Buffert och pengar för oförutsedda utgifter | Allt du behöver veta
Sök:

Buffert och pengar för oförutsedda utgifter

RikaTillsammans-podden #63 - En fördjupning i ämnet buffert som bjuder på en oväntad överraskning

Hur stor buffert ska man ha? och Hur ska man placera sin buffert? är två av de vanligaste frågorna om buffert och privatekonomi. I det här avsnittet får du våra bästa tips, råd och tankar samtidigt som forskningen slänger in en oväntad slutsats. Särskilt för dig med en god ekonomi och förutsättningar.

Jag påstår att ens buffert är den viktigaste grundstenen i ens privatekonomi. Den är till och med viktigare än själva sparandet i fonder eller eller aktier. Sparbufferten var nog till och med det första sparmålet många av oss hade när vi flyttade hemifrån. 

Jag minns hur jag som student såg fram emot när jag skulle ha 25 000 kr på kontot. En helt magisk summa för snart 20 år sedan. Efterhand som jag blev äldre, ökade också min upplevelse av hur stor buffert jag behövde. Vid något tillfälle insåg jag att jag ”översparade” och att bufferten var många större än vad en rimlig oförutsedd utgift skulle kunna vara. 

Det var då jag började undersöka det i detalj. För det intressanta med just buffert är att det råder en extrem samsyn. Jag som gillar att läsa studier och forskning insåg att mycket är rimligt och rätt, men där är också en hel del saker som forskningen ifrågasätter – som hur man ska placera sin buffert.

Syftet med dagens avsnitt är att prata färdigt om buffert, så att du kan känna dig trygg i att ha koll, kanske skapa en plan eller till och med göra en förändring i din befintliga buffert. 

Vi hoppas att du uppskattar dagens artikel och avsnitt!
Jan och Caroline

Buffert – det viktigaste att veta

Precis som vanligt följer nedan en exekutiv sammanfattning med de viktigaste punkterna att ta med sig från dagens avsnitt om buffert.

Varför är buffert viktigt?
De fyra viktigaste svaren enligt mig är för att öka den ekonomiska tryggheten, minska den ekonomiska stressen, öka upplevelsen av frihet, undvika onödiga kostnader, undvika ta felaktiga beslut och utnyttja spontana möjligheter.
Hur mycket pengar bör man ha i in buffert?
Det bästa generella svaret är 3 månadslöner efter skatt. För en mer avancerad beräkning, använd gärna bufferthink-principen i Fyra-hinkar-strategin. Forskning visar också att om du med goda försäkringar och eftertraktade färdigheter kan minska storleken på din buffert.
Hur ska man placera sin buffert?
Det korta svaret är på ett sparkonto med insättningsgaranti. Pengarna ska inte vara utsatta för någon risk och vara lätt tillgängliga.
Men, givet en god ekonomi, är sparkontot som buffert dumt
Forskningen visar att om du har ett buffertkapital, kan låna pengar billigt, har en lång sparhorisont och inte är extremt otursförföljd så kan kostnaden för att ha bufferten på sparkontot vara onödigt hög.

Särskilt den sista punkten tror jag med stor sannolikhet kan berör dig som läser den här artikeln. Tipsa gärna även andra som du tror kan vara i samma situation, för det kan vara så att vi förlorar pengar i onödan. 

Lyssna på avsnitt #63 om buffert

Precis som vanligt så kan du lyssna på den här artikeln i poddform i avsnitt #62 av RIkaTillsammans-podden som finns i din poddapp (iTunesAcastSoundCloud), eller titta på avsnittet som video via Youtube.

Prenumerera gärna så att får du nya avsnitt direkt och inte missar något. Om du redan prenumererar och gillar det som vi gör, skriv gärna en recension eller kommentar så kan vi bli fler som blir rika tillsammans.

Kärt barn har många namn

En av de sakerna som jag uppskattar med buffert är att det finns så många olika beskrivande namn. Några av de som jag själv gillar bäst är: 

  • Ekonomisk buffert
  • Ekonomisk livlina
  • Pengar för en regnig dag
  • Fuck-you-pengar
  • Frihetskapital

Särskilt det sista uttrycket gillar jag mest. Det är Länsförsäkringar som har det i sin reklamkampanj för att hjälpa människor att börja spara. Jag tycker det är så fint att jag till och med har stört mig på att jag inte kommit på det själv. Särskilt med den här fina formuleringen:

Enkelt uttryckt är frihetskapital sparade pengar som du har på kontot och kan använda för att avbryta situationer du inte vill vara i, eller säga ja till drömmar som att starta eget eller ta ledigt. Pengar som ger dig frihet helt enkelt.

Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar

Jag gillar det eftersom det faktiskt på ett bra sätt kastar ljus på precis det som det handlar om för mig. Pengar är nämligen långt ifrån allt, men de hjälper till att lösa en del problem eller skapa en del möjligheter. Möjligheter som man annars kanske inte skulle ha haft. 

Därför är en buffert viktig för mig

Min första upplevelse av ekonomisk stress var indirekt. Det var när man pappa dog när jag var 13 år gammal. Min mor var då orolig för den ekonomiska situationen som ensamstående kvinna med två små barn. Under åren har det framkommit bl.a. i terapi och coaching att det blivit en stor omedveten drivkraft i mitt liv. Jag bestämde mig nämligen 13 år gammal att aldrig hamna i en situation där 

13 år gammal fattade jag nämligen – helt omedvetet – det ekonomiska beslutet om att jag aldrig någonsin skulle hamna i en situation av ekonomisk otrygghet. Det var också en stor anledning till att hur stor buffert jag än hade på kontot, så var den aldrig nog. Jag kunde hela tiden tänka ut en situation då något gick åt skogen som krävde en ännu större buffert. Någonstans längs vägen passerade det till och med rim och reson.

Det här fick jag inte riktigt syn på förrän min coach Moa Diseborn kastade ljus på det. Vi till och med pratade om det i poddavsnitt #24 om att ”Pengar är inte lösningen, pengar är bara en förstärkare” av våra redan befintliga beteenden. Dessutom är beteendet varken bra eller dåligt. I mitt fall har det idag gett mig en väldigt god ekonomisk situation men kostat mig åtskillig energi i form av minskad livskvalitet i form av (onödig) oro och stress. 

Varför är en ekonomisk buffert viktig?

Jag skulle argumentera för att alla borde ha en buffert med följande fyra huvudargument: 

  • Ökad upplevelse av trygghet
  • Ökad upplevelse av frihet
  • Tillgång till (val)möjligheter
  • Undvikande av dyra nödlösningar

Jag tror att det även är väldigt personligt inom ramen för respektive punkt. Men så här tänker jag och Caroline grovt. 

Buffert kan ge en ekonomisk trygghet

Det känns som att halva definitionen av buffert är att ha pengar till oförutsedda utgifter och händelser. I en undersökning från Länsförsäkringar 2017 svarade nästan 50 procent av svenskarna att de upplever en ekonomisk stress över för lite pengar. 

Många böcker, t.ex. ”Rikaste Mannen i Babylon” och Bodo Schäfers bok ”Vägen till en ekonomisk frihet (annonslänk)” argumenterar för att buffertens viktigaste uppgift är att skapa en upplevelse av ekonomisk trygghet. Man ska helt enkelt slippa ha kniven på strupen och kunna sova gott om natten. 

Andra studier visar nämligen att det är viktigare än man tror. Särskilt när det gäller oss som har barn. Bland det bästa man kan göra för att hjälpa sina barn att vara mindre stressade är att vara mindre stressad själv. Min egen upplevelse från att ha skrivit boken ”Gör ditt barn rikt” är också att barn fattar betydligt mer än vad man tror. 

Buffert kan ge en upplevelse av frihet

I samband med att den ekonomiska otryggheten ofta minskar, ökar ofta upplevelsen av den ekonomiska friheten. I samma undersökning från Länsförsäkringar svarade även 28 procent av de tillfrågade att de hade stannat kvar på ett jobb de inte trivts på med hänvisning till brist på pengar.

70 procent svarade att brist på pengar var en bidragande orsak till att stanna kvar i en relation även om den inte var bra. Den här tycker jag är extra sorglig. Särskilt när jag vet att en flera rådgivare berättat för mig att frågan ”Har jag råd att skilja mig?” inte är helt ovanligt. Även om jag brukar skämta kring att ”den bästa privatekonomiska investeringen är att jobba på din relation”, så har den ett korn av sanning. Särskilt med tanke på den svenska bostadsbubblan.

Eftersom vi själva är egenföretagare så har jag verkligen empati för önskan om att starta eget. Något som 46 procent håller med om i samma undersökning. Buffert kan verkligen vara en avgörande faktor kring huruvida man vågar ta steget eller inte. 

Bufferten ger tillgång till möjligheter att välja

En annan ofta underskattad sak med bufferten är att den ger valmöjligheter. Det kan vara allt från att utnyttja ett erbjudande när det kommer – för dessa kommer sällan när man sitter och väntar. Ett litet exempel är när jag och Caroline kunder köpa en uppsättning Global-knivar för halva priset i en konkursutförsäljning.

Ett annat exempel är möjligheter att investera, t.ex. i företaget Paradox som det gavs möjlighet till för något år sedan. Det var med kort varsel och vi utnyttjade faktiskt en del av vår buffert till det. På samma sätt kan det ge möjligheten att byta jobb om ett spännande erbjudande kommer, att hoppa på den där start-up:en med en lägre lön några månader och så vidare. 

Brist på buffert ger ofta dyra nödlösningar

Det finns ett uttryck som lyder: ”Det är dyrt att vara fattig”l. Tittar man i perspektivet avsaknad av buffert, så är det lätt att förstå vad som menas. Det är alltid de som har minst pengar som kommer att få betala mest i de flesta sammanhang. Det är de med minst förhandlingsutrymme som får sämst villkor, det är de som behöver dela upp betalningen som får betala mest och så vidare. Tyvärr blir det ofta en självuppfyllande spiral i längden dessutom. 

Det är då man försöker lösa situationen med att använda kreditkort med hög ränta. När det inte gå, börjar man med korta krediter och konsumtionslån och så slutar det ofta med SMS-lån och liknande. Det är bara att titta på valfritt avsnitt av Lyxfällan för att förstå vad jag menar. 

Avsaknad av tillgänglig buffert kan även bli dyrt om man har pengar investerade i t.ex. fonder. Då kan man behöva sälja vid fel tillfälle. Man behöver lösa ett problem kortsiktigt men får ta långsiktiga konsekvenser. 

Hur mycket pengar har folk i sin buffert?

Jag skulle säga att svaret med stor sannolikhet är lika spretig som förmögenhetsfördelningen. För ett tag sedan skrev jag artikeln ”Hur rik är svensken egentligen?” och det var en ganska dyster läsning. Länsförsäkringar gjorde en annan undersökning 2017 och konstaterade att:

En av fyra har mindre än 20 000 kr på bankkontot. 37 procent har mindre än  50 000 kr. Vart tionde svensk saknar helt sparande.”

Länsförsäkringar, 2017-12-05 via frihetskapital.se

Jag vet inte hur du ställer dig till de siffrorna. Min insikt kommer först till när jag börjar relatera det till verkligheten. Det vill säga när jag inser att på en fest eller middag så kommer: 

  • Av 20 personer kommer 5 ha mindre än 20 000 kr
  • Av 20 personer har 7 personer mindre än 50 000 kr
  • 2 personer av de 20 har inget sparande alls

Nu är jag i och för sig nörd, men jag känner att det skulle man ju behöva prata om. SCB deltar för Sveriges räkning i den årliga undersökning i EU kring den s.k. kontantmarginalen. Det vill säga hur stor del av befolkningen klarar inte att lösa en oförutsedd utgift på ca 12 000 kr. 

Andel av befolkningen som saknar mindre kontantmarginal om 12 000 kr. Källa: SCB:

Det mest noterbara är ju att 19.5 % av den svenska befolkningen i åldern 16-84 år, inte klarar av den oförutsedda utgiften utan att ta lån. Sedan ökar andelen, för att toppa ut på ensamstående kvinnor med barn. I den gruppen saknar varannan kvinna möjligheten. Jag tror att det är lätt att glömma bort att de flesta personer faktiskt kämpar i sin ekonomi. 

Hur stor buffert behövs?

Det är som sagt väldigt svårt att säga hur mycket pengar som behövs till en god ekonomisk buffert. Den siffra som nästan alla verkar överens om är 3 månadslöner efter skatt. Jag lyckades inte hitta vem som var först med siffran. En artikeln påstod däremot att det var genomsnittstiden en person var arbetslös i USA. 

I Sverige blev ju ministern Ann Wibble berömd – inte på ett bra sätt – när hon påstod att alla borde ha en årslön på banken. Det var ju en sådan hög summa att den var ouppnåelig för de flesta. Min upplevelse, efter research, är att rekommendationerna lyder som följer (alla siffror är månadslöner efter skatt): 

  • Ensam i hyresrätt med en enkel ekonomi – ca 1 månad 
  • Ensam i bostadsrätt – ca 2 – 3 månader
  • Två i hushållet – 3 – 4 månader (för hela hushållet)
  • Familj med barn – 4 – 6 månader (för hela hushållet)

Bodo Schäfer rekommenderar i sin bok att ha en buffert på minst 50 000 kr, som är verkligen sova gott om natten-pengar. Jag minns inte riktigt om det var utöver månadslönerna. För spontant låter det mycket utöver dem och lite utan dem. Däremot kan jag helt skriva under på att ha ett par tusen i kontanter. Det har ju hänt att t.ex. både elektricitet eller banker varit otillgängliga och då gäller verkligen cash is king. 

Även om man verkligen kan använda summorna ovan som riktlinjer, så tycker jag de är lite trubbiga. Det är ofta betydligt bättre att anpassa det till sin egen situation, även om det kan kräva lite mer jobb.

Hur mycket pengar behövs i bufferten? Faktorer som påverkar

Jag brukar många gånger tänka att formulera frågorna är svårare än att hitta svaren till dem. Därför är mitt förslag att resonera utifrån följande frågor snarare än att haka upp sig på en tumregel om 3 månader. 

Vilka oförutsedda utgifter är realistiska i ditt liv?
Det handlar om att faktiskt titta på, i förhållande till din livssituation, vad kan det faktiskt komma för utgifter som är rimliga. Det är stor skillnad på en ung student utan bil i en hyresrätt eller mig själv med två barn, villa och bil. Största oförutsedda kostnaderna har ofta med boende och bil att göra enligt min upplevelse.
Hur känslig är din finansiella termometer?
Det handlar om hur stort kontrollbehov har du och vilken tolerans för risk. Jag själv har ett stort kontrollbehov och ganska låg risktolerans. Jag skulle må dåligt av att åka på semester och inte ha boendet planerat – för andra låter det som höjden av tristess. På samma sätt, ett större kontrollbehov kräver en högre buffert.
Hur lång tid behöver du för en omställning?
Jag tror att det smartaste att räkna är i tid. Det vill säga hur många månader behöver du för att ställa om från nuvarande levnadssituation till en annan vid t.ex. arbetslöshet, sjukdom, eller någon annan allvarlig händelse. I Sverige är min upplevelse att det faktiskt tar ett par månader innan allt fungerar med försäkringskassan eller a-kassan.
Hur ser din försäkringsituation ut?
Något man ofta glömmer bort är att ens försäkringar kan minska behovet av buffert. Inkomstförsäkring kan minska fallhöjden vid arbetslöshet, sjuk- och sjukvårdsförsäkring kan minska behovet vid sjukdom och så vidare
Hur eftertraktade är dina färdigheter?
En annan faktor är t.ex. hur eftertraktade dina färdigheter är. En sjuksköterska, läkare eller lärare har idag väldigt enkelt att få ett nytt jobb jämfört med t.ex. en kulturarbetare. Så ens arbetsmarknadssituation bör också påverka buffertens storlek.
Vilka är dina totala nödvändiga utgifter?
Bufferten bör också ta hänsyn till vilka faktiska nödvändiga utgifter man har. Den där årliga resan kanske inte behöver räknas in eller allt nöje. Utan många gånger kan det viktigaste vara att räkna med de s.k. passiva utgifterna. Det är utgifterna som du kommer att ha även om du skulle ligga i sängen en hel månad. Ett tips här är att jämförmed Konsumentverkets skrift ”Koll på pengarna (pdf)” som tar fram ”normala” levnadskostnader.
Egenföretagare? Synka med bufferten i företaget
Min mentor när jag drev ett konsultbolag sa att man alltid skulle ha sex månadslöner per anställd i buffert i företaget. Jag har alltid tyckt det var en bra tumregel, men insåg vid ett tillfälle det dumma i att ha 6 månadslöner i företaget och ett par privat. Har du eget företag, utnyttja möjligheten att synka företagets och din privata buffert.

Om man inte vill göra det i lika detalj som ovan, så kan man göra en överslagsberäkning. Jag och Caroline använder det lite förenklade resonemanget som Buffert-hinken i Fyra-hinkar-strategin bygger på.

Buffert-hinken i Fyra-hinkar-strategin

Fyra hinkar-strategin är en förenklad modell som hjälper en att strukturera upp sina tillgångar i privatekonomin på ett bra sätt. Man börjar med bufferthinken som är basen i ens sparande. När den är full då ”rinner pengarna över” till nästa hink som är mellanrisk-hinken. När den är full så rinner pengarna vidare till den passiva respektive aktiva hinken som handlar om olika typer av långsiktiga investeringar med olika risknivå – från lägst till högst.

Strategin säger att storleken på Bufferthinken bör vara: 

Ett års utgifter minus garanterade inkomster.

Förslag på storlek på bufferten enligt Fyra-hinkar-strategin

Det vill säga att man tittar på ett års utgifter (har man inte detaljkoll, så kan man lika gärna säga ett års inkomster) och subtraherar de inkomster man garanterat kommer att ha. Typiskt sett handlar det om t.ex. lön under en uppsägningsperiod. Har man 3 månaders uppsägningsperiod, då drar man ifrån det från summan. Har man sedan en inkomstförsäkring, ja då drar man ifrån den också och så vidare. Det sista man subtraherar är det vi förr kallade för socialbidrag, då vi i Sverige sällan hamnar helt utan en inkomst.

Tanken är att mellan tummen och pekfingret ska klara ett års omställning, men utan det på många sätt onödiga målet med 12 nettomånadslöner stående på ett bankkonto. Som jag kommer visa senare, så är det på många sätt inte ens optimalt om man har de pengarna. 

En parentes: vad är oförutsedda utgifter?

En tanke som slog mig när jag skrev den här artikeln var följande. Vilka är de oförutsedda utgifterna som man ska ta höjd för? Jag och Caroline fick en insikt för många år sedan. Vi upplevde att vi varje månad hade extraordinära och oförutsedda kostnader. Ena månaden var det service på bilen, en annan månad var det halvårsbetalning på hemförsäkringen och en tredje var det julklappar.

En dag slog det mig – det är inte oförutsedda kostnader. Det är bara dålig planering från min sida…

Egenupplevd jobbig insikt…

Om man räknar som jag gjorde förr att det är oförutsedda utgifter som bufferten ska användas till. Då behöver man verkligen skruva upp volymen på sitt buffertkonto. För det handlar helt enkelt om dålig planering och periodisering av kostnader som man egentligen borde ha koll på. Det är ju inte som att det är oväntat att en bil behöver service. Det kommer lite på köpet med ägandet av en bil tänker jag. 

Det som jag skulle klassa som riktiga oförutsedda utgifter är: 

  • Ofrivillig arbetslöshet
  • Skiften och omställning i livet
  • Hälsorelaterade utgifter
  • Akut och oförutsedd renovering hemma 
  • Oförutsedda problem med bilen
  • Oförutsedda resor
  • Dumheter

Bufferten kan även täcka ens dumheter eller tillfällen av otur

När det gäller skiften och omställningar i livet så tänker jag t.ex. skilsmässa, karriärbyte, byte av boende, födelse av barn, starta företag eller liknande. Med dessa skiften följer ofta stora extra kostnader. När det gäller renovering hemma så tänker jag inte att periodiskt underhåll såsom behöver göras och man kan tänka ut i förväg, som att fönster eller tak behöver bytas vart X:te år.

Oförutsedda resor är t.ex. till föräldrar som insjuknar eller liknande. Exempel på det som hamnar i min kategori ”dumheter” är saker man borde haft koll på men inte har det. I mitt fall förra året så lyckades jag missa att jag hade en kvarskatt på 35 000 kr. Ett par dagar innan förfallodatum insåg jag det och fick täcka det med bufferten. Det är något jag borde vetat och haft koll på, men inte hade det. Ungefär som Carolines tankning av 95-oktanig bensin i min mors dieselbil. Därav behov av buffert för att täcka ens dumheter. 

Hur sparar man bäst ihop till sin ekonomiska buffert?

En annan ganska vanlig fråga är hur man bäst kommer igång med att bygga sin buffert. Jag tänker egentligen inte att det skiljer sig nämnvärt från annat sparande. Det enklaste är att: 

Sätt ett sparmål
Precis som allt annat så blir vägen tydligare när man vet vart man ska. Bestäm ett sparmål framåt i tiden och följ sedan upp hur det går för dig. Jag brukar följa upp på månadsbasis.
Öppna ett nytt konto på annan bank
Jag tror ju mycket på att ”lura sig själv” och använda mental bokföring till sin egen fördel. Ett sådant sätt är att öppna ett sparkonto för sin buffert i en annan bank. Då syns inte pengarna i appen eller på Internetbanken och tröskeln för att använda dem ökar. De blir helt enkelt inte lika mental synliga.
Automatisera sparandet
Jag tror mycket på att saker ska skötas automatiskt eftersom det ökar sannolikheten betydligt att det verkligen blir av. Genom att sätta en automatisk överföring samma dag som lönen kommer, ökar chansen enormt för att sparandet blir av.
Mikrospara och autospara med t.ex. Nowo- eller Dreams-apparna
Som jag skrev i artikeln ”Bästa kreditkorten 2018” så är jag ett stort fan av mikrosparande. Det kombinerar nämligen både den mentala bokföringen och det automatiska sparandet. Läs mer i kreditkorts-artikeln.
Lev på mindre än dina inkomster
Det är ju den absolut enklaste regeln som det egentligen handlar om. Ta en period och lek som t.ex. Caroline gör med ”fattig-vecka” eller ”shop-stopp” så kommer du se hur mycket du faktiskt kan spara.
Identifiera (och undvik) dina stresskostnader
Något ni läsare har påtalat för mig är vikten av att identifiera de kostnader som uppstår till följd av stress. Man är sen på morgonen och hinner inte ta matlåda. Man är sen från jobbet, ska hämta på dagis, hinner/orkar inte laga mat och beställer hämtmat. Det vill säga kostnader som vi inte skulle haft om vi var lugna, harmoniska och hade tid och ork för bättre planering.
Öka inkomsterna, ta t.ex. ett extra-jobb under en period
Ofta pratar man om att spara som att minska utgifterna. Men om man fokuserar på resultatet – mer pengar på buffertkontot. Då kan man lika gärna jobba med att öka intäkterna. Det finns en del extra-jobb man kan ta t.ex. allt från Yepster för yngre människor, Upwork för dem med digitala färdigheter, Tipptapp eller helt enkelt ett klassiskt extrajobb. Eller, jobba övertid om möjligheten finns på jobbet.
Sälj saker på Blocket
Jag fick ett mejl från Blocket häromdagen som sa att i genomsnitt har varje hem oanvända saker för 18 915 kronor. En del av dessa kan säkert säljas.
Köp begagnat istället för nytt
Att köpa begagnat på Blocket är också ett bra sätt att spara pengar. Vi sparade t.ex. 90 % på barnvagnskostnad för någon vecka sedan. Dessutom är det mer hållbart och bättre för miljön än slit-och-släng-grejen som vi kör i samhället idag.
Kommentera gärna fler tips!
Om du har fler tips som jag har missat, skriv gärna dessa i kommentarerna för det kan hjälpa fler läsare.

Spara mer imorgon om du inte har råd idag

I stora drag tror jag att det handlar om att undvika den så kallade Parkinsons lag inom privatekonomi. Du känner säkert igen varianten som säger att en arbetsuppgift tar exakt den tid som finns tillgänglig för ändamålet. Varianten för privatekonomi lyder: 

Dina utgifter växer i exakt samma takt som dina inkomster.

Parkinsons lag för privatekonomi

Jag fascineras alltid hur jag och Caroline levde gott som studenter på 7 500 kr var i CSN. Idag behöver vi nästan det tredubbla för att dra runt vår ekonomi. Visst är livskvaliteten högre. Men frågan är om den relativa är det också? 

Slutligen vill jag tipsa om följande fina TED-föreläsning som handlar om hur man kan spara när man verkligen inte har råd att dra ner på något, eller energin att öka intäkterna. Det handlar helt enkelt om att spara mer imorgon om man inte har råd idag. 

Det vill säga att spara mer av framtida inkomster, t.ex. löneförhöjning, extra-bidrag, skatteåterbäring och så vidare. Jag tycker det är sevärt även om man har råd att spara idag.

Hur ska man placera sin buffert?

Den näst vanligaste frågan efter hur stor buffert man ska ha är hur man ska placera den. Min och de flestas reflexsvar är sparkonto med insättningsgaranti. Pengarna ska inte vara utsatta för någon risk och vara lättillgängliga. Annars går ju lite halva poängen förlorad. 

Den naturliga, och helt korrekta, invändningen blir då ofta. Men, vänta nu. Du brukar ju säga att bankkontot är ungefär det sämsta stället man kan ha sina pengar på. I avsnittet med Claudia Galli, sa du till och med att pengarna har så tråkigt på bankkontot, att de dör av tristess. Ja, det stämmer också utifrån perspektivet att investera sina pengar för att tjäna mer pengar. Men utifrån perspektivet buffert, så är målet och kraven annorlunda – de ska ha låg risk och de ska vara lätt tillgängliga. 

Jag kommer in om ca en månad återkomma med ett avsnitt kring den bästa sparräntan för 2018/2019. Jag har just nu en del av mina buffertpengar på Nordnet (annonslänk) även om räntan där är noll (ja, jag vet att det inte är optimalt, men jag återkommer).

Bufferten på ett låst bankkonto med lite högre ränta? Nej.

Nästa naturliga alternativ blir då ett låst bankkonto. Du vet ett sådant där man låser pengarna i t.ex. sex månader mot en högre ränta. Jag rekommenderar generellt inte dessa eftersom jag upplever att de få kronorna man får i extra ränta inte motiverar stöket utifrån ett energi och tidsperspektiv. Nicklas ”Investeraren” Andersson är inne på samma linje:

Mina 50 000 kr skulle givet 1% avkastning kunna ge mig 500 kr i avkastning under ett år, efter skatt handlar det om 350 kr eller 29 kr i månaden.
Om jag kan betala närmare 100 kr per månad för Spotify eller Netflix så kan jag ”betala” 29 kr per månad genom att gå miste om maximerad ränta på ett bundet sparkonto

Nicklas ”Investeraren” Andersson, på Avanza Bloggen, 25 april 2018

Jag tänker att jag inte skulle kunna säga det bättre själv. Ett liknande resonemang kan man även applicera på räntefonder. Undantaget är väl korta räntefonder såsom likviditets- och penningmarknadsfonder som skulle kunna vara ett alternativ.

Buffert på ett konto utan inställningsgaranti? Nej.

Ett annan vanlig fråga i sammanhanget blir då dessa sparkonton som t.ex. 4Spar som ger en hög ränta på sparkonto. Jag skulle faktiskt direkt avråda från dessa eftersom de i min värld inte är sparkonton i den vanliga bemärkelsen. De saknar insättningsgaranti och är egentligen högrisk produkter där du kan förlora hela det insatta kapitalet. 

Du som har följt mig i flera år vet att jag/vi lärde oss det den hårda vägen via Trustbuddy. Det vr en sådan aktör som erbjöd P2P-lån och sedan gick i konkurs. En ”säker” investering blev helt plötsligt värd noll. 

Jag säger inte att man ska undvika dessa investeringsalternativ alltid. Jag själv är t.ex. positiv till P2P och har pengar i t.ex. Savelend (annonslänk) som jag gillar. Dessa tjänsterna har således sin plats. Men den är som högrisk obligationer – det vill säga högre risk än räntefonder men lägre risk än aktier. Men de är definitivt olämpliga för en buffert som ska vara en ekonomisk livlina i svåra situationer.

Investera sin buffert i indexfonder och aktier? Nej.

Nu kommer vi till artikelns första motsägelse. Mitt och de flesta andras svar till frågan vad sägs om ”att placera sin buffert i aktier och fonder?” är nej. Absolut inte. Aktier och fonder har nämligen en för hög risk och har du otur så kommer Murphy göra att du behöver din buffert precis när marknaden har kraschat och du gör en dubbelförlust. 

Men, som du kommer att kunna läsa i slutet av artikeln så kan man inte svara så definitivt som jag gör. Det finns nämligen situationer då sparkonto är olämpligt eftersom alternativkostnaden är för hög. Det vill säga man måste jämföra vad man skulle kunna få för samma pengar om man investerade dem i aktier istället för att ha dem på sparkontot. Mer om det längre ned i artikeln.

Buffert samtidigt som man har skulder? Nej.

En spaning som jag har gjort är att det är en hel del nya sparare som börjar med att spara till en buffert, eller än värre börjar investera samtidigt som de har skulder på sitt kreditkort eller konsumtionslån med en hög ränta (över 4 procent i dagsläget). 

Mitt generella råd är att först och främst alltid fokusera på att betala av sina lån med höga räntor. Man kan nämligen se en amortering på ett sådant lån som en ”garanterad avkastning”. Har du en obetald kreditkortsskuld på 15 % så betyder en amortering på 100 kr att du nästa år slipper betala 15 kr i ränta. Det är mer eller mindre en garanterad avkastning, i form av pengar som inte behöver ut, på 15 procent. Det kommer du inte i närheten av om du ska investera långsiktigt. 

Det enda undantaget som jag kan tänka mig till den här regeln är den som vi tar upp i avsnitt #43 om ”Den rikaste mannen i Babylon”. Där är tesen att om du har skulder, då ska du spara 30 procent av din lön. 10 procent fördelar du till dig själv och sparandet till din buffert. De resterande 20 procenten använder du för att amortera på dina skulder.

Överkurs: Vad säger forskningen om buffert?

Det som jag nästan tyckte var roligaste när jag förberedde den här artikeln var att titta på den forskning som finns på ämnet buffert. I stora drag gick den ut på exakt det som jag har skrivit ovan. Det vill säga det som de flesta håller med om och som verkar sunt. 

Men av en händelse hittade jag en artikel från 2000 av Charles B. Hatcher med titeln: ”Should households establish emergency funds?”. Artikeln var väldigt intressant för den berörde inte A) hur lite buffert de flesta har och B) det är den enda artikeln som jag hittade, som faktiskt ifrågasatte det allmänt vedertagna rådet om att ha bufferten på ett sparkonto. 

Han väger nämligen samman flera faktorer kring buffert och tar en helhetsansats som inkluderar inte minst sannolikheten och frekvensen för de oförutsedda utgifterna. På det sättet kan han nämligen räkna fram det man förlorar i avkastning gentemot om man hade investerat pengarna och sannolikheterna för det. 

Jag fick läsa artikeln flera gånger för att förstå exakt vad han menade, men det är faktiskt briljant i sin enkelhet. Jag vill varna känsliga läsare för att nu hoppar vi ner i kaninhålet och nördar på riktigt. Det här är verkligen så mycket överkurs det blir. Även om du inte hänger med på matten, läs gärna slutsatsen, för den är högst sannolikt intressant för dig med.

Antagandet för vidare resonemang kring bufferten

För det första vill jag understryka att det inte handlar om huruvida det är bra att ha en buffert eller inte. Det är bra. Punkt. Däremot kan man diskutera huruvida den ska investeras i t.ex. fonder eller om man ska ha kvar den på ett vanligt sparkonto med en nollränta. Likviditetspremien – dvs. kostnaden för att ha en buffert lättillgänlig och utan risk

Han börjar sitt resonemang med att definiera de olika faktorerna som påverkar en buffert och beslutet hur vi ska göra med vårt buffert. Han utgår från att: 

M – totala buffertbeloppet
Det första vi behöver definiera är storleken på den totala bufferten. Det vill säga hur mycket pengar vill vi ha i buffert.
rsparkonto
avkastningen som vi får i form av ränta av att ha buffertpengarna på ett sparkonto.
ralternativ
avkastningen som vi får i form av ränta av att ha buffertpengarna investerade i ett alternativ. T.ex. den globala barnportföljen.

Det första vi kan konstatera är att det är rimligt att ralternativ bör vara större än rsparkonto. Skillnaden mellan dessa två blir ju den högre avkastningen som jag skulle kunna få med globala barnportföljen istället för att ha pengarna på sparkontot. Den här skillnaden ( ralternativ rsparkonto) definierar vi som likviditetspremien. Det vill säga den premie (=extrakostnad) som vi betalar för att ha pengarna lätt tillgängliga och utan risk på ett sparkonto. 

Vad är kostnaden för att låna till bufferten istället?

Samtidigt så finns det ju också en kostnad för att inte ha en buffert. Framförallt den dagen som den behövs. Om vi utgår från att man har möjlighet att låna pengar i en sådan situation, då blir ju kostnaden för att ha buffert samma som räntan för lånet man tar. 

Den totala kostnaden per år beror ju också på när på året den oförutsedda utgiften inträffar. Säg att man har buffertpengarna ”låsta” på 12 månader och inte kommer åt dem förrän den 31 december. Om man då behöver pengarna dagen innan och därmed lånar upp motsvarande det låsta beloppet, då betalar man i princip ingen ränta (=1/365 * räntan). Det vill säga kostnaden för att inte ha en likvid buffert är i princip noll. 

Om däremot händelsen inträffar den 2 januari, då behöver man låna pengarna under i princip hela året (=364/365 * räntan). Då blir kostnaden för att inte ha en likvid och tillgänglig buffert, hela räntan för lånet. Låt oss anta att den inträffar mellan de två extremlägena, det vill säga efter 6 månader.

Då kan vi definiera värdet av att ha en likvid och tillgänglig buffert som som M *  rlån där vi definierar  rlån som:

rlån = (1 + (rårsränta för lån/12)^6 – 1
Det vill säga att den årliga kostnaden för lånet blir årsräntan under 6 månader.

Det är egentligen inget konstigt, utan formeln för beräkningen av en kostnadsränta för ett lån som löper i 6 månader utifrån en kostnadsränta som räknas på årsbasis.

Sannolikheten för att en olycka, där bufferten behövs, ska inträffa

Nu har vi ju räknat ut kostnaden för att ta ett lån under ett halvår om det är så att vi har våra buffertpengar låsta i en investering. Vi har också räknat på skillnaden i avkastning om man investerar sina buffertpengar eller har dem på sparkontot i form av likviditetspremien. 

Nästa sak att ta hänsyn till blir följdaktligen – hur ofta kommer du att behöva låna pengarna för att täcka en inträffad oförutsedd utgift? Då kan man fortsätta på formeln enligt ovan definiera P som sannolikheten för att bufferten behövs ett enskilt år. 

Då kan vi räkna på värdet med att ha en tillgänglig, likvid och riskfri buffert som: 

Värdet med likvid buffert = M * P * rlån
Det vill säga buffertbeloppet, multiplicerat med sannolikheten för att den behövs ett enskilt år som multipliceras med kostnaden för lånet under perioden den behövs.

Anledningen till att man definierar det som värdet med en likvid buffert, är ju att det är en kostnad som du slipper om du har den tillgänglig. 

Jämförelse av värdet med kostnaden 

Logiken och rationalen säger då att det smarta borde vara att ha buffert tillgängligt och likvid när fördelarna är större än kostnaderna för den samma. Det vill säga när: 

M * P * rlån > M * (ralternativ – rsparkonto)
Det vill säga när värdet med en likvid buffert är större än det som du tjänar på att ha pengarna investerade i ett alternativ jämfört med ett sparkonto.

Det mer intressanta är ju om man löser ut sannolikheten P och stryker beloppet M på båda sidorna. Då får man nämligen följande formel:

P > (ralternativ – rsparkonto) / rlån
Det vill säga att sannolikheten för den oförutsedda händelsen behöver vara större än likviditetspremien dividerat med kostnaden för ett buffertlån.

Det vill säga att vi kan sätta kostnaden eller vinsten i relation till en sannolikhet att den oförutsedda händelsen som bufferten behövs till inträffar. 

Rimligt räkneexempel på behovet av buffert

Låt oss använda formeln ovan med ett par högst rimliga antaganden. Låt oss anta att: 

ralternativ = 7 procent per år
Det är inte orimligt att över tid räkna på en årsmedelavkastning om 7 procent på en portfölj med aktiefonder.
rsparkonto = 0.5 procent per år
Anstränger man sig lite så kan man idag hitta ett sparkonto med insättningsgaranti och fria uttag där man kan få 0.5 procent per år.
rårsränta för lån = 15 procent per år
Här utgår jag från att man inte kan få ett normalt lån, utan man får låna pengarna till den oförutsedda utgiften på ett kreditkort med tillhörande skitränta på 15 procent per år.
rlån = (1+0.15/12)^6-1) = 7,7 procent
Det vill säga att räntekostnaden för att låna buffertbeloppet M i sex månader kommer kosta M * rlån.

Sätter vi in ovanstående antaganden och härledda värden i den förra formeln får vi: 

P > (ralternativ – rsparkonto) / rlån = ( 7 % – 0.5 %) / 7,7 % = 0,84
Det vill säga att sannolikheten P behöver i det här fallet vara större än 84 % för att det ska vara värt att ha pengarna på ett sparkonto istälelt för att ha dem investerade och låna upp beloppet.

Tolkningen ovan är alltså att en oförutsedd utgift behöver inträffa fler än 8 år av 10 för att det ska vara motiverat att ha pengarna på ett sparkonto med 0.5 % ränta istället för att investera dem över 10 års perioden i t.ex. globala barnportföljen och ta kostnaden på 15 % för upplåningen(!). 

Noteras kan också att en sannolikhet (P) över 1 innebär att den olyckan behöver vara framme fler än en gång per år. 

Hur ofta behöver en olycka inträffa för att sparkontot ska vara bättre?

Eftersom formeln ovan bara består av räntesatser, så kan man faktiskt modellera många olika scenario och redovisa det i en tabell. Det innebär att du slipper räkna och kan hoppa till att direkt dra slutsatser från tabellen nedan. Tabellen visar sannolikheten per år som behöver finnas för att det ska vara mer lönt med ett sparkonto än en alternativ-investering givet en årsränta för att låna pengarna.

I den första kolumnen i tabellen nedan ser du olika värden ( 1 – 8 % per år) för likviditetspremien. Det vill säga skillnaden mellan att ha pengarna på ett sparkonto och investera dem. I den andra raden ser du olika räntesatserna (0.99 % – 20 % per år) för en årsränta att låna pengar på. 

Tabell 1. Sannolikheten för hur ofta en oförutsedd utgift behöver inträffa för att ett sparkonto ska vara motiverat.
L.Premie (nedåt) Årsränta för ditt lån
  0.99 % 2 % 6 % 15 % 20 %
1 % 2,02 1,00 0,33 0,13 0,10
2 % 4,03 1,99 0,66 0,26 0,19
3 % 6,05 2,99 0,99 0,39 0,29
4 % 8,06 3,98 1,32 0,52 0,38
5 % 10,08 4,98 1,65 0,65 0,48
6 % 12,10 5,98 1,98 0,78 0,58
7 % 14,11 6,97 2,30 0,90 0,67
8 % 16,13 7,97 2,63 1,03 0,77

Ögonöppnaren i tolkningen

Tabellen ovan var för mig en ögonöppnare. Låt oss ta en en udda kombination i det första exemplet. Vi utgår från att jag kan få 8 procent mer per år genom att investera mina pengar än att ha dem på ett sparkonto med 0 procent ränta. Låt oss vidare utgå från att det enda och bästa alternativet för mig att låna pengar är att använda kreditkortets 15 %.

Då säger tabellen att den oförutsedda händelsen måste inträffa med 103 % sannolikhet per år. Det vill säga minst varje år och vart 33 år inträffar den två gånger. Frågan att ställa sig då – är det rimligt? Nej. 

Låt oss ta ett annat och för mig mer realistiskt exempel. Låt oss utgå från en likviditetspremie på 5 %. Det vill säga att jag kan överprestera mot sparkontot med 5 % och jag kan låna pengar på huset till 2 % ränta. Då får jag en sannolikhet på 4.98. Det betyder att den oförutsedda händelsen måste inträffa fem gånger om året för att det ska vara motiverat att undvika investeringen som ger 5 % och istället ha pengarna på sparkontot. Rimligt? Tveksamt. 

Ränta vid belåning av fonder

Precis som man kan använda sitt hus som säkerhet för att få en billigare ränta, så kan man använda sina fonder. Principen är exakt samma. Du ger banken ditt hus i pant, där de får rätten att konfiskera huset om du missköter dig. Precis samma möjlighet kan du ge t.ex. Nordnet med dina fonder. 

Det gör att du och jag kan låna pengar väldigt billigt. Räntorna för belåning av fonder och aktier är ofta betydligt lägre än vad de är för bostäder. Anledningen är ganska enkel, en fond är en bättre säkerhet än ett hus eftersom den går sälja snabbare, den går att dela upp i mindre bitar och processen är helt automatisk. 

Nordnet erbjuder för närvarande sitt så kallade Knockout-lån med en ränta på 0.99 % (annonslänk). Givet att du bara lånar upp till ca 30 procent av portföljens värde och har en god riskspridning så får du den låga räntan, annars ökar den. Men oavsett vilket så blir den inte högre än 15 procent. Sätter man då in 0.99 % i tabellen ovan så blir det ju i princip absurda siffror. Vid 5 procents likviditetspremie och en årsränta om 0.99 % så ska olyckan vara framme 10.08 gånger per år.

Vad ska man dra för slutsats av det här?

Först och främst tror jag att man behöver låta det här sjunka in. Jag behövde i alla fall ett par dagar på mig. För det här visar att rent statistiskt och sannolikhetsmässigt, givet de tidigare beskrivningarna, är bättre att skita i att ha pengarna på sparkontot och istället använda kreditkortet eller belåning av sin portfölj som buffert. 

Precis som alltid med sannolikheter och statistik så kan det ett enskilt år gå hur som helst. Men för varje år du lägger på, så ökar sannolikheten för att du ska få det statistiskt korrekta utfallet. Det är ju egentligen bara att resonera logiskt själv – hur ofta har vi behövt tömma buffertkontot för att en oförutsedd olycka har varit framme?

Nu kommer i alla fall inte jag gå all-in på det här, eftersom upplevelsen av trygghet och de andra värdena fortfarande är viktiga för mig. Men det ger mig däremot en hint om att man kan flytta mer pengar från bufferthinken till mellanriskhinken. Kör man på kreditkortsscenariot, då kan man ju använda mellanriskhinken för att betala kreditkortsräkningen när olyckan väl inträffar.

Slutsats: Investera sin buffert i fonder och aktier? Ja, kanske!

Det i sin tur leder till att jag behöver omvärdera det entydiga ”Nej”:et på frågan tidigare om man ska investera och placera sin buffert. Särskilt på längre tidsperioder där likviditetspremien blir mer säker då säger ju matematiken att det är mer lönsamt. 

Sedan tror jag att det är viktigt att inte bara se det rationella matematiska perspektivet. Det är som Caroline säger att om det kostar en ens nattsömn, då är det för dyrt oavsett hur logiskt det kan vara. Jag tror oavsett vilket att man kan unna sig att ta en tankeomgång till efter att ha läst det. 

Jag tror att en följd för mig blir att sänka storleken på bufferten istället. Det vill säga att jag kan sluta överspara i den. Men då är vi tillbaka på att pengarna är inte lösningen utan bara en förstärkare från avsnitt #24

Min förhoppning är att du gillade den här artikeln, kanske lärde dig något nytt men framförallt blir sugen på att göra något konkret. För vi gör ofta misstaget att tro att det har blivit någon skillnad bara för att vi har lärt oss något. Men det är först när vi gör något som vi får nya resultat.

Konkreta tips som du kan göra

Eftersom målet med RikaTillsammans är att du ska kunna ta din privatekonomi till nästa nivå och faktiskt tjäna mer pengar och bli lite rikare, så behövs det att du gör något. Jag tänkte därför börja med att i slutet av alla kommande artiklar skriva några förslag på saker som du kan testa om du vill. 

Från dagens avsnitt är de mest uppenbara tipsen att göra följande:

Fundera på hur stor buffert som du behöver egentligen
Ta antingen tumreglerna till hjälp, teorin om Buffert-hinken eller utgå från det mer detaljerade sättet med frågorna och de faktiskta nödvändiga utgifterna.
Anpassa din strategi för att nå ditt buffertmål
Det kan vara så att du behöver antingen starta, öka, minska eller rentav avsluta sparandet till din buffert. Framförallt om du uppfyller kraven på att kan låna pengar billigt och har en god ekonomisk situation. Tänk om du också översparar? Om ja, se om du kan försöka hitta en ny nivå för balansen.
Om du har skulder med räntor över 4 procent, amortera!
Ett sätt att se på en amortering är att du får den avkastningen som kostnadsräntan är på. Dessutom är den 100 procent garanterad. I princip enda gången det inte är lönt att amortera är CSN-, aktie- och bostadslån med räntor under 2 procent.
Har du en depå på t.ex. Nordnet, öppna ett kreditkonto
Utifrån det sista resonemanget kring behovet att buffert om man har möjlighet att låna pengar billigt – öppna ett kreditkonto på t.ex. Nordnet då du sannolikt inte kommer att hitta något ställe med billigare och smidigare lån. Det fungerar givetvis bara om du har aktier eller fonder som kan fungera som säkerhet. Läs mer om deras Knockout-lån med 0.99 % ränta här (annonslänk).

Om du blev inspirerad av att göra något annat utifrån artikeln. Dela gärna med dig till oss andra så kan vi kanske göra samma sak. 

Prenumerera och följ oss

Om du gillade den här artikeln, prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt och kommer ca en gång i månaden. Det innehåller de senaste artiklarna och tipsen. 

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Du kan självklart även följa oss i sociala medier för lite mer lättsmälta tips och tankar. 

Vi har valt att dra ner på annonsering i form av banners och sponsrade artiklar till förmån för sådana här längre och fördjupande artiklar. Det är möjligt bland annat tack vare läsare som har valt att stödja oss med en summa motsvarande en kopp kaffe i månaden.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även ha glädje av följande artiklar: 

Du som stödjer oss på Patreon kan även hitta lite extramaterial som inte finns på bloggen.

Vad tänker du? Dela gärna med dig kommentarerna…

Den här bloggen skulle aldrig kunna vara det den är utan din och andra läsares hjälp. Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans genom att t.ex. diskutera följande frågor i kommentarsfältet.

  1. Hur tänker du och gör du med din buffert?
  2. Har du något annat tips du kan dela med dig av?

Andra frågor, tankar, feedback eller funderingar är självklart också okej. Tack för den här gången.

Kommentera

51 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Vit pil

    Hej,

    Bra förslag med Tipp tap och Yepstr. Vill även tipsa om TaskRunner.se. De riktar sig kanske till fler personer (som inte har bil, eller är äldre än 18 år) där man kan utföra flera tjänster som exv IKEA-montering, bärhjälp och handla in saker åt folk.

    Just my two cents!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Robert Holmgren
  2. Vit pil

    Hej!

    En liten kommentar bara angående länkningen till Tipp-Tapp. Det pågår ganska mycket diskussioner om den hanteringen över huvud taget är laglig. De som utför de tjänsterna betalar för det mesta inte skatt på intjänade pengar, hur vet man om materialet går till en laglig anläggning över huvud taget eller om det bara tippas av i närmsta skogsdunge. Är det kommunalt avfall så får ingen annan än kommunen hantera det om man ska följa lagen.

    I förlängningen så handlar det väl om varje persons enskilda samvete i en sådan här fråga, men frågan är om det är lämpligt att länka till det från en sida som i övrigt är seriös och bra.

    Med vänlig hälsning
    //Peter

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Peter
    1. Vit pil

      Oj, tack. Det visste jag inte. Bra att veta. Jag trodde det var som typ Yepstr där allt sådant sköttes automatiskt.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  3. Vit pil

    Hejsan

    Liten fundering på alternativ tre.
    Om man skulle använda en kredit för att täcka oförutsedda utgifter, bör då den krediten vara lika stor som bufferten (ex tre netto-månadslöner)?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Stefan Wallgren
  4. Vit pil

    Hej!

    Nån som har en åsikt om följande?!:

    Istället för att ha en massa pengar i buffert på ett sparkonto, varför inte nästan ligga helinvesterad, och när nöden kräver pengar utnyttja tex Nordnet’s ”Knockout-lån” på 0,99%?!
    Förutsatt att man har en portfölj som tillåter detta förmånliga lån:).

    /Emanuel

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Emanuel Johansson
    1. Vit pil

      Detta är upplägget jag funderar på att köra, istället för att ha bufferten i kontanter/på sparkonto. En annan fundering jag har är även hur man ska tänka gällande återbetalningen av eventuellt lån man tagit för att täcka oväntade utgifter. Det känns ju rimligt att amortera av det så snart som möjligt men samtidigt beror det ju lite på vilken ränta man har och förväntad avkastning ifall man väljer att placera istället.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Johan Andreasson
  5. Vit pil

    Tjena Jan och Caroline!

    Jag har sagt det förr men jag måste säga det igen, va GRYMMA ni är!
    Ni tar ett så osexigt ämne som buffert och gör det så BRA (all undersökning, nivån, tonen, ert samspel)!

    Jag har haft en buffert typ i 4 år (ca 2 månadslöner) men har än så länge inte utnyttjat det ellet rättare sagt tagit pengar från lönen när jag behövt och varit lite mer fattig just den månaden. Däremot efter er sannolikhetlektion så rycker buffert och pengarna går rakt in i den långsiktiga sparande. Skiter det sig så får vi låna….

    Tack för en bra podd:)!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Nico
    1. Vit pil

      Tack för de fina orden, de gjorde oss glada! Tack för att du följer och lycka till med sparandet!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  6. Vit pil

    Jag funderar lite kring överkursen och räkneexemplet med sex månaders ränta på sitt eventuella lån.
    Säg att jag har min buffert i nybörjarportföljen. Bufferten är till för att täcka just extrema situationer såsom arbetslöshet. Dock sker exakt det som tas som skräckexempel i artikeln: jag blir av med jobbet samtidigt som börsen tappar 50% av värdet (30% för min portfölj).
    Om jag i det här läget måste låna för att täcka min buffert, riskerar jag inte då att hamna i en situation då jag betalar på lånet betydligt längre än i ett år? Vad är det som säger att min buffert inom ett år har återfått sitt värde och kan täcka för mitt lån? Sannolikheten är väl snarare ganska stor att det tar mycket längre än så.
    Hur skulle detta påverka tabellen och sannolikheterna?

    Jag är såklart införstådd med att under den tid man haft bufferten investerad, så har en värdeökning skett som gör att man kan ta höjd mot just en börskrasch. Men med tanke på att det krävs en värdeökning på 50% för att klara 30% nedgång så handlar det om ett antal år med förhöjd risk.
    Eller så blir slutsatsen att jag höjer mitt buffertmål från 50’ till 75’ för att gardera mig mot detta…

    En allmän reflektion annars är hur slutsatserna i överkursen påverkar ens buffertmål, både uppåt och neråt. Jag bor tex i hyresrätt utan bil och kan alltså minska bufferten jämfört med någon som bor i hus. Men samtidigt har jag inte heller möjligheten att låna på huset med låg ränta om skiten slår i fläkten, alltså borde jag höja bufferten en aning…
    Slutsatsen blir väl att om man har reala belåningsbara tillgångar så behöver man inte höja sitt buffertmål fullt så mycket som tex en uträkning på x antal månadslöner hade gett.

    Till sist funderar jag också lite på om ett barn verkligen är en oväntad omställning i livet. Man har trots allt några månader på sig att planera för detta. ;)

    Tackar annars för ett bra och matnyttigt avsnitt med en hel del hjärnmat (”food for thought”)! :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Hanna
  7. Vit pil

    Vi har en alldeles för stor buffert. Vi vet om det, men vi vet inte riktigt vad vi ska göra av pengarna. Över 300 000 på ett konto med 0,55% skulle väl få vilken ekonomibloggare som helst att krevera. Ett riktigt i-landsproblem, alltså.

    Vi är två akademiker – han i högavlönat yrke, jag i låg/medel. Vi kan lägga undan rätt mycket pengar varje månad då ingen av oss har dyra vanor eller shoppar. Vi har inga barn och ingen bil. Bor i bostadsrätt nära ett större universitet med under 50% belåning sett till marknadsvärdet. Sparar ca 30% av våra gemensamma inkomster varje månad, fördelat på löneväxling för maken, varsitt ISK + buffert på Hoist. Vi reser, mår bra, och ger bort rätt mycket pengar också. Det är han som drar in mest pengar, men jag som är mest intresserad av ekonomi, investeringar och sparande. Så det är nog jag måste sätta mig in i t ex fastighets- och aktieinvesteringar, vilket är anledningen till att jag hittade jag hit. Så nu får vi se om jag kan lära mig något… :)

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Josefin
  8. Vit pil

    Uppfattar jag det rätt om buffertern är de ända ”kontanterna” man sparar då, eller har man även en ”hink” med kontanter (på banken) utöver buffertern? Tänk till exempel att man hade en förmögenhet på 10 miljoner. Ens månandslön kanske är på 50.000kr i månaden. Har man då 150.000kr i kontanter på banken och resten av alla pengar investerade i fonder?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Daniel
  9. Vit pil

    Samma fundering här, hade varit intressant och höra ert resonemang! Samma jämförelseindex som LF global

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Per
  10. Vit pil

    Ett riktigt intressant ämne då jag tenderar att ha för mycket budget, är feg av naturen. Men samtidigt är jag aningen mer utsatt som egenföretagare i konjunkturkänslig branch och har medfödda fel som gör att jag inte får försäkringar. Därför har jag 12 månadslöner netto i buffert och buffert i bolaget som kan täcka fasta kostnader lika länge.

    Detta till trots gillar jag idén att man istället kan låna kortsiktigt på knock-out eller kreditkort om skiten händer. För att ha så mycket buffertpengar på 0,5% ränta är ju en riktig förlust jämfört med aktier.

    Men undrar om inte räntorna för tex kreditkort och knock-out kommer stiga till höjderna ifall det blir en börskrash delux? Kommer det inte vara riktigt svårt att låna då?

    Tacksam för svar.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Martin
    1. Vit pil

      Svårt att sia. Men jag håller med dig i sak. Bankerna brukar ju låna ut paraply när det är solsken ute och vilja ha tillbaka det när det regnar. Jag hade i din situation med stor sannolikhet gjort som du. Men så är jag också en fegis. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  11. Vit pil

    Hej! Först och främst. Tack för en väldigt lärorik blogg.
    Avanza har nyligen lancerat Avanza Global med en avgift på låga 0,1%.
    Jag har kopierat er nybörjarportfölj i vilken jag månadssparar en respektabel summa och undrar därför om det är läge att ersätta någon av de globalfonderna med Avanzas motsvarighet för att få ner avgifterna men behålla samma riskspridning?
    Tack på förhand!
    Med vänlig hälsning, Mattias

    2+
    Gravatar ikon för användaren
    Mattias
    1. Vit pil

      Jag kommer inte göra någon förändring förrän tidigast till jul. Men den har verkligen seglat upp som en kandidat. Jag kommer att återkomma om en artikel på ämnet inom kort.

      2+
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  12. Vit pil

    Hej!
    Tack för en bra blogg. Jag har ett buffertsparande men i den bufferten ingår även mina tänkta ”splurge” utgifter såsom resor och ”nödvändiga” köp, ny soffa etc.
    Hur tänker ni där? Pengarna som spenderas är egentligen inte bara buffert utan används även för roliga köp och inte endast som säkerhet. Har ni annat bankkonto för detta och låter bufferten vara?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Sofie
    1. Vit pil

      Vi slarvar lite där – även om vi har ett litet separat sparande så händer det att vi tar pengar från bufferten om vi vet att den kommer att fyllas på. Ungefär som ett lån från bufferten (eftersom man skulle kunna låna till bufferten enligt resonemanget ovan om man skull behöva).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  13. Vit pil

    Jag har ganska stor buffert. Ofta är jag i situationen ”väntar på rätt tillfälle att köpa x eller y och måste komma åt dessa pengar snabbt”. Och så har jag hund. Hur kul är det med direktreglering hos försäkringsbolaget, när det inte funkar? Då är det skönt att bara betala och kontakta försäkringsbolaget senare. Känner man inte veterinären så kan man råka ut för att de inte lämnar ut hunden förrän man betalar. Och man kan ge sig på att det händer akuta saker när vanliga veterinären har stängt.

    Så jag skulle säga att beroende på vilka intressen och övrigt liv man har (utöver boende) så kan man behöva olika stor buffert. Jag skulle ha missat ett par bilaffärer om jag har haft en månadslön i buffert bara. Då köper någon annan.

    Sedan är månadslöner olika stora. Jag har 10 000 före skatt eftersom jag är sjukersatt. Någon annan har 20 000 kr (städare) och någon har 60 000 kr (högutbildad inom högavlönat område). Jag som har lite att röra mig med har alltid varit extremt intresserad av att spara för att slippa bidrag, och ha en buffert.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Mynona
  14. Vit pil

    Såg precis att avanza lanserat en ny globalindexfond med lägre avgifter än länsförsäkringars globalindexfond som du brukar rekommendera. Några tankar?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    cc
    1. Vit pil

      Att jag är positiv, ska undersöka det närmare och återkommer inom kort. :-)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Jan Bolmeson
  15. Vit pil

    Jag såg just Avanza Global dyka upp i mitt nyhetsflöde hos Avanza. What’s the catch? Känns ju otroligt bra, med den lägsta totalavgift jag stött på… Som förespråkare av globala indexfonder måste jag nästan fråga vad du/ni tänker om den?

    9+
    Gravatar ikon för användaren
    Utdelningsresan
  16. Vit pil

    Hej Och tack för ett bra avsnitt.
    För min del så är min plan att komma upp i en buffert värd ca 3 månader nettolön. Detta har jag på ett sparkonto med 0.6% ränta. Det är menat som ”fuck you” pengar. Detta är för i det mörkaste av alla scenarion att jag blir arbetslös utan ersättning i tre månader innan ekonomiskt bistånd kan gå in och täcka upp för mitt överlevande.

    Utöver detta är min varierande låginkomstlön som en punkterad badanka på ett stormande hav. Vissa månader går det bra och jag kan lägga undan lite. Andra månader får man ta av det man sparat. Men mitt mål är att bli av med skulder och kunna spara som ni gör.

    Av den avancerade delen av inlägget så är det nog lite för krångligt för min del. Förstår konceptet men det känns som om det skulle vara en ganska stor risk med att låna pengar som ”buffert”. Det är alldeles för många hål som man måste hålla koll på om man inte ska trilla dit och få en svårare situation än den man började med.

    Tack och bock.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Erik L
    1. Vit pil

      Om du med ekonomiskt bistånd tänker dig att du skall gå på soc ifall du blir arbetslös så är en buffert kontraproduktiv. Så länge du har sparkapital kvar får du inte sov, hade du inte någon buffert så hade du fått sig direkt så bufferten är då bara en uppoffring du inte får något för.

      Däremot är det FU-pengar om du skall gå på A-kassa, för när du säger upp dig själv /FU så inträder en karenstid innan du får A-kassa. Då kan det vara bra att ha lite pengar så man kan göra det innan man hittat något nytt.

      Jag håller med om att låna till bufferten kan vara/låter lite riskabelt. Skall man gå på den strategin skall man veta vad man gör, annars är det bättre att ta det säkra före det osäkra. Kan nämnas att man bör ha en plan b ifall man inte får låna när det kommer till kritan. Ett specialfall är ifall man kör med kreditkort då man ju redan har säkrat upp en kredit, men där förutsätts nog att man sen betalar räkningen – jag ser det mer som att kreditkortet ger en frist så att man kan sälja fonder för att täcka kostnaderna.

      1+
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
  17. Vit pil

    Är egen företagare och gillar att du tog upp idén om att du kan spara pengar i bolaget där. Finns ju periodiseringsfonder i ditt företag. Där ”skyddar” jag mig mot ifall jag inte skulle kunna jobba på ett tag. Sen har jag ca 1,5-2 månaders netto (förmodligen för mycket) privat på Nordnet för kostnader där jag snabbt behöver pengarna.

    Jag håller med dig om att de pengarna på buffertkontot är nog mest för en form av trygghet.

    Tack för ett bra avsnitt!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Marcus
    1. Vit pil

      Notera att periodiseringsfond är en rent bokförings- och skatte-teknisk konstruktion. Mig veterligen finns det inget krav på att faktiskt fondera pengarna och det finns inget hinder att fondera pengar ändå.

      Faktiskt är det ju så att du bara får avsätta 20% av vinsten i periodiseringsfond vilket innebär att man lägger resterande 80% efter skatt till eget kapital (dvs mer eller mindre fonderar det också).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  18. Vit pil

    En sak som man ska tänka på om man använder huslånet som ”buffert” är att ha koll på reglerna för amortering. Om man har en belåningsgrad >50% på ett lån som inte omfattas av amorteringsreglerna(dvs man hade lånet redan när det infördes) och lånar nya pengar med huset som säkerhet, omfattas hela lånet av amorteringsreglerna.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik A.
  19. Vit pil

    Tack Jan och Caroline! Ett av de bästa avsnitten hittills, speciellt delen om att en buffert faktiskt också har en alternativkostnad. Ni har faktiskt övertalat mig att minska min buffert, som boende i hyresrätt utan bil och med ett ganska stort sparande varje månad så finns det egentligen ingen anledning för mig att ha en stor buffert. Jag har inte varit vuxen speciellt länge (10+ år), men har hittills behövt plocka ut pengar från mitt buffert-konto exakt 0 gånger.

    Mina tankar kring ämnet som även har förstärkts av erat avsnitt:

    1. Människor har väldigt svårt att hantera sannolikheter, speciellt låga sannolikheter vilket gör att det är lätt att överskatta behovet av en riktig (”emergency”) buffert.
    2. Kredit är faktiskt ett verktyg och en tillgång om man använder det på rätt sätt.
    3. Många av råden kring buffertar man läser på internet är väldigt amerikaniserade, i USA behöver man en stor buffert. En av fördelarna med att leva i Sverige och betala mycket skatt är att man har råd att ta högre risker eftersom vi redan via skatten betalar för många olika sorters försäkringar.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Rikard
  20. Vit pil

    Hej!
    Mycket bra om buffert!
    Jag har själv valt att slå ihop min buffert och lågriskhink på så vis att jag har en portfölj med fördelning 20% aktiefonder och 80% räntefonder. Anledningen är just att kostnaden för en statisk buffert på konto med minimal ränta är hög. Möjligheterna till viss avkastning även på buffertpengarna motiverar mig att ha en större buffert än jag annars skulle haft (3 månadslöner före avkastning) Som kompensation har jag en liten hink jag kallar för Reserven och i princip innebär 10000 kr på bankkonto – denna är mycket tillgänglig. Mental bokföring med andra ord :)
    Med vänliga hälsningar
    Fredrik

    1+
    Gravatar ikon för användaren
    Fredrik
  21. Vit pil

    Tack för att ni lyfter detta ämne så genomgående. Befinner mig i fasen att bestämma allokering för min buffert, så detta är precis ad jag behövde!

    Senaste slutsatsen är att jag vill placera dem:
    1/3 Bankkonto
    1/3 Räntefonder
    1/3 Råvaror

    Tycker det var fint att ni diskuterade att det beror på livssituation. Egentligen borde man se över vad man har för risker i sitt privatliv och allokera bufferten utifrån det. I vissa fall känns det väl befogat att ha alla pengar på ett bankkonto. I andra fall i någon typ av investering. Det gillade jag.

    Sen kommer man till det svåra att bestämma vilken risk man själv är beredd att ta. Nu har man iaf underlag för beslutet. Tackar för det!

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Karin
  22. Vit pil

    Hej!

    Jag tycker det känns bra och stadigt att ha en buffert, även om den förlorar pengar på sikt.

    En fråga, om man sparar till något speciellt, säg en bil, som man vill nå på några år, är det sparkonto med ränta som gäller då också? Eller ha en portfölj med bara typ ränte-och obligationsfonder?

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Cissi
    1. Vit pil

      Konsumtion med kort sparhorisont <5+ år bör inte ligga på börsen eftersom du aldrig vet hur ett enskilt år faller ut. Jan har flera artiklar här på bloggen om vilka tidshorisonter som lämpar sig för olika spar/investeringar.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Johan B
    2. Vit pil

      sparkonto med ränta upp till 1% är bra. själv har jag sparkonto collector+ på avanza med 0.6% ränta med fria uttag och insättningar. i det kontot har jag matpengar och kapital till sem resor under året och året därpå.
      tror inte man ska invester pengar på börsen ifall du ska använda dessa på mindre än 5år men skulle du vilja ha lite högre avkastning än sparkonto man du testa denna fördelning på en försiktig portföjl som Jan har föreslagit för sparande mindre än 5 år

      20% globala indexfonder, 20% långa räntefonder, 40% korta räntefonder
      bra globala fonder är tex: spp aktiefond Global A, länsförsäkringar Global indexnära.
      långa räntefonder tex: AMF räntefond lång
      korta räntefonder: spiltan räntefond kort.

      lycka till med sparandet :)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      everth
    3. Vit pil

      Ja, det skulle man kunna ha. Räntefonder är hyffsat säkra och du kanske inte står och faller med att du har precis hela kapitalet intakt. Dock är förväntade vinsten med att göra så ganska marginell.

      Skall man ha obligationsfonder så kan man skapa en sammansättning av fonderna så man får egenskaper som liknar mer att man äger obligationer som förfaller innan man skall ha pengarna. Man kan då ha fonder som har samma duration som sparhorisont och allteftersom datumet närmar sig växlar man ner durationen i fonderna.

      Kör man med sparkonto med ränta kan man låsa räntan (och pengarna) då man vet att man inte behöver pengarna på ett tag. Jag tycker att fonder har den fördelen att det är ett flerstegs-moment att omsätta dem vilket gör att det blir en högre tröskel att nalla av pengarna, men det är ju ännu högre tröskel om banken inte tillåter dig att ta ut pengarna i förväg (iaf inte utan extra avgifter).

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  23. Vit pil

    Vi har öppnat 3 olika målsparanden/buffertar i internetbank en som heter Bil som täcker reparationer och som om 10 år då vår bil förväntas skrotas ska innehålla så mycket pengar att det ska räcka till en ny bil. En andra som heter Bergvärmepump som fungerar på samma sätt och den tredje kallas Vitvaror för det är väl ofta det som kan gå sönder från en dag till en annan.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Shilli
  24. Vit pil

    Har man sitt långsiktiga sparande i något som påminner om rikatillsammans-portföljen där en icke obetydlig del av pengarna redan ligger i räntor behöver man inte fundera på buffert alls, förutsatt att man sparat ett tag såklart. Då handlar det bara om att man ska se till att man kan få tillgång till pengar på kort tid, och det är ju en rent praktisk fråga.

    För övrigt tycker jag att man ska vara väldigt försiktig med att dra några som helst slutsatser om den
    här aspekten av privatekonomi baserat på förutsättningar i USA, där det är en betydligt kortare väg mellan att bli sjuk eller förlora jobbet och som ett resultat hamna på gatan än vad det är här.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Brunte
  25. Vit pil

    Bra avsnitt och gillar hela Patreon idén. Bjuder gärna på en kopp kaffe i månaden för att ni ska ha möjlighet att fortsätta med detta!

    Angående artikeln så har jag tagit ut min buffert för att klara ett år som arbetslös. Då jag är med i facket och även har inkomstgaranti så blir de inte så farligt mycket pengar man behöver (Behöver ungefär 1,5ggr månadslönen netto). Har även 20% räntefonder i min pensionsportfölj som skulle kunna agera buffert om de verkligen behövs.

    Bor i hyresrätt och utan barn. Har dock bil och hund som kan bli oförutsedda kostnader.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Jimmy
  26. Vit pil

    Hej!

    Jag kallar inte sparande i syfte att klara sig en längre period vid t.ex. arbetslöshet eller sjukdom för buffert. Om något sådant skulle hända får man helt enkelt ta av det långsiktiga sparandet.

    Som ren buffert, på bankkonto, har vi (barnfamilj) 20000 kr, d.v.s. inte i närheten av 4-6 månadsutgifter. Buffertkontot används när något går sönder och behöver lagas eller ersättas i huset eller bilen. Eller att hunden blir sjuk.

    I andra hand har vi vårt kortsiktiga sparande, också på bankkonto, som får rycka in om bufferten inte skulle räcka till. Det har inte hänt hittills, men vi har bara haft detta system ett par år. Det som skulle kunna hända är att flera dåliga saker inträffar samtidigt, men sannolikheten för det är ändå begränsad.

    Att ha jättebelopp liggandes på ett bankkonto för att täcka upp alla tänkbara situationer tycker jag tar för mycket tillväxt. Särskilt för den som påbörjar ett sparande. Om man ska fylla en buffert (hink 1) med flera hundra tusen innan man börjar investera tappar man värdefull tid, och tid är ju en väldigt viktig parameter vid sparande.

    Sedan tycker jag faktiskt att man som par eller familj är mindre utsatt än om man är singel. Sannolikheten att både jag och min fru förlorar jobbet samtidigt är väldigt låg…

    3+
    Gravatar ikon för användaren
    Lukas
  27. Vit pil

    Intressant läsning men snarare än i absoluta summor så tänker jag i tid. Jag tjänar ca 60 000 netto och klarar mig på under 20 per månad och saknar utgifter för boende. Jag har 20 000 i tre olika banker så jag med enkelhet kan klara mig utan att jobba i 3+ månader. Din modell är inte lika applicerbar på höginkomsttagare vilket är helt förståeligt. I verkligheten så kommer jag aldrig i närheten av min buffert utan dess primära syfte är snarare att inge trygghet.

    Samma sak som du beskriver har jag upplevt själv med pengarna som skall räcka en månad till en annan. Det är lätt att hitta på ursäkter för allt men efter ett tag så insåg jag att livet är såhär, man kan inte förutse allt och endast spendera pengar på shopping, resor, krogar och restauranger. Det finns lite tråkigt också.

    Det jag skall göra härnäst är att skriva ned mina mål i ett dokument som jag för där jag listar utdelningar, totalt NW, strategi och så vidare. Jag gillar små delmål.

    Mitt tips är att ha flera olika banker då jag fann mig själv i en situation då min bank hade spärrat kortet jag använde. Jag hade pengar men kom inte åt dem vilket var riktigt frustrerande. Nu har jag fyra banker med fyra olika kort.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan
  28. Vit pil

    Tack för ett inspirerande avsnitt!

    Detta stärker mig i min uppfattning att mitt målspar (för närvarande sparande till husrenoveringar) är det som också naturligt får agera buffert i första hand. Skulle timingen på när ”skiten inträffar” sammanfalla med att mitt målspar är nära noll kan jag tryggt gå vidare med knock-out-lån eller utöka huslån och vara tillfreds med att huvuddelen av min ekonomi arbetar vidare med bygget på pengamaskinen :)

    En alternativ tanke är att med ett hyfsat kassaflöde och hög sparkvot finns utrymme att enskild månad styra om sparandet för att släcka en oförutsedd kreditutgift.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Johan B
  29. Vit pil

    Jag tycker om buffert. Vi har faktiskt 3 stycken, vi har delat upp dem i hushåll, hus och bil.

    0
    Gravatar ikon för användaren
    johd01
    1. Vit pil

      Med ett sånt upplägg så är det ganska troligt att du kommer överdimensionera bufferten. Det är ju inte speciellt troligt att alla fyra sakerna kommer inträffa samtidigt – i synnerhet när du själv väljer ifall du skall åka på resa. Om nu mot förmodan bilen och tvättmaskinen rasar samtidigt som du måste göra en rotfyllning så är det kanske inte en thailandresa det första du bokar.

      Sen finns det ju inget som gör att man skall förvänta sig att det är mer troligt att två olyckor kommer samtidigt för olika konton än att de råkar komma på samma konto.

      Jag tycker mer man bör ha en gemensam buffer och inte dela upp den på olika konton sådär.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Skyking
    2. Vit pil

      Hej Skyking!
      Resa till Thailand är redan bestämd så den känns ju ganska givet att det finns pengar till den.
      Klart det ska finnas pengar att betala till en reparation av bilen.
      Renoveringar på huset vill jag gärna betala en del av och inte låna hela belopp för.
      Sen en liten buffert på max 10 000kr för ex en kyl.

      Renovering och resa är ju målsparande så i min värld är det ganska solklart att de inte räknas in i buffert.
      Bilkontot räknar jag som buffert pengar.

      Resan vill jag inte ska skita sig för att kyl och frys går sönder eller att bilen måste bytas ut.

      Vad tycker du är ett överdimensionerad buffert? När kliver man över gränsen. Vi har inte ens 2 månadslöner och då räknar jag med målsparande (resa och renovering).
      Mvh Pappa betalar?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Pappa betalar?
    3. Vit pil

      Problemet ligger i att du inte nyttjar bufferten fullt ut om inte både kyl och bil lägger av. Det är inte så troligt att det händer. Visst det kan hända, men är det verkligen mer troligt än att kyl och frys lägger av?

      Problemet blir mer synligt ifall du drar resonemanget till sin spets. Säg att du har en buffert för kylen, en för frysen, en för diskmaskinen, en för tvättmaskinen, en för bilen (eller kanske flera beroende på vad på bilen som lägger av).

      Att du inte uppfattar din buffert som överdimensionerad kan ha olika orsaker. Det kan vara så att delarna är underdimensionerade så att effekterna tar ut varandra. Vilka missöden med bilen tänker du t.ex. 1502kr skall räcka till? Det räcker ju inte ens till att betala självrisken ifall du blir vållande i en olycka. Då hamnar du med andra ord i en situation där du måste ta pengar som är öronmärkta för andra missöden.

      För förudsedda utgifter kan upplägget dock vara vettigt då man ju faktiskt vet att man kommer behöva pengarna, till vad och när.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    4. Vit pil

      Hej igen!
      Att dra det så långt känns lite överdrivet.

      Att just bilen har ett eget konto grundar sig i att vi tidigare haft stora problem med en bil. Så för oss är de inte konstigt att den får ett eget konto.

      För bilen har det tagits en större kostnad innan sommaren så den byggs upp med 500 kr varje månad vilket just nu passar bra och täcker kostnaderna för bilen. ex, service, däck och eventuellt något annat som går sönder.

      Jag förstår inte riktigt vad du menar? Hur ska jag göra för att nyttja bufferten fullt ut?
      Vill lära mig mer och tar tacksamt emot tips och trix från andra som tänker annorlunda.

      Mvh Pappa betalar?

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Pappa Betalar?
    5. Vit pil

      Först och främst så skrev jag från början utifrån mitt egna upplägg där jag inte separerar mer förudsedda extraordinära utgifter från mer oförudsedda (detta för att jag tycker att det inte är en glasklar gräns mellan dem ändå). Väljer man att separera förutsedda utgifter på egna konton kan man mycket väl dela upp dessa på kategorier. Problemet gäller främst de buffertar man har för att hantera just oförutsedda utgifter.

      Att dra det till överdrift är givetvis överdrivet, men det är just i överdrifterna man ofta ser ifall det är något galet med ett resonemang. I detta fallet är det nog enklare att inse så än att titta på matematiken bakom, det är så att förväntade utgifterna adderar helt enkelt inte sådär, jag vet inte om jag kan förklara det mycket enklare.

      Poängen är att om du delar upp oförudsedda utgifter i flera kategorier så kommer du inte behöva hela bufferten förrän du råkar ut för två olyckor samtidigt, men det är inget som säger att dessa i såfall kommer tillhöra olika kategorier, så då kan man ju lika gärna hamna i situationen att man måste nalla från det andra kontot och då var det ju egentligen ingen vits med att ha separata konton för dem.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
    6. Vit pil

      Du tänker vi nog rätt lika ändå.
      Jag har målsparande (förutsedda utgifter) och ett konto för buffert (oförutsedda utgifter).

      Ser inga problem i att behöva ta pengar från ett annat konto om så skulle behövas. Har dock aldrig behövt göra det än så länge.

      Ser trots det vinning i att ha separata konton för mental bokföring. För mig hjälper det att spara pengar. Så länga jag har en liten peng investerad på börsen känns det vettigt att ha lite pengar löst till annat. När portföljen blir större kan jag tänka mig att ha noll o buffert och använda kreditkort ifall det skulle behövas snabba pengar.

      Tack för att du tar dig tid och kommenterar Skyking!

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Pappa Betalar?
    7. Vit pil

      Nyttan med mental bokföring är endast om det gör att du gör mer rätt med den än annars. Vad som är rätt mental bokföring är alltså ytterst individuellt (även om vad som är rätt att göra kan bedömas objektivt – givetvis givet individuella förutsättningar).

      För mig känns det rätt avigt att ha ett konto med ett syfte och ”regler” och sen frångå dessa. Givetvis kan saker skita sig rejält och man behöver frångå reglerna, men det måste röra sig om rejält oväntad situation.

      Av den anledningen har jag utöver bufferten aktiesparande som dels kan funka för att gräva djupt i bufferten, men även för att använda för att återställa den mer ytliga bufferten. Detta är för att i möjligaste mån freda mitt pensionsparande.

      Jag tror nämligen det är lätt hänt att om man väl åsidosatt en regel så kanske tröskeln för att göra det igen inte är lika stor. Och pensionsparandet tycker jag inte är något man skall nalla av (än)

      0
      Gravatar ikon för användaren
      skyking
  30. Vit pil

    Hej!

    Får börja med att tacka för ännu ett bra och intressant avsnitt här på bloggen.

    En sak jag inte fick grepp om angående det här ämnet är om ni räknar in det ordinarie långsiktiga sparandet i er buffert?

    Blir jag arbetslös 1-2 år samtidigt som en >50% sättning av börsen sker under samma tid så känns det som man absolut skulle vilja ha en buffert tillgänglig för att dels täcka sitt uppehälle och dels för att kunna bibehålla sitt normala månadssparande och helst dessutom öka på det något då det är rea. Annars missar man ju hela den grundläggande idén med månadssparandet?

    Tack på förhand!

    Leif

    0
    Gravatar ikon för användaren
    Leif
    1. Vit pil

      Nej, det långsiktiga sparandet är inte en del av buffert. Men det kan till fungera som säkerhet för bättre räntevillkor vid oförutsedda utgifter – om man följer strategin att minimera buffert för att sätta så stor andel av den totala ekonomin som möjligt i arbete.

      Jag skulle dock inte använda den strategin utan ett kassaflöde där jag vet att jag kan dra ner på utgifter i tillräcklig omfattning för att klara ett inkomstbortfall för en av två löner.

      Har man dessutom ett målspar som inte är livsnödvändigt att nå på utsatt tid har man en buffert att tillgå i det sparandet.

      0
      Gravatar ikon för användaren
      Johan B

Få månadens bästa tips och artiklar!

Få de bästa tipsen, videoklippen och artiklarna från bloggen
till din mejl ungefär en gång i månaden. Tack! /Jan :-)

Genom att prenumerera godkänner du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.