Har hängt på forumet ett tag under olika pseudonymer och saknar lite riktlinjer kring
hur ni gör med att SPENDERA pengar. Jag har efter ett par års ganska hårt sparande och innan dess pluggande blivit, i mina ögon, ordentligt snål mot mig själv. Ibland känner jag att det är svårt att spendera pengar, då de flesta pengarna alltid på något sätt åker in i bostadssparande eller på börsen, nästan tvångsmässigt.
Detta blir för mig periodvis lite problematiskt, då det inte känns som att man får ut något av att man sliter på arbetet dag ut och dag in. i slutändan blir ju ingen jättelycklig av endast en fin siffra på LYSA, risken är ju att det blir svårt att motivera sig i längden.
Hur gör ni för att få det att funka? Har en gammal kompis som hade en regel att för varje 100’ han sparade ihop skulle han spendera 25’ på precis vad han ville, utan samvetskval. Således fick han en morot att spara, utan att göra det till fullständig överdrift. Tilläggas bör att det gick mycket bra för honom på lite längre sikt och mig veterligen är han långt förmögnare än andra personer samma ålder. Kanske någon sådant synsätt man ska anamma nu inför det nya året?
Procent av inkomst är väl vettigt. Vad detta sedan är får man ju bestämma själv. 10%-partykonto t ex.
Jag ser sparande delvis som en hobby och i andra ändan av samma spektrum bryr jag mig inte om kostnaden i förhållande till inkomsten utan enbart i förhållande till om jag bedömer att utgiften är värd det. Det kvittar om det är något som kostar 10 kronor eller 10000 kronor så länge värdet för mig är i samma härad. (hoppas det där var begripligt)
Det är samma tankesätt jag haft tidigare, men jag upplever att gränsen för vad som “är värt det” sakta men säkert flyttats till snålsidan av skalan. hmmmm…
Det som blir över varje månad efter att alla räkningar, utgifter, sparande och amorteringar har dragits är fritt fram att konsumera i vår familj.
Utöver det så har vi vuxna i familjen även en så kallad månadspeng som är fritt fram att göra vad man vill med. Om man vill spara den, konsumera direkt eller lägga undan för någon större inköp till hobby eller liknande.
Problemet med detta för vissa av oss blir ju dock att man känner sig lite… ja vad säger man - världsfrånvänd, bortskämd eller liknande, i takt med att inkomsten eller sparandet ökar, om man spenderar tiotusentals kronor på nöjen även om man kan göra det utan att det har någon avgörande påverkan på privatekonomin. Men vilken konsumtion som är accepterad och inte har nog en del med ungämgeskrets och socialt sammanhang att göra, dvs man är rädd att andra ska se en som skrytsam eller slösaktig.
Hur har ni bestämt hur mycket som ska gå till sparande? Somliga av oss har ju istället upplägget att allt som blir kvar efter månadens utgifter går till sparandet, dvs sparandet är den rörliga delen i ekonomin och utgifterna baseras bara på det man tycker att man behöver. Men man har ju under hela sin uppväxt stött på folk som levt tvärt om, dvs finns pengar kvar på kontot ska de spenderas, men det är som att det där är något biologiskt som vissa av oss aldrig kan lära oss anamma.
Jag har höjt sparkvoten efterhand, tills jag märkte att jag en dag nådde nivån att det var samma summa på kontot innan lön som efter månadsskiftets räkningar och autospar. Där stannade jag.
Är det:
Du vet vilka områden/aktiviteter som ger dig ett meningsfullt liv men du klarar inte av att prioritera dom framför arbete och börsen?
I det här fallet skulle spenderar-regler kunna vara en väg framåt. Men fundera även på om det är brist på spenderade pengar som är problemet eller om det är din tid/energi som är felfokuserad. Skulle du bli lyckligare av att spendera mer pengar på aktivitet x? Kanske behöver du först och främst fokusera om din energi från jobbet till dina mer meningsfulla aktiviteter? Vem vet, kanske plånboken öppnar sig självt då.
Eller är det:
Du vill få ett lyckligare och mer meningsfullt liv men vet inte riktigt hur det skulle se ut?
I det här fallet känns det som ett trubbigt verktyg att börja spendera pengar utan tanke. Risken är att du bara bränner pengar utan att bli lyckligare. Snarare bör du stanna upp och fundera över vad som skulle ge dig ett mer meningsfullt och lyckligare liv. När du väl klurat ut det är chansen stor att resten löser sig av dig självt.
Det beror på vad man vill få ut av att arbeta. När jag har betalat för det jag måste ha, någonstans att bo och något att äta, så behöver jag inte göra av med så mycket mera pengar en vanlig månad. För mig är det roligare att se att värdet på mina besparingar ökar än att spendera pengar på saker jag inte behöver.
Därmed inte sagt att jag inte gillar att göra av med pengar, IBLAND. Det är eftersom jag gillar att spara som jag har möjlighet att spendera mycket pengar när jag vill göra det.
Så väcker jag liv i denna tråden eftersom det är lite typ temat för nästa veckas avsnitt. Har du några regler för att spendera dina pengar?
Några av de som jag upplever att jag har följer nedan.
Får jag ett eller två tips på samma bok så köper jag den direkt utan att täkna på vad den kostar. (insikt efter att ha skrivit min egen bok och sett hur mycket jobb går in i något man kan köpa för under 300 kr)
Jag tar alltid en förrätt på en restaurang om det finns något jag gillar (förr köpte jag aldrig någon förrätt för det var för dyrt och onödigt).
Handlar i delikatessen om jag ser något jag tycker om (när jag växte upp handlades det aldrig i delikatessen för det var dyrt och onödigt).
Gå till extremerna - lägg pengar på det som jag gillar (t.ex. teknikprylar, middagar) och typ inga pengar på det som inte ger mig energi (heminredning, kläder)
Prioritera rikedom i vardagen snarare än engångsgrejer
Prioritera upplevelser snarare än materiella saker
Det ska synas i mitt kontoutdrag för en tredje person vad som är viktigt i mitt liv.
Fokus på “rätt sak” snarare än “rätt sätt”. Eller som en kompis brukar säga du kan inte kompensera fel riktning med högre fart. Få rätt på de stora sakerna (boende, transport, semester) och du behöver inte bry dig så mycket om mathandlingen på ICA.
Jag försöker även tänka utifrån energiperspektiv - kommer det här göra mitt liv enklare och / eller rikare? T.ex. allt från att köpa en laddningsförsäkring för bilen för 249 kr per år som gör att jag kan eliminera “jag blir stående med urladdat batteri”-tanken till att låta någon annan laga punkan på cykeln eller städa varannan vecka.
Alltid en flaska champagne i kylskåpet.
Ny iPhone varannan generation.
Notera att syftet många gånger med regler som dessa är att göra vardagen enklare och inte behöva lägga tankemöda eller energi på att ta ett beslut. Självklart är dessa inte statiska utan har förändrats över tid och lär göra det även framgent.
Så intressant, gillar!!
Jag skulle vilja lägga till något om chansningar/risker angående detta med att göra sitt liv rikare/intressantare. Med nya projekt kan det vara svårt att uppskatta i förväg om något gör livet rikare eller inte. Funderar (och har gjort i flera år) på att köpa hus utomlands. Det kommer att göra mitt liv rikare men det finns också potentiella nedsidor och risker som gör att det är svårt att bestämma sig.
Någon som har tips på tumregel för mer osäkra projekt som inte går att överblicka helt i förväg??
Intressant ämne för nästa vecka. Punkten “Det ska synas i mitt kontoutdrag för en tredje person vad som är viktigt i mitt liv” tyckte jag var bra och tänkvärd.
Tycker balansen mellan att spara och spendera kan vara bland det svåraste. Man sparar för det mesta mer än man behöver och unnar sig inte så mycket som man skulle kunna, för att seda “komma på sig själv” och spendera mycket pengar på kort tid för att på något sätt kompensera. Och så svänger pendeln fram och tillbaka. Lite så som många kanske gör med träning eller kost. Balansen och ledord för att hitta den kan vara användbara.
För vår del har vi alltid haft 100% gemensam ekonomi och som princip att lönen skall räcka till (förra) månadens räkningar och utgifter, det som blir över skickas över till buffertkonto (med bra ränta nuförtiden). Vi handlar allt varje månad på nätet mot faktura och i affären med kreditkort som betalas nästkommande månad. Ibland även med Swish. Vi för ingen “kassabok” under månaden utan har lärt oss hålla full koll på det som handlas förutom standardutgifterna (mat, el/tele, bensin, försäkringar, mindre autosparande, o.dyl) som är ganska konstanta varje månad. Vi har inga lån och därmed inga förändringar i ränta och amorteringar att ta hänsyn till.
Buffertkontot använder vi för lite större kapitalinköp som t.ex bil och reparationer/renoveringar på huset och om/när det blir större belopp på kontot görs engångsinsättningar på ISK (indexfonder).
Precis så känner vi också även om jag inte tycker det beror på någon ökande snålhet… Vi har alltid kommunicerat med varandra när och om vi funderat på att köpa något utöver “det vanliga” och vi har nästan alltid unnat oss det vi tycker är värt att lägga pengar på, gemensamt eller var och en för sig. Men nuförtiden när man nästan har allt man behöver känns det mer och mer onödigt att köpa nytt om det man redan har fungerar!
Men så här brukar jag tänka när jag handlar. När man går igenom punkterna, så kom ihåg att jag är låginkomsttagare och troligen analyserar mina inköp mer än de med högre inkomst.
Försöker handla så mycket jag kan av mat och förbrukningsvaror på extrapris. Helt enkelt för att få min budget att räcka och ge utrymme för lite lyx då och då. Känner inte att jag saknar så mycket, men reklambladen styr lite menyn hemma.
Vid större inköp, som till exempel möbler, skor och dyrare kläder, så frågar jag mig själv dels hur ofta jag kommer använda det jag tänkt köpa, tycker jag om det och hur lång livslängd förväntas det ha. Ju oftare jag kommer använda något och ju längre livslängd det förväntas ha, så avgör det vad som är rimligt att betala. Sen har saker som förbättrar min vardag också prio, bra skor, skön säng, skön soffa osv.
Jag gillar att köpa begagnade saker, dels med kunskapen om att möbler som ser fina ut efter 50-100 år, troligen kommer se fina ut när jag sen vill sälja dom. Troligen får jag minst pengarna tillbaka i framtiden som bonus. Glas, porslin, bestick och köksredskap likaså, de kostar 90-60% mindre att köpa begagnat än nytt och är ofta finare och av bättre kvalité.
Sen ”lyxkonsumtion”, där räknar jag in restaurangbesök, biobesök, resor, hotell och liknande. Där så försöker jag tacka ja när jag blir medbjuden och får då anpassa min månadsbudget lite, eller ta från min buffert. Det sociala tycker jag kan få kosta, de få tillfällen de dyker upp. Det kanske blir 6-10 gånger per år.
Sen har jag mina hobbies. De flesta betalar sig numera sig självt, onlinespel = betalas med spelvaluta, chokladpyssel = betalas av min hobbyverksamhet och loppisbesök = betalas av sånt jag sålt av sen innan.
Jätteinköp! Jag köpte min kolonilott i våras, jag hade först tänkt spara ihop till den och sen köpa. Men efter lite råd från forumet så valde jag att tänka om. Jag tänkte på att de kommande åren är synd att missa, år då min mamma fortfarande är pigg, år då mina brorsbarn fortfarande är barn och att min familj saknade en bra knytpunkt för grillfester och födelsedagar där vi kan umgås. Så lotten kunde bli så mycket mer än en pysselplats för mig. Det blev en liten hub för mitt sociala nätverk. Så jag kände att pengarna som jag lade där kommer ge oerhört mycket mer som en kolonilott än som siffror på ett konto. Sen hjälpte det att jag satte en låg budget för köp och att jag hittade en under den budgeten.
Men att spendera på det som är viktigt nu och vad som finns utrymme för i sin budget, kan både göra livet rikare nu och även lite rikare för livet sen.
För det första skiljer jag på att spara = inte spendera/lägga på hög. Och att investera = spendera för ett långsiktigt bättre liv.
Jag spar nästan ingenting. Fyller på bufferten om jag behövt ta där bara.
Allt annat investeras. En viss summa investeras i aktier. Resten går till bra investeringar i mat hemma, sociala restaurangbesök/öl på stan, långsiktiga kläder, träning, mm. Och en viss del till väldigt dåliga investeringar som snabbmat, godis och en öl för mycket.
När man ser allt som investeringar blir det svårare att spendera på sånt som är dåliga investeringar. Tex en till vardagsTshirt, snabbmat och onödiga flacshiga teknikprylar som inte förbättrar för mig.
Men också lättare att spendera på det som är bra investeringar, som ett par riktigt bekväma snygga skor, ett restaurangbesök med en god vän, eller en teknikpryl som faktiskt gör ens liv lättare.
Sen håller jag reda på hur mycket av pengarna på ISKt som jag investerat. Allt därutöver är avkastning avsedd att förbättra mitt liv. Så min regel är att åtminstone en del av de pengarna ska göra det varje år. Det har blivit ett par språkkurser och någon resa hittils.
Jag har (nästan) alltid haft ”gott om pengar”, i meningen att pengarna har räckt till det jag velat. Som ung var jag student och levde på CSN. Min flickvän vid den tiden hade ett heltidsjobb. Ändå var jag den som hade ”gott om pengar”. Inte så att jag var särskilt rik men ”ordning och reda” och ”allmän måttfullhet” gjorde att det blev pengar över varje månad. Dök det upp något ”viktigt behov” så kunde jag lösa det. För henne försvann pengarna på något sätt och hon hade diverse skulder också.
Nu är jag sambo sedan 10 år och har två små barn. Läget är ungefär detsamma nu som tidigare. Min sambo fungerar ungefär som jag. Det är viktigt för i annat fall hade det kunnat ge upphov till stora konflikter.
Jag är närmast besatt av planering och struktur när det gäller spenderande. Att ”välja något onödigt dyrt” är normalt sett tabu. Jag har ofta styrt in mitt liv mot olika val som leder till lägre kostnader. Jag bor på en plats som inte är så dyr, även om den är bra. Jag har valt bil enligt ungefär samma princip. Semestrar har jag normalt spenderat antingen hemma, ”i billiga länder” eller enligt något format som hållit nere kostnaden (typ resa med Couchsurfing eller bo hos någon kompis).
Den här livsstilen skulle nog somliga se som lite udda. Det finns ju en massa prylar man kan köpa, länder man kan besöka eller restauranger man kan besöka som direkt leder till ganska stora kostnader. Hur sparsam man än är annars skulle en pryl, en semester eller ett restaurangbesök i ”rätt kategori” direkt kvadda budgeten totalt. För mig har allt sådant gått bort. Prylen har jag antingen köpt begagnad och/eller ”valt någon billigare sort”, semestern har jag styrt till länder där utbudet i sin helhet är överkomligt. När lokalt löneläge är lågt brukar det ofta se ut så. Restauranger, även dyrare, har jag främst besökt i sådana länder.
På mitt minuskonto finns att jag är närmast besatt av reor. När kvalitetsssaker säljs till riktigt låga priser brukar jag spendera rejält. Då är det så att säga köpläge. Det kan lätt bli lite av ”lagerhushållning” sedan. Efter en vända av stort spenderande tar det ofta några år innan jag behöver handla igen.
Någon särskild budget eller regler för sparande vs konsumtion har jag inte och har aldrig haft heller. Det har alltid blivit mycket pengar över, även om en bra rea kan ge stora utgifter en enskild månad ibland.
En annan sak på mitt minuskonto är mitt samlande av böcker och skivor. Jag har väldigt stora samlingar av bådadera. Dessa två samlingar är ”problematiska” rent rumsligt men hanterbara ekonomiskt. Jag är bra på att hålla nere kostnaderna där och det är numera egentligen inte så svårt heller.
Just nu har jag flyttat utomlands. Det har inneburit att min inkomst ökat rejält samtidigt som ”det billiga utbudet” blivit stort. Samtidigt är det väldigt mycket av olika dyrare alternativ som inte är tillgängliga alls. För mig har det här gjort att jag (mer eller mindre) släppt på tyglarna och låter saker kosta. Att gå på restaurang så ofta som vi har lust är ok. Att bry sig om ifall restaurangen är något dyrare är inte så noga osv. Samtidigt har jag identifierat några få kategorier som är ”inte prisvärda”. Det handlar om t.ex. sushi som kostar ungefär som i Sverige utan att vara direkt bra. Sådant går bort men det är en minimal begränsning.
Om man behöver en regel för sin konsumtion skulle jag utgå från önskat sparande. Bestäm en sparkvot som du vill upprätthålla. Lägg överskottet efter sparande och nödvändiga utgifter varje månad på ett dedikerat konto. Använd pengarna som ackumuleras till det som skänker dig glädje.
Själv har jag dragit ned konsumtionen rejält sista åren. Undviker köpa kostnadsdrivande saker som bilar, båtar, mc etc. Uppgraderar inte hemelektronik förrän det verkligen är nödvändigt.
Jag lägger pengar på mina barn. Jag anstränger mig att hålla mig vältränad och välklädd. Jag reser ibland. Sen njuter jag av att kunna köpa en Tesla, en Rolex och en Buster Magnum vilken dag som helst men ändå väljer att avstå.
Jag är i vissa saker snål som bara den, men otroligt glad för att spendera i övrigt. Jag har en bakgrund där det inte fanns pengar till något alls, där man ofta fick gå hungrig till skolan, inte kunde vara med på friluftsdagarna osv. I olika faser av mitt liv har jag spenderat på tok för mkt och i vissa sparat för mkt.
Men idag har jag en bra balans. Jag har drygt 20 år kvar till pension och ser på minpension.se att min framtida pension (om jag har motsvarande jobb o inkomst som idag) motsvarar ungefär min lönenivå idag. Trots det har jag en sparkvot på 23% där hälften går till pension, en fjärdedel till långsiktigt lyxsparande och en fjärdedel till amorteringskapital i fonder. Men sen spenderas det. God mat, bra restaurangupplevelser, fina bilar och framförallt resor med fru och de snart utflugna barnen.
Jag vet att många pekar på ”varför inte jobba mindre”?
Helst inte säger jag. Älskar att jobba och vill helst aldrig sluta även om ambitionen är att jobba strötimmar / projekt när jag passerat ”pensionsåldern”.
Så med detta och en relativt lågt belånad kåk så snålar jag på kring allt ointressant (byter telefon när de slutar fungera, tv:n när den i praktiken tjuter mer än vad den ger i vanligt ljud osv) och lägger pengar på det som ger glädje som reor, mat, bilar och bra kläder.
Så klassikern är, investera för att bli hundra år, lev som om du lever sista dagen
Jag stötte på ett stycke i en (fantastisk!) bok (Letters to a young poet av Rainer Maria Rilke. Rekommenderas varmt. Läser den nu för femte (?) gången!) som påminde mig om detta:
Min regel för spendering (och det gäller alla i familjen) är att spendera max 10% av ditt kapital på någonting.
Vill sonen köpa en radiostyrd bil för 1000 kr så får han helt enkelt ha 10.000 kr bakom. Vill vi köpa säng för 70.000 kr så behöver vi 700.000 kr bakom.
Gäller inte alltid men jag gillar att ha den principen som utgångspunkt dels för mig själv men också för familjen i övrigt.
Har du några regler för att spendera dina pengar?
