Hur mycket pengar kan jag varje år ta ut från portföljen?
Sök:

Hur mycket pengar kan jag varje år ta ut från portföljen?

RikaTillsammans-podden #49 - Om olika typer av uttagsstrategier, bl.a. 4-procents regeln

En extremt viktig fråga som förr eller senare kommer i ens sparandekarriär: ”Hur mycket pengar har jag råd att använda och fortfarande vara säker på att pengarna räcker till allt som jag önskar?”. Det vill säga hur kan jag ta ut pengar på ett ansvarigt sätt – oavsett om det handlar till min pension, ekonomiskt oberoende eller något annat.

Under de 10 åren som jag har haft bloggen så har jag i princip uteslutande skrivit om hur man kommer igång, hur man bygger upp eller förvaltar sina pengar på ett klokt sätt. Jag har i princip aldrig skrivit något om den sista fasen som handlar om att faktiskt ta ut eller använda pengarna. Förklaringen är tyvärr så enkel att det inte har varit riktigt relevant beroende på att jag själv varit och fortfarande är i ackumulations-fasen.

För två veckor sedan, när vi blev klara med ”Fyra-hinkar-strategin”-artikeln, så blev jag inspirerad att även titta på de mer systematiska uttagsstrategierna såsom den klassiska 4-procents-regeln. Efter att fått hjälp med lite research insåg jag att denna 4-procents regel, som nästan alla hänvisade till, var inte längre superaktuell. Därav blev det mer research, jag läste fler än 20 forskningsartiklar och resultatet blev den här videon på två timmar och den artikeln med tillhörande poddavsnitt.

Jag var lite rädd för den långa videon, men samtidigt så insåg jag att det är väldigt svårt att göra det kortare utan att skippa, enligt mig, väsentliga delar. Jag gillar också när man kan prata färdigt om ett ämne och inte behöva läsa en artikel och sedan behöva läsa vidare. Ungefär som i filmen Forrest Gump där han säger vid något tillfälle: ”And that’s all I have to say about that”. Det vill säga att kunna prata till punkt.

Syftet med det här avsnittet är således att gå genom:

  • De olika faserna i ett sparande genom livet
  • Analysera de olika uttagsstrategierna som finns
    • 4-procents regeln
    • ”Känn dig fri” och ”Ej mer”-regeln
    • Procent av portföljen-regeln
  • Titta på Vanguards rekommenderade dynamiska modell för uttag

Förhoppningsvis kan vi även hjälpas åt i kommentarerna att ta det till nästa nivå.

Lyssna på artikeln via Soundcloud

Om du vill lyssna på hela artikeln som poddavsnitt, lyssna via din poddspelare på avsnitt #49 eller genom webbläsaren nedan.

En grov innehållsförteckning följer här till videon, men den är ungefär samma till poddavsnittet:

  • 00:06:18 – Mål och syfte med avsnittet
  • 00:11:54 – Spara, Slösa och lillasyster Investera
  • 00:13:20 – Förmögenhetskurvan och faserna i sparandet i livet
  • 00:33:42 – Olika uttagsstrategier
  • 00:43:20 – De olika faktorerna som påverkar en uttagsstrategi
  • 00:54:59 – Målbaserade uttagsstrategier – 4 procents regeln
  • 01:06:09 – Känn dig fri och ej mer-strategin
  • 01:09:31 – Procent av portföljen-strategin
  • 01:12:45 – Dynamisk hybridmodell-strategin
  • 01:28:53 – Simulering av strategierna
  • 01:53:19 – Avslutning och några vanliga misstag

Spara, Slösa och lillasyster Investera

När jag gick i skolan för många år sedan så fick vi tidningen Lyckoslanten med Spara och Slösa.  Jag kommer ihåg att jag redan då förstod att man skulle göra som Spara, men Slösa verkade ha så mycket roligare.  Det här skvalpade för mig i många år tills Jag träffade Tobias Schildfat och läste hans bok “Vägen till din första miljon”.

Han skojade med mig och sa, men har du aldrig träffat Spara och Slösas lillasyster?  Jag svarade att jag inte hade någon aning om att de faktiskt hade lillasyster. Jo, svarade han. De har  en lillasyster och hon heter Investera. Hon gör det bästa av två världar. Hon sparar en del av de pengarna som hon tjänar,  men hon slösar avkastningen från dem. Lösningen är som vanligt inte antingen eller, utan den är snarare både och.

I stora drag så är det vad den här artikeln handlar om – att kunna slösa avkastningen från sitt sparande på ett ansvarigt sätt, så att pengarna räcker till allt det som man vill att de ska räcka till. Det är det som man brukar benämna för olika uttagsstrategier, det vill säga svaret till frågan:

Hur mycket pengar kan jag varje år ta ut från min portfölj?

Det finns väldigt mycket forskning på det här ämnet även om det 99% är inriktat på pension och pensionsplanering. Men det betyder inte att man inte kan använda det till att exempelvis planera för ekonomiskt oberoende eller någonting annat.

Tydliga faser i sparandet genom livet

Om man tar ett steg bakåt och tittar på hur en sparandekarriär ser ut så ser den ganska lik ut för de flesta av oss. Man kan till och med grovt rita upp det som en förmögenhetskurva genom livet. Jag skulle säga att den väldigt grovt för de flesta av oss ser ut ungefär som följer: 

Förmögenhetskurva genom livet

Den här kan man sedan dela upp i ganska distinkta faser enligt bilden nedan:

De olika sparfaserna i livet

Dessa olika faser har självklart olika mål, fokus och belopp. Det handlar naturligtvis inte om ge ett rätt svar, utan snarare ge mig en mellan-tummen-och-pekfingret uppfattning. I följande beskrivning ger jag även exempel på målbelopp som man kan sikta på, men här rekommenderar jag även resonemanget i artikeln som vi skrev om ”Det här kännetecknar en genomsnittlig miljonär”.

Uppbyggnadsfasen – den första fasen, där man är mellan 20 och 30 år gammal, handlar väldigt mycket om att bygga upp sin ekonomi och kunna ekonomiskt sett stå på egna ben utan hjälp från t.ex. föräldrar. Fokuset bör, enligt mig, handla mycket om att komma igång med sitt sparande, att börja fylla på bufferthinken samtidigt som man sparar till boende och bil. Man bör även påbörja det långsiktiga sparandet till pension även om det nödvändigtvis inte är i ett typiskt pensionssparande. Målet att sikta på i den här fasen är 1 – 3 års utgifter minus de garanterade inkomster man har. Läs mer om bufferthinken.

Ackumulationsfasen – den andra fasen handlar mycket om stabilitet och börja ackumulera pengar genom ränta-på-ränta. Det handlar om att ha en mycket större egen förmögenhet än vad man har en årlig inkomst. Fokus bör ligga på mellanrisk-hinken och den passiva hinken. Det handlar om att under de här 20 åren att verkligen sätta igång och få sin pengamaskin att rulla av sig själv. Det kortsiktiga sparandet i den här åldern handlar ofta om barn, semester och livsstil.

Här bör man definitivt ha kommit igång med sparandet till sin pension, även om det precis som innan inte behöver vara en klassisk pensionslösning. En global barnportfölj fungerar alldeles utmärkt. Målet är att komma upp i ett belopp som är 25-33 gånger större än utgifterna på årsbasis.

Konsolideringsfasen – i den här fasen bör man börja dra ner på risken i sitt sparande då pensionen ligger mellan 10-15 år bort. Ett bra mål är att få mer avkastning på årsbasis än man tjänar pengar från sin lön. Fokus i sparandet ligger fortfarande på mellanrisk- och den passiva hinken och målet är att göra den sista rushen mot målbeloppet om 25-33 gånger utgifter på årsbasis. I den här fasen bör det dessutom bli lättare då man barnen kanske har flyttat ut, man har betalt av på huset och har generellt sätt lägre kostnader. Det kortsiktiga sparandet i den här fasen handlar ofta om semester och livsstil.

Avvecklingsfasen – i den sista fasen handlar det om att leva på avkastningen och det sparade beloppet. Utmaningen är dock, som den här artikeln handlar om, att göra det på ett sådant sätt så att pengarna räcker hela vägen. Det kortsiktiga handlar om att fylla ut pensionen som man får från staten och sedan att finansiera uppehälle, livsstil och de hälsoförbättrande saker man önskar att göra. På lång sikt handlar det också om arvsplanering och hur man vill göra med arv och eventuella pengar som blir kvar.

Hur mycket pengar behöver man spara, innan man kan börja ta ut?

En vanlig fråga som jag har fått under åren är: ”Hur mycket behöver man spara till, innan man är klar?”. Frågan är svår, då den är av typen ”hur långt är ett snöre?”. Det finns olika sätt att räkna på den summan, de tre bästa sätten jag har hittat är följande:

Millionaire Next Door-formeln

I boken ”Millionaire Next Door” som jag och Caroline recenserade i avsnitt #30 anger författaren följande riktlinje:

Multiplicera din ålder med din årsinkomst (både lön + avkastning + bidrag) innan skatt, dividera det här med 10 och jämför med din nuvarande förmögenhet subtraherad med eventuellt arv.

Det vill säga att om man utgår från att man är en genomsnittssvensk på 42 år och en lön på 29 000 kr i månaden, så bör man i dagsläget ha en förmögenhet på:

  • ( 42 år * 29 000 kr * 12 månader ) / 10 = 1 461 6000 kr

I den artikeln hade vi och flera läsare mycket diskussion kring huruvida det är rimligt eller inte. Räknar vi vidare utifrån SCB statistikdatabas så ger det en medellön på ca 40 000 kr vid 65 års ålder. Det ger ett målkapital på ca 3,1 miljoner kronor (= 65 år * 40 000 * 12 ) / 10.

Räkna baklänges på utgifterna eller inkomsterna

Ett annat sätt att räkna är att utgå från de utgifter man har på månadsbasis i förhållande till den avkastning man tror att man kan ha på sitt förvaltade kapital. Det vill säga en formel som ser ut som följer:

Månadsutgifter per månad gånger 12 månader dividerat med avkastning per år.

Räknar vi på samma person som innan, utgår från att alla inkomster spenderas som utgifter och sätter en avkastning per år på 6 procent så blir det:

  • (40 000 * 12 ) / 0.06 = 480 000 / 0,06 = 8 000 000 kr

Tolkningen av ovan blir tydligare när man räknar från andra hållet. Det vill säga; om jag har 8 000 000 kr som jag investerar till 6 procents avkastning, så kommer jag varje år få 480 000 kr, vilka fördelade på 12 månader blir 40 000 kr. Sedan kan man naturligtvis göra om beräkningen både utan skatt och med andra procentsatser.

Vad avkastningsräntan ska vara är föremål för mycket diskussion. Det jag själv har landat i är att 6 procent är rimligt nominellt, det vill säga innan inflation. Realt, efter inflation på 2 procent, kanske 4 procent är en bra siffra. En enkel uträkning blir då:

  • (40 000 * 12) / 0.04 = 480 000 / 0.04 = 12 000 000 kr.

Man kan även göra det mer avancerat och räkna med t.ex. 1 procent skatt om man utgår från att man ha pengarna på ett ISK-kontot. Då blir beräkningen:

  • (månadsutgifter * 12 + 0.01 * målbelopp) / real avkastning = målbelopp

Efter lite matte så blir det:

  • målbelopp = (månadsutgifter * 12) / real avkastning / ( 1 – 0.01) / real avkastning

Eller den förenklade formen:

  • målbelopp = 1200 * månadsutgifter / ( 100 * real avkastning – 1)

Med siffror för vårt exempel blir det:

  • 1200 * 40 000 kr / (100 * 0,04 – 1) = 16 000 000 kr

Det vill säga att om vi har ett belopp på 16 000 000 kr, en real avkastning på 4 procent per år och en skatt på ISK-kontot på 1 procent så kommer 16 miljoner att ge en möjlighet till en avkastning på 480 000 kr per år, eller 40 000 kr per månad.

Använd en av de klassiska tumreglerna med en faktor på 25 eller 33

En av de klassiska tumreglerna för någon som inte gillar matematik och algebra enligt ovan kan använda tumregeln om att multiplicera sina inkomster/utgifter med 25. Om vi tar samma person på 65 år med en lön på 40 000 kr enligt ovan så blir beräkningen:

  • 40 000 kr per månad * 12 månader * 25 = 480 000 * 25 = 12 000 000 kr

Den uppmärksamme läsaren inser att det här är ju precis samma resultat som vi fick i ett av räkneexemplen ovan. Att dela med 0.04 eller multiplicera med 25 är nämligen samma sak. :-) Faktorn 25 kommer alltså från antagandet att man kan få en real avkastning över tid på ca 4 procent.

Det antagandet har man däremot på senare tid börjat i frågasätta. Särskilt eftersom de senaste 20 åren har den genomsnittliga avkastningen från olika typer av tillgångar sjunkit. Därför finns där många som idag påstår att man istället kanske bör räkna på en årlig real avkastning på 3 procent, snarare än 4 procent. Räknar man med de mer konservativa 3 procenten, då blir faktorn 33 istället för 25.

Min egen reflektion på målbeloppet – det är inte så illa som det låter…

Utifrån de tre räkneexemplen, så kan jag finna det ganska intressant att ”Millionaire Next Door”-formeln som många anmärkte på att den gav höga resultat, är extremt defensiv i förhållande till den klassiska 25 eller 33-faktor-regeln. Det vill säga att om man tycker att den ger höga resultat så kommer det beloppet ändå inte att räcka om man vill leva på avkastningen.

Att ha ett belopp som är 25 – 33 gånger sin egen årsinkomst är sjukt mycket för den absoluta majoriteten av oss. Jag är 37 år och jag är inte i närheten. Men. Det finns faktiskt två stora faktorer som förmildrar den (dåliga) nyheten ganska mycket:

  • 25-33 faktor regeln utgår från att vi ska ersätta alla inkomster med avkastning vilket sällan är nödvändigt (då vi nästan alltid har vissa basinkomster, t.ex. pension)
  • Vi behöver inte nå beloppet idag.
  • Vi kan använda ränta på ränta för att hjälpa oss

Den första punkten minskar på storleken på beloppet. Säg att jag har 40 000 kr i utgifter som i exemplet ovan, men jag har 20 000 kr i pension, lön eller andra inkomster. Det betyder att behovet från avkastningen bara är 20 000 och redan där har vi halverat beloppet. De två andra punkterna ger ju också att jag inte behöver spara ihop dem själv, utan jag kan använda ränta-på-ränta-effekten.

Utgår man från en annan tumregel, 72-regeln, så kan man räkna ut hur många år det tar för pengarna att dubblas i värde. 72-regeln är:

  • Antal år för en fördubbling = 72 / räntan i procent

Det vill säga att om jag räknar med en ränta på 7 procent, så kommer pengarna att fördubblas ca vart 10 år. Utgår vi från faserna i förra stycket, betyder det att jag mellan åren 30 – 65, kommer att fördubbla pengarna i genomsnitt 3 gånger. Den sista fördubblingen kommer ju också vara den största.

Det vill säga att om jag har 1 miljon när jag är 30, så kommer den av sig själv bli 2 miljoner vid 40, med stor sannolikhet blir den 4 miljoner vid 50 och den sista fördubblingen från 4 till 8 miljoner sker vid 60. Precis som jag alltid tjatar som är tiden och ränta våra stora vänner. Naturligtvis har man inga garantier, men man har verkligen oddsen på sin sida.

Uttagsstrategin hjälper dig att ta ut pengar och få dem att räcka

Som jag skrev i början av artikeln är en uttagsstrategi svaret till frågan:

Hur mycket pengar kan jag ta ut varje år från mitt sparande och vara hyfsat säker på att pengarna räcker under hela perioden oavsett hur marknaden går under tiden?

Om marknaden varje år hade haft en stabil avkastning så skulle behovet av en uttagsstrategi varit väldigt begränsat. Det skulle bara vara att ta ut en procent sats som är mindre än den årliga tillväxten. Problemet är att så fungerar det inte praktiken där marknaden ett år kan vara +24 procent och ett annat år -7 procent.

Samtidigt så vill man ju ta ut ett belopp som minst täcker ens levnadskostnader eller gärna maximerar det årliga uttaget på ett sådant sätt att pengarna ändå räcker. Det handlar om att hitta balansen som maximerar nyttan av pengarna under min livstid. Precis som i resonemanget med hinkarna så är det lika fel att ta för mycket som för lite risk. Det vill säga att ta ut för lite pengar är lika fel som att ta ut för mycket pengar.

Syftet med en uttagsstrategi bör enligt mig vara:

En uttagsstrategi bör maximera min nytta av pengarna under min livstid.

Därför brukar man många gånger prata om en safe withdrawal rate och en optimal withdrawal rate. Det vill säga hur mycket pengar kan jag (i procent) ta ut med säkerhet varje år alternativt hur mycket pengar kan jag optimalt ta ut varje år.

Uttagsstrategin är en balans mellan kända och okända faktorer

Det kluriga med målet för en uttagsstrategi är att den bygger på en balans mellan flera kända och okända faktorer. I det första läget så handlar det om saker som man mer eller mindre har under sin egen kontroll:

  • Behöver – vad behöver man pengarna till?
  • Vill ha – vad vill man ha pengarna till?
  • ”Villhöver” – vad villhöver man? (tack cornucopia för uttrycket)
  • Tajming – när behöver man pengarna?
  • Tidshorisont – hur länge behöver man pengarna?
  • Flexibilitet – hur flexibel är man i tid?
  • Risktolerans – hur stor trygghet vill man ha i att pengarna räcker?

Det vill säga att ens målnivå handlar om en kombination av alla faktorerna ovan. Det kan vara svårt nog att sätta ihop dessa, men än svårare blir det när vi lägger till alla faktorer som vi själva inte har kontroll på:

  • Marknadens avkastning – vilken avkastning ger börsen ett enskilt år och under perioden
  • Inflationen – hur mycket urholkas värdet under perioden
  • Kronkursen – hur varierar kronkursen mot andra valutor under perioden
  • Beskattningen – hur varierar och påverkar beskattningen avkastning och inkomst
  • Bidragssystem – hur ändras bidragssystem som t.ex. grundpension

Alla dessa faktorer kommer påverka beloppet som man kommer att behöva ta ut från sitt kapital. Ju bättre uppskattning man kan göra, desto säkrare kommer man kunna göra sin uttagsstrategi.

Uttagsstrategins fyra rattar

Fortsätter man resonemanget om uttagsstrategi så leder det till att man har fyra faktorer som man kan påverka och som i sin tur påverkar uttagsprocenten.

Tidshorisonten som pengarna ska räcka
Ju längre tidshorisont desto mindre pengar kan man ta ut. På samma sätt bli motsatsen att ju kortare tidshorisonten (=färre år) desto mer kan man ta ut.
Tillgångsfördelningen
Ju försiktigare portfölj med högre andel ränte- och obligationsfonder, desto lägre andel pengar kan man ta ut. Vice versa gäller att ju aggressivare portfölj (till en viss nivå såklart) desto mer pengar kan man ta ut. Anledningen att jag skriver till en viss gräns är att om man har t.ex. 100 procent aktier så kommer svängningarna vara så stora att portföljen kan slå i botten och ta slut på ett fåtal år, eller aldrig återhämta sig från en dipp.
Utgiftsflexibilitet
Ju flexiblare man kan vara med sina utgifter desto större andel kan man ta ut. Det vill säga att om jag varje år måste ha en summa, desto mindre pengar kan jag ta ut. Om det t.ex. inte gör något att man ett år blir utan pengar, desto större summan kan man följaktligen ta ut.
Önskad nivå av trygghet/säkerhet
Ju högre krav jag har på tryggheten/säkerheten att pengarna ska räcka i x antal år, desto mindre pengar kan jag ta ut. Om det inte gör mig något att pengarna räcker 20 eller 30 år, desto mer pengar kan jag ta ut.

Det handlar alltså om att ställa in dessa fyra rattar på en nivå som passar en själv och ens mål. Problemet är ju att det inte går att ställa in en ratt på ett sådant att den bara ge positiva effekter utan att bära med sig någon negativ.

Olika typer uttagsstrategier

En utgiftsstrategi försöker balansera alla dessa faktorer på ett eller annat sätt. Man kan gruppera dessa olika strategier i förhållande till två frågor:

  • Hur duktig är din finansiella rådgivare?
  • Hur stor är din tolerans för komplexitet?

Om man sätter ihop det här i en tabell får man följande utseende:

Uttagsstrategier översikt

Tabellen visar att om man t.ex. själv inte gillar komplexitet och gör saker själv utan en rådgivare, då handlar uttagsstrategin till stora delar om att följa olika typer av tumregler. Har man en duktig rådgivare så kan en sådan hjälpa till med att skapa en bra uttagsstrategi, men med risken att man själv inte förstår hur den fungerar. Ökar vi däremot toleransen för komplexitet så leder det till mycket Excel:ande om man gör saker själv eller i sweet spot:en med en fungerande dynamisk strategi om man gör det tillsammans med en rådgivare.

Det finns väldigt många olika uttagsstrategier som man kan fylla kvadranterna ovan, men de mest kända är:

  • 4-procents regeln
  • ”Känn dig fri”- och ”Ej mer än”-reglerna
  • Procent av portföljen

Alla försöker svara på frågan som har varit den heliga graalen för uttagsstrategier de senaste 20 åren – ”Hur stor summa kan man ta ut för att pengarna ska räcka under en period om [X] år med en sannolikhet om [Y] procent?” De olika strategierna har sina olika för- och nackdelar, för att inte tala om komplexitet.

Den klassiska 4-procents regeln

1994 släpptes en berömd studie av tre professorer vid Trinity-universitetet i Dublin, Irland. I artikeln räknade man på sannolikheten att ett pensionssparande skulle räcka i 30 år vid olika uttagsnivåer. Den stora insikten i studien var att man konstaterade att om tog ut 4 procent av portföljens värde i början av perioden, sedan korrigerade det uttaget för inflation alla efterkommande år, då kunde man vara nästan 100 procent säker på att pengarna skulle räcka.

Det här har gett upphov till tumregeln: ta bara ut 4 procent av portföljen korrigerat för inflation. Tyvärr finns där två problem med det här. Det första är att många missuppfattade det här och antog att man kunde tag ut 4 procent av portföljen, något som är en annan typ av strategi och det andra är att förutsättningarna i perioden 1995-2017 inte längre är samma som i perioden 1925-1994. Idag är avkastningen tyvärr betydligt lägre.

Exempel på beräkning av 4-procents regeln

Jag tycker alltid det är enklast att förstå något genom att räkna på ett exempel. Låt oss utgå från att vi har 1 000 000 kr i startkapital, vi räknar på en initial uttagsprocent om – tada – 4 procent och vi har en inflation på 2 procent. Då blir beräkningarna enligt följande:

Exempel på 4 procents regeln

Det vill säga att vi plockar ut det föregående årets summa korrigerat för inflationen. Det spelar alltså ingen roll om marknaden har gjort att portföljen har ökat eller minskat i värde. Summan vi tar ut är nästan alltid den samma.

Sannolikheten för att 4-procents regeln räcker

Bloggaren Wade Pfau har gjort en sammanställning för sannolikheten att ett sådant uttag räcker baserat på data från 1925 till och med 2017 baserat på olika typer av tillgångsfördelningar, tidshorisont, inflation och initial uttagsprocent. Även om de svenska förutsättningarna inte är de samma, så kan vi utgå från att siffrorna är i princip identiska för oss.

3% 4% 5% 6% 7% 8% 9% 10%
100% aktier
15 år 100 100 100 90 79 69 67 54
20 år 100 100 92 82 71 62 48 40
25 år 100 99 82 72 63 54 40 28
30 år 100 94 78 67 56 43 37 21
35 år 100 91 76 59 52 36 26 14
40 år 100 89 70 55 38 28 21 9
75% aktier
15 år 100 100 100 97 82 72 60 47
20 år 100 100 95 81 68 53 45 26
25 år 100 100 84 69 59 47 28 12
30 år 100 98 78 59 48 37 13 3
35 år 100 93 69 55 38 26 5 2
40 år 100 92 66 45 30 6 2 0
50% aktier
15 år 100 100 100 100 85 72 50 36
20 år 100 100 99 79 62 41 27 5
25 år 100 100 85 60 44 22 7 1
30 år 100 100 70 46 25 10 2 0
35 år 100 97 59 34 9 5 2 0
40 år 100 87 45 17 0 0 0 0
25% aktier
15 år 100 100 100 99 77 60 38 19
20 år 100 100 95 64 47 22 8 1
25 år 100 100 66 46 22 9 1 0
30 år 100 87 44 21 10 3 0 0
35 år 100 71 22 9 7 2 0 0
40 år 98 45 9 0 0 0 0 0
0% aktier
15 år 100 100 99 90 64 38 23 13
20 år 100 95 77 41 26 11 3 0
25 år 97 79 38 25 9 3 0 0
30 år 83 44 22 10 3 0 0 0
35 år 72 28 9 7 2 0 0 0
40 år 62 11 0 0 0 0 0 0

Jag tycker att man kan dra några intressanta slutsatser från det här. Det första intressanta är att t.ex. 100 procent aktier INTE ger en högre sannolikhet än 75 procent aktier. Det här har jag tidigare berör i artikeln ”90/10 eller 100/0 i portföljen?”. Det vill säga att den visar tydligt att både för mycket risk och för lite risk är dåligt. Den andra är att sannolikheterna inte är lika höga idag som de var förr.

En 50/50-portfölj som man utgick från tidigare har fortfarande en hög sannolikhet på 30 års sikt, men då livslängden idag är högre så ser vi ganska stora fall i sannolikhet på 35 år (97 procent) till 40 år (87 procent). Det här har lett till att många idag snarare brukar rekommendera att man ska se 4-procents regeln snarare om en 3-procents regel idag.

”Känn dig fri” och ”Ej mer än”-reglerna

En annan tumregel som jag hittade under researchen var Evan Inglis artikel med titeln: The ”feel free” retirement spending strategy. Den publicerades 2016 och definierades som följer:

Dividera din ålder med 20 för att få uttagsprocenten som du med gott samvete och trygghet kan använda livet ut

Om man levde tillsammans med en partner så skulle man använda den yngre partnerns ålder. Det vill säga att om man är 70 år gammal, då kan man använda 3.5 procent som en hållbar uttagsnivå på portföljen. Den andra regeln ”No more!” på engelska gick ut på att:

Dividera din ålder med 10 för att få nivån som du absolut inte bör gå över (och där värdet kommer falla dramatiskt över tid)

Dessa två tumregler bygger egentligen på samma princip och ger i princip samma resultat som den föregående 4-procents regeln, men är betydligt enklare att komma ihåg och använda.

Procent av portföljen

En annan av de vanligaste uttagsstrategierna är att man tar ut en procentuell summa av portföljen varje år. Det gör att vissa år blir det mer och andra år blir det mindre. Det vill säga att förutsägbarheten minskar samtidigt som man kan vara säker på att portföljen aldrig kommer att ta slut. Det är den här typen av uttagsstrategi som t.ex. många stiftelser använder. Det finns även många varianter inom den här kategorin där man försöker ”jämna ut” uttagen genom att ta olika typer av genomsnitt från föregående år och liknande.

Ett enkelt räkneexempel på den här strategin kan se ut som följer:

Exempelberäkning av procent-av-portföljen strategin

I jämförelse med den tidigare 4-procents regeln där uttaget var väldigt jämnt i storlek, så varierar vi här ganska mycket. När portföljen går bra, då tar vi ut mer pengar än när portföljen går dåligt. Det skiljer mer än 8 000 kr i uttag mellan det högsta och lägsta värdet på tre år. Det är därför en sådan strategi kräver det som vi förut kallade för uttagsflexibilitet.

Vanguards dynamiska hybridmodell

En tanke som slog när jag gjorde förarbetet var att man inte kan kombinera ihop dessa olika strategierna på något sätt. Det fanns många förslag på hur man kunde förbättra respektive strategi, men få som tittade på helheten innan jag hittade Vanguards forskningsrapport som beskrev ”Vanguard dynamic spending strategy”.

Det är en strategi som försöker ta det bästa från både ”4-procents regeln” och från ”Procent av portföljen”-regeln. Man låter nämligen det årliga uttaget variera baserat på hur portföljen har utvecklat sig (procent av portföljen) samtidigt som man försöker hålla uttagsbeloppet hyfsat konstant (4-procents regeln).

Man åstadkommer det här genom att lägga ett tak och ett golv på varje års uttag. Hur man väljer det här taket och golvet kommer påverka resultatet och man har mer eller mindre hela skalan med 0 procent tak och 0 golv, det vill säga inget intervall som de facto innebär 4-procents regeln, eller mer korrekt ett fast årligt belopp korrigerat för inflationen. På andra sidan kan man välja höga tak och låga golv, vilket mer eller mindre ger procent av portföljen-strategin. Jag har försökt illustrera det i bilden nedan:

Kombinationen är egentligen en skala

På samma sätt som tidigare ger det här vissa uppsidor med tillhörande nedsidor. Jag har försökt sammanfatta dem i tabellen nedan:

Fast summa + inflation Hybridmodell Procent av portföljen
Hänsyn till marknadens utveckling Ingen hänsyn Någorlunda hänsyn Mycket stor hänsyn
Uttag på kort sikt Hög stabilitet Varierar inom gränserna Stor variation
Behov flexibilitet i uttagen Låg flexibilitet Hyfsad flexibilitet Hög flexibilitet
Resultat i förhållande till behov Oförutsägbart Stabilt Blir aldrig noll

För en person som har som främsta krav att man vill ha en stabilitet i uttagen så är den ”fasta summan korrigerad för inflation”-strategin den bästa (=hybridmodellen med 0 % tak och 0 % botten). Även om den här strategin kommer ge ett stabilt uttag så kommer det att komma med risken att portföljen antingen tar slut eller kommer att växa väldigt mycket, vilket i sin tur innebär att man har (i onödan) tagit ut för lite pengar. Den strategin kommer alltså inte att maximera nyttan av pengarna under min livstid.

Å andra sidan kommer en person vars främsta mål är att inte ta slut på pengarna välja en ”procent av portföljen”-strategi. Det vill säga hybridmodellen med oändligt högt tak och oändligt lågt golv. Precis som i det förra exemplet kommer uttagen att variera och tryggheten i att portföljen inte kommer att ta slut kommer på bekostnad av uttagsstabiliteten. Den uppenbara nackdelen här är ju att man kan råka ut för en situation där avkastningen inte räcker till för de kostnader som man verkligen behöver betala för.

Tittar vi då på hybridmodellen, ligger den mellan dessa två ytterlighetsstrategier. Uttag görs med en begränsad och höjning och sänkning. Reglerna i strategin tillåter en att ta ut mer pengar när portföljen går bra och mindre pengar när den går dåligt inom de förutbestämda gränserna.

Reglerna i den dynamiska hybridmodellen

Som jag säger i videon, så fick jag läsa flera rapporter för att förstå exakt hur det med taket och golvet fungerade, för det var inte helt enkelt. Men i grunden handlar det om att bestämma tre uttagsnivåer:

  • Uttagsnivån – den procentandel av portföljen jag normalt vill ta ut varje år. T.ex. 4 %
  • Taknivån – den procentandel som jag önskar att höja uttaget med från föregående års uttagsnivå. T.ex. 5 %
  • Golvnivå – den procentandel som jag önskar att sänka uttaget med från föregående års uttagsnivå. T.ex. 2.5 %

Det som jag gör sedan är att jag räknar ut tre belopp baserat på de föregående procentnivåerna.

  • Uttagsbeloppet – jag räknar uttagnivån i förhållande till föregående års reala portföljslutbelopp
  • Takbelopp – jag räknar upp föregående års uttagsbelopp med min procentsats för taknivån.
  • Golvbelopp – jag räknar ner föregående års uttagsbelopp med min procentsats för uttagsnivån.

När jag sedan har räknat ut dessa belopp så jämför jag dem med varandra. Om uttagsbeloppet är:

  • Större än takbeloppet, då tas bara takbeloppet ut (de facto sänkning av uttagsbeloppet)
  • Mindre än golvbeloppet, då tas bara golvbeloppet ut (de facto ökning av uttagsbeloppet)
  • Mellan golv och tak, då tas det framräknade uttagsbeloppet ut.

Genom att tillämpa dessa regler på uttagsbeloppen, kommer jag beroende på hur jag har valt tak- och golvnivå, kunna ta ut hyfsat stabila belopp samtidigt som strategin fortfarande tar hänsyn till marknadens svängningar. Det i sin tur innebär att jag kan öka nyttan för mig som rentier (en person som lever på kapitalavkastningen (räntan) av sin förmögenhet) och ha en portfölj som hjälper mig att nå mina finansiella mål.

Räkneexempel på Vanguards dynamiska hybridmodell

Den här modellen är lite klurig att räkna på, så jag tar det i ett par steg i flera bilder. Här kan jag verkligen rekommendera att titta på videon där jag går genom det i mer detalj än vad jag kan återge i text. Nedan har vi startförutsättningarna.

Än så länge sker inget konstigt. Vi räknar på våra fyra procent och tar ut dessa i slutet av året. Men nu ska vi inför kommande år räkna ut uttags-, tak- och golvbelopp.

Räkneexempel för den dynamiska hybridmodellen - steg 02

Vi räknar ut uttagsbeloppet baserat på föregående års slutvärde (1 060 000 kr), medan vi räknar ut tak och golvnivån baserat på föregående års uttagsbelopp (40 000 kr). Eftersom uttagsbeloppet (42 400 kr) är större än takbeloppet (42 000 kr), tas endast takbeloppet ut. Nästa steg blir således:

Räkneexempel för den dynamiska hybridmodellen - steg 03

Där vi år två tar ut det framräknade beloppet från föregående steg. Nu när vi har en ny slutsumma för året, så behöver vi göra uttags-, tak- och golvberäkningarna igen:

Räkneexempel för den dynamiska hybridmodellen - steg 04

Precis som innan görs beräkningen på uttagsbeloppet på föregående års slutsumma och taket och golvet räknas ut från föregående års uttagsbelopp. Eftersom uttagsbeloppet (42 840 kr) ligger mellan golv (40 950 kr) och tak (44 100 kr), tas det ut. Nästa steg i beräkningen blir:

Räkneexempel för den dynamiska hybridmodellen - steg 05

Här tar man alltså ut den föregående framräknade summan om 42 840 kr och en ny beräkning inför kommande år ser ut som:

Räkneexempel för den dynamiska hybridmodellen - steg 06

I det här fallet blir det framräknade uttagsbeloppet drastiskt mycket mindre (36 840 kr) eftersom portföljen har fallit mycket i värde. I Räknar man ut golvet så landar det på 41 770 kr och taket på 44 980 kr. Här ser vi att uttagsbeloppet är betydligt under golvet, vilket gör att reglerna säger att vi ska ta ut golvet på 41 770 kr.

Jag hoppas att det går att hänga med i beräkningarna ovan och att du ser hur golvet och taket skapar ett intervall i vilket uttagsbeloppet hamnar. I dåliga tider gör golvet att du kan ta ut mer pengar än du egentligen borde och i goda tider hjälper den dig att ta ut lite mindre än du egentligen skulle kunna. På det sättet får du både en lagom stabilitet och en lagom utveckling i portföljen.

Jämförelse av de olika strategierna

Även om strategierna är på samma skala så kan jag tycka att en sammanfattande jämförelse kan se ut som följer:

Uttagsstrategi Metod Kännetecken
Fast summa + inflation Räkna ut ett belopp första året, korrigera för inflation på årsbasis Ignorerar marknadens utveckling, ger stabilitet i uttag på kort sikt, den långsiktiga effekten är oförutsägbar
Procent av portföljen med tak och golv Ta ut en specifik procent-andel varje med hänsyn till
en tak- resp. golvnivå
Tar viss hänsyn till marknadens utveckling. Uttaget kan variera inom vissa gränser. Vid stora fall kan framtida minskningar av golvet behövas.
Procent av portföljen Ta ut en specifik procentsats
från portföljen varje år.
Tar full hänsyn till marknadens utveckling. Uttagen kan variera stort på kort sikt. Portföljen kommer aldrig att ta slut, på lång sikt stort marknadsberoende.

Det här återspeglar sig ganska tydligt i olika simuleringar av de här portföljerna. När Vanguard gjorde simulationerna så utgick man från:

  • 50 procent aktier enligt en globalfond (60 % USA, 40 % utanför)
  • 50 procent obligationer (70 % USA, 30 % utanför)
  • Tidshorisont 35 år
  • Uttagsränta om 5 procent per år.
  • Success rate räknas som att pengarna räcker hela perioden

Nedan följer först graferna och sedan följer analysen av dem gemensamt.

Simulering A) Success-rate per uttagsstrategi

Nedanstående graf visar hur stor sannolikhet det är att portföljen räcker under hela perioden (30 år) enligt förutsättningarna nämnda i föregående stycke.

Simulation av de olika uttagsstrategierna - Success rate per uttagsstrategi

Tolkningen av den här grafen är att fast summa + inflation (läs: t.ex. 4-procents regeln) kommer att fungera i 35 år med 61 procents sannolikhet vid ett uttag om 5 procent per år. Det ligger rätt nära den andra beräkningen på 59 procent per år. Hybridmodellen kommer att fungera i 35 år med 85 procent sannolikhet. Procent-av-portföljen kommer att fungera med 100 % sannolikhet eftersom uttaget är procentuellt av beloppet och därmed kommer det aldrig att komma till noll.

Simulering B) Avkastning per uttagsstrategi

Nedanstående graf visar inom vilket intervall som den genomsnittliga avkastningen per år i portföljen låg under den hela tidsperioden. Den visar medianen som är det mittersta värdet av 10 000 simulationer (fyrkant), det genomsnittliga värdet (triangel) samt 5, 25, 50 och 95 percentilen. Det vill säga fördelningen av resultatet.

Strecket vid den 5 percentilen visar det lägsta resultatet om man räknar bort de 5 procent lägsta resultaten. Den 95 percentilen visar det resultat som är större än 95 procent av alla resultat, vilket är samma sak som det högsta resultatet om man räknar bort de 5 procent högsta resultaten.

Simulation av de olika uttagsstrategierna - Avkastningen per portfölj

Den här grafen visar att avkastningen (räknat som internränta) varierar som mest i den fast summa + inflation, vilket inte är så konstigt eftersom vi tar ut ett fast belopp per år. Det kommer att påverka portföljen mer än om vi låter den löpa som i den sista strategin.

Simulation C) Slutbelopp som faktor av startbeloppet

Nedanstående graf visar slutbeloppet som en faktor av startbeloppet. Det vill säga att om faktorn är 5, så är slutbeloppet fem gånger större än startbeloppet – exempel: om startbeloppet var 1 000 kr, så kommer slutbeloppet med en faktor 5, vara 5 000 kr. Percentilerna fungerar precis som i föregående förklaring.

Slutbelopp som faktor av startbelopp

Den här grafen är en av de mer intressanta, då den visar hur slutbeloppet varierar. Fast summa + inflation visar här att den slår i golvet i nästan 25 procent av fallen, men den har också den mest extrema toppen. Det betyder, som vi har varit inne på tidigare, att om vi tar ut en fast summa så kan vi få en situation där den antingen slår i golvet och pengarna tar slut, eftersom avkastningen inte orkade växa mer än uttagen.

Det andra scenariot är att eftersom vi tar ut relativt lite i förhållande till en portfölj som går bra, så kan vi hamna i en situation där den växer jättemycket, ända upp till 6 gånger pengarna vid den 95 percentilen. Det är det som ger betydelsen att fast summa-strategin kan göra att pengarna tar slut eller att man lever under sina möjligheter, vilket gör att nyttan maximeras inte för mig som användare.

Hybridmodellen lyckas i 85 procent av fallen, men den ger också en lägre multiplikator. Betydelsen här är att vi får ett mindre intervall inom vilket slutbeloppet rör sig, vilket vi kan tolka som en högre nytta.

Simulation D) Uttagsmultiplikator

Nedanstående graf visar uttagsmultiplikatorn, det vill säga hur varierar det årliga uttaget i förhållande till uttagsnivån som vi sade från början. En multiplikator på 1, betyder att uttaget är samma som det var från början. En faktor på 2, betyder att uttaget vi kunder göra är dubbelt så stort som vi tänkte oss från början.

Simulation av de olika uttagsstrategierna - Uttagsmultiplikator

Den här visar uttagsmultiplikatorn. Den första fast summa regeln blir här ganska tydlig genom att antingen är den på den nivån som den ska ligga (1.0) eller om portföljen tar slut så är den 0. Vi har hög stabilitet och ingen flexibilitet. Hybridmodellen å andra sidan har den lägre 5 percentilen på ca 0.5 mot den sista strategin som har den lite lägre. Samtidigt har procent-av-portföljen strategin en mycket högre osäkerhet eller volatilitet i uttaget. Jag vet helt enkelt inte vad jag kommer att kunna spendera ett enskilt år.

Återigen handlar det om att balansera för- och nackdelar

Jämför man helheten mellan dessa fyra simulationer så är det lätt att dra slutsatsen att t.ex. procent-av-portföljen regeln är bäst eftersom den har den högsta success raten (A) och den högsta avkastningen per år i form av internränta (B). Men dessa två vinster kommer med en kostnad i form av den högsta osäkerheten eller volatiliteten i det årliga uttaget (D).

Genom att använda hybridmodellen, så kan man fånga många av de fördelarna samtidigt som man låser in osäkerheten med ett mycket mindre intervall (D). Man ser tydligt också de olika avvägningarna där t.ex. fast summa + inflation (4-procents regeln) kan ge slutbelopp (efter 35 år) på antingen 0 (5 percentilen) eller 5.9 (95 percentilen).

Det betyder i praktiken att en sparare med 1 000 000 kr i startkapital och 5 procents uttag varje år kommer att med 90 procent sannolikhet ha ett slutvärde på mellan 0 och 5 900 000 kr (C). De andra två strategierna ger ett betydligt mindre intervall.

Ett av de viktigaste besluten kommer vara vilken osäkerhet man är villig att acceptera i uttagsmultiplikatorn (D). Det vill säga hur stor flexibilitet och tolerans har jag för hur mycket pengar jag tar ut varje år. I den fasta summan + inflation, så kommer jag alltid att ta ut min förutbestämda summa (hög stabilitet) ända fram tills den dag jag inte kan göra det längre, då den blir 0. I praktiken hade man förmodligen försökt anpassa det, men det hade förmodligen varit djupt obekvämt.

Procent av portföljen varierar i sammanhanget mellan 0.4 och 2.0 vid den percentil 5 respektive 95. Hybridmodellen varierar mellan 0.4 och 1.8, men har ett genomsnitt och median på 1. Här tål det att upprepas att i hybridmodellen kommer ju beloppet aldrig att minska med mer än det valda golvet eller öka med mer än det valda taket.

Precis som innan så blir det till syvende upp till en själv att göra sin egen avvägning.

Att välja rätt tak- och golvnivå

Det säger ju lite sig självt att valet av tak- och golvnivå kommer att spela en extremt stor roll för hur portföljen kommer att bete sig. Det skapar också en flexibilitet för en själv att designa hur man vill att uttagsstrategin ska bete sig baserat på sin egen unika situation. Man kan välja hela skalan från tak/golv på 0/0 (=fast summa + inflation) till oändligt/oändligt som de facto ger procent-av-portföljen strategin.

Vanguard räknade fram i sin artikel att 2.5 på golvet och 5.0 på taket var ganska lämpligt eftersom det gav en 85 procentig successrate över en 35 års period. Det vill säga att att om jag är 65 år gammal, går i pension, så kan jag med 85 procent sannolikhet utgå från att pengarna kommer att räcka vid ett uttag om 5 procent per år.

Nedanstående två grafer visar däremot hur successrate förändras i förhållande till olika golv och tak. Den första bilden visar resultatet då taket fixeras vid 0 % och sedan låter man golvet förändras mellan 0 till -12 %. Den vänstra axeln och linjen visar success rate och den högra axeln visar uttagsmultiplikatorn per år.

Variation – tak 0 %, variabelt golv

Att man låser taket till 0 procent betyder mer eller mindre att man återinvesterar all överavkastning. Den visar hur success rate går från ca 60 procent till 100 procent ju lägre golv vi väljer. Nästa graf visar hur resultatet blir om vi istället låser golvet vid 0 procent, det vill säga vi tillåter inga sänkningar av golvet.

Variation – golv 0 %, variabelt tak

Här ser man snarare hur success rate minskar ju mer pengar vi tar ut, vilket i sig också är ganska logiskt. Slutsatsen man kan dra från de två graferna ovan är att att desto större förmåga man har att kunna förändra sitt golv, desto mer hjälper det än vad det kostar att höja taket. Simuleringen visar nämligen att en tak/golv kombination om 0%/-1% är ca 12 procent bättre i success rate, än vad en 0%/0%-kombination är.

Å andra sidan är en kombination på 1%/0% ungefär 4 procent sämre än en 0%/0%-kombination. Det här får en tydlig effekt när man tittar på vilka uttagsnivåer man kan välja. Ju mer man kan tolerera kortsiktiga svängningar, desto högre sannolikhet har man för att lyckas med sina långsiktiga mål.

Att välja initial uttagsnivå

Om man då tittar på hur man kan välja den initiala uttagsprocenten så kan man sammanställa det i följande två tabeller. De visar hur stor den initiala uttagsprocenten kan vara vid ett golv och tak på 0 % / 0 % respektive 2.5 % / 5.0 %. Man har även räknat på 85 procentig sannolikhet att lyckas över olika tidsperioder med olika typer av portföljer.

 Tak 0 % / Golv 0 % 10 år 20 år 30 år 35 år 40 år
Försiktig
20 % aktier / 80 % räntor
10,1 % 5,4 % 4,0 % 3,6 % 3,3 %
Medel
50 % aktier / 50 % räntor
10,0 % 5,6 % 4,3 % 3,9 % 3,7 %
Aggressiv
80 % aktier /
20 % räntor
9,7 % 5,5 % 4,3 % 3,9 % 3,7 %

Räknar vi med hybridmodellens tak på 5.0 % och golv på 2.5 % så får vi följande tabell:

 Tak 5 % / Golv 2.5 % 10 år 20 år 30 år 35 år 40 år
Försiktig
20 % aktier / 80 % räntor
11,2 % 6,7 % 5,3 % 5,0 % 4,7 %
Medel
50 % aktier / 50 % räntor
11,1 % 6,7 % 5,3 % 5,0 % 4,7 %
Aggressiv
80 % aktier /
20 % räntor
10,7 % 6,3 % 5,0 % 4,7 % 4,4 %

Det här går ju i linje med det som har skrivits tidigare. Om jag kan acceptera lite flexibilitet i uttaget med ett tak och ett golv, så kan jag ta ut mer pengar med samma sannolikhet att lyckas på 85 procent. En investerare med en medelportfölj som kan acceptera 2.5 % golv och 5 % tak, kan på en 30 års period ta ut 5,3 % procent per år i förhållande till 4.3 % för någon som behöver en högre uttagsstabilitet.

Något som också är intressant är hur den aggressiva portföljen inte nödvändigtvis tillåter de högsta uttagen. Men i grunden så är slutsatsen att det handlar om att göra en avvägning mellan stabilitet i uttagen och flexibiliteten i tak och golv-modellen. Det här leder också till behovet av att ha en bra förståelse för sina andra inkomster och utgifter. Om jag t.ex. vet att jag kan klara majoriteten av mina utgifter med garanterade inkomster, t.ex. pension, så kan man unna sig en högre flexibilitet. Ju mer man kan tolerera kortsiktiga svängningar, desto högre sannolikhet har man för att lyckas med sina långsiktiga mål.

Det är lätt att bli lurad av statistiken. Om vi t.ex. vill att en portfölj ska vara uthållig över 30 – 40 år, så ignorerar vi faktumet att sannolikheten att en part i ett förhållande lever på 95 års dagen är bara 18 procent. Räknar vi med en portfölj som ska hålla i 30-40 år med 90 procents sannolikhet, planerar man för ett scenario som bara kommer att inträffa med 1.8 % sannolikhet. Då utgår man dessutom från att inga anpassningar i livsstil görs.

Sammanfattning och mina tankar

Så här 25 A4 sidor senare (längden på den här artikeln) så hoppas jag att du är lite klokare än du var innan. Även om där inte finns ett svar av typen ”Ta ut 4 procent av portföljen” som många där ute påstår, så handlar om ett sätt att tänka och framförallt att förstå vilka är avvägningarna som jag behöver göra. Genom att använda principerna ovan så hoppas jag att vi kan skapa en bättre förståelse och strategi för uttaget och avvecklingen av våra pengamaskiner.

Tyvärr är det som så att det är mycket som står på spel. Fel beslut här kommer tyvärr ha stora konsekvenser. Något som jag oroar mig att många kommer att upptäcka allt för sent. Ungefär som min insikt kring att jag upplever att de flesta sparare har alldeles för hög risk i sina portföljer. Det går bra i en uppåtgående marknad, men när väl kraschen kommer så kommer det vara försent att göra något åt. På samma sätt, väljer man fel strategi, eller fel uttagsnivåer så kan det ha en reell påverkan på ens livskvalitet.

Jag räknar med att få återkomma till det här ämnet flera gånger i framtiden. Tack för att du läser och följer bloggen och jag ser fram emot kommentarerna! :-)

Jan (och Caroline)

Nyhetsbrev utan kostnad

För dig som tyckte att den här artikeln vara bra och du vill få liknande till den mejl i framtiden, prenumerera på mitt månatliga nyhetsbrev. Självklart är det utan kostnad.

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Relaterade artiklar och referenser

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även gillar:

Om du vill läsa ännu mer på ämnet så rekommenderar jag några av de bästa källorna till den här artikeln:

Kommentera

45 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Caroline frågade om man kan spara ihop 25 årslöner om man sparar 10% av inkomsten.
    Jag räknade lite, det blir väldigt svårt. Med en realavkastning på 6% tar det 47 år. Med 20% sparandel tar det 36 år.
    Jag kan meddela hela tabellen med 45 olika kombinationer av sparandel och avkastning.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Arthur Dent
  2. Vit pil

    Mycket intressant genomgång. Även om jag intuitivt har hamnat någorlunda rätt, så är det alltid intressant med ett teoretiskt underlag.
    ,
    Du har fått kommentarer med synpunkter på att ytterligare förfining. Ta hänsyn till förväntad livstid, storlek på pension, mm.

    För att vara brutalt uppriktig. Lite får väl folk tänka själva. Utifrån sina egna förutsättningar, måste man själv göra sin egen bedömning om vad som är rätt. Du kan ju knappast lägga tid och kraft på att göra en modell som täcker in tusentals olika varianter. Din utredning ger ett mycket bra underlag för att gå vidare med sin egen livssituation.

    Själv har jag valt att plocka ut mitt pensionssparande på en nivå som gör att jag inte överskrider brytpunkten för pensionärer. Då lär, med största sannolikhet, pengarna räcka långt efter 90-årsdagen.

    Fortsätt er utmärkta blogg!

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Nestor
  3. Vit pil

    Här handlar det bara om fonder. Hur ser det ut om man har sitt sparade kapital i utdelningsaktier? (som så många förespråkar).

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Havde
    1. Vit pil

      Kika på videon , cirka 1:54:00 in i den så får du bra förklaring på din frågeställning :-).

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Tobbe
    2. Vit pil

      Tobbe, jag måste erkänna att jag inte hade tittat på videon, tack! Det svarade dock inte alls på det jag egentligen undrar över. Utdelningarna från aktier är ju konstanta oavsätt hur börsen rör sig så man riskerar ju aldrig att använda upp sina sparade pengar bara för att börsen är inne i en dålig period. Risken däremot är ju att bolagen drar ned på eller slutar med utdelningarna istället, men eftersom man kan sprida risken mellan tex 50 olika bolag så spelar det ju inte någon större roll om ett bolag slutar dela ut. Jag har säkert inte förstått det hela korrekt och är helt öppen för förklaring.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Havde
    3. Vit pil

      Havde, jag hade ställt den frågeställningen du har i Frågor & Svar-sektionen. Där finns många personer med stor kunskap som säkert kan förklara på ett bra sätt.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Tobbe
  4. Vit pil

    Tack för intressant avsnitt. Min tanke är att inte avveckla pengamaskinen, utan i början försöka ta ut så lite att det fortfarande växer, och sedan max så att kapitalet bibehålls. Jag tänker mig att mina barn blir glada om de får ärva den.

    Man behöver alltså kanske inte vara alltför ledsen över tanken att man har massor kvar när man dör.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Fattiglappen
  5. Vit pil

    Hej och tack!!
    – Hur mycket kostnader har en ”normal” 80-90-åring egentligen? Jag gissar att livet är lite skörare och kostnaderna går ner?
    – Skulle ni kunna beröra hur en kan tänka kring att lösa upp bundet kapital? Jag tänker då främst på boende som är skuldfritt. Ska en ställa sig i kö för hyresrätt, vilken kostnad för hyresrätt (räkneexempel kanske på ökade kostnader i hyresrätt vs såld bostadsrätt eller hus?), pensionsbelåning av bostad (dyrt?!), eller låna upp stora pengar medans en jobbar för att bli satt i skuld igen för att hitta en bra balans strax innan pension?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    JE
  6. Vit pil

    Hej!
    Har du inte gjort lite fel i räkneexemplet till den dynamiska strategin?
    Det verkar som att allt är förskjutet ett år.

    I det sista steget tex. när värdet sjönk 10% så tas det ut mer och nästa år kommer man ta ut mindre oavsett om värdet ökat eller minskat.
    Skulle portföljens värde fortsätta upp och ner vartannat år skulle man ta ut mer varje gång den var lägre och mindre varje gång den går upp.

    Borde inte uträkningen göras inför uttaget istället för efter?

    1+

    Gravatar ikon för användaren
    Hemlis
    1. Vit pil

      Nej, jag tror inte att jag har räknat fel. Jag vet ju inte utfallet av året förrän i slutet (då jag gör uttaget). Eller så hänger jag kanske inte riktigt med på hur du menar.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Fantastiskt genomarbetat avsnitt. Och mycket intressant. Tvn med grafiken har jag även väntat på (kollade youtube) blir väldigt mycket lättare att hänga med i avsnittet

    1+

    Gravatar ikon för användaren
    Mogulen
  8. Vit pil

    Hej!

    Har du inte gjort fel i räkneexemplet i den dynamiska strategin?
    Det är som om du har förskjutit uträkningen med ett år.

    I sista steget tex. där tar man ut mer trots att portföljen tappat i värde, och nästa år skulle man alltså ta ut mindre även om värdet skulle öka mycket.
    Skulle värdet öka varannat år och minska varannat skulle man ta ut mer varje gång värdet miskat och mindre när det ökat?

    Borde man inte göra uträkningen före uttaget istället?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Hemlis
  9. Vit pil

    Tack för ett grymt avsnitt!

    Jag är inne lite på samma tankar som kommentaren från Pierre.

    I de allra flesta studier/teorier/simuleringar så talas det väldigt lite om pensionens påverkan kring detta.

    I avsnittet utgår man ifrån att man går i pension runt 65. Pensionen måste väl då ha otroligt stor påverkan på hela detta resonemanget? Och oavsett egentligen från när man planerar att inte yrkesarbeta längre.
    Även om dess storlek är en osäker faktor så kan vi väl i runda tal utgå från i alla fall 40-50% av dagens inkomst.

    Jag hade tyckt att det hade varit enormt intressant att använda pensionen som en del i simuleringarna.

    Samt även som Pierre skriver hur det skulle påverka möjligheterna att leva på ihopsparat kapital fram tills pension kickar in.

    För jag tror väldigt många personer i detta forum går med andra visioner än att följa den vanliga pensioneringsgången dvs cirka 65. Detta är väl för många den stora anledningen till att starta en pengamaskin? Samt givetvis att pengamaskinen behövs även för att täcka upp otillräcklig pension och uppfylla andra drömmar.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Tobbe
  10. Vit pil

    Tack för ett toppenavsnitt! Gav en hel del svar på ett enkelt sätt som jag inte fått från andra plattformar. Som 26-årig och ganska ny sparare känns det bra att veta hur jag ska tänka långsiktigt. Tack till Caroline som också ställer precis de följdfrågor som man själv vill ställa för att förtydliga :)

    1+

    Gravatar ikon för användaren
    Agnes
  11. Vit pil

    Hej Jan,
    tack för gedigen genomgång. Som 70+-åring finns det en hel del att fundera på:
    1. Vilken återstående livslängd ska man räkna på?
    http://www.jacoblundberg.se/p/rakna-ut-din-livslangd.html ger sannolikheter för olika återstående livslängd.
    2. ”1” styr beräknad längd på aktieplaceringar och därmed fördelning aktie-/ränteplaceringar.
    3. Framtida inkomster (livsvariga kontra tidsbegränsade pensioner, ev extrainkomster etc).
    4. Samma behov av pengar nu och på äldre dar?
    5. Framtida köp eller försäljningar av bostad.
    6. Framtida avkastning på placeringar och inflation. Gäller historiska data? För närvarande negativ realränta, signaler från politiker tyder på fortsatt negativ realränta.

    Min slutsats är att det är meningslöst att ”finräkna” på uttag.
    ”Känn dig fri” och ”Ej mer än”-reglerna är kanske det man ska gå på? Eller?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Stellan
  12. Vit pil

    Tack för en väldigt bra genomgång av det område som jag har saknat information om, det var väldigt informativt och nyttigt.

    Min egna förhoppning är att använda min pengamaskin för att leva på ett antal år (oklart än hur många) innan min ”riktiga” pension (allmänna och tjänstepension) kan ta över försörjningsansvaret. Och om min egna pengamaskin inte förbrukas så borde det bli väldigt bra när det ”riktiga” pensionen kickar in också.

    Har du/eller någon annan några funderingar om eventuell effekt på resonemanget i inlägget ovan givet ett scenario där pengamaskinen till stort nyttja perioden 45 (eller kanske 50) till 70 och där sedan allmän och tjänstepension kommer in och fyller på kassan så att säga?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Pierre
  13. Vit pil

    Wow vilken genomgång. Det här har jag räknat lite själv på o det är ju svårt att veta hur gammal blir jag, min hustru. När kommer vi in på hyresrätt för äldre o kan sälja bostadsrätten o cacha hem miljonerna? Jag är 78 o hustru 75.har 2.o mille på bank o 1/2 mille i aktier/fonder. Har 30000 netto i pension tillsammans o klarar alla vardagsutgifter inkl hyra, mat etc på det men inte guldkanten som kräver 100000 ytterligare per år. Från o med nu sätter jag av 300000 på Avanza i 40% aktier (fonder o aktier,lysa) 60 räntefonder enligt din hinkstrategi. Det betyder att jag på tio år ger ut 1 mille i lyxkant o resten finns på Avanza. Sen har jag inte kommit längre än på att det ju borde fungera sålänge vi har hälsan. Går en av oss bort under tiden så blir det kanske ingen guldkant för den av oss som överlever men då har ”skit i det” tanken dykt upp. Vad tycker du. Verkar det rimligt?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Krenne
  14. Vit pil

    Wow! Vilket superavsnitt! Jag har sedan innan koll på mycket av det som behandlas, men du har verkligen sett till att göra en grundlig genomgång av allt detta på ett supertydlig och strukturerat sätt. Det här avsnittet/artikeln är ju helt klart den bästa referenspunkten jag någonsin kommit över beträffande uttagsstrategier. Bästa avsnittet någonsin i podden! Du förklarar enligt mig detta bättre, mer ingående och tydligare än andra bloggar, såsom MrMoneyMustache, Mad Fientist, Afford anything med flera. Jättebra jobbat, och stort tack!!

    3+

    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
    1. Vit pil

      Tack Fredrik för de fina orden – de gjorde mig särskilt glad eftersom jag följer många av de bloggarna som du nämner själv.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  15. Vit pil

    En oavsiktlig sak du kom fram till var även att med en sparhorisont om <10 år så är allt för mycket aktier (50%, eller mer) bara negativt.
    Rekommendationen är ju även generellt att minska aktieandelen vartefter.
    Trevlig läsning.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Uffe
  16. Vit pil

    Back to basics. Det här är varför Rikatillsammans.se är Sveriges största och bästa blogg/podd om privatekonomi. Grymt bra jobbat Caroline och speciellt Jan för jobbet bakom artikeln.

    Jag tycker personligen att hybridmodellen är rätt intuitivt smart. Man tar ut en viss del av portföljen år 1 nästa året tar man som utgångspunkt ut en lika stor del (ej att förväxla med summa) av portföljen, men har det gått väldigt bra eller dåligt justerar man för detta.

    För mig blir det dock mer intuitivt om man pratar om ett golv på -2.5% och ett tak på +5.0% och att man då tydliggör att detta handlar om SUMMAN man tar ut från portföljen året efter. Då kan man säga att om man år 0 tar ut X kronor, och man tar år 1 ut ett belopp mellan 97,5% av X och 105% av X (kan skrivas finare med lite bättre textbehandlingsverktyg).

    Igen. Oändligt bra avsnitt. Tack.

    1+

    Gravatar ikon för användaren
    Matias Rohrberg
    1. Vit pil

      Tack för dina fina ord. Jag håller med dig, funderade själv om man skulle formulera det som en negativ siffra. Men till slut valde jag att köra på samma sätt som i den vetenskapliga artikeln från Vanguard. Kände ändå att de hade företräde. :-)

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  17. Vit pil

    Wow, vilken bautagenomgång – I luv it!
    Jag förstår att detta tog mycket efterforskning att få fram – tack för detta!

    Men en sak som jag inte blir klok på är detta:

    Om man nu i allmänhet utgår från ett uttag på 4% och ett golv på 2.5%, hur kan man då ha en uträkning med -12% svängning på golvet? Är det 12% minus av normuttaget eller är det att man själv skjuter till pengar när man går under 0% (-2.5%) i avkastning ett visst år?

    ”Vanguard räknade fram i sin artikel att 2.5 på golvet och 5.0 på taket var ganska lämpligt eftersom det gav en 85 procentig successrate över en 35 års period. Det vill säga att att om jag är 65 år gammal, går i pension, så kan jag med 85 procent sannolikhet utgå från att pengarna kommer att räcka vid ett uttag om 5 procent per år.

    Nedanstående två grafer visar däremot hur successrate förändras i förhållande till olika golv och tak. Den första bilden visar resultatet då taket fixeras vid 0 % och sedan låter man golvet förändras mellan 0 till -12 %. Den vänstra axeln och linjen visar success rate och den högra axeln visar uttagsmultiplikatorn per år.”

    Eller är det för exempel där man som norm tar ut 12%/år?

    Eller är jag bara snotförvirrad som dansken säger??

    Och GRATTIS till er båda!

    0

    Gravatar ikon för användaren
    ML
    1. Vit pil

      Läste igenom er text och fick grepp på att de +5 respektive -2.5 procenten är procent av uttaget, och då blev genast grafen förståelig.

      Jag fick aldrig gjort en tumregelskalkyl när jag såg på er VLOG, annars hade jag ju insett att det inte var 2.5 – 5% av totalsumman som menades.

      Som du nog förstår så är jag mer av en ”Känn dej fri” person än en ”Nu ska vi kavla upp ärmarna och skapa ett Excelark” person!

      :-D

      0

      Gravatar ikon för användaren
      ML
  18. Vit pil

    Stort tack för att ni alltid erbjuder textversion av era videos! Jag har inte tid att se en tvåtimmarsfilm om nåt men en artikel går alltid att läsa lite nu och då.

    1+

    Gravatar ikon för användaren
    Dan
    1. Vit pil

      Känner igen mig helt och hållet i det. Tittar sällan på andra videos eller poddar, men läser gärna. Tack för att du läser, följer och kommenterar!

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  19. Vit pil

    Fantastiskt Jan!

    Så imponerad av dina kunskaper,den tid och det engagemang du lägger ned på att göra detta för oss!

    Du borde få diplom och lön från Kungen:)!

    You is the bäst! Häst!

    3+

    Gravatar ikon för användaren
    Emanuel Johansson
  20. Vit pil

    Tack för en grym genomgång! Personligen tänker jag just nu mycket på flexibilitet och hur viktigt det är. Det enda som är konstant i livet är förändring och då gäller det att vara bra på att hantera det. Under uttagsfasen av sitt sparande gäller det att kunna möta eventuella ekonomiska mottgångar genom att t.ex. vara beredd på att lönearbeta igen.

    Hälsningar,
    mrFIRE svenskafire.se

    0

    Gravatar ikon för användaren
    mrFIRE
    1. Vit pil

      Ja, eller kunna anpassa sin utgiftsnivå tänker jag. Men ju mer flexibel man är, desto större blir sannolikheten att man klarar sig bra. Jag brukar ibland tänka på uttrycket ”Det är dyrt att vara fattig” tyvärr.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.