Die With Zero: kan det stämma att jag bara behöver investera 4 000 kr i månad?

Hej! Jag blev lite inspirerad efter att ha läst Die With Zero och lyssnat på Rikatillsammans podcast om det. Jag blev nyfiken på hur mycket jag faktiskt behöver spara varje månad för framtiden, så jag har lekt lite med Rikatillsammans ränta-på-ränta-kalkylatorn samt med idéerna från Die With Zero.

Jag kom fram till att jag skulle behöva investera “bara” cirka 4 200 kr i månaden för att kunna gå i tidig pension vid 55, leva på avkastningen från detta i 10 år tills jag fyller 65, och sedan leva av en blandning av pension och avkastning från det som är kvar av kapitalet de kommande 25 åren tills jag är 90 (man vet aldrig när man kommer att dö, men just in case siffra för att leka med tanke). När jag skulle vara 90 skulle jag ha ungefär 100 000 kr kvar i investerade pengar. Jag har inte räknat med eventuell försäljning av boende, så det skulle finnas en del kapital där som extra “försäkring” eller arv till barnen.

Det känns lite orimligt “enkelt”, så jag skulle uppskatta om jag kunde få lite feedback och se om jag har tänkt och räknat rätt.

Jag är 31 och har för närvarande en bra livssituation med min sambo och ett barn. Jag tjänar cirka 40 000 kr netto i månaden (cirka 500 000 kr per år).

Jag har delat mina kalkyler i två delar. I båda räknar jag med att leva på 430 000 kr netto per år. Någon kanske undrar varför jag inte räknat med samma belopp som idag, 500 000 kr netto per år? Min tanke är att jag inte längre behöver spara 4 200 kr per månad, så 40 000 kr - 4 200 kr = cirka 36 000 kr i månaden, vilket ger cirka 430 000 kr netto per år. Jag har också inkluderat ISK-skatten (enligt 2024 års regler, 1.086%, som jag räknar med kommer att vara densamma i framtiden) i alla kalkyler.

Mellan 31 och 55

I den första kalkylen har jag ett startkapital på 700 000 kr på mitt ISK och räknar med en standard årlig avkastning på 7%. Jag planerar att månadsspara i 24 år (tills jag fyller 55) med 4 200 kr varje månad. Efter det har jag räknat med att sluta med månadssparandet och börja ta ut 430 000 kr per år (cirka 36 000 kr per månad) under de kommande 10 åren. Enligt kalkylatorn kommer jag att ha cirka 2 500 000 kr kvar på mitt ISK-konto vid 65.

Mellan 65 och 90

Vid 65 års ålder får jag pension på 27 000 kr brutto per månad (cirka 21 000 kr efter skatt, vilket är runt 250 000 kr netto per år) enligt MinPension (om jag slutar jobba vid 55 och börjar ta ut pension vid 65). Om jag vill behålla samma livsstil som tidigare på 430 000 kr netto per år betyder det att jag “bara” behöver ta ut 180 000 kr per år från mina investerade pengar (430 000 kr - 250 000 kr från pension = 180 000 kr). Med ett startkapital på 2 500 000 kr och uttag på 180 000 kr per år visar kalkylatorn att jag kommer ha cirka 100 000 kr kvar efter 25 år, dvs när jag är 90 år gammal.

Nu undrar jag: Förutom att jag ska leva till 90 (om jag dör innan kommer mina oanvända pengar att gå till min fru och barn), att marknaden ska fortsätta ge en avkastning på 7% i snitt per år, och så vidare, är det realistiskt att jag bara behöver investera 4 200 kr per månad för att kunna leva ungefär som jag gör idag mellan 55 och 90?

Inflation

Min största fråga är inflation. Hur ska jag räkna med det? Ingår det på något sätt i den 7% ränta-på-ränta-beräkningen, och därmed indirekt i mina beräkningar av framtida kostnader? Eller borde jag göra om kalkylerna och räkna med, låt oss säga, 2% inflation per år, vilket skulle innebära att de 430 000 kr per år jag har räknat med i mina kalkyler skulle behöva vara betydligt högre om 20, 30, 40 eller 50 år?

4 gillningar

Jag brukar räkna på ca 4-5% real istället för 7% nominellt när man gör den typen av kalkyler. Spontant låter det inte orimligt. Särskilt då sparandet är ganska högt och tidsperioden lång.

Det är ofta mindre än man tror. :thinking:

5 gillningar

Tänk även på att när du går i pension så kommer nog några utgifter vara lägre/färre jämfört med idag.

Barnen är förhoppningsvis utflugna, bostadslån nedbetalda, kostnader kopplade till arbete borta, du har mer tid att göra saker som du idag betalar för etc.

1 gillning

Menar du att jag ska räkna om med 4-5% ränta i kalkylator?

1 gillning

Ja, på 20-40 års sikt är det mer rimligt, just på grund av inflationen.

1 gillning

Mmm okej, då blir det en betydligt skillnad, dvs investera 9 000 kr / månad med 5% och 12 000 kr / månad med 4%, för att nå samma mål som tidigare (dvs sluta jobba vid 55, leva på avkastning från investerad kapital i 10 år och sen kombinera det med pension från 65 till 90).

Tänkte på en sak. När jag tittar på de runt 50-60 verkar det som att arbetslivet är som absolut roligast då, man har en vana, ofta får man jobba mer strategiskt och man har mycket frihet kring sitt arbete.

Kan det vara så att arbetslivet är som absolut roligast då? När man har mest erfarenhet och kommit som längst i karriären?

För att inte tala om att man ofta har högst lön då också, och minst utgifter.

5 gillningar

Jag skulle säga att sanningen ligger däremellan eftersom din lön kommer ju öka och därmed möjligheten till sparande också i absoluta tal. @axr du som tänkt mycket på det här, hur tänker du?

Jag har läst färre vetenskapliga papper än @janbolmeson , men jag upplever att han drar av inflationen två gånger :sweat_smile:

Sedan får man tänka på att inte jämföra sparkontorräntor (där man ser räntan utan avdragen inflation = nominellt) med aktieavkastning med avdragen inflation (realt).

Jag upplever från olika källor på nätet att dessa procentsiffror är rimliga:

För en aktieportfölj under tillväxtfasen:

  • Tänker man ”vad är rimligt att få för tillväxt detta kommande år”: nominellt, 9% (även om ett enskilt år sällan blir 9% alls, allt från -50 till +50% är ju inte orimligt för ett enskilt år)
  • Tänker man ”hur är det rimligt att pengarna växer över tid”: realt, ca 7%

När det sedan gäller uttagsfasen:

  • Tänker man ”vad kan jag ta ut varje år och vara rätt säker att pengarna inte tar slut inom x år”: SWR = safe withdrawal rate, ca 4% av portföljens värde när uttaget börjar (för att räcka i 30 år)
  • Tänker man ”vad kan jag ta ut varje år och vara rätt säker att pengarna aldrig tar slut”: PWR = perpetual withdrawal rate, ca 2.5% av portföljens värde när uttaget börjar

Pratar man SWR för bara tio år så kan man ligga avsevärt högre än 4%. Vi resonerar lite om de här procentsatserna här:

Det är alltså väsensskillnad på förväntad tillväxt där man inte rör pengarna, och withdrawal rate där man tär på pengarna kontinuerligt. Withdrawal rate på x procent har inte så mycket med börsens avkastning att göra som det har med storleken på kapitalet att göra.

Har du tio årsutgifter på ett konto så kan du helt enkelt ta ut en årsutgift tio gånger innan pengarna är slut (dvs en tiondel om året=10%)—sedan påverkas detta lite av avkastning, inflation, volatilitet. Ju kortare tid det handlar om, ju mer påverkar volatiliteten, och ju mindre påverkar avkastning och inflation. För längre perioder blir det tvärtom.

  • Tar man inte ut pengar så innebär volatiliteten under portföljens livstid en mindre risk, för om volatiliteten är snäll i slutet så får man ändå igen pengarna. Volatilitet är här sämst på slutet, nära man ska börja ta ut.
  • Tar man däremot ut, så är volatiliteten hela tiden en risk, för man måste ta ut även när volatiliteten varit elak mot en, vilket tär på portföljen mycket mer. Speciellt i början är volatiliteten väldigt skadlig vid uttag, för portföljen har inte hunnit växa till sig och kan inte svälja volatiliteten.

Att det skadar olika mycket beroende på när under portföljens livstid som volatilitet (nedgångar och uppgångar) inträffar kallas sequence of return risk.

PWR vill man kunna räkna upp med inflationen, och detsamma gäller för SWR om uttaget pågår längre än några få år—därför tvingas man i praktiken att investera och riskera volatilitet. Handlar det om väldigt få år kan det vara bättre att inte investera (för att undvika volatilitetsrisken), eftersom avkastningen på få år ändå inte hinner ge en så mycket positivt—volatilitetsrisken är mycket värre.

Vill man simulera sin portfölj över tid och se hur den rimligt kan gå kan man följa instruktionerna i nedanstående tråd. Fördelen med denna metod är att man kan enkelt kan räkna på olika uttag under olika perioder, t ex som trådstartaren vill göra med lägre uttag senare eftersom pension täcker en del av behovet:

10 gillningar

Jag tror det är bra att räkna lågt. Den avkastning som man räknar på gäller för ett genomsnitt historiskt under många fler år än du räknar med här. Framförallt när du börjar närma dig 50 och det bara är några år kvar tills din fi och du har en hel del kapital så börjar det bli mkt hög risk att ligga 100% i aktier. Åker du på en nedgång på 30-50% som tar ett par år, eller kanske 10, att komma igenom så är det kört för dig. Sannolikt kommer du vilja gå ner o risk till tex en 60/40 eller 70/30 portfölj. Så 4% är inte dumt att räkna med utslaget på hela resan.

Hej,

Vore intressant att veta TS och fruns yrke etc, då vissa yrken kanske har en avsevärd lönetillväxt under de åren som pengarna ska samlas ihop. Ofta överstiger ju löneökningarna (för en individ, inte kollektivet som helhet) ju ofta inflationen med råge, särskilt för tjänstemän. Dvs om man räknar på sparkvot istället så blir det ett rimligare sparande nu i småbarnsåren, och lite mer senare när TS och frugans lön ökat. 9k i månade känns väldigt mkt med TS förutsättningar, och är antagligen ett högre sparande än som behövs.

Rörande avkastningen på sparat kapital skulle jag räknat högt under insparandefasen (6–7% efter inflation) helt enkelt eftersom det finns visst stöd för sådana siffror, särskilt om man har mjt i amerikanska aktier, och för att det inte är en katastrof om man räknat lite högt. Har man inte tillräckligt för FIRE vid 55 så jobbar man helt enkelt 1-3 år till - det är ingen katastrof. Om man däremot toksnålat sig igenom småbarnsåren i onödan så är det svårt att göra något åt senare…

Med vänlig hälsning,

F

Det låter bra. Jag räknar 5% realt för aktier, 1% realt för räntefonder.

Givet att du troligen inte kommer gå i pension vid 55 med 100% aktier är det mer rimligt att räkna med 4%. Då blir det som en 75/25 portfölj. Jag skulle även räknat med att gå ner lite till de första 5 åren pga sequence of return risk. Man hamnar då lite under 4%.

Vid 60 kanske du kan öka risken igen med mer aktier.

2 gillningar

Det är flera decennier dit. Jag tror inte att sådana här kalkyler är intressanta mer än som tankelek.

De senaste decennierna har vi haft flera geopolitiska och tekniska omvälvningar. Revolutioner och krig i våra grannländer (fd Sovjet), pandemi osv.

Jag utgår från att förutsättningarna har förändrats när det är dags för pension. Desto viktigare att ha sparat mycket förstås om man tror framtiden kan bli volatil.

Absolut @Enkrona - men det ger ändå en hum om spelplanen man befinner sig på. T.ex. har jag gjort övningen med ganska många klienter och mångas insikt är att de kommer inte hinna spendera upp alla sina pengar. Vilket i sin tur leder till att de faktiskt t.ex. går i pension tidigare, ger arv i förskott, unnar sig lite mer etc.

Så jag ser det inte så mycket som en detaljerad plan som en karta från 10.000 meter som man zoomar in närmare och närmare ju längre tiden går.

1 gillning

Hej Jan, ett hum om spelplanen låter som en rimlig ambition. Ett pedagogiskt instrument, som du beskriver det.

Jag har ibland lekt med din sida om ränta på ränta (med slump) för att se vilka utfall som är rimliga. Det sätter ramarna.

Men man får vara beredd på att allt kan hända. Det har det också gjort historiskt, även om just Sverige har haft några lugna decennier.

1 gillning

Jag tänker att om man har en ungefärlig riktning och sedan är flexibel i:

  • NÄR man behöver pengarna (t.ex. kan vara flexibiel i tid)

  • HUR mycket man behöver (t.ex. kan dra ner om det är dåliga börsår)

Så har man sjukt mycket vunnet. När man börjar gräva i det så finns det många saker man kan göra allt från att fortsätta jobba lite till, hyra ut en del av boendet, inte ha bil etc så att man kan göra en grov uppskattning.

Det som jag dock upplever att nästan alla gör är att överskatta sina utgifter. Det är svårt som 40-åring (för mig) nu att tänka att det kommer en period där huset är mer eller mindre avbetalt, barnen har flyttat hemifrån etc och man är tillbaka på DINK-nivå.

6 gillningar

Precis som ovan nämnt tror jag det är vanligt att överskatta sina utgifter. Ett exempel för mig och min sambo, vi älskar att resa och vill ju fortsätta att göra det när vi slutar arbeta. Tyvärr jobbar vi båda inom region och det är helt omöjligt att koordinera semestrar som är lite längre framöver, det blir tyvärr ofta på relativt kort varsel då våra scheman läggs med X veckor framförhållning och det finns en stor risk att de nekas. Vi har många gånger i efterhand räknat på att våra resor blivit 30-50% dyrare pga dessa aspekter. Om man inte jobbar och behöver förhålla sig till sådana saker blir det mycket lättare att komma billigare undan. Det kan röra sig om såväl sista minuten-resor som kampanjer för resor som är långt fram i tiden á la boka tidigt-rabatt.

En annan variant av ovanstående är för de som reser med barn. När barnen är utflugna behöver resorna inte göras över påsk, sportlov eller sommarlov. Det ger också en, ofta väldigt stor, besparing. Och sen behöver ju inte heller resan betalas för barnen så klart…

3 gillningar

Det enda vettiga är att enbart räkna realt dvs all avkastning och alla tillgångar räknas i fast penningvärde. Det är det normala sättet dessutom för långsiktigt redovisad statistik. Det är bra att redovisa med inflationen avdragen. Då behöver man inte fundera så mycket på inflationen. Det har visat sig att om inflationen ökar ett antal år så ökar typiskt aktiemarknadens avkastning och tvärsom. Dvs det jämnar ut sig över tid och värdeökningskurvan i logartminskt diagram är väldigt likt ett raktstreck med lite “brus”. Dvs öka i genomsnitt en viss procent per år

Däremot behöver man dra av för dom skatter och avgifter man kommer att få betala. Den vet inte historisk statistik något om.

Kurvan nedan visar på en stadig värdetillväxt på aktier med inflation avdragen ( USA) under dom senaste 220 Åren !. Visst finns hack i kurvan på upp till 20 år men dom varar inte många år och kurvan tar sig tillbaka upp till det normala igen som om inget varaktigt hänt…Även kurvan för obligationer som ligger mycket lägre var obra i en period på hela 45 år .

image

Sverige ligger ca 1 % under USA senaste drygt 100 åren kan man hitta. Så även resten av världen som ligger ca 2% under…
Säg snitt med vettig bred global indexfond med en hel del USA 1,0% under USA siffran.
Från dessa siffror skall man dessutom dra skatt säg 1% på ISK och förvaltningsavgifter på säg 0,2 % för indexfonder.
( om det rör sig om Pensionsfonder är skatten lägre ca 0,4% men det finns inte sällan en kapitalavgift på kanske 0,5% årligen)

Dvs att hoppas på reala 7% efter skatter och avgifter är i alla fall inte vettigt över lång tid.
Att hoppas på snarare vid vettig bred global indexfond
Kan vara… 6,8-1-1-0,2 => 4,6 % Årligen
För många har senaste 25 åren givit en tillväxt på kanske 2-3% mer än det långsiktiga rimliga medelvärdet.
Det kan snarare vara en förvarning om att utvecklingen framöver kommer att vara sämre än vanligt eftersom korrigering upp och ned runt ett stabilt medelvärde av tillväxt över tid verkar vara det normala.

Man skall heller inte glömma att under min levnad som vuxen har tre rejäla nedgångar hänt som tog flertal år att hämta igen.
1990 talskrisen med skenande räntor , År 2000 IT -kraschen och 2008 år Finanskris. Dom två senare dök med härad 50% minst och tog ca 6 år att hämta igen.

4 gillningar

Stämmer det?

I artikeln nedan står det:

Statistik för Stockholmsbörsen under perioden 1870 – 2023

  • Årsmedelavkastning: ca 9 % (CAGR).
  • 76 % av alla år slutade plus.
  • Avkastning (genomsnitt): 10.93 %
  • Avkastning (median): 9.66 %.

Vilket väl är bättre USA? Perioden är lite längre än 100 år, men ändå. Inflationen under perioden är dock okänd, så oklart vad de reala siffrorna är.

Uppdatering: Hittade även nedanstående som faktiskt visar att USA gått lite bättre än Sverige. Dock inte så stor skillnad.

Trots uppgång på 220 år på det finansiella i USA så är de allt djupare påväg mot avgrunden rent ekonomiskt i realekonomin då räntan äter upp tillgångarna mm
Skuldmättat system!
Ett annat problem när pengar bunkras är att mer pengar måste skapas vilket kräver mer lån för att få ut mer pengar.
Om nu detta system finns kvar är det svårt att beräkna värdet av pengar 20 år bort.
36 000 i månaden då kanske är fattigdomsgränsen