Ombalansering 2021 och uppdatering av fondportföljerna

Förändringarna i årets fondportföljer är högst marginella. Fokus har legat på enkelhet, låg avgift och hög riskspridning. Den stora nyheten för i år är ett ökat fokus på bankkonto med insättningsgaranti istället för räntefonder. Självklart har vi även uppdaterat Excel-mallen för 2021 så att du kan ombalansera på ett enkelt sätt.

Sedan 2014 har vi haft våra portföljer publika via Nordnets tjänst Shareville. I flera år fondportföljerna vår stående rekommendation. Det ändrades dock 2017 när de fondrobotarna lanserades i Sverige. Plötsligt var det någon annan som gjorde samma sak bättre, billigare och enklare.

Därför kvarstår vår stående rekommendation. Är du nybörjare, känner att du bara vill ta bra hand om dina pengar och vill ha det enkelt och smidigt; välj en fondrobot. För tre veckor sedan gjorde vi en stor genomgång av de bästa fondrobotarna 2021. Det ska sägas att även vi, trots att vi anses vara experter, har majoriteten av våra pengar i fondroboten LYSA (annonslänk).

Det finns dock situationer då man inte kan eller vill använda en fondrobot, t.ex. pensionssparande. Det finns även situationer där man själv vill ha t.ex. guld i sitt sparande och då fungerar inte fondrobotarna. Därför har vi valt att behålla modellportföljerna, årligen uppdatera dem och ha tillräckligt mycket egna pengar i dem (totalt mer än en miljon) för att de ska vara väldigt viktiga.

Vi hävdar inte att dessa portföljerna är de enda portföljerna som fungerar, vi påstår inte heller att de nödvändigtvis är de bästa eller ens att du borde ha dem. Men, och det är viktigt, vi påstår att de fungerar, de går i linje med den forskning som finns och de fungerar som en bra bas att ta avstamp från. Framförallt kan du följa tankeprocessen, både här i artikeln och i forumet för de olika portföljerna.

Vi hoppas att du uppskattar artikeln och om du har frågor går det som vanligt bra att både kommentera eller ställa frågor i forumet.

Många hälsningar,
Jan och Caroline Bolmeson

Kraven på fondportföljerna

Precis som tidigare år har vi samskapat portföljerna tillsammans med er läsare i forumet. En stor diskussion handlade om att definiera problemet som portföljerna ska lösa. Verktygen är ju väldigt olika om man ska slå in en spik eller skruva in en skruv.

Det jag till slut valde att utgå från som kravspecifikation för portföljerna var bland annat att de ska:

Vidare unnade vi oss även ett högst personligt krav:

• Vi ska själva vara beredda att sätta egna pengar i dem (”skin-in-the-game”)

Vidare tror vi också att det är en fördel om portföljerna är hyfsat lika från år till år.

Ansvarsbegränsning och villkor

Eftersom vi i det här fallet pratar om konkreta fonder och portföljer är det viktigt att du är införstådd med villkoren för RikaTillsammans. Där står bland annat att den här artikeln inte är att betrakta som finansiell rådgivning och ska inte uppfattas som sådan. Det är en allmän och subjektiv information.

Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Alla påståenden om framtiden innehåller en osäkerhet. Investeringar i fonder, såsom de på denna sidan, kan både öka och minska i värde. I värsta fall kan du förlora hela ditt insatta kapital.

Artikeln bygger på information som har sammanställts från många externa källor som vi har bedömt som tillförlitliga, men inte garanterade. Vi rekommenderar alltid att ta kontakt med en licensierad finansiell rådgivare om du känner dig osäker. Återkom till oss så kan vi förmedla kontakt om du önskar. Läs de fullständiga villkoren.

Våra modellportföljer

Eftersom det inte finns en portfölj likt härskarringen som fungerar för alla tidshorisonter och alla risknivåer, har vi sedan tidigare år delat upp det i tre olika portföljer.

De består i princip av samma fonder och tillgångstyper. Det enda som skiljer dem åt är fördelningen av fonderna. Utöver de tidigare nämnda portföljerna har vi även en specialportfölj:

Det är fondportfölj som bygger på Harry Brownes ”Permanent portfolio”. Harry designade den runt 1970 med syfte att ha en portfölj som alltid skulle gå plus. Sedan 1978 har den bara gått back 5 gånger och då som max med -2.98 % under IT-krisen. Här finns mer info om RikaTillsammans-portföljen. På så sätt blir det en typisk mellanriskportfölj.

Vårt mål med portföljerna är inte att ge ”sanningen”. Snarare vill vi föreslå en bra bas som du kan utgå från om du vill sätta ihop din egen portfölj. Vi försöker inte heller längre matcha fondrobotarna 1:1. Vill du ha fondrobotens exponering, då kan man ju lika gärna välja den.

Sparhorisonten styr risken och fördelningen

Det bästa sättet jag känner till hitta rätt riskbalans är att utgå från den klassiska tumregeln:

10 procent i aktier per år du kan låta pengarna arbeta (dvs din sparhorisont). Resten i räntor.

Illustrerat ser det ut enligt nedan.

Det vill säga att alla pengar som ska användas inom 12 månader ska finnas på ett bankkonto med insättningsgaranti. På två års tidshorisont kan man unna sig 20 % i aktier, 40 % bankkonto och 40 % räntor och så vidare. Kopplingen till portföljerna blir:

En stor problematik i dagsläget, 2021, är att räntorna är så låga att räntefonderna tenderar inte ge någon avkastning. Eller snarare så här. De ger ungefär 1 procents avkastning. Men då uppstår frågan som vi adresserade i förra veckans artikel ”Bästa fonderna 2021”:

Varför ska jag ta risk med räntefonder för att få 1 % avkastning, när jag kan få 1.2 % utan risk på ett låst bankkonto med insättningsgaranti?

Därför kommer du se att i flera av portföljerna har vi minskat på andelen räntor och ersatt dem med bankkonto med insättningsgaranti. Undantaget är om man väljer köra en fondrobot som LYSA (annonslänk) som har riktigt bra räntedel. Den är dock omöjlig att replikera för oss småsparare. Du kan läsa mer i forumet där vi diskuterar räntedelen i LYSA.

Ett alternativ till att sätta pengarna på bankkonto är självklart att amortera dem. Många gånger är det inte ekonomiskt rätt att ha räntefonder och lån samtidigt. Däremot kan det vara känslomässigt korrekt. 🙂

Var försiktig med höga aktieandelar

Den klassiska rekommendationen är:

Sparar du långsiktigt så ska du ta hög risk och därmed ha en hög aktieandel.

Jag håller i stora drag med om den. Men man behöver vara medveten om risken man tar. Det finns nämligen perioder på börsen då den inte alls har gått bra som den har gått det senaste decenniet eller senaste året.

Nedanstående bild är från bloggrannen ”A Wealth of Common Sense” som tittar på den amerikanska börsen. Nu är tidsperioderna anpassade för att göra en poäng, men det gör det inte mindre relevant.

Som synes finns det långa perioder då avkastningen inte är något vidare. Dessa perioder kan dessutom vara ganska långa. Det stöds även i en studie från förra året som tittade på alla börser runt om i världen från 1840.

I ett fall av 10 kommer man förlora mot inflationen

Forskarna ställde sig frågan hur stor är sannolikheten att man kommer få en sämre avkastning än inflationen över en 30 års period. Det vill säga hur stor är spridningen av slutvärden på en investerad krona efter inflation. Resultatet blev följande graf:

Bilden visar i den absoluta majoriteten av fallen (ca 9 av 10 fall) kommer den investerade dollarn bli värd mycket mer. Ibland till och med 20 dollar eller mer. Tidigare har dessa studier bara gjorts på den amerikanska börsen (grå och ljuslila staplarna) där det var en väldigt låg sannolikhet att få ett värde mindre än man satt in.

Men när man räknade in alla världens börser (mörkblå staplar) så är den inte längre obefintlig utan faktiskt nästan 12 procent. Så här skriver de själva:

A bootstrap simulation analysis implies substantial uncertainty about long-horizon stock market outcomes, and we estimate a 12% chance that a diversified investor with a 30-year investment horizon will lose relative to inflation. The results contradict the conventional advice that stocks are safe investments over long holding periods.

Anarkulova, Cederburg, O’Doherty. ”Stocks for the long run”, (2020)

Det som jag tar med mig från deras studie är framförallt att

• Sannolikheten är fortfarande ca 90 % sannolikhet för ett positivt.
• Man behöver ta höjd för 10 %-utfallet eftersom vi bara har en 30-års period i livet

Därför är det viktigt att sprida riskerna – diversifiera – och inte lägga allt i samma korg.

Hellre än 90/10-portfölj än en 100/0-portfölj

Ovan är en anledning till att jag hellre kör än portfölj med 90 % eller 80 % aktier än 100 %. Trots att det är den vanliga rekommendationen. De viktigaste två anledningarna är dock annorlunda.

Den första handlar om den så kallade prospekteorin. Något som Daniel Kahneman, författare till boken ”Tänka, snabbt och långsamt”, fick Nobelpris för 2002. Det handlar bland annat om att vi människor värderar en förlust känslomässigt ”värre” än vad vi känslomässigt värderar en vinst.

Jag personligen kan t.ex. störa mig på en parkeringsbot eller en 10 procentig förlust och tänka på det under ett tag. Men en vinst på 10 procent eller 500 kr extra har inte alls samma inverterade känslomässiga värde. Nedan är min variant på hans forskning:

En följd blir att jag som småsparare tycker att förlust är relativt sett värre än vinst. Det kan vi slarvigt omformulera till att:

• När börsen går upp, så gör det inget att vi ligger lite efter snittet (index) eftersom vi ändå ligger plus.
• När börsen går ner, får vi en känslomässig ”fördel” av att ligga bättre än index. ”Jag ligger ju åtminstone bättre än de flesta andra” eller ”Jag har inte förlorat så mycket som jag hade kunnat / som andra”.

Ovanstående är INTE ett sätt att optimera på högst avkastning i läge ett. Däremot kan det leda till högre avkastning på sikt eftersom det minskar risken för beteendemässiga misstag.

Om vi ändå ska göra något när det faller, då är det lika bra att bli girig

Genom att ha lite torrt krut och inte vara fullt investerad i aktier har du en möjlighet att i en kris agera aggressivt. Jag har för mig att jag har sett studier som visar att vi mår bättre när vi kan påverka vår omgivning än när vi inte kan det. Vi kan inte påverka marknaden när den går ner, men jag kan påverkar hur jag agerar.

Om man är fullinvesterad, då är det enda alternativet mer eller mindre att sitta på händerna. Något vi vet är väldigt jobbigt. Om du då har torrt krut så har du ett alternativ till – att välja att investera. Då har du gjort något och många gånger gjort något som är bättre än alternativet som de flesta gör; dvs ta ut pengar.

När andra är giriga då är det ett tillfälle att vara rädd. När andra är rädda är det tillfälle att vara girig.

Warren Buffett

Återigen – notera att jag inte förespråkar marknadstajming i ovan. Jag försöker bara ta hänsyn till ett beteendemässigt perspektiv. Något som man väldigt sällan tar hänsyn till i finansbranschen.

Den andra anledningen är att min upplevelse från att hänga i forumet och prata med många småsparare, är att många har fel risk i sitt sparande. Man har antingen för lite risk (inga aktier) eller för mycket risk (bara aktier). Jag tror på att man bör ha en balans.

Vilken portfölj ska man välja?

Vi har en holistisk syn på privatekonomi och om vi går bortom det uppenbara svaret ”det beror på” så är svaret; allihop. Det är kombinationen av portföljer som gör att man får en bra balans i sin ekonomi.

Det bästa sättet att hitta en balans till sitt sparande som jag har kommit över de senaste 15 åren är den så kallade Fyra-hinkar-principen. Den säger i grova drag att man kan se på sin ekonomi som fyra hinkar:

I det kommande avsnittet kommer jag gå genom dessa hinkar i detalj. Framförallt kommer vi titta på hur mycket pengar man bör lägga i de olika hinkarna beroende på vilken fas i livet man är i.

För dig som är nyfiken och redan nu vill grotta ner, så kan du se ”förarbetet” i forumet där vi har diskuterat det här de senaste veckorna. Här är två exempel på diskussioner i forumet utifrån några olika perspektiv på Fyra-hinkar-principen:

• De olika hinkarna och fyra-hinkar-principen | Total Make Over 2021
• Rejält omtag på de fyra-hinkarna inför nästa fas i livet – Uttagsfasen

Där kan du även se hur de olika portföljerna – eller fondrobot-fördelningarna – matchar de olika hinkarna. Allt med poängen att få en bra balans i sitt sparande.

En väldiversifierad 100 % aktieportfölj som bas

Efter väldigt mycket diskussion (163 repliker!) i forumet landade vi i följande basportfölj för 100 % aktier. Tesen är nämligen att vi ser fonderna som LEGO-bitar man kan kombinera ihop. När man väl har byggt en bra kombination av aktiefonderna så kan man återanvända i nya LEGO-byggen.

Det vill säga att den här fördelningen av fonder återkommer i flera av portföljerna. Det gör alltså inget att man har samma fonder i flera portföljer. Det bidrar sällan med något nytt att lägga till flera fonder av samma typ eftersom de underliggande aktierna är samma. Jämför med att köpa ”Gott och Blandat” på ICA eller COOP. Det är samma godis i påsarna i alla fall.

Baserat på ”bästa fonderna 2021” ser portföljen ut som följer:

Illustrerat som graf ser den ut som följer:

Basportföljen följer forskningen

Enligt tidigare avsnitt på bloggen försöker vi följa forskningen. Något förenklat säger den:

Investera i alla bolag i hela världen så billigt som möjligt.

Vilket är precis det som portföljen ovan åstadkommer. Det är en global portfölj som äger en stor mängd av de bolag som går att äga. Med dessa fyra fonderna äger du nästan 4 800 bolag i hela världen till en avgift om 0.26 %. Att jämföra med t.ex. LYSA (annonslänk) på ca 6 600 bolag och 0.4 % i avgift.

Vi har gjort ett avsteg från forskningen (då det inte finns konsensus) och det är att vi har gjort slagsida (”tilt”) mot Sverige på 10 %. Bilden nedan visar hur världen ser ut utifrån ett börsvärdesperspektiv.

Där kan man tydligt se att Sverige står för ungefär 1 % (eller snarare 0.8 %). Vi väljer dock att ta hela 10 % då vi bor i Sverige. Hela diskussionen kan du följa i forumet. Världskartan ovan är också förklaringen till att att vi lägger till tillväxtmarknadsfonden.

En vanlig globalfond täcker nämligen bara de blå länderna. Tillväxtmarknaderna (grå) är sällan med i en globalfond. Vi tycker det är rimligt att ta hänsyn till dessa. Den sista fonden, Handelsbanken Globala Småbolag tar vi med eftersom en vanlig globalfond brukar skippa dessa.

Variationer på basportföljen

Det finns några variationer som redan kommit upp i forumet, så det är lika bra att ta dem direkt. Trots det jag skrev om ”Gott och Blandat”-påsen ovan, så kan det finnas poänger att dela upp global-delen i två eller tre olika fonder. Den primära anledningen är att t.ex. Nordnet beräknar räntan på belåning baserat på exponering mot en enskild tillgång.

Att då ha tre globalfonder kommer ge en lägre ränta än att bara ha en, trots att det är samma innehåll i dem. Det går även argumentera för att det minskar fondbolagsrisken, men det är en risk som jag ser som obefintlig så länge man håller sig till de stora och kända aktörerna.

Om man har sitt sparande på Avanza, då kan man även överväga fonden Avanza Emerging Markets som är billigare än Länsförsäkringar Tillväxtmarknader. Ett bra val. Avanza Global / Nordnet är också två bra alternativ.

En populär variation i forumet är även att t.ex. lägga in Svenska småbolag eller investmentbolag på bekostnad på den globala småbolagsfonden eller globalfonden. Jag har valt att hålla det enkelt med basportföljen och då kan man göra sina variationer utifrån den. Det går alldeles utmärkt.

Extra hållbar variant av basportföljen

Alla fonderna i basportföljen har en grundläggande hållbarhet, där de primärt väljer bort bolag. Man kan diskutera hur stor påverkan det har att en fond väljer bort bolag. Om man däremot tycker att det är viktigt så följer nedan ett förslag på en liknande portfölj med något annorlunda fonder.

Illustrerat som en graf:

Konstruktionen bygger på samma filosofi som den breda portföljen. Skillnaden är att den här portföljen blir ca 0.22 procentenheter dyrare och hamnar på 0.48 % i avgift. Den innehåller också bara 1 700 bolag mot 4 800 bolag. Det är alltså ca 3 000 bolag som exkluderas i den här portföljen.

I jämförelse med LYSAs hållbara alternativ så ligger den fortfarande på 0.4 % och ungefär likadant antal bolag. Så i det här fallet går det inte att göra en likadan portfölj billigare än en fondrobot.

Fem ton CO₂ per 100 000 kr

Det är alltid väldigt klurigt när man ska ge sig in och beräkna klimatpåverkan och koldioxid. Sätten att räkna är många och bygger på olika antaganden. Rapporten som jag tycker är bäst för svenska förhållanden och en vanlig småsparare kom från Swedwatch 2015.

De konstaterade att det genomsnittliga utsläppet, ton koldioxid per 100 000 kr investerat, var:

Organisationen Founders Pledge skriver på sin sida att de duktiga välgörenhetsorganisationerna som arbetar med klimat kan kompensera ett ton CO2 för ungefär 15 USD. Det betyder att man kan kompensera 100 000 kr i sparande för ca 650 kr. Exempel på sådana organisationer finner du på Giving Greens hemsida. Ett konkret exempel är t.ex. Tradewater som ligger på just 15 USD per ton CO2.

Här kan man också diskutera vad som ger mest effekt. Spara 220 kr på de billigare fonderna och ge dessa till välgörenhetsorganisationerna eller låta dem vara kvar i de extra hållbara fonderna. Jag vet inte. Men däremot så tycker jag att vi som har råd borde klimatkompensera för vårt sparande.

Våra pengar har många gånger en större klimatpåverkan än vårt bilkörande. Något vi pratar om i avsnittet: ”Din och min klimatbudget är 38 ton CO2. Totalt för resten av livet.”

Guld som en del i portföljen

Sedan ett par år tillbaka har jag tagit det medvetna beslutet att ha guld i portföljerna. Guld i investeringssammanhang är kontroversiellt eftersom man kan argumentera övertygande både för och emot.

De som argumenterar emot säger t.ex. det är en sten, den växer inte, den ger ingen utdelning och den är dyr att ha i en låda. Guld är en barbarisk relik som inte har något existensberättigande i dagens finansiella system.

Å andra sidan kan man argumentera för att guld har varit en värdebevarare i flera tusen år, det är ett skydd mot inflation, det fungerar som en slags försäkring i portföljen och har en låg korrelation mot aktier. Den gör att portföljer får en bättre riskjusterad avkastning.

Historiskt sett brukar man prata om en tumregel att ungefär 5 – 10 procent av en portfölj bör bestå av guld. Det finns de som argumenterar för att man ska ha högre andel och det finns vissa poänger i det. Vi själva har t.ex. 25 % guld i RikaTillsammans-portföljen. Men då behöver man vara trygg i beslutet och veta varför man gör det.

Guldet introducerar dock komplexitet i portföljen eftersom:

• Guldet behöver köpas som en börshandlad fond (s.k. ETC)
• För att handla med ETC behövs ett enkelt kunskapsprov
• Tyvärr går inte ETC:er att månadsspara i

Du kan därför själv välja om du vill ha det i portföljerna eller ej. Vi har valt det då det gör portföljerna bättre. Att det inte går att månadsspara i är okej. Det räcker att man köper det 1-2 gånger om året manuellt. Om du väljer att inte ha guld i portföljen, då kan du bara öka aktieandelen istället.

Globala barnportföljen 2021

Den här portföljen har sitt ursprung i boken ”Gör ditt barn rikt” som jag skrev 2017. Därav det lite dumma namnet. Det här sparandet fungerar nämligen självklart lika bra som sparande till pension, barnen, ekonomisk frihet eller något annat.

Portföljen har högst andel aktier, 80 % och därmed också högst risk. Den höga aktieandelen gör också att sparhorisonten behöver vara lång, runt 10 år eller mer. Målsättningen är att portföljen ska göra ungefär 6-7 % per år i årsmedelavkastning.

Årets version ser ut som följer:

I tabellform ser den ut som följer:

Skillnaderna mot föregående år är högst marginella. Den avancerade sparare kan öka risken genom att t.ex. ersätta:

• Kontantdelen med aktier, t.ex. investmentbolag, småbolag eller något annat nischat
• Guldet med aktier
• Kontantdelen med långa räntefonder som är negativt korrelerade mot aktier. Ju längre desto bättre.
• Globalfonden med fler globalfonder vid behov av belåningssäkerhet.

I övrigt är jag väldigt nöjd med portföljen. Den är billig (0.22), nästan halva priset mot LYSA (0.4), har med guld och en liten krockkudde i form av kontanter. Den består bara av sex fonder och alla delarna går att motivera.

Vi kommer själva lägga ett par hundra tusen i portföljen enligt tabellen ovan. Så variationerna behövs verkligen inte. Du kan följa vår portfölj på Shareville (annonslänk).

Nybörjarportföljen 2021

Det här är vår variant på den klassiska balanserade 60/40-portföljen. Det är ett sparande som passar när tidshorisonten är mellanlång. Jag brukar säga någonstans runt 5 år. Det är även en ypperlig portfölj för den så kallade stay-rich-fasen. Det vill säga att man har vunnit spelet och egentligen inte behöver mer pengar.

Bara för att den heter Nybörjarportföljen så betyder det inte att man ska levla från den i framtiden. Tvärtom. Förmodligen är den än viktigare i framtiden när du ska bevara ditt kapital. Till och med norska oljefonden har en variant på 60/40-portföljen.

Årets version ser ut som följer:

I tabellform är det:

Den enda fonden som har tillkommit här är AMF Räntefond Mix. Det är en bra fond då den ger dig både svenska och utländska räntor samt en blandning av statspapper och övriga räntor. Dessutom är den billig.

Variationer på den här portföljen kan vara att ersätta:

• Guldet med en högre aktieandel i globalfonden
• Kontanterna med fler räntefonder från listan bästa räntefonderna 2021

I stort sett är det här samma portfölj som förra året. Totala avgiften på fonden hamnar på 0.18 % vilket är väldigt bra i mina ögon. En riktigt bra portfölj för sin uppgift. Även den här portföljen går att följa via Shareville (annonslänk).

Försiktiga portföljen 2021

Man kan diskutera värdet med den försiktiga portföljen ett år som 2021 med de obefintliga räntor vi har. Jag vill därför vara tydlig med att ett bankkonto med insättningsgaranti och låst på 12 månader kommer i stora drag ge samma avkastning som denna portfölj, fast utan någon risk.

Med det sagt så passar den här portföljen på en tidshorisont om 1-3 år och då det redan finns en buffert på ett bankkonto. Det är ett komplement till ett buffertkonto, inte en ersättning. Målsättningen är ca 1-2 % som årsmedelavkastning.

Årets version ser ut som följer:

I tabellform ser den ut som följer:

Enligt tidigare resonemang är fokuset större på kontanterna i portföljen. Avgiften ligger på ca 0.17 % vilket är godkänt. Om man vill kan man göra samma ersättningar som i nybörjarportföljen. Det vill säga lägga till fler typer av räntefonder på bekostnad av t.ex. kontantdelen.

Guldet byts med fördel ut mot mer i globalfonden. Här har vi förenklat aktiedelen genom att inkludera en globalfond som automatiskt inkluderar tillväxtmarknader (till en lite högre kostnad). Du kan följa portföljen på Shareville här (annonslänk).

RikaTillsammans-portföljen 2021

Den sista portföljen är som sagt en specialportfölj. Den bygger på Harry Brownes Peramanent-portfölj som ska fungera i alla ekonomiska klimat. Det ska inte spela någon roll om det är bra tider på börsen eller ej. Den ska gå bra i alla fall.

Därför består den som vanligt av både aktier, extra långa räntor, kontanter och guld. Det här är en komplicerad portfölj där man inte kan göra ändringar hur som helst. Det går t.ex. inte att ersätta de långa räntorna med andra fonder och förvänta sig samma resultat. Är du osäker, ställ en fråga i forumet.

Den här portföljen passar INTE den som vill ha en hög tillväxt (get-rich-fasen) eller den som vill ha en bra utveckling på alla sin positioner. Det kommer alltid vara någon del i portföljen som kommer gå uselt.

Däremot passar den som komplement i stay-rich-fasen, dem som inte gillar förlora pengar och dem som vill bara sitt kapital med en rimlig tillväxt. Målavkastningen är ca 4 % per år. Årets variant är identisk med förra årets version.

I tabellform ser det ut som följer:

Skillnaderna i portföljen är även här högst marginella. Den del som vi har haft mest diskussion kring i forumet är den långa räntedelen. Med tanke på det som vi har skrivit om räntefonder tidigare så är extra långa räntefonder ännu sämre. Om räntan ökar med 1 procent, kommer en 30 årig räntefond falla i värde med 30 procent.

Till slut konstaterade vi i forumet att portföljen har fungerat i 50 år. Vilka är vi att ändra i den? Hela poängen med portföljen är ju att den ska fungera i alla klimat och att det är ok att vissa delar går dåligt i perioder. Du kan följa diskussionen här.

En variation av den här portföljen är den så kallade Golden Butterfly-portföljen. I det fallet minskar man räntorna och guldet från 25 till 20 procent och lägger de 15 procent på aktier istället. Det är en rimlig variation, men det är inte RikaTillsammans-portföljen.

Det går utmärkt att följa även RikaTillsammans-portföljen på Shareville (annonslänk).

Ombalansera med vår 2021-mall

Ombalansering är ett sätt att ”starta om” en portfölj genom att återgå till ursprungsfördelningen. Den hjälper en att hålla fördelningen konstant och därmed risken ungefär samma (=förenkling). Det finns avsnitt där vi går genom ombalansering och värdet med att ombalansera i detalj.

T.ex. kan ombalansering hjälpa dig att omfördela pengar så att du säljer det som är dyrt och köper det som är billigt. Ombalansering hjälper till att öka avkastningen i en sidledesgående marknad men sänker den något i en uppåtgående.

Precis som tidigare år har vi gjort en ombalanseringsmall i Excel. Den hjälper dig att omvandla kronor och ören till procentsatser för de respektive fonderna. Den fungerar lika bra om du sätter igång portföljerna eller har haft dem sedan innan och bara vill omfördela pengarna. Det är bara att fylla i siffrorna på respektive fond (gröna fälten).

För att använda mallen, som självklart är kostnadsfri, behöver du:

Observera att mallen är skrivskyddad. För att du ska kunna använda mallen måste du antingen göra en kopia till ditt Google-konto eller ladda ner den till din dator. Det kommer inte fungera att ansöka om att få skrivbehörighet.

Om du har frågor, ställ dem gärna i forumet. Du får självklart gärna komma med förbättringsförslag. Om du inte har prenumererat på vårt nyhetsbrev sedan tidigare kommer du även inom kort få ett välkomstbrev. Lycka till med ombalanseringen!

Få tips och extra-material i vår RikaTillsammans-community

Så här i slutet av artikeln vill vi passa på och tipsa om vår community på Patreon. Där delar vi med oss av extra-material, varje månad har vi en digital FikaTillsammans med en gäst, vi delar med oss av börstips och mycket annat.

Målet med Patreon-communityn är också att du ska gå plus. Även om du kan välja hur mycket du vill lägga på din prenumeration så väljer de flesta vår 7 USD-nivå (exkl. moms) vilket motsvarar i dagsläget ungefär 60 kr i månaden.

• Läs mer om vår community på Patreon →

Det är även Patreon som gör det möjligt för oss att ha bloggen reklamfri. Så tack till dig som redan är medlem. 🙏

Lycka till med din ombalansering!

Jan och Caroline Bolmeson

24 januari, 2021

Den här artikeln publicerades söndagen 24 januari 2021 klockan 22:09 av Jan Bolmeson i kategorin(erna): Globala barnportföljen, Hållbart & etiskt sparande, Indexfonder, fonder och fondrobotar, Nybörjarportföljen, RikaTillsammans-portföljen.

Ansvarsbegränsning: Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. En investering i värdepapper/fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka det investerade kapitalet. Samtliga analyser och all annan information som tillhandahålls lämnas uteslutande i informationssyfte, för allmän spridning, och ska under inga förhållanden användas eller betraktas som rådgivning, uppmaning eller rekommendation för att köpa eller sälja aktier eller andra finansiella instrument. För undvikande av tvivel noteras att Lag (2003:862) om finansiell rådgivning till konsumenter eller annan liknande lagstiftning alltså inte äger tillämpning på information på RikaTillsammans.

Åsikter och analyser som presenteras är personliga och informationen ska inte ensamt utgöra underlag för investeringsbeslut. Du bör inhämta råd från andra rådgivare och basera dina investeringsbeslut utifrån egen erfarenhet, vi rekommenderar dessa. RikaTillsammans frånsäger sig därmed ansvar för eventuell förlust eller skada av vad slag det må vara som grundar sig på användandet av analyser, dokument och övrig information som härrör från RikaTillsammans. Läs mer i de fullständiga villkoren.