Vad är bäst? Amortera, investera och spara eller t.o.m. låna?
Sök:

Vad är bäst? Amortera, spara, investera eller t.o.m. låna?

RikaTillsammans #102 - Tänk om det inte är sant att alla lån är dåliga...

Amortera eller investera är en fråga som många av oss förr eller senare ställs inför. Svaret är dock inte helt självklart, särskilt eftersom vi har många förutfattade meningar. Alla har vi lärt oss att lån är dåligt, den som är satt i skuld är inte fri och så vidare. Men, tänk om det inte är sant? Tänk om det i vissa fall faktiskt kan vara som så att det är mer lönsamt och smart att inte amortera. Tänk om det till och med kan vara så att man har för lite lån? Att man kanske till och med kan låna för att investera? Dagens artikel resonerar kring amortering, bra och dåliga lån och inte minst sparande och investerande. Svaret är nämligen inte helt självklart.

Precis som så ofta på bloggen är svaret till frågan eller resonemanget varken svart eller vitt, utan snarare en gråskala. Särskilt beroende på vilket perspektiv man tittar på. Om vi utgår från målet för många av oss är att leva en tillvaro utan en ekonomisk stress, då är det smartaste nästan alltid att amortera och betala av sina skulder. Står valet mellan att konsumera och amortera, då är nästan alltid svaret också att hellre amortera. Tittar man däremot från ett matematiskt perspektiv så finns det ganska goda argument för att inte överamortera eller till och med för att låna pengar och investera dessa.

I grunden handlar beslutet ”amortera eller spara” om svaret till de tre frågorna:

  1. Vilket alternativ ger matematiskt bäst avkastning på pengarna?
  2. Vad är risken och osäkerheten i antagandet i fråga 1?
  3. Kommer jag känslomässigt kunna hantera osäkerheten?

I den här artikeln, som är en sammanslagning av tidigare artiklar, kommer vi att resonera kring och ge exempel på alla tre frågorna. På sätt och vis handlar det även om att lyfta upp något som de flesta av oss har gjort omedvetet till att istället överväga möjligheten att göra det medvetet.

Att t.ex. ta pengar på ett ställe där de är billiga och sätta dem på ett ställe där man får mer betalt för dem och behålla mellanskillnaden är inget konstigt. Det är ju det som bankerna lever på (och det verkar gå ganska bra för dem). Vi sätter in pengar billigt, de lånar ut dem för en högre ränta och behåller skillnaden till sig själva. Om de kan göra så, varför skulle inte vi kunna leka bank och göra samma sak?

Slutligen vill jag påminna om att bara för att något är ekonomiskt möjligt eller optimalt, så betyder det inte nödvändigtvis att det måste genomföras. Det kan ju vara så att kostnaden i t.ex. stress eller annan känsla blir för stor. Däremot tycker jag att man bör unna sig att utvärdera och räkna på möjligheten innan man avfärdar det och går på ”lån är dåligt”-spåret. Det här är en komplett omskrivning och komplettering av en artikel som jag skrev redan 2014.

Lycka till och tack för den här veckan,
Jan och Caroline

PS. Jag vill tipsa om möjligheten att ställa frågor till kommande gäster. Vi har tre-fyra spännande intervjuer inplanerade med allt från fondförvaltare, till en f.d. VD i mäklarbranschen till en läsare Jimmy som är FIRE-entuasiast. DS.

Amortera eller spara? De viktigaste punkterna…

Nedan följer en sammanfattning av de viktigaste punkterna i artikeln.

Beslutet om att amortera, spara, investera eller låna kommer ner till tre frågor
Eftersom det inte finns något rätt svar förutom ”det beror på” behöver man ta hänsyn till de tre frågorna: 1) Vilket alternativ ger bäst avkastning på pengarna? 2) Vad är risken och osäkerheten i avkastningsantagandena och 3) Kommer jag känslomässigt att kunna hantera osäkerheten?
Matematiskt handlar det om att räkna ut mellanskillnaden och alternativkostnaden
Den första beräkningen att göra är att räkna mellanskillnaden. Om du har 100 kr, så kan du antingen amortera dem på ett lån på t.ex. 2 procent och på det sättet spara 2 kronor om året. Alternativet är att investera dem till t.ex. 5 procent om året, vilket skulle ge dig 5 kronor. Använder du dessa 5 kronor för att betala de 2 kronor som räntan kostar, då har du en mellanskillnad eller netto på 3 kronor per hundralapp. 
Om du amorterar istället då är din alternativkostnad 3 kronor per hundralapp. Det är inte pengar som du har förlorat, men det är pengar som du skulle kunnat ha om du investerat istället. 
Historiska och teoretiska utfall stödjer att investera
I artikeln jämför jag både teoretiska och historiska utfall och båda pekar på att det finns matematiska argument för att investera. Över en tidsperiod på 10 år, ger en 60 procent aktier- och 40 procent räntor-portfölj en förväntad avkastning på ca 5 procent. Sannolikheten för en positiv avkastning är över 90 procent. 
Använder vi en sådan portfölj att investera i istället för amortera borde det över tid ge oss ett räntenetto på ca 3 procent. Tittar vi historiskt mellan 1985 och jämför rörliga bolåneräntor med faktiskt utfall på en sådan 60/40-portfölj visar den att det i majoriteten av alla perioder har gett ett positivt utfall. 
Tänk om att vinstmaximera inte är det viktigaste
Jag anser att de flestas ekonomiska mål borde vara att minska den ekonomiska stressen. Min upplevelse är att de flesta har en ekonomisk stress för att de antingen 1) har skulder eller känner en ekonomisk osäkerhet för hur de ska klara sig eller 2) har en felaktig riskprofil i sitt sparande som kan vara antingen för hög eller för låg. 
Att då introducera att man ska investera istället för att amortera, eller än värre att låna för att investera gör inte nödvändigtvis livet bättre eller minskar den ekonomiska stressen. Bara för att något är matematiskt eller ekonomiskt möjligt eller rationellt betyder det inte att man nödvändigtvis måste göra det. 
Det är lika mycket en känslofråga som det är en logisk fråga
Om man är okej med att investera istället för att amortera men inte okej med att låna för att investera, då gör man en logisk kullerbytta. Vi trillar nämligen ofta dit och agerar irrationellt, särskilt i området pengar. Det är ofta ett bra tillfälle att stanna upp och fråga sig – är det riktigt sant? 
Skilj på bra och dåliga lån
Jag är en varm förespråkare för att hålla minnesregler och definitioner enkla. När det gäller lån bör man skilja på bra och dåliga lån. Den enklaste definitionen enligt mig är att ”bra lån gör dig rikare” och ”dåliga lån gör dig fattigare”. Dåliga lån bör man amortera så fort som möjligt och bra lån kan man behålla eller till och med öka. Det har således inget att göra med varken typ av lån, ränta, villkor, belopp eller något annat. Det handlar om en relativ enkel beräkning – tjänar du eller förlorar du pengar?
Genom att låna för att investera skapar du en hävstång
Genom att använda och investera lånade pengar skapar du en hävstång på dina pengar och din avkastning. Sjunde AP-fonden använder motsvarande 25 procent belåning för att höja en 10 procentig avkastning till 12.5 procent. Riksbanken har skrivit om det i sina PM och många av de som du känner – kanske även du själv – har använt det omedvetet när du köpt din egen bostad. Dock är det viktigt att komma ihåg att hävstången fungerar åt båda hållen, en 10 procentig förlust blir 12.5 procent med samma hävstång. 

Lyssna eller titta på avsnittet om amortera eller investera

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare (iTunesAcastSpotify eller SoundCloud) eller titta på den tillhörande video via Youtube.

Nedan följer en grov innehållsförteckning både till artikeln, videon och poddavsnittet:

  • 00:04:21 – Vi vet väldigt mycket om lån
  • 00:08:30 – Skillnaden på bra och dåliga lån
  • 00:10:43 – Lyxfällan total extreme make-over
  • 00:14:48 – Ett räkneexempel på ett bra lån
  • 00:18:50 – Riksbankens PM som rekommenderar att låna och investera
  • 00:21:10 – Sjunde AP-fonden belånar vårt PPM-sparande med 25%
  • 00:24:37 – Vad är bäst? Amortera eller investera? – Ett par olika exempel
  • 00:27:40 – De svenska bostadspriserna i ett längre perspektiv
  • 00:29:53 – Hemligheten bakom de svenska miljonärerna
  • 00:35:04 – Vad ger läst ränta? Bolånet eller investeringslånet?
  • 00:40:49 – Kreditkort – Vad är bäst? Amortera eller investera?
  • 00:44:33 – CSN – Vad är bäst? Amortera eller spara?
  • 00:46:15 – Bostadslån – Vad är bäst? Amortera eller investera?
  • 00:49:09 – Bostadslån – amortering 2 procent per år
  • 00:50:16 – Bostadslån – amortering och investering på 6 %
  • 00:54:27 – Skillnaden är en alternativkostnad
  • 00:59:11 – De tre absolut viktigaste frågorna
  • 01:00:29 – Var kommer avkastningen från (tillgångsslag och portföljer)
  • 01:04:56 – Nybörjarportföljen och rörliga bolåneräntor 1985-2018
  • 01:08:32 – Utfall av att investera istället för att amortera på 5 eller 10 år
  • 01:10:40 – Jämförelse av utfall mellan investera 60/40 och 90/10
  • 01:12:16 – Ytterligare skäl att investera istället för amortera
  • 01:15:49 – Skäl för att amortera istället för investera
  • 01:19:35 – En sista spaning och att vända på perspektivet
  • 01:22:21 – Stöd oss gärna via Patreon

Tiderna matchar bättre med videon än poddavsnittet på grund av efterbearbetningen.

Mycket av det som vi vet är kanske inte helt sant…

Jag har fler än en gång fascinerats av hur mycket vi har lärt oss om pengar och lån på en omedveten nivå av t.ex. våra föräldrar och omgivning. En väldigt enkel övning är att avsluta följande meningar tyst för dig själv. Tänk inte, utan bara ta det första som dyker upp.

  • Pengar är…
  • Rika människor är…
  • Fattiga människor är…
  • Lån är…
  • Att ha för lite pengar får mig att känna mig …
  • Att ha lån får mig att känna mig …
  • Jag skulle haft mer pengar om bra …
  • Det mest orättvisa med pengar är…

Genom ovanstående övning kan man ibland få ledtrådar kring vad man tänker egentligen och huruvida det är stödjande eller ens sant eller inte. När jag har gjort övningen har det kommit upp allt från att ”lån är dåligt”, ”att ha lån får mig att känna mig ofri” till ”rika människor är giriga” och än värre saker. Det handlar inte så mycket om att döma som bara att uppmärksamma att vi har en mängd förutfattade meningar och fördomar. Först när vi blir medvetna om dem kan vi välja att göra något åt dem.

Just kring lån finns det mycket sanningar och fördomar. Såsom:

  • Lån är dåligt
  • Den som är satt i skuld är inte fri
  • De ogudaktiga lånar och betalar inte
  • Den kvarn kan inte drivas med lånat vatten
  • Lånad häst må man snart stiga av
  • En sjuk man kan sova lugnt, men inte en skuldsatt man
  • Det är tungt att betala för bröd som är uppätet
  • och så vidare.

Många av dessa har väl säkert en poäng, men de missar att att det är en gråskala och inte svart-vitt. Tänk om vi skulle börja ställa oss frågan:

  • Tänk om alla lån inte är dåliga?
  • Tänk om det till och med skulle finnas ett bra lån?
  • Om det fanns ett bra lån hur skulle det då se ut?

Just de sista två frågorna har jag funderat rätt mycket på under de senaste åren. När man väl börjar titta från det perspektivet öppnar sig faktiskt en hel del nya dörrar.

Vad skiljer ett bra lån från ett dåligt lån?

När jag håller workshopar och föreläsningar brukar de spontana gissningarna vara att det handlar om räntan, typen av lån, beloppet eller villkoret för lånen. Jag skulle säga både ja och nej. Problemet med att hänga upp definitionen av ett bra eller dåligt lån på dessa faktorerna gör det knökigt. Då ska man komma ihåg en mängd typer av lån, gränser för belopp eller räntor eller än värre villkor. För att det ska vara användbart behöver det vara enklare.

Första gången jag förstod att alla lån inte behövde vara dåliga var när jag läste Torsten Janssons bok ”I halvtid” för mer än 10 år sedan. Det handlar om entreprenören Torsten Jansson och hans resa från mammas källare till att leda klädföretaget New Wave. I samband med boken läste jag att han hade flera hundra miljoner i lån. Parallellt hade Lyxfällan börjat gå och där såg man människor som bokstavligen satt i skiten på grund av lån på några hundra tusen. Jag vill minnas att jag ställde mig frågan – varför behöver inte Torsten Jansson vara med? Han hade ju mer lån än alla deltagare tillsammans.

Det var då jag fick hjälp att se att det just handlade om en skillnad på bra och dåliga lån. Det handlade inte om – som jag trodde – att de inte hade uppfunnit Lyxfällan Total Extreme Makeover. Han hade stora lån, men han hade lån som gjorde honom rikare och inte fattigare. För lånen hade han köpt tillgångar som var större än skulderna. Avkastningen från tillgångarna betalade räntorna och därmed var det inga problem. Kanske till och med var lånen en förutsättning för framgången.

Tack vare hjälp från andra personer började jag nysta i det här och landade i de enkla definitionerna:

  • Ett bra lån tjänar du pengar på och gör dig rikare
  • Ett dåligt lån kostar dig pengar och gör dig fattigare

Ett räkneexempel på ett bra lån

Låt oss ta ett räkneexempel för att illustrera det.

  • Vi lånar 100 kr till 2 procent ränta
  • Det betyder att vi varje år ska betala 2 kr i ränta för den lånade hundralappen
  • Vi placerar hundralappen till 5 procent ränta som ger oss 5 kr per år
  • Vi använder de 5 kr för att betala räntan på 2 kr och har kvar 3 kr

Utifrån resonemanget ovan;

  • Hur många sådana hundralappar vill vi låna?

Svaret borde självklar bli – så många som möjligt! För varje lånad hundralapp gör vi en vinst om 3 kronor. Vän av ordning kan argumentera för att vi borde betala skatt. Det är korrekt och man kan ta hänsyn till olika skattesatser, eventuellt ränteavdrag, inflation, risk och så vidare. Min poäng i ovanstående exempel är mest att visa på ett resonemang och slå hål på myten att alla lån är dåliga. För matematiken ovan visar på en vinst på varje hundralapp.

Egentligen är det inget konstigt. I grunden är det här en banks affärsidé. Vi sätter in pengar på banken – vilket egentligen är en ”inlåning” – och för det får vi, generöst räknat, 50 öre per hundralapp (=0.5 %). Sedan tar banken de pengarna och lånar ut dem för 2 procent, vilket innebär att de tjänar 2 kronor på hundralappen. Av dessa 2 kronor betalar de oss 0.50 kronor och behåller 1.50 kronor till sig själva. Dessa 1.50 kronor kallas för bankernas räntenetto.

Om bankerna kan ha det här som affärsidé och uppenbarligen tjäna mängder av pengar på det – varför skulle inte vi kunna göra samma sak?

Intressant citat från Riksbankens PM om amortera eller investera

För ett par år sedan, närmare bestämt 27 januari 2014 släppte Riksbanken en promemoria om hushållens skuldsättning. På sidan 3 i den här rapporten stod en väldigt intressant sak:

Resultaten visar att det för i stort sett alla hushåll sannolikt är optimalt att belåna sin bostad maximalt (upp till bolånetaket) för att sedan investera den resterande delen av förmögenheten i aktiefonder eller i långa räntefonder

Riksbanken, 140127, PM om hushållens skuldsättning, sid 3.

Hela rapporten är intressant för den som vill fördjupa sig i frågan ”Vad är bäst? Amortera eller investera”. Man kan ju även säga att hade man följt deras råd de senaste fem åren så skulle det varit helt korrekt givet den utveckling vi har haft. En spännande fråga i sammanhanget är – har du fått det här rådet från din bank? Eller är det något som du har pratat om i din umgängeskrets? Jag har blivit idiotförklarad mer än en gång när jag lyft det här ämnet…

Men resonemanget är i sig inget konstigt. Det är bara väldigt ovant för de flesta av oss. Även pensionsmyndigheten och sjunde AP-fonden (som är den absolut bästa PPM-fonden enligt mig) använder samma resonemang. Så här skriver de på sin hemsida:

Sjunde AP-fonden använder sig av så kallade derivat för att höja risknivån i aktieandelen. Risknivån i AP7 Såfa är för sparare upp till 55 år i nuläget 1,24 gånger högre än i en vanlig global aktiefond. [..] Om värdet i en globalfond går ner eller upp med 10 procent går värdet i AP7 Såfa upp eller ner med 12,5 procent. Syftet med den höga risknivån är att det ger dig möjlighet till bra värdeutveckling under många år.

Pensionsmyndigheten, ”AP7 SÅFA och statens sparalternativ för premiepensionen

Översatt till svenska så innebär det att de belånar ditt PPM-sparande för din räkning med motsvarande 25 %. Om marknaden går upp med 10 procent, så går ditt värde upp 12.5 procent. Det vill säga 25 procent bättre. Självklart gäller det även i nedgång. Då kan man fråga sig varför gör de det? Varför tar de en högre risk med våra pengar?

Procenten gör en enormt stor skillnad…

Svaret är enkelt. I tidigare artiklar framförallt ”Kom igång med ditt sparande” har jag beskrivit hur snabbt pengar förökar sig. Utgår vi från en historisk avkastning för aktier på 8 % och 10 år, då kommer pengarna dubblas. På 20 år kommer de att femdubblas och på 30 år kommer de att tiodubblas. Om vi däremot kan ha 25 % högre avkastning, 10 % per år istället för 8 % per år, då ser resultaten ut som följer. På 10 år blir multipeln 2.6 (istället för 2.2), på 20 år blir den 6,7 (istället för 4,7) och på 30 år blir den 17,4 (istället för 10.1).

I absoluta tal blir det enormt mycket. På 100 000 kr i pensionskapital innebär det en skillnad på 470 000 kr eller 670 000 på 20 år. På 30 år blir skillnaden 1 010 000 kr eller 1 740 000 kr. Det är en väldigt stor skillnad. Vän av ordning invänder kanske – men risken då? Men på dessa långa tidsperioder är risken extremt liten – redan på 10 år har vi en sannolikhet över 90 % för ett positivt resultat och på 25 år har vi sannolikheter på 99 % för ett positivt utfall. Se t.ex. artiklarna om nybörjarportföljen eller globala barnportföljen för mer detaljerat resonemang och hur jag kommit fram till sannolikheterna.

Att låna för att höja avkastningen är alltså något som, kanske inte direkt rekommenderas, men är i alla fall inte okänt för varken riksbanken eller pensionsmyndigheten.

Är det bra att låna för att investera?

Låt oss ta ytterligare ett exempel:

Är det en bra idé att ta 20 000 kr av dina sparade pengar, låna 80 000 kr och köpa aktier?

När jag ställt den här frågan på mina föreläsningar säger de flesta nej. Vilket självklart är klokt. Jag skulle aldrig rekommendera någon att ta 20 000 kr, låna 80 000 kr och sedan köpa aktier för det. Det skulle räcka med en nedgång på 20 % för att helt radera ut det egna kapitalet. Något som inte är helt ovanligt på börsen. Jag brukar till och med säga att börsen ska ner med 50 % två gånger under en 15 års period.

Låt oss ta nästa exempel:

Är det en bra idé att ta 200 000 kr av dina sparade pengar, låna 800 000 kr och köpa en bostadsrätt eller villa?

När jag på föreläsningarna ställer den här frågan, svarar de flesta att de gjort det. Inte bara har de gjort det, många gånger påpekar de dessutom att 1 000 000 kr inte räcker för en villa där de bor. Med tanke på att genomsnittsvillan i Sverige kostar 3 200 000 kr, innebär det att många idag minst tar 480 000 kr av sina sparade pengar, lånar 2 700 000 kr och köper villan. I Stockholm är det inte ovanligt att man behöver dubbla det beloppet en gång till.

Då tänker jag att den intressanta frågan blir:

Varför är det OK att låna mängder av pengar för att köpa ett boende, men inte okej för att låna mängder av pengar för att spara och investera?

När jag diskuterar det med deltagare på workshopen så brukar vi sluta i att anledningen är att det senare är vanligt. Alla gör det. Det är inget konstigt. Att däremot gå och fråga om att låna för att investera, det är konstigt. Det är det ju ingen som gör. En vanlig kommentar är dessutom att ”huset är säkrare”, ”huset är på riktigt, inte som en aktie” eller något i den stilen.

Bostadspriser i ett längre perspektiv

Jag ska inte hamna i ett långt sidospår om den svenska bostadsbubblan (som jag har haft fel om sedan 2008) men låt oss titta på de svenska bostadspriserna i ett längre perspektiv:

Svenska bostadspriserna i ett längre perspektiv. Källa: Swedbank, april 2019
Svenska bostadspriserna i ett längre perspektiv. Källa: Swedbank, april 2019

Grafen tog jag från ett frukostmöte med Swedbank för någon vecka sedan. Grafen visar de reala huspriserna, det vill säga korrigerade för inflation, mellan 1875 och 2018. Utifrån grafen skulle jag inte säga att det är någon naturlag att bostadspriser ska gå upp. Det är bara de senaste 30 åren vi har sett en enorm uppgång beroende på bl.a. avskaffande/minskning av fastighetskatten, extremt låga räntor, ränteavdrag, bostadsbrist, jobbskatteavdrag och så vidare.

Nu ska jag inte spekulera vart priserna ska ta vägen, men vi kan ju i alla tydligt konstatera att historiskt har vi haft långa perioder av prisnedgångar på bostäder. Att då sätta alla sina pengar i en tillgång som har haft en ökning på 450 procent de senaste 30 åren låter i mina öron inte särskilt mycket som en lågrisk-grej. Jag har full respekt för att man upplever bostaden som mer konkret än en indexfond, men överväg att de är lika verkliga. I en indexfond har du ju dessutom spridit risken till flera tusen riktigt bolag runt om i hela världen. Jag köper således inte riktigt det resonemanget.

En parentes för tydlighetens skull. Jag avråder inte från att köpa eller äga sitt eget boende. Tvärtom. Det jag däremot påstår, ibland med en dåres envishet, är att inte se sitt boende som en investering utan som en konsumtion. Dessutom bör man se det som en konsumtion på 7 till 10 års sikt eller mer. Det som händer nämligen i en bostadsbubbla är till skillnad mot vad folk tror, inte att man behöver lämna hus och hem. Tvärtom blir man snarare inlåst i det boende man har för stunden. Därför rekommenderar jag att på korta tidshorisonter eller inför skiften i livet (flytta ihop, få barn etc) snarare hyra, till och med i andra hand, än köpa. Det ger minst finansiell risk och störst flexibilitet.

Lån har gjort de flesta svenskar till miljonärer

Ett annat kontroversiellt påstående som jag vågar gör är att det är just lånen som har gjort många svenskar till miljonärer. Lån är till och med motorn och den riktiga anledningen till mångas lyckade bostadskarriärer. Låt oss ta ytterligare ett räkneexempel.

  • Vi köper ett boende kontant för 1 000 000 kr.
  • Boendet ökar i värde med 10 %
  • Det nya värdet är således 1 100 000 kr
  • Hur mycket har vi tjänat? 100 000 kr eller 10 % (= 100 000 / 1 000 000 )

Inget konstigt i resonemanget ovan. Ökar värdet med 10 procent på en miljon, då har vi tjänat 100 000 kr. Problemet är ju att det är väldigt få som köper ett boende kontant idag. Tvärtom ser det ju ofta ut som följer istället:

  • Vi köper samma boende för 1 000 000 kr
  • Vi betalar en kontantinsats på 150 000 kr
  • Vi lånar resterande 850 000 kr
  • Boendet ökar i värde med 10 %
  • Det nya värdet är således 1 100 000 kr
  • Hur mycket har vi tjänat? 100 000 kr eller 67 % (=100 000 / 150 000 )

Det här är intressant. Istället för att få en avkastning på 10 procent har vi fått en avkastning som är mer än 6 gånger så stor. Den som de senaste 30 åren har ägt ett boende har sett en värdeökning på ca 9 % om året på sin bostad. Har man betalat sitt boende kontant har det inneburit en avkastning på 9 % om året. Har man däremot haft lån, då har man haft en hävstång och tjänat över 50 procent om året!

De flesta har använt lån och hävstång omedvetet

Det är ju ingen konst att bli miljonär om man har 100 000 kr och får 50 % avkastning om året på den i flera år. Då är man ju miljonär på sex år. Det är ju därför jag blir så fascinerad när (oftast äldre) människor tycker att man är dum som säger att man ska låna för att investera. Det är ju något som de aldrig hade gjort. Men om man sedan frågar dem om de har ägt ett hus som de lånat pengar på som har gjort dem rika, då har de självklart gjort det. I de värsta fallen när jag blivit mansplainad, då har det dessutom varit skicklighet. Jag är tveksam.

Ett sidospår – när äldre ger råd, särskilt om bostäder – ta det med en nypa salt. Problemet med pengar är nämligen att när man bara tittar på ett resultat är det oftast svårt att urskilja vad som är tur och vad som är skicklighet. Många vill gärna tro att det handlar om det senare då det tar emot att säga att man bara hade tur. Särskilt kring bostäder hade vi i Sverige i många år på 70-, 80- och 90-talet förutsättningar som var som gjorda för att tjäna pengar på sina bostäder.

De äldre påminner gärna om ”På min tid hade vi räntor på 15 procent på bostäder, ni den unga generationen har det bra med räntor på 1 procent”. Ja, det stämmer att räntorna var högre och till och med två-siffriga. Men! Samtidigt hade man fullt ränteavdrag, en hög inflation och höga lönehöjningar. Jag minns att jag har sett att på 70-talet hade man vid ett tillfälle löneökningar på nästan 20 procent per år.

Tittar man objektivt på det så är det mycket tuffare nu än det har varit någonsin tidigare. Främst på grund av en havererad bostadspolitik. Men det är en annan historia. Poängen här är i alla fall:

De flesta av oss har använt lån som hävstång för att tjäna pengar. Vi har många gånger bara gjort det omedvetet för att det är ”normalt” och för att alla andra gör det.

Genom den här artikeln vill jag ge oss en möjlighet att titta på det nyktert och eventuellt använda det medvetet. Gör man det medvetet minskar man dessutom behovet av tur för att få ett positivt utfall.

Vad är bäst säkerhet / ger lägst ränta? Aktielån eller bolån?

När jag testar resonemang så vill jag gärna att de ska fungera eller stödjas i fler områden än ett. En sådan fråga att ställa sig är vad andra långivare uppfattar som bäst säkerhet. Givet att en hög ränta hänger ihop med hög osäkerhet och en hög risk, vad tror du ger upphov till högst ränta?

  1. Ett bolån med bostaden som säkerhet, eller
  2. Ett investeringslån med aktier/fonder som säkerhet?

På workshoparna röstar nästan alltid en majoritet på bostaden. Det vill säga att bolån är det som ger lägst ränta. Låt oss resonera tillsammans. Givet att jag inte kan betala, hur lång tid tar det för banken att ta över min bostad och sälja den? Flera veckor. Om jag inte kan betala mina bolån till banken, kan de sälja bara en del av bostaden? Nej, det är svårt att bara sälja vardagsrummet. Dessutom är det en ganska stor negativ PR-grej att ta en barnfamiljs hus, vräka dem och sälja det. Man kan riktigt se rubrikerna i kvällstidningarna framför sig.

Låt oss istället resonera kring ett investeringslån som jag har köpt indexfonder för. Hur lång tid tar det för banken att sälja en indexfond? Max ett par dagar. Kan de sälja bara ett antal andelar av totalen? Absolut. Blir det dålig PR när jag går till media och ber dem tycka synd om mig för att banken tvångssålde mina aktier? Högst tveksamt. Rent logiskt är alltså indexfonder (eller aktier) en bättre säkerhet än ett hus utifrån bankens perspektiv.

Om jag har rätt i resonemanget ovan, då borde det återspeglas i bankernas föreslagna räntor för lån med olika säkerheter. Låt oss titta efter:

Mycket riktigt stämmer det. Swedbank erbjuder räntor på lån med en bostad som säkerhet från ca 2 procent per år. Nordnet (annonslänk) erbjuder lån med värdepapper som säkerhet från 0.99 %. Avanza (annonslänk) erbjuder oss till och med lån UTAN ränta på lån med värdepapper som säkerhet. Självklart tillkommer begränsningar och villkor såsom att man ska ha en god riskspridning, inte alla äggen i samma korg och att det ska vara säkra värdepapper. Men det är inget konstigt. Tvärtom.

Tänk om det där med att låna för att investera inte är så konstigt som vi initialt har trott?

Jag förstår att det kan kännas konstigt, till och med väldigt konstigt, eftersom det här är inget som vi har tänkt på i vanliga fall. Men så är det varje gång man tänker något nytt och annorlunda. Det passar helt enkelt inte in i de redan uppkörda vägarna vi har i huvudet. I sådana situationer är det bara viktigt att ha lite empati med sig själv och fortsätta vara nyfiken. Det viktigaste att förstå hittills är:

  • Bra lån gör dig rikare
  • Dåliga lån gör dig fattigare

Svårare än så behöver det inte vara än så länge.

Vad är bäst gällande kreditkortslån? Amortera eller investera?

Låt oss titta på ett exempel. Föreställ dig att du har 10 000 kr. Vad är bäst?

  1. Amortera på ett kreditkort med 15 procent och 10 000 kr i skuld, eller
  2. Investera 10 000 kr i värdepapper till 8 procent och behålla skulden på kreditkortet?

Det självklara valet borde falla på alternativ A). Genom att amortera på kreditkortet med en ränta på 15 % slipper man följande år betala 1 500 kr i ränta. Lite slarvigt kan man säga att det motsvarar en avkastning på 15 % per år. Det är betydligt bättre än att investera i värdepapper till 8 procent som ”bara” ger 800 kr. Även om avkastningen i B) vore 15 procent skulle A) ändå vara bättre eftersom en amortering är riskfri.

Utifrån de tidigare resonemangen och ovan kan vi formulera en första tumregel.

Amortera på alla lån som har en högre ränta än vanlig bolåneränta (idag ca 1.5 procent).

Det betyder i princip att alla lån såsom t.ex. kreditkortslån, konsumtionslån, bil- och båtlån och samlingslån bör amorteras. De enda två lånetyperna man kan överväga att inte amortera på är bostadslån och investeringslån. Det resonemanget bygger naturligtvis på att att räntorna för dessa två lån är i storleksordningen 1.0 – 2.0 procent.

Vad är bäst gällande CSN-lån? Amortera eller investera?

Låt oss titta på ett annat exempel. Föreställ dig att du har ett studielån på 100 000 kr och 100 000 kr som du ska ta ett beslut kring. Vad är bäst?

  1. Amortera hela CSN-lånet med en ränta på 0.16 %, eller
  2. Skippa amorteringen och investera pengarna till 6 % avkastning och betala ränta för CSN-lånet?

I det här fallet skulle jag dela upp resonemanget enligt de tre tidigare frågorna. Utifrån ett rent matematiskt perspektiv är det bästa att investera pengarna. Då får du 6 000 kr, innan skatt, som du kan använda för att betala räntan på 160 kr och behålla mellanskillnaden till dig själv. Nästa fråga handlar om risken för att uppnå avkastningen. Även om vi inte skulle uppnå en avkastning om 6 % så finns det alternativ som ger mer än 0,16 % i ränta utan någon risk – t.ex. sparkonto där du låser pengarna på 12 månader. Slutligen handlar det om man känslomässigt klarar av risken. Svaret på den frågan borde vara ja för de flesta.

Därmed kan vi dra slutsatsen att t.ex. CSN-lånet är ett lån idagsläget som man inte borde amortera. Man kan till och med vända på resonemanget. Om man har möjlighet att ta mer CSN-lån än man gör i dagsläget, då borde man göra det och investera det. Det finns i dagsläget, mig veterligen, inget lån som är så förmånligt som CSN-lånet. Jag har dock full respekt för att vissa kan hävda att det inte är syftet med CSN-lån.

Vad är bäst gällande bolån? Amortera eller investera?

I det här tredje exemplet tänkte jag resonera kring den vanligaste möjligheten för de flesta av oss – bostadslån. Dessa är lite kluriga då villkor kan se väldigt olika ut. Men låt oss göra följande antaganden:

  • Priset på en genomsnittsvilla i Sverige är ca 3 200 000 kr.
  • En belåningsgrad på 80 % vilket motsvarar 2 560 000 kr
  • En bolåneränta på 1.6 procent
  • Värdet på villan är konstant 3 200 000 kr

Gällande amorteringen gör vi följande antagande:

  1. Amortering på 2 % per år i 50 år
  2. Amortering enligt amorteringskravet på 2 % per år ner till 70 %, 1 % per år ner till 50 % och därefter ingen amortering.

Jag har i ovanstående antagande utgått från att lånet är under skuldkvottaket på 450 %, vilket inte ger den extra procenten i amortering. Ritar man upp lånet och det egna kapitalet (=nettoförmögenheten) i en graf ser det ut som följer.

Jämförelse av belåningsgraden och eget kapital vid en rak amortering om 2 procent per år
Jämförelse av belåningsgraden och eget kapital vid en rak amortering om 2 procent per år

Den streckade linjen är amorteringen från 2 560 000 kr ner till 0 på 50 år. Den heldragna linjen är det egna kapitalet, det vill säga värdet på huset minus skulderna. Utifrån antagandet att värdet är konstant kan vi se hur det egna kapitalet ökar linjärt i förhållande till hur lånet amorteras. Föga förvånande är det egna kapitalet 3 200 000 kr vid periodens slut eftersom lånet är helt och hållet avbetalt.

Tittar vi istället på alternativ B) så ser grafen ut som följer:

Jämförelse av belåningsgraden och eget kapital om man följer amorteringskravet och investerar till 6 procent per år istället.
Jämförelse av belåningsgraden och eget kapital om man följer amorteringskravet och investerar till 6 procent per år istället.

Den streckade linjen visar skillnaden när vi följer amorteringskravet. De första ca åtta åren är graferna identiska eftersom man amorterar 2 procent om året. Därefter slutar vi amortera den sista procenten och investerar den istället. Det innebär att lånekurvan lutar mindre samtidigt som eget kapitalkurvan börjar öka snabbare. När man når 50 % belåning slutar man amortera helt och hållet och investerar de 2 procenten. Det innebär att vi ser att den streckade linjen blir konstant och eget kapital-kurvan blir mer exponentiell och sticker i väg. Tittar vi på värdet slutvärdet efter 50 år har man eget kapital på ca ca 5 000 000 kr. Det vill säga 1 800 000 kr mer än i exempel A. Då har vi även tagit hänsyn till det kvarvarande lånet på 1 600 000 kr.

Jämförelse av att investera eller amortera bolånet

Nedanstående graf visar båda alternativen sida vid sida.

Jämförelse av att bara amortera eller både amortera och investera
Jämförelse av att bara amortera eller både amortera och investera

Jag gjorde även simuleringen med några olika avkastningsantaganden för att se hur mycket bättre det var att amortera och investera än bara att amortera:

  • Vid en avkastning om 4 % tjänar man ca 500 000 kr mer på att investera
  • Vid en avkastning om 6 % tjänar man ca 1 800 000 kr mer på att investera
  • Vid en avkastning om 8 % tjänar man ca 4 200 000 kr mer på att investera

Beloppen ovan är det som man brukar kalla för en alternativkostnad för en amortering. En alternativ kostnad är de pengar man skulle kunna få, men man inte får om man amorterar. Jag brukar tänka på det som att det är pengar som jag lämnar på bordet. Notera att beloppen bygger på ett antal antaganden och att t.ex. hänsyn till skatt, inflation, värdeökning på bostaden och liknande inte har tagits. Poängen med exemplet är snarare att visa på möjligheten och ge ett förslag på hur man kan tänka och resonera.

Jag vill samtidigt också passa på att tipsa om att både Nordnet (annonslänk) och Avanza (annonslänk) erbjuder extremt förmånliga bolån till en låg ränta om man har en belåningsgrad under 50 % och ett stort kapital sparat. Se skärmdumpar från deras hemsidor nedan. Sättet att tänka är således inget ovanligt.

Tänk på att de räknar in både pensioner, privat sparande, hushållets sparande och eventuellt företagssparande när det sätter beloppsgränserna. Jag och Caroline gör redan idag alternativ B) och har som mål att flytta våra bolån till dessa banker så fort vi uppfyller villkoren med 50 % belåning.

Vilken avkastning kan man räkna med?

En vanlig fråga som brukar dyka upp är – var hittar jag avkastning på 4, 6 eller 8 procent om året i genomsnitt. Jag rekommenderar att läsa artikeln:

där jag går genom olika tillgångsslag och portföljer. Jag brukar tänka att idagsläget ger bankkonto ca 1 procent om året, räntefonder ca 2-3 procent, en ränte/aktier-portfölj ca 4-6 procent och en ren aktieportfölj ca 7-8 procent per år.

Tittar man över en 10 års period för en portfölj med 60 procent aktier och 40 procent räntor kan man räkna med en avkastning på ca 5 procent. Sannolikheten för en positiv avkastning i en sådan portfölj över en 10 års period är över 90 procent – oavsett om man gör det själv eller använder en fondrobot. Motsvarande för en portfölj med 90 procent aktier och 10 procent räntor är en avkastning på ca 7 procent per år och en sannolikhet också över 90 procent över en 10 års period.

Dock gäller precis som tidigare att man har uthålligheten och förmågan att klara av nedgångar på uppemot -50 procent över en ett till treårsperiod. För avkastningen är inte jämn på det sättet att det varje år blir 5-7 procent, utan avkastningen är mycket mer extrem. Däremot är årsmedelavkastningen över längre perioder ganska jämn.

Utfallet av en 60/40-portfölj och 3-månaders rörlig ränta (1985-2018)

Jag har roat mig med att titta på utfallet av en svensk nybörjarportfölj med 60 procent aktier (Stockholmsbörsen, SIXRX) och 40 procent räntefonder (3-månaders statsskuldväxlar) och svenska rörlig bolåneränta mellan 1985 och 2018. Bolåneräntan har nämligen kraftigt varierat de senaste 30 åren, något som de flesta som var med på 80-/90-talet kan intyga.

Jämförelse av nybörjarportföljen (60 % aktier i form av SIXRX och 40 % räntor i form av 3MSSVX) och rörlig 3 månaders bolåneränta mellan 1985 och 2018.
Jämförelse av nybörjarportföljen (60 % aktier i form av SIXRX och 40 % räntor i form av 3MSSVX) och rörlig 3 månaders bolåneränta mellan 1985 och 2018.

Den röda linjen i grafen ovan visar den rörliga bolåneräntan och staplarna visar avkastningen som motsvarande nybörjarportfölj skulle ha gett. Du tolkar staplarna genom att t.ex. om du satte in 100 kr i portföljen 1 januari 1999 och tog ut dem 31 december 1999 så hade du ca 140 kr, det vill säga 40 procents uppgång. På samma sätt innebär en negativ stapel att en hundralapp i januari har förlorat motsvarande värde till och med december.

Drar man ifrån räntan från staplarna, det vill säga att vi tittar på vad nettot är så ser grafen ut som följer.

Nettot mellan en nybörjarportfölj och den svenska rörliga bolåneräntan 1985-2018.
Nettot mellan en nybörjarportfölj och den svenska rörliga bolåneräntan 1985-2018.

Grafen visar alltså svaret på frågan: ”Vilken nettoavkastning skulle jag ha på mina pengar om jag betalade av räntan med min avkastning?” Som vi kan se i grafen så har jag först och främst gått plus i 22 av 34 år, det vill säga 65 procent av fallen. Mediannettot är 6,0 % och genomsnittsavkastningen är 4,8 %. Tittar vi på det bästa året så gick man nästan 40 procent plus. Utifrån risken och det negativa perspektivet så gick 12 av 34 år back, den största förlusten ett enskilt år var ca -30 procent, men i genomsnitt låg den på mellan -10 och -20 procent.

Utfallet om man har en längre sparhorisont

Jag tjatar alltid om att man inte kan och bör spara i aktier på korta tidshorisonter. Låt oss därför istället räkna om det och utgå från att vi sparar i 5 respektive 10 år. Då ser graferna ut som följer istället:

Precis som väntat är en längre sparhorisont positiv. Avkastningen blir jämnare och antalet positiva år kryper upp ju längre tidsperioden är. Tittar vi på median och genomsnittsavkastningen hamnar de runt 3,3 procent. Det vill säga att man tjänar i genomsnitt 3,3 % i netto på att investera istället för amortera. Då med hänsyn tagen till bolåneräntan. Med fem års sparhorisont har vi ca 70 % utfall och på 10 års sparhorisont har vi över 90 % positiva utfall.

Jag gjorde även samma beräkningar för en portfölj med 90 procent aktier och 10 procent räntor. Resultatet i jämförelse med 60 procent aktier och 40 procent räntor såg ut som följer:

Jämförelse av den rörliga bolåneräntan och två olika portföljer över olika sparhorisonter mellan 1985 och 2018.
60/40 vs 90/10 1 år 5 år 10 år
Median 6,0 % / 11,5 % 3,3 % / 5,5 % 3,6 % / 5,5 %
Genomsnitt 4,8 % / 9,3 % 3,3 % / 5,6 % 3,3 % / 5,3 %
Max 39,3 % / 65,8 % 15,6 % / 26,7 % 6,2 % / 11,3 %
Min -28,7 %/ -45,0 % -6,3 % / -9,8 % -0,9 % / -2,58 %
Positiva utfall 65 % / 65 % 70 % / 63 % 92 % / 92 %

Föga förvånande var median och genomsnittsavkastningen ca 2 procent högre, de bästa perioderna var bättre och de sämsta perioderna var mycket värre. Det som förvånade mig lite var att sannolikheten för en positiv avkastning faktiskt blev sämre på 5 års sikt samtidigt som de var oförändrade på både 1 år och 10 år.

Som vanligt kommer det till syvende och sist ner till huruvida man känslomässigt klarar en nedgång på -45 procent ett enskilt år utan att freaka ut, sälja av och därmed göra det sämsta man kan. I goda tider som nu är alla övertygade om att de inte kommer att få panik och vara helt rationella. Har man väl varit med om en nedgång så vet man att man inte alltid är så rationell som man tror. Det är en av anledningarna till att jag hellre utgår från en nybörjarportfölj med lägre avkastning men högre sannolikhet att man klarar av. En halvbra plan som man följer är bättre än en superplan som man inte följer.

Resonemanget gäller ju även omvänt – låna på huset för att investera

I alla exempel och resonemang har jag hittills utgått från att alternativet är att amortera eller investera. Men resonemanget är ju lika giltigt för frågan:

Är det lönsamt att låna på huset för att investera?

Det är bara andra sidan av samma mynt. Genom att belåna huset och investera – det som riksbanken tog upp sin rapport – uppnår du samma fördelar. Jag har dock full förståelse och respekt för att det är en fråga som känns – ologiskt nog – helt annorlunda. Det är en sak att stå där med 1 000 kr och välja mellan att investera och amortera och en helt annan sak att gå till banken och låna 1 000 kr för att investera dem. Även det faktiskt är samma sak.

Om det dock känns annorlunda, då kan det vara en ledtråd till att man känslomässigt inte riktigt har landat resonemanget. Mitt råd i sådana situationer – om man ändå vill göra det – är att testa med små steg. Man behöver ju inte gå all-in och belåna maximalt, man kanske kan testa med ett mindre belopp. Dessutom behöver man ha koll på att man inte åker på amorteringskravet om man inte har haft det sedan innan.

If I knew where I was going to live for the next 5 years or 10 years, I’d buy a home and I’d finance it with a 30 year mortgage. It’s a terrific deal… If I had a way of buying a couple hundred thousand single-family homes… I would load up on them. And I would take mortgages out on them at very low rates…

Warren Buffett, en världens bästa investerare

Om du är i situationen att det faktiskt är möjligt att låna på huset för att investera och det känns konstigt, tänk på hur många andra gör. Sannolikt är det väldigt få som köper sitt boende idag på den belåningsgraden som du har. Det finns till och med människor som lånar på huset för att köpa bil eller åka på semester. Det är ju på många sätt en ren kapitalförstöring eftersom sannolikheten att du ska tjäna pengar på det är extremt liten. Men om du lånar och investerar så har du över en 10 års period sannolikheter på över 90 procent på att du kommer vara rikare än när du tar ut lånet. Men som sagt – man ska må bra också.

Skäl för att investera hellre än att amortera

Jag tycker således att man kan argumentera ganska väl för att det från ett matematiskt perspektiv finns anledning att överväga att investera istället för att amortera. Särskilt om vi tittar på lite längre tidsperioder. Det förutsätter dock att man har ett visst utrymme i sin ekonomi – enligt t.ex. fyra-hinkar-principen – och att man känslomässigt klarar av det. Som jag har skrivit om så många gånger tidigare: sannolikheten är att väldigt hög för att du kommer att förlora mer pengar på dåliga beslut än vad marknaden kommer att kosta dig i form av t.ex. nedgångar.

Tänk på att majoriteten av alla sparare överskattar sin risktolerans. Den genomsnittlige 40-åringen idag har inte upplevt IT-bubblan och den genomsnittlige 30-åringen har inte ens upplevt finanskrisen 2008. Utgå därför från att du kommer att freaka-ut. Men bara för det behöver man inte undvika resonemangen, men man behöver kanske inte gå all-in och belåna hela huset. Man kan lära sig krypa innan man börjar springa.

Det finns idag även många fler skäl för att inte amortera mer än man behöver. För det första är räntan extremt låg och väldigt lite talar faktiskt för att den skulle höjas i närtid. Vi har än så länge ett väldigt generöst ränteavdrag om 30 procent, vilket innebär att vi får 30 procent rabatt på all ränta på lånade pengar. Något som jag tycker är fascinerande – varför rabatt på att låna pengar och inte rabatt på t.ex. ekologiska grönsaker?

En annan lite annorlunda anledning till att inte amortera för mycket är en som min mentor Claes-Erik alltid brukade säga:

Banken ger dig mer än gärna paraply när det är sol ute, men så fort det börjar regna kommer de vilja ha tillbaka det.

Det vill säga att det är inte säkert att du kommer att få låna när du behöver låna som mest. Det är en stor anledning att jag brukar avråda företagare att amortera mer än de behöver. Pengar har ett stort möjlighetsvärde och ger valfrihet. Det kan till och med motivera att ha pengar på ett bankkonto med låg ränta.

Ytterligare en anledning är att idag är bolåneräntan lägre än inflationen. Det betyder att om inflationen är på 2 procent och bolåneräntan är på 1.5 procent, så innebär det att du har en ”gratisamortering” på 0.5 % om året tack vara inflationen. Inflationen minskar nämligen värdet på pengar och minskar därmed värdet på ditt lån. Det är väldigt ovanligt eftersom normalt vill de som lånar ut pengar ha en kompensation för inflationen. Att då inte ha några lån idagsläget innebär att du går miste om den här effekten.

Slutligen kan man även argumentera för att det är en bättre riskspridning att ha pengar i fler tillgångslag än bara sitt boende. Det sista argumentet är lite överkurs, men det är att ha ett lån i den egna valutan är ett sätt att skydda sig mot politikerna och inflationen. För om politikerna missköter sig och inflationen ökar, då urholkas värdet på dina pengar men även i det här fallet på ditt lån. Har du inget lån råkar du bara ut för urholkningen av värdet på dina pengar men får inget för det.

Känslomässiga skäl för att hellre amortera än investera

Till skillnad från många andra tror jag inte på att målet med sparande eller pengar alltid är att maximera avkastningen och bli så rik som möjligt. Tvärtom tror jag att det i många fall handlar om att kunna leva ett liv utan ekonomisk stress. Av erfarenhet har jag sett att det framförallt är två saker som orsaker en ekonomisk känslomässig stress hos människor.

  • Skulder och en ekonomisk osäkerhet om man kommer att klara sig
  • Felaktig risk (både för låg och för hög) i sitt sparande

För många kan det innebära att man ökar den ekonomiska stressen – helt i onödan. Forskning visar på att man mår bättre av att amortera och vara skuldfri. Varför ska man då maximera avkastningen om det kommer att få en att må sämre? Fondförvaltaren Eric Strand, som varit med i ett par avsnitt, ställde häromveckan en väldigt bra fråga till mig:

Om man dör och lämnar ett par miljoner efter sig, då kan man fundera på vad man gjorde i livet…

Eric Strand

Tänk om det finns viktigare saker i livet. Det enda jag egentligen är ute efter är att man ska kunna fatta ett väl avvägt beslut. Om beslutet sedan är det ena eller det andra, det spelar faktiskt mindre roll. Fattar man beslutet om att investera istället för amortera så behöver man autentiskt fråga sig själv om man kommer att kunna sova gott om natten, om man är säker på att man inte kommer att freaka ut och att man har förutsättningarna för att övervintra en nedgång som kan pågå i 12 – 36 månader.

En sista spaning och slutord

Jag vill verkligen rekommendera övningen med att vända på perspektivet:

Om du kan tänka dig att investera istället för amortera. Skulle du kunna tänka dig att belåna huset för att investera pengar?

Om inte, då hoppas jag att du också ser den logiska kullerbyttan som inte är helt ovanlig. Jag säger inte att man ska agera på ett visst sätt om man råkar ut för den, men det är ett intressant samtal att ha tillsammans med någon. Hur kommer det sig att det ena är okej men inte det andra.

Min andra spaning är att jag, som sagt, upplever att många överskattar sin självdisciplin och sin risktolerans. Jag har träffat människor som har slutat amortera för att det skulle investera, men sedan har pengarna gått till olika sorters konsumtion. Där står jag fast vid min åsikt. Om valet står mellan att amortera och konsumera, då är rätt beslut nästan alltid att amortera.

Jag brukar skoja om att man inte alltid behöver lita på allt man känner eller ens hjärta/hjärna berätta för en. Tricket är snarare att försöka hitta sin balans mellan det intellektuella/rationella och det känslomässiga/intuitiva. Vinstmaximering och det matematiskt rätta är långt ifrån alltid rätt. Tvärtom skulle jag för mig själv hellre vikta upp det känslomässiga, för till syvende och sist så är det ju våra känslor som avgör vår livskvalitet. Inte pengarna på kontot.

Lycka till med ditt beslut!
Jan och Caroline

Prenumerera på vårt nyhetsbrev (gratis)

Vi vill gärna tipsa om att prenumerera på vårt kostnadsfria nyhetsbrev. Det kommer ca en gång i månaden och innehåller de senaste artiklarna på bloggen och lite övriga tips. Det är super om du inte är inne på bloggen varje dag eller vecka. Att vi idag har över 50 000 prenumeranter är något vi är stolta över:

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Stöd oss gärna via Patreon

Om du tyckte den här artikeln var bra och hade glädje av den, då får du gärna sponsra eller stödja oss via Patreon. Till våra Patreon-medlemmar ger vi även olika sorters mervärde, nu senast t.ex. tips om en investeringsmöjlighet vi inte har skrivit om på bloggen. Dessutom är samtalen vi har där betydligt bättre än i andra sociala medier. Läs gärna mer:

Det är även våra Patreon-medlemmar som bidrar till att göra det möjligt att skriva dessa längre artiklar där vi kan prata färdigt om ett ämne. Ett stort tack till dig som redan stödjer oss.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln då kommer du även ha glädje av följande artiklar:

Hur gör/tänker du om att amortera/investera?

En av de saker jag älskar mest med bloggen är kvaliteten på diskussionerna i kommentarerna. Jag lär mig många gånger minst lika mycket som många av er läsare. Därav är jag nyfiken på vad du tänker:

  • Hur gör eller tänker du kring att amortera, spara, investera eller låna?

Tack än en gång för att du bidrar till att vi kan bli rika tillsammans!
Jan Bolmeson


Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.

Kommentera

105 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Jag har faktiskt utan att jag riktigt reflekterat på det på det här sättet som ni tar upp i videon, gjort pris så här med mina lån. De gångerna jag tänkt på det alls har jag tänkt att just CSN-lånet inte är något jag tänker betala tillbaka snabbare än nödvändigt just på grund av att jag utan bekymmer klarar av att investera mig till en bättre avkastning. Mitt bostadslån å andra sidan är något jag inte funderat kring på samma sätt men faktiskt gjort på exakt samma vis inser jag nu. Jag vet att tanken slagit mig att det är garanterad avkastning även om det bara är 2%. Det är ändå en bra räntefond men som jag kanske inte kan ta ut kapitalet ur hur som helst. Jag tog lånet något enstaka år innan amorteringskravet infördes så jag har en belåning på 75% och har som längst kommit till den tanken att jag skulle vilja amortera. Men det har aldrig resulterat i att jag börjat utan pengarna har slussats in på mitt ISK istället.
    Men, det roliga med att se er video om detta i denna videon är att jag inser att om ni ställt frågan till mig igår hade jag sagt att jag inte skulle belåna min bostad för att investera om ens alls.

    Nu tror jag att jag kommit till insikt med att försöka gå någon gyllene medelväg mellan siffrorna och känslorna. Belåna mig ”lagom” är nog en bra idé. Om det av någon anledning skulle skita sig med investeringen så vill jag kunna känna att smällen är hanterbar med min lön på några års sikt. Lite som att vissa brukar säga att man inte ska sätta pengar på börsen som man inte är beredd att kunna förlora. Så ska jag nog inte sätta lånade pengar på börsen heller som jag inte är beredd att förlora. Men som ni sa, tiden är ens vän i detta fallet.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Robert
  2. Vit pil

    När jag köpte ett medlemskap i en bostadsrättsförening för 1.500.000 2012, lånade jag 1.000.000. Mitt mål då var att jag ville bli skuldfri inom 6 år, halvvägs genom resan blev jag intresserad av aktier och började handla med mindre summor för att lära mig. Är nu skuldfri och har över 220.000 sparat som jag har börjat investera. Har genom mitt låga risktagande förlorat mycket pengar under tiden jag valt att amorterat istället för att investerat i en global indexfond. Fördelen som jag ser det är att jag nu inte behöver oroa mig för en svensk bostadskrasch eller en global aktiemarknadskrasch, utan ifall de uppstår har det istället blivit en möjlighet.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik Johansson
  3. Vit pil

    Hej Jan, tack för många bra avsnitt. Den senaste tidens avsnitt om belåning, amortering och investeringar har gjort att jag övervägt en kombination av dessa. I dagsläget äger jag en bostadsrätt och investerar inget då jag vill amortera lägenheten till 70% belåning. Det kräver ca 175000. Jag sparar i dagsläget 20000 utöver amorteringskravet i månaden. Jag undrar vad du tycker om att istället investera allt i en rika tillsammans portfölj på nordnet och sedan belåna den och amortera med lånet på lägenheten för att komma ner till 70% belåning. Då kringgår jag amorteringskravet till en lägre ränta än den jag har samtidigt som jag kommer igång med en väldiversifierad portf ölj. Jag är 28 år om det har någon betydelse.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonas
    1. Vit pil

      Oj, vilket fantastiskt sparande. Med det kassaflödet så får du många möjligheter. Tyvärr är det svårt för mig att säga något konkret, men ditt resonemang låter sunt. Lycka till med ditt sparande och grattis till en fantastisk ekonomisk situation.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  4. Vit pil

    Det här avsnittet gillade jag. Extra intressant att höra om investera kontra amortera.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
    1. Vit pil

      Ja, jag såg det. Ska ta kontakt med honom och höra om planerna framåt och se vad vi kan använda för ersättning.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  5. Vit pil

    Jäkligt intressant ämne och något jag gnuggat geniknölarna om ett par gånger. Jag försöker, i högsta möjliga mån, vara rationell in i bänken och acceptera en viss nivå av risk om jag tror att jag kommer få nettofördelar med mitt handlande. Främst har det här yttrat sig i att jag, mer än de flesta, har vågat ha en ganska hög belåning på min aktieportfölj för att få upp dess storlek snabbare. Dessutom investerar jag mycket i aktier med hög direktavkastning vilket ger mig en större trygghet i att jag hittar fördelar i belåningen av aktieportföljen på det här viset, kika gärna in min artikel om detta här https://10arsplanen.blogspot.com/2018/11/belaning-av-aktieportfoljen.html

    Tror att många tjänar på att tänka till ett extra varv här och göra matten bakom lånen/amorteringarna/sparandet. Vad ger bäst resultat om du bara går på siffrorna? Vilken nivå av risk kan du leva med?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    10årsplanen
  6. Vit pil

    Bra avsnitt!

    Varför säger man alltid att ex medlemslån ska undvikas till varje pris, eller räknar jag fel…

    Räkneexempel: Ska köpa en bil för 100’
    Eget kapital 100’
    Fritt kapital varje månad är 10’
    Medlemslån 4,65%
    Avbetalningstid 5 år

    Lånar 100’ ger totalkostnad 111 819 och en månadskostnad på 1800:-
    Jag kan då investera 100’ till en avkastning på 6% samt 8200 :- (10 000- 1800:-) per månad, vilket ger 770 389:- på 5 år.

    Köper jag bilen kontant som många förespråkar har jag inget startkapital att investera men kan då investera 10 000 per månad vilket ger 760 311:-

    Jag har alltså 10 000 mer efter 5 år och mina 100 000 känns säkrare i en indexfond än i en bil.

    Rätta mig gärna om jag räknat fel!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stein
    1. Vit pil

      Att köpa en bil ger ett stabilt negativt kassaflöde i form av värdeminskning, kostnader för användande och ränta på lån. Att investera i en indexfond ger en osäker avkastning som på fem år såväl kan vara +10 % per år som + 2 % per år även om dina 6 % per år är mer sannolikt. Att köpa en bil ger alltså snarare en säker förlust, men det innebär inte att inte de flesta av oss behöver ha bil.

      Det du egentligen ska tänka är följande: om jag har t.ex. 100’ kontant ska du då inte satsa 100’ i en indexfond och sedan belåna din fond så att du kan låna 80’ för en ränta som är lägre än 4.65%. Sedan kan du ta de 80’ och belåna dem och köpa ytterligare fonder för 64’ och så vidare. Totalt kommer du då upp till 500’ i fonder där du har lånat 80 % – ungefär som ett bolån kan se ut.

      Förutsatt att avkastningen verkligen blir 6 % per år (eller till och med mer) så kommer du att tjäna MYCKET på grund av hävstången. Problemet med ett sådant upplägg (och jag har inte kollat upp om man verkligen kan göra något så aggressivt) är att du redan vid en nedgång på 20 % har förlorat hela din insats.

      Kanske inte riktigt svar på frågan men spontant låter 4,65 % inte som något bra lån överhuvud taget och med ett resonemang om säkra 6% BORDE du ta mycket större risker.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  7. Vit pil

    Hej Jan,
    som vanligt stort tack för allt jobb du lägger ner för att få oss att fundera.

    Med amorteringsplaner 50 år kommer de flesta att bli pensionärer innan lånen är betalda, med en pension på 40 % (?) av inkomsten. Kanske talar det för att amortera mera, för att minska påfrestningarna efter pension? Vad tror du Jan?

    Gäller resonemanget investera/amortera för pensionärer också?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stellan
    1. Vit pil

      Jag tror egentligen att det är än viktigare att investera parallellt med att man amorterar enligt amorteringskravet. För det gör ju att man faktiskt har möjligheten att amortera vid något tillfälle i framtiden. Annars blir det som du skriver att man aldrig blir skuldfri. Det är i och för sig inget självändamål men det påverkar vårt välmående mycket.

      Jag skulle således absolut säga att resonemanget gäller pensionärer också.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  8. Vit pil

    När det gäller det här med lån så har ett bolån lägre risk eftersom om man har ett lån på aktier på 30% och börsen kraschar med en nedgång på 50% så har belåningsgraden ökat till 60% och har man som ditt exempel 80% belåning på aktier istället för på bostaden så har allt gått åt skogen därför kan man inte låna lika mycket på börsen och bostaden är säkrare eller har jag missuppfattat exemplet där du visar att risken är den samma?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Mikael
    1. Vit pil

      Och vad händer om bostadsmarknaden kraschar i din kommun med 50%?
      Hade jag sett samma graf som Jan visar för bostadsmarknaden och den visade aktiemarknaden istället då hade iaf jag varit helt övertygad om att börsen är kraftigt övervärderad.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jimmy
  9. Vit pil

    Väldigt bra avsnitt och har gett mig en del att fundera på framöver.

    Nu är jag rätt novis på det här med bolån och har inget lån själv.

    Men om man ska investera istället för att amortera, ska man ha ett rörligt bolån då eller bundit räntan på x antal år?

    För jag tänker lite om man har ett rörligt bolån då förutsätter man räntan kommer att vara låg under överskådlig framtid?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Michael
    1. Vit pil

      Väljer man fast så väljer man säkerhet/förutsägbarhet och för sådant får man betala för.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Joppa
    2. Vit pil

      Tar inte banker ut en extra avgift om man vill amortera extra på ett bundet lån eller har jag fått det om bakfoten?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
      1. Vit pil

        Jo, men till skillnad mot förr så får de bara ta ut de kostnader som de har för att lösa lånet. Så det är betydligt bättre än det var förut. Men, jo det stämmer.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
  10. Vit pil

    Jag kanske tänker fel, men kan inte amortering vara ett alternativ till räntefonder? Säg att jag har en 60/40-portfölj och månadssparar 1000 kr. Ett alternativ till detta skulle kunna vara att ha en 100/0-portfölj och månadsspara 600 kr, men amortera 400 kr. Har jag en bunden 3-årig ränta på 2% har jag ju då en "riskfri" avkastning på 2% på dessa 400 kr.

    Spiltan Räntefond har över fem år haft en årsavkastning på ca 1.5%. Att sedan på (halv)årsbasis (t.ex. i samband med rebalanseringen) öka sitt månadssparande med differensen av hur mycket man betalar tillbaka till banken i ränta varje månad (jämfört med tidigare år), borde man komma åt ränta-på-ränta-effekten?

    Nackdelen antar jag är att pengarna binds upp i bostaden och att det blir mycket krångligare att rebalansera.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kungsgeten
    1. Vit pil

      Ja, definitivt svårt att komma till banken och säga att jag vill ta ett lån på exempelvis 10’ för att köpa aktier som en del av en ombalansering speciellt med tanke på att ombalanseringen i så fall beror på att aktieindex har gått ner.
      Ett annat problem är att man vid en nedgång ser hela nedgången på Avanza/Nordnet/Lysa och inte inklusive ”krockkudden” vilket gör att det känns psykologiskt värre.

      Dock, i den mån man klarar av att vara helt logisk ska ditt resonemang vara korrekt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  11. Vit pil

    Oj vilket bra avsnitt! Har funderat på detta länge, men aldrig nått hela vägen fram i logiken. Tack för vägledningen. Förstår att det ligger otroligt många arbetstimmar bakom det här inlägget.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johannes
  12. Vit pil

    Väldigt intressant avsnitt!

    Borde dock tagit upp lite mer om framtida ränteläget och eventuellt slopat ränteavdrag osv.
    Detta avser ju ett sparande på lång tid och då kan man knappast räkna med att bolåneräntan ligger kvar på 2-2,5 %. Vad händer med investeringsplanen om räntan når 5-6 %?

    Sen borde väl Lysa ses som ett mindre bra alternativ till Avanza och Nordnet i och med att man inte kan belåna dessa fonder?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sebastian
    1. Vit pil

      Helt klart skulle ett slopat ränteavdrag påverka kalkylen. Med tanke på att det snarare skulle kunna handla om ett nedtrappat ränteavdrag skulle effekten endast få påtaglig betydelse först på mycket lång sikt.
      Det man också kan fundera på är att med högre räntenivåer om vi skulle komma dit skulle inte längre räntefonder bara vara krockkudde utan påtaglig avkastning utan snarare ge hyfsad och stabil avkastning (efter en initial nedgång i samband med räntehöjningarna). Å andra sidan kan detta innebära en broms på aktieindexutvecklingen. Om det skulle gå att kunna få mer än 4-5 % ganska riskfritt blir detta ett attraktivt alternativ till aktiemarknaden

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan-Olov Andersson
  13. Vit pil

    Blev inspirerad att räkna på det egna bolånet efter att ha lyssnat på denna pod. Satte upp två scenarion med 6 % avkastning på investering. I det första fallet amorteras lånet till 0 så snabbt som möjligt, och efter det investeras motsvarande summa varje månad. I det andra fallet amorteras lånet enligt miniminivån och överloppspengarna investeras. I båda fallen återinvesteras all vinst. Kurvan för icke amortering är brantare än den för amortering, men de möts först efter ca 30 år. De första ca 30 åren är det alltså mer lönsamt att amortera i vårt fall. Lägg till att vi är skuldfria efter ca 10 år så vi inte längre behöver bry oss om att tjäna in räntan på lånet, så länge investeringen går på plus är det automatiskt vinst. Vid lägre amorteringstakt blir kurvorna dock lika de ni presenterar i podden. Vår amorteringstakt är medvetet ansträngd och inte lämplig för alla, men ni kunde kanske prata lite om hur amorteringens storlek påverkar resultatet av investering.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Axel
    1. Vit pil

      Tror du måste räknat galet eller så missförstår jag dig. Under förutsättning att bolåneräntan är 2 % och att börsen ger 6 % är det ( i mattematikens underbara värd) alltid mer lönsamt att investera på börsen än att amortera. Sen är veklighet givetvis inte så enkel

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Falck
  14. Vit pil

    Hej Jan och Caroline! Tack för en grym podd, senaste avsnittet var jättebra och mynnade ut i en fundering från min sida. Jag tänker att det är vettigt att jämföra alternativen att amortera, spar på sparkonto, investera osv, men det jag saknar lite är ett resonemang kring exit för investeringsalternativet. Som pratat om tidigare är det viktigt med mål för sitt sparande och även om man investerar idag så vill många någon gång konsumera något, oavsett tidshorisont och oavsett om det är en ny bostad eller något annat. Då tänker jag att det är bra att också prata om effekterna av att sälja av sin investerade portfölj, givet dagens förutsättningar, exempelvis skatteeffekter eller andra typer av avgifter. Het enkelt konsekvenserna av att omvandla sitt investerade innehav till likvida medel, för det är väl sällan gratis? Eller missar jag nåt?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Pär Öberg
  15. Vit pil

    Just det här har jag tjatat om i flera år men det verkar hopplöst att få folk att förstå denna simpla matematik. Själv har jag gjort allt för att minimera insatsen till bolånet och undvika amortering. Har kunnat lägga betydligt mycket mer pengar på börsen än om jag skulle amorterat vilket har varit väldigt lönsamt hittills. Har till och med begärt uppskov på vinsten och investerat uppskovet på börsen. Nu sitter jag dock och funderar på om jag inte ska börja belåna portföljen också. Det är ju väldigt rimligt att belåna till en ränta på mellan 0 och 0,99%.

    En aspekt ni missat (tror jag, har inte riktigt sett klart allt än) är att räkna på hyresrätt vs bostadsrätt/villa. De flesta jämför hyresrättens månadskostnad med bostadsrätten/villan och kommer fram till att det är billigare att köpa. Det de sällan eller aldrig tar med i beräkningen är att du i bostadsrätten/villan måste låsa upp en jäkla massa pengar och därmed gå miste om den avkastning dessa pengar istället kunde ha gjort på annat. Säg att du pungar upp 800 000 per år för din villa. Hade du istället bott i hyresrätt så hade du kunnat göra över 5000 spänn per månad (räknat på 8% avkastning) så den summan måste du ju räkna med som kostnad för villan/bostadsrätten när du jämför med hyresrätt. Vips blir det inte lika självklart längre att hyresrätt alltid är så mycket dyrare.

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Joppa
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar och jag håller med dig. Vi gjorde själva precis så i många år. Men det är absolut en aspekt att lyfta fram. Tack för feedbacken!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Ben Felix har gjort en suverän video på det ämnet:
      Renting vs. Buying a Home: The 5% Rule

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Kalle2
    3. Vit pil

      I tanken kan en hyrd bostad räknas som 100% belåningsgrad. Risken är ju inte densamma men räntan blir en del av hyran.

      Om det är en bra affär beror ju på hyresnivån kontra avkastning på det du investerar kapitalet i istället för en bostad.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Kalle
    4. Vit pil

      Problemet är bara att ingen som lånar 2 milj. för att placera pengarna på börsen men det går bra när det gäller en bostadsrätt eller hus.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Erwin
  16. Vit pil

    Tack för ännu en matig och tänkvärd artikel! Ni gör ett kanonjobb!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jonathan
    1. Vit pil

      Tack för de fina och uppmuntrande orden. De värmer!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  17. Vit pil

    Tack för intressant avsnitt. Jag har just nu 50% belåning på min lägenhet. Dessa är investerade i en portfölj bestående av lika delar aktieindexfonder, obligationsfonder och guld som ombalanseras årligen. Funderar på att öka belåningen till 80% och stoppa in pengarna i denna portfölj. En fråga jag har är vad skulle hända om lägenheten sjunker till tex 50% av nuvarande värde. Kan banken kräva extra amortering eller att lägenheten ska säljas pga av att värdet understiger lånet?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    miljardarinnan90
    1. Vit pil

      Nej det kan de inte så länge du betalar räntan. Innan 2014 kunde de göra det, men en regeländring satte stopp för det.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Kalle
  18. Vit pil

    Detta var helt klart mitt favoritavsnitt!!! kommer kolla om flera gånger innan det blir aktuellt att ta csn-lån för mig, tack för en bra blogg/podd :)

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Victor
    1. Vit pil

      CSN-lån är så brutalt enkelt att du inte ens behöver fundera. Ta så mycket lån du bara kan oavsett om du behöver pengarna eller ej.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Joppa
      1. Vit pil

        Absolut men man får vara lite realistisk också. Det kommer inte utan motkrav. Du ska klara ett antal högskolepoäng per termin annars kan man bli återbetalningsskyldig. Går dock att lösa med att fixa dem dära poängen. Och det kanske blir svårt för någon som har heltidsjobb och ska studera samtidigt eller om man är student utan något kapital. Bästa situationen hade varit om man hade jobbat lite innan man började plugga så att man kan leva på dessa pengarna under studietiden, och samtidigt ta CSN lånet och investera allt varje månad :) Gratis pengar i princip

        0
        Gravatar ikon för användaren
        A
    2. Vit pil

      Kan vi spinna vidare på detta med CSN-lån / studielån och verkligen bena ut det ordentligt.
      Jag ska börja studera våren 2020, och kommer kunna klara mig på enbart arbete (eller åtminstone näst intill enbart arbete) vid sidan av studierna. MEN, CSN-lånet är ju otroligt fördelaktigt och det skulle vara fint att reda ut hur man optimerar det på bästa möjliga vis!
      Med resonemanget i videon/inlägget vill jag ju låna så mycket som möjligt, för att investera i exempelvis globalfond och räntefond, men det finns väl en del förhinder? T ex att man inte får arbeta hur mycket som helst och ändå vara berättigad till CSN-lån?
      Någon som har koll på detta får gärna inflika vad ni tycker vore en bra strategi.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Primalisten
      1. Vit pil

        Det finns regler kring hur mycket du får tjäna, hur många poäng du ska klara osv. Finns att fördjupa sig på CSN:s hemsida.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Joppa
  19. Vit pil

    Tack för ett väldigt bra avsnitt, ett av de bästa på länge!

    Har själv räknat mycket på att faktiskt belåna huset högre och investera den extra belånade delen. Räknar då för egen del hur mycket skillnad det kan göra till pensionen. Ska även överväga möjligheten att belåna portföljen hos Avanza.

    En fråga relaterat till bolån:
    Upplever ni att bankerna sätter bolåneräntan enbart kopplat till säkerhet? Jag tycker nämligen att det verkar som att dom även sätter räntan baserat på hur stora lån man har då det ger mer vinst för banken.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    JL
  20. Vit pil

    Hur ser formeln ut för att räkna ut kostnaden för den totala räntan inkl amortering under en viss period.
    Sedan undrar jag hur den totala räntekostnaden kan bli lägre i pengamaskinscenariot (1.512.000), där man inte amorterar något än på alternativet när man väljer att amortera hälften (1.582.250).

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Alexander
  21. Vit pil

    Hej, intressant artikel. Dock anser jag att resonemanget kring ”bara amortering” är felaktigt. Då ett lån i verkligheten består av ränta + amortering anser jag att det är felaktigt att räkna ensidigt med en fast amortering. Gör man det kommer man nämligen felaktigt lyfta fram amorteringen som ett dåligt alternativ.

    Vad menar jag då?
    Om vi tar samma exempel med 2,6 miljoner i lån till 3% ränta där man amorterar 5000 i månaden. Då kommer ränteutgiften vara 6000 kr i månaden. Den totala utgiften för lånet kommer därför till en början vara 11 000 kr i månaden.

    Om man behåller en amorteringstakt på 5000 kr i månaden i takt med att lånet minskar innebär det att utgiften för lånet successivt minskar.

    Om vi ska jämföra amorteringsscenariot med att investera i en pengamaskin är det såklart vansinnigt att utgiften ska minska. Åtminstone om man jämför med en pengamaskin där man återinvesterar utdelningar och drar nytta av ränta på ränta.

    För en ”amorteringsmaskin” skall man givetvis öka amorteringen i takt med att ränteandelen sjunker. På så sätt uppnås en amortering-på-amortering effekt.

    Följaktligen borde grafen för amortering också därför visa en kurva som viker av nedåt i takt med att amorteringen blir högre och den borde då vara ett alternativ till pengamaskinen.

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
  22. Vit pil

    Hej,

    Jag undrar hur man ska tänka när man har amorteringsfritt? Vi har precis flyttat in i vår nybyggda villa och har som sagt 5år amorteringsfritt.

    Mitt mål till 2023 är att hamna under 70% belåning vilket i dagsläget blir 360.000kr som måste in år 2023.
    72.000kr om året eller 6000kr i månaden.

    Mitt sparande idag per månad:
    Resespar: 500kr
    Buffert: 1000kr
    Fonder: 530kr i indexfonder hos banken p.g.a. bättre bolåneränta
    Aktier: 10000kr, vissa månader blir det ännu mer men målet är 8000kr för att spara 100.000 om året.

    Min strategi är kort sagt, buy-n-hold-4-ever. Jag köper bra bolag och vill behålla för alltid som Buffet kort sagt. Sover gott om natten vid nedgångar men är lite orolig över att behöva sälja något om 5år så har det dippat en hel del.

    Vi är 32 respektive 27år gamla, ett barn på 6 månader och planer på ett barn till inom 1-2år
    Hushållets nettolöner: 37.000kr + Mammapenning så vill endast ta med min lön i frågan.
    Husvärde: 4 200 000
    Lån: 3.300.000kr (1,49% ränta)
    Likvida medel/Buffert: 25000kr (0,5% ränta) + 2st kreditkort med 30.000 vid behov
    Aktier och aktiefonder: 300.000kr (75% Large-cap och 20% mid och 5% small)
    Förstår om du inte ger direkt rådgivning, men hittar inget liknande i något denna tråd. Tar gärna upp lite tänket som jag bör ha.

    Tack,

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Robban
    1. Vit pil

      Tack för din kommentar och för att du läser på bloggen, men det är bättre att du ställer frågan i:

      Där får du svar även av andra läsare som inte hittar till den här kommentaren. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  23. Vit pil

    Hur står sig den här artikeln idag anno 2017 när vi möjligen går mot ökade räntor fr.o.m. mitten av 2018?

    Om man köper en bostadsrätt idag på t.ex. 2 miljoner, varav säg 80% är belånat – är det fortfarande rekommenderat att inte amortera (eller endast amortera så lite som reglerna kräver) och investera allt i den långsiktiga pengamaskinen?

    Rent intuitivt/känslomässigt känns det lite läskigt. Borde man inte passa på att amortera av så mycket som möjligt innan räntorna ökar och det blir dyrare att ha lån? Ju mer man amorterar av desto mindre skuld har man kvar som räntan multipliceras med (typ omvänd ränta-på-ränta)?

    Fast det är väl just det här artikeln handlar om, att så länge räntorna är lägre än förväntad avkastning på pengamaskinen så är det mer logiskt att man lägger det på pengamaskinen.

    Men man bör ju egentligen inte kolla på räntan i dagsläget, utan på vad räntan i genomsnitt visar sig bli de kommande 15-25 åren (om man köper en bostadsrätt idag).

    Är det troligt att den genomsmittliga räntan de kommande 15-25 åren är lägre än 6%? Lägre än 4%? Om det inte är troligt, eller inte tillräckligt troligt, att den genomsnittliga räntan i det kommande 15-25 årsspannet är lägre än 6%, ja då är det väl inte rekommenderat att satsa allt på pengamaskinen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Victor
    1. Vit pil

      Jag skulle säga att resonemanget i artikeln definitivt fortfarande håller. Skulle man sammanfatta artikeln i en enda mening så är det:

      • ”Så länge avkastningen på ditt kapital är större än räntan för lånet, ha pengarna investerade. ”

      Precis som du säger behöver man också kolla på ett längre perspektiv, då det inte är praktiskt/lämpligt genomförbart på månads- eller ens 12 månadersbasis. Det handlar om att ha det över en större tidsperiod.

      Sedan behöver man självklart även ta hänsyn till känslorna, sover man dåligt om natten med ovanstående lösning, så är det ju betydligt bättre att amortera tänker jag.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  24. Vit pil

    Hej Jan,

    Jag har en fråga då jag precis köpt en bostadsrätt på 770 000kr och har ett lån motsvarande detta:

    1. 50 000kr topplån till räntan 4%
    2. 654 500kr bolån till en rörlig ränta på 2%

    Jag har tänkt amortera ca 10000kr/månad. Minimalt på bolånet och resterande på topplånet. Topplånet kommer att vara betalt inom 6 månader och därefter har jag bara bolånet kvar. Förutsatt att räntan fortfarande är under 2,5% är det värt att spara i en pengamaskin eller fortsätta amortera så mycket som möjligt på bolånen?

    Jag förstår ditt resonemang i artikeln, men tänkte på en mer realistikt avkastning för mig på 6% samt ett bolån på 2,5%.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Ardi
    1. Vit pil

      Jag skulle absolut säga topplånet först, det är ju som en garanterad avkastning om 4 %. När det gäller det andra så skulle jag säga att i dagsläget med låga räntor inte amortera mer än nödvändigt enligt resonemanget i artikeln – under förutsättning att du har buffert och höjd för eventuell räntehöjning.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  25. Vit pil

    Även ett billån kan vara ett bra lån. Jag köpte min bil kontant för sex år sedan. Det ångrar jag nu. Jag borde ha lånat och haft pengarna stående i aktier eller aktiefonder

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Gunnar Nilsson
  26. Vit pil

    Hej,
    Så glad över att ha hittat din blog så jag äntligen kan börja ta kontroll över min ekonomi!

    Fråga:
    Jag och min fru bor i en bostadsrätt, som vi köpt utan lån. Funderar nu på att belåna den och investera pengarna enligt din fondportfölj. Tänker att om bolåneräntan går upp rejält så säljer vi fonderna och gör en engångsmortering på rubbet.
    Låter det vettigt?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rikard
    1. Vit pil

      Ja, så länge man kan hålla huvudet kallt och inte säljer vid en nedgång. Tänk att nedgångar på börsen kan vara upp till -50 % och det är ingen extrem eller ovanlig händelse. Belåna dock inte för mycket och glöm inte att månadsspara in. Jag skulle kanske säga att ett bra sätt är kanske att ”låtsas” betala ränta för ett lån på säg 85 % för lägenheten (som de flesta andra gör), men istället sätta av pengarna i ett sparande.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  27. Vit pil

    Hej och tack för en fantastisk blogg, jag lär mig mycket av dig! Jag står i valet mellan att amortera eller spara på aktiemarknaden och tänkte fråga efter din åsikt givet det låga ränteläget och vad jag tror är högt värderade aktiemarknader. Premisser

    35 år gamla, tre barn under 4 år
    Hushållets nettolöner: 46.000kr+37.000kr
    Husvärde: cirka 8.500.000kr
    Lån: 3.600.000kr (1,16% ränta)
    Likvida medel: 1.100.000kr (0,7% ränta)
    Aktier och aktiefonder: 950.000kr

    Förstår om du inte ger direkt rådgivning, men lite guidning i hur jag ska tänka skulle verkligen uppskattas! Tack!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    David
    1. Vit pil

      Jag tror ju personligen inte på att förutsäga framtiden, utan jag tror ju på att ha en strategi som inte förutsätter det. Samtidigt med tanke på er mycket goda ekonomiska situation skulle jag nog prioritera ett långsiktigt sparande i aktier och fonder. Jag skulle även övervägt bli private banking-kund på Avanza/Nordnet för att få tillgång till deras låga räntor på bolån på under 1 procent. Då får du dessutom spelrum med investeringarna.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  28. Vit pil

    Förstår inte hur du menar med pengamaskinens värde efter 25 år. Poängen var väl att man skulle avveckla den helt när dess värde tillslut uppnår lånets storlek? Utgår du ifrån att man börjar om från scratch med ny pengamaskin när lånet är återbetalt och att den då kommer vara värd 286 361 respektive 753 312 kr när det totalt sett har gått 25 år, eller hur har du räknat?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik
    1. Vit pil

      Hänger inte riktigt med på frågan. Det är ju ett teoretiskt exempel med total återbetalning. Kanske inte något man behöver göra då.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Alltså såhär, ska försöka förklara lite tydligare. Det jag undrar över är tabellen, närmare bestämt kolumnen ”Värde på pengamaskinen”. Om vi tar förslaget ”Endast pengamaskin” som exempel så förefaller det för mig orimligt att pengamaskinen endast skulle vara värd 753 312 kr efter 25 år. Så kan ju uppenbarligen inte vara fallet eftersom att hela ditt räkneexempel bygger på att pengamaskinen ska ha uppnått ett värde av 2 600 000 kr för att lånet ska kunna återbetalas (vilket du skriver redan har gjorts efter 18-19 år). Så hur menar du när du skriver att pengamaskinen är värd 753 312 kr efter 25 år?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Erik
      1. Vit pil

        Jag tänker att värdet är 753 000 efter att lånet är betalt. Alltså det man har utöver exempel 1.

        0
        Gravatar ikon för användaren
        Jan Bolmeson
  29. Vit pil

    Hej,
    Du säger följande:

    Problemet är att 95 % av befolkningen i Sverige har dåliga lån. Ja, både huset, bilen, båten och sommarstugan är dåliga lån. Dåliga lån bör alltid amorteras, om inte avkastningen sätts någon annanstans tills dess att räntorna ökar och man då gör en engångsamortering. Bra lån, som gör dig rikare, behöver man däremot inte amortera så länge de backas upp av en riktig tillgång (eftersom man alltid kan avyttra tillgången och lösa lånet).

    Men jag hänger inte med på hur allting går till kan du utveckla eller förklara mer detaljerat hur du egentligen tänker? Min uppfattning är att man tar ett lån sedan investerar man du istället för att köpa bostaden och sedan köpa bostaden efter man har fått den avkastningen man behöver? Har jag fattat fel i det fallet förklara göra hur du menar att man ska göra.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    alfred
  30. Vit pil

    Du skriver att Akelius Spar har 5 % ränta. Vad jag kan se så har de 3,5 %. Har du något annat bra tips på en bank som har bra ränta?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Helene
    1. Vit pil

      Nej, tyvärr inte i dagsläget.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  31. Vit pil

    Kommentar till exemplet med Torsten Jansson: ”Om man har ett lån till banken på en miljon kronor så har man själv ett problem. Om man däremot har ett lån till banken på en miljard, då är det banken som har ett problem!”

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Harry
    1. Vit pil

      Ja, precis! Var väl ett liknande exempel med Jay-Z häromåret när folk hade åsikter om att han hade lånat 30 miljoner USD på ett år, men det är ju inte ett problem om han hade en inkomst på över 100 miljoner.

      Det är ju snarare värre här i Sverige där vi lugnt lånar 2 500 000 på en årslön på 500 000 kr…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  32. Vit pil

    Kan du förklara hur du räknat ut den totala räntan som blivit betald efter 25 år. I exemplet med 100% pengamaskin borde väl räntebeloppet bli 2400000 x 0,03 x 25 = 1,8M? Jag har gjort en egen kalkyl i excel och jag får inte samma belopp som dig, inte heller på de andra två exemplen. Istället får jag faktiskt en något högre räntekostnad totalt sett (fram tills att lånet är helt avbetalt) om man använder 100% investering. Dvs 1,47M vs 1,44M. Så hur har du räknat? Tack för en mycket intressant blogg.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Oskar
    1. Vit pil

      Skulle också vilja veta hur beräkningarna är gjorda, jag tror något är fel.

      Jag tror Jan har tänkt följande: Du kan med 100% pengamaskin redan efter 18-19 år betala av lånet. Därför betalar du ju inte ränta i 25 år. Räknar man 0,03 * 2400000 * 18 (eller 19) får man dock lite lägre belopp än den angett. Det verkar som Jan räknat med 21 år: 0,03 * 2400000 * 21 = 1512000. Vilket är helt okej, men det blir väldigt förvirrat i tabellen, är alla siffror där för 21 år? Om det är olika år för olika siffror i tabellen är det lite missvisande.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Victor
  33. Vit pil

    Hej!
    Min hustru har börjat plugga men tar inga studielån. Skulle det vara en god idé att ta ut fullt studielån för att amortera på bostadslånet? Räntan på CSN är något lägre och lånen skrivs av vid dödsfall mm.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredde
    1. Vit pil

      Ja självklart utan tvekan, något annat vore dumt. Se min och Jans kommentarer längre ned också. Om hon är över 25 så kan hon ta tilläggslån också, skulle jag gjort.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Kajsa
  34. Vit pil

    Hej,
    Jag är på gång att ändra mina amorteringar på huset. Vi har följande lån.
    875000 bundet (5år) går ut i sommar 4,90%
    875000 rörligt 1,45%
    875000 rörligt 1,45%
    För tillfället amorterar vi inget då jag precis betalat av topplånet.
    Vi amorterade på slutet 50.000kr i månaden och de är de jag tänkt att fortsätta med, då är huset betalt på lite över 4 år.
    Vad skulle du rekommendera oss att göra?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    David
  35. Vit pil

    Hej viktig fråga för många. Jag skulle därför tycka det var intressant om någon kunde utveckla det här med att belåna sin fond- eller aktieportfölj. Nordnet erbjuder t ex idag 0,99 procent ränta på lån med aktiefonder som säkerhet.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kaktus
  36. Vit pil

    En fundering.. Vi har bolån på 80% belåningsgrad. Är det i det läget bäst att först amortera ner till 70% och därefter starta pengamaskin parallellt med amortering eller att redan nu ha både amortering och start av pengamaskin? Såklart alltid svårt att säga vilket som är bäst men hur resonerar du? Enligt mina beräkningar så kan vi vara nere på 70% om 5 år med enbart amortering.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Frida
    1. Vit pil

      Det är tyvärr jättesvårt att säga – jag skulle försöka ta 10 % av lönen till pengmaskinen redan idag, sedan skulle jag amortera enligt amorteringskravet som inte blev av 2 % per år ner till 75 % och därefter 1 % per år ner till 50 %.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  37. Vit pil

    Hej!

    Vill börja med att tacka för en mycket bra blogg! Har faktiskt inte på något annat ställe funnit lika bra tankar och beräkningar gällande ISK vs depå, indexfonder och många andra privatekonomiska frågor.

    Dock en fråga gällande detta amortering vs pengamaskin: Är inte 8% ganska högt räknat för avkastning och 3% ganska lågt räknat för boränta? Visst kan man resonera att det är realtistiskt närmaste åren, men jag resonerar att amortering och / vs sparande måste ses på riktigt lång sikt och att de nännda talen då är ganska optimistiska (vs historisk ränta, risk för framtida börsras etc).

    Mvh
    Max

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Max
    1. Vit pil

      Vad roligt! Tack.

      8 % är en ganska rimlig avkastning över längre tidsperioder. De flesta börser – både den svenska och den amerikanska – snittar 8 % över 5-10 års perioder.

      Jo, 3 % är kanske lite i underkant. En mer rimlig ränta vid 2 % inflation ligger väl snarare runt 4-5 %, vilket också är det som riksbanken faktiskt räknar med över tid. Men i samband med dagens låga räntor, känns ju till och med 3 % som högt… :-|

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  38. Vit pil

    Anta följande då.
    Om man äger ett hus med ett värde på ca 3 000 000kr och inte har några lån på det.
    Är det då en klok idé att belåna huset med någon miljon eller två och trycka rakt in i en pengamaskin?
    Enligt kalkylerna med 3% kontra 8% är det ju en fördelaktig affär.
    Jag misstänker att detta INTE rekommenderas av så många, eller? Men om detta INTE är en sund idé, hur kan det då vara en sund idé att ha kvar ett lån på 2 000 000kr och bygga på en pengamaskin vid sidan av i så fall, istället för att amortera?

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Andreas
    1. Vit pil

      Hej Andreas – det beror på vem du pratar med och i vilket sammanhang. Jag tycker personligen att det är en bra idé, under vissa omständigheter. Det är ju riskspridning om något. De flesta sitter i Sverige idag med en tickande bomb med att alla pengar är stående i en enda tillgångsform.

      Är det dessutom inte så att man klarar av att få en avkastning som överstiger räntan så kan man alltid sälja av tillgången och betala tillbaka lånet på huset. Precis som du skriver så är ju jämförelsen inte så ”galen” som man först vill tro, eftersom många andra köper ju boende som de belånar till 85 %. Om jag belånar till 50 % så har jag ändå lägre belåningsgrad än de flesta och dessutom pengarna kvar eftersom jag har köpt riktiga tillgångar för pengarna…

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  39. Vit pil

    En sak att tänka på när man väljer att amortera eller bygga sin pengamaskin är hur pengamaskiner kommer beskattas i framtiden. Mycket hinner hända på 25 år just på hur beskattning av ’inkomst/kapital’ hanteras. Att amortera ger en ’säker’ minskning av skulden som är svårt för staten att beskatta.
    Tack för en bra blogg, den har fått mig att se över mitt sparande!

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Hans
    1. Vit pil

      Ja, det stämmer. Fast å andra sidan så är det ju väldigt svårt – vi hade ju fastighetsskatt bara fram till för något år sedan. Jag tror att risken där är lika stor oavsett. Nu verkar ju t.ex. ISK vara kvar i ett antal år i befintlig form och det är ju väldigt förmånligt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Jag tycker att boendet är en säkrare investering än en pengamaskin,för banker kan lätt gå i konkurs och insättningsgarantin på 950000 räcker inte till alla ,fonder garanteras upp till 250000kr av investerarskydd ,många fondbolag har sina kunders pengar i osäkra banker t,ex, Avanza i Danske bank, Spiltan och Robur i Swedbank osv.Hus eller bostadsrätt utan lån är en riktigt säker pengamaskin ,räntorna kommer att bli låga, lång tid framöver det ser ut att regeringen styr räntan och inte Riksbanken .

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Erwin
  40. Vit pil

    Hej,

    Vad bra att du tar upp amortering!

    Jag har startat din pengamaskin för nybörjare som både innehåller aktie- och räntefonder. Men har man bolån är det mer fördelaktigt att amortera istället för att investera i räntefonder. Min fundering är därför om man inte borde modifiera pengamaskinen för de med bolån! Samma belopp som du tänkt lägga på räntefonder bör du lägga på att amortera istället. Jag funderar därför på att skapa en pengamaskin med bara aktiefonder och göra allt mitt räntesparande i form av amortering.

    Hur tänker du om det?

    Vänliga hälsningar,
    Annelie

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Annelie Forslund
    1. Vit pil

      Låter ju som ett sunt tänk.
      Vore intressant att höra Jans reflektion på det!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Andreas
    2. Vit pil

      Jag mailade Per om denna fråga och han tyckte det lät som en sund idé (det du skriver Annelie).
      Om någon undrade….

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Andreas
    3. Vit pil

      Det beror på. Man köper ju ränte/obligationsfonder i portföljen av två anledningar. Det ena är för att hantera recessions-scenariot och det andra är deflationsscenariot. Jag har faktiskt inget riktigt bra svar på frågan och måste få be att återkomma.

      Jag är bara rädd för att man introducerar en risk i Allvädersportföljen som gör att den inte beter sig på det sättet som man önskar. Men i övrigt så kan man göra det absolut. Att amortera är ju som att få en ”säker” avkastning i nivå med räntan på lånet som man amorterar på.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  41. Vit pil

    Hej Jan!

    En kanske fånig fråga :) Vilka pengar använder du för att betala räntorna på det bostadslån som du använder för investeringar i tex fonder. Säljer du av en del av fonderna för att betala räntan, eller har du en annan pott som du använder för det ..?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Christer
    1. Vit pil

      Ja, man skulle kunna göra så, men jag använder faktiskt mina ”lönepengar” till det.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  42. Vit pil

    Hej, bra blogg och intressant analys, har endast läst ovan så kanske har missat lite – saknar dock en viktig komponent ovan:
    På samma sätt som en pengamaskin bygger på ränta-på-ränta antagande, så måste man väl anta att amortering följer en ”minskad” ränta-på-ränta effekt?
    Jag är entusiast både av en utdelningsportfölj – men också av att gradvis försöka befria mig från bostadslånet och ”köpa tillbaka” kvadratmeter efter kvadratmeter av ”min” bostad från banken (och på sikt även bli av med det förmånliga men irriterande studielånet).
    Vissa (domedagsprofeten cornucopia mfl) talar sig varma för att ha minst en årslön på banken, i alla väder, det kanske är lite att ta i, men man bör väl fundera på behov av likviditet i sammanhanget.

    En viktig drivkraft när man amorterar – för mig – är att se hur räntekostnader minskar månad för månad – så att man kan amortera ännu mer, så att räntan minskar ännu mer, osv osv.

    Andra mer intressanta komponenter som kanske skall diskuteras i en mer seriös jämförelse om man bör snickra på sin utdelningsmaskin eller riva ner sitt ”amorteringsberg” kanske är;
    – Faktorer som påverkar en boränta jämfört med faktorer som påverkar utdelningstillväxt, och vad som styr där
    – Skatteavdrag på räntekostnader jämfört med val av skattemetod på kapitalvinst, och sannolikheter som styr dessa
    – Och, för mig den viktigaste: disciplin att kunna se ”tillgångar”, utan att gå in och röra. En för mig svår hantering – men amorterar man har man ju fördelen att man inte ”ser” vart pengarna tagit vägen. Det är för mig oftast lättare att amortera än att se marknadens åsikter om ens (förvisso orörbara) utdelningsportfölj variera, utan att det ska trigga säljimpulser. Å andra sidan – det är kanske roligare att följa aktier och bolag än att följa förändringar Swedbanks 3-månadersränta ;)

    Keep up the good work!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Anonym amorteringsentusiast
    1. Vit pil

      Ja, jag delar din uppfattning. Dock är det många gånger en ”mental bokföring” – för t.ex. i dagsläget påstår jag att det är mer lämpligt att investera istället för att amortera. En amortering ger oss en ”skön känsla” för vi har ofta en snedvriden relation till lån för vi har lärt oss att lån ska man inte ha. Jag är mer för att se att pengar är en resurs som ska flyttas mellan de ställen där de gör mest nytta. Om jag har pengarna på min Avanza depå och jag får mer pengar där än om de ligger i bolånet så kan de få ligga där till den dagen att bolånet sticker iväg och då flyttas de från Avanza dit istället. Hänger du med på hur jag menar?

      Sedan tycker jag att det är svårt att sia om de andra faktorerna som du skriver.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  43. Vit pil

    Jag började med våran pengamaskin i Maj enligt din modell. Just nu ligger det ca 40 tkr i de indexfonder du rekommenderat, 50 tkr var i Berkshire-Hathaway och HM, och minsta posten i din senaste tips med Klövern. Så ca 150 tkr. Vi sparar 6000 kr/mån, och ungefär samma summa till konsumtion/hus varje månad. Nu tog jag beslutet att strypa amorteringen på 3000 kr/mån och istället sätter in summan i pengamaskinen.

    Om ca 8 år med 8% avkastning, kan jag lösa resterade lån på 1,4 miljoner. Inga andra lån i hushållet. MEN varför ska jag då lösa det? Kan inte fonderna och aktierna få stå och växa på sig, så länge man inte konsumerar (vilket de flesta som kör amorteringsfritt gör) är det väl ett smartare val att låna lånet vara kvar? Pengamaskinen skulle ju vara tömd, och andra sidan kanske man ska göra det och tanka in säg 15000 kr/månaden sedan och glädja sig åt att man inte har några lån?

    Bara lite funderingar från mig, finns ju många alternativ när man tänker efter…

    Med vänlig hälsning,
    Erik

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik Sundkvist
    1. Vit pil

      Jag håller helt med dig. Där finns ju egentligen ingen anledning att amortera om man har en fungerande pengamaskin. Enda gången det blir intressant är ju om räntorna är så pass höga att räntenettot mellan pengamaskinen och amorteringen blir för litet för att motsvara risken. T.ex. om vi räknar med 8 % på pengamaskinen och räntorna sticker uppemot 6 %, då skulle jag nog avveckla pengamaskinen för då har jag 6 % ”garanterat” medan de 8 % har ju en risk.

      Problemet är ju dock att de flesta har inte en pengamaskin vid sidan av, vilket gör att även vi med pengamaskiner kommer att drabbas av t.ex. de hårdare amorteringskraven som Finansinspektionen vill införa och för oss kostar det pengar i form av utebliven avkastning. Men det är en annan historia. :-)

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  44. Vit pil

    Intressanta tankar, men jag har en eller ett par invändningar:

    För det första när det gäller t.ex. bostadslånet så bör man ha i beaktande handlingsalternativen och om lånet gör dig rikare eller fattigare relativt övriga alternativ. När det gäller hur man löser sitt boende så brukar de flesta bara ha med alternativen att man bor i en bostad av något slag så man bör isf jämföra med t.ex. att hyra bostad – på det sättet kan man relativt bli rikare på att låna till sitt boende istf att bo i hyresrätt, trots att man absolut sett blir fattigare (men man hade blivit ännu mer fattigare annars).

    För det andra så när man ser till alternativen så bör man ju se till alternativen man har till finansiering av sina köp. Även om man har möjlighet att finansiera köpet med sparade pengar så bör man även här ställa konsekvenserna på ens förmögenhet mot varandra. Att betala med sparade pengar gör ju att man avstår från framtida avkastning på pengarna istf att betala ränta på lånet.

    Sen när det gäller bilen så är det ju mest en fråga ifall det är värt pengarna det kostar. Det är ju inte precis så att du blir kvitt ens i närheten av de mesta av kostnaderna för bilen bara för att du köper ”kontant”.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    skyking
    1. Vit pil

      Jag hänger tyvärr inte riktigt med på invändningen. Hur tänker du med hyresrätten?

      Jag håler med i ditt andra resonemang och i ditt tredje när det gäller bilen, håller jag med. Bilen (och boendet) har ju sina kostnader oavsett, men jag behöver ju inte utöka de kostnaderna med även lån.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
    2. Vit pil

      Det jag tänker är att man normalt bara betraktar de alternativ där man har bostad som giltiga. Om du tänker dig att du väljer mellan en hyresrätt med hyra på 10tkr och en BR där du måste låna så att kostnaden för boendet blir 8tkr så kommer du förvisso bli 8tkr fattigare per månad pga boendet, men sett till alternativet så blir du 2tkr mindre fattigare än om du bodde i HR istället.

      Visserligen har man intäkter som man kan finansiera sitt boende med, men allt annat lika så blir det 2tkr mer över för sparande med det billigare alternativet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  45. Vit pil

    Alla som studerar, borde verkligen överväga att ta studielån även om man inte har behov av det. Räntan på studielånet var 1,3 2013 och i år är den 1,2 procent… Jämför man det med dina beräkningar, är det inte svårt att förstå att det är ett ”bra” lån, förutsatt att man sätter pengarna i arbete. Jag struntar i studielånet och sparar mina pengar i indexfonder enligt din nybörjarportfölj. Jag tänker på din plan att ge Freja 1 miljon på 18-årsdagen. Om Freja hade fyllt 20 i år med planen att börja plugga på universitet i januari. Hade du gett henne rådet att ta studielån?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Kajsa Sundklev
    1. Vit pil

      Ja, självklart. Fast jag hoppas nog egentligen att hon inte hade behövt rådet utan varit lika ekonomiskt intelligent som du. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  46. Vit pil

    Jag försökte använda mig av tjänsten men blev ”bara” erbjuden 1,93 i ränta vilket är en bra bit högre än vad jag har idag.
    Hur fick du fram 1,52%?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel Jonasson
  47. Vit pil

    Om man kollar på denna sida som jämför lån så kan man (om man får lägsta listränta) ta bolån från 1.52% nu för tiden via Skandiabanken! Det är för övrigt en väldigt bra jämförelsesajt…

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
  48. Vit pil

    Jag håller med dig på ett rent ideologiskt plan angående lån. I ditt inlägg så säger du både ja och nej och verkar landa på ett nja.
    Du säger å ena sidan att bolån är ett dåligt lån men samtidigt säger du att om man tar ett bolån med 2% ränta kan man göra en vinst på 3%, cirka. Så länge som man landar på plus och inte har lånet bundet så ser jag inte hur matematiken har fel.

    Om man ska vara lite rak här; hur vill du ha det egentligen?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel Jonasson
    1. Vit pil

      :-) Ja. Exakt. I den här artikeln vill jag mest hålla det principiellt. I kommande inlägg kommer jag nämligen beskriva det utifrån perspektivet ”amortering + sparande + investerande” som kombination.

      Jag påstår således att det inte är intressant om räntenettot bara är 0.65 % (2.75 – 2.10). Däremot blir det väldigt intressant om man t.ex. kan titta på ett räntenetto på t.ex. 5.90 % eller mer ( 8 % indexfond – 2.10 % lån).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  49. Vit pil

    Hej Jan!
    Du är en klippa på att skriva om viktiga saker på ett bra sätt. Risker och låna eller inte låna är den ständiga frågan. Jag har en sak som jag har funderat på. Om jag köper en lägenhet i USA (tänkt investering 4 år). Summan för lägenheten ca 300 000 kr och nettoavkastning på 12,23% ;Om allt skulle gå enligt planer). Jag betalar i dollar och får hyresintäckterna i dollar. Min tanke är ju att dollarn ligger lågt och att jag skulle kunna öppna ett dollarkonto och lösa in när dollarn ligger högre i värde. Jag har pengar men en del bundet och vill låna 100 000 kr. Om jag ska få pengarna att arbeta som du säger så blir det svårt om jag inte tar in pengarna varje månad som då omvandlas till svensk valuta. Jag vet inte om detta ens är möjligt men det finns dock i mitt huvud…Hälsar nybörjaren Gunilla

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Gunilla Holmström
  50. Vit pil

    Hej Daniel,

    Tack för din kommentar. Vad det handlar om är ett resonemang, naturligtvis måste man ta hänsyn till faktorer såsom risk, tidshorisont, exponering, exit, känsla och andra faktorer som påverkar investeringen.

    Naturligtvis måste du också akta dig för tvångsförsäljningar – därav min byline om att man måste veta vad man håller på med: dvs ha en utarbetad och riskavvägd strategi.

    Många gånger går det ju att försäkra sig om du använder olika tekniker – t.ex som att du kan skydda aktier mot minskning i värde genom att ”hedga” dem – dock har det ju också ett pris.

    Här, precis som i dagens inlägg https://rikatillsammans.se/vad-ar-bast-amortera-eller-investera-att-rakna-roi-fram-och-baklanges/ handlar det mer om att visa på ett annorlunda tankesätt som faktiskt fungerar.

    //madwax

    0
    Gravatar ikon för användaren
    madwax
  51. Vit pil

    Det finns en svaghet i resonemanget.

    Om skulden ökar med 6% och avkastningen är 10% och du varje år tar de 4% du tjänar på din investering och använder dem till att betala tillbaka på lånet så har du gjort en fantastisk affär.

    Men om du tar din 10%-iga avkastning och hela tiden återinvesterar dem så är du väldigt exponerad och ligger risigt till den dagen börsen vänder neråt och du inte sitter med fingret på avtryckaren.

    Fördelen med att amortera är att du *kanske* faktiskt över tiden tjänar på det (beroende på hur börsen går) men att du i vilket fall minskar din risk över tiden. Att amortera ser jag inte i första hand som ett sätt att tjäna pengar utan att minska sin riskexponering. Att sitta i ett bättre läge när de dåliga tiderna kommer.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
  52. Vit pil

    Hej Irene,

    Tack för länkningen. Jag har kommenterat på din blogg.. :D

    //madwax

    0
    Gravatar ikon för användaren
    madwax
  53. Vit pil

    Hej!
    Jäätte bra blogg du har!! Läser den ofta och jag har länkat hit också.
    Det här med amorteringen är intressant. Efter att jag läset detta inlägg så skrev jag ett eget på mig sida; så blir du rik, här är adressen direkt: http://sablirdurik.blogspot.com/search/label/Amortering
    Jag tycker att ditt exempel inte är riktigt rättvisande så jag har gjort lite räkneexempel.
    //Irene

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Irene
  54. Vit pil

    Jag håller med dig. Det enda ställe jag inte nödvändigt skulle hålla med dig är i fallet med näringsfastigheter där det skulle vara rätt lönsamt att låta amorteringslån existera.

    Du kan då nyfinansiera ut equity vart 5:e år för att få ut taxeringsfria pengar som man kan läggas som handpenning på en större fastighet med större kassaflödes möjligheter.

    I allt annat tycker jag att ett annuitetslån (ränta endast) verkar helt rimligt så länge man har en säkerhet för att man inte blir sittandes med ett lån man sedan inte kan betala av i den kommande ballongbetalning som kommer utkrävas av långivaren.

    Även här finns det ju något som heter ”rullande” lån. ”Rullande” lån betyder helt enkelt att du lånar om samma summa pengar och helst på samma överenskommelse som innan (gärna bättre överenskommelser som lägre ränta förstås).

    Sedan är det otroligt viktigt att ha fast låneränta. Bättre en hög fast ränta än en låg rörlig ränta som kan ruinera dig. Med fast ränta vet du i alla fall att du inte går under.

    Ännu en notis om lån. Bottenlån mot din investering är alltid smartare än topplån. Varför? Låneräntan är alltid högre på topplån (lån som du kan få på internet. Osäkrade lån). Det vet säkert de flesta som köpt hus eller bostadsrätt redan:). Men för alla andra där ute, nu vet ni detta också.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    denenvise

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.