Investera nu eller efter börskraschen? Om finansiell spådomskonst

Investera nu eller efter börskraschen? Med tanke på att det ska komma en börskrasch, ska jag ändra i mitt sparande? Gör jag rätt med investerande? Det är väldigt vanliga frågor hos många av oss. I vår egen osäkerhet är det lätt att vända sig till ”experterna”. Den intressanta frågan blir då, hur duktiga är dessa experter på att förutsäga framtiden?

Jag vet inte om det är så för dig, men jag har många gånger tvivlat på mig själv. Frågorna som dyker upp i mitt huvud är; Har jag gjort rätt nu? Har jag verkligen kollat och gjort allt jag kan? Förr kunde jag lätt ryckas med, särskilt när någon känd expert uttalade sig, när media skrev om det eller på olika forum, bloggar och poddar tog upp saker. Det är inte en underdrift att säga att jag verkligen vände kappan efter vinden. Idag känner jag att jag står betydligt stadigare och tryggare i min egen tro.

Min förhoppning är att den här artikeln ska hjälpa dig att också känna tillit, både till dig själv, men framförallt till att du har en bra strategi. För som jag kommer att visa i den här artikeln och podden, många av de så kallade experterna är inte bättre på att förutsäga framtiden idag än vad astrologer eller spåtanter är. Trots att vi har försökt förutsäga framtiden i flera tusen år har vi aldrig riktigt lyckats med det. Den enda skillnaden är att förr gjorde man det i blod och djurinälvor medan idag gör vi det med avancerade datamodeller. Utfallet är oavsett vilket precis det samma. Det finns tyvärr extremt få, om ens några, vetenskapligt bevis för att det skulle fungera att förutsäga framtiden.

Fokus i det här avsnittet är att gå genom följande punkter

• Läsarfrågor såsom – ”Investera nu eller efter börskraschen?” / ”Vad ska jag göra?”
• Mina erfarenheter sedan 20 år tillbaka av finansiell spådomskonst
• Vad säger forskningen om finansiella förutsägelser?
• Tips på bra saker som du faktiskt kan och bör göra
• Vad vi kommer att göra med våra portföljer

Hoppas att du gillar det!
Jan och Caroline

PS. Det här är en komplett ombearbetning av en gammal artikel från 2014-12-08. Hoppas det är ok! DS.

Sammanfattning av artikeln: ”Investera nu eller efter börskraschen?”

Nedan följer en sammanfattning av de, enligt mig, viktigaste punkterna i den här artikeln.

Ingen kan förutsäga framtiden

Det går inte att förutsäga när nästa börskrasch kommer. I princip alla studier visar att de flesta analytiker och experter har mer fel än de har rätt. Deras råd och förutsägelser bör aldrig användas för att satsa pengar på, än mindre bygga sin strategi och finansiella framtid på. Inte ens världens mest ekonomiskt framgångsrika personer har något gott att säga om finansiell spåkonst. Vissa påstår till och med att det enda syftet som finansiella prognoser har är att få astrologi och spåtanter att se bra ut.

Skilj på det som går att förutsäga och inte

Med ovan sagt, så finns det saker som du både kan påverka och förutsäga. Det viktiga är att lära sig vilka dessa är och hur de skiljer sig från de oförutsägbara sakerna. Inse att investera handlar om att sannolikheter och ju längre tid och ju mer passivt du investerar, desto större är sannolikheten för att du tjänar pengar. Påverka det som du kan påverka som fördelningen av pengarna mellan olika hinkar, fördelningen mellan tillgångsslag, det regelbundna sparandet etc och ignorera det som du inte kan påverka.

Sitt still i båten

De flesta sparare tjänar i längden mer på att sitta i båten än att försöka tajma marknaden. I genomsnitt kostar tajmingförsök två procent i årsmedelavkastning, vilket innebär 25 % av den totala avkastningen man får över tid. Om man ska tajma marknaden behöver man nämligen både ha rätt när man går ut ur marknaden och när man går in igen.

Börskrascher kommer och går

Att investera innebär att ta en risk. Det innebär också att du kommer att förlora pengar med jämna mellanrum. Det finns ingen strategi som inte innehåller förluster. Håll dock risken och förlusterna på en sådan nivå att det inte påverkar din vardag. Om ditt sparande påverkar din nattsömn så är det för dyrt.

Skapa en portfölj eller strategi som inte kräver svåra beslut

Jag anser att man ska ha en och samma strategi mer eller mindre oavsett vad som händer på börsen, givet att man har samma mål. Undvik att försätta dig i situationer som kräver att du ska ta svåra beslut kring förutsägelse av framtiden. Välj ut en kurs och håll den kursen, oavsett vad som pågår runt omkring.

Det är inte annorlunda nu

Det är lätt att ibland tro att det inte är som förr. Men i de allra flesta fall stämmer det inte. Vi människor är fortfarande giriga och vi är rädda. Så länge vi är det så kommer börskrascher komma och gå. Vi kommer fortfarande försöka kontroller vår omvärld och försöka spå i framtiden på mer eller mindre avancerade sätt. Som du kan se i artikeln så kommer samma frågor, samma artiklar i media och samma förutsägelser alltid att komma. På grund av den enorma mängden förutsägelser så kommer någon vid något tillfälle få rätt. Frågan att ställa sig då, var det skicklighet eller var det bara tur? Forskningen är ganska entydig i sitt svar att det handlar om det senare.

Den här artikeln är en uppdatering av en gammal artikel från 2014. Håll till godo och vi hoppas att du gillar den.

Vem kan vi egentligen vända oss till för hjälp med vår privatekonomi?

Ibland brukar jag tänka på att det är konstigt att det inte sker fler trafikolyckor i trafiken. Vid ett tillfälle slog det mig att det beror ju på att där finns flera situationer som kan rädda upp det. Någon kan göra bort sig, men om de andra ser det, så kan de bromsa i tid. Olyckan sker först när flera faktorer samverkar på ett olyckligt sett. Min upplevelse är att precis så är det tyvärr när det gäller pengar och ekonomi. Anledningen till att vi sätter en sådan tilltro till andra beror på en hel del olyckliga omständigheter.

För det första så är det väldigt få av oss som får eller har en privatekonomisk utbildning. Vi pratar inte privatekonomi i skolan, vi lär oss inte privatekonomi på högskolan och väldigt få av oss pratar ekonomi med våra vänner eller kompisar. Det gör att de flesta av oss känner att vi inte kan så mycket om ekonomi. I sämsta fall stoppar man huvudet i sanden, i bästa fall försöker man hitta något ställe där man kan få hjälp.

För de flesta av oss blir (tyvärr) banken det naturliga svaret. Bankerna har dock enligt min upplevelse fumlat med bollen. Få av oss tror genuint att banken eller en finansiell rådgivare kommer att ha vårt bästa för ögonen. De har alla en agenda (och en arbetsbeskrivning) att försöker sälja produkter och tjänster till oss. Det märks på att det bara finns en handfull oberoende rådgivare i Sverige. Det andra alternativet blir att vända sig till experter och entusiaster av olika slag. Oavsett om de finns i bostadsområdet, i morgontidningen, i TV-soffan, på Twitter eller i bloggosfären (jag själv inkluderad) så finns det alltid de som säger sig ha de absolut smartaste råden som ”aldrig kommer att slå fel”.

Att förutsäga framtiden – världens näst äldsta yrke…

Den andra faktorn, jämte vår osäkerhet, som spelar en stor roll är vårt kontrollbehov och behov av att veta vad som ska hända. Det ligger djupt begravt i vårt psyke och är fundamentet i princip i alla religioner. I många fall har det till och med varit väsentligt för vår överlevnad. Problemet är dock när vi omedvetet förflyttar det här behovet till t.ex. ekonomi. Visst skulle det vara fantastiskt att kunna förutsäga framtiden? Tänk på alla miljoner man skulle kunna tjäna om man bara visste vilken aktie man ska köpa eller sälja.

Även om man normalt brukar skoja om att advokater och konsulter är världens näst äldsta yrke så tillhör titeln rätteligen prognosmakare. Redan i de första skrifterna som är mer än 5 000 år gamla, kan man utläsa att förutsägelser av framtiden var big business. Det var heliga män som pratade Gud(arnas) ord, man förutsade framtiden utifrån stjärnorna och palneternas placering på natthimmeln eller via lite mer groteska sätt som att spå i blod och inälvor.

Oraklet i Delphi kan nog räknas till ett av de bästa förutsägelse- och prognosföretagen någonsin. De rådgav härskare mellan 300 f.Kr. till nästan 700 e.Kr. på allt från vilka krig som skulle föras till vilka allianser som skulle skapas. Med tanke på hur stort templet var och hur mycket som har bevarats än till våra dagar, så råder det väldigt liten tvekan om att det gick bra för dem. Få saker håller i 1 000 år, än mindre ett prognosmakar-företag.

Än idag påstår jag att prognosyrket har väldigt många utövare och är en mångmiljard industri globalt. De siffrorna från SCB jag kunde hitta från 2016, visar att det i Sverige då fanns 5 100 finansanalytiker och investeringsrådgivare, 1 900 traders och fondförvaltare, 1 300 makroanalytiker och över 14 000 övriga ekonomer (vad det nu innebär?). Finansförbundet har över 30 000 medlemmar, så det är ingen liten yrkeskategori i Sverige och då har vi inte ens tagit med ekonomijournalister, bankmänniskor och andra närliggande yrken.

Hur vet man vem man ska lita på?

Problemet som jag upplever det är – hur i hela friden ska man veta vem man ska lita på? Svaret är ingen. Du bör lyssna på alla (om du orkar, har tiden och intresset) men sedan behöver du bilda dig din egen uppfattning och dra dina egna slutsatser. När jag intervjuade investeraren och twitter-profilen Arne ”Kavastu” Talving till min bok ”Gör ditt barn rikt” berättade att han för tio år sedan reste till Thailand med över trettio kilo ekonomirelaterade böcker, tidningar och analyser. Den stora insikten kom till honom efter att han läst igenom dem: ingen vet mer än någon annan. Man kan läsa allting men till syvende och sist behöver man dra sina egna slutsatser.

Jag vågar till och med påstå att:

Den största hemligheten i finansbranschen är att där inte är någon hemlighet.

Min upplevelse efter att ha sparat och investerat i 20 år är precis samma som Arnes. Jag brukar säga att min stora orättvisa fördel är att jag är 37 år gammal, men har sparat i 20 år och jag har förlorat pengar både under Asien/Rysslandskrisen 1998, under IT-bubblan 2001 och finanskrisen 2008.

Jag har gjort i princip alla misstag som finns. Ett av de största har varit att lita på alla dessa experter. När man har lagt handen på den varma spisen en gång så gör man det ogärna igen. Man vet dessutom exakt vad man ska titta efter. Precis så är det för mig när det gäller så kallade experter och analytiker som uttalat sig kring framtiden och kort därefter visat sig ha grundligt fel.

Problemet med förutsägelser är att facit kommer

Den 22 juni 2007 publicerade Dagens Industri  en krönika med följande utdrag:

”Svensk ekonomi är inne i sin starkaste tillväxtperiod sedan 1960-talet. […] Stockholmsbörsen har slagit sitt gamla indexrekord från vårvintern 2000, men i förhållande till börsbolagens vinster är aktierna långt mer försiktigt värderade än de var då. […] Vi surfar på en lång våg, en superkonjunktur, som en del bedömare kallar den.” 

Dagens Industri, 2007-06-22

Tre veckor efter att den här artikeln publicerades passerade Stockholmsbörsen sin historiska toppnotering och påbörjade sin nedgång. Mer än halva börsvärdet försvann på mindre än 18 månader vilket innebar att de flesta sparare förlorade hälften av sina investerade pengar. Så mycket för den superkonjunkturen.

Vill man göra en ovetenskaplig studie själv är det bara att spara december och januaris affärstidningar med prognoser för det kommande året och sedan jämföra prognoserna med utfallet tolv månader senare. Många gånger är det en ganska rolig (eller mest pinsam) läsning, särskilt när förra årets prognos ska förklaras. Därför är följande, kanske inte så smickrande citat, ganska passande:

An economist is an expert who will know tomorrow why the things he predicted yesterday didn’t happen today. 

Laurence J. Peter

Samma problem och frågor går igen…

Nedan följer några exempel på frågor som jag har fått på mejl: 

Efter alla år av uppåtgående börser (även i år) så har många börjat prata om en börskrasch (inte så konstigt) och då känns det inte rätt att placera så mycket pengar i fonder. Därför tänkte jag placera det mesta i räntefonder och sparkonton så länge, men det förlorar man ju pengar på i dagsläget då räntorna är som de är… Hur ska jag göra?

och 

Ska jag ”hoppa på” tåget nu och vara lugn med att det inte spelar någon roll om en kris kommer inom de närmsta året/åren för jag har en bra diversifiering enligt din strategi. Eller ska jag fega och sätta alla pengar på ett fasträntekonto?

samt: 

Jag vet att det är svårt att pricka in rätt tidpunkt att köpa. Däremot är jag lite nyfiken på hur du skulle råda en nybörjare att starta med en sådan portfölj med hänsyn till t.ex. aktuell Shiller PE på över 27, minus ränta och den oroliga politiska klimatet i världen.

Det är helt och hållet relevanta frågor, men den sista frågan nedan avslöjar en intressant sak: 

Tror du för övrigt på en börskrasch 2015 och vad gör man då med sin pengamaskin? Fortsätta stoppa in pengar eller avvakta?

Problemet är att samma frågor, problem och förutsägelser går igen. Alla dessa fyra frågorna är från 2015, men känns som de skulle kunna vara skrivna idag, eller hur? I den sista frågan är det bara att byta ut 2015 mot 2018…

Samma resonemang går också igen…

Jag tror att när man har stått kvar i ett område tillräckligt länge så får man erfarenhet och kan se att det är samma sak som sker om och om igen. För det är inte bara frågorna som kommer igen, det är även motiveringarna och tidningsartiklarna. Nedan följer den senaste i raden, det är från Aftonbladet den 9 augusti, med rubriken ”Marknaden kan krascha redan i oktober”.

Sedan är det ju lätt att bortse från Aftonbladet som en oseriös tidning inom ekonomi. Men kombinera det med något som låter väldigt underbyggt, som exempelvis följande grafer från ett nyhetsbrev som jag följer. Den första som visar på den amerikanska börsens raka uppgång på över 300 procent sedan 2009.

Den andra grafen på hur FAANG (Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google)-aktierna har utvecklats och mot den amerikanska börsens femhundra största bolag, det vill säga S&P500-indexet sedan 2009.

Vi pratar på över 6 000 % utveckling på vissa aktier. Kombinera det här med kända nyckeltal som t.ex. P/E-kvoten (=ett mått för att jämföra priset på aktier i förhållande till de vinster som företagen gör) för olika aktiemarknader, t.ex. den amerikanska och märk ut stora börskrascher i rött:

Lägg till en sista ingrediens med med olika modeller och fler nyckeltal så att du kan få en graf som ser ut som följer:

Jag påstår att det ska rätt mycket till för man i alla fall inte ska börja tveka lite. Jag är faktiskt helt övertygad om att jag skulle kunna skriva och argumentera extremt väl för att det ska komma en börskrasch i oktober. Till och med jag, med 20 års erfarenhet, och en rationell förståelse för allt jag skriver om börjar tveka och tänka – tänk om de har rätt. Börsen har faktiskt gått upp 300 %, historiskt så kan jag också se att P/E-nivåerna är höga. Jag kanske borde göra något… (känner du igen dig, eller är det bara jag?)

Samma artiklar om börskrascher går igen

Det är först när jag kan tänka, men det är inget nytt under solen, som jag kan fånga mig. För det är bara samma visa om och om igen. Nedan kan du se artiklar i några av våra största ekonomitidningar om olika spådomar om börskrascher från de senaste 5 åren.

Det som jag tycker är mest intressant är det som jag har skrivit sist på varje artikel. Det är nämligen hur Stockholmsbörsen (SIXRX) har gått sedan den artikeln publicerades fram till i onsdag i förra veckan. Om vi tar den sista artikeln från 2013, så har börsen sedan den publicerades gått +102,83 %. Det betyder att om man hade följt rådet från tidningen, sålt alla sina fonder och köpt räntefonder eller lagt pengarna på bankkonto så hade man gått miste om en dubblering av dina pengar.

Följande vill jag vara supertydlig med följande; Jag säger härmed INTE att det är osannolikt med en börskrasch och att allt är lugnt. Jag just nu bara att sådana här profetior kommer flera gånger om året och har gjort det i alla tider och högst sannolikt kommer det fortsätta vara så även framgent.

Experterna borde vara riktigt rika

En tanke som slog mig för många år sedan var att om det hade fungerat att förutsäga framtiden, då borde ju de människorna som försörjer sig på det vara riktigt rika. Vi pratar inte miljoner rika, utan rika på riktigt med hundratals miljoner eller mer. Anledningen till det är att det finns så många olika sätt att tjäna pengar på idag att det hade till och med räckt om de bara kunde förutsäga om börsen som helhet ska gå upp eller ner.

Då hade de kunna utnyttja fonder som t.ex. XACT BULL som man tjänar pengar på när börsen går upp och XACT BEAR som man tjänar pengar på när börsen går ner. De hade till och med räckt med en avkastning med en avkastning på 25 procent om året. (Du som läst mina ränta-på-ränta-artiklar vet att då dubblas pengarna vart tredje år). Men det är de inte. Varför inte då tänker jag?

Jag blir fascinerad på hur de svarar på frågan. Ett rätt vanligt svar är:

Ingen har en kristallkula, men jag har haft mer rätt än de flesta andra…

I många år köpte jag det svaret och tänkte ja, det låter ju rimligt. Men problemet är att jag idag inser att det skapar en orealistisk förväntning om att det finns en skala för förutsägelser. Men problemet är att en förutsägelse kan inte vara lite rätt. Det är ungefär som att vara gravid. Antingen är man gravid eller så är man gravid inte. Man är inte lite gravid, eller mer gravid än de flesta ändra. För om jag drar det till sin spets, så är det ganska enkelt. Antingen tjänar man pengar på en förutsägelse eller så gör man det inte.

Finansiella spådomar i nyhetsbrev och tidningar

En sak som jag trodde på förr, var att det handlade om att prenumerera på rätt nyhetsbrev eller tidningar. Alla kan väl förstå att Aftonbladets nisch inte är sparande och investeringar (även om det just idag var det ;-). Det gäller att alltså att prenumerera på Dagens Industri, Börsvärlden, Privata Affärer, Värdepappret, Aktiespararna eller någon annan nischtidning. Eller kanske till och med något ännu mer nischat bortom det hos någon expert. För spåtidningar med självaktning har ju en modellportfölj där de väljer ut just de aktier och investeringar som kommer gå bäst i framtiden.

Det finns en amerikansk analysfirma som heter Hulbert Financial Digest som sedan 1980 följde i princip alla tidningar och nyhetsbrev. I mer än 35 år gjorde de exakt så som dessa tidningar, nyhetsbrev och experter föreskrev. Sedan publicerar de exakt hur det har gått och därmed vilka resultat dessa experter hade. Jag tycker att läsningen är intressant för alla, förutom kanske dem som ger ut nyhetsbrevet.

I en av de första studierna som de publicerade 1987 kom de fram till att det bästa nyhetsbrevet hade sedan starten 1980 levererat mer än 600 % avkastning. Det motsvarar 32 % per år, i 7 år i rad. Det är inget annat än helt fantastiskt. Problemet var att om du i samband med studiens publikation började prenumerera på just det brevet, så hade du inom en månad förlorat 57 % av dina pengar.

En annan studie de släppte 2015, så konstaterade de att av 28 nyhetsbrev som fanns med i starten 1980, så hade bara 9 st överlevt och av dessa hade två nätt och jämnt slagit marknaden. Under åren hade dessutom kommit och gått ännu fler nyhetsbrev där den absoluta majoriteten hade slutat publicera i samband med att de hade underpresterat mot marknaden. Det betyder att vi har betydligt sämre odds än 1 på 14 att välja rätt nyhetsbrev. Inte ens 7 års historik med tydlig överprestation är någon garanti.

Elaine Garzarelli, spådam som fick en fond

En av mina obesvarade frågor i sammanhanget lyder alltid:

Om analytikerna, journalisterna eller experterna är så duktiga, varför pratar de med mig? Varför hade inte en fond, och förvaltar andras pengar?

Det är nämligen som så, att om du konsekvent kunde göra förutsägelser som folk tjänar pengar på, då skulle en sådan person vara eftersökt av både företag, hedgefonder och rika människor. Det var det som hände i slutet av 1980-talet med Elaine Garzarelli. Hon var en aktieanalytiker på Shearson Lehman och förutsåg som enda analytiker den svarta måndagen där börsen föll med 22 procent på en enda dag.

Hon blev känd och erbjuden att just starta en egen fond och förvalta andras pengar. Problemet var att hon varken före eller efter det gjorde en lika bra förutsägelse om framtiden som den om börskraschen 1987. Fonden gick på 7 år upp med 38 procent. Det kan ju tyckas vara bra, vilket det kan vara ända tills man jämför med vad marknaden gjorde i genomsnitt. Det vill säga vad hade du fått för en avkastning om du hade köpt alla aktierna i form av en indexfond.

Under samma period hade nämligen den amerikanska börsen gått +62 procent. Det vill säga att investera pengar i hennes fond, ledde till en underprestation med -24 procent mot index. Föga förvånande lades hennes fond ner 1994.

Undersökning av utfallet på alla finansiella spådomar mellan 1929-1979

Författaren och analytikern David Dreman gick i sin bok ”Contrarian Investment Strategy” genom alla finansiella förutsägelser som hade gjorts de senaste femtio åren. Han uttryckte vid ett tillfälle resultatet som:

“The findings startled me. While I believed the evidence clearly showed that experts made mistakes, I did not think the magnitude of their error would be as striking or as consistent.” 

David Dreman

Han upptäckte nämligen att experterna var fruktansvärt dåliga. Inte bara dåliga, de var dessutom konsekvent dåliga på en nivå som han inte hade förutsett själv. Experterna underpresterade konsekvent mot marknaden och index. Förutsägelserna fungerade bara i 23 % av fallen, det vill säga att de hade fel i 77 procent av alla förutsägelser.

Ett exempel från boken är när han beskriver en konferens med 150 institutionella investerare (de bästa av de bästa) och de fick välja 10 aktier för det kommande året. Efter 12 månader hade aktierna inte bara underpresterat mot marknaden, de hade dessutom gått ner med 67 procent. Ett annat exempel var när 2 000 experter fick välja en aktie och en bransch att investera i. Efter tolv månader hade aktien gått ner med -95 procent och den valda flygbranschen gick ner med 50 procent trots marknaden i genomsnitt ökade.

Jim Bianco och 20 års ränteförutsägelser i Wall Street Journal

En av världens mest ansedda ekonomitidningar, Wall Street Journal, gör varje halvår en prognos över om räntan kommer att gå upp eller ner. Det är inte de själva som gör prognosen, utan de låter världens mest kända och bästa ekonomer göra den, inklusive flera nobelpristagare. En amerikansk investerare, Jim Bianco, gick genom 20 års förutsägelser i WSJ och jämförde det med det faktiska utfallet.

Han konstaterade att de hade rätt i ca 30 procent av fallen. Något som även bekräftades i en senare studie av Ronald Ryan. Problemet med att bara ha rätt i 30 procent av fallen är att man hade fått ett bättre resultat om man hade singlat slant. Jag kan personligen tycka det är rätt tragiskt. Å andra sidan finns där en enorm möjlighet. Tänk om WSJ hade strukit artikeln och ersatt den med en apa som kastar pil…

Professionella fondförvaltare som ej är i media då?

När det visade sig att journalister, analytiker och nationalekonomer inte lyckas, vem lyckas? Hur går det för de riktiga proffsen då? De som förvaltar andras pengar. De som är eftersökta och lever och andas börsen. Sådana som Andreas och Henrik som jag har intervjuat som lever och dör med sin fond. De måste ju ändå lyckas, eller hur?

Återigen kan vi titta på forskningen. En av de mest kända studierna gjordes av Barras 2010 i studien ”False Discoveries in Mutual Fund Performance: Measuring Luck in Estimated Alphas”. De utvärderade 2 000 fonder över 30 år och konstaterade följande:

Tre fjärdedelar, 75 procent, av fonderna gav samma avkastning som index. Det vill säga att det var ingen skillnad på att köpa deras fond eller en indexfond som äger alla aktierna. 24 % underpresterade mot index och endast 0.6 % överpresterade och var bättre än marknaden i genomsnitt. Det mest dräpande i deras slutsats var dock att för dessa 6 av 1 000 förvaltare som var bättre än marknaden i genomsnitt, var att man inte kunde utesluta att de bara hade tur. Ouch.

Nu är ju de flesta studierna gjorda i USA, men våra svenska förvaltare då? Professorn vid Stockholms Universitet, Harry Flam, gjorde en liknande studie på svenska fonder och förhållanden. Han skrev i Dagens Nyheter den 8 december följande slutsats:

Sammanfattningsvis finns det väldigt få bevis för att svenska fondförvaltare kan välja aktier som ger ett positivt nettoresultat… Harry Flam, Dagens nyheter 2014-12-08

Så inte ens de svenska experterna har något fantastiskt trackrecord. Tyvärr.

Eugene Fama, nobelpristagaren i SVT Rapport 2013

Den amerikanske professorn Eugene Fama fick 2013 Nobelpriset i ekonomi. I samband med det så blev han intervjuad i SVT Rapport. Det är en av de bästa inslagen på ämnet som jag har sett:

Om inte hans avslutning är en sågning så säg och jag älskar hans uttryck om ”finansporr”. Det är verkligen vad det många gånger handlar om att läsa alla dessa tidningar, magasin, bloggartiklar och liknande. Det har föga substans, men kan ändå ge en tillfredsställelse, om än kortsiktig.

Egentligen är det ju bara ett sifferspel

Om vi utgår från de 5 000 analytiker som vi har i Sverige och låter dem gissa slumpmässigt på huruvida börsen nästa år ska gå upp eller ner, så bör det första året 2 500 av dem ha rätt. Nästkommande år borde 1 250 ha rätt, året därefter 675 st, året efter 337 och så vidare. Efter 10 år har vi fortfarande minst 10 analytiker som har haft 100 procent rätt.

Problemet blir ju då precis som Fama och många andra påtalar:

Hur väljer du idag de 10 analytikerna som kommer ha rätt de kommande 10 åren? Och hur vet du att när de har haft rätt att de inte bara hade tur?

Det är ju den frågan som vi sparare ställs inför. Jag påstår ju att den frågan är helt omöjlig att svara på.

Vad säger legendarerna och de rikaste människorna?

Ett annat, enligt mig, spännande perspektiv att titta från är, vad säger de som är absolut rikast om att förutsäga framtiden. Det vill säga vad gör de som verkligen har tjänat pengar, byggt upp sina förmögenheter och har decenniers erfarenhet på börsen. Nedan följer ett urval av citat som jag har samlat på mig under åren.

Först ut är Peter Lynch han drev en av världens absolut bästa fonder någonsin. Mellan 1977 och 1990 drev han Magellan-fonden hos Fidelity som snittade 29,2 procent per år. Det betyder att pengarna dubblades i princip vart 2.5 år och han slog det amerikanska börsindexet med mer än dubbelt så mycket. Han beskrivs i princip som legend av alla i finansbranschen. Nedan följer hans åsikt:

Thousands of experts study overbought indicators, oversold indicators, head-and-shoulders patterns, put-call ratios, the Fed’s policy on money supply, foreign investment, the movement of constellations through the heavens, and the moss on oak trees, and they can’t predict the markets with any useful consistency, any more than the gizzard squeezers could tell the Roman emperors when the Huns would attack. 

Peter Lynch

En annan legendar är Benjamin Graham. Han var mentor till Warren Buffett och den som har skrivit kanske den mest kända boken för investerare ”The Intelligent Investor”. Han hade en karriär som sträckte sig mer än 60 år i finansbranschen. Så här sa han:

If I have noticed anything over these 60 years on Wall Street, it’s that people do not succeed in forecasting what is going to happen to the stock market. 

Benjamin Graham

Om vi går vidare till Warren Buffett som av många anses vara historiens bästa investerare. Han är den vi pratade om i förra avsnittet med den bästa Sharpekvoten någonsin, han har snittat över 20 procent i femtio år i rad och det har periodvis gjort honom till världens rikaste man. Han skriver så här:

We’ve long felt that the only value of stock forecasters is to make fortune tellers look good. Even now, Charlie and I continue to believe that short-term market forecasts are poison and should be kept locked up in a safe place, away from children and also from grown-ups who behave in the market like children. 

Warren Buffett

Inte ens några av de som har varit bäst i världen, har obegränsat med pengar att både köpa all research som finns, till och med att anställa de bästa och smartaste människorna ger mycket för olika förutsägelser av framtiden. John Kenneth Galbraith, sammanfattade det lite bittert som:

The only function of economic forecasting is to make astrology look respectable.

John Kenneth Galbraith

Jag hoppas att jag hittills har lyckats göra mitt case för att det inte fungerar med finansiella spådomar. Man skulle till och med kunna säga att när det gäller att förutsäga framtiden, så är det ibland svårt att skilja på forskning och det paranormala, det professionella från det amatörmässiga eftersom resultaten och det track-record som finns ofta ser helt och hållet snarlikt ut. Jag tror inte att förutsäga framtiden har fungerat och jag tror att det inom ekonomi aldrig kommer att fungera heller. De enda som påstår något annat är personer som har ett eget intresse i att du och andra ska tro det.

Varför håller vi på?

I poddavsnittet lyfter Caroline frågan; ”Så varför håller vi på?” Jag tror det handlar om den grundläggande driften att överleva genom att kontrollera vår omgivning. Vi har alla ett kontrollbehov på olika nivå. Mitt är (tyvärr) ganska starkt och dessutom kombinerat med rädslan att göra fel. Därför lämnar jag gärna över ansvaret till någon annan, någon som kan, någon som är bättre än mig själv. Det fungerar i många områden – t.ex. vid renovering av huset. Problemet är att där är resultatet förutsägbart, det är det inte när det gäller ekonomi i allmänhet och sparande i synnerhet.

Jag tror också att det handlar om obehaget i känslan av skam (och ånger). Det vill säga att tänk om jag var slarvig, tänk om jag egentligen borde ha vetat det här. Eller om det framkommer längre fram att det här var ett klantigt misstag. Då kommer jag att både skämmas och ångra mig. Jag rekommenderar verkligen att läsa mer i avsnitt #53 och #54 som handlar om misstag vi har gjort i vårt sparande.

Vad kan man göra istället då?

Den intressanta frågan blir då förr eller senare, vad kan man göra istället?

Skilj på saker som går att förutsäga och inte

Jag tror att av de största misstagen vi gör är att vi blandar ihop saker som går att förutsäga och inte. Det går att förutsäga ATT det kommer att komma en börskrasch. Det går däremot inte förutsäga NÄR den kommer. Det går att förutsäga att över lång tid kommer aktier att gå upp med stor sannolikhet, men det går inte förutsäga på kort sikt och så vidare.

Inse att investerande handlar om sannolikheter

Redan i förra punkten var vi inne på sannolikheter. Jag kan inte garantera att börsen kommer att gå upp under valfri 10-års perioder. Men jag kan säga att sannolikheten är över 90 procent på att den kommer att göra det. Ingen 10-års period sedan andra världskriget har varit negativ. Endast en 25 års period sedan 1870 har varit negativ. Börsen ett enskilt år går upp med 58 % och ner med 42 % etc. Det kan vi med stor säkerhet förutsäga. Det här brukar jag också skoja om varje år i min förutsägelse kring hur börsen kommer att gå i år. En annan sådan sannolikhet är t.ex. att aktier är bättre än räntor i 65 % av fallen på 1 år, 78 % på 5 år och 86 % på 10 år.

Inse att förlora pengar måste ingå i din strategi

Givet de två förra punkterna så innebär det att du kommer att förlora pengar, åtminstone kortsiktigt. För om du investerar dina pengar över en 10 års period, så kommer du ha år där 42 %-sannolikheten slår in och du förlorar pengar. Det går inte att spara pengar och bara ha vinst. Inte ens bankkontot ger över längre tidsperioder vinst då du förlorar pengar till inflationen. Lyssna på avsnitt #57 med Claudia Galli för att få en förklaring till inflation.

Investera bara i sådant som är evidensbaserat

Jag påstår att man bara bör investera på ett sådant sätt som går att bevisa och därmed är evidensbaserat. Det finns mycket myter i finansbranschen, men forskningen har slagit hål på många och bekräftat andra. Två grundpelare i min investeringsstrategi är evidensbaserade – passivt sparande i indexfonder (dvs att du köper alla aktier) slår över tid ett aktivt sparande där man ska välja ut placeringar, samt att över tid så kommer avkastningen gå mot genomsnittsavkastningen som är positiv. Det är ingen åsikt, förutsägelse eller tro. Det är fakta.

Satsa aldrig dina pengar på andras förutsägelser

Läs ovanstående punkter igen. Men hänger ihop med att förkasta alla planer som bygger på att du behöver förutsäga framtiden. Förr eller senare kommer det nämligen att spektakulärt misslyckas.

Kommentera gärna om du har något som man skulle kunna komplettera den här listan med. :-)

Fokusera på det som du kan påverka

Jag har en mycket god vän som delade med sig av sinnesrobönen till mig. Jag tycker den är jättefin och väldigt applicerbar även i sparande och investerande.

”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

Där finns saker som du kan påverka i ditt sparande och sedan finns det saker som är helt och hållet utanför vår kontroll. Om man kan acceptera det här, urskilja det ena från det andra, så kommer ens liv bli mycket enklare. Jag kan inte säga att jag har lyckats urskilja allt än, men jag har kommit betydligt längre idag än vad jag var i början av min investerarkarriär 1998.

Saker du faktiskt kan påverka i ditt sparande

Jag påstår att följande saker hamnar i kategorin ”saker jag kan påverka”: 

Hur du fördelar dina pengar mellan olika ställen

Det första och absolut viktigaste är hur vi väljer att fördela våra pengar, inte bara de vi sparar utan hela vår ekonomi. Det bästa sättet jag har kommit på hittills är genom ”Fyra-hinkar-strategin”. Det vill säga att ha pengar i en bufferthink, när den blir full, ha en mellanriskhink, därefter en passiv hink och slutligen en aktiv lekhink. Du kan påverka både vilka hinkar du har och mängden pengar i varje hink.

Din kunskap (och erfarenhet)

Det andra som vi kan påverka är kunskap och därmed även erfarenhet. Jag är på intet sätt färdiglärd, och många gånger är det faktiskt mitt sätt att lära mig själv genom att skriva om det här på bloggen. För om jag ska skriva något som kommer att läsas av tusentals personer, en hel del av dem som dessutom kan det bättre än jag själv, då gäller det att ha torrt på fötterna. (Så tack för att du hjälper mig att bli bättre). I videon tar vi upp bl.a. ”En bubblas anatomi” och serien ”The Great reset”. Genom att ha kunskap blir det lättare att inte drabbas av panik när något inträffar och kunna välja sin reaktion.

Din fördelning mellan olika typer av tillgångar

Något som jag tjatar om mycket här på bloggen är vikten av att fördela pengarna rätt mellan olika tillgångsslag. Det vill säga hur mycket av dina pengar lägger du i lågriskfonder såsom räntefonder och hur mycket lägger du i högrisk aktiefonder. Fördelningen mellan just räntor och aktier har mer betydelse för din avkastning än något annat beslut du kommer ta. Särskilt då 80 % av avkastningen kommer från tillgångsslaget. I avsnittet med Claudia Galli går vi genom det från scratch.

Tidshorisonten du sparar dina pengar över

Det här är också en av mina käpphästar. Jag påstår att man, i enlighet med förra punkten, max bör investera 10 procent i aktier per år man kan låta pengarna arbeta i fred. Anledningen till det är att börsen på kort sikt är mer eller mindre slumpmässig, men över längre tidsperioder är den ganska förutsägbar. Läs den här artikeln på ämnet.

Undvik att försöka tajma marknaden

De flesta studier som har gjorts på att försöka tajma marknaden, visar att det kostar i genomsnitt 2 procent per år. Det låter inte mycket, men det är faktiskt 25 % procent av den förväntade avkastningen per år om man kör 100 procent aktier (förväntad avkastning är då ca 8 %, förlorar du 2 % har du bara 6 % kvar). Anledningen är nämligen att du måste ha rätt två gånger – en gång när du går ut och en gång när du går in. Det räcker inte att du bara har rätt en gång.

Var passiv hellre än aktiv

I boken ”How a second grader beats Wall Street” visar Allan Roth hur en portföljer med 5 indexfonder över en 10 års period har mer än 99 procent sannolikhet att prestera bättre. Alla andra kombinationer med fler fonder och längre tidsperioder bara ökar den sannolikheten bortom 99 procent. Du har alltså oddsen emot dig när du försöker vara något annat än passiv, innebärande att du köper alla aktier i form av en indexfond och bara låter dem vara.

Spara regelbundet

Jag anser att något av det bästa man kan göra är att spara regelbundet, oavsett hur marknaden går. Över tid är det dessutom ett bra sätt att få avkastning i en marknad som går i sidled.

Välj hellre billigt än dyrt

Finansbranschen verkar enligt mig vara den enda branschen där axiomet ”ju dyrare desto bättre” inte stämmer. Tvärtom är det många gånger så att de billigaste fonderna är de bästa. Avgifter äter nämligen upp en väldigt stor del av vinsten. Välj fonder med avgifter om max 0.4 procent i genomsnitt, välj ISK och KF-konton som minimerar din skatt och prenumerera inte på finansporr.

Om du vet fler saker som jag har missat i listan ovan, kommentera gärna. Jag testar att sticka ut hakan och påstå att i princip allt annat kan du inte påverka. Du kan inte påverka världskonjunkturen, du kan inte påverka om det kommer en börskrasch eller inte, du kan inte påverka enskilda bolag eller förväntningarna på dem och så vidare.

Vad gör vi just nu i väntan på nästa börskrasch?

Med tanke på allt som jag har skrivit ovan, så vad gör vi? Jag skulle säga ingenting. Jag försöker leva som jag lär och jag är helt på det klara att jag inte kan förutsäga framtiden. Betyder det att jag agerar 100 procent rationellt och är helt känslomässigt frikopplad. Absolut inte. Men jag försöker fånga mig en eller två gånger extra.

Jag tycker också att det är skitjobbigt att fortsätta lägga in pengar på en börs som har gått upp med 300 procent de senaste åren. Jag tycker också det är svårt att lägga pengar i räntefonder som inte ger något i dagsläget. Däremot så försöker jag att inte låta mig styras av den känslan. Som min gode vän Lennart brukar säga:

Du behöver inte tro på allt som din hjärna hittar på eller känner.

Lennart Göthe

Det är verkligen inte lätt. Däremot blir det lite enklare för mig för jag har blivit bränd så många gånger innan. Det är därför jag också försöker dela med mig, så att du inte behöver bli bränd likt mig. Just erfarenheten av att ha varit med om krascher innan, gör mig trygg i att jag kommer att sitt still i båten. Min strategi med både nybörjarportföljen och globala barnportföljen, är att de har tidshorisonter på 10+ år. På en sådan tidsperiod spelar inte en börskrasch någon större roll.

Jag vet också att vi kommer att få kritik för just att ”sitta still i båten”. Jag har bloggrannar som jag respekterar mycket som tycker att det är ungefär det dummaste man kan göra. Problemet är att jag inte litar på min egen (eller någon annans för den delen heller) förmåga att både välja korrekt tillfälle att stiga ur marknaden och sedan dessutom att stiga in igen. Det finns ett klassiskt ordspråk i finansbranschen som lyder ungefär som:

Mer pengar har förlorats i väntan på börskraschen än i själva börskrascherna.

Sedan vidhåller jag även att man bör ha koll på sin nattsömn. Om det är så att du redan nu, trots att börsen fortfarande går uppåt, oroar dig för din nattsömn, då har du en alldeles för hög risk. Caroline sade det väldigt bra i ett poddavsnitt:

Om det kostar dig din nattsömn, då är det för dyrt.

Caroline Bolmeson

Vi har nämligen den personliga åsikten om att ens sparande bara bör bidra positivt till en liv. Jag ska inte behöva förlora livskvalitet på grund av mina investeringar. För då bryter jag mot regeln att bara investera pengar som jag faktiskt har råd att förlora. Jag tror dock tyvärr att många överskattar sin riskexponering. Det är något som vi pratar mycket om i avsnitt #45 där vi argumenterar för att en 90/10 portfölj är bättre än en 100/0-portfölj.

Det handlar helt enkelt om att ha en investeringsstrategi, eller en plan, som gör att du kan sova lugnt om natten oavsett vad som händer och därmed också ha en strategi som inte är beroende på förutsägelser eller svåra beslut. För ju svårare beslut du ska fatta – som att svara rätt på frågan ”hur kommer börsen att gå den kommande tiden?” eller ”När kommer nästa börskrasch?” desto större är sannolikheten att det kommer gå åt skogen.

Rätt saker att göra i en börskrasch

Däremot hoppas jag, kanske något naivt, att jag i nästa krasch kan göra några saker rätt. Det handlar om att inte få panik utan att ha tillit till att börskrascher har i alla tider kommit och gått. Att det efter regn kommer sol och att inte göra det dummaste man kan göra – börja sälja av. Tvärtom så kommer jag faktiskt att försöka öka det regelbundna sparandet. För lika lita som jag tror att man kan förutsäga en topp, lika lite tror jag att man kan förutsäga en botten. Men genom att öka det regelbundna sparandet, genom att kanske göra avkall på livsstilen, när det har sjunkit så kan jag få en skjuts uppåt.

Däremot kommer jag med stor sannolikhet inte balansera om portföljerna för att ta en större risk (läs: sälja räntefonder för att köpa aktiefonder). Jag anser att man bör ha valt en portfölj eller en fördelning baserat på den risknivå man vill ha, inte för att kunna spekulera med den vid senare tillfälle. Med risk att säga emot mig, så skulle jag kunna tänka mig att flytta pengar från en hink med lägre risk till en hink med högre risk, eller använda belåning givet att man vet exakt vad man håller på med.

Om jag egentligen skulle rekommendera ett sista tips så skulle det vara att skaffa sig en hobby som inte alls är sparande-relaterad. Det vill säga något som gör att du inte behöver logga in på ditt Nordnet-konto överhuvudtaget. För ju mer sällan du loggar in, desto större är sannolikheten att din portfölj kommer att ha gått upp (till följd av att börsen går upp med 58 % sannolikhet). Låt dig bli positivt överraskad, för det värsta man kan göra är att följa utvecklingen i realtid. Då blir i alla fall jag knäpp.

Samma sak här, du som har varit med ett tag, vad skulle du rekommendera eller säga är rätt saker att göra i en börskrasch? Kommentera gärna!

Vi kommer att kommunicera i kraschen

Det här är kanske inte helt politiskt korrekt att tycka. Men jag är inte rädd för nästa börskrasch. Tvärtom är sannolikheten ganska stor att den för både dig och mig kommer vara av godo på lång sikt. Det blir nämligen en möjlighet för oss att komma in på marknaden på billigare nivåer. För många sätt är en börskrasch en omfördelning av förmögenheter.

På samma sätt kan jag lite, återigen igen inte PK, skadeglatt se fram emot nästa börskrasch för när den väl kommer, så kommer man kunna se vem det är som har badat utan badbyxor. Jag är helt och hållet trygg i att jag har badbrallorna på mig (och jag vet hur det är att bada utan och bli påkommen också. :-) ). Nu har jag haft tur de senaste åren i och med alla våra tre portföljer har gått bättre än index. Det ska de nämligen statistiskt sett inte göra eftersom de innehåller räntefonder.

Däremot vet jag att den dagen börsen kommer att gå ner, så kommer portföljerna att gå bättre än Stockholmsbörsen, som är det index som de flesta jämför med. Anledningen är ganska enkel. Om vi tar Nybörjarportföljen som exempel, den innehåller 60 procent aktier. Det innebär att om börsen går ner med 10 procent, så kommer portföljen bara att gå ner 6 % (=60 % x 10 %). Även om det är att lura sig själv lite, så innebär det att man kommer att må bättre.

Mår man bättre så minskar risken för panik och därmed för dåliga beslut. Jag tror och hoppas därför att många av er läsare kommer att bli positivt överraskade när det väl händer, även om det innebär en del klagomål just nu på att ha ”skit”-räntefonder i sin portfölj. Vi vet nämligen aldrig när vi kommer att behöva krockkudden, vi vet bara att vi kommer ha glädje av den när den väl behövs.

Vi kommer att kommunicera extra mycket när det blir jobbiga tider, för jag tror att det är då det behövs mest. Anmäl dig därför gärna till vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, du kan avprenumerera när du vill och det kommer bara en gång, max två gånger per månad. 

Att du sedan även får de bästa tipsen för din privatekonomi, det kan får du se som en bonus. :-)

Att göra nu om du vill

Tack för att du har läst ända hit. Jag hoppas att du har uppskattat artikeln. Kommentera gärna på någon av frågorna till dig som läsare i artikeln:

1. Vad kan man göra istället för att tro på finansiella spågubbar?
2. Vilka saker kan man påverka i sitt sparande som gör skillnad?
3. Vad är rätt saker att göra när väl börskraschen kommer?

Följ oss gärna i sociala medier på Twitter, Facebook och glöm inte prenumerera på vår Youtube-kanal. Du får också mer än gärna stödja oss via Patreon. En artikel som den här på 20 A4-sidor, med tillhörande research, podd- och videoinspelning har tagit ca 30 timmar att skapa. Artikeln är gratis, osponsrad och utan reklam. Genom att stödja oss på Patreon, bidrar du till att vi kan göra flera sådana här artiklar samtidigt som du får lite extramaterial, kommer oss närmare och inte minst träffar andra patroner som också redan stödjer oss.

• Läs mer och stöd oss (om du vill) via vår Patreon-sida →

Tack på förhand och så ses vi nästa söndag!
Jan och Caroline

PS. Det här är en komplett uppdatering av en gammal artikel från 2014-12-08, därför är vissa kommentarer lite äldre. DS.

Jan och Caroline Bolmeson

12 augusti, 2018

Den här artikeln publicerades söndagen 12 augusti 2018 klockan 21:35 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Indexfonder, fonder och fondrobotar, Nybörjarportföljen, RikaTillsammans-podden, Så blir du rik.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.