Bästa tipsen för att förbättra din BRF's ekonomi?

Min förhoppning/misstanke är att många är på forumet, likt jag, sitter i er bostads BRF-styrelse eller kanske till och med är ordförande. Därför funderar jag på om det går att få igång en tråd, likt "“Bästa tipsen för bilägande” eller "Bästa tipsen för löneförhandling” för att få fram bra och konkreta tips på hur man kan förbättra sin bostadsrättsförenings ekonomi?

För min egen del tycker jag att BRF-arbetet är ganska tråkigt och ofta oerhört irriterande, men jag känner ändå ett starkt behov över att ha både inflytande och insikt i vad föreningen gör! Därför har jag i princip alltid i BRF-styrelsen i mina olika boenden och är troligen på g att bli ofrivillig ordförande i vår… Dels påverkar ju BRF’en mitt direkta liv (i boendet, städning, värme, stammar, sophantering…) och dels påverkar värdet på min lägenhet den dag jag säljer. Slutsatsen är att det är min plikt att ställa upp, inte för någon annans skull - det är högt egoistiskt :slight_smile:

Så jag kör “steal with pride” rakt av från @janbolmeson och börjar med några inledningsfrågor för diskussionen:

  • Vilka är dina tre bästa tips för förbättringar/besparingar i en BRF-förening?
  • Vilka är de vanligaste misstagen du sett föreningar göra?
  • Vad är den vanligaste missuppfattning eller myten?
  • Vad är mest över- respektive underskattat?

Obs, jag vill gärna undvika att diskussionen glider över till vad man ska titta efter i en förening när man ska köpa en lägenhet - det finns det många tidningsartiklar om och kanske till och med redan som separat tråd i detta forum. :slight_smile:

Kickar igång med ett eget första inlägg inom kort.

Innan jag avslutar, ett lästips om vad som kan hända när en BRF verkligen misssköts:
Cornucopia: En av Malmös största BRF:er mot konkurs - vad händer härnäst?
mår lika dåligt varje gång jag läser den när jag tänker på alla livsöden, måste kolla upp hur det gick…

2 gillningar

Har suttit i snart 10 år i vår förenings styrelse, klart ansträngande trots att det bara är ett 20-tal lägenheter. :scream:

Det allra största vara att lägga om lånen, i princip halverades föreningens räntekostnader. :+1:

3 gillningar

Amortera på lånen ska ju vara fördelaktigt för en brf, även om det tar emot med dagens räntor. Det som gör det attraktivt är att medlemmarna får räkna av amorteringar som kapitaltillskott när de säljer, och slipper därmed en 22%ig skatt på det amorterade beloppet. Låga skulder ser ju också attraktivt ut för spekulanter.

Det finns ju någon/några sidor som “rankar” brf-ekonomier, brukar kanske tom finnas i hemnetannonser? Där kan man säkert få lite tips på vad de rankar som bra ekonomi hos en brf.

3 gillningar

Mina spontana tankar:

  • Bostadsrätterna, Fastighetsägarna eller annan medlemservice
    Jag upplever att många föreningar ofta är medlem i någon medlemsorganisation, men utan att riktigt utnyttja dess tjänster. Framförallt har mina föreningar sparat mycket pengar på den juridiska hjälpen man kan få. Det är ofta riktigt bra hjälp för avtalsfrågor, medlemsfrågor, tekniska råd etc och något man kan spara väldigt mycket på om man annars hade tagit in en jurist eller annan extern part.

  • Fastighetsservice?
    Min förra förening var medelstor, runt 50 lägenheter. Där använde vi nästan aldrig fastighetsskötaren för enkla uppgifter då de tog hutlösa avgifter för det minsta lampbytet om någon felanmälde. Vi har också vår städfirma anlitad genom Åkerlunds, har en känsla av att det finns besparingar att göra om man upphandlar detta direkt istället.

  • Internet & TV, obligatoriskt påslag.
    @Monkchat tipsade om detta i en privatekonomi tråd här på forumet som ett exempel på att förbättra sin privatekonomi. Föreningen kan kanske inte spara något på att dra in fiber eller kollektivt upphandla det, men däremot kan man lägga den avgiften som “separat, obligatorisk avgift” på alla medlemmar istället för att baka in den i befintliga avgiften. Därmed kan föreningens medlemmar spara pengar samtidigt som föreningen slipper höja den faktiska “avgiften”, då den läggs utanför. Bra för alla spekulanter som tittar blint på avgiften på hemnet :wink:

1 gillning

Allabrf.se heter de.

Någon som gjort några större besparingar på att byta ekonomisk förvaltare? Vår nuvarande förening på 19 lägenheter har haft Riksbyggen Ekonomi, som nu har gått över till att heta Simpleko och som än så länge har urusel service, ingen kundtjänst att tala om och allmänt dålig koll på läget än så länge… vi betalar ca 40-50k per år idag.

Vi bytte såväl ekonomisk som teknisk förvaltning, vid årsskiftet, till ett lokalt företag. Vi förväntar oss en kostnad för detta om ca 70k istället för 120k som vi betalat till Riksbyggen tidigare. (Citera inte mig ordagrant på siffrorna, men det var ungefär i den storleksordningen för en förening om 15 lgh)

I någon av Björn Lundéns böcker kring styrelsearbete i BRF nämner han som en allmän sanning att en BRF bör sälja eventuellt kvarvarande hyres-lgh som inte deltog i ombildandet till BRF, men hur kan jag räkna på detta?

Vi har 3 hyreslägenheter i källaren som hyrs ut av BRF. Vilka variabler bör jag titta på för att eventuellt lägga en rekommendation till övriga styrelsen att sälja dessa i samband med att någon flyttar ut?

  • Marknadspris
  • Nuvarande hyra
  • Tidsspillan på styrelsemöten för beslut kring underhåll och hyresgäster
  • Underhållskostnad
  • Framtida avgift till BRF efter försäljning

En variabel som är lite svårkvantifierad är mervärdet att kunna förmedla en lgh till familjemedlem/bekant om behov uppstår.

Det finns en hel del roliga saker du kan göra för att få en bättre ekonomi.

Köp robotgräsklippare det är billigare än att klippa själv.

Investera i solpaneler. Vi i vår förening har nyligen investerat i solpaneler på våra tak och de har en förväntad årsavkastning på 6-8% på investerat kapital (förutsatt att elpriserna inte går upp.))

Se över värmesystemet, det kan vara värt att byta värmesystem innan det gamla är helt slut pga förbättringar som skett senaste 20 åren.
Det är olika för alla men för oss verkar det som att bergvärme med ackumulatortank samt solfångare och solpaneler kommer vara det optimala och kommer sänka våra energikostnader med ett eller två dussin %.

Inför en eller två gemensamma städdagar i föreningen. Detta är dagar när alla hjälps åt med underhåll, kratta löv, måla staket, tvätta fasad med mera. Det är frivilligt att närvara men om man inte närvarar debiteras man en extra månadsavgift.
Detta minskar behovet av underhåll samt ökar intäkterna.

Om föreningen tillåter uthyrning i andra hand kan en avgift om upp till 0.1 basbelopp per år debiteras till personen som hyr ut sin lägenhet.

Ta in en 3e part som tar fram en underhållsplan, det kostar lite att ta fram planen men den är värd att ha, underhåll kostar mer ju mer man skjuter på det.

Ta ut en avgift för när lägenhetsförteckningen skall uppdateras, detta sker varje gång någon flyttar ut och kutym är 1000 SEK. Föreningen bestämmer om säljaren eller köparen skall stå för avgiften.

Lyft frågan om någon vill bygga ut på vinden, dels kan ni sälja vindsutrymme till dom samt att deras månatliga betalningar ökar eftersom dom nu har mer kvm än förut.

Om du är ute efter att du själv skall få ett så billigt boende som möjligt kan du alltid proppsa för att styrelsen skall ha ett årligt arvode och sedan använda det arvodet för att betala delar av avgiften gentemot föreningen.

Bor du i en större stad och det är ont om parkeringar finns det nästan ingen ände på vad folk är villiga att betala för möjligheten att parkera sin bil, särskilt om ni har garage eller carport. Lägg upp en någorlunda hög avgift där som subventionerar en del andra kostnader föreningen har.

Om ni har någon eldsjäl som vill vara vaktmästare kan du alltid låta hen gå på timmar för att fixa lite småsaker i föreningen, byta någon lampa, smörja dörrar, spackla och måla lite med mera. Det kan ofta vara billigare än att ta in en firma som gör det.