidare. Så här skriver de:

Den genomsnittliga årsavkastningen i en aktieportfölj har givit 4,13% i genomsnitt per år utan Lynx och 5,62% med Lynx (20 % allokering), en förbättring med 1,49 procentenheter per år. I båda fall sänks risken i portföljen genom att lägga till en allokering till Lynx. Siffrorna i exemplen baseras på Lynx historiska avkastning 1 maj 2000 till 31 januari 2018.

Nu är ju inte allt guld och gröna skogar, för där är stora nackdelar med just den specifika fonden, den största att avgiften ligger på hela 2.77 %(!) – långt ifrån nivån på 0.4 % som jag brukar sätta som gräns. Just dessa nackdelarna är något som vi tar upp i intervjun. Jag ska faktiskt se om jag inte kan be Eric göra en liknande beräkning för sina två fonder.

Notera att lägga till en hedgefond i portföljen INTE handlar om att öka avkastningen för att överprestera mot index i en uppåtgående marknad (även om det finns sådana hedgefonder). Det handlar om att lägga till något som kan begränsa risken eller öka den riskjusterade avkastningen. Läs gärna även slutet av artikeln (efter transkriberingen) för min poäng kring att vi kritiserar hedgefonder av fel anledning.

Transkribering av hela intervjun

Nedan följer en komplett transkribering av hela intervjun med Eric. Håll till godo! :-)

—- START TRANSKRIBERING —-

Jan: Idag är det dags för avsnitt 50, som är ett samarbete med Pacific Fonder. Vi kommer prata om saker som jag tycker är superspännande, som hedgefonder, guld, alternativa tillgångsslag och hur man kan använda detta i sitt sparande. Med oss har vi Eric Strand, som är fondförvaltare. Du förvaltar ju två av fonderna, Pacific Multi Asset och Pacific Precious.

Lite kort om din bakgrund är att du blev utnämnd till EuroHedge Emerging Fund Awards, som en av de bästa nykomlingarna på hedgefondsidan. Du har gedigen erfarenhet i finansbranschen, jag tror jag fick det till 25 år. Samtidigt som du har den gedigna matematik- & finanskunskapen, så har du också en helt diametral annan sida, som fäktare i svenska landslaget. Du var med i OS och du har ett stort intresse i strong yoga. Jag läste dessutom i någon intervju att du startade fonderna som en liten gåva till dig själv när du fyllde 50, och det tycker vi är så himla häftigt.

Vanliga missuppfattningar om hedgefonder

Jan: Just hedgefonder och guld är två spännande ämnen, för det är få saker som får så mycket kritik i finansbranschen. Innan vi går in på det, så undrar jag varför det blev just marknadsneutrala fonder och alternativa investeringar?

ES Som jag ser det, började hedgefonder med att man ville uppnå absolut avkastning. Det vill säga, målet var att i alla lägen försöka tjäna pengar, för en förvaltare.

De flesta vet inte skillnaden mellan relativ förvaltning och absolut avkastande mål. Skillnaden är att säkert 95% av alla fonder i Sverige är relativ-avkastande fonder, det vill säga att förvaltaren ska vara bättre än sitt jämförelseindex. Det betyder att om index är -20%, och förvaltaren -17%, så har han gjort ett bra jobb enligt sin jobbdefinition.

Men det förstår inte en sparare, hur -17% kan vara bra. Därför är det ganska viktigt att investeraren för upp ögonen för absolutavkastande förvaltare, det vill säga förvaltare som hela tiden vill tjäna pengar för investeraren. Det är det viktigaste. Inte att vara bättre än index.

Jan: Precis. Det där tror jag att man många gånger missar. Jag har pratat om det där i tio år, om index och sannolikheten att en aktiv förvaltare slår sitt index är ganska låg. Det har man gjort mycket studier på. Men jag tror precis som du säger, att man behöver betona den skillnaden; att slå index betyder att göra -15, när indexet gör -17. Men hur skulle du beskriva en hedgefond?

Hedgefondens historia

ES Nummer ett i en hedgefond är att man vill tjäna pengar och det var så hedgefonder började. Sedan blev det ett spår med hedgefonder där man var tvungen att ha ett väldigt fritt placeringsreglemente. Fonderna blev registrerade på lite okända eller kända öar runt i världen där man kunde arbeta på ett annat sätt.

Det vill säga att de placeringsreglemente som en hedgefond behövde förr i tiden, var tvungna att vara fria, och de här finansiella centren satte upp väldigt bra villkor för hedgefonder att verka på. Exempelvis Bermuda och Cayman-öarna, där de stora gamla fodnerna ligger. Det var bra på den tiden, men det är lite av de sakerna som har gjort att hedgefonder inte har blivit så populärt.

Jan: Kan vi inte gå in på det? Om man tittar på ryktena så skulle jag säga att de är dåliga, de är dyra, de är aggressiva, de är framförallt gjorda för att göra förvaltarna rika. Det är ryktena på den negativa sidan.

ES Ja, om vi börjar med det sista då. Där finns väl egentligen det positiva då, att de vill göra förvaltarna rika tillsammans med investerarna. För att det finns oftast en performance fee, en prestationsbaserad avgift, som nummer ett. Det vill säga att man har samma mål som investerarna och grunden är att det är där man tjänar pengar som förvaltare. Det är en bra grund. Sedan finns det också gamla hedgefonder, men det kan jag förklara lite längre fram här.

Olika typer av hedgefonder och de tre vanligaste problemen

Jan: Varför heter det hedgefond?

ES Det är en bra fråga. Hedge är ju engelska och betyder häck, och en häck finns till för att skydda en trädgård, och det handlar om att skydda kapitalet.

Man vill tjäna pengar i alla lägen, men de flesta hedgefonder är ganska försiktiga hedgefonder. Det finns också aggressiva hedgefonder, så det är en spelplan med två halvor, som blandas ihop med samma namn.

För att kunna tjäna pengar i nedgång så är man tvungen att ha ett annat placeringsreglemente, som vi var inne på förut. De första hedgefonderna fanns till för att skydda kapital vid nedgång i börsen. Men de placeringsreglementen som fanns till för fonderna började användas på ett aggressivt sätt av vissa, som glömde bort att skydda kapitalet.

Jan: Så tanken från början var att det skulle vara låg risk för att skydda kapitalet, sedan någonstans längs vägen så var det vissa som insåg att man kunde använda det för att maximera avkastningen.

ES Just det, då fick du två helt olika sorters fonder under samma namn, som har skapat väldigt stor oreda i ”Vad är en hedgefond?”

Caroline: Jag tycker att det här reglementet känns så diffust på något vis. Kan man förklara det lite kort bara?

ES Man kan ju säga så här då, att vi har rått bot på det som traditionellt sätt varit negativt inom hedgefonds-världen. De negativa aspekterna, traditionellt sätt, är att de inte är transparenta, för att de registrerades på orter långt bort. Våra fonder är registrerade i Sverige och de är även UCITS-fonder, vilket innebär att vi har full transparens på alla innehav. Vi har därmed tagit bort den negativa aspekten.

Nummer två är att hedgefonder kan vara dyra. Det har vi också rått bot på genom att ha extremt låga avgifter. Vi har en fast förvaltningsavgift på 0,5%, vilket då bara täcker kostnader som vi har. Det ger oss ingen intäkt. Sedan har vi en rörlig avgift på 15% när vi tjänar pengar.

Nummer tre är likviditet. Många hedgefonder handlas bara månadsvis, det tar lång tid innan man kan få ut sina pengar. Där har vi då daglig likviditet. På de tre sakerna som större investerare är negativt, så har vi kryssat av dem för att inte ha med de dåliga sidorna.

Hedgefondens syfte är att vara marknadsneutral mot börsen

Jan: Hur rekommenderar du att man ska tänka? Jag har ju själv avrått hedgefonder generellt, det var därför jag tyckte att det var så spännande att få bjuda in dig. Min grundläggande åsikt är att om det är någon som har en annan åsikt än en själv, då ska man ofta lyssna. Annars får man bias. Nu har lyssnarna fått höra ifrån mig i tio år att man ska undvika hedgefonder. Varför tycker du att man ska ha en hedgefond i sin portfölj?

ES Jag kan säga så här att idag är det ännu mer intressant att ha en hedgefond. En hedgefond har oftast förmågan att vara marknadsneutral mot börsen. Korrelationen är låg. Den svänger inte som börsen svänger, och det är optimal egenskap ihop med en aktiefondsportfölj. Idag har den klassiska portföljen varit aktier och räntor, men den fungerar inte längre.

Problemet är att vi har varit i en uppåtgående aktiemarknad i tio år. Näst längsta genom historien, som är ganska övervärderad. Man har tryckt in väldigt mycket pengar och likviditet i marknaden. Det kan fortsätta, men någonstans så vänder det.

Men det som är ännu värre är att i en räntemarknad, är att man ska ha både aktier och statsobligationer i sin portfölj, för att ha den biten som inte har korrelation med börsen. Men statsobligationer ger en negativ avkastning och då har man bytt ut statsobligationer mot obligationsfonder, och obligationsfonder är företagsobligationer som förvaltarna nu har drivit upp till high-yield, alltså skräpobligationer för att få maximal avkastning på räntesidan.

Problemet med det är att företagsobligationer, eller high-yield, har en korrelation som är väldigt hög med börsen. Så nu sitter väldigt många investerare i det läget att om börsen går ned, så kommer även deras räntedel förlora mycket värde. Och då har de egentligen ingen portfölj. Istället för att ha obligationsfonder i en portfölj, så hade jag valt att ha marknadsneutrala fonder.

En bra hedgefond kan erbjuda ett bra skydd

Jan: Jag har ju rekommenderat läsare att ha en klassisk 60/40-portfölj, och vill man vara aggressiv kan man dra upp det till 90/10, med 90% aktier och sedan ränte- & obligationsfonder. Jag rekommenderar en 60/40-portfölj där aktiedelen är marknadsviktad, alltså global cap. Räntedelen är typ 20% korta obligationer, typ Spiltan räntefond, alltså svenska, korta 12-månaders, och sedan kanske långa i form av typ AMF-räntefond lång, mellan 5–7 år. Om du hade läst bloggen kritiskt, hur skulle du kommentera på det med din erfarenhet?

ES Jag har väldigt svårt att se att långa räntepositioner ger någonting, och i de korta positionerna så ger de ändå ingenting. Jag hade snarare haft 50% aktier och 50% marknadsneutrala fonder, som egentligen är ett nytt namn på hedgefonder.

Jan: Låt oss titta på det här. Om du skulle prata med en lyssnare, hur ser processen ut för att välja ut de här marknadsneutrala fonderna? Om du inte fick köpa din egen fond, hur skulle du ha gjort då?

ES Om det är en modern hedgefond som är UCITS, så kan den inte göra alla saker, som man heller kanske inte ska göra med olika hävstång, derivat och knepiga saker. Är den UCITS så är den fullt reglerad som alla andra fonder. Då har man den tryggheten. Om den är dagligt handlad, då vet man att man kan köpa och sälja. Är det inga investerings-, köp- eller säljavgifter, alltså det kostar inget att köpa, man kan sälja två veckor senare om man inte tyckte att det var kul, och att kostnadsstrukturen är vettig.

I grunden handlar marknadsneutrala fonder om förtroende

Jan: Jag har inte alltid varit negativ till hedgefonder. För många år sedan älskade jag Stella Nova och jag har haft Lynx. Men även jag som är insatt kan uppleva att det är väldigt svårt att förstå vad det är jag köper, när jag ska titta på en hedgefond.

ES Frågan är om inte allting är komplext egentligen. Det är svårt att säga när man förstår någonting. När man köper en vanlig aktiefond så är det inte heller så lätt att förstå vad som görs, men visst, det blir svårare.

Jan: Om jag ska vara lite tuff, så tänker jag så här. Köper jag en globalfond så fattar jag ändå att jag kommer att få 60% i USA, jag kommer få 20% i Europa, och det kommer vara de största bolagen som är på de största indexen, mer eller mindre. Det är ändå sunt förnuft, och vi kommer prata om din Multi Asset fond, som jag tycker är superspännande. Men säg att jag tittar på en sådan här random hedgefond, hur djupt behöver jag gå för att förstå vad jag köper och kunna analysera en hedgefond?

ES I slutändan så handlar det om huruvida man gillar fondens arbetssätt; det är en förtroendefråga för förvaltaren. I hedgefonds-världen är fokusen på förvaltaren, vilket gör att alla är på tårna på ett helt annat sätt. Det krävs mycket mer beslut av förvaltaren. Man måste ha mer rätt än fel, och man måste våga ha fel. Förtroendefrågan blir extra viktig, kanske i och med att det inte är lika lätt att förstå hur jobbet görs.

Warren Buffett och det berömda vadet där han ställde indexfonder mot hedgefonder

Jan: Warren Buffet hade ju det här kända vadet. Han slog ju vad på tio år, att om jag väljer en S&P 500, alltså amerikanska indexet, så får ni välja en fem hedgefonder, och jag tror att indexfonden kommer att slå de här fem hedgefonderna på tio år. Efter åtta år hade den gjort det. Vad skulle du säga om det?

ES Vi kommer väl komma in lite på det i fonderna, och där kanske vi också kommer in på den matematiska aspekten. Alltså, vikten av att ha jämn avkastning. Om man nu tar marknadsneutrala fonder, hedgefonder, så är deras största styrka att kunna leverera positiv avkastning när marknaden går ner. De kan leverera positiv avkastning när börsen går upp också, men det största är ju om de kan leverera när börsen går ner. Buffet fick rätt under sin mätperiod för att han började vi rätt tillfälle. Om man hade valt fel tillfälle när man började vadet så hade det kanske inte sett ut så. Det blir en sanning i efterhand. Han trodde det, han visste det inte.

I en börsuppgång så är det ju bättre att äga börsen än hedgefonder, så är det ju.

Jan: Jag håller helt med dig. I en uppåtgående aktiemarknad så är det få tillgångsslag som slår aktier, men grejen är att Buffet också sa att den första regeln när det gäller investeringar är att inte förlora pengar, och regel nummer två är glöm aldrig regel nummer ett. Jag har ju själv börjat snegla på marknadsneutrala fonder också. Om vi ska vara helt ärliga, så är den RikaTillsammans-portföljen vi började med egentligen en variant på permanentportföljen, som vissa skulle påstå är en hedgefond. Så tanken är inte ny, på det sättet. Och precis som du säger, några av de bästa förvaltarna, som Ray Dalio, är hedgefondsförvaltare. Den fonden har gått jättebra.

Målet är en stabil avkastning med låg risk

Jan: Du nämnde också att du har din bakgrund i rådgivning, där du jobbade med klienter och deras pengar. Jag tror personligen att när man börjar sitt sparande så undrar man hur man kan få maximal avkastning och hur man kan öka sitt kapital. Men när man har kommit upp en del på den resan, så är man snarare intresserad av att bevara kapitalet. Då blir det kanske mer intressant med den här typen av strategi, där man fokuserar mer på risken än på avkastningen. Vad säger du om det?

ES Absolut, så är det. När man har kapitalet då är man nöjd med 5% eller 8% avkastning per år. Om man skulle vara ute efter 30–40%, då är nedsidan lika mycket. Risken med nedsidan är att det är väldigt tufft att ta igen en förlust. När man exempelvis blir äldre och närmar sig pension, är det väldigt svårt att få en nedgång, för att man inte har några nya intäkter och det är svårt att köpa. Då måste man minska risken, men det behöver inte ha med ålder att göra. Det kan ha att göra med vad man har för jobb, eller om man har sålt sitt företag.

Jag brukar säga att vi kommer att ha en börskrasch, och den kommer vara mycket större. Vi har väl max två år på oss, men troligen tidigare, och den kommer vara både större och kraftigare än vad vi vill tro, och det vill ingen höra. Varje krasch är en möjlighet, och varje krasch är bra för alla unga människor, för de får möjligheten att köpa billigt. Det är som en skog som brinner för att det ska växa nytt. Det behövs, just för våra ungdomar.

Sammanfattningsvis är det största problemet med hedgefonder när man börjar generalisera, och ser alla hedgefonder som samma sort, istället för de två olika spelplanerna, med de som är UCITS-reglerade och de som ligger på Caymanöarna.

Hedgefondförvaltare behöver ha en egen världsbild

Caroline: Du pratade om förtroendet för förvaltaren, att det är väldigt, väldigt. Har du själv haft någon sådan förebild inom hedgefondvärlden?

ES Det finns ett par amerikanska förvaltare som jag verkligen tycker har en coolhet och en vass hjärna och en syn. De måste oftast ha en bredare eller annorlunda syn. När det gäller vanliga förvaltare, så kan man göra en portfölj i grunden som en bas, sedan tar man lite små bets på några bolag som du tror eller vet kommer vara bättre än marknaden, så blir du lite bättre än index. Det är ju jättebra, för du gör ett bra jobb, men du behöver inte ha en stor fundamental syn på hela världen och hela systemet, utan du kan vara inne på ett litet spår.

Jan: Apropå det här med strategier, kan du förklara hur du själv tänker kring hedgefonder? Du driver ju två själv, så om vi börjar med Multi Asset fonden, som består av lite olika delar, med nya teknologier, reala tillgångar, räntor, etc. Kan du ge en introduktion?

ES Tanken med fonden är helt enkelt att skapa en stabil avkastning. Det är en ganska försiktig fond. Vi siktar på bara på den riskfria räntan, som är 0, plus 5%. Så målet är egentligen att ha 5% avkastning, så det är en relativt försiktig fond på det sättet. När det gäller stabiliteten så strävar vi efter att ha så lite volatilitet som möjligt i fonden. Ni jobbar ju på portfölj-nivå, men jag ser på fond-nivå. För att uppnå en stabil kurva svagt uppåt, med så lite svängningar som möjligt, så finns det olika tillgångsslag att ta till, och lite olika strategier.

Pacific Multi-Asset – en hedgefond med sex specifika fondstrategier

ES Det är sex olika strategier i fonden, och ni känner er ganska bekväma i den för att egentligen så har jag samma grundtanke som ni. Det är Harry Brownes Permanent Portfolio i botten i min tanke. Sedan är det som du var inne på, Ray Dalios All Weather Fund, som kom senare. Men jag har också velat göra det lite bättre än vad de har gjort, och då är det som sagt reglerade, transparenta fonder.

Det som också är viktigt med mina fonder är att vi har ett avkastningsfokus i SEK, i kronor. Om man köper internationella fonder så bryr de sig inte lika mycket om vad den råkar ge i kronor. Det är inte deras marknad. Vi å andra sidan sitter i samma båt som svenska investerare.

Jan: Jag ser det som att det är som ett piano där du har sex tangenter, och så kan du variera mellan de sex tangenterna. Kan inte du beskriva dem?

ES Den första kallar jag för millenium trends, med bolag som förändrar den värld vi lever i. Om vi då börjar med bioteknik, cyber security eller cyber-säkerhet, alltså de dataföretagen. Vi har AI, Artificial Intelligence, robotics och rechargable batteries. Alltså inte Tesla; det är inte bilen, utan batteriet, som är själva förändringen. Därför vill vi äga litium-bolag, eftersom det går åt mycket litium för att göra batterier. Så det är de trenderna som förändras. Det är väldigt spännande bolag vi äger där, men vi äger de stora bolagen. Inom bioteknik äger vi de största bolagen för att de gör vinst. De sitter inte med enorma mängder lån. Det här är momentum-aktier, det är aktier som går bra.

Vi äger de större bolagen inom bioteknik och cyber security, för att vi inte vill ha icke-likvida. Vi tar inte risk och köper små bioteknik-bolag. Även om det finns bolag inom branschen som kan ge högre avkastning, så innebär det då att man tar risken att det går åt andra hållet. Likviditet är också väldigt viktigt för oss, att man kan sälja snabbt. Att köpa är alltid lätt. När kraschen kommer så blir det väldigt tydligt hur viktigt det är att kunna ta sig ur en position. Det är inte givet i en krasch – därav är det stora bolag. Det är de fyra delstrategierna i en strategi.

Mean-reversion – en återgång till medelvärdet och vinsten med undervärderade aktier

ES Den andra tangenten som också är aktier, den kallar jag för mean reversion, alltså en återgång till medelvärde. Där vill vi köpa sådant som är undervärderat och det är i sektorer eller länder där det blir kontra-cykliskt. Ett bra exempel är när vi köpte Lundin Mining på en kurs runt 25, som då har haft en kurs runt 50 nu två år senare. Det är 100% avkastning. Det intressanta när vi köpte den på 25, var att all time high var nära 100 innan den sektorn tappade. Det vill säga att vi hade en ganska stor potentiell kursuppgång bara komma tillbaka till tidigare all time high, medans resten av börsen stod ganska mycket på all time high. Då är det inte lika mycket potential. Det betyder inte att Lundin Mining någonsin kommer tillbaka, det vet vi inte, men potentialen är där.

Caroline: Jag kan tänka mig att det finns en del människor som har negativa associationer till Lundin-företagen, bland annat Lundin Mining. Vad de opererar i världen och att det kanske inte är så noga för dem. Eller så har väl media lagt fram det. Jag har ingen aning, men det är intressant att ni har den. Kan du motivera lite mer från det etiska hållet?

ES Absolut, nu börjar det bli riktigt spännande. För det är klart, det är lätt att säga att gruvbolag inte är så etiskt, men vi inte hade några gruvbolag så skulle vi inte ha någonting. Jag vill börja där. Först kan man säga att gruvbolag är hemskt och det kan jag hålla med om att det kan se hemskt ut, men om vi var så etiska att vi inte ska gräva i jorden, då har vi inte en telefon, vi har inte ett hus. Vi kan inte bygga någonting om vi inte har gruvbolag, så det blir en intressant diskussion. Just Lundin anses vara en av de tio bästa familjerna i USA inom den här sektorn.

Lundin är ett namn som är väldigt aktat i USA och resten av världen inom gruvdrift, för att de är så skickliga. De kanske är mer positivt kända utomlands. Deras expertis är just att kunna verka i ganska svåra områden, där det politiskt är svårt. Normalt sätt så undviker jag sådana bolag, men Lundin Mining är inte så nischat som några av de andra bolagen. För jag vill generellt hellre ha bolag i Kanada och Mexiko, alltså länder som är lite mer stabila än i de länder där Lundin agerar, men det som också är positivt med Lundin är att familjen äger så mycket i sina egna bolag. Det gillar jag, och deras expertis och skicklighet.

Ibland har vi länder som har gått ner, alltså Grekland eller Brasilien. Som du var inne på tidigare, så betyder det att saker oftast går upp och ned mer än vad de ska göra, i mean reversion. Det skapar möjligheter för förvaltaren eller investeraren.

Reala tillgångar som fastigheter, skog & infrastruktur, guld och gå kort

ES Tredje tangenten blir också aktier, men med fokus på reala tillgångar. Det vill säga att vi äger fastighetsbolag, skogsbolag, bolag som håller på med vatten, infrastruktur, jordbruk. Det är bara bolag som äger någonting, så vi vill inte ha bolag som bara jobbar med ekonomi eller med andra tjänster.

Sedan har vi ett ben som egentligen bara är guld. Jag har en hel fond för det sedan. Med det femte benet går vi kort aktiemarknaden, så vi går kort olika länder eller sektorer. Enklast är det att förklara det som att man får en tvärtom-rörelse, och man tjänar på när börsen går ned. Jag brukade jobba väldigt mycket med ETF:er, som har blivit populärt nu, men idag använder jag bara ETF:er för att gå kort. När man går kort så är det bra att gå kort ett helt index, istället för att gå kort en enskild aktie. För det finns en risk om man går kort på en enskild aktie och den går upp hur mycket som helst. När man går kort ett helt index så får man en bredd, så det är väldigt bra att gå kort via ETF:er.

Sedan är det ett ränteben, som är flexibelt, så jag kan gå kort långa räntor. När långa räntor går upp, då kommer obligationsfonder att tappa i värde. De gamla ligger inlåsta med låga räntor, och när det kommer högre räntor så minskar intresset att äga dem. Förr i tiden var det så att centralbankerna styrde den korta räntan och marknaden styrde den långa räntan, men centralbanken har nu tagit över båda två. Förr jobbade centralbanken som så att man sa ingenting, och sedan sa man någonting, och då fick man rätta sig efter det.

Men sedan krisen så har de börjat med forward guidance, där de pratar om hur de kommer att göra, för att skapa en mjuk resa. Och det har Riksbanken också gjort. Det intressanta när man tittar på vad Riksbanken har sagt, och tittar på räntekurvorna de har förutspått, då får man igelkottsgrafen. Man har pratat om 25 räntehöjningar, men det har blivit 11 räntesänkningar på den resan. Det är en väldigt intressant graf att titta på. Det mest intressanta är egentligen att marknaden fortfarande litar på det som sägs, trots att man har sagt fel 25 gånger i rad.

Räntefonder tappar i värde när räntan går upp och vice versa

Jan: Jag kan lägga in igelkottsgrafen på bloggen, för den är jättekul. Med lite fantasi kan man se igelkottens rygg och svans i bilden nedan. Den har till och med en egen hashtagg på Twitter i form av #rikshog. Tack till Nordea och @enlundm för bilden.

Jag ska försöka förklara detta. I en räntefond lånar man ut pengar till någon, och då har vi kommit överens om att vi har lånat ut mina pengar till dig på en fixerad ränta. Sedan går tiden och du betalar mig denna räntan, och jag får 1%. Sedan höjs räntan till 2%, vilket betyder att jag kan få 2% ränta på alla nya lån, då är det inte så attraktivt att köpa upp ditt lån, då det bara har 1% ränta. Då har värdet sjunkit.

Det är därför som, när räntan ökar, så sjunker räntefonder i värde. Min tolkning av när du säger att gå kort långa räntor, det betyder att när räntan ökar, så kommer du spekulera i att de långa räntorna kommer minska i värde, vilket gör att minus och minus blir plus. Då tjänar du pengar.

ES Ja, precis, och det finns olika anledningar till varför räntan höjs. Det kan vara så att det är så mycket fart, att det går så bra, och då måste räntan höjas, annars skapas det inflation. Eller så har du kris som i Argentina nu. Där har vi en väldigt intressant situation som börjar, som man kanske behöver ta upp på radarn. De har fått höja räntan till 40%.

En annan viktig aspekt av räntefonder idag är att vissa fonder får pris. På aktiesidan kan det vara ett väldigt bra fenomen, men på räntesidan idag, så är egentligen den bästa räntefonden den fonden som har haft placeringarna med högst ränteavkastning. Och vilka får högst ränteavkastning? Jo, det är de bolag som har högst risk, eftersom räntan bestäms av risken.

Detta innebär att de fonder som toppar listan över bästa räntefonder är de som har tagit högst risk. Så, frågan är hur bra det är att äga, och hur bra är det att titta på backspegeln på deras resultat? Det är lite farligt att man får betyg som bästa fond, när man egentligen är den som har tagit mest risk.

Jan: Hur är fördelningen med de här sex tangenterna?

ES Det är ganska fri fördelning i procent. Nu har vi ingen bild här, men om vi säger att millennium trends är ungefär 20%, strategin mean reversion är lite mindre på säg 10%, reala tillgångar 20%, guld 20%, sedan är kort ungefär 10-15%, och räntesidan som är 15-20%.

Jan: Hur mycket varierar du? Om jag köper denna fond, kan det plötsligt bli att det är 100%…

ES Nej. Grunden är permanent portfolio. Millenium trends är lite momentum, lite som börsen men lite vassare. Mean reversion är undervärderade bolag som är kontra-cykliska, men i mean reversion är de redan lågt värderade, så de har inte mycket fallhöjd på det sättet. Om det sker en variation så kan det vara att guld kanske går från 20% till 25%.

Vad är worst case scenariot med din fond?

Jan: Säg att jag köper den här fonden. Hur stor är sannolikheten att den skulle göra minus 20%? Vad är worst case scenario? Vad är risken jag köper i den här fonden?

ES Våra fondadministratörer back-testar alla krascher som har varit och ser hur fonden hade presterat under de förutsättningarna. Nu har jag inte siffrorna framför mig, men då landar vi på plus i alla de situationerna, så det måste vara någon ny situation som aldrig har inträffat på något sätt.

Jan: Så det ska vara osannolikt att denna ska kunna backa med någon större procentandel? Vågar du säga med 90% säker att den inte kommer backa med mer än max 5% eller 10%? Vanligt index kan ju backa med 60% utan problem.

ES Jag bara tänker på vad som kan finnas, för statistik är lurigt.

Jan: Jag gillar ju att göra Monte Carlo simulationer och räkna på draw downs. Jag brukar säga att de flesta sparare har alldeles för mycket risk i sina portföljer. Dessutom har den genomsnittliga 40-åringen inte varit med om IT-bubblan, och den genomsnittliga 30-åringen har inte upplevt en finanskris, så de är inte känslomässigt medvetna om hur det är att förlora sina pengar. Jag har förlorat mina pengar två gånger. Jag har varit med om att ni portfölj stod på minus 62% och jag loggade in på mitt Avanza på ett och ett halvt år, för jag mådde dåligt. Om jag då köper din fond så skulle jag ju bli sjukt besviken om jag loggade in och så stod den på minus 62%.

ES Det får inte ske, men jag vet inte om det går att säga att det inte kan hända, med 100% säkerhet. Vår överlevnad beror på att vi dag för dag har positiv avkastning. På tal om simuleringar så tycker jag att det är ännu intressantare med tail risk, när det som händer som aldrig har hänt förut. Det ska inte bara klara det som redan har hänt, utan det ska klara det som kommer hända nästa kris.

En hedgefond ska bland annat skydda mot den så kallade svansrisken (eng. tail risk)

Jan: Precis, det är ju det Taleb pratar mycket om, med svarta svanar och så vidare. Det bygger på att vi tenderar att underskatta när det går åt skogen, och då är det en forskare eller författare som heter Nassim Taleb, som skrev en bok om att osannolika händelser inträffar med mycket högre sannolikhet eller vad de egentligen borde. Vilket betyder att vi har gjort vissa felaktiga antaganden krig hur finansmarknaden rör sig. Att vi har mycket det som man kallar för svansrisk, att den långa svansen kan smälla till och ha mycket större påverkan än vad den statistiskt borde ha.

ES Med mina fonder vill jag heller inte simulera vad sannolikheten är inom 95% säkerhet, utan det är de där 5%. Det är egentligen som försäkring på huset. Sannolikheten att man ska behöva använda försäkringen är minimal, men ändå har vi alla en försäkring. Och det gäller portföljer också.

Jan: Är det något annat du tänker att vi har missat kring Multi Asset?

ES Det som skiljer sig där är att den har ett tydligare mål om att ha en jämn avkastning. Fonden bygger på ett ordspråk från Einstein, som sa att effekten av ränta på ränta är världens åttonde underverk. Det ser man ju i alla grafer, hur positivt det är. Översätter man ränta på ränta till vår värld i börsen, eller avkastning på avkastning, då får du en dimension till som är väldigt viktig. Det blir lite matematiskt. Man talar om aritmetiskt medelvärde och geometriskt.

Jan: Du hade ett citat som sade:

Höga aritmetiska värden optimerar avkastningen och skyddar samtidigt mot Murphys vid insättning och uttag.

Var det rätt citerat?

Skillnad på geometriskt och aritmetiskt resultat i avkastningen

ES Ja, och ett grundexempel är att för att ha 100% över tio år, om man adderar alla tio års avkastningar till 100%, så är den optimala kurvan att ha 10% varje år. Men om man har en ojämn kurva som +20%, 0%, +20%, 0%, så får man ett sämre slutresultat.

Vi kan ta ett kraftigare exempel, om man har +50 och sedan -50, eller 0, 0. Aritmetiskt har båda samma resultat, men inte geometriskt. Därför är det bättre ju jämnare och finare kurva man kan ha, och det är därför det är så dyrt att förlora pengar.

Det är inga problem när börsen bara går upp, men har man då upplevt lite nedgångar, då lär man sig det.

Jan: Precis. Det är ju som Caroline i förra avsnittet, så pratade vi om det här med uttagsstrategierna och att man vill minska risken, för att ett enskilt år i början av ens sparande karriär kan ha oproportionerligt stor påverkan. Jag tror att det är många som inte tänker på det som du är inne på, med skillnaden på det aritmetiska och det geometriska.

ES Ja, och ett annat som jag brukar använda är ju Murphys Lag. Om någonting kan gå snett, så går det snett. Så när man vill ta ut pengarna, när man vill köpa någonting, så är det just då börsen har rasat. Och det är det man vill undvika, genom att ha jämn avkastning.

De tre viktigaste faktorerna att kolla på när man väljer en hedgefond

Jan: Om man skulle vilja titta på några andra hedgefonder, har du några andra att rekommendera?

ES Det finns jättemånga duktiga förvaltare. Det är svårt, jag ska inte säga namn på andra förvaltare och säga vilka som är bättre än de andra, men det viktiga är att de uppfyller de här kriterierna. Att prisbilden är ok, att de är UCIT så att de är transparenta och att de är dagligt handlade.

Jan: Vad är en bra prissättning? Mellan tummen och pekfingret.

ES Först får man tita på att det inte är en fond i en fond, för då kan det stå 0% och det kan bli lite rörigt direkt. Om det är en vanlig direktfond så ser man priserna. Förut tog marknadsneutrala fonder 2% i fast avgift och 20% i rörlig avgift. I moderna tider har alla avgifter kommit ner. Nu är det väl 1% i fast avgift och 20% i performance fee. Vi har gått lite längre då, och tagit ner det till 0.5% och 15% i performance fee. Vår performance fee är baserad på ett tröskelvärde, så vår definition är att tjäna pengar, så när vi slår våra egna all time highs, då tar vi ut performance fee. Så vi sitter i samma båt som investerarna. Vi tjänar bara pengar då investerarna tjänar pengar.

Jan: Har du dina egna pengar i fonden?

ES Ja, i båda fonderna, sedan har jag också lite direkta innehav med aktier och silver.

Vad skulle andra säga som kritik av dina fonder?

Jan: Om man skulle prata med någon där ute, vad skulle de har för kritik på dina fonder?

ES Om vi lider av någonting så är det att vi inte riktigt har nått 3-årssträcket. Många uppfattar tre år som väldigt viktigt och det finns ett värde av att en fond är tre år. Det finns mer historik. Större investerare tittar inte på fonder som inte har tre års historik, det är en regel de har. Individuella investerare kan alltid göra som de vill, medans exempelvis försäkringsplattformar inte tittar på fonder förrän de är tre år gamla, punkt. Då lider man av det.

Jan: Ok, detta ska bli superspännande. Jag ska faktiskt ta mig en seriös funderare och kanske komplettera räntebiten. Att kanske sänka räntebiten och lägga till en marknadsneutral fond. Man kan köpa dina fonder via både Avanza och Nordnet och de vanliga ställena, så det är inget konstigt. Egentligen var det tänkt att vi skulle prata om guld, men nu pratade vi i över en timme om hedgefonder. Så kul var det.

Caroline: Ja, och ändå kändes det som för lite tid. Vi har skrapat på ytan. För mig som inte är insatt känns det komplext, och det finns mer att gräva i där för att förstå varför det skulle vara bra för mig. Så en timme är lite.

Jan: Ja, nu avslutar vi veckans avsnitt om hedgefonder här, så tar vi guld och några andra ämnen nästa vecka. Vi fortsätter vår konversation här på guld, som är ett superspännande ämne. Precis som marknadsneutrala fonder så är det få tillgångsslag som polariserar så mycket som guld faktiskt gör. Tack för idag!

—- SLUT TRANSKRIBERING —-

Innan vi träffades var avsikten att spela in ett avsnitt som skulle handlar om både hedgefonder och guld. När vi spelade in såg insåg vi efter en timme att vi inte ens hade berört guld-delen. Jag valde därför att dela upp intervjun i två delar, den här delen om hedgefonder och den andra om guldets vara eller icke-vara i en sparportfölj. Det blir avsnitt #51 som släpps nästa söndag.

Jag hoppas att du gillade den här intervjun och om du har frågor, funderingar eller kommentarer får du väldigt gärna skriva dem nedan. Eric har lovat att hjälpa till och svara på dem nedan. Så du kan se det som en möjlighet att ställa frågor till en professionell hedgefondförvaltare, inte något som man får möjlighet till direkt.

Svårt att urskilja bra hedgefonder

Jag tar gärna även hjälp av er läsare i resonemanget kring att kanske ta in marknadsneutrala hedgefonder som krockkudde i portföljerna. Jag tror nämligen att Eric har en poäng kring att på kort sikt ger långa räntefonder är en onödig risk, korta räntefonder ger inget och high-yield fonderna innehåller ju de facto de företag som har har haft svårast att låna pengar och därav betalar den högsta räntan (high yield). Samtidigt tycker jag det är klurigt för jag vill inte hamna i att försöka förutsäga framtiden, något som jag inte tror på (och inte har ändrat åsikt kring).

När jag efter intervjun har försökt göra lite mer research på andra marknadsneutrala fonder så upplever jag det stökigt. I de flesta artiklar och listor buntar man ihop, precis som jag gjorde, alla hedgefonder i en enda hög. Det gör det svårt att jämföra eller ens hitta fonder som skulle kunna vara lämpliga. Det är svårt att hitta hedgefonder som handlas ofta, är UCITS-fonder eller så sticker bl.a. avgifterna ut väldigt mycket – inte ovanligt på mellan 1.5 – 3.0 %, vilket betyder att jag som kund får lite för pengarna. Det är väldigt långt ifrån de 0.4 % som jag brukar rekommendera.

Ett exempel som jag tittade på jämte Pacific-fonderna, var hedgefonden Excaliburs årsredovisning. Det är många som rekommenderar den, men på en miljon förvaltat kapital gjorde den 19 108 kr och då gick 13 753 kr(!) i avgifter. Det vill säga andelsägaren fick bara behålla 0,54 procent av fondens värdeökning på 1,91 % innan avgifter. Det motsvarar 28 % av avkastningen. Jag har ju svårt att känna att det är rimligt. Men jag kanske missar något. En annan sådan fond som jag tittade på Brummers fond Nektar som också har 20 års historik, men bara månadshandel och en avgift på 3.62 procent(!) enligt Avanza. Liknande såg det ut med Catella Hedgefond eller Brummer Lynx som är andra klassiska hedgefonder.

Jag upplever att många är negativa av fel anledningar

En annan sak som också gör det svårare att jämföra hedgefonder är det som man kallar för ”survivorship bias”. Bloggrannen Utdelningsseglaren har gjort en bra sammanställning på hedgefonder som har lagts ner de senaste åren. Du kan läsa hela hans artikel, men den föga uppmuntrande rubriken ”Hedgefonder – aktiv dödshjälp för portföljen?”. Det går i linje med en artikel av Larry Swedroe kring som till och med har fått fram siffran att ca 12 procent av alla hedgefonder lägger ner ett enskilt år. Det om inte annat visar på svårigheten med att välja rätt.

Även om jag har lagt mycket tid på den här artikeln och researchen av hedgefonder så kan jag vara fascinerad av polariseringen. Sådana som jag som gillar indexportföljer och låga avgifter avfärdar hedgefonder och kan knappt se fördelarna med dem. Ändå förvaltar hedgefonderna oerhört mycket pengar och väldigt få tittar på det som jag själv tycker är väsentligt – avkastningen i förhållande till risken och korrelationen med andra tillgångsslag.

Jag kanske missar något, men jag tycker att många av artiklarna som jag läser på nätet är negativa till hedgefonderna av fel anledning. Man jämför fonderna med index och säger typ:

Hedgefonder är skit för att de har höga avgifter och underpresterar mot index.

Men i många av sammanhanget så är det extremt orättvist att jämföra en hedgefond som har som mål att presterade 4 procent över riskfria räntan med en standardavvikelse på 5 procent med ett börsindex som har en standardavvikelse som är fyra gånger så hög. Jag håller med om att man INTE ska välja en hedgefond som basen i en portfölj, det är bara dumt. Samtidigt har vi ju många vanliga fonder (för att inte tala om privatsparare) som också underpresterar mot index.

Men i min värld så är syftet med en hedgefond att försöka hitta någon som kan spekulera i aktier bättre än vad jag kan, utan att få något som jag inte har i min portfölj. Det är därför jag t.ex. hellre tittar på korrelationen eller samvariationen med de andra delarna i min portfölj. Det är ju därför t.ex. guld är intressant i en portfölj, för att det rör sig inte som aktier eller räntor. I sin grund är ju RikaTillsammans-portföljen mer eller mindre en multi-asset fond, om än med en passiv investeringsstrategi.

Min poäng är därför, vi bör kritisera hedgefonderna för det som man kan kritisera dem:

• Dålig likviditet – som att de bara går att handla på månadsbasis
• Höga avgifter – avgifter på uppemot 3 procent är ju helt sjukt
• Felaktiga incitament – hänger ihop med de höga avgifterna
• Dålig transparens och rapportering – jag vill veta vad mina pengar gör
• Inte UCITS-fonder – hänger ihop med transparensen
• Handlas i andra valutor än SEK

Det är ju därför jag kan tycka att intervjun med Eric är intressant, för att han försöker adressera åtminstone några av de här nackdelarna. Sedan kanske jag lägger för mycket fokus på framförallt på avgifterna och riskerna med den aktiva förvaltningen. För om jag statistiskt kan visa att ett tillägg i portföljen skulle göra att sannolikheten för en mer riskjusterad avkastning ökar, även efter avgifter, då borde jag enligt min egen strategi följa det. Eller så ligger lösningen i att lägga till de kompletterande delarna, som t.ex. reala tillgångar, guld, olika typer av räntor själv. Även om man då tar en risk i att man missar något och får ställa sig frågan, kan jag göra det billigare och bättre än någon som är professionell? Jag får lov att återkomma på det här under året efter mer research. Så tänker jag, vad tänker du?

Tack för den här gången!

Jan och Caroline

PS. Den här veckan intervjuar vi finansmarknadsministern Per Bolund, om du har någon bra fråga, kommentera gärna! DS.

Relaterade artiklar

• Intervju om aktiv förvaltning med två 5-stjärniga fondförvaltare - Om aktiv vs passiv förvaltning med Andreas Brock & Henrik Milton

Jan och Caroline Bolmeson

20 maj, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 20 maj 2018 klockan 08:00 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, RikaTillsammans-podden.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.