Investeringsstrategi vid uttag av sparandet

Spara och investera Portföljer och allokering
1

Hej!

Jag har funderat en hel del, men inte kommit fram till någon, hur man bör investera vid (eller när det närmar sig) när man ska ta ut och använda sina besparingar.

Förenklat när jag läser/lyssnar på RT så bör man sänka sin aktieallokering när man närmar sig uttag, tex 90% aktier fram till 9-10 år före uttag, sänka det med 10% om året och vara 100% räntor/kontant när uttaget ska ske. Det kan ju vara bra för ett tydligt målsparande som tex. till en bostad, när man vet målet både i tid och summa.

Värre blir det när man tänker på pensionsfonder som i det svenska systemet för många blir en stor och tung del av pensionen och inte ”bara” PPM. Här är ju problemet att man ju egentligen inte vet varken summan som behövs och inte heller tiden.

Det känns orimligt att ligga 100% i räntor vid pensionsåldern när man i ”medel” lever 20-30 år till. Inflationen risker ju att fullständigt urholka värdet. När jag tittat lite på vad olika försäkringsbolag som förvaltar denna typen av pensionskapital säger, så är det lite luddigt. Typ att de rekommenderar en 25-30%ig allokering till aktier under uttagstiden. Det känns trubbigt och är det verkligen en bra rekommendation för spararen eller är det bra för försäkringsbolaget?

Här dyker det också upp en massa frågor i mitt huvud. Vad är en rimligt aktieallokering under uttag under lång tid, som tex. pensionslösningar? Vet man det så kan man ju börja dra ner aktieallokeringen ett antal år före uttaget sker, tex från 90% till 30% under tex 6 år (om nu 30% är en bra/rimlig aktieallokering under uttagstiden).

Samtidigt är man ju som mest känslig för en börskrasch precis när man börjar uttaget, dels eftersom man inte har mer inkomst (när i pension), och dels eftersom kapitalet är som maximalt. Bör man därför dra ner aktieallokeringen ännu mer inför uttaget (än vad försäkringsbolag tycker) och i så fall till vad?

Bör man därefter, när man tagit ut en större del av kapitalet efter ett antal år, återigen börja öka aktieallokeringen när man är mindre exponerad (förbrukat kapital och sannolikt är äldre/tröttare och inte orkar göra lika mycket) för att skydda sig mot inflation utifall att man lever längre än förväntat? Medelålder innebär ju att 50% blir äldre än så och många i framtiden kanske 100+ år. I så fall till vilket aktieallokering?

Vet någon om det finns forskning/studier på vad som är en bra uttagsstrategi? Jag kommer ihåg ett av avsnitt för länge sedan där Jan nämnde någon ”badkars” kurva för aktieallokering som Vanguard hade studerat, men jag hittar ingenting om detta att studera. Någon som hittat något på detta ämnet?

2

Du verkar väldigt angelägen om att krama ur allt du kan från din investering.

Förhoppningsvis har du sparat en bra summa när du går i pension. Kanske mer än du behöver för din återstående levnad. Lägg i så fall pengarna på ett sparkonto.

Om du har mer pengar än du behöver så skänk bort dem till anhöriga, hjälpbehövande eller liknande och gläd dig åt en tillfredsställelse detta ger.

Pengar är nämligen inte allt här i världen

 

3

Eh, om jag hade så mycket pengar så hade jag väl knappast ställt frågan. Helt riktigt måste jag krama ur allt ur sparandet.

4

Jag tycker själv man får en ganska bra sammanställning via minpension.se där det framgår hur stor del av fondförsäkringar och övrigt pensionskapital man kommer förbruka per månad enligt prognosen för planerad pension.

Tycker man det verkar kunna räcka skapligt med bara övriga delar i månadsuttagen, dvs allmän pension och eventuella traditionella försäkringar, så kan man ju ligga kvar med 100% aktier i fondförsäkringarna och skjuta på uttagen några år om det skulle bli en börskrasch precis innan eller under pensionen. Men verkar det däremot bli lite väl knapert utan fondförsäkringsdelen så kan man ju flytta årssumman man komma behöva ta ut till räntefonder i lämplig tid (5-10 år?) innan respektive planerat år som pensionär.

5

Det finns en del forskning kring uttag. Att bara köra 4% regeln rakt av är ju dumt. Jan hade ett avsnitt med alternativ mer dynamisk strategi.

När man är i uttagsfas blir läget delvis ett annat än när man sparar. Visst, det måste finnas en rimlig avkastning som kan fylla på portföljen. Men i uttagsfas är man väldigt känslig för så kallad “sequence of return risk”. Dvs om man får ett dåligt årtionde i början försvinner för stor andel av portföljen i uttag och det blir svårt att hämta igen. En ren aktieportfölj ger därför lägre “säkert uttag” i procent av portföljen än mer diversifierade allokeringar.

Att ha en dynamisk strategi där man kan minska uttaget när det gått sämre en tid hjälper. Det spelar också roll över hur lång tid pengarna ska räcka. 20, 30 eller 40 år? Eller i generationer?

T.ex. ger både Permanent Portföljen och 60-40 Portföljen en högre % som kan tas ut utan att pengarna tar slut eller minskar vid ett dåligt scenario. Samtidigt kan det ju vara värt att inte bara tänka på potentiell nersida utan även på uppsida. Chansen att kunna öka sitt uttag, att ha mer pengar än man räknat med.

6

Hej!

Om man ska gå efter regeln “10 % aktier per år pengarna kan stå orörda” så får man fram följande:

Antagande: Pengarna ska användas under 30 års tid, lika mycket varje år (inflationsjusterat).

Pengar som ska användas under vart och ett av åren:

År 1: 0 % aktier - 100 % räntor

År 2: 10 % aktier - 90 % räntor

…

År 10: 90 % aktier - 10 % räntor

År 11: 100 % aktier - 0 % räntor

År 12-30: 100 % aktier - 0 % räntor

 

Detta innebär att pengarna som ska användas under de tio första åren totalt sett ska fördelas 50-50. Pengar som ska användas år 11-30 ska fördelas 100-0.

Totalt blir då fördelningen 83 % aktier - 17 % räntor när man går i pension.

Sedan ändras fördelningen långsamt:

Efter 10 år: 75-25

Efter 20 år: 50-50

Men man kan ju även se hur man ligger till vid det tillfället. Om pengarna har växt under tiden kan man ju ligga kvar med en hög andel aktier eftersom man då inte är så känslig för risk i alla fall.

7

Hej Lukas!

Jag förstår hur du menar, tror jag, men problemet är att man på pensions-fondkonto (PPM, ITP mm) inte kan välja vad man vill sälja ett givet år. Man kan tex. inte välja att sälja av och ta ut av räntedelen under ett år då aktie-delen gått dålig.

Dessutom, när man satt igång uttag av ITP försäkringar så kan man heller inte stoppa eller förlänga det. Om tex. det går ner rejält på börsen tex 50% så med 80% aktier så urholkas kapitalet med 40% så uttagen blir helt enkelt förlustförsäljningar av aktiefonder PLUS att det sedan bara rullar på månad för månad med ‘dåliga’ uttag. Det kan man ju aldrig hämta igen när man redan är i pension.

Har du fler tankar?