Majoriteten här i forumet har nog inte problem med att spara pengar. Men är det någon annan än jag som sparar ”för mycket” och får ångest vid konsumtion?
För att sätta mitt perspektiv. Oktober lön sparade jag 28.000kr och enbart 2023 över 300.000kr utöver amortering.
Min resa började vid 21 års ålder då jag ville spara till bil och kontantinsats. Nu 10 år senare har jag min drömbil, familj och hus.
Men över 1 decennium av att spara 50% av lönen har satt sina spår. Rutinen är jättesvår att bryta.
Nu vill jag återuppta min gamla hobby som är gejming men får ångest över att köpa 2st nya skärmar för totalt 5000kr. Gäller egentligen allt över 1000kr.
Är det någon som är/har varit liknande som kan komma med input på hur man kan tänka för ändra tankesättet?
Har du provat att ha ett separat konto där du budgeterar för att spendera? På så sätt kan det känns som att man inte nallar på sina besparingar, pengarna är redan öronmärkta för att spenderas.
Bra tipps! Detta hade jag också föreslagit! Avsätt pengar till konsumtion. Det går både att spara och konsumera samtigt. Inget av det är bra om det går till överdrift.
Jag tänker på det som ekonomisk kontinens. Något sunt.
Att tänka minst en gång extra och göra en prisjämförelse innan köp över 1000 kr är självklart. Den ångesten är knappast märklig oavsett hur mycket pengar man har. Tvärtom vore det märkligt och omoget att inte ha den “spärren”. Gränsen för dumsnålhet är väl när en kortsiktig besparing blir långsiktigt dyrare. När huset brinner ner för man sparat in på elektriker, eller man får amputera en hand för att man snålat in på vårdbesök. Det finns också situationer där man glömt räkna med förlorad inkomst, där man gör saker själv som blir dyrare och sämre än om man lejt in ett proffs och fortsatt göra det man är bra på istället.
Handlar det om att överkomma dumsnålhet som ovan så skulle jag ritat upp ekvationen så jag vet vad jag betalar för, närmat mig utbetalningen i små steg genom att visualisera hela processen och fokusera på lyckan när bytet är gjort. Därefter skulle jag belöna mig själv genom att verkligen utnyttja köpet och njuta till fullo.
Handlar det inte om att överkomma dumsnålhet, utan ren nöjeskonsumtion - Om jag behövt två skärmar skulle jag kollat blocket, marketplace och frågat släktingar/vänner ifall de har gamla skärmar liggandes, väntat till mellandagsrean eller beställt från Kina. Jag skulle också slagit ut kostnaden på hur många år jag använder dem. 5000kr blir ju bara drygt 1kr om dagen om man räknar med 80% värdeminskning över en 10-årsperiod. Om det då förhöjer livskvaliteten så är det helt enkelt värt det. Lite som tobak, alkohol, god mat eller godis. En krona drunknar i alla sådana utgifter.
Jag skiljer på inkomst från arbete som ska investeras i en växande pengamaskin, och avkastning från pengamaskinen som ska förbättra mitt liv.
Jag ser all konsumtion som investeringar, bara bra eller dåliga. Och så försöker jag göra så bra lifeinvestments som möjligt.
Det betyder att om en ny gamingdator är en bra investering för att göra mitt liv roligare är det just för att finansiera den med avkastning som jag har byggt en pengamaskin. Och jag känner mig stolt över att ha investerat mig till en dator helt från avkastning.
Oavsett om man ägnar sig åt den mentala bokföringen att dela på löneinkomst och avkasting eller inte så bör målet med pengarna man har va att göra så bra lifeinvestments som möjligt och då blir frågan var gör pengarna mest nytta i mitt liv. På kontot eller på datorn?
Förstår jag dig rätt? Du har sparat 300 000 kr i år men tvekar inför en utgift på 5 000 kr.
Du måste givetvis söka professionell hjälp. Jag tror knappast att svaren på detta forum kan hjälpa dig. Ditt beteende måste vara både jobbigt för dig och din omgivning.
Håller inte med dig. Det är helt sjukt vad vi människor överkonsumerar och lever över sina tillgångar. Skulle alla resonerat som trådskaparen så skulle vi haft mindre problem med växthuseffekt, skuldkris och annat elände.
Jag tvekar också inför större/dyrare inköp, försöker i första hand köpa begagnade prylar. Det är helt sjukt vad folk säljer på Blocket och det var ännu sjukare för något år sedan när räntan var körd i botten.
Jag resonerar som så att pengarna måste man jobba ihop och varje krona jag slänger ut i onödan innebär att jag måste jobba mer. Dessutom en påfrestning på miljön om jag impulsköper nya prylar.
Men sedan måste man njuta av livet. Det kan man göra utan att det behöver kosta skjortan eller belasta miljön. En padellektion med tränare är ett exempel på en investering i välmående, du kan säkert hitta en motsvarande sådan du kan göra utan att må psykiskt dåligt.
Jag lever som du beskriver. Mycket egenodlat av potatis och grönsaker. Plockar enorma mängder av bär, hallon och svamp. Litet klädkonto, allmän sparsamhet, mm mm.
Att ibland satsa 5000 kr på sin hobby gör betydligt mer välbefinnande än att spara pengar in absurdum. 5000 kr är vad min årsavgift kostar till golfklubben. Det vore löjligt av mig att inte unna mig detta.
Jag menade inte att trådskaparen inte skulle unna sig dessa skärmar om gaming är den stora hobbyn. Bara menar att samhället hetsar lite väl mycket till överkonsumtion så i grunden är det lite sunt att tänka efter först om man verkligen har behovet.
Det finns folk som byter mobiltelefon varje år och till och med mobiloperatörer som hetsar dem att göra detta, det är lite det jag motsätter mig.
Jag satt precis själv och hade lite ångest över ett köp jag gjorde igår som motsvarar 4% av det jag sparade nu den 25e… Att läsa ditt inlägg fick mig att inse att det mest var löjligt att tänka så så länge man får nytta av det man köper. Tack tack
Typ som Hetty Green. Amerikas rikaste kvinna en gång i tiden.
Most damning perhaps was her meanness with her son. Ned had injured a knee in a sledding accident when he was nine years old. Hetty refused to get him medical attention because of the potential cost. The boy grew up lame until, in his teens, the leg became gangrenous and had to be amputated above the knee.
Jag har nog exakt liknande ångest, men för miljötänk hehe. Förstår precis hur sjukt det tar emot och hur dum man ändå känner sig.
Det som hjälper mig ibland är att inse att jag är människa och i någon mån måste konsumera, speciellt om jag skall tillfredsställa min hobby.
Man kan vifta bort det där klippet som barnsligt skojande, men jag tror att man behöver behandla sig själv som de där i viss mån - under ansvar. Treat yo self!
För övrigt gick min 34"skärm på 8000:- tror jag, och den cappar på 100hz. Har fått ut ~4 år körglädje hittills, ocg ser inte ut att sluta på utt bra tag. Det är det värt.
Ja, det du beskriver är både vanligt och inte vanligt. Det är jättevanligt att om man har sparat länge och mycket så har man ofta väldigt svårt att bryta vanan och börja använda pengarna.
Ett sätt är att budgetera för att spendera dem och att de FÅR inte sparas. Hörde om ett kul exempel på en konferens i USA häromveckan där en person var tvungen att spendera X kronor som hen avsatt, annars gick det i gåva till den politiske kandidat som hen ogillade mest.
Ett annat sätt är att sätta upp ett antal regler för hur pengar ska användas. Dvs. sina “spenderingsregler”. Se avsnittet för inspiration.
Ett tredje sätt är att fokusera på nyttan med köpet istället för priset. Vilka fördelar kommer konsumtionen att medföra i ditt liv? Vad kommer bli bättre? Vad kommer du uppleva? etc.
Sedan håller jag med om att beteendeförändringar är något av det klurigaste som finns och det är ingen skam i att ta hjälp. Vi har flera avsnitt där vi pratar om terapeuter och coacher som vi själva har gått till. För jag ser en överhängande risk att det här är något du annars kommer att ångra. Tyvärr.
Samma här! Jag har hög sparkvot och väldigt låga utgifter, får ändå ångest av att konsumera.
Lyckligtvis är ångest inte farligt och något som man kan lära sig att hantera, även om känslan alltid kommer att vara mer eller mindre obehaglig.
Ett effektivt sätt att tackla ångest är att exponera sig, dvs. utsätta sig för det som känns jobbigt. Om det känns svårt att köpa två datorskärmar för 5k finns det kanske några mindre inköp som väcker mindre ångest som du kan göra först? Gradvis exponering, så att kroppen vänjer sig och lär sig att ångesten inte är något farligt.
Ett sätt att jobba med sina tankar är att fråga sig: Vad är det värsta som skulle kunna hända? Ställ frågan flera gånger och utforska hur nära “kärnan” du kan komma. Utvärdera sedan hur rimlig din värsta farhåga är.
Ytterligare ett tips är att göra en motivationsanalys: Steg ett är att lista fördelar med att ha det som du har det nu (att spara så mycket). Steg två är att lista nackdelar med att ha det som du har det nu (att inte kunna spendera fastän du vill). Steg tre är att lista möjliga nackdelar med att göra en förändring (att spendera mer). Steg fyra är att lista möjliga fördelar med att göra en förändring (att känna dig fri att spendera utan ångest). Motivation är A och O i att göra en förändring!
Som psykolog har jag massor av idéer, men det är lite svårt att ge något generellt råd som funkar för just dig. Det är inte fel söka hjälp hos vårdcentral när man har ångest som går ut över ens vardag på det sätt som du beskriver. Man brukar kunna få kognitiv beteendeterapi (KBT). Då får man psykoedukation kring hur ångest fungerar, tips på hur man kan hantera ångesten, samt stöd att arbeta med sina tankar och beteenden.
En uppgift som jag gav till en person som går RT-programmet var:
Ta ut en summa pengarna som du lade på sparandet denna månaden och konsumera dem i linje med dina värderingar. Köp något till dig själv, eller bjud med någon på en aktivitet, middag, konsert, resa, bio, restaurang, vinflaska eller något annat. Den enda regeln är att de INTE får sparas eftersom de musklerna finns redan.
Det här har lett till många insikter för flera personer och har lett till en person som bjöd med sin syster och hennes familj på en resa som de annars skulle gjort själva. En annan köpte en pryl som underlättade vardagen och så vidare.
Det är också lättare att göra det på uppmaning från någon annan och det är bara som att prova någon annans skor. Gillar du inte dem så kan du gå tillbaka och använda dina gamla igen. Och handen på hjärtat - vi pratar om en månads sparande…
Hur lyckades du köpa drömbil och hus på vägen om man får fråga?
Är det för att du ser att familjen får nytta/glädje av det (men att skärmarna bara är för dig)?
För egen del har jag inga större problem med att spendera (ännu…) när det är nåt jag värdesätter.
Men jag har ett litet dokument i telefonen som agerar önskelista. Vissa grejer är ju inget måste just nu men ändå något som jag tror att jag skulle uppskatta.
På listan kan det få stå lite prylar ett tag och så checkar man in och känner på det emellanåt. Det kan ju också vara sådant där man faktiskt hinner ändra sig. Nu senast slog jag till på en uppsättning handdukar i linnefrotté i samma prisklass som skärmarna. Dessa har jag haft i tankarna/på listan i kanske ett år. Hoppas och tror att det leder till klokare konsumtion.
Sen behöver ju inte allt stötas och blötas nån längre stund. Klickade hem ny pannlampa med bara några dagars ”betänketid”
Hur tror du att din önskelista skulle se ut och skulle den kunna hjälpa dig (eller blir det motsatt effekt)?
