Intressant artikel av Nick Magiulli som tar konceptet med “flexibilitet” som jag också tror mycket på. Med lite flexibilitet så kan man ha 5.5%-regel istället för en 4%-regel.
Ping t.ex.@JFB. 
8 gillningar
Dök upp en tråd imorse om detta. Flertal olika länkar:
1 gillning
Ja det är ju klart det är bra att inte behöva sälja av så mycket när börsen har kraschat 
Sen vet jag inte om man ska inteckna detta i hur mycket kapital man behöver, alltså sänka kapitalkravet för pension/FIRE. Tveksam.
Vi ser det mer som en kudde för att hantera risker snarare än att dra pluggen tidigare. Risker så som
-
Longevity, alltså den positiva risken att man lever längre än vad man vågar hoppas på, dvs kapitalet behöver räcka längre än till 85-90 år.
-
Att genomsnittliga avkastningen på börs och räntemarknad inte blir lika hög som historiskt
-
Sequence of return risken som flexibelt uttag hjälper mot men det finns ju alltid en (låg?) risk att man råkar få många dåliga år i början av pension/FIRE
Sen tycker jag det verkar lite småjobbigt att ha 3 nivåer på budgeten med normal, correction och björnmarknad - samt att titta på ett specifikt aktieindex för att avgöra det. Tänker att det är bättre att titta på totala kapitalets utveckling (= verklig utveckling av ränte- och aktieinnehav)
Däremot tror jag det är kanon 
att vara flexibel i hur mycket man spenderar och veta hur mycket man kan dra ner i dåliga år utan att lida för mycket.
Vi har definierat vår kostnadsbudget i 3 delar och det är ungefär 3% uttag av kapitalet (SWR) för en cirka 50/50 portfölj på totala kapitalet
- 1/3 fasta utgifter
- 1/3 rörliga vardagsutgifter
- 1/3 guldkant dvs dyrare nöjen, resor mm
Vi tänker att vi tittar på totala kapitalet utveckling inför årskiftet för att sätta nästa års spend
- Positv utveckling på kapitalet = hela budgeten för nästa år
- Negativ utveckling på kapitalet = 2/3 av budgeten
Skulle det bli ännu tuffare tider, tex 3 år eller mer i sträck med negativt utveckling (typ depression), så kan vi dra ner rörliga vardagsutgifternas 1/3 med 50% utan att direkt lida dvs leva på 50% av ursprungliga budgeten.
I detta tror jag man måste vara lite pragmatisk och bedömma år för år. Är det bara lite negativ utveckling och man har guldkant som man väldigt gärna vill göra / har planerat så kan man ju köra det ändå tänker vi. Alltså inte hugget i sten för det det är ju inte riktigt så livet ser ut. Mer som en tumregel.
Såklart ska man nog också tänka på positiva scenario. Tänk om avkastningen blir väldigt hög under ett antal år, bra mycket över snittet. Kapitalet drar iväg och man åldras samtidigt. Kanske man då ska plocka ut ”överavkastning” som en engångsgrej för att kunna köra på hårdare med grejer man drömmer om, kanske t.o.m. nya drömmar som man formulerar i pension/FIRE, innan man blir för gammal.
Hur hanterar man det? 
Vi har ingen klar tumregel här. Någon som har funderingar?
Hypotetiskt, en idé, kanske är att man kan ta ut ”överavkastning” som det kapitalet avkastat över tex ens dubbla SWR under minst 3 år.
Tex vårt uttag från kapitalet är normalåret 3% så om kapitlet avkastat tex 8% om året i 3 år så skulle vi tillåta oss att plocka ut som en engångssumma motsvarande beloppet som är 2% avkastning (8% - 2*3%) Sätta de pengarna på separat ställe som tillåten över-spendering.
Egentligen ska man väl inte göra så, väldigt bra år ska ju balanseras mot väldigt dåliga år enligt SWR teorin, men om man är flexibel att dra ner dåliga år så kanske man också ska tillåta sig att dra på om flera väldigt goda år i sträck, speciellt om man känner att de tre riskerna jag nämde i början är under kontroll.
Inte klar med det tänket än så intressant att höra vad du och andra tänker
4 gillningar
Jag ser att Karsten Jeske har räknat lite på detta också och är lite pessimistisk. Som vanligt är det lite väl TL;DR för min del men någon annan kanske finner den intressant.
1 gillning
Kul att ämnet dyker upp i många trådar den här veckan. Här är en till: Era portföljer 2023 (för pensionärer) Jag tar mig friheten att sammanfatta mina inlägg därifrån.
Efter många års jobb med matematisk modellering tolkar jag sådana här simuleringar med stor försiktighet. De ger som bäst grova tumregler eftersom det finns så många okända och svårbedömda faktorer. I verkligheten löser man nog oftast problemet genom att starta med ett rimligt uttag (t.ex. baserat på modellerna ovan) och sedan rätta mun efter matsäcken.
Jag använder min portfölj för att dryga ut pensionen med 1-2 pengar extra per månad:
- för 1 peng extra kan jag kan leva väl,
- för 2 pengar kan jag leva överdådigt,
- mer än så är lyxkonsumtion.
(En “peng” är en enhet med ett värde som ligger mellan 1000-100000 kronor. Jag vill inte berätta alltför detaljerat om min ekonomi.)
Portföljen består av två delar: sparkonto respektive billig marknadsviktad global indexfond.
Sparkontot ska räcka för att leva väl i 5-10 år (60-120 pengar). Där finns också en spenderpott på cirka 50 pengar som kan användas för större plötsliga utgifter, både trevliga och otrevliga.
Indexfonden är värd drygt 400 pengar.
Genom att anpassa månadsutgifterna (1 peng i dåliga tider, 2 pengar eller mer när det går bättre) ska portföljen räcka de max 40 år som jag har kvar.
Sparkontot fylls på från aktiefonden när det är lämpligt och jag har en automatisk “löneutbetalning” från sparkonto till transaktionskonto varje månad. På det sättet behöver jag bara se över planen en gång om året. Det blir lite som att ha ett lönesamtal med mig själv.
Det kan låta som en aggressiv portfölj för en pensionär, men aktidelen är cirka 50% om man även räknar in pensionerna. Procenten är inte det viktiga: klarar man en lång björnmarknad utan att behöva ta av sina aktiefonder så har man en försiktig portfölj. Mindre än 30 procent aktier tycker jag dock är olämpligt eftersom man behöver skydda sig mot långsiktig inflation.
3 gillningar
@Fristad Tack för att du delar med dig. Jag är i en liknande situation och har nyss sålt mitt företag. Jag får tillgång till pengarna nästa år och planerar att leva enligt 4% regeln.
Om jag använder samma enhet som du ”Pengar”=1000-1000000kr
Totalt får jag 100 pengar. Jag är van att få årliga aktieutdelningar från mitt företag som nu är sålt så nu tänkte jag att de skall ersättas med årliga uttag på ca 2,5 pengar.
Jag funderar att lägga upp det så här:
10 pengar går till att amortera lån och gåvor till barn.
5 pengar för att fira. Ny bil, resa.mm. Då har jag 85 pengar kvar.
15 pengar till buffert på sparkonto. 2% ränta efter skatt. Det är här jag tar ut mina 2,5 pengar årligen. (6 års buffert.
70 pengar på Lysa eller liknande. 100% aktier. (Buffert o amortera istället för räntor i portföljen)
Min ambition är att de 70 pengarna på Lysa/Global index/Svensk index skall avkasta 7%.
Skatt på ISK ca 1% och fondavgifter på 0,5% ger då en förväntad avkastning på 5,5% på mina 70 pengar.
Går börsen ner så säljer jag inga fonder för att fylla på bufferten utan väntar till den är tillbaka igen.
Jag har ju 6 års buffert så det bör hålla mig från panik.
Jag törs inte tänka DieWithZero innan jag provat min model över en börskrasch utan försöker leva på avkastning.
2 gillningar
Jag har hamnat lite åt det andra hållet på sistone och nu när vi är rätt nära FIRE. Min nuvarande plan byggs underifrån, dvs jag låser in flera år framåt i kostnader i form av statsobligationer. Det ger en grundtrygghet med årliga kuponger och utbetalning av lånesumman som förfaller varje år. De går även att sälja om det blir över förväntan.
Pensioner + utdelningar (ETFer) + kuponger och förfallande obligationer (stege år till år) är en typ av baslön som jag vet exakt vad det blir. Det man inte vet är ju såklart inflation.
Resten behöver jag inte röra så det får ligga i aktier och räntefonder. Med en tillräckligt bra framförhållning kan man kontinuerligt låsa in nya obligationer när det är bra yield. Då tänker jag att jag tar från räntefonderna i första hand. Visst, det blir det en viss justering/ombalansering mellan aktier och räntefonder som behövs hanteras årligen.
Jag tänker att med lagom lång eller väldigt lång framförhållning i “inlåst baslön” kan man ju sätta lite sprätt på höga aktievinster när det förekommer också 
Det förutsätter att den inlåsta delen inte är en för stor andel av portföljen, även om den måste räcka långt. Man kanske kan njuta av det mer om man inte äventyrar sitt FI 
Vi har pensioner från lite olika länder och företag så den summa vi behöver från år till år, tex mellan 55 och 65 varierar väldigt mycket från år tlil år. Vissa pensioner går bara att plocka ut som ensångssumma tex och räcker många år. Andra år är pensionen 0. 4% regeln hade aldrig funkat för oss
2 gillningar
Jag tänker att man ju i teorin alltid inleder en ny 30-årsperiod i Fire, så länge man inte hunnit gå back på inflationsjusterad startsumma. Så får man en toppenutveckling är ju 4% fortfarande 4%, men med nytt startkapital.
4 gillningar