Lysa: 40+ vanliga frågor med svar

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Intro: bonusavsnitt med vanliga frågor om Lysa
2. Varför ska man spara hos Lysa?
3. Vem Lysa är till för
4. Femstjärniga fonder och 100-meterslöpning
5. Så placeras pengarna
6. Lämplighetsbedömning och ombalansering
7. Det hållbara sparandet och sparmål
8. Hur säkra är pengarna?
9. Insättningsgaranti slutar gälla vid investering
10. Stark balansräkning och förväntad avkastning
11. Att tappa 50 procent och hämta igen
12. Räkneexempel på en blandad portfölj
13. Kan man förlora hela kapitalet?
14. Löftet: marknaden minus avgiften
15. The Loser's Game och konsten att inte göra misstag
16. Är pengarna låsta?
17. Risken att ha allt i samma indexfond
18. Är Lysa lönsamma?
19. Förvaringsinstitutets roll
20. Finansinspektionens tillsyn
21. Revisorer och kontrollfunktioner
22. Vad kostar det att vara kund?
23. Kan man inte göra det själv?
24. Fördelarna som motiverar priset
25. När man vill ändra sin förvaltning
26. När Lysa säger nej
27. Minimibelopp och engångsinsättning vs. månadssparande
28. Flytta ISK till Lysa
29. Varför gör inte alla Lysa?
30. Den vanligaste invändningen
31. Definiera vilken del av sparandet du vill ha roligt med
32. Den vanligaste missuppfattningen
33. Vad önskar ni att fler visste?
34. Dolda funktioner: delade konton och smarta uttag
35. Rabattrappan
36. Vilka äger Lysa?
37. Sparkonto auto
38. Pensionssparande på gång och avrundning

Intro: bonusavsnitt med vanliga frågor om Lysa

Jan: Välkommen till RikaTillsammans. Detta är dagens bonusavsnitt, reklam för och samarbete med Lysa, med vanliga frågor och svar. Vi hade ju Patrik och Sofia som medgrundare till Lysa, och idag svarar de på de frågor som jag tänker att man har om man inte är kund hos Lysa. Det vill säga de frågor som jag själv hade velat ställa innan jag satte in våra egna pengar.

Det blir allt från hur det funkar, vilket lägsta belopp som gäller för månadssparande, vad jag har för trygghet och säkerhet, om det finns insättningsgaranti och investerarskydd, och massor av vanliga frågor som kan dyka upp. För dig som är kund hos Lysa eller har följt oss länge tror jag inte att det blir så mycket nyheter. Detta är till för dig som är ny och som vill lära känna Lysa lite närmare.

Precis som vanligt när vi pratar om sparande eller investeringar är det viktigt att komma ihåg att allt sparande innebär en risk. Man kan förlora delar eller i värsta fall hela sitt insatta kapital, och historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Vi gör det inte svårare än så. Om du mot förmodan har någon fråga som vi har missat går det superbra att ställa den i forumet. Gå bara in på rikatillsammans.se/forum, så ses vi där.

Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Varför ska man spara hos Lysa?

Jan: Varmt välkomna, Patrik Adamsson som är vd och medgrundare till Lysa, och Sofia Wärmlöf Helmerich som är fondförvaltare och investment manager på Lysa.

Patrik: Tack så mycket.

Jan: Idag gör vi så här, lite för den som inte känner er: vilka frågor hade jag velat ställa om jag inte hade känt er? Vi hoppar rakt in i det. Varför ska jag spara och investera hos Lysa?

Patrik: För att vi skapar en väldigt bred, diversifierad portfölj till en väldigt låg kostnad, och det är superenkelt att komma igång. Det löser det här problemet många har, att hitta rätt risknivå och verkligen se till att man sparar frekvent och på ett smart sätt.

Jan: Vad är löftet? Vad är det jag kan förvänta mig om jag blir kund?

Patrik: Det man kan förvänta sig är att få en billig, bred, diversifierad portfölj. Och att vi försöker hålla vårt tyckande till ett minimum. Vi gillar indexfonder eller indexnära. Man kan förvänta sig att vi ska gå ungefär som börsen går i stort på aktiesidan, en bra avgift såklart, och ungefär samma sak på räntesidan.

Jan: Med tyckande menar du att man till exempel ska välja en aktie som man tror går bra, eller en speciell sektor? Att man tror att det ska gå väldigt bra för teknikaktier, eller att det kommer gå väldigt bra för aktier i Asien. Sånt sysslar ni inte med?

Patrik: Nej.

Jan: Varför är det viktigt?

Patrik: Därför att det har visat sig i princip i all forskning att det är väldigt svårt att välja rätt aktier. Det resulterar oftast i att man väljer att betala mer i avgifter och får en sämre förvaltning än om man investerar rätt och billigt.

Vem Lysa är till för

Jan: Vad tänker du, Sofia?

Sofia: Jag håller helt med om det Patrik säger. Sen ligger det också i att man kan sätta in och ta ut pengar väldigt enkelt via vår hemsida eller appen.

Jan: Men vem är ni till för?

Sofia: Vem som helst, eller de allra flesta. Både de som kan jättemycket om finans och de som inte vill lägga mycket tid eller inte kan så mycket idag.

Jan: Spelar det någon roll hur mycket pengar man har?

Sofia: Nej, vi har ingen minimigräns alls, utan finns till för alla. Väldigt inkluderande på det sättet.

Jan: Jag kan ibland också tycka att det är spännande. Vem är ni inte till för? Vem passar inte?

Patrik: Man kan säga att det kan finnas personer som för hela sitt innehav vill ha starka åsikter om att man vill välja specifika aktier, och som tror att man kanske kan slå marknaden baserat på det. Eller specifika sektorer. Och man vill helt enkelt tajma marknaden. Eller personer som vill ha kanske lite mer av den här private banking-upplevelsen.

Jan: Det blir inga middagar på Grand.

Patrik: Det blir inga middagar på Grand. Man får gärna kaffe vid kontoret, en kaffe.

Jan: När ni pratar med kunderna, vad är de vanligaste anledningarna till att de säger att de väljer er?

Patrik: Det absolut vanligaste är att det är enkelt. Det toppar alla kundundersökningar vi gör. Enkelt att komma igång, enkelt att investera. Enkelt även om du, som Sofia sa, är en van investerare att få en bra diversifiering. Även om man är väldigt intresserad måste man lägga lite tid på det. Så det är det vanligaste.

Jan: Jag hör också folk som har tänkt att de ska slå marknaden och försökt välja aktier, och så har det inte gått. Och så tänkte man: det var skönt, nu ger jag det till Lysa.

Patrik: Ja, det är roligt. Jag brukar också säga att det handlar om att lösa problem. Hur är jag investerad över tid, istället för att mecka med det.

Femstjärniga fonder och 100-meterslöpning

Jan: Om man tittar på era fonder, så är det så att ni inte har fem stjärnor på Morningstar, och kommer förmodligen aldrig få fem stjärnor på Morningstar. Vad säger ni till någon som säger att deras rådgivare sa att man ska ha fonder med fem stjärnor?

Patrik: Man kan säga så här, att det är lite kontraintuitivt hur det fungerar med sparande generellt sett. Om vi skulle komma fram till vem i Sverige som är bäst på att springa 100 meter, då hade vi tagit alla personer som vill springa, ställt upp dem på en linje, låtit dem springa, och sen sett att den här personen är snabbast. Den är bäst på att springa 100 meter. Det är väldigt sannolikt att samma person kommer vara snabbast igen på 100 meter. Det kanske är någon av de andra som är topp fem, men det är ingen av dem som ligger på plats 10 000.

Så funkar det inte med finansbranschen. En person som är bäst i en period kommer inte vara bäst i nästa period. Det som gäller är att vara väldigt bra över tid, hela tiden ligga bland de som är bäst, helst bland topp en tredjedel. Om du kan vara det år efter år över väldigt lång tid, eller det räcker med fem till tio år, då kommer du vara bland de fem till tio procent som är bäst.

Så det är väldigt svårt om man tittar på en specifik period, vilket man ofta gör. Vem har varit bäst de här tre åren? Om vi hade gjort jämförelsen och tagit alla i Sverige som hade investerat, då kanske det hade varit någon som hade valt en väldigt nischad kryptofond. Men då har det rätt mycket att göra med tur. Det är inte alls samma sak som att springa 100 meter.

Det handlar om att vinna maratonloppet, inte att vinna ett 100-meterslopp.

Patrik: Precis.

Så placeras pengarna

Jan: Om jag lägger 100 kronor hos er, hur kommer de bli placerade?

Sofia: Du kommer få svara på ett antal frågor om din riskvilja, alltså hur länge du ska investera och vilken typ av risk du kan acceptera. Baserat på det kommer du få en allokering till räntor och en till aktier.

Jan: Säg att jag tar 100 kronor i aktier. Hur placeras de pengarna?

Sofia: Då kommer det vara 80 kronor i globala aktier och 20 kronor i svenska aktier. Sen kan du välja om du vill ha ett hållbart investeringsfokus eller ett brett investeringsfokus. Då ändras det underliggande, och det är lite att man svarar på några frågor om det också, och sen kan man göra det valet om man vill.

Jan: Och de här 80 kronorna globalt, vilka branscher, vilka sektorer, vilka länder?

Sofia: Alla. Alla branscher, alla sektorer, alla länder. 6 000 till 7 000 bolag. Så brett som det går att investera, både stora och små bolag.

Jan: 6 000 till 7 000, inte 67 000.

Sofia: Nej, 6 000 till 7 000, ja. På det hållbara alternativet är det drygt 1 000 i den globala, ungefär 1 100, och ytterligare cirka 100 hållbara i Sverige.

Jan: En fondrobot, är det en global indexfond? Om den inte är det, vad är det då som skiljer?

Patrik: Man kan säga att en global indexfond är något man kan gå in och köpa. Det finns lite olika aktörer, det finns väldigt många olika indexfonder att välja på. En indexfond är inte lik en annan, de kan vara fysiskt replikerande i större eller mindre grad, att man verkligen äger aktierna, eller syntetiska.

Men om vi tittar på en snittindexfond och jämför en fondrobot med det, som man kan säga att Lysa är, då är det mer så att man dels får ett förslag. Man får lite aktier, man kan få räntor om man vill. Om man bara väljer 100 procent aktier kommer man närmare det som skulle vara en indexfond. Men runt det hela finns också en hel plattform som är fokuserad på att investera just i den här fonden, där allting sker automatiskt och du inte behöver göra det själv.

Lämplighetsbedömning och ombalansering

Patrik: Det som Sofia pratade om lite tidigare är att vi gör en lämplighetsbedömning för att säkerställa att det du får är lämpligt för just dig. Men om man vill göra allting själv, om man väljer en bred indexfond på en annan plattform, då kan man närmast jämföra det med att gå in och välja 100 procent aktier på Lysa. Då finns det vissa likheter. Men det du får runt omkring är en hel automatisering.

Jan: Det är ibland ett missförstånd att en fondrobot innebär att vi bara har ersatt den mänskliga aktiva förvaltaren med en robot som ska välja. Jag brukar säga: nej, det är inte Lysa, utan den här roboten fördelar bara pengarna. Den har ingen åsikt kring placering. Och den balanserar också kontinuerligt baserat på de olika komponenterna.

Sofia: Ja, då kan det vara ombalansering. På aktiesidan, till exempel när vi har 80 procent globala aktier och 20 procent svenska aktier: om svenska aktier går väldigt starkt, då säljer man svenska aktier för att köpa globala, så att man hela tiden går tillbaka till neutralvikten.

Jan: Vilket är bra, för om något har gått bra så vill man sälja av och köpa lite av det som har gått sämre. Det låter ju jättekonstigt nu när du säger det. Om något har gått bra så vill man sälja av det.

Sofia: Men det har att göra med att man vill bibehålla en viss risknivå. Om vi tittar på det istället så att du ska ha 70 procent aktier och 30 procent räntor: då förväntar vi oss att aktier går upp lite mer hela tiden över tid. När aktierna ökar i värde blir din räntedel hela tiden mindre och mindre. Men vi vill bibehålla rätt risknivå vid varje tillfälle. Så då säljer vi av det som i det här fallet har gått bättre, aktier, och köper mer räntor. Och tvärtom om räntor skulle gått bättre. För att vi vill se till att bibehålla risknivån i portföljen.

Det hållbara sparandet och sparmål

Jan: Vad är det viktigaste att veta om det hållbara sparandet?

Sofia: Att det fokuserar på att över tid minska koldioxidutsläppen i portföljen med 7 procent per år, för att nå nettonollutsläpp. Vilket är i linje med Parisavtalet. Nettonollutsläpp till 2050.

Jan: Kan man spara till barn, spara till pension, spara buffert?

Patrik: Det kan man absolut göra. Det finns lite olika sätt att spara till barn. Det vi erbjuder är att man sparar på ett ISK i förälderns namn. Man kan dela det kontot med den andra föräldern så att man kan se det. Ett ISK-konto kan inte samägas. Det finns en del praktiska utmaningar med att ha en minderårig som har det kontot också. Så det tycker vi är en bra lösning.

Som det är idag kan man spara lite extra på lång sikt. Vi har faktiskt fått tillstånd för att driva också ett försäkringsbolag, fondförsäkringar. Så vi kommer kunna erbjuda pensionssparande också i framtiden, när vi får igång det bolaget under nästa år.

Jan: Men eget sparande, så att detta är min guldkant i pensionen.

Patrik: Absolut.

Jan: Kan jag spara pengar som jag har i företaget? Kapitalförsäkring, ISK?

Patrik: Ja, det funkar. För företag har vi kapitalförsäkring. Man kan också ha det på depå. Det funkar likadant egentligen, systemet funkar exakt på samma sätt som om du hade haft ett ISK. Om du är företagskund kan du välja användare, du kan ha flera företag, du byter enkelt mellan dem. Det ser ut på samma sätt. Men ett företag kan inte äga ett ISK-konto. Så för ett företag kan man antingen välja en depå, där man har en kapitalvinstbeskattning, eller om man vill ha samma typ av miljö som är schablonbeskattad, det vill säga en viss procentsats per år, vilket kan vara bra i flera fall, då kan man välja en kapitalförsäkring. Och annars får man ISK som standard.

Jan: Detta är en typisk sak, jag behöver inte tänka på det, ni fixar det åt mig.

Hur säkra är pengarna?

Jan: Jag tänkte ta en fråga som vi har fått i forumet. Jag har sparat på bank och nu har jag gått till att spara hos Lysa. Hur säkert är det att ha sina pengar hos er?

Patrik: Det är säkrare än att ha det på ett sparkonto hos banken. Pengarna som investeras i fonderna är helt separerade från Lysas konton. Så det är säkrare än att ha dem på ett konto hos banken. Om du har en fond hos banken, då är det lika säkert, det är samma regelverk. Och annars gäller att insättningsgarantin gäller sparkonton och inte fonder. Fonderna är alltid helt säkra. Vi är också väldigt reglerade, så vi har tillstånd från Finansinspektionen. Det finns sådant som kallas för investerarskyddet, som gäller därutöver.

Sofia: Jag ser själv, och jag jobbar just med det, kommer till tekniken också, väldigt mycket med säkerhet.

Jan: Kan ni säga något om vad skillnaden är på insättningsgaranti och investerarskydd?

Patrik: Man kan börja så här: om vi tittar på insättningsgarantin som många pratar om, den är ungefär 1 050 000 kr. Den finns eftersom att om du sätter in pengar på banken, det du gör är att du ger banken ett lån. Sen kan banken använda de pengarna i sin verksamhet och låna ut dem till andra. Sen har du en fordran på banken. Om banken inte kan leva upp till den fordran för att banken går i konkurs, då kommer staten gå in och ersätta upp till 1 050 000 kr.

Skillnaden mot fond, som Sofia sa, är att den äger du fullt ut själv. Det är inte så att du lånar in dem till någon när du köper dem, utan de står i ditt namn. Så om det finansiella institutet slutar existera av någon anledning, då är de fortfarande dina.

Insättningsgaranti slutar gälla vid investering

Jan: Vänta, vänta, innan vi går vidare. Där är det också viktigt att veta att så fort pengarna är investerade, slutar insättningsgarantin att gälla. Den gäller bara oinvesterade pengar.

Patrik: Precis, exakt. Och där finns det inte heller det behovet, eftersom det inte är ett lån du ger. De fondandelar som du äger, precis som när det varit aktier och liknande, de är dina. De följer inte med om ett finansiellt institut går omkull.

Jan: Och investerarskyddet?

Patrik: Investerarskyddet är ett grundbelopp som finns för att om ett reglerat värdepappersbolag, till exempel ett som har tillstånd av Finansinspektionen, skulle begå grova felaktigheter, vilket aldrig ska inträffa, då finns det ett grundskydd som man får ut. Upp till 250 000 kr, tror jag att det är. Ungefär så.

Jan: Men finns det ändå några risker som jag tar när jag placerar hos er?

Patrik: Den största risken du tar är att värdet på dina investeringar faller. Det skulle jag säga är det man alltid måste ha med sig. En stor del av vår plattform, vi tillhandahåller genom partners också sparkonton i vad vi kallar för sparkonto auto. För det finns anledningar att man vill ha sparkonton, där man får en mer säker ränta med insättningsgaranti.

Jan: Utan någon risk att det går ner?

Patrik: Ja, precis. Sen om man vill ha lite mer avkastning, sparad på lite längre tid, då måste man ta risk för att få det. Och det är väldigt fundamentalt i vår affärsmodell att hantera den risken. Vi börjar med räntefonder och därefter kan man ha aktier också, ju mer risk man tar. Så det är den primära risken man ska ha med sig.

Stark balansräkning och förväntad avkastning

Patrik: När man kommer till andra risker kring Lysa, då finns det faktorer som att allt som kunden investerar hos oss är separerat från Lysa. Vi är välfinansierade med starka aktieägare, vi har ungefär 300 miljoner kr på kontot. Och det som ofta leder till instabilitet i finansiella institutioner är utlåning. Det arbetar inte vi med, vi arbetar bara med sparkunder.

Jan: Sofia, om vi försöker kvantifiera det Patrik säger, vad kan man räkna med?

Sofia: Det här är viktigt att säga: historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Det är statistik, och i alla investeringar kan man förlora delar eller hela sitt kapital. Men om vi ska utgå från att framtiden kommer vara ungefär som historien, vad kan man räkna med i till exempel en nedgång? Om jag har en 100 procent aktieportfölj, vad ska jag räkna med? I finanskrisen gick det ner 40 till 50 procent. Alltså 2008. Och det var ju ett extremt scenario. Under corona var vi väl nere kring minus 30 procent, mellan 13 februari och 20 mars. Men snabbt tillbaka, till midsommar var det väl.

Jan: Jag brukar säga, när folk lyssnar ibland, att du inte ska bli förvånad. Äger du pengar, investerar du pengar i tio år, var inte förvånad att det vid något tillfälle kommer ha halverats.

Sofia: Det är en jättebra poäng. Jag hoppar in där, för det är lite av ett favoritämne. Det är här det är så viktigt med att sprida sina risker. Nu sitter vi ju alla här i Sverige. Vi hoppas att det kommer gå bra för Sverige, men det finns flera börser de senaste 120 åren, ungefär så länge man har börsdata tillbaka, som har gått till noll, där allt värde har tappats. Om du hade pengar på den österrikiska och ungerska börsen, till exempel, blev de i princip helt utraderade. Så det är därför det är viktigt att sprida sina risker hela tiden.

Att tappa 50 procent och hämta igen

Sofia: Men även om du sprider riskerna väldigt mycket, så kan du i extremsituationer, och det händer från tid till annan, tappa 50 procent av värdet. Det vi tror över tid är att det kommer återhämta sig, för vi har en förväntan om, mellan tummen och pekfingret, kanske ungefär 6 till 8 procent på aktiesidan per år. Så vi tror att den kommer hämta igen sig.

Det är därför vi alltid säger att om du investerar på lång sikt, då ska du investera mycket i aktier. Om du investerar på kort sikt, då ska du investera mindre i aktier, för då finns det en risk att den här stora nedgången inträffar och vi inte har tid att hämta igen den. Då är det bättre att sätta pengarna mer mot ränteinstrument och sparkonton.

Jan: Vad ska man räkna med på räntedelen? Om jag har 100 procent ränta, vad är drawdownen jag ska räkna med om jag äger det i tio år?

Sofia: Den är lite mer komplex, kan man säga. Man kan se olika perioder, och det är samma där, att vissa räntor kan tappa helt i värde när bolaget går i konkurs. Det gäller återigen här att vara väldigt diversifierad. Om vi tittar på den senaste perioden, när inflationen började ta fart och räntorna gick upp i samband med våren 2022, det var det sämsta året för räntor sen 1700-talet, ish.

Patrik: Ja, åtminstone sedan 1970 i alla fall.

Sofia: Du kunde hitta några sådana perioder som var dåliga, men då är det ungefär minus 10 procent i den breda ränteportföljen under den tiden. Det fanns det många som var nere på.

Jan: Och förväntad avkastning, om jag har 100 procent aktier?

Sofia: 6 till 7 procent.

Jan: Och förväntad avkastning på räntor?

Sofia: Den har gått upp nu, så nu är yield to maturity nära 5 procent. Per år då, alltså.

Räkneexempel på en blandad portfölj

Jan: Jag tycker det är viktigt, inte för att det är en garanti på något sätt, men för att få en känsla. Om jag har en 50/50-portfölj, ja, då är det 50 procent på 5 procent, alltså 2,5, och 50 procent på 7, alltså 3,5. Då kan jag räkna med kanske 5 procents förväntad avkastning. Om man är väldigt långsiktig.

Sofia: Om man är långsiktig, i genomsnitt, ja.

Patrik: Förlåt, jag ska bara säga en sak, för det är så viktigt. Du sa det tidigare, så man ska komma ihåg det när vi pratar om de här avkastningssiffrorna. Vi säger att de är väldigt tydliga, och vi säger att det är en förväntan. Det finns rätt mycket statistik kring det här, och sannolikheter, så man tar ju en risk. Det är det vi tror under långa perioder. Men sen kan det nästa år avvika kraftigt från det här. Vi var inne på det sämsta året för svenska börsen, till exempel, långsiktigt tillbaka, minus 50, och det bästa, plus 70 procent.

Sofia: Det sjuka är att man vet vilka år det är, att det var 1999 du har plus 70.

Patrik: Ja, så det är bara väldigt viktigt alltid när man pratar om förväntad avkastning att ha med sig att även för den mest sannolika avkastningen, så är det inte den du kommer få.

Sofia: Nej, och varje år är ju avkastningen extrem. Alltså, det är mellan minus 39 och plus 70 för det enskilda året. Men för varje år i sparhorisonten blir det jämnare och jämnare avkastning, för då kommer vi närmare och närmare. Det är det vi pratar om, att man sparar under lång tid och att det är ett genomsnitt man får räkna med under en lång period. Och därför är det bra att månadsspara också, så man köper lite även när det går ner.

Patrik: Exakt, exakt.

Kan man förlora hela kapitalet?

Jan: Nu var det den frågan som du... Men detta är en sån här rolig fråga. För man säger i alla såna här juridiska disclaimers att i värsta fall kan du förlora hela kapitalet. Så det är teoretiskt. Kan man förlora hela kapitalet om man investerar i en bred aktieindexfond som investerar i 6 500 bolag?

Patrik: Alltså, ja, det skulle jag kunna säga att man kan, men med den kaviaten att då har vi nog mycket större problem.

Jan: Vad är det för problem då? Jag gillar denna frågan jättemycket. För jag tänker så här: om ett bolag gör bort sig av de här 6 500, så plockas det bort från indexet och så kommer det in ett nytt. Eller hur? "Gör bort sig" betyder att det går jättedåligt.

Patrik: Ja, de går i konkurs.

Jan: Eller som Wirecard. Jag tänkte hela Rysslandsexponeringen, den gick ju ner till noll.

Patrik: Ja, precis. Ryssland, det går ner till noll, och då bara ersätts det.

Jan: Så det märks ju knappt, för min hundralapp är ju spridd på de här 6 500 bolagen. Och det som krävs här är ju att det inte finns något att ersätta med.

Patrik: Exakt. Så det finns inga bolag, och dessutom måste de gå i konkurs samtidigt.

Jan: Precis.

Patrik: Och som sagt, det skulle kunna inträffa, men det är då jag säger att då har vi värre problem.

Jan: Precis, då är det inte ett problem med att det inte finns mat på Ica, där är inget bränsle.

Patrik: Nej, som mänsklighet har du större problem än kanske just att indexfonder kommer vara ett stort problem. Så jag försöker inte förringa det. Men vi säger liksom att ja, det skulle kunna inträffa, men det innebär att världen kommer se väldigt annorlunda ut än vad den ser ut idag. Det kommer ha inträffat någon riktigt stor katastrof.

Löftet: marknaden minus avgiften

Jan: Det där också gillar jag, som jag brukar säga: ni ger ju inget annat löfte än att du får den avkastning som marknaden ger, minus avgiften. That's it. Ni säger inte att vi kan navigera stormen bättre än andra, utan vi är snittet av marknaden.

Ju fortare vi inser att vi är genomsnittliga, att vi är mediokra, och att det är helt okej, desto bättre. För bara genom att vara mediokra över tid så vinner jag.

Jan: Nu hade vi ett koncept som var ungefär 40 frågor på 40 minuter. Vi går vidare.

Patrik: Jag hade velat göra en utläggning.

Jan: Men kör, kör utläggning, det är okej.

Patrik: Jag tycker det är en jätteviktig poäng att förstå. Om vi säger att någon annan säljer något som säger att vi gör så att du, eller snittinvesteraren, får högre avkastning än snittinvesteraren, det hänger liksom inte ihop. Det jag menar är att alla tillsammans, om marknaden ger 7 procent ett år, då är det 7 procent snittinvesteraren får. Om det är någon annan som ska ha 8 procent, då är det någon som måste ha 6 procent. Så då måste man hitta något sätt att hela tiden vara i den övre delen. Sen om man betalar en avgift på det här, som kanske är 1 procent, då ligger man redan efter.

Så för oss handlar det om att försöka vara smartare, både att vara så effektiva som möjligt när vi handlar, ha så låga avgifter som möjligt, se till att vi inte har läckage, försöka att hela röret bakom sitter ihop väldigt tajt. Det är så vi tror att vi är smartare, och försöker hitta sätt så att vi inte blir lite lurade eller utnyttjade. Eller våra kunder, ska jag säga.

Jan: Det känns som att vi hade kunnat ha ett eget avsnitt om det här med passivt sparande. Men det finns, jag länkar i beskrivningen.

The Loser's Game och konsten att inte göra misstag

Patrik: Nej, jag måste ta detta exemplet. Har du läst The Loser's Game av Charles Ellis?

Jan: Ja, såklart. Vad är det för bok? Det finns en slags YouTube-video om det här också.

Patrik: Det är en artikel från 70-talet, eller 60-talet, där Charles Ellis var förvaltare och spelade tennis. Han älskade tennis. Och så insåg han att det finns ett antal professionella tennisspelare som vinner matcher genom att slå den bästa serven. Men han tänkte: jag är en ganska medioker tennisspelare. Hur jag vinner mina matcher, det är inte genom att slå världsmästarserven. Det är genom att inte göra misstag. Om jag bara kan se till att jag inte gör dumma misstag, så kommer jag vinna matcherna. Inte för att jag är bättre, men jag gör färre misstag än andra.

Sparande handlar om att göra så få misstag som möjligt. Och genom att du gör så få misstag som möjligt så kommer du vinna över tid.

Patrik: Ett sånt misstag som har varit väldigt tydligt de senaste åren, det är att investera i specifika aktier som är förhoppningsbolag, som kan ha tappat under 2022 och 2023 kanske 70 till 80 procent. Det finns många sådana bolag på de mellanstora och små listorna i Sverige. Och om du väl har tappat 80 procent, då är det väldigt svårt att komma igen. Det är det som är så ointuitivt i sparande, att du blir bäst genom att vara medioker, genom att inte göra misstag. Och det är det som är så fint, för misstagen kostar så mycket.

Jan: Det är det som är så fint. Jag brukar säga, och detta kan ni sno: alla investeringar som inte är en indexfond introducerar en beteenderisk. Och det är där man ofta misslyckas. Det fina är att en indexfond gör ju inte misstag på det sättet.

Är pengarna låsta?

Jan: Nu måste vi gå vidare. Ska du ta den femte? Är mina pengar låsta, eller kan jag ta ut dem när jag vill?

Sofia: Ja, det går bra. Man kan ta ut dem när man vill.

Jan: Så jag sätter in dem på måndag och sen på onsdag kan jag ha tillbaka dem, ish.

Patrik: Jag tror att vi lovar inom tre dagar. När du väl sätter in dem måste de investeras. När du tar ut dem så säljer vi av, och då är det upp till tre bankdagar under normala förhållanden. Sen kan det inträffa, som den 11 september, att amerikanska börsen stängde under flera veckor. I den typen av situationer finns det inget sätt för oss att få ut pengarna, om marknaden stänger. Men oftast behöver vi inte ens sälja, för du kanske tar ut och Patrik sätter in.

Jan: När var det som de stängde i flera veckor?

Patrik: 11 september 2001.

Jan: 2001, sa jag något annat?

Patrik: Nej, nej, nej. Men då stängde de i flera veckor.

Risken att ha allt i samma indexfond

Jan: Om man har sitt barnsparande, sitt företagssparande, är det inte en risk att man har allt i samma indexfond? Detta är en sån fråga som jag får. Blir det inte en risk, för man har ju hört att man ska sprida äggen, att inte ha dem i samma korg?

Sofia: Just när det kommer till fonder, indexfonder, om man tittar historiskt, så är det en säker konstruktion, som också är väldigt tydligt reglerad. Så nej, vi ser inte riktigt den risken. Jag ser en större risk i att man gör det för komplext för sig själv, och därför inte investerar pengarna så som man borde och inte ligger investerad. När du väl har investerat i den här fonden, då sprids det ju ut till alla de här bolagen.

Jan: Exakt, så man har dem inte i en korg. Du har dem i 10 000 eller 6 000.

Patrik: Man kan säga, om man ska ta det på ett väldigt lätt sätt, att en fond fungerar som flera gemensamt ägda konton som alla de här bolagen finns på. På det sättet kan man också poola in kapitalet. Det gör att även om du har en hundralapp kan du investera i flera tusen bolag, det delas upp.

Kring den här fondkonstruktionen finns det flera rigida säkerhetsåtgärder. Dels jobbar vi väldigt mycket med det som kallas första linjen, för att se till att det är säkert. Sen har vi separata oberoende kontrollfunktioner som är risk och compliance. Därefter har vi något som heter internrevision, som granskar att första och andra linjen sköter sig, det kan man kalla för tredje linjen. Sen har vi en externrevisor, och så har man styrelsen. Så det är ett extremt stort fokus på just säkerhet i de här konstruktionerna.

Är Lysa lönsamma?

Jan: Är ni lönsamma och kan stå på egna ben?

Patrik: Vi är inte riktigt lönsamma än. Däremot tycker jag att vi kan stå på egna ben, eftersom vi har, som jag nämnde tidigare, ungefär 300 miljoner kr på balansräkningen. Vi har en prognos som gör att vi kommer vara lönsamma inom inte alltför lång framtid. Men det vi har gjort flera gånger är att vi har satsat. Vi har fått väldigt mycket förtroende från kunderna, nu förvaltar vi ungefär 27 miljarder kr. Istället för att säga att nu förvaltar vi 27 miljarder och tar en avgift på det, så har vi sagt att nu ska vi också ge oss in i försäkringsbranschen och starta försäkringsbolag. Där tar vi kostnader. Så vi har gjort den typen av satsningar kontinuerligt och därför gått med vissa förluster, men vägt upp det med att ha tagit in väldigt mycket pengar och ha väldigt starka ägare. Så vi klarar oss under väldigt lång tid, även om vi skulle stå helt still med exakt samma typ av förlust.

Jan: En fråga som jag får ibland: vad händer om Lysa går i konkurs? Vad händer med mina pengar då?

Patrik: Det som händer är att pengarna finns ju inte hos Lysa, utan de finns i fonderna på ett förvaringsinstitut. Det som skulle inträffa när det kommer till Lysas fonder, det är att pengarna finns hos förvaringsinstitutet, som skulle ta över förvaltningen av fonderna. Det är Danske Bank. Sen på sparkonto auto finns ju också pengarna hos våra samarbetspartners, som idag är Borgo och Nordax, alltså Collector Bank sedan tidigare. Så pengarna är helt separerade från Lysa.

Däremot skulle, om vi säger bara poff, vilket är ett extremscenario, jag vet inte hur det skulle gå till, men att Lysa skulle sluta existera, då skulle man få ut pengarna från Danske Bank i det läget för fonderna, och sen finns de direkt på klientmedelskonton hos samarbetspartnerna.

Jan: Exakt.

Förvaringsinstitutets roll

Jan: Det där är också sådant som många inte vet. Förvaltande institut, om jag har förstått det rätt, så får ni korrigera mig, men de stämmer av navkursen, alltså värdet på fonderna. De stämmer av in- och utbetalningar, de stämmer av att fondbestämmelserna följs. Och det är till och med så att om ni skulle fula er och de inte har upptäckt det, så är det dessutom de som är ansvariga. Så där har jag som kund väldigt mycket trygghet. Jag är trygg från er, från alla rutiner och det som ni har, men där är ändå Danske Bank som också ska garantera väldigt mycket mot mig, och det ligger i deras egenintresse att kontrollera er. Kan man säga så?

Patrik: Danske Bank är förvaringsinstitut, och det man kan säga kring de här fonderna är att det finns massor med olika regler. Dels hur pengar ska flyttas, hur man ska handla, hur man ska hålla sig inom olika limiter. Det kontrolleras på flera olika led, bland annat av förvaringsinstitutet, och Danske Bank, det ligger inom deras roll. Så det är det absolut. Sen ska jag säga att det ska vara säkert. Exakt deras ansvar i det hela, det tror jag inte att jag kan uttala mig om på det sättet.

Jan: Nej, men jag tänker att det är viktigt att ta med sig att det ofta är ett missförstånd. Vi pratar ju i dagligt tal: jag lägger mina pengar hos Lysa, eller i Lysa, vilket de facto inte är det man gör. Man lägger sina pengar i de fonder som ni har valt ut. Och dessutom är pengarna ju aldrig på ert konto.

Patrik: Nej, den separationen är superviktig. Det är helt fundamentalt.

Finansinspektionens tillsyn

Jan: Det är inte så många som vet att det är så, och sen att det dessutom är för att ni står under Finansinspektionens tillsyn. För den som inte vet det, vad innebär det?

Patrik: Det innebär att för att få bedriva den verksamhet som vi har, och det är tre stycken verksamheter: ett värdepappersbolag, ett fondbolag och nu ett livförsäkringsbolag, så behöver man ansöka om tillstånd. Det följer massor med krav. Det är ju bra, för vi har hand om folks besparingar, pengar som man måste följa. Det innebär att det finns väldigt tydliga regler och lagar på europeisk nivå, från svensk nivå, från Finansinspektionen, som vi hela tiden måste förhålla oss till.

Det är därför, om man lyssnar till Finansinspektionen, säger de att om man ska göra affärer, så ska man göra affärer med någon som finns i deras företagsregister. Man ska inte göra affärer med någon som inte har tillstånd för att bedriva den här verksamheten i Sverige, och man ska absolut inte göra affärer med någon som finns på deras varningslista.

Jan: Jag tycker det är så viktigt, för det är en risk. Om man blir av med hela sitt kapital är det så jättesvårt att komma tillbaka, och därför är detta viktigt, tänker jag.

Patrik: Ja, absolut. Det är ju ett stort förtroende vi får från våra kunder, som vi tar på största allvar.

Revisorer och kontrollfunktioner

Jan: Sen finns där ju dessutom revisor som också granskar. Vem har ni som revisionsbolag?

Patrik: Vi har Grant Thornton som externrevisor. Sen har vi en internrevisor som fungerar som styrelsens förlängda arm inne i verksamheten, när styrelsen vill granska specifika delar av hur verksamheten sköts. Där har vi Ernst & Young i bolagen som gör det. Och sen har vi då kontrollfunktioner. Som är anställda. På vissa roller har vi det som konsulter, ibland har vi det som heltidsanställda som inte deltar i den dagliga verksamheten, utan enbart granskar det den dagliga verksamheten gör.

Jan: Snyggt. Känner du? Jag tycker det är tydligt.

Patrik: Bra.

Vad kostar det att vara kund?

Jan: Ska du ta nästa? Vad kostar det att vara kund?

Patrik: Det beror lite på. Om man väljer att spara brett eller hållbart, vilka fonder som ingår, eller om man väljer med sparkonto auto. Generellt kan man säga att vår snittintjäning per sparkrona är ungefär 0,2 procent, som då går till Lysa och till våra externa samarbetspartners. Återigen, det här beror på. Men Vanguard, AMF, Öhman, det är ungefär ytterligare 0,15. Nu räknar jag inte in transaktionskostnader i snitt. Så ungefär 0,35.

Exakt, om vi inte räknar med transaktionskostnaderna, PRIIPS-breddkostnaderna i det. Och det beror också lite på vilken fond man har, då tillkommer det allt från några punkter till kanske, ja, i de hållbara räntefonderna 0,15. Om man ska titta exakt på de här siffrorna, för det är lite olika, då är det bäst att man går in på lysa.se. Men som tumregel, säg 0,4-ish, så ligger man ganska nära.

Jan: Säg ja nu.

Patrik: Ja, det är ungefär. Men man vill ju vara så precis som möjligt. På generell basis, ja.

Kan man inte göra det själv?

Jan: Vi har alltid folk i forumet som tänker så här: kan jag inte göra detta bättre och billigare själv? Vad svarar ni på det? Vad tänker du?

Sofia: Man kan göra allt själv, tänker jag. Om man vill. Man kan bygga sin egen tvättmaskin och allt möjligt, om man vill.

Jan: Det har du sett på YouTube. Trampmaskin.

Sofia: Ja, men vi är ju mer än 50 personer som jobbar med det här och försöker vara jättenoggranna. Men det är klart att man kan.

Jan: Jag brukar tänka så här: vad är arbetet bakom att göra det själv? Det måste ju ta jättelång tid. Det är som den klassiska med bilmekanikern. Det handlar ju inte bara om tiden, det handlar om att du behöver ha kompetensen. Jag brukar säga: ja, det är klart du kan göra det själv, men hur värderar du din egen tid? Hur vet du att du har gjort rätt? Hur vet du alla de andra grejerna?

Patrik: Sen beror det lite på, för det finns flera fonder som våra kunder får genom oss, som inte är tillgängliga för snittsvensken. Det går inte att investera i dem i princip på någon plats, som Vanguard till exempel. Då måste man också på något sätt förhandla till sig institutionella priser och riktigt låga avgifter, vilket är svårt, om inte omöjligt, för en privatkund.

Sofia: Jag tänker framförallt att det är vissa produkter som inte går. Alltså en valutahedgad bred räntefond, svårt.

Patrik: Ja, absolut.

Fördelarna som motiverar priset

Jan: Detta är också en vanlig fråga som kommer i forumet ibland. De har skrivit så här: vilka är fördelarna som Lysa bidrar med, som motiverar priset?

Patrik: Det är den här lämplighetsbedömningen, att du får en portfölj som är bra för dig långsiktigt, med rätt risknivå. Och kontinuerlig ombalansering, så att din portfölj alltid är stabil och optimal för dig. Och sen bred och billig förvaltning. Vad tänker du, vill du lägga till något?

Sofia: Jag tycker det är en bra sammanfattning. Men det som du sa innan, att det är vissa produkter som man inte kommer åt också. Och att ni jobbar med att hela tiden få ner priserna.

Jan: Jag tycker ni är så fina, men jag är så här också att... Det var fel svar.

Sofia: Det var fel svar. Nej, det var så in i...

Jan: Jag tänker ju också så här, enkelheten, och framförallt också att ni tar bort möjligheten att gå in och pilla och förstöra sitt sparande. För jag vet, till och med jag som har gjort detta i 25 år. Häromdagen fick jag feeling för att nu har räntan gått upp, nu är det lönsamt med globala high yield-fonder. Gick in i Carolines sparande, bytte i din tjänstepension. Caroline kommer. Jag bara: ah, Caroline är helt entusiastisk, nu har jag förbättrat din pension här, jag har valt sådana här fonder, en global high yield-fond. Och så tänkte jag: nu kommer jag få beröm. Och det fick jag inte. Utan det var så här: vi har ju kommit överens om att jag ska ha en indexfond. Byt tillbaka. Så fick jag lomma tillbaka.

Alla investeringar som inte är en indexfond introducerar en beteenderisk. Och det är där man ofta misslyckas.

Jan: Detta är en typisk sån här grej. När man är entusiastisk så förstör man sin portfölj för att det är för mycket valmöjligheter. Och hos er är fördelen, skulle jag säga, att det inte finns några valmöjligheter. Så jag kommer hamna i forskningen, att jag gör rätt, för jag investerade långsiktigt på samma sätt.

När man vill ändra sin förvaltning

Patrik: Absolut. Sen kan jag säga att ofta när börsen faller med 30 procent, kan det krävas en vilja av stål för att sitta kvar i båten och hålla investeringsplanen. Så även om vi har tagit bort den typen av valmöjligheter väldigt medvetet, för vi tror inte det ger något värde, så händer det även hos oss att kunder väljer att gå ner och ta ut pengarna, eller att man viktar om mot räntor eller aktier. Man ska alltid kunna ta ut sina pengar med en gång om man vill. Men då försöker man bara se, vad är anledningen till det här? Är det att man tror att det ska fortsätta gå ner? Är det kanske att man har valt lite fel risknivå? Eller finns det något annat?

Jan: Får jag bara fråga, för jag brukar ju inte gå in och hålla på med mina pengar.

Patrik: Jag kan säga så här.

Jan: Vänta, vänta, vänta. Det var jag som gick in.

Patrik: Jag kan säga så här. Caro har fått ett mejl av er, som heter så här: du har inte varit inloggad på så länge att du borde logga in. Det var ett regulatoriskt mejl, att har du inte varit inne i över ett år, så behöver du logga in och säga att du lever.

Jan: Jag tänker, vad är det som ni gör om man börjar gå in och vikta om eller ta ut pengar och så? Får jag något mejl?

Patrik: Nej, jag kan säga att den säger så här: detta är vår rekommendation efter vad du har sparat.

Jan: Nu håller du på att förstöra. Det står de inte där.

Patrik: Men det står så här: du avviker från vår rekommendation. Är du säker på att du vill göra det här?

När Lysa säger nej

Patrik: Och i det fallet finns det också två saker, vilket är väldigt viktigt att ha med sig. Om man kan ändra om det, då tycker vi fortfarande att förvaltningen är lämplig för dig. Men du avviker, då vill vi säkerställa att det inte är så att du drog fingret lite fel. Om det är så att du vill avvika ännu mer, säg till exempel att du har en kort horisont men du vill ha 100 procent aktier, då kan vi klassificera att det här är olämpligt, och då kommer inte vi göra det åt dig, även om du vill. Så det är en skillnad från en do it yourself-plattform, där du kanske hade kunnat göra det. Men där säger vi nej till det. Vi kan inte ha någon kund där vi tycker att vi har en olämplig förvaltning.

Jan: Men den stora risken är ju att när det går ner, då blir man ju ännu mer riskavert, och då vill man inte förlora ännu mer pengar, och så säljer man. Men då kanske man missar de här dagarna med återhämtning, som kan kosta mycket på lång sikt. Så jag gillar att det är en massa andra fördelar runt om. Att det är enkelhet, det går snabbt att komma igång, man kan glömma bort det i decennier.

Patrik: Ja, men exakt.

Jan: Så som jag känner att jag vill. Och då vill du inte ha någon som kommer in och meckar med det.

Patrik: Men det här skulle jag säga, just det här att anledningen till att vi påminner att man måste gå in, det kan vi ändå uppmuntra till. Det är inte så att vi bara sätter in det och sen glömmer bort det. Vi har ett ansvar hela tiden att se till att den här förvaltningen är lämplig för dig. Om vi inte får någon ny information om dig på tre, fyra år, då blir det svårt för oss att börja se: är det här verkligen lämpligt fortfarande, eller har det hänt så mycket i ert liv? Och därför behöver vi få in den här informationen.

Sen finns det också ett krav från regleraren att om man inte har varit inloggad och tittat på sina konton, då vill man att man loggar in och tittar på det. Det är för att det har hänt att det har funnits strukturerade produkter som har tappat mycket värde, men kunderna har inte vetat om det.

Jan: Jag tycker ingen någonsin ska ha en strukturerad produkt.

Patrik: Och då har man satt som krav att man vill att kunder ska gå in och titta, eller åtminstone få den här uppdateringen.

Minimibelopp och engångsinsättning vs. månadssparande

Jan: Nu börjar vi bli långrandiga. Men det är lite komplexa frågor. Vad är minimibeloppen för att komma igång?

Patrik: För månadssparande är det 200 kronor, en minsta insättning i taget.

Jan: Om jag har pengar oinvesterade vid sidan av, ska jag investera allt på samma gång, eller ska jag sätta upp det som ett månadssparande?

Patrik: Det beror lite på om du vill ha det teoretiskt korrekta svaret, eller det praktiska svaret som du tycker fungerar bäst i praktiken.

Jan: Ta båda två.

Patrik: Det teoretiska svaret är att du ska investera allt omedelbart. Sen om det går ner 40 procent i övermorgon, då var det tråkigt, men du kommer sitta kvar för du förstår att det är ekonomiskt rationellt.

Jan: Precis. Hade du gjort det 100 gånger så hade du tjänat på det.

Patrik: Men det har man ingen glädje av. In med allting på en gång. Problemet är att om du gör det och sen tappar mycket pengar i övermorgon, då kommer du tycka att du är en idiot.

Jan: Det hade jag tyckt i alla fall. Och sen så vill man ta ut det och sluta spara.

Patrik: Så det vi försöker kombinera är att undvika den här beteendemissen. Så då brukar jag alltid säga att det är bättre att gå in lite pö om pö. Sätt upp det som ett månadssparande. Dela upp den här totala summan, kanske om det är en större summa, i tolv olika potter och sätt in varje månad. Man kallar det för dollar cost averaging att investera. För då kommer du in i marknaden, men du kommer också må bättre av det om det blir en stor nedgång.

Jan: Och sen, som jag alltid gillar, i ekonomi kan man göra både och. Man kan börja med halva summan och sen månadsspara halva summan, till exempel.

Flytta ISK till Lysa

Jan: Om jag har pengar investerade på något annat ställe, ska jag då bara sälja av det, ta ut pengarna och sen sätta in det hos er?

Patrik: Om du har det på en annan ISK, då ska du flytta ISK till Lysa.

Jan: Ja, för det jag skulle gjort är att sälja av och sen flytta in det på Lysa, då kommer du få betala med ISK.

Patrik: Ja.

Jan: Okej. Men hur gör jag det då, flyttar mitt ISK?

Patrik: Då ringer eller mejlar du till Lysa-supporten. Det finns faktiskt en funktion som man kan flytta ISK på under insättningar. Så det kan du göra helt automatiskt, så hjälper vi dig med det. Det är en liten passus där, och här finns det ett bra system, att det finns krav för hur man ska kunna flytta ISK. Det är det här som jag hoppas också kommer komma till inom försäkringsvärlden, för att flytta pensioner, som är betydligt mer krångligt, där det inte finns de här strukturerna på plats som det gör för ISK att flytta.

Jan: Ni har ju ett brett och ett hållbart alternativ. Vilket ska man välja?

Sofia: Det beror på, det får man välja själv. Om man vill vara så brett investerad som möjligt och ha så många bolag som möjligt, då ska man välja det breda. Om man vill rikta kapital till bolag som minskar sina utsläpp och minskar klimatriskerna, då ska man välja det hållbara. Vi har ju ett annat avsnitt där vi fördjupar oss i det här.

Jan: Men kan man säga så här, att det ena ger bättre eller sämre avkastning? Får jag betala för att jag väljer det ena eller det andra?

Sofia: Det finns ingen konsensus i forskningen om det ena eller andra. Vissa säger bättre och vissa säger sämre, och vi håller oss neutrala och säger att vi inte kan förutsäga.

Varför gör inte alla Lysa?

Jan: Om Lysa nu är så bra som jag tycker att det är, varför gör inte alla Lysa?

Patrik: Men rätt många gör Lysa, eller använder Lysa. Det är ju en process att komma från att vara en liten aktör. Nu är vi över 27 till 28 miljarder kr för 130 000 personer i Sverige, vilket är fantastiskt för mig. Det är fortfarande inte jättestort i finansbranschen, men om vi tittar på de flöden som kommer in, så är vi ett av de bolag som får absolut störst inflöden. Om vi tittar på svenskar som arbetar, alltså som är över 18, och månadssparar, då har vi ungefär drygt 1 procent av alla som sparar sitt månadssparande med oss.

Så månadsinsättningarna till Lysa nu, bara från det återkommande månadssparandet, vilket kanske är det jag är mest glad över, det är knappt 300 miljoner kr. Det är en fantastiskt stor summa. Så vi växer på rätt rejält för förtroende att förvalta fler kunder. Men det är ju inte så att man över natten går till alla, utan det tar tid. Sen kanske man aldrig kommer komma till alla.

Jan: Men vad är den vanligaste invändningen mot Lysa? Om ni pratar med någon, jag har alltid den där farbrorn. Han kommer inte investera i Lysa. Vad är det farbrorn säger?

Patrik: Så här mycket på den här aktien igår.

Jan: Ja, men vad gjorde den förra veckan då? Men det vet man inte. Man berättar bara om när det gick jättebra. Det tycker jag att jag hör hur mycket som helst.

Den vanligaste invändningen

Patrik: Precis, och man märker att lite beroende på vilket år det är, bara en snabb exponering. Det kanske blir lite raljerande, men det var väldigt tydligt under år 2000, då skulle man inte använda Lysa, för man kunde investera i teknikfonder. Jag tror 2001 gick Avanza Zero väldigt bra, så då skulle man inte använda Lysa för man kunde använda Avanza Zero. Och 2002 tror jag att amerikanska börsen gick väldigt bra, så då var det amerikanska börsen man skulle sitta i istället. Så det kan ändras hela tiden.

Så det kanske är det som kan vara lite frustrerande när man argumenterar för den här breda, att du inte är bäst någon period, så det finns alltid någon man kan peka på och säga: men titta, om jag bara satt i den där fonden så hade det gått bättre. Det är den vanligaste invändningen.

Jan: Min invändning är att jag maximerar inte, det hade kunnat gå bättre om jag hade valt precis den här fonden.

Patrik: Problemet är att det är helt omöjligt att välja just den fonden i förväg.

Jan: Ja, så du blir alltid jämförd med den som vann det senaste 100-metersloppet.

Patrik: Ja, och det är fine. Det är lite naturen, men det är absolut den vanligaste invändningen.

Jan: Jag brukar ibland få höra invändningar så här: det är tråkigt. Och det är inte att ni är tråkiga, utan att...

Patrik: Det är väl sådana som vill ha det lite som en hobby. Alla pysslar med sina pengar.

Definiera vilken del av sparandet du vill ha roligt med

Patrik: Och här tror jag kanske är bland de bästa råden man kan ge när det kommer till sparande. Det är att definiera vilken del av ditt sparande som du vill ha roligt med. Om vi pratar om dina barns sparande, är det något man vill ha lite roligt med, genom att satsa på spekulantbolag eller bolag med hög risk? Eller om man tänker på det gemensamma...

Jan: Precis, vänta, låt mig få. Bara så här, man har samtalat med barnen: när de fyller 18, jag hade tänkt att spara, egentligen hade du kunnat få 250 000 kr, men jag tyckte det var så roligt med techbolag, så nu blev det ingenting.

Patrik: Ingen har någonsin den konversationen.

Jan: Och då hör man, lyxfällan: hade du roligt? Vet barnen om att du rökte med farmors pengar i arv? Vet barnen att du hade techbolag för att du skulle ha roligt?

Patrik: Så där kan man säga att för att ha det smarta sparandet, det ska inte vara särskilt spännande. Om det är en adrenalinkick att se vad barnsparandet står i nu, liksom, när man går in på det, då är det inte så smart. Sen är det inget som förhindrar, om man tycker det är väldigt kul med bolag och vill handla, att man gör det för en del av sina pengar. Men det är inte de pengar som ska gå till barnen, eller det som ska gå till insatsen till nästa lägenhet, eller som ska finnas där för en dag när det blir svårt, liksom en rainy day fund.

Jan: Ja.

Den vanligaste missuppfattningen

Jan: Men vilken är den vanligaste missuppfattningen om Lysa?

Sofia: Oj, det var en bra fråga.

Patrik: Om jag får börja. Den vanligaste missuppfattningen är att det är en robot som väljer smarta investeringar. När det som vi pratar om är automatiserat: pengarna kommer in i en insättning och sen fördelas så effektivt som möjligt mellan olika fonder, eller i sparkonto auto. Men det är alltid människor som har tittat på de här fonderna. Sofia, till exempel, som sitter och väljer ut de här fonderna, och så sätter vi en allokeringsnyckel. Så det finns ingen aktiv artificiell intelligens.

Anledningen till att vi kallar oss för fondrobotbaserad plattform, det är ju att det var så media benämnde den typen av aktörer som vi är när vi kom, och sen blev det ett känt begrepp.

Sofia: Men jag tänker också att det är en missuppfattning att vi kanske gör mindre själva än vad vi gör. Vi har ju rena aktiefonder och har byggt vår plattform helt själva, och mycket av infrastrukturen. Det tror jag är något man inte tänker på eller vet om.

Jan: Precis, att ni bara har valt några fonder.

Vad önskar ni att fler visste?

Jan: Vad önskar ni att fler visste om er?

Patrik: Oj, då får vi se vad de inte vet för någonting i så fall. Jag tror inte att jag skulle säga att fler kanske visste om oss nödvändigtvis, utan jag skulle nog önska att fler visste vikten av ränta på ränta-effekten. Det vill säga, om du investerar 1 000 kronor och sen får 10 procent avkastning på de 1 000 kronorna, tar man 1 100 så tänker man: det där blev ju inte så mycket. Men om man tar 10 procent år efter år, och dessutom månadssparar, så blir det väldigt mycket pengar i slutändan.

Jan: I forumet har vi en jättelång tråd som slutade i konsensus: spara 1 200 kronor i månaden i 12 år för att få ut 1 200 kronor i månaden resten av livet. Att det är bytet. Och det räknas på 100 procent aktier hos er.

Patrik: Ja, precis. Och där är det också viktigt att börja väldigt tidigt. Jag tror att man får upp den här lilla träningsmuskeln, att man hela tiden sparar varje månad, att man börjar med det väldigt tidigt. Det är inte för sent att börja spara när man är äldre, men du kommer få en väldigt stor effekt om du börjar spara när du är 20.

Jan: Jag tänker också på unga personer, vi kommer inte kunna leva på vår pension, det är inte uppenbart att vi kommer göra det. Det är jätteviktigt att vi börjar spara, och här är ett jätteenkelt sätt.

Pengarna dubblas vart tionde år. Börjar jag spara när jag är 20 har jag dubblingar till 30, 40, 50, 60, 70. Då är det fem dubblingar, från 1 till 2, till 4, till 8, till 16, till 32. Det är 32 gånger pengarna, bara av att inte göra någonting i massa år.

Dolda funktioner: delade konton och smarta uttag

Jan: Men finns det någon funktion som ni gillar internt, men som kunderna inte har fattat galoppen med?

Patrik: Jag har en, kanske två.

Sofia: Nej, jag har nog ingen.

Patrik: Delade konton.

Sofia: Ja, ja. Man kan dela, till exempel om man har barnspar. Jag har ett barnspar för vår dotter, så kan jag dela det med min man, så kan han se det. Man får inte samäga ISK, men det är ett sätt att underlätta om man har ett gemensamt ISK för något syfte.

Jan: Vad är den andra?

Patrik: Det är att vi spenderade rätt mycket tid och kraft på att fundera på smarta uttag. Säg att man vill ha ut 5 000, 10 000 kronor i månaden. Nästan som lite lön som kommer hela tiden, som man bygger upp först, och sen ser man till att man inte behöver sitta och ta ut själv. Då byggde vi en funktion för automatiska uttag, som jag inte vet om någon annan har. Finansnörderiet i mig tyckte att det här var helt fantastiskt. Och det är ingen som använder den.

Jan: Jag kan säga att det är några som använder den.

Patrik: Ja, det finns några som använder den.

Jan: Som älskar den. Jag kan säga så här, ibland hjälper jag folk med ekonomisk livsplan. Och då säger jag: skitbra, då har du pengarna på Lysa, och sen där börjar du uttag. Och Lysa har till och med en funktion för uttag. Så folk, ta för helvete inte bort den, för folk ser fram emot den.

Patrik: Det är bra att veta att, nu har jag inte en exakt siffra, men det är inte fler än 100 personer som använder den. Av 130 000.

Jan: Av 130 000.

Patrik: Och det skulle kunna vara färre än 50. Så om man tittar rent logiskt så hade man ju tagit bort den.

Rabattrappan

Patrik: En till funktion är att vi har en sån rabattrappa, så om man stoppar in mer pengar, så blir kostnaden lägre. Det kanske man inte vet om man bara har en liten del att placera.

Jan: Det visste inte jag. Vad går jag från i avgift i den här rabattrappan?

Patrik: Det beror lite på, men man kan säga ungefär från 0,24 procent, och sen kan man gå ner till 0,15 procent.

Jan: Och då kan man fråga, varför har ni rabattrappa? Varför gör man på det här sättet?

Patrik: Det finns faktiskt en del i det som är i finansbranschen. Större kunder, eftersom man tjänar en procentsats på dem, då tjänar man mer pengar, vilket gör att det inte är ovanligt, även om vi har låga avgifter, att för att behålla en kund så lägger bankerna in ett pris under det. Och därför behöver vi också ha det, känner vi.

Jan: Men där känner jag också att det som jag tycker är så fint med er, det är att oavsett om jag kommer med 100 kronor, 1 000 kronor eller 10 miljoner kr, så får jag samma placering. Exakt samma förvaltning, exakt samma produkt, så att säga.

Vilka äger Lysa?

Jan: Men vilka är det som står bakom och äger Lysa?

Patrik: De största, om man tittar, är ägarna tillsammans. Det är vi som har grundat Lysa, och sen har vi också anställda. Om vi tittar på externa, så är det Niklas Storåkers, som var första vd:n för Avanza och har byggt upp det, och har en investeringslåda som heter Janno nu. Sen har vi Carl-Johan Persson, genom FI och Ramsbury, som är familjen Perssons investmentbolag och som är huvudägare i H&M. Och sen har vi Neudi & Co, som är ett bolag i Göteborg. Det här är de som har ungefär 10 procent. Och sen har vi ett gäng lite mindre ägare också.

Jan: Bra. Vad är ni mest stolta över med Lysa, var och en?

Sofia: Jag är jättestolt över att vi är så inkluderande. Det är verkligen det, att finnas en inkludering och hjälpa alla att komma igång och spara, oavsett förkunskaper. Jag tycker det är jätteviktigt och är stolt över det.

Patrik: Jag blir lite glad varje månad när månadssparandet kommer in. För en typsparare är det 2 000 kronor, vilket är rätt mycket i månadssparande. Det närmar sig 100 000 som månadssparar med Lysa. Och som sagt, totalt i månadssparanderäkningar börjar allting närma sig 300 miljoner kr i månaden. Så det är väldigt mycket pengar. Och även om man jämför det med nätmäklarna eller bankerna, var ligger automatiserat sparande? Då ligger vi väldigt högt.

Jan: Ja, snyggt.

Sparkonto auto

Jan: Avslutningsvis, det vi inte har pratat så mycket om, sparkonto. Ska ni säga något mer om det?

Patrik: Ja, sparkonto auto, det är en ny tjänst vi har. Den tar sikte på att det är väldigt många i Sverige som har nästan ingen, eller till och med 0 procent, i ränta på de pengar man har på ett transaktionskonto. De senaste vi tittade på för ett halvår sedan, så var det två tredjedelar av alla pengar som privatpersoner hade på bankkonton som inte hade någon avkastning överhuvudtaget. Så det är ett lätt sätt att få ut pengarna på banker och kreditmarknadsbolag som ger lite högre ränta. Där ligger räntan nu på 3,9 procent, innan våra avgifter, och efter avgift 3,7 procent. Nu när vi sitter här första december. Och vi gör det på ett lite annat sätt, eftersom vi hjälper dig att få ut pengarna på flera olika.

Jan: Man kan väl säga att det är precis som allt det andra ni gör. Okej, vi har inte så mycket åsikter, utan vi försöker göra den bästa lösningen i aktier, i hållbart, i räntor, även i sparkonto. Jag brukar säga, nu är vi ju tillräckligt gamla, men jag brukar ibland säga att det är som när man spelade Super Mario Bros. Ni är inte optimerade på att vi ska ha högsta avkastning, vi ska ha absolut lägsta avgift, utan det är viktigt för er att vi är bra på det mesta. Liksom att inget ska vara dåligt.

Vi är bra på allt, men inte bäst på något.

Pensionssparande på gång och avrundning

Patrik: Och sen kommer det komma en ny produkt, hoppas vi, nästa år, som vi kan slå ett slag för. Det är att vi kommer börja arbeta med pensionssparande också. Till att börja med kommer vi fokusera på pensionen. Man kan flytta in pensioner från andra aktörer till oss, för att få Lysas förvaltning. Där kan jag säga att om man är intresserad av att få lite mer information om det, så kan man mejla till kontakt@lysa.se, så kommer man få lite förinformation när vi är redo med produkten, och kanske om man vill hjälpa oss att produktutveckla den också.

Jan: Grymt! Snyggt! Det blev inte riktigt 40 frågor på 40 minuter, men detta är ändå ett av våra kortaste avsnitt, på en timme. Så jag tänker att vi rundar av där. Man kan ta kontakt med er via hemsidan lysa.se. Man kan ladda ner appen via App Store eller via Google Play. Man får också gärna, om man vill komma i kontakt, skicka ett mejl till patrik@lysa.com. Eller .se.

Patrik: Ja.

Jan: Snyggt. Stort tack för att ni kom.

Patrik: Tack!