Alla som hänger i FIRE-forum kan allt om 4%-regeln, diversifiering och har strategier kring buffertstorlek vid börsfall, utfasning av risk etc. Men om vi lägger allt sådant åt sidan…
Ponera att ni (själva eller i par) räknat på en rimlig årsbudget och följt upp denna under de senaste fem åren och sett att det håller. Ponera och att du/ni vill sluta jobba helt. Föreställ er piña colada på stranden om det är vad som krävs för att inte tjäna pengar på lönearbete mer. Du/ni multiplicerar med 25 och kommer fram till att den väldiversifierade portföljen och/eller andra tillångsslag tryggt genererar 4% (det kan vara 3 eller 5% också, poängen är att er kalkyl håller) på årsbasis.
Jag tar mig här friheten att förmoda att ingen av oss är beredda att gå när vi nått frihetsnivån exakt på öret. Så, hur stor ekonomisk FIRE-marginal behövs för att man tryggt ska kunna lämna arbetet och inte ligga sömnlös pga mardrömmar om att krypa tillbaka eller om fritösen på donken?
exempel 1:
Kalle är singel. Han har utgifter på ca 150k årligen. Kalle har 3800k på sitt ISK. Kalle tycker det är onödigt liten marginal eftersom han bär alla utgifter själv. Räcker fyra mille? 4,5?
exempel 2:
Lisa och Fia lever ihop. De har gemensamma utgifter på 250k årligen. De har tillsammans 7,5 miljoner på ISK o dyl. Lisa vill pimpla paraplydrinkar. Fia fegar lite. Räcker inte 20% extra?, undrar Lisa och sträcker sig efter solkrämen.
Vi siktar på FIRE om ett halvår.
I nuläget ser det ut så här:
Pensioner (alla sorter) efter skatt 15 årsutgifter
Sparande 19 årsutgifter
Obelånad villa
Så, 34 gånger årsutgifterna alltså, men en försvarlig del delvis låsta till utbetalningstid och villkor. Hur värderar ni pensionspengarna? Eller har ni s a s åldern inne att styra mer över dessa? Om en faller ifrån så blir det ju exempelvis tajtare.
Pensionskapitalet är det som står på minPension.se multiplicerat med 0,7 (30 procent skatt).
I nuläget är tjänstepension och privat pensionsförsäkring möjligt att ta ut.
Det lutar åt att viss tjänstepension tas ut livslångt från 2023, och 3 procent av sparandet årligen fram tills 64 års ålder då det går att ta ut allmän pension.
Intressant vinkling på det. Men klok. Jag tog genast en titt på min årsbudget och drog bort “lyx” och “onödigt”. Det känns rimligt och görbart ändå. Det som driver kostnader som är lätt att kapa är bilen, och den har jag ändå övervägt att skippa den dag jag eventuellt lämnar jobbet.
När man projekterar så brukar man säga att på budget stadiet så är det +/-30%. När man kört detaljprojekteringen så är +/-10% rimligt. Krävs alltid felräkningspengar.
Har man kört inom kostnadsbudget och har koll på sin kapital/riksexponering så tycker jag 10% positiv marginal på kapitalet räcker (alltså kapitlet 10% större än vad man beräknar behöva). Allt lär inte slå emot en. Är man i en tidigare fas och inte har råkoll så är nog 30% marginal vettigt.
Sen beror det säkert även här hur riskbenägen man är och att det såklart är svårare att projektera på 20-30-40 års sikt med mycket okända parametrar (inkl att staten kan ändra regler ad hoc).
Jag tror också det är bra att ha koll på normalbudget och krisbudget. Om börsen slår i backen, hur mycket kan man överleva på under 1-2-3 år jämfört med vad man tänkt. Typ inte kul med det går ingen nöd på en budgeten.
Om krisbudgeten är 50% eller mindre än normalbudgeten så tror jag definitivt 10% marginal på kapitalet räcker. Man har förmågan att hålla igen om det krävs för att inte skövla ut kapital när börsen slagit i backen.
Det är värt att komma ihåg att pensionskapitalet ofta är mindre exponerat mot aktiemarknaden.
Förmånsbestämd tjänstepension och inkomstpensionsdelen av den allmänna pensionen är i princip helt oberoende av aktiemarknadens svängningar.
Detta ger en stadga när man kombinerar pension med uttag av sparandet.
Inkomstpensionen kan dessutom varieras upp och ner vilket ger ytterligare flexibilitet.
4%-regeln är för simpel för att faktiskt kunna trycka på knappen, och tar inte hänsyn till att man i vissa faser periodvis har andra inkomster, t ex allmän pension. Sätt upp en vettig Monte Carlo-simulering som visar hög andel lyckade simuleringar (traditionell vishet säger minst 85% lyckade, men jag försöker nå 99% själv) innan du committar.
Hur ser ni på förvaltningen av kapitalet efter FIRE? Indexfonder?
Jag kan utlösa FIRE när jag vill med mycket goda marginaler men avvaktar till beslutstidpunkten. Dock tänker jag att eftersom jag har så goda marginaler så har jag ingen anledning att fega ur utan jag räknar med att ligga kvar i 100% aktiefonder eller motsvarande, både i pension och privat. Dock i kombination med aktiv koll och förvaltning på i stort sett daglig basis. Det är mitt sätt att hantera risken med att ligga i 100% aktiefonder. Jag kan alltså vid behov lägga mig helt eller delvis likvid för att minska risken i oroliga tider.
Invändningar kan vara att det är dumt att riskera pengar man inte behöver men jag ser lite annorlunda på detta då jag även drivs av ett intresse att få en bra avkastning och tycker att det är kul att lägga tid på sådant. Jag har bl.a. som mål att min premiepension ska vara större än min inkomstpension och det ser jag som ett fullt rimligt mål som inte ligger speciellt långt borta för min del.
Jag har räknat om mitt kapital i nettoårslöner, för att det är enkelt att jämföra med det jag får ut idag. Då har jag schablonmässigt reducerat pensionskapitalet med 30%. Dock lever jag ganska sparsamt så den nettolön jag har idag kan jag spara minst hälften av, ännu mer om jag skulle snåla. Det finns alltså väldigt goda marginaler i mina beräkningar.
Alternativt har jag även räknat på mitt kapital genom att räkna med ett fiktivt delningstal på 25, för att få en fingervisning om vilka summor det kan handla om. Detta delningstal kan jämföras med 19,26 som är det delningstal som man räknar med just nu vid uttag av premiepension första året från 64 års ålder. Det är lätt att lägga in olika typer av jämförelsemått i sitt kalkylark där kapitalet sammanställs och summeras.
Ja, det är delvis därför jag finner ämnet intressant. Inte bara som en del i egna FIRE-tankar utan också eftersom så många aktivister därute tjatar om att nå 4%-målet och sedan köra. Jag tror inte någon gör detta.
Att skräddarsy en MC-simulering kan ju göras på så olika vis att antalet variabler blir oändliga. Det känns inte rimligt, speciellt inte om man själv är flexibel kring uttag, kan hitta sidoinkomster osv.
Jag har testat en miniatyrversion i den slumpade ränta-på-ränta-kalkylatorn här på RT och den är ju såklart helt sjövild eftersom den endast plockar slumpmässiga värden från börshistorien (väl?), men det ger ju ändå en fingervisning a la MC och trots massor av rundor där och trelativt högt uttag är det direkt svårt att få den att nolla ut.
Men matematik är en sak och psykologi en annan. Hur länge pallar man se röda siffror på sina konton? Är man beredd att flytta för att frigöra kapital? Hur många hål finns i svångremmen? Vad kan man tänka sig att dryga ut kassan med osv?
Till slut hamnar man ju ändå vid siffror, likt mina exempel. Så @SNS och @JFB är de som hittills kommit med mest hårda siffror. Fler sådana vore nyttigt.
Du har rätt i att man kan göra det hur avancerat som helst. På något sätt är det skönt att göra det lite mer avancerat, för det känns rätt osäkert/otryggt att räkna 50 år framåt. Ger aningen mer trygghet.
Man kan prova t ex denna:
Matar man in förväntade månadsutgifter, nuvarande lön, kommande pensionsinkomster, så kan man få en känsla av hur det kan komma att se ut framöver. Kör med svenska kronor/siffror, trots att det står dollar överallt. Glöm inte att lägga till ISK-skatt, ungefärliga fondavgifter och ränteavdrag också. Sedan kan man labba med att jobba lite längre/kortare, spara in en tusenlapp i månaden på sina utgifter, kolla vad som händer om man får en löneförhöjning, osv.
Det går att spara sin körning som en bookmark (leta upp denna länk på resultatsidan och spara den: ), så man kan komma tillbaka då och då och köra igen med uppdaterade uppgifter.
Bara att göra ovanstående ger avsevärt mycket bättre koll än att bara höfta med 4%-regeln.
Många som hänvisar till årsutgifter i sina uträkningar, men jag har inte sett (kan ha missat) några analyser på hur utgifterna ändras när man drar sig tillbaka.
Exempel:
Högre utgifter för (semester)resor
Fler fikor/ middagar ute.
Ökade kostnader för hobbyn
Lägre utgifter för resor till jobbet
Färre luncher ute
etc
För en del lär kostnaderna öka och för en del minska. Att räkna med samma som i dagsläget funkar inte.
Finns ju viss anledning till att man får semesterersättning
Jag hade slutat jobba direkt i båda exemplen och justerat en eventuell börsnedgång med timjobb.
Själv har jag ett exelark där jag räknat ut vilken summa jag behöver för varje kvartal för att begå FIRE fram till 65. För november i år är summan ca 4 300 000 och minskar med drygt 50000 för varje kvartal framåt.
När vi har gått in i uttagsfasen siktar vi på en modell liknande “stay-rich” som beskrivits i andra trådar.
För det egna kapitalet minst 5 årsutgifter i buffert, och sedan kanske max 50% aktieexponering på resten.
Jag tror varken förmågan eller intresset att följa marknaden på dagsbasis för att snabbt kunna parera kommer finnas hos oss.
Du menar de där pengarna som jag alltid bara plöjt in i amorteringar tidigare och numera i fonder?
Jag har en del gamla uträkningar från 2017-2018 då jag först började skissa framåt och jag plitat ner rimlig utveckling och förväntade summor vid olika tider. Det är ganska kul att se att om det varit verkligheten hade det varit försommar 2024 nu, med mina försiktiga uppskattningar.
Låter insiktsfullt och klokt. Lycka till på upploppet nu!
Jag har så goda marginaler att jag kan tåla att kapitalet rasar med 50%, därmed kan jag tåla högre exponering i aktiefonder utan någon konservativ “stay rich”-hantering. Har man lägre marginaler och lägre riskvilja så är er lösning mer rimlig.
Helt riktigt. Man kan simulera kostnadsprofilen över åren, tex i 5-10 års sjok.
Klart att det sannolikt går mer pengar i början av pension när man vill göra mycket kul grejer medan andra grejer går ner så man får räkna på det.
Sen ska man nog heller inte glömma att när man blir riktigt gammal, om man har den turen, så kanske man inte åker på safari i Serengeti men å andra sidan lär kostnader för hemhjälp, hälsa och bekvämare boende kanske öka.
Såklart jättesvårt att få det helt rätt men om man gör överslag så hamnar man mer rätt än att anta samma kostnad som idag.
), så man kan komma tillbaka då och då och köra igen med uppdaterade uppgifter.
