Vad är bäst en 90/10-portfölj eller en 100/0-portfölj?

Vad är bäst en 90/10-portfölj eller en 100/0-portfölj?

RikaTillsammans-podden #45 - Lita aldrig på din risktolerans så mycket att du investerar alla dina pengar i aktier...

I globala barnportföljen har jag valt 90 procent aktiefonder och 10 procent räntefond. En vanlig kommentar är; varför bara inte maxa och ta 100 procent aktiefonder eftersom tidsperioden är lång och det borde maximera avkastningen. I den här artikeln försöker jag belysa resonemanget utifrån både Warren Buffetts påstående, en vetenskaplig artikel och egna simulationer.

I flera år har jag som max rekommenderat en 90/10 portfölj med 90 procent aktieindexfonder och 10 procent ränte- och obligationsfonder. Mitt bästa exempel är framförallt den globala barnportföljen som passar utmärkt till sparande till barn, pension eller sig själv på längre tidsperioder om 10+ år. Häromveckan fick jag en kommentar från Joppa som lät:

Det finns en del saker där du svävar på svaret lite, tex varför det skulle vara bra att ha en viss procent i räntor och obligationsfonder om man pensionssparar/barnsparar/sparar långsiktigt. Du säger typ bara ”för att det är… bra” men ingen motivering. Tittar man historiskt så borde väl det bästa vara att ha 100% i aktiefonder om man investerar långsiktigt?

Jag insåg att jag faktiskt inte skrivit om det på bloggen, därav den här artikeln. Jag vill minnas att första gången som jag hörde talas om 90/10 fördelningen var när jag på nätet läste kommentarerna från Warren Buffetts årsstämma. Där skrev han i sitt brev till aktieägarna:

What I advise here is essentially identical to certain instructions I’ve laid out in my will. One bequest provides that cash will be delivered to a trustee for my wife’s benefit … My advice to the trustee could not be more simple: Put 10% of the cash in short‐term government bonds and 90% in a very low‐cost S&P 500 index fund. (I suggest Vanguard’s.) I believe the trust’s long‐term results from this policy will be superior to those attained by most investors – whether pension funds, institutions or individuals – who employ high‐fee managers.Warren Buffett, sid 20, 2013 års aktieägarbrev

När jag sedan dubbelkollade med mina vänner i finansbranschen så var det många som intygade att de också hellre körde på 90/10 framför 100/0. Även författare som t.ex. Alan Roth argumenterar i boken ”How a second grader beats Wall Street (annonslänk)” för en 90/10-portfölj framför en 100/0. Sedan har jag handen på hjärtat ”sprungit” med den sanningen och inte riktigt ifrågasatt den. (Även om jag själv gillar nybörjarportföljens 60/40-fördelning mest).

Lyssna på hela artikeln

Du kan som vanligt antingen lyssna på artikeln via din poddspelare som t.ex. Podcaster (Apple) och Acast (Android) eller via webbläsaren nedan:

Forskningen (delvis) till undsättning

Jag gillar ju ofta att gå till forskningen för att hitta svar och där finns faktiskt en utmärkt artikel på ämnet av Javier Estrada från universitetet i Barcelona. I sin artikel ”Buffett’s Asset Allocation Advice: Take It … With a Twist” jämför och analyserar han olika tillgångsfördelningar, från 100/0 till 30/70. Artikeln bygger på följande antaganden:

  • Startbeloppet är 1 000 USD
  • Man sparar i 30 år
  • Varje år plockar man ut 4 % av kapitalet
  • Man tar hänsyn till inflation
  • Simulationen sker mot den amerikanska marknaden mellan 1900-2014
  • Genomsnittsavkastningen (reala) var under perioden
    • 6,5 % för aktier med 20 % volatilitet
    • 0,9 % för räntor med 4,6 % volatilitet

Han utgår även från att fördelningen är statisk, det vill säga att man balanserar om till 90/10 varje år. På samma sätt gäller 4 %-regeln att man tar ut 4 % av kapitalet varje år efter inflation att leva på. Pengarna plockas ut likvärdigt genom att 90 procent av de 4 procenten tas ut från aktierna och 10 procent tas ut från räntefonderna. Här kan man argumentera för att artikeln inte riktigt är relevant, men jag tycker att resonemanget håller i alla fall. Särskilt faktiskt, eftersom många av oss avser att använda avkastningen från våra pengar att leva på. Jag har däremot även kompletterat artikeln med en egen simulation utan det årliga uttaget om 4 procent.

Olika tillgångsfördelningar och deras utfall

För att komma fram till ett resultat analyserar han både potentialen för att tjäna pengar, misslyckandegraden då pengarna tar slut samt skyddet vid dåliga år. Så här såg resultatet ut för de olika fördelningarna enligt Javier Estrada. Följande tabell visar utfallet för 86 st 30 årsperioder med start 1900-1929 fram till 1985-2014. Alla strategier utgår från startbeloppet 1 000 USD och ett uttag om 40 USD i reala termer. Varje år balanseras portföljen om till den ursprungliga fördelningen mellan aktier och räntor. Misslyckandegraden anger i procent hur många perioder där pengarna tog slut innan de 30 åren var till ända. Man kan diskutera vad som är en rimlig eller okej grad att misslyckas, men man brukar prata om att en misslyckandegrad på under 5 procent är rimlig för de flesta sparare.

Den statistiska analysen visar hur slutsumman fördelade sig som genomsnitt och median, standardavvikelse från genomsnittet, den genomsnittliga slutsumman i det lägre percentilerna om 1 % (P1), 5 % (P5) och 10 % (P10) samt de högre 1 % (P99), 5 % (P95) och 10 % (P10). Tolkningen av percentilerna är att i t.ex. P95 så tittar man på genomsnittet av de värden som är högre än 95 % av alla andra. I P5 så tittar man på genomsnittet av alla slutsummor som är mindre än 95 % av alla andra summor.

Tabell 1. Statistik analys av olika tillgångsfördelningar och deras utfall
Aktier/räntor 100/0 90/10 80/20 70/30 60/40 50/50 40/60 30/70
Misslyckandegraden 3,5% 2,3% 2,3% 1,2% 0,0% 1,2% 3,5% 12,8%
Genomsnitt (USD) 3 232 2 638 2 116 1 661 1 267 930 647 423
Median (USD) 2 881 2 485 2 005 1 494 1 129 746 557 282
P99 12 064 8 625 5 990 4 011 3 208 2 493 1 875 1 355
P95 10 882 7 820 5 529 3 943 2 837 2 161 1 613 1 196
P90 8 997 6 695 4 930 3 620 2 647 2 007 1 507 1 104
Standardavvikelse 2 747 2 022 1 476 1 073 786 589 456 352
P1 0 0 0 0 2 0 0 0
P5 20 42 58 86 93 38 1 0
P10 182 219 236 241 204 152 36 0

Inte helt oväntat kan man dra slutsatsen att ju högre andel aktier, desto högre avkastning. Det man också kan se är att 60/40-fördelningen (läs: nybörjarportföljen) aldrig misslyckades medan både 100/0 och 40/60-portföljen misslyckades i 3,5 procent av fallen.

Analys utifrån ett riskperspektiv

Jag brukar också förespråka Warren Buffetts två regler;

  • Regel 1. Förlora aldrig pengar
  • Regel 2. Glöm aldrig regel 1.

Eftersom en relativt liten förlust kan ha en relativt stor påverkan på värdet i portföljen, eftersom återhämtningen som behöver ske är exponentiell:

Warren Buffets första och andra regel - förlora aldrig pengar. Påverkan av en förlust på den återhämtning som behövs.

Tittar man då på risken i form av nedsidan P1, P5 och P10 i tabellen ovan så ser man i worst-case-scenariot, där man är sämre än 99 % av alla andra utfall så är det bara 60/40-portföljen som ger ett positivt utfall (2). I scenario om de 5 % sämsta utfallen så är det fortfarande 60/40-portföljen som ger högst värde (93). I de sämsta 10 procent av fallen så ger 70/30-portföljen bäst utfall (241).

Tittar man då på Buffetts förslag om 90/10 så är den inte jättemycket sämre i form av skydd mot förlust. På P5-nivån så ger den 42 i förhållande till 93, det vill säga att skillnaden är bara mer eller mindre ett årligt uttag. Tittar man på de 10 procent sämsta perioderna (P10) så är 90/10 bara sämre ett halvt årligt uttag (241-219 = 22).

Artikelns slutsats

Så här skriver Javier själv i sin artikel:

In short, then, as far as static strategies is concerned, Buffett’s suggested allocation has a very low (although not the lowest) failure rate; a very high (although not the highest) upside potential; and provides very good (but not the best) downside protection when tail risks strike. Put differently, Buffett’s suggested allocation seems to provide a middle ground between the best-performing strategy (100/0) in terms of upside potential and the best‐performing strategies (60/40 and 70/30) in terms of downside protection. Javier Estrada, sid 6

Fritt översatt så ger en 90/10-portfölj en låg misslyckande-grad, en hög, om än inte den högsta, avkastningen och ger ett bra skydd mot nedsidan. Det är helt enkelt en bra balans mellan strategin med högst avkastning (100/0) och den bästa strategin för bäst skydd (60/40 samt 70/30). Han skriver vidare i sammanfattningen:

When compared to other static allocations, the 90/10 split suggested by Buffett performs well in terms of the failure rate, upside potential, and downside protection. In fact, it provides an interesting middle ground between the upside potential of more aggressive static allocations and
the downside protection of more conservative static allocations. Put differently, Buffett’s advice proves to be (unsurprisingly) not only simple but also sound. Javier Estrada, sid 9

I sin artikel ger Javier Estrade även två varianter på strategin genom att:

  1. Om aktierna gick ned under det gångna året så tar man bara ut pengar från räntefonderna, eller
  2. Om aktier gick bättre än räntor så tar man ut pengarna från aktierna och vice versa

Genom dessa båda varianter så undviker man att ta ut pengar från aktier när dessa har gått ned (1) eller gick sämre än ränte- och obligationsfonderna (2). Det bygger på resonemanget att man inte vill sälja aktier när dessa är i nedgång utan man vill hålla sig till ”köp billigt och sälj dyrt”. Så här ser tabellen ut:

Tabell 2. Förbättring av strategin med hjälp av alternativ 1 och 2
Aktier/räntor 90/10 (1) (2) 60/40
Misslyckandegraden 2,3% 2,3% 2,3% 0,0%
Genomsnitt (USD) 2 638 2 726 2 711 1 267
Median (USD) 2 485 2 605 2 534 1 129
P99 8 625 8 683 8 770 3 208
P95 7 820 7 919 7 881 2 837
P90 6 695 6 817 6 751 2 647
Standardavvikelse 2 022 2 037 2 011 786
P1 0 0 0 2
P5 42 110 110 93
P10 219 284 300 204

Du kan läsa mer om utfallen i hans artikel men i princip så beter sig dessa två strategier likartat. Den första har en lite högre uppsida och den andra har en bättre nedsida, men det intressanta är att de båda överpresterar mot den klassiska 90/10. Det kräver dock en aktiv förändring på årlig basis.

Experiment med den svenska börsen

När jag läste artikeln så blev jag sugen på att göra liknande beräkningar för den svenska börsen, men det visade sig ta betydligt mer tid än vad jag trodde. Jag behöver därför tyvärr lämna det som en övning till den intresserade läsaren. Däremot kan jag tillhandahålla data. I den nedanstående excel-filen hittar du data för den svenska börsen, inflation och räntorna på statsskuldväxlar från 1870 till 2017.

Eftersom jag inte är helt säker på att jag har räknat rätt vill jag inte publicera siffrorna men i stora drag upplever jag samma effekt som på den amerikanska börsen, förutom att misslyckandegraden i Sverige är betydligt högre, uppemot 5-8 % i vanliga fall. Det gör att vi ”straffar” ut oss redan på P5-nivån i förhållande till P1-nivån på den amerikanska börsen. Spontant tänker jag inte att det är orimligt eftersom den svenska börsen brukar gå högre upp när den går upp och längre ned, när den går ned. Det vill säga att volatiliteten (risken) är högre än på den amerikanska börsen.

Problemet med studien utifrån kommentarerna

Uppdatering 180415: Som några läsare påtalar i kommentarerna (tack för instant-feedback!) så kan man argumentera för att studien inte är relevant på grund av uttaget om 4 procent per år. I ett t.ex. barnsparande så har man inte ett sådant uttag och därför är hela antagandet felaktigt. Jag kan delvis förstå en sådan argumentation, även om jag inte håller med om slutsatsen. Framförallt så tänker jag att:

  • De flesta av oss vill förr eller senare leva eller använda avkastningen från våra pengar
  • Hur man ser på artikeln bestäms om man är ute efter att vinstmaximera eller riskminimera

Nedanstående bild visar en jämförelse som jag har gjort av en så kallad Monte Carlo-simulation, där jag har låtit simulera 10 000 utfall av en portfölj baserat på fördelningarna 100/0, 90/10 och 60/40, utan uttag och utifrån en initial summa på 10 000 kr som löper i 20 år utan hänsyn till inflation.

De översta (blå histogrammet) visar intervallet för slutsumman för 9 500 av de 10 000 simulerade portföljerna. Det vill säga stapelns höjd visar antalet portföljer som slutade i den horisontella axelns intervall. Det som är lite lurigt är att den horisontella (x-axeln) är lite olika mellan de olika graferna, så man kan inte bara jämföra dem rakt av och höjden säger inget om slutsumman, bara om antalet utfall (frekvensen). Mycket riktigt ger 100/0-portföljen en svans med högst slutsummor (högst tal längst till höger) men också flest utfall i intervallet 0 – 30 000 (=högst misslyckandegrad). 60/40-portföljen ger en mycket ”jämnare” utfallskurva, om än betydligt lägre.

Det nedre (orange histogrammet) visar antalet utfall av de 9 500 redovisade simulationerna i respektive ”drawdown”-intervall. Här visas ju tydligt att 100/0-portföljen har högst risk med flest utfall i de högre förlust-intervallen. T.ex. har 100/0-portföljen över 250 utfall i det högsta drawdown-intervallet -82,3 % till -87,4 % medan 60/40-portföljen bara ca 100 utfall i sitt sämsta intervall som ligger i -60,5 % till -64,5 %. Vilket pekar på samma resonemang som i ovan. 90/10 och 100/0 ser ganska likt ut, förutom en förskjutning på ca 5 procent i drawdown mot en förändrat årsavkastning på ca 1.5 %.

Jämförelse av utfall och drawdowns mellan olika portföljer

Min personliga åsikt är att jag ogillar att vinstmaximera då det leder till en hög exponering på nedsida och jag vet att jag inte reagerar rationellt när det kommer stora förluster. Notera att i rätt många av utfallen på både 90/10 och 100/0 så har vi nedgångar på över 70 procent. Då väljer jag hellre en lite lägre säker avkastning än en hög osäker avkastning eftersom jag är rädd att mista det jag har.

Nedanstående tabell visar slutresultat för de olika percentilerna utifrån simuleringen. Precis som vanligt så antyder en percentil, t.ex. P90, ett slutvärde som är större än 90 procent av alla utfallen likt P10 ett slutvärde större än de lägsta 10 procent av utfallen.

Tabell 3. Slutsummor från en Monte Carlo-simulation med 10 000 portföljer baserat på SIXRX och kontanter, 10 000 startbelopp och 20 års period utan hänsyn tagen till inflation.
P10 P25 P50 P75 P90
100/0-portfölj 10 436 23 488 55 776 127 736 260 626
90/10-portfölj 11 697 23 752 50 885 107 559 206 881
60/40-portfölj 15 132 24 092 40 311 65 861 102 347

Nedanstående tabell visar de maximala nedgångarna man kan förvänta sig i de respektive percentilerna. Det vill säga att även i en situation (P90) där man har ett resultat som är större än 90 procent av alla andra resultat får man förvänta sig en nedgång på -41,3 % i en 100/0-portfölj, -37,8 % i en 90/10-portfölj och -24,7 % i en 60/40-portfölj.

Tabell 3. Maximala drawdowns per percentil.
P10 P25 P50 P75 P90
100/0-portfölj -77,5 % -68,0 % -57,1 % -45,9 % -41,3 %
90/10-portfölj -72,3 % -62,6 % -51,9 % -41,5 % -37,8 %
60/40-portfölj -52,5 % -43,3 % -34,9 % -27,2 % -24,7 %

Till syvende och sist så kommer det ner till huruvida man:

  • Fokuserar på vinstmaximera och få en så hög avkastning, eller
  • Fokuserar på att balansera risken och vinsten för att få en riskjusterad avkastning

Därav nedanstående tankar om den egna risktoleransen. Slut uppdatering.

Ytterligare några tankar

Jag vet att det är många som argumenterar för att vinstmaximera och köra 100 procent aktier. Man har många olika argument, allt från vinstmaximera till att argumentera för att på lång sikt så behövs inte den stabiliserande krockkudden som räntefonder innebär. Särskilt eftersom jag själv argumenterar för att tiden är den viktigaste faktorn och att risken minskar med varje år man lägger på enligt bland annat följande graf:

Tidshorisonten som en av de viktigaste faktorerna för att minska risken i sitt sparande Högsta-, lägsta- och medianavkastningen per sparhorisont Stockholmsbörsen via SIXRX, 1870-2017

Jag anser däremot att man bortser från ett stort problem när man argumenterar på det sätt och det är vårt beteende. Det är väldigt få investerare som kan sitta genom ett, två, tre eller fler år i en nedåtgående marknad. Jag skrev på twitter häromveckan:

De flesta 40-åringar idag har inte känslomässigt upplevt IT-bubblan, de flesta 30-åringar har inte känslomässigt upplevt finanskrisen 2008…

Jag brukar säga att min hemlighet är att jag är 36 år gammal och har upplevt (och förlorat pengar) både i Ryssland/Asien-krisen -98, IT-bubblan i sekelskiftet och finanskrisen 2008. Jag vet hur svårt det var att äga aktier 2008. Det är lätt i efterhand säga att man skulle köpa på botten, men när man var i det och hade förlorat hälften av sina pengar så satte man huvudet i sanden – i bästa fall. Jag anser att man behöver ha med den psykologiska aspekten och har man med räntor i portföljen, då kommer man alltid ligga lite bättre än index på nedsidan (och ja, under index på ovansidan).

Tips på en bra övning

En övning som jag fick berättat för mig vid tillfälle var:

  • När din portfölj går bra – skriv ned hur du känner kring dina finansiella mål och din risknivå. Skriv ner vad du skulle göra om portföljen gick ned med 30 procent och om du sparar långsiktigt eller inte. (I skrivande stund, mars 2018 är ett bra sådant tillfälle)
  • När din portfölj går riktigt dåligt – skriv ned exakt samma sak.

Ta sedan dessa två lappar och prata om känslorna med en god vän som du litar på. Min gissning är att du kommer ha två olika lappar. Ofta känner vi oss (eller jag) oss oövervinnerliga när det går bra och riktigt risa när det går dåligt. Det är inget konstigt, tvärtom är det helt och håller naturligt. Aha-ögonblicket kom för mig när jag insåg skillnaden mellan mina två känslotillstånd.

Det andra värdet med övningen är att spara dess båda lapparna och ta fram dem när du vill köpa eller sälja en stor del i din portfölj. Titta på lapparna och se vad du själv skrev att du ville göra. Genom att jämföra hur du känner idag med hur du kände vid andra tillfällen, kanske kan hjälpa dig att fatta ett klokare och mer logiskt beslut.

Kontentan förutom allt ovan skulle således vara:

Lita aldrig på din risktolerans så mycket att du lägger 100 procent i aktier.

Så tänker jag, hur tänker du? :-)

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln så kan du kanske även uppskatta:

Kommentera

33 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej, jag kan ha missat något men varför rekommenderas det fortsatt att som krockkudde placera i räntefonder i stället för sparkonto? Att idag investera i t.ex. AMF räntefond Lång, som ingår i portföljerna här, om alla utgår från att vi har ett scenario där räntan sakta kommer att stiga under de närmaste åren? Faller inte denna fond ganska dramatiskt i värde över tid om väntevärdet på ränteutvecklingen faller in?

    Tacksam för svar och möjligheten att bli några procent klokare :-)

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Michael
    1. Vit pil

      Anledningen till att jag rekommenderar räntefonder handlar om att jag ser det på 10+ års sikt. Särskilt i en 90/10-portfölj. På dessa tidsperioder har en bra blandning av räntefonder överpresterat mot sparkonto och kommer så göra det även framgent.

      Tumregeln när man pratar förändring i värdet på en räntefond är ränteförändringen gånger durationen. T.ex. i Spiltan Räntefond med en duration på ca 1 år, kommer 1 procents räntehöjning resultera i ca 1 % procents värdeminskning. I fallet av AMF Räntefond lång blir det mer dramatiskt med ca 7 % förändring på grund av en genomsnittlig duration på 7 år.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  2. Vit pil

    Hej
    Huvudfrågan till John Bolmersson är:
    – Det ser ut som att om man ballanserar om efter uttaget så spelar det ingen roll. Skall man alltså strunta i att ballansera om efter uttaget? Annars spelar det ingen roll huruvida man tar ut pengar bara frå aktiefonder eller bara från räntefonder.
    Omballanseringen efteråt gör att var man tar ut pengarna gör det hela verkningslöst.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Hans G
  3. Vit pil

    Hej John,
    Tack för ytterligare en bra artikel. Det där med att ta Buffer med en Twist får du förklara ifallet att man efter uttaget på 4% sedan balanserar om till 90/10 igen efter uttaget. Jag ser ingen skillnad när jag räknar om man ändå omballanserar efter uttaget ?!

    Exempel: Aktier dåligt , räntor bra => ta ut 4% bara från räntor
    ***********************************************************************
    En person har vid start 900 Kr i aktiefonder och 100 kr i räntefonder. Under året så faller aktiefonder i värde med 20% (värde 720 kr efter ett år) medans räntefonder ökar med 10% (värde 110 kr efter ett år).

    Uttaget blir 4% på 830 kr (720+110) = 33.2 kr

    Tanken är att man ett år som detta skall först ta ut de 33.2 kr enbart från fonddelen blir nu 76.80 kr (110-33.2) , medans aktierna är kva på 720 kr.
    MEN om man nu omballanserar till 90/10 igen så blir det 717.12 kr i aktiedelen och 79.68 kr i fonddelen.
    det vill säga 2.88 kr flyttas från aktiedelen till räntedelen.
    Fördelning efter uttag och omballansering:
    Fonder = 717.12 kr
    Räntor = 79.68 kr
    Totalt 796.80 kr

    Exempel: Aktier dåligt , räntor bra => ta ut 4% a la Buffet orgibal
    ***********************************************************************
    En person har vid start 900 Kr i aktiefonder och 100 kr i räntefonder. Under året så faller aktiefonder i värde med 20% (värde 720 kr efter ett år) medans räntefonder ökar med 10% (värde 110 kr efter ett år).

    Uttaget blir 4% på 830 kr (720+110) = 33.2 kr

    Nu tar vi ut 4% på aktiedelen och 4% på räntedelen.
    Vi tar nu ut 4% på aktiedelen 720 = 28.80 kr, kvar 691.2 kr,
    Vi tar nu ut 4% på räntedelen 110 = 4.4 kr, kvar 105.6 kr,
    Totalt kvar 796.8 kr

    Efter uttaget skall vi göra omballansering så att aktiedelen åter är 90% (90% av 796.80) = 717.12 kr
    Efter uttaget skall vi göra omballansering så att fonddelen åter är 10% (10% av 796.80) = 79.68 kr

    Tänker jag fel eller är det så att twisten betyder att man inte skall omballansera efter uttag i situationer att aktier gått dåligt?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Hans G
    1. Vit pil

      Bra analis men du glömde den 3 varianten ,att ha vid start 900kr i aktiefonden och 100kr i räntefonder .Under året faller aktiefonder i värde 10% och räntefonden faller oxo med 1% om räntorna stiger då blir bättre med kontanter istället ,skattemäsigt betalar du inte skatt varje år på shablonintäckter om räntefonden är på ett fondkonto.i dagens lägge är mer fördelaktigt att ha kontanter istället för räntefonder ,tycker jag.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Erwin
  4. Vit pil

    Helt enig! Psykologin / vårt beteende är det störta hotet mot att vara fullt ut aktieexponerad på hela sitt sparande.

    Det är lätt efter 9 års uppgång att vara kaxig ”jag klarar en hur stor nergång som helst” när man närmast blir som lille skutt då kontot står på först -30%, sen -50% och i värsta fall -70% då fingret bara måste trycka på sälj för att få slut på eländet. Få klarar att hantera sådana situationer.

    Sen blir man så besviken på förlusten att man inte ens vill titta på fonder/aktier på flera år, och vips är börsen plötsligt högt uppe igen.

    Det sägs att en förlust känns tre gånger värre än vad motsvarande vinst känns bra. Det är väl så vi är programmerade som människor, vilket fungerar bra i ett överlevnadsperspektiv men dåligt i ett investerarperspektiv.

    Själv ligger min ”puke point” på 30% på fortföljnivå så risken får regleras därefter. Att ändra beteende tar årtionden, så det är effektivare att reglera risken.

    Jag önskar att jag förstått – fullt ut – när jag var yngre att (1) spara smart med en 60/40 fördelning för att undvika trigga min ”puke point” och (2) kraften i att månadsspara i ur och skur och låta den underbara ränta-på-ränta effekten hantera resten. Det är dock aldrig för sent att bättra sig!

    Tack för mycket bra artikel!

    1+

    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
  5. Vit pil

    Jag är mer för Mats Svenssons strategi, dvs plattan på mattan. Så gjorde han i början av sin karriär. 100% i en (1) aktiefond och snabbt byte så snart den inte steg längre. Vid tillfällig turbulens bytte han temporärt till 100% räntefond. Kollade sin fond varje dag. Tycker det gör vare sig från eller till med att ha 10% räntor; hindrar väldigt lite vid en börsnedgång.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Amis
  6. Vit pil

    Hej, tack för en bra artikel. Jag är nyfiken på upplägget att köra 90%AP7 och 10%räntefonder. Eftersom AP7 har aktieandel på 135% genom belåning motverkas väl hela syftet? Då är det väl mindre risk att köra en billig indexfond? För en småbarnsförälder är det ju redan sent så jag kanske tänker fel.

    Mvh
    Jacob

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Jacob Forssman
    1. Vit pil

      Nej, du tänker rätt, det blir dock klurigt att räkna på belåningen då den inte ligger med den hela tiden, utan kan gå upp till 135 % (om jag inte minns fel). Det är kanske jag som tänker fel här? Svårt.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Tycker mig se ett skifte i dina tankar. När jag hittade in på sidan pratade du om långsiktigt sparande där man sitter still i båten över lång tid som enda sättet. Att försöka tajma högt och lågt var omöjligt.

    Efter samtalen du haft med olika ”fondspecialister” så tycker jag mig se att du gått över och har en mer spekulativ fokus.

    Mina regler:
    1. Du har en buffert – kort sikt – diskmaskin går sönder, bilen etc ca 50-60k olika beroende på levnadsstandard såklart
    2. Långsiktigt sparande – här sparar du pengar som du vet att du har råd att spara på längre sikt.

    Kort sammanfattning. det är långsiktigt sparande i aktiefonder över LÄNGRE tid som ger avkastning – således ser jag ingen poäng i att sitta med räntefonder där jag betalar en alternativkostnad.

    Enda gången man skulle hamna i någon slags konundrum huruivda börsen är hög eller låg är om man får en stor säck pengar men den går ändå att placera enligt regler 1 och 2

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Andreas Westling
    1. Vit pil

      Vad spännande! Det tycker inte jag själv i någon större utsträckning, därför blir det extra intressant att du skriver så. Är ju fortfarande en varm förespråkare av att spara långsiktigt och regelbundet, att tillgångsallokeringen är det viktigaste och att man inte kan tajma marknaden. Sedan tycker jag att man kan unna sig lite utsvävningar runt basen, i en lekportfölj på ett par procent av totala portföljen i högriskinvesteringar som tessin, trine, better globe, onoterat m.fl.

      Det enda som jag inte håller med dig om är synen på alternativkostnad. För mig/ så är det extremt jobbigt att förlora stora delar av portföljen. Jag är därför villig att ”ge upp” en del av den potentiella vinsten (din alternativ kostnad) i utbyte mot att få en lite jämnare avkastning.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    Jättebra blogginlägg! Ser verkligen fram emot en fördjupning i 4% uttag teorin, då jag gissar på att man istället borde sikta på en målsumma som är så stor att ens uttag istället hamnar på 2 eller 3 procent, så att totalsumman i pengamaskinen statistiskt sett borde öka per år. Dvs 8% snittavkastning -2% uttag med 0 i insättning.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Carl
  9. Vit pil

    Mycket realistiskt och insiktsfullt. Jag var med i IT bubblan och Finanskraschen. Jag kan gå in som garant att man inte är kaxig när man sett sin portfölj gå ner 50-90%. Man får liksom svårt att motivera sin existens efter såna tapp.

    2+

    Gravatar ikon för användaren
    N
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar. Jag håller helt med – i podden (ej artikeln) nämner jag studien som det skrevs om i Financial Times: ”Sudden loss of wealth raises risk of earlier death, study shows”. Där skriver de bland annat:

      People who rapidly lost 75% of assets found to be 50% more likely to die within 20 years. [..] This rise in mortality risk “is similar to the increase associated with a new diagnosis of coronary heart disease”, said Alan Garber, professor of health policy at Harvard University. [..] Doctors need to be sensitive to patients’ financial circumstances, she added: “It’s something they need to ask about, to understand if their patients may be at an increased health risk.”

      Det är alltid lätt att vara tuff när vi har haft 9 år av uppgång av i princip alla tillgångar.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Hej Jan,

    Tack för en väldigt bra blogg. Jag känner att jag behöver få ett förtydligande här. Mitt mål med mitt sparande är att få upp mina totala besparingar till en nivå att jag har såpass mkt att jag kan ta ut 4% av mitt innehav varje år UTAN att jag tappar något kapital på sikt. Men i podden pratar ni om att det snarare är på en 30-års sikt (i ett avsnitt, märkte nu att ni senare i podden pratar om 4%-regeln på en nivå av t.ex. 10 miljoner).

    Läser lite kommentarer här att det kan vara att det jämförs lite äpplen och päron här att det i detta scenario sker ett uttag av 4% på de pengar jag håller på att spara ihop – och då förstår jag bättre att allt jag håller på att spara kan förgås om ditt innehav rasar på kort sikt.

    För hela poängen med 4%-regeln har jag alltid tänkt är att spara ihop till den totalsumma så att jag kan ta ut 4% av denna per år så kan jag leva på dessa 4% UTAN att kapitalet krymper. För om jag sparat ihop 10 MSEK och vill leva på dessa 4% per år så är ju dessa 4% en 25-del av hela kapitalet. Och det låter ju helt omöjligt att man ska kunna tappa det på en 30-års period?

    Detta är förmodligen glasklart, men jag tror du har många läsare som, precis som jag, inte ser allting här glasklart så jag vill gärna själv få en bekräftelse på om jag tänker rätt (eller fel) :)

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Jonathan
    1. Vit pil

      Startbeloppet spelar ingen roll i exemplet för misslyckandegraden när man plockar ut 4 % av beloppet varje år.
      Om börsen faller 50 % i värde är det ju procentuellt lika illa för ens portfölj oavsett om man har 10 miljoner eller 1000 kr (man tappar hälften).

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Bertil
  11. Vit pil

    Intressant artikel. Saknar dock uppbyggnadsperioden. Hur blir det t.ex när man istället sätter in 4% av beloppet per år. Gissar att man då bör ha än högre aktieandel eftersom man nettoköper efter börsfall. Sedan när man kommer till uttagsperioden så låter det som att man bör balansera om till 90/10.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Håkan Olsson
  12. Vit pil

    Hej!
    Kan man inte tänka så här istället, att man lägger undan avkastningen till att köpa för när(om) det skulle rasa. Så balanserar man investeringen(risken) till viss del av sig själv!?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Peter Amoreus
  13. Vit pil

    Jan, du gillar ju AP7 fonden. Den har 100% aktier och dessutom belåning och är anpassad till pension. Gör du någon skillnad i sparhorisont till t.ex. pension om 30 år? Har du 10% räntor i din PPM?

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Petter
  14. Vit pil

    Hej,

    Bra artikel! Problemet med räntedelen är att man inte vill ha det på ett ISK samtidigt som man vill ha aktiedelen på ISK. Om räntedelen då dessutom blir ett sparkonto på en nischbank resulterar det i att portföljen på ISK består av 100% aktier vilket gör att man reagerar på dom röda siffrorna ändå även om man vet att man har pengar allokerat på ett sparkonto någon annanstans.
    Ska man då ändå ha RF på ISK trots att det är en förlustaffär?

    1+

    Gravatar ikon för användaren
    Toni
    1. Vit pil

      Haha, grattis till samma jobbiga insikt som jag fick för ett tag sedan. Jag har konstaterat att det är bättre för mig personligen (även om det är optimalt) att ha räntefonder och aktiefonder i samma depå – eller åtminstone hos samma bank (t.ex. Avanza erbjuder en sammanslagen vy av alla portföljer) – för det är för mig psykologiskt viktigare att se portföljens hela utveckling än spara ett par kronor på skatten. Dumt, men så är det just nu.

      1+

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  15. Vit pil

    Tack för förtydigandet!
    Då bör jag egentligen stuva om och köra 90/10.

    Vad menar Buffet egentligen med att inte förlora pengar? Att inte sälja på minus? Eller sälja innan du hamnar för mycket på minus? Men då blir det någon tradingvariant och ingen långsiktighet. För kör du 90/10 över 40 år kommer det att halveras ett antal ggr.

    Försöker omsätta hans ord till praktik och det är inte lika lätt.

    0

    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
    1. Vit pil

      Nej, du behöver inte, men du kan om du finner en poäng i det. :-)

      Angående Buffett så är min tolkning just att förstå att det är viktigare att riskjustera/riskminimera än det är att vinstmaximera. Anledningen är att en förlust kräver så mycket mer ansträngning att ”återskapa” än att bara hålla förlusterna små. Kanske en annan läsare kan hjälpa till och förtydliga?

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  16. Vit pil

    Nu när jag lever på kapitalet så har jag lagt mig på nivån 3 år i kapital liknande placeringar i resten i aktier.

    1+

    Gravatar ikon för användaren
    Conny
  17. Vit pil

    Precis som Fredrik är inne på gäller ju denna studie de fall där man under en 30 års period ska ta ut 4% per år, och ”failure” i sammanhanget är att pengarna tar slut innan 30 år har gått. Failure rate var alltså hur många av de 30-årsperioderna då pengarna inte räckte förutsatt att man behöll samma balans under 30-årsperioder.

    Således tycker jag att det är mycket felaktigt att använda denna studie som ett stöd till varför en 90/10-strategi är bättre för globala barnportföljen/långsiktigt sparande, vilka båda sker under helt andra omständigheter än de som denna studien tar upp. 1. Man sätter in pengar (oftast). 2. Man har en tidshorisont på 10+ år där du inte tänker ta ut pengarna. 3. Portföljen bör anpassas efter tidshorisonten, dvs. man gör antagandet att tidshorisonten för en portfölj ska gälla i varje enskild ögonblick (och bör omfördelas till mindre risk när tidshorisonten minskar).

    1+

    Gravatar ikon för användaren
    Victor
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar och feedback. Jag uppskattar mycket att vi kan diskutera och förbättra artikeln. Jag har uppdaterat artikeln (ej video/podd) med en simulation utan uttag och visar drawdown och förväntat slutvärde per percentil.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Bra uppdatering!

      Jag tycker dock fortfarande det finns saker att invända på. Tidshorisonten är en starkt avgörande faktor när man bestämmer vilken risk man kan (eller t.o.m. bör) ta. Din Monte Carlo-simulation förutsätter ju att man har samma fördelning under hela tidsperioden. Det är ju emellertid inte rekommenderat att man ska ha 100% aktiefonder om pengarna ska användas inom 5-10 år. Ett bättre räkneexempel vore ju att jämföra de olika portföljerna i en mer verklig situation där man omfördelar portföljen till mindre risk ju närmare man kommer tidpunkten där man behöver använda pengarna.

      Över en 20-årsperiod skulle man ex. kunna ha 100/0 första 10 åren, och sedan successivt minska aktieandelen med 10% per år tills man ska använda pengarna. Det skulle vara intressant hur simulationerna skulle se ut då.

      I övrigt tycker jag du har bra poänger när det gäller den psykologiska delen av det hela. Det är svårt att veta hur man reagerar vid större nedgångar och är man osäker tror jag mindre risk är vettigt oavsett tidshorisont.

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Victor
  18. Vit pil

    Jag tycker att ditt resonemang faller på att Estrade pratar om EB portfölj där man tar ut 4% av värdet varje år. Den blir ju så klart känslig för kursras, och kan då nollas. Så är ju inte fallet när du bygger upp ditt barnsparande. Det enda som händer vid ras är att du kan köpa billigare.

    Men visst, för de personer som inte kan hålla sig till en strategi så kan man ju blanda in räntepapper. Givetvis innebär detta en liten risk, men du (och Estrade) verkade vara villig att riskera hela beloppet en gång av tjugo (i uttagsscenariot)

    Tänker jag rätt?

    1+

    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
    1. Vit pil

      Det är ju det här som gör det svårt. Det beror på om du är ute efter att vinstmaximera eller riskjustera din avkastning. Jag tycker det är klurigt, för min upplevelse är att många underskattar sin risktolerans. Det är lätt att prata om att att ”det blir billigare om det faller i värde”. Jag minns 2008, det var inte direkt att man var sugen att köpa mer aktier när börsen hade backat över 40 procent (därav övningen i slutet).

      Men ja, du har en poäng i att det kanske inte är helt jämförbart…

      0

      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.