Har suttit och räknat lite på när man har tillräckligt mycket för att sluta jobba, och fick höra kring 4% regeln.
I mitt fall har jag en månadsavgift på 30ts kr per månad (360ts per år). Med 4% regeln skulle jag därför behöva 9 miljoner för att kunna gå i tidig pension.
Problemet är att jag inte vill dö rik med 9 milj i kontot. Borde det därför inte räcka med mindre slutsumma, så att kapitalet går mot så nära 0 vid slutet av livet(80-90år)? Förutsatt att min livssituation inte förändras (få barn, egen familj etc)
Min tanke var 8% avkastning varje år som skulle ge mig 360ts kr årligen och att det skulle räcka. I slutändan 4,5M vs 9M vilket gör en stor skillnad.
Även här skulle jag dö med 4.5M i kontot, vilket kanske också är för mycket?
Vad är mekaniken bakom som gör att 4%-regeln fungerar?
Tänk så här:
Ska det räcka 1 år kan du ta ut 100% av kapitalet varje år (100/1)
Ska det räcka 2 år kan du ta ut 50% av kapitalet varje år (100/2)
3 år 33% (100/3)
4 år 25% (100/4)
…
25 år 4% (100/25)
…
30 år 3.33% (100/30)
…
50 år 2% (100/50)
Ovan är den ena delen av “4%-regeln”. Som du ser borde 4% bara räcka i 25 år–men Trinity-studien (som myntade 4%-regeln) kom ju fram till att pengarna räcker 5 år extra?
Så vad påverkar mer?
Inflationen (sänker procenten)
Avkastningen (höjer procenten)
Ju längre tid pengarna är investerade, och ju lägre uttaget är i procent, ju mer rubbar inflation och avkastning de enkla/naiva procent-siffrorna som jag skriver ovan. Så småningom rör det sig från de enkla siffror jag listar ovan, mot SWR (safe withdrawal rate, t ex 4% i praktiken för 30 år), och sedan mot PWR (perpetual withdrawal rate), där man om man håller sig under den procentsiffran så kan pengarna räcka “för evigt”. PWR är snarare neråt 2% än 4%.
Hoppas detta hjälper för att förstå hur det funkar!
Inte säkert att 4% regeln håller i framtiden heller, när börsen är så högt värderad som i dagsläget. Man bör nog fundera på hur man kan vara mer flexibel med sin spendering eller om man kan klara sig på 3% istället för 4%.
En lite tråkig grej med 4%-regeln är ju att de 4% ska täcka avgifter för ISK som numer är 1.08% av kapitalet om man har allt i ISK. Eg också fondavgifter. Tror ju inte att ISK kommer ligga riktigt så högt framåt men räknar med att kunna plocka ut 2.8% i för att använda för konsumtion.
Det stämmer, 4% regeln bryr sig inte om vad du sätter för siffror i din kalkyl utan vilka siffror du får ut i andra änden.
Så man inkluderar de tillgångar man vill helt enkelt.
Med brasklappen att schablonbeloppet för ISK kan kvittas mot räntor. Ligger själv på en nivå där det blir plus minus noll ungefär. Så räntorna är en utgift, men de ligger som en hanterbar boendekostnad.
Jag tycker du ska googla och söka här på RT kring “Die With Zero-strategier” istället för att tänka FIRE. Det finns intressanta diskussioner kring ämnet.
Sedan en fråga: Du tänker inte fel och har inkluderat sparandet i dina 30k? Du vore inte den förste i så fall.
Så tänker jag också förenklat. Jag tycker det håller även nu med skatt över 1% eftersom avkastningen snarare varit 8% och att gå ner på tiondelar är nog ändå lite hårklyverier när ingen vet exakt hur de närmaste trettio åren ser ut.
Bör väl egentligen inte vara så förvirrande, så länge man räknar på 4% så är ju slutsatsen densamma, oavsett om man ser det från ett avkastningsperspektiv eller en montecarlo simulering.
Jag ska dock inte säga för mycket, jag är inte jätteduktig på termer och studier, jag försöker bara applicera det på ett enkelt sätt som man kan förstå.
Nej, det är en yxig förenkling som illustrerar hur man kan tänka när folk kommer med invändningar kring just avgifter och inflation.
Nej
Nej. Samma räkning gäller. Det här tankesättet kan man kasta i ansiktet på de som inte orkar lyssna när man förklarar Trinitystudien och att det är vetenskapligt underbyggt.
Risken är nog större att dina pengar tar slut än att de räcker livet ut.
8% avkastning är inte hugget i sten, börsen kan plötsligt rasa med 50% eller gå sidledes i 10 år.
Dessutom kan kronan rasa och inflationen rusa utan förvarning, vilket vi ju har fått uppleva på sistone.
Sedan kommer ju pensionen hjälpa till en hel del. Beroende på vilken ålder du är i samt storlek på pensionen så kan kalkylen bli betydligt bättre.
Sedan går det att väga in eventuell vinst från bostad osv, beroende på hur du vill bo som äldre.
Läs mitt tidigare inlägg. Eller för att göra en dålig liknelse:
Alternativ A: Tanka bilen när bensinlampan tänds.
Alternativ B: Mät djupet i tanken, kontrollera tankens storlek i bilens användarhandbok, gör ett flertal simuleringar baserat på last, väglag, väder, körstil, fart, lutning m m. Räkna antalet rödljus de kommande milen, kontrollera online om det finns vägarbeten, tänk in motvind och ladda hem förbrukningstexter från tillverkarrns hemsida. Räkna ut ditt verkliga behov av att fylls på mer drivmedel.
