Tack för ett ypperligt forum/sida!
Jag har läst på här i någon dryg månad, och jag kan säkert läsa på ännu mer, men har några frågor som jag inte fått kläm på och ställer dem nu:
Som jag förstår 4%-regeln så är principen, om man följer detta, att kapitalet skall … typ … finnas kvar efter 30 år - stämmer detta? (redigerat/förtydligat frågan)
Om min horisont får FIRE är 10 år - var kan jag läsa förstå mer om det? (dvs tills pensionen kickar igång.
4-5%-principen: Förutom att ha ca 2 års utgifter säkrade, vilken fördelning bygger FIRE-beräkningarna på? (i skrivande ögonblick får jag iofs en minnesbild av en graf jag har sett). Återigen - om min horisont för att leva på kapitalet är 10 år. Hur tänka?
FIRE är väl mer att du skall gå tidigare och köpa tid, hur mycket tid är ju individuellt.
jag ser detta som en ren matematisk övning. . i steg, hur mycket behöver du att leva på innan någon pension…hur mycket behöver du extra när du kan ta ut tjänstepension…o sist hur mycket behöver du extra efter pension. . . .sen är det bara och räkna egentligen:
i mitt fall behöver jag 250.000;-/år att leva på åren fram till tjänstepension
180.000:- om året mellan 55-65år
120.000:- om året efter 65år
Sen kan man plussa på 2% för inflation o sen är det bara o räkna
4-5% är väl bra om man är i 30-40års åldern men ju närmare pensionsuttagen man kommer ju mer irrelevant blir den…tycker jag
Nej, det är nog “4%-regeln” du tänker på som är tänkt att representera det uttag från portföljen du kan göra under 30 års tid med låg risk att kapitalet tar slut.
FIRE är som @jolt1 nämnde helt enkelt konceptet att bli ekonomiskt fri (Financially Independent) och pensionera sig i förtid (Retire Early).
Eftersom det är “enbart” 10 år så kan det vara bra att som tumregel och första uträkning helt enkelt ta din årskostnad och multiplicera med 10. Inflationen kan kompenseras med att du har en portfölj med en andel aktier och en andel räntor (50/50 är ju rätt bra att utgå från).
Den bygger inte på några utgifter säkrade utan utgår helt enkelt från att du tar ut 4% av portföljen år 1, sen varje efterföljande år tar du ut lika stor summa men justerat för inflation.
Säg att du har 10 MSEK, år 1 tar du ut 400 kSEK. Sen det året har vi 2% inflation, då tar du ut 408 kSEK år 2 (400 kSEK + 2% av 400 kSEK), osv.
Om du behöver leva på besparingar i 10 år och dessutom ganska snart finns olika saker att fundera över och väga in.
OM dessa besparingar du har ÄR vad du behöver utan större marginal dessa 10 år bör du i stort sett undvika aktiemarknaden och spara med låg risk och försöka att få avkastning så du täcker inflationen hyfsat. Ett par nischbanker med pengar låsta lagom länge. Bästa räntan på ex 5 år är ca 2,75% just nu. Kan nätt och jämnt täcka en inflation på 2% efter skatten.
Om du har råd att gambla med risk för rejäla nedgångar på aktiemarknaden som kommer ibland. Ex både år 2000 och ca år 2008 kom nedgångar till ca halva värdet. Kan du placera en viss andel på aktiemarknaden.
Dom statistiska beräkningar som ex 4% regeln bygger på är mest till nytta över längre tidsperioder som 30 år. Då är det vettigt att applicera statistik för att bedöma chans/risk för hur det blir under den perioden ofta med flera upp och ned perioder.
Finns flera räknesnurror som där man stoppat in extremt lång statistik över aktiemarknaden där man kan mata in sina data och får ut vilka chanser man har statistisk baserat på statistiken hittils.
Denna är lättjobbad…
Obs rena USA data. Övriga världen, Europa och Sverige ligger lite lägre tyvärr. Världen i stort ca 1,5% lägre. Index nu är dock ofta ca 70% USA minst
Sätt in " healthy non smoker" är vettigt för svenska förhållanden. Ange förvaltningskostnad och ISK skatt summerad i rutan för “investment fees”.
Med vettiga data och 4% uttag inflationsskyddat dvs ökande under perioden är det om perioden är exempelvis ålder 55 till 85. 46 av 100 som gjort så statistiskt har dött vid 85 och 10 av hundra dvs 10 av de 55 som klarar sig till 85 har tyvärr slut på pengar. Risk för slut på pengar börjar synas från ca 75. Dom andra 45 har olika mängd pengar kvar 28 av 100 har MER pengar. Kvar än dom började med.
Okej, så det är så?!!
Och inte det faktum att börsen över lång tid går upp med ett genomsnitt som jag inte kommer ihåg (var siffran 7%?) och att kapitalet man gör uttag ifrån med säg 4 % därför med viss sannolikhet kommer att bevaras?
Det är så jag har förstått det, stämmer det inte?
Okej, så det är så?!!
Och inte det faktum att börsen över lång tid går upp med ett genomsnitt som jag inte kommer ihåg (var siffran 7%?) och att kapitalet man gör uttag ifrån med säg 4 % därför med viss sannolikhet kommer att bevaras?
Det är så jag har förstått det, stämmer det inte?
Problemet är att börsen inte går upp med en jämn hastighet. Börutvecklingen för enskilda år ligger oftast någonstans mellan plus 70% och minus 50%, men det är ju rätt stor skillnad på +70% och -50%. Om du sparar under lång tid kommer de bra och de dåliga åren att ta ut varandra och det enda du behöver bry dig om är den genomsnittliga utvecklingen.
När du väl börjar använda pengarna har det däremot stor betydelse. Om det skulle slumpa sig så att det kommer några dåliga år just när du skall börja ta pengar (eller alldeles innan), så måste du ta ut en större andel av ditt sparande för att kunna leva med den standard du tänkt dig. När börsen senare återhämtar sig har du färre fondandelar kvar som kan öka i värde.
Problemet är att det är lätt att göra tankevurpor. Du tänker i grunden rätt, men sedan ska det appliceras en verklighet på detta.
Men med tio år kvar till du tänkt sluta kan du tänka 7% avkastning, 1% skatt och 2% inflation, om det underlättare för funderingarna. Då återstår 4%-regeln och med den talar det mesta för att du klarar dig i 30 år och kan indexjustera summan varje år.
Men, vi har haft några goda år nu, så en del tror att det blir lite sämre framöver. Stämmer det är det ju klokt med slantar på sparkonto. Stämmer det inte, utan att börsen fortsätter ånga på, då kan det visa sig att du har mer än du planerat för när det är dags att sluta.
Pensionsberäkningar kan du alltid göra hos minpension.se och leka med siffrorna där, precis som i Monte Carlo-verktyget.
Men ta inga kurvor eller siffertabeller för givna. Där är Monte Carlo återigen ett ypperligt verktyg med lite bra “reality check”. Den i länken är också bättre än den där “rich, broke or dead” som jag personligen tycker är rörigare och inte så anpassad för oss européer.
Hmm. OM det var säkert med viss avkastning på ex 7% skulle vi alla maxbelåna våra hus och “tjäna pengar med säkerhet”.
Det skulle då inte finnas några aktörer alls som vill låna ut pengar för ca 3% ränta till dig på huslånet.
Man måste skilja på ränta med låg eller ingen risk avseende kapitalet som är låg av det skälet och avkastning som man kan hoppas på i ett lååångt perspektiv baserat på gammal erfarenhet som är kanske dubbelt så hög. Har man otur så kan det slå fel även över en längre period.
Det vet jag . Jag försöker förklara att medelvärde på 7% över lång tid inte är vad historien lär oss . Utan avdrag för inflation ( 2,85% i snitt över lååång tid ), skatter, eller förvaltningskostnader ännu lite bättre faktiskt…
Ca 6% med avdrag bara avdraget för inflation med indexfonder med stor del USA och en del resten av världen .
Men med avdrag säg 1% ISK skatt och 0,3% förvaltning blir rimlig real avkastning långsiktig avkastning härad 4,5-5% eller så över lång tid.