Buffert och pengar för oförutsedda utgifter

En fördjupning i ämnet buffert som bjuder på en oväntad överraskning

Hur stor buffert ska man ha? och Hur ska man placera sin buffert? är två av de vanligaste frågorna om buffert och privatekonomi. I det här avsnittet får du våra bästa tips, råd och tankar samtidigt som forskningen slänger in en oväntad slutsats. Särskilt för dig med en god ekonomi och förutsättningar.

Jag påstår att ens buffert är den viktigaste grundstenen i ens privatekonomi. Den är till och med viktigare än själva sparandet i fonder eller eller aktier. Sparbufferten var nog till och med det första sparmålet många av oss hade när vi flyttade hemifrån. 

Jag minns hur jag som student såg fram emot när jag skulle ha 25 000 kr på kontot. En helt magisk summa för snart 20 år sedan. Efterhand som jag blev äldre, ökade också min upplevelse av hur stor buffert jag behövde. Vid något tillfälle insåg jag att jag ”översparade” och att bufferten var många större än vad en rimlig oförutsedd utgift skulle kunna vara. 

Det var då jag började undersöka det i detalj. För det intressanta med just buffert är att det råder en extrem samsyn. Jag som gillar att läsa studier och forskning insåg att mycket är rimligt och rätt, men där är också en hel del saker som forskningen ifrågasätter – som hur man ska placera sin buffert.

Syftet med dagens avsnitt är att prata färdigt om buffert, så att du kan känna dig trygg i att ha koll, kanske skapa en plan eller till och med göra en förändring i din befintliga buffert. 

Vi hoppas att du uppskattar dagens artikel och avsnitt!
Jan och Caroline

Buffert – det viktigaste att veta

Precis som vanligt följer nedan en exekutiv sammanfattning med de viktigaste punkterna att ta med sig från dagens avsnitt om buffert.

Varför är buffert viktigt?
De fyra viktigaste svaren enligt mig är för att öka den ekonomiska tryggheten, minska den ekonomiska stressen, öka upplevelsen av frihet, undvika onödiga kostnader, undvika ta felaktiga beslut och utnyttja spontana möjligheter.
Hur mycket pengar bör man ha i in buffert?
Det bästa generella svaret är 3 månadslöner efter skatt. För en mer avancerad beräkning, använd gärna bufferthink-principen i Fyra-hinkar-strategin. Forskning visar också att om du med goda försäkringar och eftertraktade färdigheter kan minska storleken på din buffert.
Det är lika mycket ”fel” att ha för lite buffert som att ha för mycket
Min upplevelse är att precis som det finns de som inte har någon buffert alls, så finns de i andra skalan med för mycket buffert. Problemet och risken med för lite buffert är att pengarna inte räcker till. Problemet och risken med för mycket buffert är att pengarna förlorar i värde och att man går miste om avkastning som man skulle kunna fått.
Hur ska man placera sin buffert?
Det korta svaret är på ett sparkonto med insättningsgaranti. Pengarna ska inte vara utsatta för någon risk och vara lätt tillgängliga.
Men, givet en god ekonomi, är sparkontot som buffert dumt
Forskningen visar att om du har ett buffertkapital, kan låna pengar billigt, har en lång sparhorisont och inte är extremt otursförföljd så kan kostnaden för att ha bufferten på sparkontot vara onödigt hög.

Särskilt den sista punkten tror jag med stor sannolikhet kan berör dig som läser den här artikeln. Tipsa gärna även andra som du tror kan vara i samma situation, för det kan vara så att vi förlorar pengar i onödan. 

Lyssna på artikeln som ett poddavsnitt

Precis som vanligt så kan du lyssna på hela den här artikeln som ett poddavsnitt via din poddspelare. Avsnittet finns där poddar finns t.ex. iTunes, Acast, Spotify eller SoundCloud. Du kan även titta på den tillhörande videon via Youtube.

Prenumerera gärna så att får du nya avsnitt direkt och inte missar något. Om du redan prenumererar och gillar det som vi gör, skriv gärna en recension eller kommentar så kan vi bli fler som blir rika tillsammans.

Kärt barn har många namn

En av de sakerna som jag uppskattar med buffert är att det finns så många olika beskrivande namn. Några av de som jag själv gillar bäst är: 

  • Ekonomisk buffert
  • Ekonomisk livlina
  • Pengar för en regnig dag
  • Fuck-you-pengar
  • Frihetskapital

Särskilt det sista uttrycket gillar jag mest. Det är Länsförsäkringar som har det i sin reklamkampanj för att hjälpa människor att börja spara. Jag tycker det är så fint att jag till och med har stört mig på att jag inte kommit på det själv. Särskilt med den här fina formuleringen:

Enkelt uttryckt är frihetskapital sparade pengar som du har på kontot och kan använda för att avbryta situationer du inte vill vara i, eller säga ja till drömmar som att starta eget eller ta ledigt. Pengar som ger dig frihet helt enkelt.

Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar

Jag gillar det eftersom det faktiskt på ett bra sätt kastar ljus på precis det som det handlar om för mig. Pengar är nämligen långt ifrån allt, men de hjälper till att lösa en del problem eller skapa en del möjligheter. Möjligheter som man annars kanske inte skulle ha haft. 

Därför är en buffert viktig för mig

Min första upplevelse av ekonomisk stress var indirekt. Det var när man pappa dog när jag var 13 år gammal. Min mor var då orolig för den ekonomiska situationen som ensamstående kvinna med två små barn. Under åren har det framkommit bl.a. i terapi och coaching att det blivit en stor omedveten drivkraft i mitt liv. Jag bestämde mig nämligen 13 år gammal att aldrig hamna i en situation där 

13 år gammal fattade jag nämligen – helt omedvetet – det ekonomiska beslutet om att jag aldrig någonsin skulle hamna i en situation av ekonomisk otrygghet. Det var också en stor anledning till att hur stor buffert jag än hade på kontot, så var den aldrig nog. Jag kunde hela tiden tänka ut en situation då något gick åt skogen som krävde en ännu större buffert. Någonstans längs vägen passerade det till och med rim och reson.

Det här fick jag inte riktigt syn på förrän min coach Moa Diseborn kastade ljus på det. Vi till och med pratade om det i poddavsnitt #24 om att ”Pengar är inte lösningen, pengar är bara en förstärkare” av våra redan befintliga beteenden. Dessutom är beteendet varken bra eller dåligt. I mitt fall har det idag gett mig en väldigt god ekonomisk situation men kostat mig åtskillig energi i form av minskad livskvalitet i form av (onödig) oro och stress. 

Varför är en ekonomisk buffert viktig?

Jag skulle argumentera för att alla borde ha en buffert med följande fyra huvudargument: 

  • Ökad upplevelse av trygghet
  • Ökad upplevelse av frihet
  • Tillgång till (val)möjligheter
  • Undvikande av dyra nödlösningar

Jag tror att det även är väldigt personligt inom ramen för respektive punkt. Men så här tänker jag och Caroline grovt. 

Buffert kan ge en ekonomisk trygghet

Det känns som att halva definitionen av buffert är att ha pengar till oförutsedda utgifter och händelser. I en undersökning från Länsförsäkringar 2017 svarade nästan 50 procent av svenskarna att de upplever en ekonomisk stress över för lite pengar. 

Många böcker, t.ex. ”Rikaste Mannen i Babylon” och Bodo Schäfers bok ”Vägen till en ekonomisk frihet (annonslänk)” argumenterar för att buffertens viktigaste uppgift är att skapa en upplevelse av ekonomisk trygghet. Man ska helt enkelt slippa ha kniven på strupen och kunna sova gott om natten. 

Andra studier visar nämligen att det är viktigare än man tror. Särskilt när det gäller oss som har barn. Bland det bästa man kan göra för att hjälpa sina barn att vara mindre stressade är att vara mindre stressad själv. Min egen upplevelse från att ha skrivit boken ”Gör ditt barn rikt” är också att barn fattar betydligt mer än vad man tror. 

Buffert kan ge en upplevelse av frihet

I samband med att den ekonomiska otryggheten ofta minskar, ökar ofta upplevelsen av den ekonomiska friheten. I samma undersökning från Länsförsäkringar svarade även 28 procent av de tillfrågade att de hade stannat kvar på ett jobb de inte trivts på med hänvisning till brist på pengar.

70 procent svarade att brist på pengar var en bidragande orsak till att stanna kvar i en relation även om den inte var bra. Den här tycker jag är extra sorglig. Särskilt när jag vet att en flera rådgivare berättat för mig att frågan ”Har jag råd att skilja mig?” inte är helt ovanligt. Även om jag brukar skämta kring att ”den bästa privatekonomiska investeringen är att jobba på din relation”, så har den ett korn av sanning. Särskilt med tanke på den svenska bostadsbubblan.

Eftersom vi själva är egenföretagare så har jag verkligen empati för önskan om att starta eget. Något som 46 procent håller med om i samma undersökning. Buffert kan verkligen vara en avgörande faktor kring huruvida man vågar ta steget eller inte. 

Bufferten ger tillgång till möjligheter att välja

En annan ofta underskattad sak med bufferten är att den ger valmöjligheter. Det kan vara allt från att utnyttja ett erbjudande när det kommer – för dessa kommer sällan när man sitter och väntar. Ett litet exempel är när jag och Caroline kunder köpa en uppsättning Global-knivar för halva priset i en konkursutförsäljning.

Ett annat exempel är möjligheter att investera, t.ex. i företaget Paradox som det gavs möjlighet till för något år sedan. Det var med kort varsel och vi utnyttjade faktiskt en del av vår buffert till det. På samma sätt kan det ge möjligheten att byta jobb om ett spännande erbjudande kommer, att hoppa på den där start-up:en med en lägre lön några månader och så vidare. 

Brist på buffert ger ofta dyra nödlösningar

Det finns ett uttryck som lyder: ”Det är dyrt att vara fattig”l. Tittar man i perspektivet avsaknad av buffert, så är det lätt att förstå vad som menas. Det är alltid de som har minst pengar som kommer att få betala mest i de flesta sammanhang. Det är de med minst förhandlingsutrymme som får sämst villkor, det är de som behöver dela upp betalningen som får betala mest och så vidare. Tyvärr blir det ofta en självuppfyllande spiral i längden dessutom. 

Det är då man försöker lösa situationen med att använda kreditkort med hög ränta. När det inte gå, börjar man med korta krediter och konsumtionslån och så slutar det ofta med SMS-lån och liknande. Det är bara att titta på valfritt avsnitt av Lyxfällan för att förstå vad jag menar. 

Avsaknad av tillgänglig buffert kan även bli dyrt om man har pengar investerade i t.ex. fonder. Då kan man behöva sälja vid fel tillfälle. Man behöver lösa ett problem kortsiktigt men får ta långsiktiga konsekvenser. 

Hur mycket pengar har folk i sin buffert?

Jag skulle säga att svaret med stor sannolikhet är lika spretig som förmögenhetsfördelningen. För ett tag sedan skrev jag artikeln ”Hur rik är svensken egentligen?” och det var en ganska dyster läsning. Länsförsäkringar gjorde en annan undersökning 2017 och konstaterade att:

En av fyra har mindre än 20 000 kr på bankkontot. 37 procent har mindre än  50 000 kr. Vart tionde svensk saknar helt sparande.”

Länsförsäkringar, 2017-12-05 via frihetskapital.se

Jag vet inte hur du ställer dig till de siffrorna. Min insikt kommer först till när jag börjar relatera det till verkligheten. Det vill säga när jag inser att på en fest eller middag så kommer: 

  • Av 20 personer kommer 5 ha mindre än 20 000 kr
  • Av 20 personer har 7 personer mindre än 50 000 kr
  • 2 personer av de 20 har inget sparande alls

Nu är jag i och för sig nörd, men jag känner att det skulle man ju behöva prata om. SCB deltar för Sveriges räkning i den årliga undersökning i EU kring den s.k. kontantmarginalen. Det vill säga hur stor del av befolkningen klarar inte att lösa en oförutsedd utgift på ca 12 000 kr. 

Andel av befolkningen som saknar mindre kontantmarginal om 12 000 kr. Källa: SCB:

Det mest noterbara är ju att 19.5 % av den svenska befolkningen i åldern 16-84 år, inte klarar av den oförutsedda utgiften utan att ta lån. Sedan ökar andelen, för att toppa ut på ensamstående kvinnor med barn. I den gruppen saknar varannan kvinna möjligheten. Jag tror att det är lätt att glömma bort att de flesta personer faktiskt kämpar i sin ekonomi. 

Hur stor buffert behövs?

Det är som sagt väldigt svårt att säga hur mycket pengar som behövs till en god ekonomisk buffert. Den siffra som nästan alla verkar överens om är 3 månadslöner efter skatt. Jag lyckades inte hitta vem som var först med siffran. En artikeln påstod däremot att det var genomsnittstiden en person var arbetslös i USA. 

I Sverige blev ju ministern Ann Wibble berömd – inte på ett bra sätt – när hon påstod att alla borde ha en årslön på banken. Det var ju en sådan hög summa att den var ouppnåelig för de flesta. Min upplevelse, efter research, är att rekommendationerna lyder som följer (alla siffror är månadslöner efter skatt): 

  • Ensam i hyresrätt med en enkel ekonomi – ca 1 månad 
  • Ensam i bostadsrätt – ca 2 – 3 månader
  • Två i hushållet – 3 – 4 månader (för hela hushållet)
  • Familj med barn – 4 – 6 månader (för hela hushållet)

Bodo Schäfer rekommenderar i sin bok att ha en buffert på minst 50 000 kr, som är verkligen sova gott om natten-pengar. Jag minns inte riktigt om det var utöver månadslönerna. För spontant låter det mycket utöver dem och lite utan dem. Däremot kan jag helt skriva under på att ha ett par tusen i kontanter. Det har ju hänt att t.ex. både elektricitet eller banker varit otillgängliga och då gäller verkligen cash is king. 

Även om man verkligen kan använda summorna ovan som riktlinjer, så tycker jag de är lite trubbiga. Det är ofta betydligt bättre att anpassa det till sin egen situation, även om det kan kräva lite mer jobb.

Hur mycket pengar behövs i bufferten? Faktorer som påverkar

Jag brukar många gånger tänka att formulera frågorna är svårare än att hitta svaren till dem. Därför är mitt förslag att resonera utifrån följande frågor snarare än att haka upp sig på en tumregel om 3 månader. 

Vilka oförutsedda utgifter är realistiska i ditt liv?
Det handlar om att faktiskt titta på, i förhållande till din livssituation, vad kan det faktiskt komma för utgifter som är rimliga. Det är stor skillnad på en ung student utan bil i en hyresrätt eller mig själv med två barn, villa och bil. Största oförutsedda kostnaderna har ofta med boende och bil att göra enligt min upplevelse.
Hur känslig är din finansiella termometer?
Det handlar om hur stort kontrollbehov har du och vilken tolerans för risk. Jag själv har ett stort kontrollbehov och ganska låg risktolerans. Jag skulle må dåligt av att åka på semester och inte ha boendet planerat – för andra låter det som höjden av tristess. På samma sätt, ett större kontrollbehov kräver en högre buffert.
Hur lång tid behöver du för en omställning?
Jag tror att det smartaste att räkna är i tid. Det vill säga hur många månader behöver du för att ställa om från nuvarande levnadssituation till en annan vid t.ex. arbetslöshet, sjukdom, eller någon annan allvarlig händelse. I Sverige är min upplevelse att det faktiskt tar ett par månader innan allt fungerar med försäkringskassan eller a-kassan.
Hur ser din försäkringsituation ut?
Något man ofta glömmer bort är att ens försäkringar kan minska behovet av buffert. Inkomstförsäkring kan minska fallhöjden vid arbetslöshet, sjuk- och sjukvårdsförsäkring kan minska behovet vid sjukdom och så vidare
Hur eftertraktade är dina färdigheter?
En annan faktor är t.ex. hur eftertraktade dina färdigheter är. En sjuksköterska, läkare eller lärare har idag väldigt enkelt att få ett nytt jobb jämfört med t.ex. en kulturarbetare. Så ens arbetsmarknadssituation bör också påverka buffertens storlek.
Vilka är dina totala nödvändiga utgifter?
Bufferten bör också ta hänsyn till vilka faktiska nödvändiga utgifter man har. Den där årliga resan kanske inte behöver räknas in eller allt nöje. Utan många gånger kan det viktigaste vara att räkna med de s.k. passiva utgifterna. Det är utgifterna som du kommer att ha även om du skulle ligga i sängen en hel månad. Ett tips här är att jämförmed Konsumentverkets skrift ”Koll på pengarna (pdf)” som tar fram ”normala” levnadskostnader.
Egenföretagare? Synka med bufferten i företaget
Min mentor när jag drev ett konsultbolag sa att man alltid skulle ha sex månadslöner per anställd i buffert i företaget. Jag har alltid tyckt det var en bra tumregel, men insåg vid ett tillfälle det dumma i att ha 6 månadslöner i företaget och ett par privat. Har du eget företag, utnyttja möjligheten att synka företagets och din privata buffert.

Om man inte vill göra det i lika detalj som ovan, så kan man göra en överslagsberäkning. Jag och Caroline använder det lite förenklade resonemanget som Buffert-hinken i Fyra-hinkar-strategin bygger på.

Lika fel med för mycket pengar…

En kanske kontroversiell åsikt är att jag anser att det är lika fel med för mycket pengar i sin buffert som att ha för lite. Min upplevelse från att ha pratat med många deltagare på t.ex. workshoparna jag håller är att det faktiskt finns de av oss som har relativt sett för mycket pengar i sin buffert.

För mycket pengar har man när det realistiskt sett är osannolikt att alla de pengarna man har skulle behövas för oförutsedda utgifter ett enskilt år. Att ha t.ex. som Ann Wibble säger 12 månadslöner på kontot, och 3 månaders uppsägningstid och 12 månaders inkomstförsäkring är ju som att ha både hängslen och livrem.

Problemet som uppstår är nämligen att pengar minskar i värde över tid genom inflationen. Riksbankens mål är att våra pengar ska förlora 2 procent i värde varje år. Inte som att 100 kr på kontot i januari blir 98 i december (skulle iof vara mest transparent), men som att jag bara i december kan köpa något motsvarande 98 kr i januari. Drar man ut det här över längre tidsperioder blir effekten väldigt påtaglig.

Tittar vi på riktiga siffror så skulle en 100-lapp jag fick i doppresent 1981 idag vara värd under 30 kr. Det är 70 % värdeminskning på 35 år. Det andra problemet som jag tar upp i överkursavsnittet är att man då förlorar den så kallade alternativavkastningen. Det vill säga att man får inte pengar som man skulle kunna ha fått om man placerade dem bättre.

Buffert-hinken i Fyra-hinkar-strategin

Fyra hinkar-strategin är en förenklad modell som hjälper en att strukturera upp sina tillgångar i privatekonomin på ett bra sätt. Man börjar med bufferthinken som är basen i ens sparande. När den är full då ”rinner pengarna över” till nästa hink som är mellanrisk-hinken. När den är full så rinner pengarna vidare till den passiva respektive aktiva hinken som handlar om olika typer av långsiktiga investeringar med olika risknivå – från lägst till högst.

Strategin säger att storleken på Bufferthinken bör vara: 

Ett års utgifter minus garanterade inkomster.

Förslag på storlek på bufferten enligt Fyra-hinkar-strategin

Det vill säga att man tittar på ett års utgifter (har man inte detaljkoll, så kan man lika gärna säga ett års inkomster) och subtraherar de inkomster man garanterat kommer att ha. Typiskt sett handlar det om t.ex. lön under en uppsägningsperiod. Har man 3 månaders uppsägningsperiod, då drar man ifrån det från summan. Har man sedan en inkomstförsäkring, ja då drar man ifrån den också och så vidare. Det sista man subtraherar är det vi förr kallade för socialbidrag, då vi i Sverige sällan hamnar helt utan en inkomst.

Tanken är att mellan tummen och pekfingret ska klara ett års omställning, men utan det på många sätt onödiga målet med 12 nettomånadslöner stående på ett bankkonto. Som jag kommer visa senare, så är det på många sätt inte ens optimalt om man har de pengarna. 

En parentes: vad är oförutsedda utgifter?

En tanke som slog mig när jag skrev den här artikeln var följande. Vilka är de oförutsedda utgifterna som man ska ta höjd för? Jag och Caroline fick en insikt för många år sedan. Vi upplevde att vi varje månad hade extraordinära och oförutsedda kostnader. Ena månaden var det service på bilen, en annan månad var det halvårsbetalning på hemförsäkringen och en tredje var det julklappar.

En dag slog det mig – det är inte oförutsedda kostnader. Det är bara dålig planering från min sida…

Egenupplevd jobbig insikt…

Om man räknar som jag gjorde förr att det är oförutsedda utgifter som bufferten ska användas till. Då behöver man verkligen skruva upp volymen på sitt buffertkonto. För det handlar helt enkelt om dålig planering och periodisering av kostnader som man egentligen borde ha koll på. Det är ju inte som att det är oväntat att en bil behöver service. Det kommer lite på köpet med ägandet av en bil tänker jag. 

Det som jag skulle klassa som riktiga oförutsedda utgifter är: 

  • Ofrivillig arbetslöshet
  • Skiften och omställning i livet
  • Hälsorelaterade utgifter
  • Akut och oförutsedd renovering hemma 
  • Oförutsedda problem med bilen
  • Oförutsedda resor
  • Dumheter

Bufferten kan även täcka ens dumheter eller tillfällen av otur

När det gäller skiften och omställningar i livet så tänker jag t.ex. skilsmässa, karriärbyte, byte av boende, födelse av barn, starta företag eller liknande. Med dessa skiften följer ofta stora extra kostnader. När det gäller renovering hemma så tänker jag inte att periodiskt underhåll såsom behöver göras och man kan tänka ut i förväg, som att fönster eller tak behöver bytas vart X:te år.

Oförutsedda resor är t.ex. till föräldrar som insjuknar eller liknande. Exempel på det som hamnar i min kategori ”dumheter” är saker man borde haft koll på men inte har det. I mitt fall förra året så lyckades jag missa att jag hade en kvarskatt på 35 000 kr. Ett par dagar innan förfallodatum insåg jag det och fick täcka det med bufferten. Det är något jag borde vetat och haft koll på, men inte hade det. Ungefär som Carolines tankning av 95-oktanig bensin i min mors dieselbil. Därav behov av buffert för att täcka ens dumheter. 

Hur sparar man bäst ihop till sin ekonomiska buffert?

En annan ganska vanlig fråga är hur man bäst kommer igång med att bygga sin buffert. Jag tänker egentligen inte att det skiljer sig nämnvärt från annat sparande. Det enklaste är att: 

Sätt ett sparmål
Precis som allt annat så blir vägen tydligare när man vet vart man ska. Bestäm ett sparmål framåt i tiden och följ sedan upp hur det går för dig. Jag brukar följa upp på månadsbasis.
Öppna ett nytt konto på annan bank
Jag tror ju mycket på att ”lura sig själv” och använda mental bokföring till sin egen fördel. Ett sådant sätt är att öppna ett sparkonto för sin buffert i en annan bank. Då syns inte pengarna i appen eller på Internetbanken och tröskeln för att använda dem ökar. De blir helt enkelt inte lika mental synliga.
Automatisera sparandet
Jag tror mycket på att saker ska skötas automatiskt eftersom det ökar sannolikheten betydligt att det verkligen blir av. Genom att sätta en automatisk överföring samma dag som lönen kommer, ökar chansen enormt för att sparandet blir av.
Mikrospara och autospara med t.ex. Nowo- eller Dreams-apparna
Som jag skrev i artikeln ”Bästa kreditkorten 2018” så är jag ett stort fan av mikrosparande. Det kombinerar nämligen både den mentala bokföringen och det automatiska sparandet. Läs mer i kreditkorts-artikeln.
Lev på mindre än dina inkomster
Det är ju den absolut enklaste regeln som det egentligen handlar om. Ta en period och lek som t.ex. Caroline gör med ”fattig-vecka” eller ”shop-stopp” så kommer du se hur mycket du faktiskt kan spara.
Identifiera (och undvik) dina stresskostnader
Något ni läsare har påtalat för mig är vikten av att identifiera de kostnader som uppstår till följd av stress. Man är sen på morgonen och hinner inte ta matlåda. Man är sen från jobbet, ska hämta på dagis, hinner/orkar inte laga mat och beställer hämtmat. Det vill säga kostnader som vi inte skulle haft om vi var lugna, harmoniska och hade tid och ork för bättre planering.
Öka inkomsterna, ta t.ex. ett extra-jobb under en period
Ofta pratar man om att spara som att minska utgifterna. Men om man fokuserar på resultatet – mer pengar på buffertkontot. Då kan man lika gärna jobba med att öka intäkterna. Det finns en del extra-jobb man kan ta t.ex. allt från Yepster för yngre människor, Upwork för dem med digitala färdigheter, Tipptapp eller helt enkelt ett klassiskt extrajobb. Eller, jobba övertid om möjligheten finns på jobbet.
Sälj saker på Blocket
Jag fick ett mejl från Blocket häromdagen som sa att i genomsnitt har varje hem oanvända saker för 18 915 kronor. En del av dessa kan säkert säljas.
Köp begagnat istället för nytt
Att köpa begagnat på Blocket är också ett bra sätt att spara pengar. Vi sparade t.ex. 90 % på barnvagnskostnad för någon vecka sedan. Dessutom är det mer hållbart och bättre för miljön än slit-och-släng-grejen som vi kör i samhället idag.
Kommentera gärna fler tips!
Om du har fler tips som jag har missat, skriv gärna dessa i kommentarerna för det kan hjälpa fler läsare.

Spara mer imorgon om du inte har råd idag

I stora drag tror jag att det handlar om att undvika den så kallade Parkinsons lag inom privatekonomi. Du känner säkert igen varianten som säger att en arbetsuppgift tar exakt den tid som finns tillgänglig för ändamålet. Varianten för privatekonomi lyder: 

Dina utgifter växer i exakt samma takt som dina inkomster.

Parkinsons lag för privatekonomi

Jag fascineras alltid hur jag och Caroline levde gott som studenter på 7 500 kr var i CSN. Idag behöver vi nästan det tredubbla för att dra runt vår ekonomi. Visst är livskvaliteten högre. Men frågan är om den relativa är det också? 

Slutligen vill jag tipsa om följande fina TED-föreläsning som handlar om hur man kan spara när man verkligen inte har råd att dra ner på något, eller energin att öka intäkterna. Det handlar helt enkelt om att spara mer imorgon om man inte har råd idag. 

Det vill säga att spara mer av framtida inkomster, t.ex. löneförhöjning, extra-bidrag, skatteåterbäring och så vidare. Jag tycker det är sevärt även om man har råd att spara idag.

Hur ska man placera sin buffert?

Den näst vanligaste frågan efter hur stor buffert man ska ha är hur man ska placera den. Min och de flestas reflexsvar är sparkonto med insättningsgaranti. Pengarna ska inte vara utsatta för någon risk och vara lättillgängliga. Annars går ju lite halva poängen förlorad. 

Den naturliga, och helt korrekta, invändningen blir då ofta. Men, vänta nu. Du brukar ju säga att bankkontot är ungefär det sämsta stället man kan ha sina pengar på. I avsnittet med Claudia Galli, sa du till och med att pengarna har så tråkigt på bankkontot, att de dör av tristess. Ja, det stämmer också utifrån perspektivet att investera sina pengar för att tjäna mer pengar. Men utifrån perspektivet buffert, så är målet och kraven annorlunda – de ska ha låg risk och de ska vara lätt tillgängliga. 

Jag kommer in om ca en månad återkomma med ett avsnitt kring den bästa sparräntan för 2018/2019. Jag har just nu en del av mina buffertpengar på Nordnet (annonslänk) även om räntan där är noll (ja, jag vet att det inte är optimalt, men jag återkommer).

Bufferten på ett låst bankkonto med lite högre ränta? Nej.

Nästa naturliga alternativ blir då ett låst bankkonto. Du vet ett sådant där man låser pengarna i t.ex. sex månader mot en högre ränta. Jag rekommenderar generellt inte dessa eftersom jag upplever att de få kronorna man får i extra ränta inte motiverar stöket utifrån ett energi och tidsperspektiv. Nicklas ”Investeraren” Andersson är inne på samma linje:

Mina 50 000 kr skulle givet 1% avkastning kunna ge mig 500 kr i avkastning under ett år, efter skatt handlar det om 350 kr eller 29 kr i månaden.
Om jag kan betala närmare 100 kr per månad för Spotify eller Netflix så kan jag ”betala” 29 kr per månad genom att gå miste om maximerad ränta på ett bundet sparkonto

Nicklas ”Investeraren” Andersson, på Avanza Bloggen, 25 april 2018

Jag tänker att jag inte skulle kunna säga det bättre själv. Ett liknande resonemang kan man även applicera på räntefonder. Undantaget är väl korta räntefonder såsom likviditets- och penningmarknadsfonder som skulle kunna vara ett alternativ.

Undantaget till regeln är om man har problemet att man nallar på sin buffert. Då kan ett låst bankkonto på t.ex. 3 månader var ett bra alternativ.

Buffert på ett konto utan inställningsgaranti? Absolut Nej.

Ett annan vanlig fråga i sammanhanget blir då dessa sparkonton som t.ex. 4Spar som ger en hög ränta på sparkonto. Jag skulle faktiskt direkt avråda från dessa eftersom de i min värld inte är sparkonton i den vanliga bemärkelsen. De saknar insättningsgaranti och är egentligen högrisk produkter där du kan förlora hela det insatta kapitalet. 

Du som har följt mig i flera år vet att jag/vi lärde oss det den hårda vägen via Trustbuddy. Det vr en sådan aktör som erbjöd P2P-lån och sedan gick i konkurs. En ”säker” investering blev helt plötsligt värd noll. 

Jag säger inte att man ska undvika dessa investeringsalternativ alltid. Jag själv är t.ex. positiv till P2P och har pengar i t.ex. Savelend (annonslänk) som jag gillar. Dessa tjänsterna har således sin plats. Men den är som högrisk obligationer – det vill säga högre risk än räntefonder men lägre risk än aktier. Men de är definitivt olämpliga för en buffert som ska vara en ekonomisk livlina i svåra situationer.

Investera sin buffert i indexfonder och aktier? Njae.

Nu kommer vi till artikelns första motsägelse. Mitt och de flesta andras svar till frågan vad sägs om ”att placera sin buffert i aktier och fonder?” är nej. Absolut inte. Aktier och fonder har nämligen en för hög risk och har du otur så kommer Murphy göra att du behöver din buffert precis när marknaden har kraschat och du gör en dubbelförlust. 

Men, som du kommer att kunna läsa i slutet av artikeln så kan man inte svara så definitivt som jag gör. Det finns nämligen situationer då sparkonto är olämpligt eftersom alternativkostnaden är för hög. Det vill säga man måste jämföra vad man skulle kunna få för samma pengar om man investerade dem i aktier istället för att ha dem på sparkontot. Mer om det längre ned i artikeln.

Buffert samtidigt som man har skulder? Nej.

En spaning som jag har gjort är att det är en hel del nya sparare som börjar med att spara till en buffert, eller än värre börjar investera samtidigt som de har skulder på sitt kreditkort eller konsumtionslån med en hög ränta (över 4 procent i dagsläget). 

Mitt generella råd är att först och främst alltid fokusera på att betala av sina lån med höga räntor. Man kan nämligen se en amortering på ett sådant lån som en ”garanterad avkastning”. Har du en obetald kreditkortsskuld på 15 % så betyder en amortering på 100 kr att du nästa år slipper betala 15 kr i ränta. Det är mer eller mindre en garanterad avkastning, i form av pengar som inte behöver ut, på 15 procent. Det kommer du inte i närheten av om du ska investera långsiktigt. 

Det enda undantaget som jag kan tänka mig till den här regeln är den som vi tar upp i avsnitt #43 om ”Den rikaste mannen i Babylon”. Där är tesen att om du har skulder, då ska du spara 30 procent av din lön. 10 procent fördelar du till dig själv och sparandet till din buffert. De resterande 20 procenten använder du för att amortera på dina skulder.

Överkurs: Vad säger forskningen om buffert?

Det som jag nästan tyckte var roligaste när jag förberedde den här artikeln var att titta på den forskning som finns på ämnet buffert. I stora drag gick den ut på exakt det som jag har skrivit ovan. Det vill säga det som de flesta håller med om och som verkar sunt. 

Men av en händelse hittade jag en artikel från 2000 av Charles B. Hatcher med titeln: ”Should households establish emergency funds?”. Artikeln var väldigt intressant för den berörde inte A) hur lite buffert de flesta har och B) det är den enda artikeln som jag hittade, som faktiskt ifrågasatte det allmänt vedertagna rådet om att ha bufferten på ett sparkonto. 

Han väger nämligen samman flera faktorer kring buffert och tar en helhetsansats som inkluderar inte minst sannolikheten och frekvensen för de oförutsedda utgifterna. På det sättet kan han nämligen räkna fram det man förlorar i avkastning gentemot om man hade investerat pengarna och sannolikheterna för det. 

Jag fick läsa artikeln flera gånger för att förstå exakt vad han menade, men det är faktiskt briljant i sin enkelhet. Jag vill varna känsliga läsare för att nu hoppar vi ner i kaninhålet och nördar på riktigt. Det här är verkligen så mycket överkurs det blir. Även om du inte hänger med på matten, läs gärna slutsatsen, för den är högst sannolikt intressant för dig med.

Antagandet för vidare resonemang kring bufferten

För det första vill jag understryka att det inte handlar om huruvida det är bra att ha en buffert eller inte. Det är bra. Punkt. Däremot kan man diskutera huruvida den ska investeras i t.ex. fonder eller om man ska ha kvar den på ett vanligt sparkonto med en nollränta. Likviditetspremien – dvs. kostnaden för att ha en buffert lättillgänlig och utan risk

Han börjar sitt resonemang med att definiera de olika faktorerna som påverkar en buffert och beslutet hur vi ska göra med vårt buffert. Han utgår från att: 

M – totala buffertbeloppet
Det första vi behöver definiera är storleken på den totala bufferten. Det vill säga hur mycket pengar vill vi ha i buffert.
rsparkonto
avkastningen som vi får i form av ränta av att ha buffertpengarna på ett sparkonto.
ralternativ
avkastningen som vi får i form av ränta av att ha buffertpengarna investerade i ett alternativ. T.ex. den globala barnportföljen.

Det första vi kan konstatera är att det är rimligt att ralternativ bör vara större än rsparkonto. Skillnaden mellan dessa två blir ju den högre avkastningen som jag skulle kunna få med globala barnportföljen istället för att ha pengarna på sparkontot. Den här skillnaden ( ralternativ rsparkonto) definierar vi som likviditetspremien. Det vill säga den premie (=extrakostnad) som vi betalar för att ha pengarna lätt tillgängliga och utan risk på ett sparkonto. 

Vad är kostnaden för att låna till bufferten istället?

Samtidigt så finns det ju också en kostnad för att inte ha en buffert. Framförallt den dagen som den behövs. Om vi utgår från att man har möjlighet att låna pengar i en sådan situation, då blir ju kostnaden för att ha buffert samma som räntan för lånet man tar. 

Den totala kostnaden per år beror ju också på när på året den oförutsedda utgiften inträffar. Säg att man har buffertpengarna ”låsta” på 12 månader och inte kommer åt dem förrän den 31 december. Om man då behöver pengarna dagen innan och därmed lånar upp motsvarande det låsta beloppet, då betalar man i princip ingen ränta (=1/365 * räntan). Det vill säga kostnaden för att inte ha en likvid buffert är i princip noll. 

Om däremot händelsen inträffar den 2 januari, då behöver man låna pengarna under i princip hela året (=364/365 * räntan). Då blir kostnaden för att inte ha en likvid och tillgänglig buffert, hela räntan för lånet. Låt oss anta att den inträffar mellan de två extremlägena, det vill säga efter 6 månader.

Då kan vi definiera värdet av att ha en likvid och tillgänglig buffert som som M *  rlån där vi definierar  rlån som:

rlån = (1 + (rårsränta för lån/12)^6 – 1
Det vill säga att den årliga kostnaden för lånet blir årsräntan under 6 månader.

Det är egentligen inget konstigt, utan formeln för beräkningen av en kostnadsränta för ett lån som löper i 6 månader utifrån en kostnadsränta som räknas på årsbasis.

Sannolikheten för att en olycka, där bufferten behövs, ska inträffa

Nu har vi ju räknat ut kostnaden för att ta ett lån under ett halvår om det är så att vi har våra buffertpengar låsta i en investering. Vi har också räknat på skillnaden i avkastning om man investerar sina buffertpengar eller har dem på sparkontot i form av likviditetspremien. 

Nästa sak att ta hänsyn till blir följdaktligen – hur ofta kommer du att behöva låna pengarna för att täcka en inträffad oförutsedd utgift? Då kan man fortsätta på formeln enligt ovan definiera P som sannolikheten för att bufferten behövs ett enskilt år. 

Då kan vi räkna på värdet med att ha en tillgänglig, likvid och riskfri buffert som: 

Värdet med likvid buffert = M * P * rlån
Det vill säga buffertbeloppet, multiplicerat med sannolikheten för att den behövs ett enskilt år som multipliceras med kostnaden för lånet under perioden den behövs.

Anledningen till att man definierar det som värdet med en likvid buffert, är ju att det är en kostnad som du slipper om du har den tillgänglig. 

Jämförelse av värdet med kostnaden 

Logiken och rationalen säger då att det smarta borde vara att ha buffert tillgängligt och likvid när fördelarna är större än kostnaderna för den samma. Det vill säga när: 

M * P * rlån > M * (ralternativ – rsparkonto)
Det vill säga när värdet med en likvid buffert är större än det som du tjänar på att ha pengarna investerade i ett alternativ jämfört med ett sparkonto.

Det mer intressanta är ju om man löser ut sannolikheten P och stryker beloppet M på båda sidorna. Då får man nämligen följande formel:

P > (ralternativ – rsparkonto) / rlån
Det vill säga att sannolikheten för den oförutsedda händelsen behöver vara större än likviditetspremien dividerat med kostnaden för ett buffertlån.

Det vill säga att vi kan sätta kostnaden eller vinsten i relation till en sannolikhet att den oförutsedda händelsen som bufferten behövs till inträffar. 

Rimligt räkneexempel på behovet av buffert

Låt oss använda formeln ovan med ett par högst rimliga antaganden. Låt oss anta att: 

ralternativ = 7 procent per år
Det är inte orimligt att över tid räkna på en årsmedelavkastning om 7 procent på en portfölj med aktiefonder.
rsparkonto = 0.5 procent per år
Anstränger man sig lite så kan man idag hitta ett sparkonto med insättningsgaranti och fria uttag där man kan få 0.5 procent per år.
rårsränta för lån = 15 procent per år
Här utgår jag från att man inte kan få ett normalt lån, utan man får låna pengarna till den oförutsedda utgiften på ett kreditkort med tillhörande skitränta på 15 procent per år.
rlån = (1+0.15/12)^6-1) = 7,7 procent
Det vill säga att räntekostnaden för att låna buffertbeloppet M i sex månader kommer kosta M * rlån.

Sätter vi in ovanstående antaganden och härledda värden i den förra formeln får vi: 

P > (ralternativ – rsparkonto) / rlån = ( 7 % – 0.5 %) / 7,7 % = 0,84
Det vill säga att sannolikheten P behöver i det här fallet vara större än 84 % för att det ska vara värt att ha pengarna på ett sparkonto istälelt för att ha dem investerade och låna upp beloppet.

Tolkningen ovan är alltså att en oförutsedd utgift behöver inträffa fler än 8 år av 10 för att det ska vara motiverat att ha pengarna på ett sparkonto med 0.5 % ränta istället för att investera dem över 10 års perioden i t.ex. globala barnportföljen och ta kostnaden på 15 % för upplåningen(!). 

Noteras kan också att en sannolikhet (P) över 1 innebär att den olyckan behöver vara framme fler än en gång per år. 

Hur ofta behöver en olycka inträffa för att sparkontot ska vara bättre?

Eftersom formeln ovan bara består av räntesatser, så kan man faktiskt modellera många olika scenario och redovisa det i en tabell. Det innebär att du slipper räkna och kan hoppa till att direkt dra slutsatser från tabellen nedan. Tabellen visar sannolikheten per år som behöver finnas för att det ska vara mer lönt med ett sparkonto än en alternativ-investering givet en årsränta för att låna pengarna.

I den första kolumnen i tabellen nedan ser du olika värden ( 1 – 8 % per år) för likviditetspremien. Det vill säga skillnaden mellan att ha pengarna på ett sparkonto och investera dem. I den andra raden ser du olika räntesatserna (0.99 % – 20 % per år) för en årsränta att låna pengar på. 

Tabell 1. Sannolikheten för hur ofta en oförutsedd utgift behöver inträffa för att ett sparkonto ska vara motiverat.
L.Premie (nedåt) Årsränta för ditt lån
  0.99 % 2 % 6 % 15 % 20 %
1 % 2,02 1,00 0,33 0,13 0,10
2 % 4,03 1,99 0,66 0,26 0,19
3 % 6,05 2,99 0,99 0,39 0,29
4 % 8,06 3,98 1,32 0,52 0,38
5 % 10,08 4,98 1,65 0,65 0,48
6 % 12,10 5,98 1,98 0,78 0,58
7 % 14,11 6,97 2,30 0,90 0,67
8 % 16,13 7,97 2,63 1,03 0,77

Ögonöppnaren i tolkningen

Tabellen ovan var för mig en ögonöppnare. Låt oss ta en en udda kombination i det första exemplet. Vi utgår från att jag kan få 8 procent mer per år genom att investera mina pengar än att ha dem på ett sparkonto med 0 procent ränta. Låt oss vidare utgå från att det enda och bästa alternativet för mig att låna pengar är att använda kreditkortets 15 %.

Då säger tabellen att den oförutsedda händelsen måste inträffa med 103 % sannolikhet per år. Det vill säga minst varje år och vart 33 år inträffar den två gånger. Frågan att ställa sig då – är det rimligt? Nej. 

Låt oss ta ett annat och för mig mer realistiskt exempel. Låt oss utgå från en likviditetspremie på 5 %. Det vill säga att jag kan överprestera mot sparkontot med 5 % och jag kan låna pengar på huset till 2 % ränta. Då får jag en sannolikhet på 4.98. Det betyder att den oförutsedda händelsen måste inträffa fem gånger om året för att det ska vara motiverat att undvika investeringen som ger 5 % och istället ha pengarna på sparkontot. Rimligt? Tveksamt. 

Ränta vid belåning av fonder

Precis som man kan använda sitt hus som säkerhet för att få en billigare ränta, så kan man använda sina fonder. Principen är exakt samma. Du ger banken ditt hus i pant, där de får rätten att konfiskera huset om du missköter dig. Precis samma möjlighet kan du ge t.ex. Nordnet med dina fonder. 

Det gör att du och jag kan låna pengar väldigt billigt. Räntorna för belåning av fonder och aktier är ofta betydligt lägre än vad de är för bostäder. Anledningen är ganska enkel, en fond är en bättre säkerhet än ett hus eftersom den går sälja snabbare, den går att dela upp i mindre bitar och processen är helt automatisk. 

Nordnet erbjuder för närvarande sitt så kallade Knockout-lån med en ränta på 0.99 % (annonslänk). Givet att du bara lånar upp till ca 30 procent av portföljens värde och har en god riskspridning så får du den låga räntan, annars ökar den. Men oavsett vilket så blir den inte högre än 15 procent. Sätter man då in 0.99 % i tabellen ovan så blir det ju i princip absurda siffror. Vid 5 procents likviditetspremie och en årsränta om 0.99 % så ska olyckan vara framme 10.08 gånger per år.

Vad ska man dra för slutsats av det här?

Först och främst tror jag att man behöver låta det här sjunka in. Jag behövde i alla fall ett par dagar på mig. För det här visar att rent statistiskt och sannolikhetsmässigt, givet de tidigare beskrivningarna, är bättre att skita i att ha pengarna på sparkontot och istället använda kreditkortet eller belåning av sin portfölj som buffert. 

Precis som alltid med sannolikheter och statistik så kan det ett enskilt år gå hur som helst. Men för varje år du lägger på, så ökar sannolikheten för att du ska få det statistiskt korrekta utfallet. Det är ju egentligen bara att resonera logiskt själv – hur ofta har vi behövt tömma buffertkontot för att en oförutsedd olycka har varit framme?

Nu kommer i alla fall inte jag gå all-in på det här, eftersom upplevelsen av trygghet och de andra värdena fortfarande är viktiga för mig. Men det ger mig däremot en hint om att man kan flytta mer pengar från bufferthinken till mellanriskhinken. Kör man på kreditkortsscenariot, då kan man ju använda mellanriskhinken för att betala kreditkortsräkningen när olyckan väl inträffar.

Slutsats: Investera sin buffert i fonder och aktier? Ja, kanske!

Det i sin tur leder till att jag behöver omvärdera det entydiga ”Nej”:et på frågan tidigare om man ska investera och placera sin buffert. Särskilt på längre tidsperioder där likviditetspremien blir mer säker då säger ju matematiken att det är mer lönsamt. 

Sedan tror jag att det är viktigt att inte bara se det rationella matematiska perspektivet. Det är som Caroline säger att om det kostar en ens nattsömn, då är det för dyrt oavsett hur logiskt det kan vara. Jag tror oavsett vilket att man kan unna sig att ta en tankeomgång till efter att ha läst det. 

Jag tror att en följd för mig blir att sänka storleken på bufferten istället. Det vill säga att jag kan sluta överspara i den. Men då är vi tillbaka på att pengarna är inte lösningen utan bara en förstärkare från avsnitt #24

Min förhoppning är att du gillade den här artikeln, kanske lärde dig något nytt men framförallt blir sugen på att göra något konkret. För vi gör ofta misstaget att tro att det har blivit någon skillnad bara för att vi har lärt oss något. Men det är först när vi gör något som vi får nya resultat.

Konkreta tips som du kan göra

Eftersom målet med RikaTillsammans är att du ska kunna ta din privatekonomi till nästa nivå och faktiskt tjäna mer pengar och bli lite rikare, så behövs det att du gör något. Jag tänkte därför börja med att i slutet av alla kommande artiklar skriva några förslag på saker som du kan testa om du vill. 

Från dagens avsnitt är de mest uppenbara tipsen att göra följande:

Fundera på hur stor buffert som du behöver egentligen
Ta antingen tumreglerna till hjälp, teorin om Buffert-hinken eller utgå från det mer detaljerade sättet med frågorna och de faktiskta nödvändiga utgifterna.
Anpassa din strategi för att nå ditt buffertmål
Det kan vara så att du behöver antingen starta, öka, minska eller rentav avsluta sparandet till din buffert. Framförallt om du uppfyller kraven på att kan låna pengar billigt och har en god ekonomisk situation. Tänk om du också översparar? Om ja, se om du kan försöka hitta en ny nivå för balansen.
Om du har skulder med räntor över 4 procent, amortera!
Ett sätt att se på en amortering är att du får den avkastningen som kostnadsräntan är på. Dessutom är den 100 procent garanterad. I princip enda gången det inte är lönt att amortera är CSN-, aktie- och bostadslån med räntor under 2 procent.
Har du en depå på t.ex. Nordnet, öppna ett kreditkonto
Utifrån det sista resonemanget kring behovet att buffert om man har möjlighet att låna pengar billigt – öppna ett kreditkonto på t.ex. Nordnet då du sannolikt inte kommer att hitta något ställe med billigare och smidigare lån. Det fungerar givetvis bara om du har aktier eller fonder som kan fungera som säkerhet. Läs mer om deras Knockout-lån med 0.99 % ränta här (annonslänk).

Om du blev inspirerad av att göra något annat utifrån artikeln. Dela gärna med dig till oss andra så kan vi kanske göra samma sak. 

Prenumerera och följ oss

Om du gillade den här artikeln, prenumerera gärna på vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt och kommer ca en gång i månaden. Det innehåller de senaste artiklarna och tipsen. 

Genom att prenumerera accepterar du villkoren för nyhetsbrevet. Du kan avsluta när du vill.

Du kan självklart även följa oss i sociala medier för lite mer lättsmälta tips och tankar. 

Vi har valt att dra ner på annonsering i form av banners och sponsrade artiklar till förmån för sådana här längre och fördjupande artiklar. Det är möjligt bland annat tack vare läsare som har valt att stödja oss med en summa motsvarande en kopp kaffe i månaden.

Relaterade artiklar

Om du gillade den här artikeln, då kommer du nog även ha glädje av följande artiklar: 

Du som stödjer oss på Patreon kan även hitta lite extramaterial som inte finns på bloggen.

Vad tänker du? Dela gärna med dig kommentarerna…

Den här bloggen skulle aldrig kunna vara det den är utan din och andra läsares hjälp. Låt oss hjälpas åt att bli rika tillsammans genom att t.ex. diskutera följande frågor i kommentarsfältet.

  1. Hur tänker du och gör du med din buffert?
  2. Har du något annat tips du kan dela med dig av?

Andra frågor, tankar, feedback eller funderingar är självklart också okej. Tack för den här gången.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

65 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Aftonbladet uppger i dag att mediantiden för handläggning på Alfakassan är 20 veckor.

    Median alltså! Hälften får med andra ord vänta längre än så.

    Så det antal månadslöner som nämns i Rika tillsammans buffertartikel är för många i praktiken otillräckligt.

    Gravatar för användaren
    Thomas A
  2. Jan, är rlån verkligen rätt beräknat i din artikel?

    Du skriver att ”Det är egentligen inget konstigt, utan formeln för beräkningen av en kostnadsränta för ett lån som löper i 6 månader utifrån en kostnadsränta som räknas på årsbasis” och använder formeln:

    (1 + (rårsränta för lån/12)^6 – 1

    Jag skulle räkna det som:

    ((1 + rårsränta för lån)^(1/12))^6 – 1

    Kontrollräkning: Vad får du för rlån med din formel om lånet löper i 12 i stället för 6 månader beräknat utifrån en kostnadsränta som räknas på årsbasis?

    Du verkar överskatta kostnaden för rlån. Den borde vara 7,2 i stället för 7,7 procent i de följande exemplen.

    Eller är jag ute och vimsar?

    Gravatar för användaren
    Thomas A
      1. Så det är inget konstigt att om man lånar i 12 månader med en årsränta på 15 procent får man betala 16 procent ränta per år med din formel?

        0
        Gravatar för användaren
        Thomas A
  3. Blir inte riktigt klok på det här med bufferten.. Vi är 2 st i ett hushåll utan barn, båda fast jobb. Ska vi då ha 3 månadslöner för oss båda eller bara en? (ex 60.000 kr eller 120.000?) ELLER ska man tänkta ett års buffert, men då blir det ju 9 månadslöner (ett år minus 3 månaders uppsägningstid)? Känner mig helt lost..

    Gravatar för användaren
    Linn
  4. Tabellen ovan, investeringen som sparkontot jämförs med, är lånet man tar på 6 månaders amortering fortfarande? I så fall, kan man dubbla svaren om man räknar för ett kvartal? Vad jag menar är att det måste bli ännu mer fördelaktigt ju snabbare man amorterar? Ja, så länge räntan är högre än avkastningen dvs. Tänker jag rätt nu? Sen tänker jag att numera så kan man ju få ut pengarna från tex lysa ganska snabbt iaf.

    Gravatar för användaren
    Johan A
  5. Har en liten kommentar till parkinsons lag för privatekonomi: För den som har sjukersättningj,ökar INTE inkomsterna i samma takt som utgifterna. Ersättningen har ökat med ett par hundralappar de senaste fem åren,,men utgifterna har ökat mångdubbelt. Nu utgör t.ex. bostadskostnader mer än 50% ,trots att jag bor i en bostsdsrättsörening med låg månadsavgift

    Gravatar för användaren
    Karin
  6. Vi är missbrukare av buffert, vi har flera olika där vi har räknat ut vad varje kategori förväntas kosta. Visst kunde vi ha dem i samma ”pott” men det är helt orimligt i mina ögon.
    Vi har ex hushållsbuffert, husbuffert, djurbuffert, bilbuffert, renoveringsbuffert, semesterbuffert.
    De flesta tycker vi är helt sinnessjuka men jag tycker det är utmärkt, man vet exakt vad en semester kan tänkas få kosta, och hur dyr diskmaskin man bör köpa om gamla går sönder. Det ger också en tydlig överblick vad saker kostar. Ett tips är att dra igång en bilbuffert och kolla kostnaden…

    Gravatar för användaren
    st0f1
    1. Håller helt med dig, riktigt kul att kolla upp sina kostnader in i minsta detalj. Speciellt bil, detta är en anledning varför jag sålde bilen.
      Här kan man verkligen se skillnad på personer, hur denne bygger upp sina olika sparande, vi har dig t.ex som har ett konto för exakt varje utgift. Jag känner mig lite mitt emellan med ett stort buffertkonto gemensamt men sedan ett matkonto, och såklart ett eget buffertkonto.
      Sedan har vi dom som klumpar ihop allt i ett buffertkonto.

      Man måste hitta det som funkar för en själv, det ska vara tillfredsställande att spara och strukturera!

      Gravatar för användaren
      Robin Wikström
    2. Jag har en känsla för att jag sagt det förut, men ett sådant upplägg riskerar att överdimensionera bufferten.

      Grejen är att om man skall ha pengar för oförutsedda händelser så ligger det i sakens natur att man inte på förhand kan säga hur stora utgifterna blir, men dessutom inte kan .anta att de fördelar sig jämnt på olika utgiftsområden.

      Det är nämligen tämligen osannolikt att man får oförutsedda utgifter på alla områden. Dels är det osannolikt att det skiter sig på väldigt många sätt samtidigt, men dessutom inte speciellt sannolikt att skiten sprider sig jämnt.

      Nu verkar det som att du även inkluderar förväntade utgifter vilket iofs minskar problemet, men det försvinner inte helt.

      Kanske en bättre strategi är att ha allt i en pott och föra bok över hur pengarna används.

      Gravatar för användaren
      Skyking
      1. Kanske du har rätt, men våra bufferts används inte bara för oförutsedda saker utan vi räknar även med sådant som är förväntat, ex på bil service, däck, skatt osv.
        När det gäller allmänt hushållsbuffer finns det ju endel formler, typ x kronor per kvm och den har funkat bra för oss faktiskt.
        När sedan bufferts är ”fulla” enligt plan så sparar vi pengarna någon annanstans istället.

        0
        Gravatar för användaren
        stf01
    3. Hmm, jag vet inte varför denna blogpost dök upp igen (den är rätt gammal)…

      Nåja, lägger du upp det så blir det mer rimligt. Det är den delen som är till för oförudsedda utgifter som det kan bli fel på.

      Sen är det ju så att många oförudsedda utgifter egentligen inte är speciellt oförutsedda som sådana. Det är oftast tidpunkten som är oförudsedd. Och i många fall så innebär dessutom utgiften att samma utgift blir mindre trolig ett tag (har bilen blivit så pass kass att du behöver köpa ny så får man hoppas att det tar ett tag innan det händer igen).

      Detta gör att det kan mycket väl vara så att det inte behöver bli en överdimensionering.

      Gravatar för användaren
      skyking
  7. Ett alternativ för den som ändå vill ha ett sparkonto för sinnesfriden: Volvofinans har sparkonto med ränta 0,9%, insättningsgaranti och fria uttag.

    Gravatar för användaren
    PV62
  8. Hej,

    Bra förslag med Tipp tap och Yepstr. Vill även tipsa om TaskRunner.se. De riktar sig kanske till fler personer (som inte har bil, eller är äldre än 18 år) där man kan utföra flera tjänster som exv IKEA-montering, bärhjälp och handla in saker åt folk.

    Just my two cents!

    Gravatar för användaren
    Robert Holmgren
  9. Hej!

    En liten kommentar bara angående länkningen till Tipp-Tapp. Det pågår ganska mycket diskussioner om den hanteringen över huvud taget är laglig. De som utför de tjänsterna betalar för det mesta inte skatt på intjänade pengar, hur vet man om materialet går till en laglig anläggning över huvud taget eller om det bara tippas av i närmsta skogsdunge. Är det kommunalt avfall så får ingen annan än kommunen hantera det om man ska följa lagen.

    I förlängningen så handlar det väl om varje persons enskilda samvete i en sådan här fråga, men frågan är om det är lämpligt att länka till det från en sida som i övrigt är seriös och bra.

    Med vänlig hälsning
    //Peter

    Gravatar för användaren
    Peter
  10. Hejsan

    Liten fundering på alternativ tre.
    Om man skulle använda en kredit för att täcka oförutsedda utgifter, bör då den krediten vara lika stor som bufferten (ex tre netto-månadslöner)?

    Gravatar för användaren
    Stefan Wallgren
  11. Hej!

    Nån som har en åsikt om följande?!:

    Istället för att ha en massa pengar i buffert på ett sparkonto, varför inte nästan ligga helinvesterad, och när nöden kräver pengar utnyttja tex Nordnet’s ”Knockout-lån” på 0,99%?!
    Förutsatt att man har en portfölj som tillåter detta förmånliga lån:).

    /Emanuel

    Gravatar för användaren
    Emanuel Johansson
    1. Detta är upplägget jag funderar på att köra, istället för att ha bufferten i kontanter/på sparkonto. En annan fundering jag har är även hur man ska tänka gällande återbetalningen av eventuellt lån man tagit för att täcka oväntade utgifter. Det känns ju rimligt att amortera av det så snart som möjligt men samtidigt beror det ju lite på vilken ränta man har och förväntad avkastning ifall man väljer att placera istället.

      Gravatar för användaren
      Johan Andreasson
  12. Tjena Jan och Caroline!

    Jag har sagt det förr men jag måste säga det igen, va GRYMMA ni är!
    Ni tar ett så osexigt ämne som buffert och gör det så BRA (all undersökning, nivån, tonen, ert samspel)!

    Jag har haft en buffert typ i 4 år (ca 2 månadslöner) men har än så länge inte utnyttjat det ellet rättare sagt tagit pengar från lönen när jag behövt och varit lite mer fattig just den månaden. Däremot efter er sannolikhetlektion så rycker buffert och pengarna går rakt in i den långsiktiga sparande. Skiter det sig så får vi låna….

    Tack för en bra podd:)!

    Gravatar för användaren
    Nico
  13. Jag funderar lite kring överkursen och räkneexemplet med sex månaders ränta på sitt eventuella lån.
    Säg att jag har min buffert i nybörjarportföljen. Bufferten är till för att täcka just extrema situationer såsom arbetslöshet. Dock sker exakt det som tas som skräckexempel i artikeln: jag blir av med jobbet samtidigt som börsen tappar 50% av värdet (30% för min portfölj).
    Om jag i det här läget måste låna för att täcka min buffert, riskerar jag inte då att hamna i en situation då jag betalar på lånet betydligt längre än i ett år? Vad är det som säger att min buffert inom ett år har återfått sitt värde och kan täcka för mitt lån? Sannolikheten är väl snarare ganska stor att det tar mycket längre än så.
    Hur skulle detta påverka tabellen och sannolikheterna?

    Jag är såklart införstådd med att under den tid man haft bufferten investerad, så har en värdeökning skett som gör att man kan ta höjd mot just en börskrasch. Men med tanke på att det krävs en värdeökning på 50% för att klara 30% nedgång så handlar det om ett antal år med förhöjd risk.
    Eller så blir slutsatsen att jag höjer mitt buffertmål från 50’ till 75’ för att gardera mig mot detta…

    En allmän reflektion annars är hur slutsatserna i överkursen påverkar ens buffertmål, både uppåt och neråt. Jag bor tex i hyresrätt utan bil och kan alltså minska bufferten jämfört med någon som bor i hus. Men samtidigt har jag inte heller möjligheten att låna på huset med låg ränta om skiten slår i fläkten, alltså borde jag höja bufferten en aning…
    Slutsatsen blir väl att om man har reala belåningsbara tillgångar så behöver man inte höja sitt buffertmål fullt så mycket som tex en uträkning på x antal månadslöner hade gett.

    Till sist funderar jag också lite på om ett barn verkligen är en oväntad omställning i livet. Man har trots allt några månader på sig att planera för detta. ;)

    Tackar annars för ett bra och matnyttigt avsnitt med en hel del hjärnmat (”food for thought”)! :)

    Gravatar för användaren
    Hanna

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök