Investera nu eller efter börskraschen? | Om finansiell spåkonst...
Sök:

Investera nu eller efter börskraschen? Om finansiell spådomskonst

RikaTillsammanspodden #62 - Genomgång om huruvida det faktiskt fungerar att förutsäga framtiden

Investera nu eller efter börskraschen? Med tanke på att det ska komma en börskrasch, ska jag ändra i mitt sparande? Gör jag rätt med investerande? Det är väldigt vanliga frågor hos många av oss. I vår egen osäkerhet är det lätt att vända sig till ”experterna”. Den intressanta frågan blir då, hur duktiga är dessa experter på att förutsäga framtiden?

Jag vet inte om det är så för dig, men jag har många gånger tvivlat på mig själv. Frågorna som dyker upp i mitt huvud är; Har jag gjort rätt nu? Har jag verkligen kollat och gjort allt jag kan? Förr kunde jag lätt ryckas med, särskilt när någon känd expert uttalade sig, när media skrev om det eller på olika forum, bloggar och poddar tog upp saker. Det är inte en underdrift att säga att jag verkligen vände kappan efter vinden. Idag känner jag att jag står betydligt stadigare och tryggare i min egen tro.

Min förhoppning är att den här artikeln ska hjälpa dig att också känna tillit, både till dig själv, men framförallt till att du har en bra strategi. För som jag kommer att visa i den här artikeln och podden, många av de så kallade experterna är inte bättre på att förutsäga framtiden idag än vad astrologer eller spåtanter är. Trots att vi har försökt förutsäga framtiden i flera tusen år har vi aldrig riktigt lyckats med det. Den enda skillnaden är att förr gjorde man det i blod och djurinälvor medan idag gör vi det med avancerade datamodeller. Utfallet är oavsett vilket precis det samma. Det finns tyvärr extremt få, om ens några, vetenskapligt bevis för att det skulle fungera att förutsäga framtiden.

Fokus i det här avsnittet är att gå genom följande punkter

  • Läsarfrågor såsom – ”Investera nu eller efter börskraschen?” / ”Vad ska jag göra?”
  • Mina erfarenheter sedan 20 år tillbaka av finansiell spådomskonst
  • Vad säger forskningen om finansiella förutsägelser?
  • Tips på bra saker som du faktiskt kan och bör göra
  • Vad vi kommer att göra med våra portföljer

Hoppas att du gillar det!
Jan och Caroline

PS. Det här är en komplett ombearbetning av en gammal artikel från 2014-12-08. Hoppas det är ok! DS.

Sammanfattning av artikeln: ”Investera nu eller efter börskraschen?”

Nedan följer en sammanfattning av de, enligt mig, viktigaste punkterna i den här artikeln.

Ingen kan förutsäga framtiden
Det går inte att förutsäga när nästa börskrasch kommer. I princip alla studier visar att de flesta analytiker och experter har mer fel än de har rätt. Deras råd och förutsägelser bör aldrig användas för att satsa pengar på, än mindre bygga sin strategi och finansiella framtid på. Inte ens världens mest ekonomiskt framgångsrika personer har något gott att säga om finansiell spåkonst. Vissa påstår till och med att det enda syftet som finansiella prognoser har är att få astrologi och spåtanter att se bra ut.
Skilj på det som går att förutsäga och inte
Med ovan sagt, så finns det saker som du både kan påverka och förutsäga. Det viktiga är att lära sig vilka dessa är och hur de skiljer sig från de oförutsägbara sakerna. Inse att investera handlar om att sannolikheter och ju längre tid och ju mer passivt du investerar, desto större är sannolikheten för att du tjänar pengar. Påverka det som du kan påverka som fördelningen av pengarna mellan olika hinkar, fördelningen mellan tillgångsslag, det regelbundna sparandet etc och ignorera det som du inte kan påverka.
Sitt still i båten
De flesta sparare tjänar i längden mer på att sitta i båten än att försöka tajma marknaden. I genomsnitt kostar tajmingförsök två procent i årsmedelavkastning, vilket innebär 25 % av den totala avkastningen man får över tid. Om man ska tajma marknaden behöver man nämligen både ha rätt när man går ut ur marknaden och när man går in igen.
Börskrascher kommer och går
Att investera innebär att ta en risk. Det innebär också att du kommer att förlora pengar med jämna mellanrum. Det finns ingen strategi som inte innehåller förluster. Håll dock risken och förlusterna på en sådan nivå att det inte påverkar din vardag. Om ditt sparande påverkar din nattsömn så är det för dyrt.
Skapa en portfölj eller strategi som inte kräver svåra beslut
Jag anser att man ska ha en och samma strategi mer eller mindre oavsett vad som händer på börsen, givet att man har samma mål. Undvik att försätta dig i situationer som kräver att du ska ta svåra beslut kring förutsägelse av framtiden. Välj ut en kurs och håll den kursen, oavsett vad som pågår runt omkring.
Det är inte annorlunda nu
Det är lätt att ibland tro att det inte är som förr. Men i de allra flesta fall stämmer det inte. Vi människor är fortfarande giriga och vi är rädda. Så länge vi är det så kommer börskrascher komma och gå. Vi kommer fortfarande försöka kontroller vår omvärld och försöka spå i framtiden på mer eller mindre avancerade sätt. Som du kan se i artikeln så kommer samma frågor, samma artiklar i media och samma förutsägelser alltid att komma. På grund av den enorma mängden förutsägelser så kommer någon vid något tillfälle få rätt. Frågan att ställa sig då, var det skicklighet eller var det bara tur? Forskningen är ganska entydig i sitt svar att det handlar om det senare.

Den här artikeln är en uppdatering av en gammal artikel från 2014. Håll till godo och vi hoppas att du gillar den.

Lyssna på avsnitt #62 om finansiell spådomskonst

Precis som vanligt så kan du lyssna på den här artikeln i poddform i avsnitt #62 av RIkaTillsammans-podden som finns i din poddapp (iTunesAcastSoundCloud), eller titta på avsnittet som video via Youtube.

Prenumerera gärna så får du nya avsnitt direkt till din telefon. Om du redan prenumererar och gillar det som vi gör, skriv gärna en recension så att fler kan ta sin privatekonomi till nästa nivå. Tack!

Vem kan vi egentligen vända oss till för hjälp med vår privatekonomi?

Ibland brukar jag tänka på att det är konstigt att det inte sker fler trafikolyckor i trafiken. Vid ett tillfälle slog det mig att det beror ju på att där finns flera situationer som kan rädda upp det. Någon kan göra bort sig, men om de andra ser det, så kan de bromsa i tid. Olyckan sker först när flera faktorer samverkar på ett olyckligt sett. Min upplevelse är att precis så är det tyvärr när det gäller pengar och ekonomi. Anledningen till att vi sätter en sådan tilltro till andra beror på en hel del olyckliga omständigheter.

För det första så är det väldigt få av oss som får eller har en privatekonomisk utbildning. Vi pratar inte privatekonomi i skolan, vi lär oss inte privatekonomi på högskolan och väldigt få av oss pratar ekonomi med våra vänner eller kompisar. Det gör att de flesta av oss känner att vi inte kan så mycket om ekonomi. I sämsta fall stoppar man huvudet i sanden, i bästa fall försöker man hitta något ställe där man kan få hjälp.

För de flesta av oss blir (tyvärr) banken det naturliga svaret. Bankerna har dock enligt min upplevelse fumlat med bollen. Få av oss tror genuint att banken eller en finansiell rådgivare kommer att ha vårt bästa för ögonen. De har alla en agenda (och en arbetsbeskrivning) att försöker sälja produkter och tjänster till oss. Det märks på att det bara finns en handfull oberoende rådgivare i Sverige. Det andra alternativet blir att vända sig till experter och entusiaster av olika slag. Oavsett om de finns i bostadsområdet, i morgontidningen, i TV-soffan, på Twitter eller i bloggosfären (jag själv inkluderad) så finns det alltid de som säger sig ha de absolut smartaste råden som ”aldrig kommer att slå fel”.

Att förutsäga framtiden – världens näst äldsta yrke…

Den andra faktorn, jämte vår osäkerhet, som spelar en stor roll är vårt kontrollbehov och behov av att veta vad som ska hända. Det ligger djupt begravt i vårt psyke och är fundamentet i princip i alla religioner. I många fall har det till och med varit väsentligt för vår överlevnad. Problemet är dock när vi omedvetet förflyttar det här behovet till t.ex. ekonomi. Visst skulle det vara fantastiskt att kunna förutsäga framtiden? Tänk på alla miljoner man skulle kunna tjäna om man bara visste vilken aktie man ska köpa eller sälja.

Även om man normalt brukar skoja om att advokater och konsulter är världens näst äldsta yrke så tillhör titeln rätteligen prognosmakare. Redan i de första skrifterna som är mer än 5 000 år gamla, kan man utläsa att förutsägelser av framtiden var big business. Det var heliga män som pratade Gud(arnas) ord, man förutsade framtiden utifrån stjärnorna och palneternas placering på natthimmeln eller via lite mer groteska sätt som att spå i blod och inälvor.

Oraklet i Delphi kan nog räknas till ett av de bästa förutsägelse- och prognosföretagen någonsin. De rådgav härskare mellan 300 f.Kr. till nästan 700 e.Kr. på allt från vilka krig som skulle föras till vilka allianser som skulle skapas. Med tanke på hur stort templet var och hur mycket som har bevarats än till våra dagar, så råder det väldigt liten tvekan om att det gick bra för dem. Få saker håller i 1 000 år, än mindre ett prognosmakar-företag.

Än idag påstår jag att prognosyrket har väldigt många utövare och är en mångmiljard industri globalt. De siffrorna från SCB jag kunde hitta från 2016, visar att det i Sverige då fanns 5 100 finansanalytiker och investeringsrådgivare, 1 900 traders och fondförvaltare, 1 300 makroanalytiker och över 14 000 övriga ekonomer (vad det nu innebär?). Finansförbundet har över 30 000 medlemmar, så det är ingen liten yrkeskategori i Sverige och då har vi inte ens tagit med ekonomijournalister, bankmänniskor och andra närliggande yrken.

Hur vet man vem man ska lita på?

Problemet som jag upplever det är – hur i hela friden ska man veta vem man ska lita på? Svaret är ingen. Du bör lyssna på alla (om du orkar, har tiden och intresset) men sedan behöver du bilda dig din egen uppfattning och dra dina egna slutsatser. När jag intervjuade investeraren och twitter-profilen Arne ”Kavastu” Talving till min bok ”Gör ditt barn rikt” berättade att han för tio år sedan reste till Thailand med över trettio kilo ekonomirelaterade böcker, tidningar och analyser. Den stora insikten kom till honom efter att han läst igenom dem: ingen vet mer än någon annan. Man kan läsa allting men till syvende och sist behöver man dra sina egna slutsatser.

Jag vågar till och med påstå att:

Den största hemligheten i finansbranschen är att där inte är någon hemlighet.

Min upplevelse efter att ha sparat och investerat i 20 år är precis samma som Arnes. Jag brukar säga att min stora orättvisa fördel är att jag är 37 år gammal, men har sparat i 20 år och jag har förlorat pengar både under Asien/Rysslandskrisen 1998, under IT-bubblan 2001 och finanskrisen 2008.

Jag har gjort i princip alla misstag som finns. Ett av de största har varit att lita på alla dessa experter. När man har lagt handen på den varma spisen en gång så gör man det ogärna igen. Man vet dessutom exakt vad man ska titta efter. Precis så är det för mig när det gäller så kallade experter och analytiker som uttalat sig kring framtiden och kort därefter visat sig ha grundligt fel.

Problemet med förutsägelser är att facit kommer

Den 22 juni 2007 publicerade Dagens Industri  en krönika med följande utdrag:

”Svensk ekonomi är inne i sin starkaste tillväxtperiod sedan 1960-talet. […] Stockholmsbörsen har slagit sitt gamla indexrekord från vårvintern 2000, men i förhållande till börsbolagens vinster är aktierna långt mer försiktigt värderade än de var då. […] Vi surfar på en lång våg, en superkonjunktur, som en del bedömare kallar den.” 

Dagens Industri, 2007-06-22

Tre veckor efter att den här artikeln publicerades passerade Stockholmsbörsen sin historiska toppnotering och påbörjade sin nedgång. Mer än halva börsvärdet försvann på mindre än 18 månader vilket innebar att de flesta sparare förlorade hälften av sina investerade pengar. Så mycket för den superkonjunkturen.

Vill man göra en ovetenskaplig studie själv är det bara att spara december och januaris affärstidningar med prognoser för det kommande året och sedan jämföra prognoserna med utfallet tolv månader senare. Många gånger är det en ganska rolig (eller mest pinsam) läsning, särskilt när förra årets prognos ska förklaras. Därför är följande, kanske inte så smickrande citat, ganska passande:

An economist is an expert who will know tomorrow why the things he predicted yesterday didn’t happen today. 

Laurence J. Peter

Samma problem och frågor går igen…

Nedan följer några exempel på frågor som jag har fått på mejl: 

Efter alla år av uppåtgående börser (även i år) så har många börjat prata om en börskrasch (inte så konstigt) och då känns det inte rätt att placera så mycket pengar i fonder. Därför tänkte jag placera det mesta i räntefonder och sparkonton så länge, men det förlorar man ju pengar på i dagsläget då räntorna är som de är… Hur ska jag göra?

och 

Ska jag ”hoppa på” tåget nu och vara lugn med att det inte spelar någon roll om en kris kommer inom de närmsta året/åren för jag har en bra diversifiering enligt din strategi. Eller ska jag fega och sätta alla pengar på ett fasträntekonto?

samt: 

Jag vet att det är svårt att pricka in rätt tidpunkt att köpa. Däremot är jag lite nyfiken på hur du skulle råda en nybörjare att starta med en sådan portfölj med hänsyn till t.ex. aktuell Shiller PE på över 27, minus ränta och den oroliga politiska klimatet i världen.

Det är helt och hållet relevanta frågor, men den sista frågan nedan avslöjar en intressant sak: 

Tror du för övrigt på en börskrasch 2015 och vad gör man då med sin pengamaskin? Fortsätta stoppa in pengar eller avvakta?

Problemet är att samma frågor, problem och förutsägelser går igen. Alla dessa fyra frågorna är från 2015, men känns som de skulle kunna vara skrivna idag, eller hur? I den sista frågan är det bara att byta ut 2015 mot 2018…

Samma resonemang går också igen…

Jag tror att när man har stått kvar i ett område tillräckligt länge så får man erfarenhet och kan se att det är samma sak som sker om och om igen. För det är inte bara frågorna som kommer igen, det är även motiveringarna och tidningsartiklarna. Nedan följer den senaste i raden, det är från Aftonbladet den 9 augusti, med rubriken ”Marknaden kan krascha redan i oktober”.

"Marknaden kan krascha redan i oktober", Aftonbladet 8 aug 2018

Sedan är det ju lätt att bortse från Aftonbladet som en oseriös tidning inom ekonomi. Men kombinera det med något som låter väldigt underbyggt, som exempelvis följande grafer från ett nyhetsbrev som jag följer. Den första som visar på den amerikanska börsens raka uppgång på över 300 procent sedan 2009.

Amerikanska börsen +300 % sedan 2009

Den andra grafen på hur FAANG (Facebook, Amazon, Apple, Netflix och Google)-aktierna har utvecklats och mot den amerikanska börsens femhundra största bolag, det vill säga S&P500-indexet sedan 2009.

FAAANG-aktiernas utveckling i förhållande till den amerikanska börsen

Vi pratar på över 6 000 % utveckling på vissa aktier. Kombinera det här med kända nyckeltal som t.ex. P/E-kvoten (=ett mått för att jämföra priset på aktier i förhållande till de vinster som företagen gör) för olika aktiemarknader, t.ex. den amerikanska och märk ut stora börskrascher i rött:

PE-kvoten justerad för ekonomicykler sedan 1890 med olika börskrascher utmärkta

Lägg till en sista ingrediens med med olika modeller och fler nyckeltal så att du kan få en graf som ser ut som följer:

Taylor-Rule model(?!) vs amerikanska centralbankens ränta

Jag påstår att det ska rätt mycket till för man i alla fall inte ska börja tveka lite. Jag är faktiskt helt övertygad om att jag skulle kunna skriva och argumentera extremt väl för att det ska komma en börskrasch i oktober. Till och med jag, med 20 års erfarenhet, och en rationell förståelse för allt jag skriver om börjar tveka och tänka – tänk om de har rätt. Börsen har faktiskt gått upp 300 %, historiskt så kan jag också se att P/E-nivåerna är höga. Jag kanske borde göra något… (känner du igen dig, eller är det bara jag?)

Samma artiklar om börskrascher går igen

Det är först när jag kan tänka, men det är inget nytt under solen, som jag kan fånga mig. För det är bara samma visa om och om igen. Nedan kan du se artiklar i några av våra största ekonomitidningar om olika spådomar om börskrascher från de senaste 5 åren.

Veckans Affärer 2018-01: En börskrasch kan vara på väg
En börskrasch kan vara på väg, Veckans Affärer 2018-01-24
2017: Experterna - så förbereder vi oss för en börskrasch
SvD 2016: Tung Expert varnar för börskrasch
Veckans affärer 2015: Ny börskrasch närmar sig: Faktorerna som kan få allt
ETC 2014: Går vi mot en ny börskrasch?
SvD 2013 - ”En börskrasch kan komma när som helst”

Det som jag tycker är mest intressant är det som jag har skrivit sist på varje artikel. Det är nämligen hur Stockholmsbörsen (SIXRX) har gått sedan den artikeln publicerades fram till i onsdag i förra veckan. Om vi tar den sista artikeln från 2013, så har börsen sedan den publicerades gått +102,83 %. Det betyder att om man hade följt rådet från tidningen, sålt alla sina fonder och köpt räntefonder eller lagt pengarna på bankkonto så hade man gått miste om en dubblering av dina pengar.

Följande vill jag vara supertydlig med följande; Jag säger härmed INTE att det är osannolikt med en börskrasch och att allt är lugnt. Jag just nu bara att sådana här profetior kommer flera gånger om året och har gjort det i alla tider och högst sannolikt kommer det fortsätta vara så även framgent.

Experterna borde vara riktigt rika

En tanke som slog mig för många år sedan var att om det hade fungerat att förutsäga framtiden, då borde ju de människorna som försörjer sig på det vara riktigt rika. Vi pratar inte miljoner rika, utan rika på riktigt med hundratals miljoner eller mer. Anledningen till det är att det finns så många olika sätt att tjäna pengar på idag att det hade till och med räckt om de bara kunde förutsäga om börsen som helhet ska gå upp eller ner.

Då hade de kunna utnyttja fonder som t.ex. XACT BULL som man tjänar pengar på när börsen går upp och XACT BEAR som man tjänar pengar på när börsen går ner. De hade till och med räckt med en avkastning med en avkastning på 25 procent om året. (Du som läst mina ränta-på-ränta-artiklar vet att då dubblas pengarna vart tredje år). Men det är de inte. Varför inte då tänker jag?

Jag blir fascinerad på hur de svarar på frågan. Ett rätt vanligt svar är:

Ingen har en kristallkula, men jag har haft mer rätt än de flesta andra…

I många år köpte jag det svaret och tänkte ja, det låter ju rimligt. Men problemet är att jag idag inser att det skapar en orealistisk förväntning om att det finns en skala för förutsägelser. Men problemet är att en förutsägelse kan inte vara lite rätt. Det är ungefär som att vara gravid. Antingen är man gravid eller så är man gravid inte. Man är inte lite gravid, eller mer gravid än de flesta ändra. För om jag drar det till sin spets, så är det ganska enkelt. Antingen tjänar man pengar på en förutsägelse eller så gör man det inte.

Finansiella spådomar i nyhetsbrev och tidningar

En sak som jag trodde på förr, var att det handlade om att prenumerera på rätt nyhetsbrev eller tidningar. Alla kan väl förstå att Aftonbladets nisch inte är sparande och investeringar (även om det just idag var det ;-). Det gäller att alltså att prenumerera på Dagens Industri, Börsvärlden, Privata Affärer, Värdepappret, Aktiespararna eller någon annan nischtidning. Eller kanske till och med något ännu mer nischat bortom det hos någon expert. För spåtidningar med självaktning har ju en modellportfölj där de väljer ut just de aktier och investeringar som kommer gå bäst i framtiden.

Det finns en amerikansk analysfirma som heter Hulbert Financial Digest som sedan 1980 följde i princip alla tidningar och nyhetsbrev. I mer än 35 år gjorde de exakt så som dessa tidningar, nyhetsbrev och experter föreskrev. Sedan publicerar de exakt hur det har gått och därmed vilka resultat dessa experter hade. Jag tycker att läsningen är intressant för alla, förutom kanske dem som ger ut nyhetsbrevet.

I en av de första studierna som de publicerade 1987 kom de fram till att det bästa nyhetsbrevet hade sedan starten 1980 levererat mer än 600 % avkastning. Det motsvarar 32 % per år, i 7 år i rad. Det är inget annat än helt fantastiskt. Problemet var att om du i samband med studiens publikation började prenumerera på just det brevet, så hade du inom en månad förlorat 57 % av dina pengar.

En annan studie de släppte 2015, så konstaterade de att av 28 nyhetsbrev som fanns med i starten 1980, så hade bara 9 st överlevt och av dessa hade två nätt och jämnt slagit marknaden. Under åren hade dessutom kommit och gått ännu fler nyhetsbrev där den absoluta majoriteten hade slutat publicera i samband med att de hade underpresterat mot marknaden. Det betyder att vi har betydligt sämre odds än 1 på 14 att välja rätt nyhetsbrev. Inte ens 7 års historik med tydlig överprestation är någon garanti.

Elaine Garzarelli, spådam som fick en fond

En av mina obesvarade frågor i sammanhanget lyder alltid:

Om analytikerna, journalisterna eller experterna är så duktiga, varför pratar de med mig? Varför hade inte en fond, och förvaltar andras pengar?

Det är nämligen som så, att om du konsekvent kunde göra förutsägelser som folk tjänar pengar på, då skulle en sådan person vara eftersökt av både företag, hedgefonder och rika människor. Det var det som hände i slutet av 1980-talet med Elaine Garzarelli. Hon var en aktieanalytiker på Shearson Lehman och förutsåg som enda analytiker den svarta måndagen där börsen föll med 22 procent på en enda dag.

Hon blev känd och erbjuden att just starta en egen fond och förvalta andras pengar. Problemet var att hon varken före eller efter det gjorde en lika bra förutsägelse om framtiden som den om börskraschen 1987. Fonden gick på 7 år upp med 38 procent. Det kan ju tyckas vara bra, vilket det kan vara ända tills man jämför med vad marknaden gjorde i genomsnitt. Det vill säga vad hade du fått för en avkastning om du hade köpt alla aktierna i form av en indexfond.

Under samma period hade nämligen den amerikanska börsen gått +62 procent. Det vill säga att investera pengar i hennes fond, ledde till en underprestation med -24 procent mot index. Föga förvånande lades hennes fond ner 1994.

Undersökning av utfallet på alla finansiella spådomar mellan 1929-1979

Författaren och analytikern David Dreman gick i sin bok ”Contrarian Investment Strategy” genom alla finansiella förutsägelser som hade gjorts de senaste femtio åren. Han uttryckte vid ett tillfälle resultatet som:

“The findings startled me. While I believed the evidence clearly showed that experts made mistakes, I did not think the magnitude of their error would be as striking or as consistent.” 

David Dreman

Han upptäckte nämligen att experterna var fruktansvärt dåliga. Inte bara dåliga, de var dessutom konsekvent dåliga på en nivå som han inte hade förutsett själv. Experterna underpresterade konsekvent mot marknaden och index. Förutsägelserna fungerade bara i 23 % av fallen, det vill säga att de hade fel i 77 procent av alla förutsägelser.

Ett exempel från boken är när han beskriver en konferens med 150 institutionella investerare (de bästa av de bästa) och de fick välja 10 aktier för det kommande året. Efter 12 månader hade aktierna inte bara underpresterat mot marknaden, de hade dessutom gått ner med 67 procent. Ett annat exempel var när 2 000 experter fick välja en aktie och en bransch att investera i. Efter tolv månader hade aktien gått ner med -95 procent och den valda flygbranschen gick ner med 50 procent trots marknaden i genomsnitt ökade.

Jim Bianco och 20 års ränteförutsägelser i Wall Street Journal

En av världens mest ansedda ekonomitidningar, Wall Street Journal, gör varje halvår en prognos över om räntan kommer att gå upp eller ner. Det är inte de själva som gör prognosen, utan de låter världens mest kända och bästa ekonomer göra den, inklusive flera nobelpristagare. En amerikansk investerare, Jim Bianco, gick genom 20 års förutsägelser i WSJ och jämförde det med det faktiska utfallet.

Han konstaterade att de hade rätt i ca 30 procent av fallen. Något som även bekräftades i en senare studie av Ronald Ryan. Problemet med att bara ha rätt i 30 procent av fallen är att man hade fått ett bättre resultat om man hade singlat slant. Jag kan personligen tycka det är rätt tragiskt. Å andra sidan finns där en enorm möjlighet. Tänk om WSJ hade strukit artikeln och ersatt den med en apa som kastar pil…

Professionella fondförvaltare som ej är i media då?

När det visade sig att journalister, analytiker och nationalekonomer inte lyckas, vem lyckas? Hur går det för de riktiga proffsen då? De som förvaltar andras pengar. De som är eftersökta och lever och andas börsen. Sådana som Andreas och Henrik som jag har intervjuat som lever och dör med sin fond. De måste ju ändå lyckas, eller hur?

Återigen kan vi titta på forskningen. En av de mest kända studierna gjordes av Barras 2010 i studien ”False Discoveries in Mutual Fund Performance: Measuring Luck in Estimated Alphas”. De utvärderade 2 000 fonder över 30 år och konstaterade följande:

Studie om professionella fondförvaltare

Tre fjärdedelar, 75 procent, av fonderna gav samma avkastning som index. Det vill säga att det var ingen skillnad på att köpa deras fond eller en indexfond som äger alla aktierna. 24 % underpresterade mot index och endast 0.6 % överpresterade och var bättre än marknaden i genomsnitt. Det mest dräpande i deras slutsats var dock att för dessa 6 av 1 000 förvaltare som var bättre än marknaden i genomsnitt, var att man inte kunde utesluta att de bara hade tur. Ouch.

Nu är ju de flesta studierna gjorda i USA, men våra svenska förvaltare då? Professorn vid Stockholms Universitet, Harry Flam, gjorde en liknande studie på svenska fonder och förhållanden. Han skrev i Dagens Nyheter den 8 december följande slutsats:

Sammanfattningsvis finns det väldigt få bevis för att svenska fondförvaltare kan välja aktier som ger ett positivt nettoresultat… Harry Flam, Dagens nyheter 2014-12-08

Så inte ens de svenska experterna har något fantastiskt trackrecord. Tyvärr.

Eugene Fama, nobelpristagaren i SVT Rapport 2013

Den amerikanske professorn Eugene Fama fick 2013 Nobelpriset i ekonomi. I samband med det så blev han intervjuad i SVT Rapport. Det är en av de bästa inslagen på ämnet som jag har sett:

Om inte hans avslutning är en sågning så säg och jag älskar hans uttryck om ”finansporr”. Det är verkligen vad det många gånger handlar om att läsa alla dessa tidningar, magasin, bloggartiklar och liknande. Det har föga substans, men kan ändå ge en tillfredsställelse, om än kortsiktig.

Egentligen är det ju bara ett sifferspel

Om vi utgår från de 5 000 analytiker som vi har i Sverige och låter dem gissa slumpmässigt på huruvida börsen nästa år ska gå upp eller ner, så bör det första året 2 500 av dem ha rätt. Nästkommande år borde 1 250 ha rätt, året därefter 675 st, året efter 337 och så vidare. Efter 10 år har vi fortfarande minst 10 analytiker som har haft 100 procent rätt.

Problemet blir ju då precis som Fama och många andra påtalar:

Hur väljer du idag de 10 analytikerna som kommer ha rätt de kommande 10 åren? Och hur vet du att när de har haft rätt att de inte bara hade tur?

Det är ju den frågan som vi sparare ställs inför. Jag påstår ju att den frågan är helt omöjlig att svara på.

Vad säger legendarerna och de rikaste människorna?

Ett annat, enligt mig, spännande perspektiv att titta från är, vad säger de som är absolut rikast om att förutsäga framtiden. Det vill säga vad gör de som verkligen har tjänat pengar, byggt upp sina förmögenheter och har decenniers erfarenhet på börsen. Nedan följer ett urval av citat som jag har samlat på mig under åren.

Först ut är Peter Lynch han drev en av världens absolut bästa fonder någonsin. Mellan 1977 och 1990 drev han Magellan-fonden hos Fidelity som snittade 29,2 procent per år. Det betyder att pengarna dubblades i princip vart 2.5 år och han slog det amerikanska börsindexet med mer än dubbelt så mycket. Han beskrivs i princip som legend av alla i finansbranschen. Nedan följer hans åsikt:

Thousands of experts study overbought indicators, oversold indicators, head-and-shoulders patterns, put-call ratios, the Fed’s policy on money supply, foreign investment, the movement of constellations through the heavens, and the moss on oak trees, and they can’t predict the markets with any useful consistency, any more than the gizzard squeezers could tell the Roman emperors when the Huns would attack. 

Peter Lynch

En annan legendar är Benjamin Graham. Han var mentor till Warren Buffett och den som har skrivit kanske den mest kända boken för investerare ”The Intelligent Investor”. Han hade en karriär som sträckte sig mer än 60 år i finansbranschen. Så här sa han:

If I have noticed anything over these 60 years on Wall Street, it’s that people do not succeed in forecasting what is going to happen to the stock market. 

Benjamin Graham

Om vi går vidare till Warren Buffett som av många anses vara historiens bästa investerare. Han är den vi pratade om i förra avsnittet med den bästa Sharpekvoten någonsin, han har snittat över 20 procent i femtio år i rad och det har periodvis gjort honom till världens rikaste man. Han skriver så här:

We’ve long felt that the only value of stock forecasters is to make fortune tellers look good. Even now, Charlie and I continue to believe that short-term market forecasts are poison and should be kept locked up in a safe place, away from children and also from grown-ups who behave in the market like children. 

Warren Buffett

Inte ens några av de som har varit bäst i världen, har obegränsat med pengar att både köpa all research som finns, till och med att anställa de bästa och smartaste människorna ger mycket för olika förutsägelser av framtiden. John Kenneth Galbraith, sammanfattade det lite bittert som:

The only function of economic forecasting is to make astrology look respectable.

John Kenneth Galbraith

Jag hoppas att jag hittills har lyckats göra mitt case för att det inte fungerar med finansiella spådomar. Man skulle till och med kunna säga att när det gäller att förutsäga framtiden, så är det ibland svårt att skilja på forskning och det paranormala, det professionella från det amatörmässiga eftersom resultaten och det track-record som finns ofta ser helt och hållet snarlikt ut. Jag tror inte att förutsäga framtiden har fungerat och jag tror att det inom ekonomi aldrig kommer att fungera heller. De enda som påstår något annat är personer som har ett eget intresse i att du och andra ska tro det.

Varför håller vi på?

I poddavsnittet lyfter Caroline frågan; ”Så varför håller vi på?” Jag tror det handlar om den grundläggande driften att överleva genom att kontrollera vår omgivning. Vi har alla ett kontrollbehov på olika nivå. Mitt är (tyvärr) ganska starkt och dessutom kombinerat med rädslan att göra fel. Därför lämnar jag gärna över ansvaret till någon annan, någon som kan, någon som är bättre än mig själv. Det fungerar i många områden – t.ex. vid renovering av huset. Problemet är att där är resultatet förutsägbart, det är det inte när det gäller ekonomi i allmänhet och sparande i synnerhet.

Jag tror också att det handlar om obehaget i känslan av skam (och ånger). Det vill säga att tänk om jag var slarvig, tänk om jag egentligen borde ha vetat det här. Eller om det framkommer längre fram att det här var ett klantigt misstag. Då kommer jag att både skämmas och ångra mig. Jag rekommenderar verkligen att läsa mer i avsnitt #53 och #54 som handlar om misstag vi har gjort i vårt sparande.

Vad kan man göra istället då?

Den intressanta frågan blir då förr eller senare, vad kan man göra istället?

Skilj på saker som går att förutsäga och inte
Jag tror att av de största misstagen vi gör är att vi blandar ihop saker som går att förutsäga och inte. Det går att förutsäga ATT det kommer att komma en börskrasch. Det går däremot inte förutsäga NÄR den kommer. Det går att förutsäga att över lång tid kommer aktier att gå upp med stor sannolikhet, men det går inte förutsäga på kort sikt och så vidare.
Inse att investerande handlar om sannolikheter
Redan i förra punkten var vi inne på sannolikheter. Jag kan inte garantera att börsen kommer att gå upp under valfri 10-års perioder. Men jag kan säga att sannolikheten är över 90 procent på att den kommer att göra det. Ingen 10-års period sedan andra världskriget har varit negativ. Endast en 25 års period sedan 1870 har varit negativ. Börsen ett enskilt år går upp med 58 % och ner med 42 % etc. Det kan vi med stor säkerhet förutsäga. Det här brukar jag också skoja om varje år i min förutsägelse kring hur börsen kommer att gå i år. En annan sådan sannolikhet är t.ex. att aktier är bättre än räntor i 65 % av fallen på 1 år, 78 % på 5 år och 86 % på 10 år.
Inse att förlora pengar måste ingå i din strategi
Givet de två förra punkterna så innebär det att du kommer att förlora pengar, åtminstone kortsiktigt. För om du investerar dina pengar över en 10 års period, så kommer du ha år där 42 %-sannolikheten slår in och du förlorar pengar. Det går inte att spara pengar och bara ha vinst. Inte ens bankkontot ger över längre tidsperioder vinst då du förlorar pengar till inflationen. Lyssna på avsnitt #57 med Claudia Galli för att få en förklaring till inflation.
Investera bara i sådant som är evidensbaserat
Jag påstår att man bara bör investera på ett sådant sätt som går att bevisa och därmed är evidensbaserat. Det finns mycket myter i finansbranschen, men forskningen har slagit hål på många och bekräftat andra. Två grundpelare i min investeringsstrategi är evidensbaserade – passivt sparande i indexfonder (dvs att du köper alla aktier) slår över tid ett aktivt sparande där man ska välja ut placeringar, samt att över tid så kommer avkastningen gå mot genomsnittsavkastningen som är positiv. Det är ingen åsikt, förutsägelse eller tro. Det är fakta.
Satsa aldrig dina pengar på andras förutsägelser
Läs ovanstående punkter igen. Men hänger ihop med att förkasta alla planer som bygger på att du behöver förutsäga framtiden. Förr eller senare kommer det nämligen att spektakulärt misslyckas.

Kommentera gärna om du har något som man skulle kunna komplettera den här listan med. :-)

Fokusera på det som du kan påverka

Jag har en mycket god vän som delade med sig av sinnesrobönen till mig. Jag tycker den är jättefin och väldigt applicerbar även i sparande och investerande.

”Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden.”

Där finns saker som du kan påverka i ditt sparande och sedan finns det saker som är helt och hållet utanför vår kontroll. Om man kan acceptera det här, urskilja det ena från det andra, så kommer ens liv bli mycket enklare. Jag kan inte säga att jag har lyckats urskilja allt än, men jag har kommit betydligt längre idag än vad jag var i början av min investerarkarriär 1998.

Saker du faktiskt kan påverka i ditt sparande

Jag påstår att följande saker hamnar i kategorin ”saker jag kan påverka”: 

Hur du fördelar dina pengar mellan olika ställen
Det första och absolut viktigaste är hur vi väljer att fördela våra pengar, inte bara de vi sparar utan hela vår ekonomi. Det bästa sättet jag har kommit på hittills är genom ”Fyra-hinkar-strategin”. Det vill säga att ha pengar i en bufferthink, när den blir full, ha en mellanriskhink, därefter en passiv hink och slutligen en aktiv lekhink. Du kan påverka både vilka hinkar du har och mängden pengar i varje hink.
Din kunskap (och erfarenhet)
Det andra som vi kan påverka är kunskap och därmed även erfarenhet. Jag är på intet sätt färdiglärd, och många gånger är det faktiskt mitt sätt att lära mig själv genom att skriva om det här på bloggen. För om jag ska skriva något som kommer att läsas av tusentals personer, en hel del av dem som dessutom kan det bättre än jag själv, då gäller det att ha torrt på fötterna. (Så tack för att du hjälper mig att bli bättre). I videon tar vi upp bl.a. ”En bubblas anatomi” och serien ”The Great reset”. Genom att ha kunskap blir det lättare att inte drabbas av panik när något inträffar och kunna välja sin reaktion.
Din fördelning mellan olika typer av tillgångar
Något som jag tjatar om mycket här på bloggen är vikten av att fördela pengarna rätt mellan olika tillgångsslag. Det vill säga hur mycket av dina pengar lägger du i lågriskfonder såsom räntefonder och hur mycket lägger du i högrisk aktiefonder. Fördelningen mellan just räntor och aktier har mer betydelse för din avkastning än något annat beslut du kommer ta. Särskilt då 80 % av avkastningen kommer från tillgångsslaget. I avsnittet med Claudia Galli går vi genom det från scratch.
Tidshorisonten du sparar dina pengar över
Det här är också en av mina käpphästar. Jag påstår att man, i enlighet med förra punkten, max bör investera 10 procent i aktier per år man kan låta pengarna arbeta i fred. Anledningen till det är att börsen på kort sikt är mer eller mindre slumpmässig, men över längre tidsperioder är den ganska förutsägbar. Läs den här artikeln på ämnet.
Undvik att försöka tajma marknaden
De flesta studier som har gjorts på att försöka tajma marknaden, visar att det kostar i genomsnitt 2 procent per år. Det låter inte mycket, men det är faktiskt 25 % procent av den förväntade avkastningen per år om man kör 100 procent aktier (förväntad avkastning är då ca 8 %, förlorar du 2 % har du bara 6 % kvar). Anledningen är nämligen att du måste ha rätt två gånger – en gång när du går ut och en gång när du går in. Det räcker inte att du bara har rätt en gång.
Var passiv hellre än aktiv
I boken ”How a second grader beats Wall Street” visar Allan Roth hur en portföljer med 5 indexfonder över en 10 års period har mer än 99 procent sannolikhet att prestera bättre. Alla andra kombinationer med fler fonder och längre tidsperioder bara ökar den sannolikheten bortom 99 procent. Du har alltså oddsen emot dig när du försöker vara något annat än passiv, innebärande att du köper alla aktier i form av en indexfond och bara låter dem vara.
Spara regelbundet
Jag anser att något av det bästa man kan göra är att spara regelbundet, oavsett hur marknaden går. Över tid är det dessutom ett bra sätt att få avkastning i en marknad som går i sidled.
Välj hellre billigt än dyrt
Finansbranschen verkar enligt mig vara den enda branschen där axiomet ”ju dyrare desto bättre” inte stämmer. Tvärtom är det många gånger så att de billigaste fonderna är de bästa. Avgifter äter nämligen upp en väldigt stor del av vinsten. Välj fonder med avgifter om max 0.4 procent i genomsnitt, välj ISK och KF-konton som minimerar din skatt och prenumerera inte på finansporr.

Om du vet fler saker som jag har missat i listan ovan, kommentera gärna. Jag testar att sticka ut hakan och påstå att i princip allt annat kan du inte påverka. Du kan inte påverka världskonjunkturen, du kan inte påverka om det kommer en börskrasch eller inte, du kan inte påverka enskilda bolag eller förväntningarna på dem och så vidare.

Vad gör vi just nu i väntan på nästa börskrasch?

Med tanke på allt som jag har skrivit ovan, så vad gör vi? Jag skulle säga ingenting. Jag försöker leva som jag lär och jag är helt på det klara att jag inte kan förutsäga framtiden. Betyder det att jag agerar 100 procent rationellt och är helt känslomässigt frikopplad. Absolut inte. Men jag försöker fånga mig en eller två gånger extra.

Jag tycker också att det är skitjobbigt att fortsätta lägga in pengar på en börs som har gått upp med 300 procent de senaste åren. Jag tycker också det är svårt att lägga pengar i räntefonder som inte ger något i dagsläget. Däremot så försöker jag att inte låta mig styras av den känslan. Som min gode vän Lennart brukar säga:

Du behöver inte tro på allt som din hjärna hittar på eller känner.

Lennart Göthe

Det är verkligen inte lätt. Däremot blir det lite enklare för mig för jag har blivit bränd så många gånger innan. Det är därför jag också försöker dela med mig, så att du inte behöver bli bränd likt mig. Just erfarenheten av att ha varit med om krascher innan, gör mig trygg i att jag kommer att sitt still i båten. Min strategi med både nybörjarportföljen och globala barnportföljen, är att de har tidshorisonter på 10+ år. På en sådan tidsperiod spelar inte en börskrasch någon större roll.

Jag vet också att vi kommer att få kritik för just att ”sitta still i båten”. Jag har bloggrannar som jag respekterar mycket som tycker att det är ungefär det dummaste man kan göra. Problemet är att jag inte litar på min egen (eller någon annans för den delen heller) förmåga att både välja korrekt tillfälle att stiga ur marknaden och sedan dessutom att stiga in igen. Det finns ett klassiskt ordspråk i finansbranschen som lyder ungefär som:

Mer pengar har förlorats i väntan på börskraschen än i själva börskrascherna.

Sedan vidhåller jag även att man bör ha koll på sin nattsömn. Om det är så att du redan nu, trots att börsen fortfarande går uppåt, oroar dig för din nattsömn, då har du en alldeles för hög risk. Caroline sade det väldigt bra i ett poddavsnitt:

Om det kostar dig din nattsömn, då är det för dyrt.

Caroline Bolmeson

Vi har nämligen den personliga åsikten om att ens sparande bara bör bidra positivt till en liv. Jag ska inte behöva förlora livskvalitet på grund av mina investeringar. För då bryter jag mot regeln att bara investera pengar som jag faktiskt har råd att förlora. Jag tror dock tyvärr att många överskattar sin riskexponering. Det är något som vi pratar mycket om i avsnitt #45 där vi argumenterar för att en 90/10 portfölj är bättre än en 100/0-portfölj.

Det handlar helt enkelt om att ha en investeringsstrategi, eller en plan, som gör att du kan sova lugnt om natten oavsett vad som händer och därmed också ha en strategi som inte är beroende på förutsägelser eller svåra beslut. För ju svårare beslut du ska fatta – som att svara rätt på frågan ”hur kommer börsen att gå den kommande tiden?” eller ”När kommer nästa börskrasch?” desto större är sannolikheten att det kommer gå åt skogen.

Rätt saker att göra i en börskrasch

Däremot hoppas jag, kanske något naivt, att jag i nästa krasch kan göra några saker rätt. Det handlar om att inte få panik utan att ha tillit till att börskrascher har i alla tider kommit och gått. Att det efter regn kommer sol och att inte göra det dummaste man kan göra – börja sälja av. Tvärtom så kommer jag faktiskt att försöka öka det regelbundna sparandet. För lika lita som jag tror att man kan förutsäga en topp, lika lite tror jag att man kan förutsäga en botten. Men genom att öka det regelbundna sparandet, genom att kanske göra avkall på livsstilen, när det har sjunkit så kan jag få en skjuts uppåt.

Däremot kommer jag med stor sannolikhet inte balansera om portföljerna för att ta en större risk (läs: sälja räntefonder för att köpa aktiefonder). Jag anser att man bör ha valt en portfölj eller en fördelning baserat på den risknivå man vill ha, inte för att kunna spekulera med den vid senare tillfälle. Med risk att säga emot mig, så skulle jag kunna tänka mig att flytta pengar från en hink med lägre risk till en hink med högre risk, eller använda belåning givet att man vet exakt vad man håller på med.

Om jag egentligen skulle rekommendera ett sista tips så skulle det vara att skaffa sig en hobby som inte alls är sparande-relaterad. Det vill säga något som gör att du inte behöver logga in på ditt Nordnet-konto överhuvudtaget. För ju mer sällan du loggar in, desto större är sannolikheten att din portfölj kommer att ha gått upp (till följd av att börsen går upp med 58 % sannolikhet). Låt dig bli positivt överraskad, för det värsta man kan göra är att följa utvecklingen i realtid. Då blir i alla fall jag knäpp.

Samma sak här, du som har varit med ett tag, vad skulle du rekommendera eller säga är rätt saker att göra i en börskrasch? Kommentera gärna!

Vi kommer att kommunicera i kraschen

Det här är kanske inte helt politiskt korrekt att tycka. Men jag är inte rädd för nästa börskrasch. Tvärtom är sannolikheten ganska stor att den för både dig och mig kommer vara av godo på lång sikt. Det blir nämligen en möjlighet för oss att komma in på marknaden på billigare nivåer. För många sätt är en börskrasch en omfördelning av förmögenheter.

På samma sätt kan jag lite, återigen igen inte PK, skadeglatt se fram emot nästa börskrasch för när den väl kommer, så kommer man kunna se vem det är som har badat utan badbyxor. Jag är helt och hållet trygg i att jag har badbrallorna på mig (och jag vet hur det är att bada utan och bli påkommen också. :-) ). Nu har jag haft tur de senaste åren i och med alla våra tre portföljer har gått bättre än index. Det ska de nämligen statistiskt sett inte göra eftersom de innehåller räntefonder.

Däremot vet jag att den dagen börsen kommer att gå ner, så kommer portföljerna att gå bättre än Stockholmsbörsen, som är det index som de flesta jämför med. Anledningen är ganska enkel. Om vi tar Nybörjarportföljen som exempel, den innehåller 60 procent aktier. Det innebär att om börsen går ner med 10 procent, så kommer portföljen bara att gå ner 6 % (=60 % x 10 %). Även om det är att lura sig själv lite, så innebär det att man kommer att må bättre.

Mår man bättre så minskar risken för panik och därmed för dåliga beslut. Jag tror och hoppas därför att många av er läsare kommer att bli positivt överraskade när det väl händer, även om det innebär en del klagomål just nu på att ha ”skit”-räntefonder i sin portfölj. Vi vet nämligen aldrig när vi kommer att behöva krockkudden, vi vet bara att vi kommer ha glädje av den när den väl behövs.

Vi kommer att kommunicera extra mycket när det blir jobbiga tider, för jag tror att det är då det behövs mest. Anmäl dig därför gärna till vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, du kan avprenumerera när du vill och det kommer bara en gång, max två gånger per månad. 

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Att du sedan även får de bästa tipsen för din privatekonomi, det kan får du se som en bonus. :-)

Att göra nu om du vill

Tack för att du har läst ända hit. Jag hoppas att du har uppskattat artikeln. Kommentera gärna på någon av frågorna till dig som läsare i artikeln:

  1. Vad kan man göra istället för att tro på finansiella spågubbar?
  2. Vilka saker kan man påverka i sitt sparande som gör skillnad?
  3. Vad är rätt saker att göra när väl börskraschen kommer?

Följ oss gärna i sociala medier på Twitter, Facebook och glöm inte prenumerera på vår Youtube-kanal. Du får också mer än gärna stödja oss via Patreon. En artikel som den här på 20 A4-sidor, med tillhörande research, podd- och videoinspelning har tagit ca 30 timmar att skapa. Artikeln är gratis, osponsrad och utan reklam. Genom att stödja oss på Patreon, bidrar du till att vi kan göra flera sådana här artiklar samtidigt som du får lite extramaterial, kommer oss närmare och inte minst träffar andra patroner som också redan stödjer oss.

Tack på förhand och så ses vi nästa söndag!
Jan och Caroline

PS. Det här är en komplett uppdatering av en gammal artikel från 2014-12-08, därför är vissa kommentarer lite äldre. DS.

Kommentera

58 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Jag tror att det finns strategier för att slå index och att folk som gör det inte bara har tur. En stor del av dom som gör det har naturligtvis tur men inte alla. Jag har själv utvecklat en strategi som jag tror kommer göra det. Simuleringar på historiskt data indikerar en årlig avkastning på 30%.
    Jag har kört den sen november 2017 och ligger just nu på +15,7%.
    Bloggar om hur det går här: miljardarinnan90.wordpress.com

    0
    Gravatar ikon för användaren
    miljardarinnan90
    1. Vit pil

      Facit vet vi ju inte förrän i efterhand. Men under samma period har MSCI World (som LF Global Indexnära följer) haft en avkastning på +16,95% :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Emil Vikström
  2. Vit pil

    Hej Jan,

    När jag loggar in på mitt LYSA konto ser jag att jag har aktier, korta räntefonder (penningmarknadsfonder) samt långa räntefonder (obligationer). Får man inte till en allvädersportfölj ifall man väljer 33% Aktier via lysa och resten Räntefonder för 75% av sina pengar och 25% köper man fysiskt guld för via BuillonVault?

    Då får man ju via LYSA:

    25% Aktier

    25% Räntefonder

    25% Obligationer

    + 25% Guld via BuillonVault

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Toni
  3. Vit pil

    Hej,

    Tack för artikeln, mycket matnyttigt för mig som precis börjat investera (har skaffat nybörjarportföljen).

    En sak jag tänkte på, jag tycker att du på olika ställen i bloggen säger olika tidshorisonter för just nybörjarportföljen. I den här artikeln skriver du ”både nybörjarportföljen och globala barnportföljen, är att de har tidshorisonter på 10+ år”, medan på andra ställen har du skrivit 4-6 år och 5-10 år. Jag förstår att det är bäst ju längre man kan spara, alltså 10+ år, men vad är nybörjarportföljen gjord för? Vilken är kortsiktigast av nybörjarportföljen och rikatillsammansportföljen?

    Tack!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Cissi
    1. Vit pil

      Sorry, jag som är lite inkonsekvent ser jag. Så här tänker jag generellt.

      • Investera 10 procent i aktier per år som pengarna kan vara investerade framåt i tiden.

      Det ger att Globala barnportföljen (90 procent aktier) ligger på 9 år, som avrundas till 10+ år. Nybörjarportföljen på (60 procent aktier) avrundas till ca 5 år. Mindre än 5 år, ha det inte i aktier.

      RikaTillsammans-portföljen som ligger på ca 30 procent aktier, blir ca 3 år. Men jag rekommendar inte den till nybörjare då den är bökig och dyr för mindre belopp, inte minst på grund av guldet, där man ska använda BullionVault (annonslänk) etc.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Nybörjarportföljen och barnportföljen är egentligen ganska lika. Båda satsar på aktier för tillväxt och räntepapper för minskad risk. Det är bara fördelningen som skiljer. Jag har sett andra använda tumregeln ”10% i aktier för varje år du kan vara utan pengarna”. Med den tumregeln har du i nybörjarportföljen en horisont på ca 6 år (60% aktier), globala barnportföljen ca 9 år (men egentligen är den inriktad på 10+ år, dvs lång sikt).

      Rikatillsammans-portföljen är istället en ”allvädersportfölj” och fungerar lite som en hedgefond. Den är designad för att försöka gå bra oavsett vad som händer på börsen. En sådan portfölj kan du ha på valfri tidshorisont i och med att den (om den fungerar…) aldrig bör ligga på ”botten” och alltså alltid ska kunna säljas med vinst. Men den lägre risken kostar också i och med att vinsten på lång sikt förväntas vara lägre än i de två första portföljerna.

      Börsen svänger både upp och ner. Hur mycket det svänger kallas ”volatilitet” och likställs ofta med begreppet ”risk”. Just mer det svänger desto högre är risken, med andra ord. Eftersom det svänger både upp och ner så kan du på kort sikt förlora pengar när det är hög risk. Med globala aktieindex så kan vi ändå förvänta oss att det svänger mer uppåt än nedåt över lång tid, men på kort sikt är det i stort sett bevisat att vi inte kan förutsäga rörelserna (denna insikt har lett till nobelpris). Om du investerar i aktier på kort sikt är det därför risk att du behöver sälja av precis när de sjunkit mycket i värde! Rikatillsammansportföljen svänger mindre både uppåt och nedåt men framförallt svänger den mindre nedåt. I valet mellan ”svänga mycket upp och ned” och ”svänga lite upp och inget ned” så har den portföljen satsat på det senare. Därför är den ”alltid” lämplig att sälja och du kan ha den på kort sikt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Emil Vikström
    3. Vit pil

      Tack Emil. Insåg att ditt svar var mycket bättre än mitt eget. Precis så som det ska vara. Tack för att du bidrar! Verkligen. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    4. Vit pil

      Nej, tack till dig Jan! Det är du som satt ihop portföljerna och som förklarar för oss andra på ett sätt som är rimligt och lätt att förstå.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Emil Vikström
  4. Vit pil

    Men om man känner osäkerhet kring sitt sparande och vill köra safe , är ett 60/40 bra val?

    Har ett upplägg hos lysa på 76/24 nu, över minst 15-20år..
    Är nybörjare och vill inte lägga ner någon tid på omfördela mm.

    Tack för en bra och saklig blogg!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anonym
    1. Vit pil

      Ja, det är en klassisk och balanserad portfölj. Därför jag kallar den för ”nybörjarportföljen” också. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Kul läsning verkligen. Särskilt när man jämfört experternas spådomar på tidningarna med utfallet. Börsbubbla, bostadsbubbla o.s.v. Kommer ihåg när jag läste artiklar (2010) om att inom 2 år kommer folk lämna sina hem och inte ha råd med dom dyra bostäderna som då kostade 20000 kr/kvm där jag bor (numera runt 60000 kr/kvm). Det var synd att man lät sig dras med av allt sånt. Hade jag både köpt bostad och sparat allt jag kunnat på börsen hade jag idag varit ekonomiskt oberoende men nu är det lätt att vara efterklok. Tror att du känner igen dig i det. Ser man istället tillbaka på den datan som finns tillgänglig brukar börsen återhämta sig rätt snabbt efter ett fall medan svenska bostadspriser är så gott som immuna mot prisfall (se 2008, 2009). Inte många som fick gå från sina hem där inte.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rickard
    1. Vit pil

      Absolut. Jag brukar tänka att allt som händer är en träning inför något som komma skall. När du hör samma sak framgent nu, så kan man ta det med en nypa salt. Jag kunde inte det 2010, men nu är jag ganska skeptiskt till alla förutsägelser.

      Sedan tror jag också att många missuppfattar konsekvenserna. En konsekvens av bostadsbubblan kommer ju inte vara att man måste gå från hus och hem. Det blir snarare precis tvärtom. Man kommer att bli inlåst i sitt hem. Enda gången det kommer vara kris är för par som skiljer sig och flyttar i sär från boende de har köpt dyrt.

      (Därför jag brukar ge tipset att jobba på förhållandet som den bästa kuren mot en bostadsbubbla. :-)

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Svenska bostadspriser är, precis som allt annat, inte alls immuna mot prisfall. Vi såg betydande fall mellan 1981-1986 och det var dystra tider även mellan 1991-1997. Jämför även HOXSWE med USD och EUR så får du se att huskraschen i Sverige var lika stor som i USA 2008-2009. Du kommer även se att svenska husprisindexet stått i princip still sedan 2008 i USD och EUR räknat. Enda anledningen till att du inte märkt av husprisfall i Sverige är för att värdet på dina kronor gick ner lika mycket som huspriserna.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Peter Altmann
  6. Vit pil

    Tack för ett bra avsnitt Jan! Det här var precis vad jag som nybörjarinvesterare behövde höra nu.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Simon
    1. Vit pil

      Vad bra! Tack för att du följer och kommenterar. Lycka till med ditt sparande!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  7. Vit pil

    Hej Jan,
    Tack för en bra sida.
    Det borde väl vara ganska stor skillnad även på en 10-års period om man sätter in 100 000 kr precis innan eller efter ett börsras?

    Med vänlig hälsning

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
    1. Vit pil

      Så är det självklart. Men det förutsätter ju att man vet när det kommer…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    Lång och mycket bra artikel. Bra jobbat!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas Karlsson
    1. Vit pil

      Tack Andreas! :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  9. Vit pil

    Hej Jan,
    Nu var det ett tag sen jag kollade in era avsnitt. Sommaren kom liksom i vägen.. Det första som slår mig är att ni ännu en gång lyckats göra era videos än mer professionella, snyggt jobbat!

    Jag har en liten fråga just för att jag själv väljer att inte investera i börsen just nu. Detta avsnitt går ju direkt emot vad jag gör och utmanar då mitt tänkande litegrann.

    Jag har valt att ta fasta på din bloggranne Cornucopia och hans teori kring konjunkturbarometern som synes i princip alltid får rätt men verkar lite svår att avgöra tidsmässigt. Enligt den teorin så borde man legat utanför börsen sen förra sommaren, har jag för mig att det var, och inte gå in igen förrän konjunkturbarometern varit under 90 ett tag.

    Vad anser du om konjunkturbarometern som riktlinje?
    Cornucopia har ju väldigt goda argument för det

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Hej Johan! Cornucopias använder sin plattform för att sälja böcker och numera vin. Han har utan tvekan flera intressanta inlägg i ett brett antal områden. Men den som följer honom sitter sedan många år i en hyresrätt, har SEK i ett bankkonto och förköpt sig på torrfoder för kommande krig och elände. Följer han sina egna råd har han förlorat pengar. Det han tjänar pengar på är seminarier, bokförsäljning och numera vinförsäljning.

      3+
      Gravatar ikon för användaren
      V
    2. Vit pil

      @V: Haha. Roten till all världens ondska är Ryssland. Bostäder kommer att falla i pris med 100% och bli helt värdelösa, Börsen kommer att falla tillbaka till samma nivå som på 90 talet o.s.v. Han är lite som banken: Gör tvärtom och du står som vinnare. :D

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Rickard
    3. Vit pil

      Hade du följt hans blogg så hade du vetat att det du säger bara är delvis sant (sk cherrypicking). Utöver det så misslyckades du kapitalt med att svara på min fråga, vänligen/Johan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Johan
    4. Vit pil

      Cornucopia har skrivit om att räntan ska höjas ”snart kommer höjas” och ”vid nästa tillfälle höjas”. Detta var det hans första inlägg handlade om också om du går tillbaka till dessa första poster. Sedan har han talat om bostadskrasch sedan otroligt många år. Han har vridit och vänt på samma tema nu i över 10 år och med tanke på alla vändningar han gjort så får han ju rätt ur något av alla hans otaliga perspektiv på vad en ”krasch” är för något. Han skrev inte för så länge sedan att han låg tung i penningmarknadsfonder och inväntande börskraschen för att då kliva in. En krasch på börsen har han nog talat om sedan finanskrisen? Svaret på din fråga är att du ska fråga dig vem du lyssnar på. Domedagsprofeter finns det många av och Cornucopia är en av de främsta. Det är ju självklart att en krasch kommer någon gång på börsen men det Jan skriver och försöker berätta (i så många inlägg) är att ingen vet när och då är det ju dumt att ha som strategi att ligga utanför. För när det väl smäller så är det lättare sagt än gjort att kliva in. För om det rasar 50% så finns det nämligen inget som säger att det inte kan rasa 50% till. Ellerhur? Så varför skulle du då kliva in vid en nedgång på 50%? Då kan du ju vänta lite till och till slut så går åren och börsen har vänt sedan flera år och stigit med flera hundra procent precis som efter finanskrisen. Det var nog inte speciellt många som började ösa in pengar på börsen efter 2008. Eller vad tror du?

      Men gillar du Cornus idéer om att försöka tajma marknaden så för all del… Försök. Men jag ser inte varför man skulle kliva in om börsen rasat 10%. Då bör man i så fall vänta tills den rasar 10 till…

      4+
      Gravatar ikon för användaren
      V
    5. Vit pil

      Att rättfärdiga en teori genom att förkasta en annan är inte särskilt konstruktivt. Dina åsikter om Cornucopia är väl noterade men för att återgå till frågan som jag ställde Jan och du återigen lyckades att helt missa var huruvida konjunkturbarometern som historiskt sett har föregått marknaden med en relativ precision återigen skulle kunna användas för att se när en lågkonjunktur är i antågande?
      Vänligen/Johan

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Johan
    6. Vit pil

      Tack Erik!
      Det var ett utförligare svar än jag hade hoppats på! Jag har inte hunnit läsa hela än men den ger mig mer kött på benen.

      Jag hade gärna sett en ”global permanent portfolio” i jämförelsen men då haltar det gentemot att investera enligt konjunkturbarometern. däremot finns det Inget som säger att man inte kan sprida riskerna och använda sig av en ”global permanent portfolio” och en portfölj där man investerar endast i svenska börsen efter konjunkturbarometern. Vinsten torde bli lite lägre men så även risken.

      Ser fram emot att läsa hela uppsatsen när jag har lite mer tid

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Johan
    7. Vit pil

      Hej Johan och ni andra.

      Först, tack för en spännande tråd. Jag kan också först och främst säga att jag gillar Lars och Cornucopia mycket. Det är faktiskt en av de bloggar jag följer dagligen. Det som är lite speciellt med Lars som han också skriver ibland, är att jag upplever att han skriver från en persona – det vill säga alla hans åsikter är inte hans egna. Jag gör ju lite tvärtom, men det är ju också bara lite olika stil.

      Med det sagt, jag har sett hans inlägg om konjunkturbarometern och jag tror lika mycket/lite på den som andra indikatorer. Den är inte magisk på annat sätt än t.ex. historiska PE-kvoter eller skuldnivåer som man brukar använda. Jag tror att om man ska köra på indikator-spåret så ska man köra det fullt ut, ungefär som Arne Kavastu Talving gör. Där han väger in många olika och har gjort det över tid.

      Sedan är jag i och för sig skeptisk till det också, eftersom jag har träffat Arne ett par gånger och där är många saker i hans personlighet som är minst lika viktiga (t.ex. självdisciplin, personlig drivkraft, attityd till pengar och så vidare).

      Jag har därför valt att bygga min strategi genom att helt bortse från indikatorerna och istället bygga en strategi som inte ska behöva ta hänsyn till dessa överhuvudtaget. Sedan får ju framtiden utvisa om det var rätt eller fel.

      Man får ju göra som man vill, för t.ex. Arne tycker ju att min strategi är hål i huvudet, å andra sidan vet jag att jag får en rimlig avkastning i förhållande till den tid, energi och möda jag lägger ner. Hade jag förvaltat pengar som Arne så hade det ju inte funnits någon blogg RikaTillsammans. :-)

      Tack än en gång!
      Jan

      PS. Angående Lund-artikeln, återkommer om den. Har för mig att jag har kommenterat en gång innan. Kanske blir ett eget avsnitt på den vid tillfälle. Längesedan jag pratade om RikaTillsammans-portföljen. DS.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    8. Vit pil

      Jan, förstår inte hur du som verkar tänka logiskt kan gilla Cornucopia? Lite som att vara miljöpartist o läsa avpixlat eller vad det nu heter idag. Cornucopia kör ju med skärmseltaktik o hittepå. Ryssen skulle väl garanterat till nästan 100% invaderat oss 2014 isch? Marknaden kraschat ett par ggr o allt annat åt helvete. Om vi ser till Cornucopia…din sida är tvärtom. Positiv och att inte tajma marknaden.

      Kan du förklara hur du tänker?
      Hur Lars är personligen vet jag inte, men bloggen är ju skräp. Livets ord o Jehowas känns pålitligare.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Andreas
  10. Vit pil

    Trodde att det var ett nytt avsnitt och jag är en av de som både upplevt IT-krashen och 2008-krashen. Man vill så gärna tro att man lär sig, men jag kikade på mina innehav och det där med att stå utanför marknaden har kostat mig minst en fördubbling av kapitalet jag har idag. Helt i onödan. Nu när jag har blivit förälder och köpt din bok så vill jag verkligen lära mitt barn att investera. Mina föräldrar jobbade hela sitt liv och har inte förstått det fina med börsen och naturligtvis har jag påverkats av de. Det här är också anledning tror jag att rika människor blir rikare och fattiga människor blir fattigare sett generationsmässigt är att de får inte den edge av sina föräldrar. Investera tidigt och du har tiden på din sida. Min sambo som är ett decennium yngre än mig har helt enkelt mer tid och en möjlighet extra att fördubbla sitt kapital jämfört med jag (förutsatt att vi lever lika länge).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Shippo (@greysn0w)
  11. Vit pil

    Jättebra artikel! Jag har en fråga dock.

    Du säger att 90% av investerarna inte slår världsindex över tid.
    Jag antar att iaf du Jan kommer vara en investerare i någon form resten av livet (inte säkert alla läsare har de planerna)

    Du säger även att du väljer att spekulera med max 5-10% av de 10% av din lön som du väljer att investera varje månad. Vilket jag kan tycka är rimligt. (Lite kul kan man väl få ha)
    Men. Att välja tex sverigefonder eller tillväxtfonder, är inte detta att spekulera i enskilda marknader där resultatet styrs av slumpen? Det kan man väl få göra tänker jag.
    Jag undrar bara hur du motiverar att spekulera med 20% av nybörjarportföljen som har kortare sparhorisont än GBP där du bara spekulerar med 10% (Sverige och tillväxt alltså)

    Är inte det logiska att det borde vara tvärt om? Ju längre tidshorisont ju större andel spekulation.

    Bara en tanke. Tack för der ni gör på rikatillsammans!

    4+
    Gravatar ikon för användaren
    Robban
    1. Vit pil

      Intressant kommentar. T.ex. Sverige tenderar att gå bättre än globalindex men gör det med en högre volatilitet. Så på det sättet har du ju rätt att man kan tillåta sig mer spekulation ju längre tid det är. Å andra sidan så är det rätt stor skillnad i t.ex. max drawdown (största förlust) som på Sverige ligger på -65 % medan globalt ligger den kanske bara på -40 %. Det handlar således om att ”orka” ta de nedgångar en spekulation innebär.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  12. Vit pil

    Ibland så är framtiden väldigt lätt att förutsäga, så länge som man håller sig till sådant man förstår sig på och inte övertygar sig själv att man förstår sådant man inte förstår.
    Mina aktier flerdubblades i värde efter att IT-bubblan sprack. Vilket är den gången jag hade tillräckliga kunskaper för att förutsäga framtiden för börsen (men ingen lyssnade på mig).
    När jag började intressera mig för aktier, så krävdes det ganska mycket pengar för att kunna handla i dem (de kunde bara köpas i hela börsposter), så jag torrsimmade några år med låtsasportföljer (som gick bättre och bättre) tills jag fått ett jobb där jag kunde lägga undan lite pengar till en riktig, men väldigt liten, portfölj. Det råkade sammanfalla med när IT-bubblan startade. Jag var väldigt intresserad av Internet och har t.o.m. besökt all hemsidor som fanns på webben två gånger (första gången var gophernet fortfarande större än webben) och hade själv den första existerande hemsidan på nätet med egen-skriven poesi, också kodad av mig, förstås. Jag höll med de som köpte internet-aktier om att den stora framtida ekonomiska tillväxten låg i webben, men för mig var det självklart att väldigt få av de bolag som hypades skulle leva upp till sina börskurser. De tekniska plattformar som de utvecklade var skräp och deras företagskulturer var värre än på ett riktigt bedrövligt dagis; om några av dem skulle överleva och växa sig så stora som deras börskurser motiverade, så berodde det på ren tur (vilket jag utgick från att några skulle ha, men vilka?). Telefon-bolagen tyckte jag också var ganska övervärderade. När Telia-aktien släpptes, så räknade jag om och om igen, i månader, över de få data som fanns tillgängliga om bolaget, jag kunde inte begripa att svenska staten kunde vara så ohederligt, och sälja ett ganska mediokert företag så dyrt till sina medborgare; det tog ett bra tag för mig att övertyga mig själv att jag inte räknade fel. Jag hade påbörjat en yrkesbana inom administrativ databehandling, men hoppat av eftersom de bolag jag kom i kontakt med sysslade med rena bondfångeriverksamheter, den typen av bolag skulle jag skämmas över att äga aktier i.

    Vad köpte jag för aktier då? Gammeldags industriaktier var jättelågt värderade eftersom alla simmade efter IT-bubblan. Jag hade jobbat mycket som industriarbetare och visste vad som krävdes för att ett industriföretag skulle tjäna pengar och jag kunde inte begripa hur dessa aktier kunde vara så billiga, både sett till deras dåvarande vinster och de vinstökningar som var troliga i framtiden; dessutom gav de rejäla utdelningar (IT-bolagen gav inga). Så jag köpte så mycket som jag hade råd med.
    När IT-bubblan sprack, så rusade alla de, som hade råkat stå kvar med pengar, efter industri-aktier och när dessa blev övervärderade, så sålde jag av en del av dem. Nu hittade jag inte några, för mig, uppenbart undervärderad branscher, så efter det blev det en mer branschspridd portfölj.

    Jag betvivlar att jag någonsin igen råkar ha just de kunskaper som behövs för att förutsäga så exakt hur börsen kommer gå, men jag några sådana personer kommer alltid att finnas (och de kommer också vara väl medvetna om hur fel alla andra har), även om det inte kommer att vara samma personer jämt och troligtvis aldrig några professionella förstå-sig-påare.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Martin
    1. Vit pil

      Stort och jättesent tack för din kommentar och delning. Jag uppskattar den jättemycket, men har glömt skriva det.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  13. Vit pil

    Första året är sannolikheten 40% att slå index, beroende på hur mkt kan väl det vara helt ok?

    Bara man alltid säljer sin fond efter ett år :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
    1. Vit pil

      Njaee… tycker väl inte det är jättebra odds eller?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  14. Vit pil

    Så här är det gott folk…

    Antingen spelar ni det här spelet som amatörer och förlorar pengar, eller så gör ni det som ett företag och blir och agerar professionellt i marknaden. Vilket kan ta lite tid eftersom att ni bokstavligt talat tävlar mot några av världens klipskaste, mest kapitalstarka och mest motiverade proffs.

    Marknaden är över huvud taget inte slumpmässig. Det är nog det dummaste jag har hört idag.

    Däremot finns det krafter i marknaden som är betydligt smartare än er och som vet exakt hur ni kommer att reagera vid olika händelser och de har så pass mycket mer kapital än er att om ni inte har rätt verktyg att se vad de håller på med så kommer ni att reagera väldigt förutsägbart, vilket de kommer att utnyttja till max.

    Hela den här artikeln, är skriven av någon som vill väl, men inte förstår hela bilden.

    Jag är en professionell trader åt en prop firm i Chicago, och sannigen är, oavsett om det gäller futures, equities, options, eller svenska fonder, att där det finns pengar att tjäna, finns det proffs som kommer att tjäna pengar.

    Har ni märkt att marknaden reagerar precis tvärtom mot för vad den ”borde” när allt ser katastrof ut eller när allt ser fantastiskt ut?

    Brexit… någon? ;-) FTSE tog tillbaka hela förlusten plus lite mer och gick bäst av alla index? Hallå? Anybody home?

    THANK YOU FOR THE LIQUIDITY!!!!! WE ALL HAD A GOOD LAUGH!!!

    Nu tänker jag dock inte bara vara en dryg jävel här men jag vill även ge ett gott råd.

    En bra början är att läsa boken ”Trading in the shadow of the smart money” av Gavin Holmes samt ”Master the Markets” av Tom Williams. Det är inte varje dag en syndicate trader berättar hur det går till.

    There is nothing new on Wall Street… or stureplan… the same game has been played for centuries.

    Dumb money. V.s. Smart Money.

    Smart money ALWAYS wins.

    Läs på, annars kan jag bara säga… Lycka till…

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jakob
    1. Vit pil

      Det som jag tycker är mest spännande med din kommentar är att det finns i princip inga som helst belägg (läs: oberoende forskning) som visar att dessa smartaste och mest kapitalstarka personer överpresterar mot en så enkel grej som index över tid. Tvärtom minskar sannolikheten att slå index för varje år som går och på 20 års sikt är den i princip obefintlig. Till och med LTCM-fonden som bestod av det absolut smartaste – flera nobelpristagare – kraschade ju för ett antal år sedan och höll på att dra med sig hela finansmarknaden.

      Så jag väljer att tro på siffror, statistik och forskning så kan du köra ditt race och så ser vi om 10-20 år vem som skrattar bäst. Lycka till! :-)

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Nykter och snäll nu. Ber om ursäkt för tonfallet. Så kan det gå.

      Dock…

      Så om jag förstår dig rätt – du tror att ” försöka slå index” är vad de smartare traders, market makers, investmentbanker, centralbanker via firmor som Citadel och andra HFT-firmor håller på med?

      Fonder som inte har något annat alternativ än att vara nästan fullt investerade hela tiden, javisst men de är bara en liten del.

      Ett index är ingen måttstock på hur bra det har gått för ens handel eller något som man måste förhålla sig till för att det är allt som man kan handla på och dessutom räknas bara sådant som går uppåt?

      Du kan helt omöjligt kan föra relevant statistik över hur bra det går för olika spelare eftersom att jag garanterar att du helt omöjligt kan lista dem spelare och än mindre deras resultat eftersom att ju mer pengar du tjänar desto noggrannare är du med att hålla det så hemligt som möjligt.

      Relevant statistik över den här saken är även irrelevant. Det räcker med att förstå att så här har det alltid varit, så lär det alltid förbli.

      Vill man förhålla sig till index – leta upp aktier som går bättre än index eller sämre än index…and trade accordingly long or short … men att försöka ”slå index” är helt meningslöst i mina ögon.

      Om man baserar sitt investeringsbeslut enbart på hur olika fonders traders har slagit index eller inte kommer man att missa nästan alla bra investeringsmöjligheter som finns.

      Här är en idé: Ta fram en robust metod för att ta i genomsnitt två punkter om dagen ur S&P500-futures och gör absolut ingenting annat och lägg på mer kontrakt allt eftersom kapitalet växer… 1 kontrakt är $100 per dag, 20 kontrakt är $2000 per dag. För ännu roligare resultat, automatisera hela skiten. Vem bryr sig då om S&P500 går upp eller ner?

      mvh

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jakob
    3. Vit pil

      Dock så tänker jag om det du säger stämmer… Så borde ju någon redan profiterat på det genom att öppna en fond för de med mindre kapital att investera i. Jag menar kan man slå marknaden med lite pengar borde man ju kunna göra det med mycket pengar. Fördelen med en öppen marknad..

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Dave
  15. Vit pil

    Vad tror du om en aktiv strategi där man konsekvent köper och säljer c:a 1 gång per vecka och köper de fonder som minskat mest senaste veckan enligt principen ”det som sjunker snabbt ökar som regel snabbt igen”?

    Låt oss säga att en fond minskat 7% senaste veckan, jag köper den och säljer den efter en vecka när den tex gått upp 2%.
    Viktigt är nog att inte bli girig, för den kan ju falla igen veckan därpå!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hans
    1. Vit pil

      Statistiskt finns det inga belägg för sådant. Tvärtom brukar vinnare fortsätta vara vinnare och förlorare brukar statistiskt fortsätta vara förlorare. Så jag skulle direkt avråda från en sådan strategi.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Exeptionellt finurligt sätt att bli fattig på.

      There is the dumb money and there is the smart money…

      Det där var en solklar ”dumb money” strategi… även om det är så att styrka i marknaden först sker i en nedgång eftersom att det intelligentare kapitalet har så stora positioner att de måste köpa när marknaden faller för att inte pressa priset uppåt och förlora på sitt köp.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jakob
  16. Vit pil

    Tacksam för månadsbrev

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ulla Nilsson
  17. Vit pil

    Jag tror att det är så som du säger Jan, dvs att bostaden stiger likt inflationen över tid. Bostaden är en real tillgång, lika bra eller dålig som järnklumpen! Jag försökte få fram det i mitt tidigare inlägg, men det är lättare sagt än gjort att utrycka sig tydligt :). Jag tar ett exempel:

    För min egen del har jag merparten av min förmögenhet i reala tillgångar i form av min bostad och marken den står på. Om jag då placerar enligt principerna i allvädersportföljen så kommer jag föralltid vara överviktad mot just inflationsskydd, såvida jag inte aktivt jobbar med att övervikta de andra typerna av tillgångsslag. Är det då så att jag, liksom många andra svenskar med vila/bostadsrätt, borde sträva efter en högre andel aktier och räntor när jag månadssparar? Jämfört med en person i hyresrätt som kanske redan från början har en jämnare fördelning mellan tillgångsslagen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christoffer Clarin
  18. Vit pil

    Hej. tack för en intressant artikel, mycket vettig fakta som så att säga bevisar många funderingar.

    Däremot måste jag ifrågasätta allvädersportföljen. Jag kommer inte krångla in mig i några krångliga tekniska detaljer utan presentera ett par simpla resonemang.

    Aktier, Aktiefonder, Långa derivat: (Bra investering)
    Detta är en utmärkt investering. Genom delägande i företag så får vi sköra frukten av människors arbete. Arbete bidrar till mervärde och ett företag är inte detsamma efter 10-20 år, det har utvecklats. Även vid konstanta aktiekurser så kommer utdelningar att bidra till värdestegring (på sikt). Aktierna förlorar inte hela sitt värde. Om de mot förmodan skulle göra det så beror det på att världen står i brand och då har vi garanterat andra problem att tänka på… typ överlevnad :).

    Fysiskt guld, silver, råvaror, reala tillgångar (Dålig investering):
    En järnklump är en järnklump. Om 10 år är det fortfarande en järnklump. Den producerar inget mervärde och har ingen utvecklingspotential. Jag ser det mer som ”spekulation” än ”investering”, då man i princip spelar spel om järnmalmspriset utveckling. Järnmalmspriset kan vi såklart inte förutspå och timingeffekten blir avgörande!
    (Järn är ett hypotetiskt exempel för att illustrera hur jag tänkter, principen gäller även guld, vete, kaffe eller andra råvaror)

    Kontanter, korta obligationer, räntefonder (Bra investering):
    Vid ett högt ränteläge är det såklart ett bra investeringsalternativ. Avkastning till låg risk är alltid trevligt. I lågräntetider är det pengar som ”inte jobbar”, så i dagsläget ser jag ingen mening med att äga räntefonder. Det finns såklart dåliga tider för räntor, precis som det finns dåliga tider för aktier, så i grunder är jag trots allt possitiv till denna investeringsform.

    Som du ser så gäller mitt ifrågasättande speciellt råvaror då jag anser att det är spel, inte en investering. Kommentera gärna om du har tid. Det vore helt klart intressant att få höra ett annat perspektiv på det hela.
    Det skulle också vara intressant att höra hur du ställer dig till boende som investering, för merparten av svenskarnas % tillgångar finns ju just i form av boende. För min del ligger över 3/4 av tillgångarna i väggarna, även om jag hoppas få ner andelen på sikt!

    Med vänlig hälsning

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christoffer
    1. Vit pil

      Jag har tänkt på din kommentar som en framtida artikel – för det är det vanligaste argumentet mot en allvädersportfölj. Särskilt kring att guld (och andra råvaror) inte är en investering då det inte ger någon direktavkastning, inte bidrar till att föra mänskligheten framåt, inte har något underliggande värde och såvidare. Jag håller med – det bestäms bara av tillgång och efterfrågan, där finns inget fundamentalt värde (men så är det iof. med ett företags varor och tjänster egentligen också).

      MEN – den stora skillnaden ligger i hur dessa portföljer beter sig över tid. Med risk för tekniska detaljer. Antagande vi kör en portfölj från 1973 fram till 2013 (dvs 30 år), den historik jag har och så jämför vi A en ren aktieportfölj, B en 60/40-portfölj och C en allvädersportfölj.

      Så ser resultaten ut så här:
      A) Ren aktieportfölj – avkastning: 10.7 %, std. avvikelse: 18.76 %, största förlust: -40.6 %, största vinst: +44.41%
      B) 60/40-portfölj – avkastning: 9.66 %, std. avvikelse: 11.80 %, största förlust: -20.2 %, största vinst:+ 28.75 %
      C) Allväder – avkastning: 8.89 %, std. avvikelse: 7.87 %, största förlust: -5.17 %, största vinst: +39.3 %

      Det betyder att avkastningen är ungefär lika på 8 %, där aktier är bäst – MEN tittar vi på den riskjusterade avkastning så slår allvädersportföljen de andra mest hästlängder med mer än halva standardavvikelsen och en sämsta år på abra 5.17 %. Det betyder att det är mycket större sannolikhet att man håller sig till en sådan portfölj än en ren aktieportfölj som är svår att hålla när den ett enskilt år har backat med -40 %.

      Angående det med svenska bostäder – det har jag nästan gett upp att försöka berätta för folk. Kolla bara min artiklar under etiketten bostadsbubblan.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jan.

      Samtidigt kan man aktivt sänka den snittprocentuella utvecklingen i aktier (eller andra tillgångar) genom att helt sonika köpa på sig mer vid fallande kurser. Då kan man över tid komma ner på samma låga, negativa procentutveckling som allvädersportföljen erbjuder. Rentav lägre i många fall. Detta är enkelt bevisbart. Replikerbart.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    3. Vit pil

      Ja, det stämmer teoretiskt. Problemet är att jag och de flesta andra (inkl. förvaltare) tenderar aldrig att lyckas med det. Att köpa aktier i en nedåtgående trend misslyckas statistiskt sett de flesta gånger. I teorin är det ingen skillnad på teori och praktik. Men i praktiken så är det. :-D

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    4. Vit pil

      Jan: inköp enbart på nedgång stämmer lika mycket i praktiken som i teorin. Det är enkelt att bevisa och dessutom matematiskt trovärdigt. Det finns också en anledning till varför bara ett fåtalet aktiva förvaltare lyckas med att tjäna pengar på att handla på nedåtgående trender och det har att göra med att de antingen ”blankar” (d v s säljer med trenden, inte emot den) eller att de inte alls köper konsistent när trenden faktiskt faller. Alternativ tre, de köper av rena direktavkastningsskäl inte av spekulativa (d v s man köper vid olika snittkurser oavsett upp eller ned).

      När man tittar på statistiken måste man fråga sig vilket underlag statistiken bygger på. Statistik är, som du vet Jan, väldigt anpasslig för allt man vill bevisa. Med all respekt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
    5. Vit pil

      Jag ser fram emot att läsa artikeln!
      På det stora hela köper jag dina argument, även om jag personligen strävar efter en högre andel aktier eller fonder.

      När det gäller boende så menar jag att bostadet menar jag dock att bostäderna har ett reellt värde (alla vill ju bo) och människor torde även i framtiden vara villiga att lägga samma andel av inkomsten på boendet. Om man då antar konstant ränta, konstant efterfrågan och en inflationen om 2% per år (med motsvarande löneökningar), då borde bostäderna rimligen stiga med cirka 22 % per årtionde. Varken inflation, efterfrågan, utbud, eller hushållens köpkraft är ju däremot konstanta i praktiken, så det är möjligt (till och med troligt) att du har helt rätt i att det just nu är ett dåligt läge att kasta sig in på bostadsmarknaden om syftet är att investera! Min poäng var dock att ett boende i GENOMSNITT över lång tid borde vara en bra sparform, även om vi naturligtvis kommer tvingas genomlida bubblor/krasher – precis som på råvaru- och aktiemarknaden,

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Christoffer
    6. Vit pil

      @Mathias – ja. Som jag skrev, jag håller med dig. Men jag påstår att det gäller en väldigt liten andel av alla investerare. De flesta privatpersoner (icke-proffs) fegar ut när det dyker och lämnar marknaden och säljer billigt och köper dyrt. Det har bevisats varje år sedan 1994 – att investerare i genomsnitt har lägre avkastning än investeringen de investerar i.

      De flesta fondförvaltare som vet vad de borde göra – köpa i nedgång, blanka etc. får inte lov att göra det på grund fondernas regler och som i regel drabbas de av stora utflöden på grund av anledningen ovan. Då återstår i princip bara förmögna investerare som investerar eget kapital – läs: Warren Buffet, Jim Rogers, Peter Lynch, Templeton etc som gör sig en förmögenhet för de vet vad de ska göra och har kapitalet att göra det – och några få privatinvesterare, du inräknad. :-D
      —-
      @Christoffer – har du möjlighet att kolla om det finns belägg för det över lång historia? Jag vill minnas att jag läste någon artikel som har följt huspriserna i Amsterdam sedan 1600-talet och grejen är att de är inte värda särskilt mycket mer än inflationen över tid. Ett boende är ju inte mer tillgång än järnklumpen, jag skulle nästan säga sämre faktiskt… Järnklumpen slits ju åtminstone inte över tid.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  19. Vit pil

    Hej Jan

    Tack för ett för mig högaktuellt ämne som du tar upp i detta inlägg, min ekonomiske rådgivares vara eller icka vara.
    I mailkonversation tidigare i veckan fick jag till svar av honom: ”Hos oss så har du en aktiv förvaltning och inte en passiv som du har idag. All akademisk forskning tyder på att det är av största vikt att ständigt hålla koll på den strategiska allokeringen (förhållandet mellan aktier och räntor) och det gör vi varje dag. Den statiska portfölj kan gå som en raket vissa perioder men kommer också att tappa stort när börsen sjukner. Det är dessa svängningar som vi minimerar”. (Den passiva förvaltningen han nämner är min portfölj på Avanza).
    Som den novis jag själv är i ämnet så är det klart att jag tvekar när jag läser en sådan kommentar som denna. Men ditt inlägg har gett mig råg i ryggen :-). Nu tar jag mina pensions-besparingar och flyttar över allt till Avanza. Och avslutar samarbetet med min rådgivare.
    Gokväll
    Pia

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Pia Gustavsson
    1. Vit pil

      Lycka till! Ett annat förslag skulle kunna vara att ge honom hälften och gör hälften själv och sedan ser du efter 5 år vem som har gjort bäst… Då blir det ganska tydligt… Han behöver ju överprestera då han dessutom tar avgift… :-D

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  20. Vit pil

    Inte sällan verkar aktivt förvaltade fonder göra samma misstag som många andra spekulanter d v s man köper med trenden. Förvaltarna betalar mer och mer istället för att betala mindre och mindre för inköp. Likadant blankar de med en nedåttrend istället för att göra det motsatta, d v s ”gå långa” (köpa).

    Jag håller helt med om att det är totalt slöseri att försöka gissa riktkurser, men där emot kan man vara hyffsat säker på att folk kommer att sälja stigande trender samt köpa fallande trender (så länge underliggande tillgång inte är konkursfärdig) förr eller senare. Detta har med ”mättnadsgrad” att göra eller tillgång och efterfrågan som man också brukar säga. Det finns inte oändligt med köpare eller säljare i något enskilt värdepapper (gäller för övrigt även andra marknadsstyrda tillgångar). Detta betyder att trenden är förutbestämd att skifta riktning förr eller senare. Att då köpa med trenden är lite som att spela ”vem blir utan en stol?”.

    Att positionera sig mot trenden (utan belåning) är något jag själv gör och inte bara jag själv. Miljardären Jim Rogers (en av medgrundarna till det legendariska Quantum Fund. Dennes partner var mångmiljardären George Soros som spekulerade mot trenden i brittiska pundet för en herrans massa år sedan. Soros är ingen korkad man, inte heller är Rogers en korkad man. Båda är legendarstämplade av många) är notorisk för sitt sätt att positionera sig mot trenderna. Det finns en logisk anledning till detta. Man måste förstå dynamiken bakom spelet annars spelar man i blindo. Aktiva förvaltare är riskabla eftersom de inte verkar ha en basmässig förståelse för hur man spekulerar på ett sunt sätt.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mathias
    1. Vit pil

      Jag gillar Jim Rogers själv – han är ju alltid anti-allt. Nu när allt rasar i Ryssland så hör man honom i intervju efter intervju hur han är helt uppspelt över att rubeln har fallit och att ingen gillar Ryssland. Å andra sidan – det som man bara hör i en bisats – är hans perspektiv 20 år eller mer. Tro fan att Ryssland kommer att stiga på ett 20 års perspektiv. Frågan är bara om man själv kan vara solvent lika länge…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Det är en fråga om att positioneringsstorlek (d v s storlek på varje inköp).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Mathias
  21. Vit pil

    Nothing left to say!

    Jag känner mig ganska övertygad nu.
    Om man har gått i pension, och har en stor förmögenhet, som man vill lägga på ett tryggt ställe, och bara njuta medans man lever gott på avkastningen, tills det är dags att kliva av hästen, och låta arvet gå vidare, då är det allvädersportföljen som gäller.

    Jag fick en id’e i natt om att starta en business, och be min gamla VD om hjälp med finansieringen, kanske oddsen blir bättre om jag först ger honom ett bra tips som får hans förmögenhet att växa på allvar.
    Då har jag ju använt mig av principen som Jan förespråkar vid förhandling, att först ge för att sedan få. :-)

    Det här tål att tänkas på!
    Skulle det sedan visa sig att han själv har en bättre strategi, som funkar ännu bättre (vilket jag tvivlar på) så lovar jag att dela med mig av den här. : ))

    Spännande tider nu!

    GlobalFred

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.