269. Bästa tipsen inför plånbokskrisen (2022)

Vardagsekonomi
, , ,
2

En enkel ekonomisk brandövning

När man gör en brandövning är syftet att alla ska veta vad de ska göra, man testar olika scenarion och man försöker hitta svagheterna. Samma brandövning kan vara ganska bra att göra i dagsläget. Nedan följer några frågor man kan fundera på:

  • Klarar du om bolåneräntan går upp till ca 5 procent?

  • Klarar du om din elräkning blir 3 gånger större per månad de kommande 6 månaderna än föregående år?

  • Klarar du att din matkostnad, avgift till föreningen eller bränslepriserna blir 20 % högre?

  • Har du försäkringar för att täcka en oförutsedd händelse med låg sannolikhet men en hög påverkan såsom t.ex.

    • oväntad arbetslöshet eller en längre sjukskrivning?
    • bortkoppling från elnätet i kortare eller längre perioder?
    • att värmepannan går sönder och du inte får reservdelar på 6 månader?
    • skilsmässa eller dödsfall?
    • etc

Om du svarat JA på ovan, grattis! Då har du ett fint startläge och även om nedanstående saker inte är saker du måste göra så kan du förbättra din situation och ta en genväg till en ännu bättre situation.

Om nej, då är det än viktigare att agera, läsa på och/eller be om hjälp. Det går att göra förändringar. Jag har en “dagbokstråd” där jag sedan augusti skriver om vad vi gör och har gjort. Vi har t.ex. sänkt elförbrukningen med nästan 20 % utan att det haft jättestor påverkan på vår vardag. Med våra möjligheter kring värmepump, elbil etc. legat nästan 20 % under rörligt spotpris osv. Så det går att påverka i olika hög grad.

Lär dig fiska med “VD-metoden” istället för att vilja ha fisk

Jag tror på att man ska lära sig fiska istället för att bara vilja ha fisk i form av “tre snabba tips”. Det har aldrig gjort någon långsiktig skillnad för någon.

VD-metoden är en enkel mental modell för ett ekonomiskt och organisatoriskt sätt att tänka kring hushållning eller management av resurser. Som VD i ett företag har man egentligen bara fyra möjligheter att påverka. Man kan ställa sig frågorna:

  1. Hur kan jag öka mina inkomster?

  2. Hur kan jag sänka mina kostnader?

  3. Vad kan jag effektivisera bland mina tillgångar?

  4. Vad kan jag göra bättre bland mina skulder?

  5. Vad kan jag be andra om hjälp med?

Nedan följer ett antal konkreta exempel på följdfrågor inom varje punkt. Tricket är att unna sig att välja ut en eller två frågor och unna sig hänga kvar i frågan i minst en vecka. Det vill säga inte bara snabbt avdöma frågan och gå vidare, utan på riktigt gå och undersöka den, vara nyfiken, prata med andra och sedan får en ordentlig bruttolista som man kan utvärdera från.

Visa exempel på massor av frågor utifrån VD-metoden
  • Öka inkomsterna
    • Kan jag jobba extra eller övertid?
    • Hur kan jag förhandla om min lön?
    • Hur kan jag byta jobb för att tjäna mer?
    • Hur kan jag starta eget vid sidan av för att öka inkomsterna?
    • Vad kan jag sälja som jag inte behöver?
    • Finns det något jag kan hyra ut? Ett rum, en bil, en pryl, fritidshus etc.
    • etc. .

Diskussioner i forumet på ämnet finns här:

  • Minska kostnaderna
    • Hur kan jag sänka min elförbrukning?
    • Hur kan jag få en billigare matkasse? T.ex. Lidl istället för ICA.
    • Hur kan jag sänka räntan?
    • Kan jag byta elavtal?
    • Kan jag omförhandla räntan?
    • Kan jag engagera mig i BRF-föreningen?
    • Finns det rum jag kan dra ner värmen i?
    • Dags att skjuta på skidresa, semester eller liknande?
    • Om jag byter jobb minskar jag pendlingskostnader / bränslekostnader?
    • Är det kanske så att jag ska byta boende?
    • Kan jag åka mer kollektivt, på cykel eller samåka?
    • Kan jag klara mig t.ex. utan hemstädning?
    • etc.

Diskussioner i forumet på ämnet finns här:

  • Tillgångar och skulder
    • Lönar det sig att amortera? (t.ex. komma under 50 %, skuldkvotsfaktor på 4.5 etc)
    • Kan jag styra om mitt månadssparande?
    • Räcker min buffert eller ska jag utveckla den?
    • Ska jag ombalansera mellan mina tillgångar? t.ex. mer till buffert från mellanriskhink?
    • Ska jag utöka min skuldsättning?
    • Är det värt att låna för att investera (t.ex. solpaneler, värmepanna etc)
    • Om du har pengar över - överväg investera då t.ex. svenska börsen är på rea.
    • etc.

Diskussioner i forumet på ämnet finns här:

  • Effektivisera nuvarande resurser:
    • Är mitt nuvarande uppvärmningssystem rätt / mest effektivt?
    • Har jag rätt typ av elavtal i förhållande till mitt förbrukningsmönster?
    • Kan jag lägga tid på att öka min förståelse för att på så sätt effektivisera?
    • Lägger jag tid på rätt sak?
    • Hur ser återbetalningstiden ut på olika aktivieter / investeringar?
    • Vilken förändring ger mest effekt?
    • Kan man effektivisera genom att t.ex. ha en värmefilt som värmer sängen för 0.1 kWh som gör att jag kan sänka temperaturen med 1 grad som ger en större besparing?
    • Vad kan jag och bör jag mäta för att få relevant data och beslutsunderlag?
    • Är det värt att jämka skatten för att få ränteavdraget direkt?
    • Är det värt att byta bil med avseende på totalkostnaden?
    • Kan jag effektivisera likviditeten (t.ex. amortera mindre och sätta mer på buffert)
    • etc.

samt

  • Kommunicera, värva och jobba genom andra
    • Vad behöver andra för att vara med på förändringen?
    • Vem kan jag be om hjälp? (t.ex. energikonsult, en kompis, hantverkare etc)
    • Vem behöver jag kommunicera till (t.ex. banken, arbetsgivare, hemhjälp)?
    • Vem kan jag göra detta tillsammans med?
    • etc.

OBS! Genom att trycka på VISA ovan så får du fram mer innehåll (bara så att du inte missar det).

Vad ger mest effekt? Är det en 30 kr eller 3000 kr-fråga?

En av de vanliga fallgroparna är att man vill lösa problemet där det uppstår. Om elen är dyr så vill man lösa det genom att “sänka elförbrukningen”. Om bränslet är dyrt så är den spontana lösning att “köra mindre bil”.

Problemet med det här är att man ofta kan missa de mindre uppenbara lösningarna, de som skulle kunna göra mer och ge mer effekt. Det är att gå bortom “tre snabba tips”. Det kan vara lite ovant att tänka enligt ovan från början, men det kan ge en inspiration till att se bortom “tre snabba tips” och faktiskt göra det som ger mest effekt eller gör störst skillnad.

Det vill ställa sig varianter på följande frågor:

  • Fokuserar jag på rätt sak eller gör jag fel sak på rätt sätt?

  • Tänk om det inte är “många bäckar små” utan först fokusera på den “största bäcken?”

  • Är effekten av det jag lägger tid på 30 kr eller 30 000 kr?

Det handlar självklart om principen att se till att man inte silar mygg och sväljer elefanter. Dessa frågor är ofta jobbigare då det kräver en större - ibland mental, ibland fysisk och ibland både och - ansträngning. Några exempel på “jobbiga” 30 000 kr-frågor som kan ge massiv effekt på sikt:

  • Hur skulle jag kunna lösa hösten med bibehållen sparkvot?
  • Vad skulle krävas för att jag inte skulle behöva använda bufferten?
  • Vad skulle ge mest effekt just nu?
  • Vad är det mest fantastiska med skeendet som sker just nu?

Men det kan även vara mer “konkreta” frågor såsom:

  • Bor vi i rätt boende eller skulle ett annat boende egentligen varit bättre?
  • Har vi behov av bil? Har vi rätt bil i förhållande till våra behov?
  • Vilka möjligheter skulle det ge att byta jobb?
  • Ska jag vidareutbilda mig och investera i mitt humankapital?
  • Förhandling om bolåneränta
  • Dags att starta eget vid sidan om?
  • Långsiktigt sparande och investerande
  • Finns det saker som egentligen skulle kunnat säljas?
  • Vad skulle göra mitt liv rikare om jag tog bort det?
  • Vilka investeringar skulle förändra vår situation?
  • Vad gör andra i panik nu som jag skulle kunna göra annorlunda?
  • m.m.

Precis som jag påminner om ovan, det går inte att adressera alla frågorna samtidigt. Typ, “hej älskling nu ska vi prata”. Välj en fråga i taget och fundera ut.

Några exempel på lågt hängande frukter att agera på

Avslutningsvis här följer inspiration på några lågt hängande frukter som kan ge mycket effekt:

  • Omförhandla bolåneräntan och se till att du har en ränterabatt mot listpriset

  • Bor du i en BRF? Be styrelsen om en prognos över hur ökade kostnader kommer att slå mot föreningens ekonomi och därmed din och ditt värde på din bostadsrätt. Engagera dig.

  • Bor du i hus? Slaget står vid uppvärmningen se nedan för tips för hur du kan energieffektivisera de stora sakerna som att t.ex. optimera din värmepump.

  • Rea på börsen glöm inte bort att det faktiskt är 25 % rea på börsen just nu mot toppen. Det är lockande att till synes “sänka risken”, men det kan vara ett långsiktigt felaktigt beslut.

  • Överväg att byta arbete i en undersökning påstods att 60 % hade bytt arbetsgivare om de bara vågat. Träna på att vara modig och byt arbete för att få en kraftig löneökning.

  • Se över hygienfaktorerna där vi alla kan hjälpas åt med mindre energiförbrukning av samhällsliga skäl. @JFB har sammanställt en lista med 40+ tips här.

  • Sätt av tid och välj en av frågorna ovan och diskutera med din partner, dina vänner eller andra. Ingen människa har blivit framgångsrik på egen hand.

  • Sätt upp mål och mät kontinuerligt på något sätt. Jag själv använder ekonomiverktyget Spirecta, där vi för övrigt hade en temakväll på exakt detta ämnet med Charlie Söderberg.

Bufferten - bara en kortsiktig lösning

Ett av de generella tipsen inför den här perioden är att se över marginaler och buffert. I flera år har jag tjatat om fyra-hinkar-principen och att ha en buffert-hink. Det här är ett tillfälle då det är meningen att man ska användas i oförutsedda eller akuta situationer. Många av oss har nämligen ett emotionellt motstånd mot att använda buffert. Läs mer i denna tråden:

Naturligtvis är det även viktigt att kommunicera med resten av familjemedlemmarna om ovan. En överkursartikel om buffert hittar du nedan:

Den eviga frågan är hur stor buffert man ska ha. Svaret är som vanligt att det är individuellt. Vissa energibolag har gått ut och varnat för att man behöver minst 50 000 SEK till elräkningen i vinter. För oss hade inte det räckt då vi tror att vår elkostnad kommer vara 100 000 SEK, men då bor vi i ett stort och gammalt hus. Jag tror att en bra tumregel just nu (september 2022) är:

  • Elräkning - 3 gånger förra årets kostnad
  • Ränta - räkna med 5 % ränta
  • Matkostnader - räkna med 20 % högre mot förra året
  • Bränslepriser - räkna som nu
  • Löneförhöjning - räkna under 5 %

Andra klassiska regler kring storlek är ju 1 - 3 månaders utgifter eller 12 månaders utgifter minus alla garanterade inkomster i perioden. Men jag tror att om man bor i hus med barn så är det inte orimligt att försöka ha minst 50 000 kr. Eventuellt till och med att man behöver låna upp för att ha den bufferten tillgänglig nu så att man inte behöver hålla på i vinter när prischocken kommer.

Ja, jag vet att jag skrev låna till buffert, men om man inte har en annan möjlighet så är det bättre att ha pengarna i buffert tillgängligt än låst i huset, där man sedan kanske inte får ut dem när och om man behöver dem. Det går alltid att betala tillbaka dem i mars nästa år. Räntekostnaden / förlusten mot inflation är en alternativkostnad man får ta mot den emotionella tryggheten.

Ett ytterligare tips som kom in är:

Man kan även fundera på om man värdera om huset och på så sätt (om det gått mer än 5 år sedan förra amorteringsgrundande värderingen) kunna minska amorteringstakten och använda de pengarna för att bygga på sin buffert (eller investera).

Den enda kommentaren jag har till ovan är ju att då amortering är ett typ av sparande och om man använder de pengarna för att t.ex. betala elräkningen så sänker man de facto sin sparkvot.

En viktig kommentar om budget! - tänk på att buffert dock långsiktigt inte är en hållbar lösning. För om läget skulle stanna kvar på denna höga nivån nivån men hög inflation, höga räntor, höga matpriser m.m. under en längre period så kommer bufferten inte vara en lösning. Förr eller senare är bufferten för de flesta av oss ändlig.

Bunden ränta eller rörlig ränta på bolånet? | Fundera utifrån en riskkalkyl istället

En vanlig och återkommande fråga är också hur man ska och kan tänka kring bolån. Jag ska vara helt ärlig att vi i forumet inte har nått någon konsensus eller överens. Resonemanget går ungefär som följer:

  • Bunden ränta - är bra i de fall då man vill ha koll på exakt vilka kostnader som man kommer att ha. Historiskt har bunden ränta inneburit att man betalat mer än om man har haft rörlig.

  • Rörlig ränta - historiskt har det varit mest lönsamt och många har sparat väldigt mycket pengar. Men med rörlig ränta kommer en osäkerhet och som vi ser just nu (sep 2022) så kan rörlig ränta vara tufft när det vänder snabbt.

Några av utmaningarna med beslutet är att det påverkas även av andra faktorer såsom hur mycket ånger känner man?. Många med rörlig ränta besöker nu ångerns tempel och tänker “fan, jag skulle bundit.” Få tänker: jag har i 10 år tjänat på det mot den bundna räntan och nu betalar jag tillbaka en del av den vinsten för att få en genomsnittlig vinst.

Det som jag tycker är klurigt är att det är extremt få - @Nestor (som jobbat på bank i 40+ år) undantaget - som har haft något bra resonemang kring sin motivering till beslutet att binda. Hans resonemang var taget från minnet:

Jag band, eftersom jag på årsbasis betalade t.ex. 10 000 kr och vinsten på om räntan skulle halveras på 5 000 kr gjorde inte så stor skillnaden i min ekonomi att den motiverade risken om den skulle dubblas."

Problemet är att nästan alla andra har bundit på känsla med motiveringen “det kändes bra”. Om vi bortser från de uppenbara problemen att bara binda på känsla så gör man fel i nästa steg - man binder på alldeles för korta tidsperioder. Så här skriver @Nestor klokt:

Att ha bundit i 12, 24 eller 36 månader skjuter ju bara problemet lite framför sig. Jag blir ju nyfiken på hur någon som har bundit på 24 månader och där det löper ut i december kommer agera. För i min värld så borde resonemanget vara likadant oavsett marknadsläge. Men jag kan ha fel. :thinking:

Vi har en tråd här i forumet där vi försöker kommer fram till en bra process för hur man kan tänka, men vi är inte framme än:

Behållningen från den är att resonera utifrån en riskkalkyl:

@htguy är inne på ett liknande läsvärt resonemang här där han utgick från vad de hade råd med. Så det tror jag får vara det bästa rådet. Sammanfattar man det i ett par punkter så blir det:

Det som jag tänker spontant just nu är att:

  • Utgå från en riskkalkyl i ditt beslut om bundet / rörligt

  • Utgå INTE från en tro om räntebanan (varken din egen eller någon annan “experts”) - inte ens Ingves har ju rätt om den och han bestämmer…

  • Om du nu kommer fram att du ska binda, överväg minst en 5-årig tidsperiod

  • Om du binder, var då medveten att räntan kan gå ner och du behöver “äga” beslutet du tar idag

  • Om du binder se vilka villkoren är för att lösa lån i förtid (t.ex. om du är företagare och vill göra extra-amorteringar med utdelning)

  • Rörligt lär vara lönsamt över längre tidsperioder även i framtiden och ger flexibilitet.

  • Ett alternativ kan vara att “staffla” och t.ex. dela upp lånet i flera olika löptider

Diskussionen lär vara to be continued så att säga. :thinking:

PS. Tänk också på att de som den stora majoriteten nästan alltid är tyst. Man hör bara dem som råkar ha bäst lösning för tillfället. Som en riktigt duktig räntehandlare som jag känner sa:

Jag band min ränta på 4 % på 10 års löptid 2010. Då tyckte jag att jag gjorde ett fantastiskt kap. Vi vet ju hur det gick de kommande 10 åren när räntan var under 1 %. Det är ju inget som jag skryter på stan med…

Han hade en superbra process, men slumpen avgjorde och det blev ett “fel” beslut om man kollar bara på utfallet. Men om man kollar på hans resonemang och beslutsprocess så var det fortfarande rätt.

Amortera på bolånet?

En fråga jag har fått i en del chattar är om man ska amortera på bolånet nu eller inte. Det är också en klurig fråga utan ett helt rätt svar. Utifrån ett strikt ekonomiskt perspektiv kan man ställa sig frågan: “Var jobbar mina pengar bäst? / Var får de bäst avkastning?”.

Om vi tar de alternativ som finns idag:

  • Bankkonto - det går att få typ 1.6 procent
  • Amortering - listräntorna för bolån ligger väl på ca 3 %

Så i ett rent ekonomiskt perspektiv så kan man säga att om räntan på bolånet är högre än räntan du kan få på bankkontot, välj att amortera. En amortering är ju som att pengarna jobbar till låneräntan eftersom man kan se det som att det är ränta som du slipper att betala.

Men för att göra det mer komplicerat, så har du ju dessutom en skatt på 30 % kapitalinkomster från bankkonto och du har ränteavdrag på 30 %. Sedan har man ju även andra alternativ om man kan tänka sig en sparhorisont på 10+ år.

  • Räntefonder - historiskt på ca 3 %
  • Aktier - historiskt på ca 7 %

Där aktier historiskt har varit ett av de bästa sätten att skydda mot inflation, men de har en stor kortsiktig risk (t.ex. minus 25 % i år). Så det handlar om risktolerans, kunna sova gott om natten, om man behöver pengarna eller inte, sparhorisont och en hel mängd andra faktorer.

Men jag skulle nog inte låtit just inflationen vara en avgörande faktor eftersom den t.ex. i år inte har gått att skydda sig mot och det är sannolikt att den kommer minska inom en framtid, så det är bättre att tänka långsiktigt än ha panik för att den är hög just nu.

Sedan behöver man ju inte heller gå all-in på en lösning, utan man kan ju amortera en del, ha en del kvar på sparkonto som en trygghet och man kan investera en del långsiktigt. Men balansen mellan alternativen är situations- och personberoende.

En artikel / poddavsnitt på ämnet som kan vara behjälpligt:

21 gillningar