Hållbart och klimatsmart sparande | En sammanfattning om sparande för en bättre miljö

Det viktigaste du behöver veta om ESG, hållbart, etiskt, och socialt ansvarsfullt sparande

Den här artikeln ger en sammanfattning till att spara hållbart. Normalt brukar man inom hållbart sparande även ta hänsyn till etiska, sociala och miljömässiga faktorer. Det förkortas normalt som ESG Environment, Social och (Corporate) Governance och sammanfattar hållbarheten i olika investeringar. Tyvärr visar det sig att när man skrapar på ytan så är hållbarhet en väldigt komplex fråga.

Jag tycker att hållbarhet är en väldigt viktig aspekt i sparande. Problemet som jag upplever inom finansbranschen är att det finns väldigt olika tolkningar kring vad som är hållbarhet eller uppfyller ESG eller ej. En analogi är frågan:

Hur mycket kostar ett dyrt vin?

Vissa kommer säga 90 kr, andra kommer säga 400 kr och någon tredje kanske 2 000 kr. Alla har dessutom rätt från sin referensram. Problemet är dessutom att den forskning som finns säger olika saker. Man försöker ta fram lagstiftning – t.ex. den så kallade taxonomin inom EU – men även den är väldigt subjektiv.

I Sverige ställer vi väldigt höga krav och Finansinspektionen säger att för att en fond ska vara mörkgrön måste den i princip bidra till att investera i green tech, ha noll koldioxidpåverkan och vara en ”impact investering”-fond. Det kommer i Sverige INTE räcka med endast exkludering. Fondbolaget Blackrock, som står bakom iShares-fonderna, driver däremot agendan att exkludering är tillräckligt för att vara en mörkgrön fond. Vidare är det oklart med huruvida vatten- och kärnkraft ska räknas som gröna energislag.

Det jag har sammanfattat nedan är således min subjektiva syn och du får gärna komplettera eller ställa frågor i kommentarerna. Jag har också valt ta de ”dåliga” nyheterna först, för att i slutet av artikeln komma med konkreta förslag på hur man kan göra om man vill göra skillnad, samt vilka de goda exemplen är.

Många hälsningar,
Jan Bolmeson

De sätten man försöker arbeta med hållbarhet

Man skulle kunna sammanfatta finansbranschens arbete med hållbarhet på tre sätt:

Exkludering / Svartlistning – man väljer aktivt bort vissa bolag från sin fonder eller portföljer. Oftast är det bolag inom t.ex. fossil energi, vapen, pornografi och liknande.

Inkludering – man väljer aktivt in företag som arbetar med teknik eller andra lösningar som ska bidra till en framtida omställning.

Påverkan – genom att vara en aktiv ägare försöker man påverka de olika företagens ledningar att fatta hållbara beslut och gå i rätt riktning.

Det låter bra, men skrapar man på ytan så upptäcker man vissa problem. För det första låter det enkelt och säga: ”vi exkluderar vapenindustrin”. Jag tror få skulle argumentera emot vid första anblick. Men låt oss undersöka det närmare.

I Sverige innebär det att man isf exkluderar SAAB som gör våra JAS-plan, teknik för radar och bevakning eller vår ubåtar. Är det inte rimligt att Sverige har en egen försvarsindustri som skapar jobb, utveckling som vi drar nytta av i andra branscher istället för att förlita oss på företag utomlands? De företag som levererar till SAAB, ska vi exkludera dem också? Jag argumenterar varken för det ena, eller andra, bara visar att frågeställningen är komplex.

Den andra invändningen mot t.ex. exkludering är att det skapar väldigt lite nytta. Att inte köpa ett företags aktie spelar ju ingen roll för företagets verksamhet. Den enda gången det gör det är när företaget ska ta in pengar vid en nyemission, men i dagsläget när räntan är låg är i princip påverkan på företaget genom exkludering noll.

Påverkan är något man har försökt undersöka nyttan av och resultaten är spretiga. Vissa företag tar sina aktieägares önskningar på allvar och andra skiter i dem. Ska man vara krass så är det först när aktieägare blir rädda för t.ex. att tillgångar i marken (läs: kolföretag) ska bli värdelösa på grund av lagstiftning (att man t.ex. inte ska få bryta kol) som det blir fart på ägare och ledning.

Mer marknadsföring än riktig påverkan

Ett annat problem är inom finansbranschen är att hållbart sparande har blivit ett modeord. Det är något som kunder efterfrågar men eftersom det inte finns någon standardisering blir resultaten olika. Många i finansbranschen har t.ex. med indexfondernas intåg också upptäckt att det är svårare och svårare att ta betalt för aktiv förvaltning. Därför har många sätt att hållbarhet är något man kan ta betalt för istället. Jag tycker det är konstigt:

Varför ska en hållbar fond vara dyrare än en vanlig fond?

Det har lett till stora problem med t.ex. så kallad green washing. Man exkluderar något företag och så säger man att man är en hållbar fond. Många företag (inkl. SEB) bytte nyligen namn på en hel del av sina fonder till ”SEB Hållbar” och lade på en hållbarhetspolicy. Gräver man i policyn upptäcker man många av de problem jag pekar på i tidigare stycken.

Även om en tumregel är:

En fond som säger att den är hållbar är sannolikt mer hållbar än en fond som inte säger det. Men det betyder fortfarande väldigt lite.

På grund av de olika tolkningarna av hållbarhet leder det till att när vi sparare väljer ihop ett antal fonder, så kommer vi ju få bolag baserat på den lägsta tröskeln. Ju fler fonder du väljer desto större blir sannolikheten att du t.ex. får med fossil energi- eller vapenbolag. För även om en fond exkluderar dem, så kan en annan ha med dem med motiveringen att de arbetar med påverkan.

Oberoende märkning är heller inte en garanti

Det har kommit förslag på flera olika sätt hur man ska märka upp hållbara fonder som t.ex. Svanen-märkning, Hållbarhets-märkning på Morningstar eller Avanza. Problemet med dessa är att de också har olika kriterier, vissa tar betalt för märkningen medan andra är frivilliga. Vissa som t.ex. hållbarhetsprofilen är bara en rapporteringsfunktion och ingen ranking-system.

Morningstar hade t.ex. under en period (har kanske fortfarande?) ett system för märkning som jämför fonder inom en kategori. Det vill säga att en fossilfond kan få högsta hållbarhetsbetyget för att den är bäst i sin kategori. En fond med bara grön energi kan få ett lågt betyg för att den är sämre än sina kollegor i kategorin. Men den är ju trots det bättre än fossilfonden.

Men i jämförelsen så kommer den bästa fossilfonden se bättre ut för den har ett högre betyg än den hållbara fonden. Som du märker så är det klurigt och man måste verkligen sätta sig in i det.

Vanligt sparande vs hållbart sparande

En sak som jag tycker är viktig att hålla i åtanke kring hållbart sparande är det inte borde vara dyrare än vanligt sparande. Det är inte mer jobb att göra ett sparande hållbart än det är med ett vanligt sparande. Jag brukar därför alltid dra öronen åt mig när jag ska betala mer bara för att det är hållbart. Det är inte samma skillnad mellan ekologiska tomater, som kräver en helt annan arbetsinsats än det är med en hållbar fond.

Initiala studier visar också på att man varken vinner eller förlorar något på hållbara fonder.

Overall, our findings suggest that ESG funds have neither systematically higher nor systematically lower raw returns or risk than the broader market. [..]

However, after controlling for the impact of known sources of risk—that is, market- and style-factor exposures—the majority of ESG funds did not produce statistically significant positive or negative gross alpha,” [..]

Return and risk differences of ESG funds can be significant, but they appear to be mainly driven by fund-specific criteria rather than a homogeneous ESG factor. [..]

There is a lot of variability in the way ESG strategies perform. ”Given these differences in risk-return outcomes and the high degree of heterogeneity in the construction and management of ESG funds,” Mr. Grim said, ”investors should assess potential investment implications on a strategy-by-strategy basis.”

Vanguard Perspective: ”ESG and alpha: A look inside the numbers”, 2020-12-16

Det ska således inte finnas någon anledning till att känna att man förlorar något eller vinner något på en hållbar fond.

Forskningen verkar peka på att det mest effektiva är inkludering + aktivt givande

Jag gillar att titta på vad forskningen säger och det är väldigt oklart. I en rapport från 2015 som gjordes på uppdrag för Naturskyddsföreningen, ”Sparande för en bättre miljö” konstaterar författaren:

En påfallande majoritet av de forskare som analyserat välja bort-strategin landar i en skeptisk syn på dess påverkanspotential. [..] Det är i normalfallet mycket svårt för hushåll eller fondförvaltare att effektivt verka för en bättre miljö genom att undvika de miljöförstörande företagens aktier eller obligationer, då andra aktörer helt enkelt tar över så länge de ser en ekonomisk vinning i detta. Undvikandet kan måhända ha en symbolisk effekt på längre sikt, men denna bör inte överskattas i sammanhanget.

Naturskyddsföreningen, ”Sparande för en bättre miljö”, sid 17.

När det gäller inkludering är man mer positiv:

I normalfallet kan man inte påverka dessa direkt om man köper aktier eller obligationer på börsen som är en andrahandsmarknad. […] Att spara i cleantech-satsningar borde åtminstone teoretiskt sätt ha större potential att påverka eftersom de aktuella företagen tenderar att vara just mindre eller nystartade och därmed i behov av kapital.

Det finns samtidigt en begränsad handel i dem, vilket beror dels på att de är nystartade (och därmed inte listade på börsen) och dels på att de anses vara förenade med större risk (Read & Preston 2010).

Så länge miljöteknikfonderna ligger i fram kant och är beredda att ta risker borde det alltså vara möjligt att göra en skillnad för ett mer hållbart näringsliv. Men påverkanspotentialen torde förstås minska i takt med att cleantech-företagen växer och branschen börjar attrahera kapital från fler aktörer.

Naturskyddsföreningen, ”Sparande för en bättre miljö”, sid 18.

Vi har även på bloggen intervjuat Wilhelm Skoglund från Effektiv Altruism som handlar om att se till att ens pengar gör mest påverkan inom välgörenhet. Samma resonemang kan man föra kring hållbarhet. Studier visar att det har stor potential om man kan rikta sitt stöd snarare som gåva eller lån till organisationer som gör ett gott arbete.

Ovanstående överväganden indikerar att givandets strategi har en relativt stor påverkanspotential. I alla fall om basen är investering snarare än utlåning; i det senare fallet lär möjligheterna till givande bli något mer begränsade. En ytterligare förutsättning är att pengarna doneras till en effektiv organisation så att de verkligen sätts i arbete för en bättre miljö.

Naturskyddsföreningen, ”Sparande för en bättre miljö”, sid 26.

Naturskyddsföreningen sammanfattar det i följande tabell som jag tycker är briljant.

Rekommendation för hållbart sparande
Rekommendation för hållbart sparande

Goda exempel på klimatsmarta investeringar som vi rekommenderar

Trots ovanstående problem, som jag tror kommer lösa sig över tid, finns det antal goda exempel. En av de aktörer som faktiskt har lagt mest tankemöda och kommit längst är Svenska kyrkan. De anses vara så pass duktiga att deras riktlinjer för etik, hållbarhet och ett policy för hållbara investeringar anses vara bäst i Sverige.

En aktör som erbjuder ett sparande som försöker följa dessa riktlinjer är fondroboten LYSA (annonslänk). De har ett ”hållbart alternativ” som kostar lika mycket som det breda alternativet vilket är ovanligt, då de flesta vill ta extra betalt för hållbarhet. Även fondroboten OPTI (annonslänk) tar god hänsyn till hållbarhet. Sedan finns det fonder som specifikt har hållbarhet som fokus. På bloggen har vi intervjuat t.ex. Magnus Alfredsson som förvaltar fonden Proethos.

Även om de flesta fondbolag idag försöker ha åtminstone en grundläggande hygiennivå kring sitt hållbarhetsarbete, upplever jag att SPP är ett av de bättre bolagen. De var bland de första att lansera sina PLUS-fonder som tog extra hänsyn till hållbarhetsaspekter och är fortfarande indexnära och billiga.

Sedan vill jag även kasta ljus på Sjunde AP-fonden som man kan välja i sitt pensionssparande. Framförallt alternativet AP7 SÅFA som jag brukar rekommendera för PPM. De förvaltar över 600 miljarder kronor och har ett väldigt aktivt hållbarhetsarbete. De är något av best-in-class.

Vad gör mest skillnad egentligen?

Om man istället för att titta på investeringar tittar på välgörenhetsprojekt så kan det många gånger göra större nytta än både ens hållbara investeringar eller till och med livsstilsförändringar. Ett exempel är organisationen Founders Pledge som visade en variant på följande graf över vad som gör mest skillnad i antal ton koldioxid.

Besparing av antal ton CO2 per år till följd av livsstilsförändringar.
Besparing av antal ton CO2 per år till följd av livsstilsförändringar.

Siffrorna kommer från studien” Education and government recommendations miss the most effective individual actions”. Det är intressant att se att t.ex. vi genom ca 150 kr skänkt till rätt klimatorienterad välgörenhetsorganisation kan spara ett ton CO2 i utsläpp. På det sättet kan man faktiskt börja resonera kring frågan med sparande enligt följande:

Är det inte lika bra att jag fokuserar på fonder med låga avgifter som har en grundläggande nivå av hållbarhet och ger bort besparingen i avgift till klimatorienterade välgörenhetsorganisationer?

En tumregel man kan komma ihåg är att:

  • 100 000 kr i en globalfond ger upphov till ca 5 ton CO2 per år
  • 100 000 kr i en svensk indexfond ger upphov till ca 3 ton CO2 per år
  • Det kostar ca 150 kr att klimatkompensera ett ton CO2.

Nedan följer några länkar som är bra för dig som vill fördjupa dig i ämnet:

  • Giving green – har skapat en guide som rekommenderar olika typer av klimatsmart välgörenhet.
  • Founders Pledge Research Reports – organisation som hjälper företagare som gör stora donationer att välja rätt. Mycket fokus på vad som gör störst skillnad.
  • GeEffektivt.se – svensk sida som drivs av Effektiv Altruism, också fokus på att skapa mest värde per krona.

Tips på klimatsmarta välgörenhetsprojekt vissa med möjlighet till avkastning

För mig handlar det inte om antingen eller utan snarare att se var gör mitt engagemang mest nytta. Själv gillar jag projekt som både gör gott och eventuellt bidrar med avkastning. Jag brukar tänka på det som välgörenhet med möjlighet till avkastning.

Utifrån perspektivet månadsgivande har vi själva lagt pengar i följande projekt. Alla dessa har en historik på flera år och har gjort gott utifrån ett miljömässigt perspektiv på olika sätt.

Återigen för att vara tydlig. Jag måste objektivt sett avråda från att se det som ”investeringar” i ovanstående projekt. Riskerna är väldigt höga. Switchr är ett litet nystartat bolag, Trine har haft flera projekt som helt har fallerat, andra som blivit försenade.

Följande projekt har vi gett pengar till, då de inte ger någon möjlighet till avkastning.

  • Climeworks (annonslänk) – ger ingen avkastning men försöker binda koldioxid i marken genom industriella processer.
  • Chooose.today (annonslänk) – ger ingen avkastning men försöker prioritera goda projekt runt om i världen. Typ ett klimatsmart månadsgivande.
  • Tradewater – samlar in och förstör växthusgaser.

Fler exempel på projekt finns på t.ex. givinggreen.earth.

Låt oss hjälpas åt

Om du har förslag på andra goda exempel, fonder eller projekt. Kommentera gärna så hjälps vi åt att skapa en bra resurs för hållbart och klimatsmart sparande. Tack!

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

8 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Jag har satt in en del pengar i Trine – inte mer än jag kan förlora, men mer än jag har lust att förlora… de har stora problem just nu upplever jag, och det är svårt för mig som småfisk att förstå vad det är som händer egentligen och hur covid påverkar. Kanske det är dags för ett uppföljande inlägg för dig? Med intervjuer av personerna bakom och din analys?

    Gravatar för användaren
    Sara
  2. Hej Jan! Tack för dina väldigt intressanta artiklar, jag har precis börjat lära mig om börsen och fonder och har lärt mig en massa av dig. En kommentar till din artikel här är att den kan sägas motsäga din egna tidigare artikel ( https://rikatillsammans.se/spara-etiskt-hallbart-klimatsmart/ ) .

    Speciellt grafen i denna artikeln tycker jag inte berättar hela sanningen när som du själv skrev i den länkade artikeln våra besparingar ger väldigt stora Co2- utsläpp. Kommentarer på det?

    Verkar ju inte finnas en chans att den där donerade 1000-lappen ens utjämnar ens klimatpåverkan från sparande i aktier. Jag funderar själv på att börja spara i aktier men ser detta personligen som oerhört problematiskt och funderar istället på små investeringar i riskfyllda alternativ som Oikocredit, Trine eller Switch och/eller i fonder som Proethos och Tundra Sustainable frontier.

    Jag har några hundratusen att investera och funderade på Oikocredit men är rädd att förlora mitt kapital pga ingen insättningsgaranti. Just nu ligger pengarna bara på ett nollprocentigt sparkonto och sover. Finns det andra alternativ som drar mer mot välgörandehållet men är säkert och i alla fall ger en procent eller två i ränta? Funderar på att byta till Ekobanken men bor utomlands och det verkar lite krångligt. Tacksam för svar!

    Gravatar för användaren
    Amanda Linde
  3. Intressant, som alltid!

    Det finns ju nyare forskning, som exempelvis den här studien från 2020, som (om jag förstått det rätt) menar att divestering kan vara en viktig tipping point för hela klimatomställningen:

    ”A growing number of analysts believe a financial bubble is emerging that could burst when investors’ belief in carbon risk reaches a certain threshold (95). Simulations show that just 9% of investors could tip the system, inducing other investors to follow (96). An example of an intervention that can lead to a rapid decline in the control parameter—the value of fossil-fuel assets—is the divestment movement; as it progresses, it results in the reduction of the value of fossil-fuel assets (97).”

    https://www.pnas.org/content/117/5/2354?fbclid=IwAR20Cff7urkh3r8F_dUOqttBlGwHtMphA97kxVNBiDzvUkAogbMirMl4x5E

    Men kanske såklart finns annan ny forskning som säger motsatsen?

    Gravatar för användaren
    Titti Matsson
  4. Bra inlägg. Punkt 7 är intressant men även…frustrerande? Jag upplever att budskapet till västvärlden är att sluta leva som om vi hade två-tre jordklot, att slöseriet inte är något vi kan köpa oss fria från. Samtidigt skulle 1184 kr till rätt organisation vara lika effektivt som de andra tretton punkterna tillsammans, enligt grafen. Hoppas du kan uppdatera någon gång med fler källor kring det, oavsett om de styrker eller motsäger det som står nu.

    Gravatar för användaren
    BSage
  5. Hej

    En fond som ofta dyker upp här är Lf global. Hur ser du på den fonden med ett etiskt och hållbart perspektiv? Jag själv tycker att det är svårt att gämföra olika globalfonder med de parametrarna. Men det är ingen vacker läsning om man kollar på den fonden på Avanza. Funderar därför att gå över till Spp global solution istället eller har du något annat förslag till månadssparande?

    Gravatar för användaren
    Christoffer

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök