Börja spara rätt 2025 – enklare än du tror!

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Välkommen och vad avsnittet handlar om
2. Vilka vi är och varför podden finns
3. Var du hittar sammanfattningar och vidare hjälp
4. Lite kort om oss
5. Varför spara och investera överhuvudtaget?
6. Påstående 1: låt pengarna jobba
7. Påstående 1: pengarna dubblas vart tionde år
8. Spara, men inte för mycket
9. Påstående 2: ekonomi är penseln man målar livet med
10. Två sätt att sätta pengarna i arbete: räntebärande tillgångar
11. Riskbärande tillgångar
12. Ränta-på-ränta-effekten steg för steg
13. Ränta på ränta i en aktieindexfond
14. Påstående 3: tre tillgångar räcker
15. Håll dig till de tre, ur ett tjäna-pengar-perspektiv
16. Forskningen: 100 procent av professorerna instämmer
17. Forskningens sammanfattning: hela höstacken
18. Att äga en indexfond är att fånga mänsklig drivkraft
19. Billig: leta avgift, inte stjärnor
20. Räkneexempel: vad avgiften kostar
21. Påstående 4: fondroboten är det bästa valet för de flesta
22. Så enkelt kommer du igång
23. Bonustips: kolla din premiepension och tjänstepension
24. Forskningen kontra media
25. Klipp: Eugene Fama om finansiell pornografi
26. Trust but verify
27. Påstående 5: nio av tio proffs slår inte index
28. Slumpen och strategisk mediokritet
29. Reklampaus: Patreon
30. Tillbaka till strategisk mediokritet
31. Risk på kort sikt, förutsägbarhet på lång sikt
32. Tiden är din bästa vän
33. Favoritgrafen: en krona genom generationerna
34. Kortsiktigt sparande och rätt balans
35. Småspararen slår inte index
36. Anpassa risken efter sparhorisonten
37. Tillbaka till sammanfattningen
38. Spara, men glöm inte att leva
39. Använd pengarna till tidsfönster
40. Konkreta steg och avslutning

Välkommen och vad avsnittet handlar om

Jan: Välkommen till RikaTillsammans. Det här är dagens avsnitt. Börja spara och investera, enkelt, roligt, rätt och lätt. Idag får du de viktigaste tankarna och sakerna att veta om ett framgångsrikt sparande. Det här är för dig som vill ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Och det spelar ingen roll om du är nybörjare eller expert, har lite pengar eller mycket pengar, om du är ung eller gammal. Det handlar om att få koll på de viktigaste sakerna enligt forskningen.

Att vara trygg i känslan av att veta att jag har gjort rätt, att slippa ett eventuellt dåligt samvete över att jag borde ta bättre hand om mina pengar. Och att kunna stå stadigt när finansiella rådgivare, kompisar eller vänner kommer med vad vi ibland brukar kalla för lite subjektiva eller kanske inte så vetenskapligt grundade råd. Naturligtvis är tanken också att du ska kunna sätta igång ett sparande på ett väldigt konkret sätt medan du lyssnar eller tittar, eller efteråt.

Och avslutningsvis brukar jag säga att sannolikheten dessutom är ganska stor att du över tid kommer att tjäna mer pengar än de flesta andra. Men det brukar jag säga är bara en bonus.

Vilka vi är och varför podden finns

Jan: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Varmt välkommen till dagens avsnitt 99, som är uppdaterat till version 2024 och därmed även är avsnitt 339. Jag tänker så här, att dagens avsnitt egentligen kan sammanfattas i två meningar:

Månadsspara regelbundet och långsiktigt i en billig, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Sitt still i båten, var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad, för att om 10 eller 20 år ha tjänat mer än de flesta.

Konkreta exempel är Lysa, Opti, DNB Global Index eller en annan aktieindexfond som max kostar 0,4 procent. Och då tänker jag så här: här har vi sagt det mesta, eller det viktigaste, att säga. Men det vi ska göra i resten av avsnittet är egentligen att bryta ner de här två meningarna. Varför är de så viktiga? Vad innebär det rent konkret? Var hittar man det?

Var du hittar sammanfattningar och vidare hjälp

Jan: Samtidigt vill jag säga att det här avsnittet finns sammanfattat på vår Instagram-kanal i en sådan här höjdpunkt som man kan klicka på, "börja spara rätt". Det finns en kort podd på kanske 10–15 minuter och andra sammanfattningar. Så man behöver inte nödvändigtvis, om man lyssnar på oss första gången och tänker "oj, vilken tid det tar", utan då finns det en sammanfattning av det här avsnittet. Men jag tycker ändå att det finns ett värde i att faktiskt sammanfatta 27 års sparande på ett värdigt sätt, och inte göra en sådan här Expressen-grej med tre snabba tips.

Jag rekommenderar att du sedan efter avsnittet, vi kommer prata om det också, gärna går till vår hemsida rikatillsammans.se och trycker på "börja här", där du får förslag på flera ställen att ta avstamp i. Titta gärna på bildspelet om du lyssnar på det här. Du behöver inte ha bildspelet framför dig när vi går igenom avsnittet.

Och sen vill jag naturligtvis slå ett slag för RikaTillsammans-forumet, där du kan ställa frågor om det är någon fundering eller du vill ha något förtydligande. "Jan och Caro, ni sa det här i avsnittet", eller "min situation är så här, jag har fått ett arv", eller "jag har barn från ett annat förhållande", eller "jag kan inte välja den fonden". Då är det ett fantastiskt ställe att ställa en fråga på. Vi kommer också referera till ganska många andra avsnitt i den här genomgången. Det finns länkar i beskrivningen, oavsett om du tittar på det här som video eller lyssnar på oss som podd.

Lite kort om oss

Jan: Och lite kort om oss, för dig som lyssnar på oss och har fått det här avsnittet rekommenderat. Jag heter Jan Bolmeson och det här är min fru Caroline.

Caroline: Hej.

Jan: Jag är civilingenjör och har läst teknisk fysik. Caroline har doktorerat i molekylärbiologi. Vi bor i Malmö, är i 40-årsåldern, har två små barn, och jag har investerat sedan 1996, så jag börjar närma mig 30 år av det här.

Podden RikaTillsammans föddes i en frustration för snart 15 år sedan, 2008.

Caroline: Ja, det var bloggen som föddes då. Podden kom 2017, tror jag det var.

Jan: Exakt. Och tanken är att det inte bara handlar om pengar. Pengar är fantastiskt, det skapar vissa möjligheter och löser vissa problem, men det är inte allt i livet. I många av våra andra avsnitt pratar vi ganska mycket om rikedom i livet, bortom pengar. Och jag tänker också så här: vi vill inte ha dina pengar, så vi sitter inte här och säljer att du ska ge dina pengar till oss. Vi gör inte sånt. Vi pratar om hur vi förvaltar våra egna pengar, hur vi gör med barnens pengar och med våra släktingars pengar.

Det här avsnittet är inte sponsrat, det är ingen som har betalat oss för det. Känner du att det här avsnittet var bra får du gärna stödja oss via Patreon eller använda en av våra reklamlänkar som finns i beskrivningen. Är det något mer vi ska lägga till om oss?

Caroline: Nej.

Jan: Det finns jättemycket mer att säga, men vi tar det vid ett annat tillfälle.

Caroline: Ja, men det är bra.

Varför spara och investera överhuvudtaget?

Jan: En av de viktigaste frågorna att ställa sig är: varför spara och investera överhuvudtaget? Det handlar, som vi brukar prata om, om att ha en välmående ekonomi och ett rikt liv. Att kunna ha det både idag och imorgon, eller i framtiden. När jag är ute och föreläser ibland brukar jag ställa den här frågan, och så får folk svara vad de tycker är viktigt. Då upplever jag många gånger att det handlar om en trygghet. Man vill inte ha kniven mot strupen, utan man vill ha en buffert. Man vill ha en frihet att välja, friheten att kunna resa utan att en chef säger "nej, du får inte semester".

Att ha valfriheten att spendera tid med sina barn eller med en hobby, kunna göra egna val, kunna gå i pension och behålla den livsstil man vill ha, kanske gå i pension lite tidigare. För även om man gillar sitt jobb kanske man inte klarar av att jobba. Kroppen hänger kanske inte med tills man är 70. Eller så kan det handla om ekonomisk frihet, FIRE eller liknande. Så vad det än må vara för dig är det ofta unikt och personligt.

Vi tänker många gånger att pengar är en resurs för att kunna leva det liv man vill leva. Det handlar inte om att dö rikast på kyrkogården. Vi pratar om det här i ganska många andra avsnitt, så vi lämnar det här, men vi håller perspektivet. Varför gör vi det här? Jo, för att kunna ha en välmående privatekonomi. Vi vill kunna klara en chock mot privatekonomin, både idag och i framtiden. Men också kunna välja själva vad vi vill göra med vårt liv, vår tid och våra egenskaper.

Caroline: Snyggt.

Påstående 1: låt pengarna jobba

Jan: Det här avsnittet kommer att innehålla ganska många påståenden som du får läsa, Caro. Och det viktiga är också att säga: många av de här påståendena är ingen naturlag, att det är så här rätt eller fel, sant eller falskt, bra eller dåligt. Det här är våra perspektiv, vår tolkning av forskningen, vår tolkning av snart 350 poddavsnitt och det som har visat sig fungera för oss och för andra människor i communityn. Väldigt lite av det du kommer få höra idag har vi kommit på själva. Mycket av det kan du läsa i andra böcker eller i andra avsnitt. Så vi börjar med första påståendet.

Caroline: De flesta lägger mycket tid och energi på att jobba hårt för sina pengar. Få har fått lära sig hur man sparar, investerar och låter pengarna jobba hårt för en själv. Trots att pengarna är mycket bättre på att jobba än vad vi själva är. De kan jobba när vi sover, de kan jobba 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året och i generationer.

Jan: Ja, och jag tycker jättemycket om det här. Det är ett resonemang som kommer från boken "Den rikaste mannen i Babylon", där man pratar om att pengarna faktiskt kan gå till jobbet, precis som vi kan gå till jobbet. Och de är mycket bättre på att jobba än vad vi själva är. För att ta ett exempel har vi någonting i forumet som vi kallar för 12-12-12-regeln. Det är en sådan här minnesregel. Den fungerar så att om jag sparar 1 200 kr i månaden i ungefär 12 år, så kommer jag sedan kunna få ut ungefär 1 200 kr i månaden resten av livet. Och naturligtvis fungerar det här oavsett belopp. Det måste inte vara 1 200 kr, det kan vara 100 kr, det kan vara 2 000 kr.

Caroline: Men kan du inte berätta lite mer om hur man ska göra? Var ska de befinna sig, pengarna, för att jobba åt oss på det här viset?

Jan: Ja, antagandet här, som vi kommer prata ganska mycket om, är att vi sätter pengarna i arbete. Vi kommer prata om de olika typerna av jobb som pengarna kan ha. I det här specifika fallet är det det som forskningen kallar för att äga allt, att äga hela höstacken, det vill säga en aktieindexfond, som vi kommer till. Men här tänker jag också att i första steget är det så viktigt att komma ihåg: varför gör jag det? Varför ska jag avvara de här 1 200 kr i månaden idag? De hade jag ju kunnat använda till något idag. Men om jag sparar dem i ungefär 10–12 år, så kommer jag få 1 200 kr från den här pengamaskinen månad efter månad.

Påstående 1: pengarna dubblas vart tionde år

Jan: Ett annat sätt, en sådan här minnesregel, är att komma ihåg att pengarna växer. Hur mycket växer pengarna? Då kan man tänka att de dubblas ungefär vart tionde år. Så om jag har till exempel 1 000 kr idag, så kommer de om 10 år vara värda 2 000 kr, om 20 år vara värda 5 000 kr, om 30 år 10 000 kr. När vi pratar om att alla kan ta sin privatekonomi till nästa nivå, och att alla kan bli miljonärer, så handlar det inte om att du plötsligt ska skaffa dig ett extrajobb, jobba ännu hårdare eller jobba övertid. Det handlar om att faktiskt sätta pengarna i arbete.

Det kan också vara något man tänker på när man gör större köp, till exempel bilköp. Behöver jag köpa den lite dyrare bilen? I stället för att köpa en ny bil idag som kanske kostar 500 000 kr, säg att jag köper en begagnad för 200 000 kr och sätter kanske 100 000 kr i min pengamaskin. Då kommer den växa till 100 000, 200 000, 400 000, en miljon på ett antal års sikt.

Och det här kan man leka med. Vi har en sådan här ränta-på-ränta-kalkylator. Många tycker att den är inspirerande, där man kan mata in sina egna förutsättningar: jag är så här gammal, jag vill spara i så här många år, så här mycket i månaden. Vad kan det bli i mitt liv? Min upplevelse är att många tycker att det här är roligt, till och med vår tolvåring, som tänkte "wow, blir det så mycket pengar?".

Caroline: Ja, man kan lätt vilja maxa, "jag sparar hälften av min lön och sätter så mycket i min pengamaskin". Men det blir mycket pengar även om man inte gör det. Alltså även om man inte skulle maxa allt man sparar i den här räntekalkylatorn.

Jan: Exakt.

Caroline: Det är ganska kul att se att man inte behöver maxa det.

Spara, men inte för mycket

Jan: Och jag brukar säga också, ett av våra sista råd idag är: spara, men spara inte för mycket. Det är en överhängande risk. Jag brukar säga så här: i Sverige finns människor som sparar alldeles för lite och som borde spara mer. Men sen finns det de som sparar, och de sparar generellt sett oftast för mycket. Det är väldigt få som har balans. Och om man dör med massor av pengar på kontot kan man faktiskt ställa sig frågan: var det här den bästa användningen av min tid och min energi? Kanske skulle jag ägnat mig mer åt min hobby, eller lagt mer tid på barnen.

Men jag tänkte också att jag vet att vissa är intresserade av ekonomisk frihet, eller FIRE som det brukar kallas. Då är frågan man egentligen ställer sig: när kan jag sluta jobba? När kan jag sluta jobba för pengar? När kan jag leva på avkastningen från den här pengamaskinen som jag bygger? Då har vi också på hemsidan en sådan här FIRE-kalkylator. Där fyller man i: hur gammal är jag, vad är min månadslön, hur mycket sparar jag i månaden? Sen räknar den fram: okej, om du sparar till exempel 20 procent av din lön, då kommer du bli ekonomiskt fri om 37 år, givet att du inte har några pengar alls, ingen bostadsrätt, inget boende eller något sparande överhuvudtaget.

Och det här är ganska roligt, för när jag gjorde den här tänkte jag att det faktiskt är det svenska pensionssystemet. Nu finns det ett annat avsnitt där vi pratar om pension, men i Sverige läggs det av ungefär 20 procent, egentligen ungefär 18,5 procent, av ens lön som sätts av till pension. Och det är ganska roligt, för de flesta börjar jobba när man är ungefär 25, sen jobbar man ungefär i 40 år tills man är 65–68, och sen kan man leva resten av livet på sin pension. Det är egentligen samma princip. Man säger så här: okej, jag vill spara lite extra pengar för att kunna gå i pension tidigare eller ha möjligheten att göra det.

Det coola är att även om man inte behöver sikta på ekonomisk frihet, och jag skulle nästan avråda de flesta från att sikta mot det, så kan någon tusenlapp extra i månaden göra att man känner sig vardagsrik. Och vardagsrik är att jag inte behöver bry mig om vad saker kostar på Ica eller i matbutiken. Så den här FIRE-räknaren är också ganska uppskattad, så det kan man testa sig fram med.

Caroline: Bra, ska vi ta nästa påstående?

Påstående 2: ekonomi är penseln man målar livet med

Caroline: Alla kan ta sin privatekonomi och sitt liv till nästa nivå på ett enkelt och roligt sätt. Ekonomi är penseln man målar sitt liv med, och pengar är en resurs för att göra livet rikt.

Jan: Ibland säger man så här, att man inte pratar om pengar. Men att inte prata om pengar, det är att inte prata om hur jag vill ha livet. Det är så mycket som pengar gör möjligt. Den osynliga avkastningen på pengar är ju tid. Jag kan få välja att prioritera min tid så som jag vill. Så återigen, tesen vi bygger det här avsnittet på är att pengar inte är allt, men pengar löser en hel del problem och skapar vissa möjligheter. Det är svårt att betala hyran med kärlek. Men å andra sidan, vad är det som ofta ger människor mest tillfredsställelse i livet? Det är relationer, som inte har så mycket med pengar att göra.

Men i alla fall, tesen här är att det är bättre att ha pengar än att inte ha dem. Och då ska vi börja investera dem, sätta dem i arbete. Och då är det bästa rådet, det bästa enskilda rådet, just KYS, det vill säga: köp saker, så kallade tillgångar, som skapar inkomster åt dig regelbundet och långsiktigt.

Caroline: Ja, och det här kommer från en bok med samma namn, skriven av Nick Maggiulli, som har gjort flera avsnitt med oss på avsnitt 250 och framåt.

Jan: Där han pratar om så här: om man inte vet någonting om en person och ska ge ett finansiellt råd, vilket är det bästa rådet som har fungerat oavsett hur gammal personen varit, när personen börjat spara och oavsett vad personen kommer att investera i? Då är det "just keep buying". Bara fortsätt köpa saker som genererar dig inkomster.

Två sätt att sätta pengarna i arbete: räntebärande tillgångar

Jan: Tittar vi flera hundra år tillbaka, för jag tror mycket på att vi människor sällan hittar på nya saker, så finns det ett värde i att titta i historien. Då finns det två primära sätt att sätta sina pengar i arbete. Det är att köpa antingen så kallade räntebärande tillgångar. En räntebärande tillgång är att jag lånar ut mina pengar mot en ränta, och jag får ofta en säkerhet under en viss period.

Det jag tror de flesta av oss känner till är liksom motsatsen till ett bolån. Vi går ofta till banken när vi ska köpa vår bostad och säger: "Hej banken, jag har inte råd att köpa min bostadsrätt här för en miljon, så jag behöver låna pengar." Och banken säger: "Absolut, det är okej, vi tar din bostadsrätt som säkerhet och du får låna en miljon kronor, men du får betala oss 4,5 procent om året i så kallad ränta." Och det här lånet löper ett visst antal år. Det är en räntebärande tillgång.

Ett annat exempel på en räntebärande tillgång, förutom det som kallas obligation, alltså ett omvänt bolån, är ett bankkonto. Vi sätter in våra pengar på en bank, vi lånar ut våra pengar till banken, och banken säger: "Titta, du har satt in dina pengar här på det här bankkontot, vi betalar dig 3 procents ränta för att du har pengarna hos oss."

Riskbärande tillgångar

Jan: Den andra typen av tillgång man kan köpa är en så kallad riskbärande tillgång. Där säger man så här: "Okej, vet du vad Caroline, jag ger dig en hundralapp. Jag vill inte ha någon säkerhet, men jag vill ha en del av uppsidan i det här projektet som du vill starta."

Eller till exempel, det kom från en plantering av vete för många tusen år sedan. Då sa man: "Okej, här är pengar för att köpa utsäde. När du har planterat och tagit hand om åkern och sedan skördar vetet, så vill jag ha en del av den vinsten. Jag äger en del av din åkermark." Då har jag rätt till en del av värdeökningen, av den framtida vinsten. Uppsidan för dig, varför du vill ge mig den här möjligheten, är att om skörden slår fel behöver du inte betala tillbaka de här 100 kr till mig. Vi delar på risken.

Så man skiljer på räntebärande tillgångar och riskbärande tillgångar. Andra klassiska riskbärande tillgångar, som vi kommer prata om, är framför allt aktier, alltså en andel i någon annans företag. Och sen det man brukar kalla för reala tillgångar, till exempel en fastighet, eller skog, eller saker som växer av sig självt, eller där det kommer en naturlig utdelning varje år.

Båda de här tillgångarna ger betalt i form av det vi kallar för avkastning eller ränta. Och som vi pratat om, i båda fallen, oavsett om jag lånar ut pengar till dig eller ger dig pengar, så har jag en förväntning om att få en avkastning tillbaka. Det är därför man brukar prata om att ränta är priset på pengar. Vad betalar du för att få min hundralapp?

Ränta-på-ränta-effekten steg för steg

Jan: Det här är grunden till det man brukar kalla ränta-på-ränta-effekten. Och här är det jätteviktigt att man tänker på det i flera steg. Om vi tar ett exempel: vi låtsas att du är en företagare som ska starta ett företag och du behöver pengar till en maskin. För att det ska bli enkelt att räkna, räknar vi på 1 000 kr. Du säger: "Jag behöver 1 000 kr." Och jag säger: "Caroline, jag tror på dig, här är 1 000 kr." Och så kommer vi överens om att du ska betala mig 10 procent varje år. Jag lånar ut till dig. I slutet av år ett, hur mycket pengar behöver du betala mig för de här?

Caroline: Hundra spänn.

Jan: I slutet av år två, hur mycket behöver du betala mig för de här 1 000 kr?

Caroline: Hundra spänn.

Jan: Då kan jag se det som att räntan i steg ett ackumuleras över tid. Efter 15 år har jag fått 1 500 kr av dig, efter 30 år har jag fått 3 000 kr av dig. Det här är inte ränta på ränta. Det här är bara ränta på den initiala tusenlappen. Min tusenlapp är i arbete hos dig.

Men det coola är: när jag haft pengarna hos dig i den tiden, hur mycket har jag fått i ränta?

Caroline: Då har du fått 1 000 kr.

Jan: 1 000 kr, ja exakt. Vet du vad jag tycker är det coola? Då kan jag ta den här tusenlappen och hitta en ny sådan som du, som också vill starta ett nytt företag och behöver en maskin. Och så kan jag starta om, göra exakt samma sak med den här nya tusenlappen. Är ni med? Nu har jag plötsligt en initial tusenlapp som jobbar hos dig och betalar mig ränta, och sen har jag fått nya pengar som jag kan sätta i ett annat jobb. Jag har liksom klonat den här affären. Och hos den andra personen är det ju pengar som det blir ränta på, ränta på den ränta som pengarna tjänade hos dig.

Och det coola är att när de pengarna varit i jobb hos den personen i tio år, då har de tjänat 1 000 kr. Då kan jag flytta dem till en tredje person och få nya pengar.

Caroline: Ja, för då har du 2 000 kr som egentligen bara är räntegenererade.

Jan: Exakt, som genererar nya pengar. Och det är det här jag tycker är så himla fantastiskt.

Caroline: Ja, men det är ett bra exempel. Jag tänker, hur kan man som privatperson, vi kanske kommer in på det sen, själv få effekten av ränta på ränta?

Jan: Exakt.

Caroline: Utan att låna ut till en massa människor.

Ränta på ränta i en aktieindexfond

Jan: Nej, men principen ligger ändå nära, för vi kommer prata om en sådan här aktieindexfond. Du har nämnt ordet nu ett par gånger. Men det är ju att man äger andelar i massor av olika bolag. Så metaforen är faktiskt väldigt nära. Vi ger våra pengar till tusentals företag runt om i världen. När de gör vinst, till exempel om man äger Apple, så gör de en liten vinst varje gång de säljer en iPhone. Och en liten del av den vinsten hamnar i min ficka. Då kan jag köpa lite mer i aktieindexfonden. Oftast sker det här automatiskt, det är inget jag behöver tänka på. Men då växer de här pengarna.

Bara för att ge ett exempel: här har jag ritat upp att de här 1 000 kr med 10 procents ränta har växt på 30 år till 17 500 kr, alltså 17,5 gånger. Och av de här 17 500 kr var det ju 1 000 kr vi började med, 3 000 kr som var 10 procents ränta i 30 år, och resterande 13 500 kr är ränta på ränta. Det är den här effekten, där pengarna växer exponentiellt. Jag brukar säga att pengarna är mycket bättre på att jobba. Vi kan aldrig klona oss själva på det sättet, men pengarna kan absolut göra det.

Caroline: Men det är ju också så att ränta på ränta i början är ganska liten. Men sen efterhand blir det som en snöboll som rullar, och ju större den blir, desto större blir den.

Jan: Exakt. För första gången, när jag lånat ut den där tusenlappen till dig, är det 10 procents ränta och 100 kr. Men där är ingen ränta på ränta. Det är 1 000 kr och 10 procents ränta, det är hundralappen. Sen kommer 10 procent på den hundralapp jag tjänade året innan, och då är det 10 kr. Och 10 kr, det är nästan ingenting på 1 100 kr. År nummer två blir det 31 kr. Det är inte heller så mycket. Men det här växer över tid.

Caroline: Ja, man ska inte förakta de små. Man ska inte förakta många bäckar små.

Jan: Absolut.

Caroline: Ja, men bra. Så jag tänker att vi fortsätter.

Påstående 3: tre tillgångar räcker

Jan: Då tar vi ett nytt påstående.

Caroline: Tricket är att ha ett enkelt och stressfritt sparande. Efter 27 års eget sparande påstår jag att alla klarar sig med bankkonto, räntefonder och aktieindexfonder.

Jan: Ja, och det här är de tre typerna av tillgångar som jag påstår att alla behöver. Bankkonto är inget konstigt. Man behöver ett lönekonto eller transaktionskonto som man får in lönen på och betalar räkningar från. Inget konstigt. Och sen brukar jag ha ett konkret tips: skaffa ett nytt sparkonto på en annan bank eller i en fondrobot, som du har för buffert eller pengar som du använder på kort sikt. Och då kan man förvänta sig från ett bankkonto över lång tid det man kallar för årsmedelavkastning, eller förväntad avkastning, på ungefär 2 procent per år.

Räntefond är helt enkelt att jag lånar ut mina pengar till massor av olika personer, olika länder och olika företag. Jag vill inte ta risken att du inte lyckas med din skörd, utan jag vill ha säkerhet i din bostad. Så jag lånar ut det till tusentals människor som har köpt sina bostadsrätter, och får en liten del i allas boende. För de här obligationerna eller räntefonderna kan man räkna med ungefär 4 procents ränta per år.

Och det som har mest risk, det är aktieindexfonder. Det är att jag ger mina pengar, inte lånar ut dem, utan ger dem i utbyte mot att jag får en del av vinsten och en del av ägandet i massor av olika aktier. En aktie är bara en andel i ett företag. Och ett företag är egentligen bara en massa människor som säljer en produkt eller en tjänst. När de gör det med vinst, till exempel Apple som säljer en telefon med vinst, då får jag en liten del av den vinsten. Och där kan man räkna med en avkastning på ungefär 8 procent per år. Alla våra räkneexempel i avsnittet räknas på 8 procent per år.

Jag brukar också säga: var högst skeptisk om någon erbjuder "det här kommer gå 15 eller 20 eller många fler procent per år". Det är ofta så här: låter det för bra för att vara sant, så är det oftast inte sant.

Håll dig till de tre, ur ett tjäna-pengar-perspektiv

Caroline: Utifrån ett tjäna pengar-perspektiv finns det nästan ingen anledning att spekulera i till exempel enskilda aktier, bitcoin, crowdfunding, peer-to-peer, onoterade bolag eller annat som inte ger en naturlig regelbunden ränta eller utdelning.

Jan: Ja, för det finns så mycket, och det är så många som vill ha ens pengar. Men jag tänker så här: håll dig till det här. Det behövs inte mer än ett bankkonto, en räntefond och en aktieindexfond. That's it.

Caroline: Och du skriver "utifrån ett tjäna pengar-perspektiv".

Jan: Ja, för det kan vara så här: det vi pratar om är ett sätt som fungerar för att bli rik, men det är tråkigt och långsamt. Det ger ingen kick, det är inte spännande, man lär sig inte supermycket av det. Så enligt forskningen finns det andra perspektiv. Man vill investera för att man vill uppleva spänning, den emotionella resan, eller man vill köpa vissa investeringar för att det säger någonting om mig som person. "Jag är en sådan person som investerar i X." Och då får jag till exempel cred. Jag är en sån som investerar i startups, och så får jag gå på tech-scenen, event och så.

Caroline: Ja, och det kanske är spännande.

Jan: Det är superbra, men sorry, det är inget du kommer tjäna pengar på. Eller sannolikheten att du kommer tjäna pengar på det är väldigt låg. Därför försöker jag vara tydlig: utifrån ett rent "ge mig bäst odds för att tjäna pengar"-perspektiv finns det i princip ingen anledning att ta något annat än bankkonto, räntefond och aktieindexfond.

Forskningen: 100 procent av professorerna instämmer

Jan: Och jag tänker så här, att forskningen är väldigt tydlig. Det finns en amerikansk undersökning där man ställer frågor till olika professorer i olika ämnen. Man tog fram 92 stycken professorer i Europa och i USA, och ställde följande fråga till dem: kan en investerare förvänta sig ett bättre resultat från att äga en väldiversifierad, billig och passiv aktieindexfond, snarare än att äga ett fåtal enskilda aktier?

Det de frågade var alltså: ska man göra det som det står i tidningen, det som skickas i alla nyhetsbrev, "det här är aktien du skulle ha ägt, det här är aktien som har gått upp mest, läs den analysen", eller ska man bara köpa alla bolag i hela världen, alla branscher, alla storlekar? Då instämde eller instämde 100 procent av de här professorerna helt. Det var ingen som sa "kanske", och definitivt ingen som inte höll med om det här påståendet. Så jag påstår att det finns en väldigt tydlig konsensus i forskningen.

Caroline: Var det ekonomiakademiker?

Jan: Ja, ja, bara. Och det var från Harvard, Yale, alltså de största universiteten. Och det finns för dig som vill ha "okej, vad är källan?", på varje slide i vårt bildspel har vi källan och många gånger även länkar.

Forskningens sammanfattning: hela höstacken

Jan: Min sammanfattning av forskningen låter så här. Vår tolkning av konsensus i forskningen är:

Spara i hela höstacken i stället för att leta nålar. Spara i alla bolag, i alla länder, i alla storlekar, i alla branscher, så billigt som möjligt. Spara långsiktigt, regelbundet och automatiskt i en global aktieindexfond som bäst motsvarar höstacken.

En global aktieindexfond, jag påstår att det är den bästa uppfinning som finansbranschen har gjort. Finansbranschen generellt tycker jag hittar på mest skit, men det här är briljant. Det här kom man på på 70-talet. Då satt man och funderade, det var Jack Bogle i USA, på ett företag som hette Vanguard. Han tänkte: det är jättestökigt för mig att ta min tusenlapp och sprida ut den till hundratals bolag. Då sa han: "Vet du vad, vi gör så här: vi går ihop massa småsparare, lägger ihop våra pengar i en påse, och sen har vi någon som tar den här påsen, den stora påsen med pengar, och sprider ut den på så många bolag som möjligt." Det är vad en indexfond är.

När man investerar i en aktieindexfond blir man delägare i hundratals, om inte tusentals, olika aktier. När man pratar om en global aktieindexfond blir det naturligtvis flera tusen bolag i hela världen. Då blir min hundralapp, för det går att börja investera med bara en hundralapp, några kronor i Apple, några ören i SEB, några ören i Hennes & Mauritz, några ören i Samsung, några ören i världens största och mest kända bolag.

En av de bästa aktieindexfonderna är en fondrobot som vi kommer prata om, som heter Lysa. Där sprids den här hundralappen ut på över 7 000 bolag, i alla länder, i alla branscher, i alla storlekar. Så för mig är det det ultimata: lägg inte alla äggen i samma korg. Den ultimata riskspridningen eller diversifieringen. Och därför är det också okej att man lägger alla sina pengar i en enda fond. För det är inte att lägga alla äggen i en korg, utan de sprids ju ut runt om i världen. Så en global aktieindexfond är så nära forskningen man kan komma. Vi har andra avsnitt som går igenom det, men det här är det som kallas CAPM, som man fick Nobelpris för, faktiskt flera, flera gånger.

Att äga en indexfond är att fånga mänsklig drivkraft

Jan: När man investerar i den här aktieindexfonden är det lätt att man glömmer bort att det är att jag äger andelar i företag. Företag är människor. Vad är det vi människor har? Jo, vi har en drivkraft och en önskan om att ha det lite bättre idag än vad vi hade det igår, eller lite bättre imorgon. Vi vill att våra barn ska ha det bättre än vad vi själva har. Och den här drivkraften, den här önskan, är ju därför vi inte bor i grottor, det är därför vi utvecklar saker hela tiden. Så att köpa en indexfond är att fånga mänsklig drivkraft. Det blir lite som att säga så här: tror man inte på aktier, så är det som att säga att man inte tror på mänsklig drivkraft.

Det andra som är bra är att en sådan här global aktieindexfond idag går att köpa hos i princip alla banker. Vi kommer ge konkreta förslag. Känns det förståeligt?

Billig: leta avgift, inte stjärnor

Jan: Och då kommer vi till vad forskningen alltid säger: billig. Och här luras vi ofta att tro att det som är dyrare är bättre kvalitet. Det stämmer om man köper ett par jeans, då är ofta ett par dyrare jeans bättre kvalitet. Caroline är skeptisk.

Caroline: Ja, men det stämmer till viss del.

Jan: Men okej, i alla fall, i sparande är det tvärtom. Låg avgift tenderar att hänga ihop eller korrelera med god avkastning. Så det är mycket, mycket bättre att kolla på låg avgift än till exempel olika fondbetyg med stjärnor eller liknande. Vi har ett avsnitt, jag tror att det är 123 eller liknande, där vi går igenom det här med stjärnor och fondbetyg. Det har ingenting med varandra att göra. Tvärtom är det ofta så att en fond med fem stjärnor tenderar att gå sämre i framtiden än fonder med ett lägre antal stjärnor. Så bli inte lurad av det här.

Rekommendationen "billig" är så här: betala aldrig mer än 0,2 till 0,4 procent för en aktieindexfond, och för en räntefond betalar du inte mer än 0,4 till 0,6 procent. Räntefonder är generellt dyrare än aktieindexfonder, för det är en mer ineffektiv marknad.

Räkneexempel: vad avgiften kostar

Jan: Och här tänkte jag ta ett exempel. Man kan tycka så här om 1 procents avgift, alltså att fonden kostar 1,4 procent, vilket är snittet för fonder i Sverige. Man kan tycka att 1,4 procent i avgift eller 0,4 procent i avgift inte spelar så stor roll. Men jag säger: jo, det spelar roll. Vi har på hemsidan en sådan här jämför-två-fondavgifter-räknare, bara för att se vilken skillnad det blir.

Så jag gjorde ett enkelt exempel. Vi sparar 1 000 kr i månaden i 25 år med 8 procents ränta. När man gör en sådan här jämförelse är det bäst att utgå från vad det hade blivit om det inte fanns någon avgift, för då har vi något att jämföra mot. Om jag sparar i 25 år, det är 300 månader, 1 000 kr i månaden, alltså 300 000 kr, det är det jag har satt in. Pengarna har, med ränta på ränta, växt med 647 000 kr, så totalt har jag ungefär 947 000 kr.

En fond med 0,4 procent i avgift har då, i stället för att ha växt med 647 000 kr, bara växt med 586 000 kr. Så jag kommer få ut ungefär 886 000 kr, eller 93 procent av det teoretiska maxvärdet. Fonden med 1,4 procent har bara växt med 450 000 kr i stället för 580 000 kr. Det vill säga att jag bara kommer få ut ungefär 750 000 kr, eller ungefär 79 procent av det teoretiska maxvärdet. Så i det här fallet skiljer det mer än 100 000 kr på slutresultatet på de här pengarna jag får ut. Det gör en jättestor skillnad. Jag har betalat nästan 70 000 kr mer i avgifter, och jag har fått en lägre avkastning.

Och om man vill finns det en enkel tumregel att komma ihåg. Hur mycket förlorar jag till följd av avgiften? Hur stor roll spelar avgiften? Tumregeln är ungefär avgiften gånger sparhorisonten. Det är förlusten i form av avgift. Så om jag har 100 kr i totalt värde och en avgift på 0,4 procent i tio år, så är det ungefär 4 kr som går bort i avgifter. Har jag 1,4 procent i avgift i tio år, då är det ungefär 14 kr. Så det är skillnaden mellan att jag får ut 96 kr och att jag får ut 86 kr. Det är en ganska enkel tumregel att komma ihåg.

Påstående 4: fondroboten är det bästa valet för de flesta

Jan: Jag tänker att vi går vidare. Om vi nu ska börja smalna in och konkretisera det här.

Caroline: Det bästa valet för de flesta är en så kallad fondrobot. En all inclusive-tjänst som hjälper dig att spara i linje med forskningen. Den hjälper dig att välja rätt kombination av bankkonto, aktieindexfonder och räntefonder, samt göra rätt med skatt, månadssparande och allt annat.

Jan: Ja, och det är viktigt att komma ihåg att en fondrobot aldrig är bäst på varje enskild faktor. Den försöker inte optimera så här "det här är den lägsta avgiften" eller "det här är den bästa avkastningen". En fondrobot tar hem priset som det bästa alternativet genom att den är tillräckligt bra på alla områden. Det handlar om att det är enkelt att komma igång, det är en tillräckligt bra avgift, det är tillräckligt bra fonder de väljer, och det kräver inget intresse, engagemang eller kunskap. Så en fondrobot är helt enkelt bäst utifrån alla möjliga aspekter eller perspektiv.

Och rent konkret: vi själva har placerat majoriteten av våra egna, barnens, min mammas, släktens, vänners och våra företags pengar i en fondrobot som heter Lysa. Kostnaden för Lysa är ungefär 0,4 procent. Vill man ha ett alternativ till Lysa, för jag rekommenderar inte bara en fondrobot, så använder vi faktiskt också en annan som heter Opti, som är lite dyrare än Lysa och kostar mellan 0,6 och 0,8 procent.

Så enkelt kommer du igång

Jan: Det här är superenkelt att komma igång med. Det tar på riktigt mindre än 10 minuter att komma igång med en sådan här pengamaskin och få tillgång till den här ränta på ränta genom att investera sina pengar hos Lysa eller Opti. Det gör man antingen genom att, har man en iPhone går man till App Store, har man en Android går man till Google Play, och så söker man på Lysa eller Opti. Eller om man är lite gammeldags som jag, så går man in på lysa.se eller opti.se och följer deras guide. Man fyller i sitt namn och sina uppgifter, sen trycker man nästa, nästa, nästa, "jag håller med", nästa. Och så är det färdigt.

Om man tycker att det här avsnittet är bra, om man gillar det vi gör, får man jättegärna använda vår reklamlänk som finns i beskrivningen. Men för tydlighetens skull kan vi säga så här: vi har inget ägarintresse i något av de här två bolagen, vi har placerat våra egna pengar hos båda, så vi har skin in the game, och ingen har betalat oss för att bli nämnd i det här avsnittet. Det vill jag ha tydligt, för transparensens skull.

Sen brukar det ofta uppstå massa frågor: vem äger de här och var placeras pengarna? Finns det ett hållbart alternativ? Men alla de frågorna finns besvarade i ett separat avsnitt, till exempel avsnitt 338 för Lysa, eller så har vi en länk till sådana här 40 vanliga frågor om fondrobotar. Och naturligtvis kan du ställa en fråga i forumet också. Men det vanligaste är: det finns hållbart sparande, och de har jättebra kundtjänster, båda företagen. Är det något vi ska lägga till om Lysa eller Opti, Caro?

Caroline: Nej, men det är bra. Ja.

Bonustips: kolla din premiepension och tjänstepension

Jan: Så det var liksom det första konkreta tipset. Det andra konkreta tipset är att det här med att spara brett, globalt, billigt, långsiktigt och regelbundet, det gäller ju på alla områden. Ett bonustips här är att faktiskt kanske till och med pausa och logga in på pensionsmyndigheten.se och kolla att du har något som heter AP7 SÅFA som ditt förval i premiepensionen. AP7 SÅFA är precis som Lysa eller Opti en global aktieindexfond med väldigt låg avgift och liksom supermånga innehav. Och det fina är att om du inte har varit intresserad av din pension hittills, så är det högst sannolikt det alternativet som du har.

Och det fina är också det här: grattis, för nästan alla sådana här rapporter som Pensionsmyndigheten släpper visar att den som är lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad har fått en bättre avkastning än de som har gjort egna fondval och varit inne och pillat och meckat. Och det har vi gjort. Vi har gått tillbaka.

Caroline: Ja, jag har bytt tillbaka.

Jan: Precis, du har ju varit mycket duktigare än mig där. Så det är en sådan grej att kolla. Redan här är faktiskt ett bra tillfälle att ta en paus och öppna ett konto på Lysa eller Opti, och kolla på pensionsmyndigheten.se.

Sedan finns det ibland tillfällen då man inte kan välja Lysa eller Opti, alltså inte kan välja en fondrobot. Och tyvärr kan man inte välja AP7 SÅFA utanför premiepensionen, vilket är supersynd. Då får man gå till andra alternativ, till exempel i sin tjänstepension som man har via arbetsgivaren. Och då finns det ett antal olika sådana här globala aktieindexfonder. Vi har en sammanställning i forumet som vi uppdaterar kontinuerligt med förslag på sådana här globala aktieindexfonder hos respektive storbank. Så är du kund på Swedbank, Avanza, Nordnet eller Handelsbanken, så har vi tips på vilka fonder vi tycker är bäst hos respektive leverantör. Några som vi brukar enas om i forumet att de är bra är DNB Global Index, Avanza Global eller Avanza Auto, Storebrand Global All Countries, Länsförsäkringar Global eller AMF Aktiefond Global. Men kolla gärna länk i beskrivningen, så har du en uppdaterad lista.

Caroline: Bra.

Forskningen kontra media

Jan: Och jag tänker så här: nu när vi börjar konkretisera det här ska vi också prata lite om risk och om forskningen. Men här är det också väldigt viktigt att komma ihåg att det tyvärr är väldigt, väldigt vanligt inom finansbranschen att man bortser från forskningen. Man går i stället på "så här har jag gjort", eller "det här är vad som skrivs i media". Då är det viktigt att komma ihåg att till exempel medias uppgift inte är att du och jag ska tjäna pengar. Medias uppgift är att hålla din uppmärksamhet, för då kan man sälja annonser.

Så det kan vara så att din aktieintresserade släkting inte kommer hålla med, och grupper i sociala medier som du är med i kanske inte heller kommer hålla med om det här med globala indexfonder eller fondrobotar. Men det är vad forskningen faktiskt säger, och vi har också massor av referenser i beskrivningen eller i forumet, där vi har intervjuat flera olika professorer och refererat till flera olika böcker, som till exempel Småspararguidens bok. Där finns också ett fantastiskt klipp med Eugene Fama, som vann Nobelpriset 2013 för passivt, globalt sparande, alltså teorin bakom det.

Caroline: Jag tycker att det kan bli så när man börjar intressera sig för sina pengar och sitt sparande, att man då också kanske ska läsa tidningar, som Dagens Industri eller andra tidningar och media som behandlar ämnet investeringar och pengar. Och det kan man göra. Jag gillar också att läsa sådana tidningar, men jag är noga med att de inte berättar för mig hur jag ska investera mina pengar. Det är lite underhållning kanske. Eller så skriver de någon annan intressant artikel, jag vet inte, om societeten i Kina, sånt tycker jag om att läsa om. Så jag är noga med: vad ger de tidningarna mig, och vad gör jag med mina pengar? Det är inte samma sak.

Klipp: Eugene Fama om finansiell pornografi

Jan: Men jag tänker så här, jag klipper in här Eugene Fama, som på tre minuter pratar om det. Så varsågod.

Reporter: På tisdag delas årets Nobelpris ut. Rapport har träffat ekonomipristagaren Eugene Fama, som sågar svenskarnas vanligaste fondsparande. Han menar att de avgifter som vi betalar till fondförvaltarna för att hitta vinnaraktier på börsen oftast är bortkastade pengar.

Eugene Fama: Evidence is that the money is on average wasted.

Reporter: But they say that they find the winners.

Eugene Fama: They do, but the evidence is they don't.

Reporter: När svenskarna sparar i aktiefonder går nästan 9 av 10 kronor in i aktivt förvaltade fonder, som påstår att just de är bättre än alla andra på att slå index, alltså snittet för hur det går på börsen. Men Nobelpriskommittén belönar Eugene Fama för forskning som visar att de flesta som ser ut som börsvinnare idag oftast inte är så skickliga som de påstår. Resten av deras arbete är att de bara hade tur. Så vad är slutsatsen för en genomsnittlig person?

Eugene Fama: De är bättre på att köpa passiva indexfonder och betala väldigt låga avgifter.

Reporter: Svenska småsparare betalar varje år miljarder i förvaltningsavgifter till de stora fondjättarna för att de ska hitta vinnaraktierna. Frågan är bara hur de motiverar sina höga avgifter, om det nu är som forskningen visar, att framgång på börsen snarare är en fråga om tur än skicklighet.

Fondförvaltare: Vi tror, och är besjälade av tanken, att vi med vår kraftfulla analysapparat ändå ska klara av att hitta en portfölj, ett gäng, ett antal fonder, som klarar av att som grupp gå bättre över tid. Det har vi tänkt att lyckas med.

Reporter: Men allt fler svenskar väljer ändå bort aktiv förvaltning till förmån för indexfonderna, som ofta är tre gånger billigare. Från att de knappt fanns på radarn står indexfonder idag för drygt 11 procent av sparandet i aktiefonder, trots att fondjättarna gör allt för att tala tyst om den sparformen. De andra storbankerna vill inte ens ställa upp på en intervju om utvecklingen. Men kan det vara så att de stora fondspelarna helst inte vill att kunderna ska välja de här billigare indexfonderna, för att man tjänar mindre på det?

Fondförvaltare: Jag kan inte svara för hur andra ser på saken. Vi har både indexfonder och aktivt förvaltade fonder i vårt sortiment. Vi hjälper våra kunder att välja det som vi tror passar kunden.

Reporter: Nobelpristagaren Fama har i alla fall valt indexfonder för det mesta av sitt sparande. Han avfärdar tanken på att man skulle kunna förutsäga vilka enskilda aktier som kommer gå bra imorgon eller nästa år. Vad tycker du om att finansiella medier gör de här historierna varje gång? "Det här var vinnarna förra året, och det här är fonderna du borde köpa, baserat på tre års..."

Eugene Fama: Finansiell pornografi. Det är underhållning. Det är underhållning. Det är underhållning.

Trust but verify

Jan: Jag tycker att det är fantastiskt, för han säger precis som du, att det är ju entertainment. Det är ren underhållning. Han går till och med så långt att han kallar det för finanspor. Så jag tänker så här, jag gillar det här engelska uttrycket: trust but verify. Och jag upplever så här, att vi har gjort det här så pass länge att jag känner mig ganska trygg i att om du kollar vad forskningen säger, inte vad media säger, så kommer du se att mycket av det vi säger bekräftas där.

Bra. Så om man ska sammanfatta det här: vad är det forskningen säger, varför pratar vi om den här globala aktieindexfonden, varför pratar vi om de här fondrobotarna? Läs, Caroline.

Påstående 5: nio av tio proffs slår inte index

Caroline: Nio av tio proffs slår inte en indexfond över tid. Studier visar att det i många fall är bättre att singla slant än att lyssna på rådgivare, tidning eller expert som uttalar sig om framtiden. Framgång på börsen påverkas mer av tur och slump än skicklighet.

Jan: Så här citerar vi egentligen det Eugene Fama säger. Och det är roligt, för det finns en amerikansk organisation som heter SPIVA, som har hållit räkningen i över 20 år på hur det går mellan de som är aktiva, som tror att om du bara lägger tid, energi och engagemang så kan du få ett bättre resultat än alla andra, kontra oss alla andra som bara säger "vet du vad, jag vet inte vilka aktier som kommer gå bättre än andra i framtiden, så jag köper bara allt, jag köper alla bolag i hela världen, alla branscher, alla storlekar".

De visar extremt tydligt att om man tittar i USA så har 93 procent av alla professionella aktörer som investerar i amerikanska aktier inte slagit ett amerikanskt index. Tittar man på europeiska professionella förvaltare så är det 89,7 procent som inte har slagit den här indexfonden på tio år. Så de flesta proffs klarar inte att slå index över tid.

Och jag tycker det här är roligt, för vi intervjuade de här SPIVA-personerna, vi intervjuade domarna i den här jämförelsen mellan det som kallas aktiv förvaltning och passiv förvaltning, i avsnitt 302. Och det de konstaterade, deras slutsatser från 20 års data, var så här: de flesta professionella investerare underpresterar mot index den mesta av tiden. Sannolikheten för att få ett sämre resultat än den här indexfonden ökar typiskt sett ju längre tidsperioden är. Bra avkastning i en period, till exempel det senaste året, tenderar inte att hålla i sig. Det vill säga, alla de här mejlen, eller det som kommer i Expressen: "Det här är de bästa fonderna jag har", "det här är fonderna miljonärerna köpte", eller "det här är fonderna du skulle ha ägt". Helt meningslöst, eftersom bra avkastning inte tenderar att hålla i sig. Och de här slutsatserna gäller oavsett vilket land man tittar på, oavsett vilken typ av fonder man tittar på, oavsett vilken tidsperiod eller vilket tillgångsslag man tittar på.

Om inte proffsen lyckas, och proffsen har läst på handelshögskolor, de har team, de har research, de har alla möjliga verktyg, de gör det här dygnet runt, och de klarar inte att slå index, vad är sannolikheten att du och jag ska göra det på fritiden?

Slumpen och strategisk mediokritet

Jan: Och sen finns det även andra förklaringar till det här, som är ännu värre. Men det har vi i andra avsnitt, ett avsnitt som heter "Paradox of skill", som säger att det handlar väldigt mycket om slump. Att man inte får betalt för att lägga ner tid. Och det är det som är så ointuitivt med sparande: i sparande vinner den som är lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad, inte den som kan mest, gör mest och engagerar sig mest. Och det är ofta svårt för oss att ta in, eftersom vi är så vana, från träning, från jobbet eller från skolan, vid att den som gör mest får bäst resultat.

Ska vi ta nästa påstående?

Caroline: All avvikelse från en indexfond introducerar en extra beteenderisk och minskar ofta den riskjusterade avkastningen.

Jan: Ja, så forskningen är tydlig: alla val som inte är en indexfond är ofta sämre. Det behöver inte vara så, men i de flesta fall är de sämre. Ska du ta nästa?

Caroline: Ju fortare du inser att du är medioker, och att det är okej, desto mer pengar kommer du att tjäna över tid. Att du dessutom kommer hamna i topp 10 procent eller topp 25 procent och tjäna mer pengar än de flesta andra, det är en bonus.

Jan: Så vi kommer prata om det här med strategi, att målet för ett sparande bör vara strategisk mediokritet.

Reklampaus: Patreon

Jan: Jag tänkte att vi ska ta en kort liten reklampaus. Där tänkte vi säga att vi har en Patreon-community med ett antal människor som stödjer oss och gör det möjligt för oss att lägga ner researchen och tiden för att göra den här typen av presentation. Så du får väldigt gärna sponsra oss via Patreon. Tanken är inte bara att det ska vara välgörenhet, utan tanken är också att du ska få en struktur för att få en bättre ekonomi och ett rikare liv med den här communityn. Vi har massa extra avsnitt, vi har digitala träffar, vi har haft besök ute hos den här fondroboten Lysa och andra träffar i verkligheten. Så jag vill egentligen säga tack till dig som är med på Patreon och gör det här avsnittet möjligt, och tack till dig som överväger att sponsra och stödja oss via den här Patreon-communityn och vara med på den här resan. Man kan läsa mer på patreon.com/rikatillsammans eller via länk i beskrivningen.

Caroline: Snyggt.

Tillbaka till strategisk mediokritet

Jan: Så om vi hoppar tillbaka till den här strategiska mediokriteten. Vad SPIVA har visat, när de har gått igenom de här 20 åren, är att om du och jag bara äger vårt index, som varje år kommer vara medioker eftersom det är ett snitt av marknaden, så kommer vi på 10, 15, 20 års perspektiv hamna i toppen av alla i avkastning. Inte för att vi är så himla grymma, utan för att tyvärr alla de andra är ganska dåliga och underpresterar mot index. För om 90 procent av alla fonder underpresterar mot index, så betyder det att vi som inte underpresterar mot index, vi kommer hela tiden hamna högre och högre upp i den här listan.

Risk på kort sikt, förutsägbarhet på lång sikt

Jan: Så nu har vi pratat om varför man ska spara och hur man ska spara. Nu tänkte jag att det sista vi ska ta är att prata lite om riskerna, och varför det är så viktigt att spara långsiktigt så att du också får både fördelarna och några av nackdelarna.

Caroline: På kort sikt är marknaden slumpmässig och du har oddsen emot dig. På lång sikt är den förutsägbar och oddsen flyttar till din sida. Låt tiden bli din bästa vän. Den sänker risken och jämnar ut avkastningen.

Jan: Ja, så tittar man på till exempel den svenska börsen mellan 1870 och 2023, så kan man se att de bästa åren kan Stockholmsbörsen, till exempel 1999, gå plus 70 procent, så att en hundralapp den första januari var värd 170 kr i slutet av december. Och några av de sämsta åren har min hundralapp den första januari varit värd 60 kr i slutet av december. Det hände till exempel 2008, under finanskrisen. Så ett enskilt år kan börsen slå väldigt, väldigt mycket. Och ibland är det till och med så att vissa sådana här negativa år följer på varandra. Man har kanske ett, två, tre år efter varandra. Då är det inget konstigt att värdet kan gå ner ordentligt på sikt. Det är därför vi pratar om riskbärande tillgångar.

Då brukar man prata om det som kallas drawdowns, alltså hur långt ner det kan gå. Och det är inte ovanligt att om man sparar i 10 eller 20 år, så kommer man vara med om att värdet halveras. Så det är viktigt att komma ihåg att det finns en risk, och det är den risken vi får betalt för. Du kan läsa här:

Caroline: För tydlighetens skull: allt sparande, även i indexfonder, innebär en risk. Du kan förlora hela eller delar av ditt insatta kapital. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Man kan läsa mer på rikatillsammans.se/villkor.

Tiden är din bästa vän

Jan: Så om börsen kan gå ner och man kan förlora halva värdet på kort sikt, vad ska man göra? Är det ett kasino? Nej, det är det inte. Tricket är att på lång sikt är börsen mycket mer förutsägbar. Så om man, i stället för att titta på att jag bara sparar på ett års sikt, där det kan gå hur som helst, tittar på att jag sparar på tio års sikt, alltså i stället för första januari till 31 december, tittar jag från första januari till 31 december tio år senare. Jag har en tioårig sparhorisont. Då finns det till exempel ingen tioårsperiod sedan andra världskriget som har gått back på Stockholmsbörsen.

Och det blir väldigt tydligt, vi har en illustration här, som visar att för varje år jag lägger på i sparhorisont, så blir avkastningen jämnare och jämnare. På ett års sikt, du vet de här artiklarna i media, "hur kommer börsen gå nästa år?". Det korrekta svaret enligt forskningen skulle vara: med ganska stor sannolikhet någonstans mellan minus 40 och plus 70. Men problemet är att det inte är så hjälpsamt, eftersom det är ett spann på 110 procentenheter. Medan om vi säger att jag sparar på tio år, då är spannet minus 7 till plus 32. Spannet blir mindre och mindre. Och tittar vi på en tioårig sparhorisont, då är sannolikheten att gå plus över 93 procent. Tittar man på sannolikheten att gå plus på en 25-årig sparhorisont, så är den över 99 procent.

Så tiden är vår bästa vän. För varje år vi lägger på i sparhorisont ökar sannolikheten för att gå plus, och vi kommer närmare och närmare de där åtta procenten i årsgenomsnitt, eller årsmedelavkastning. Men bara för att vi pratar om åtta procent i årsmedelavkastning, är det viktigt att komma ihåg att det enskilda året nästan aldrig kommer vara åtta procent. Om vi tar till exempel 2022, då var det minus 22 procent. Tittar vi på 2021 var det plus 39, 2008 var det minus 39, 2019 plus 35, och 2023 ter det sig hamna någonstans runt 17–18 procent.

Favoritgrafen: en krona genom generationerna

Jan: Så tiden är vår bästa vän. Och trots att vi pratar om det här, att det finns en risk och att jag kan förlora, så är det här en av mina favoritgrafer. Där har jag tittat på sparhorisonten över långa tidsperioder. Vad har det blivit för någon som är född på 50-talet och är 70 år gammal? Vad har det blivit för någon som är 60 år gammal, eller 50 år gammal? Alltså alla tioårssteg i generationer. Och jag tycker att det är så himla coolt, för en krona investerad har för en 70-åring växt till 343 kr. De här pengarna har växt på ränta 343 gånger. Sen för en 60-åring 135 gånger, för en 50-åring 110 gånger, för en sådan som mig, en 40-åring, 37 gånger, för någon som är född på 90-talet 16 gånger, för en 20-åring 6 gånger, och säg till exempel för vår tioåring, någon som är född 2014, så har pengarna växt 2 gånger.

Nästan oavsett när man är född, så går börsen upp. Över tid går börsen upp. Och det handlar om just det där att jag har tagit en risk. Om jag bara sitter still i båten och låter pengarna jobba för mig, så kommer pengarna växa. Och den enda skillnaden mellan att det är 2 gånger för tioåringen och 343 för 70-åringen, det är bara att 70-åringen har suttit i båten längre. Så jag tycker att det här är så här sjukt inspirerande. Jag vet inte vad du tänker?

Caroline: Jo, men jag tycker det är spännande att 70-åringen har 343 kr och 60-åringen 135. Att det ändå är ganska stor skillnad där, just i det lilla tioårsspannet. Och det kanske är förklaringen, att det blir mycket pengar mot slutet.

Jan: Ja, för att komma ihåg, en av de första tumreglerna var att pengarna dubblas vart tionde år. Så här är ju tio år. Vad kommer hända? Då går det från 135 till 270. Så skillnaden är inte så stor, men de här åren gör enormt stor skillnad. Och det är därför jag alltid säger så här: det bästa tillfället att börja spara var för 20 år sedan, eller typ när man föddes. Näst bästa tillfället är idag. Så börja idag. Och du som är ung och lyssnar på det här, grattis, för du har världens chans, världens möjlighet att börja med det här. Det är därför jag säger så här: pausa och öppna det där kontot på en fondrobot redan nu.

Kortsiktigt sparande och rätt balans

Jan: Så det här är ju viktigt för det långsiktiga sparandet. Men det gäller också att ta hänsyn till att man ibland har ett kortsiktigt sparande. Vi vill byta lägenhet, eller liknande. Du kan läsa här, ett av de sista påståendena:

Caroline: Balansera risken med en kombination av räntor och aktier baserat på sparhorisont. Sitt still i båten oavsett vad marknaden gör, så att dina pengar slipper utsättas för irrationella misstag som ofta kostar 30 till 40 procent av avkastningen. Då kan de göra det som de är bäst på, att tjäna nya pengar till dig.

Jan: Ja, så jag tänker här, som vi tittade på i den förra grafen, att det handlar om att sitta still, bara vara investerad, trots att vi har sett kriser, vi har haft krig, vi har haft finanskris, vi har haft pandemi. Pengarna har växt med de här multiplarna, inte med procent, alltså med antal gånger.

Caroline: Men jag tänker på det du menar med att sitta still i båten. Det är ju att inte hålla på att logga in och ta ut pengar när man tycker "men nu är det nog, nu går marknaden ner". Vi har ju fått sådana frågor under pandemin: ska vi ta ut pengarna nu?

Jan: Ja, för börsen gick ner 30 procent på 30 dagar.

Caroline: Ja, och det är lätt att hamna där.

Småspararen slår inte index

Jan: Exakt. Och det är så här, det finns massor av undersökningar som visar just att vi investerare, eller småsparare, generellt är väldigt dåliga. Det är därför jag säger att genomsnittsavkastningen för index är 8 procent. Men till exempel J.P. Morgan släppte en rapport där de tittade på hur det gick för index mellan 2012 och 2021. För de som bara hade ägt den här aktieindexfonden i hela perioden, då hade de fått 16 procent avkastning per år, medan den genomsnittliga spararen bara hade fått 8,7 procent under samma period. Så man hade underpresterat ganska mycket, och det beror på att vi köper saker när de är dyra, för det är då de har gått upp och hamnat i media. Och sen får vi panik när det rasar, och så säljer vi när det är billigt. Vi gör precis tvärtom mot det här köp billigt, sälj dyrt. Och det här var en rapport från J.P. Morgan.

Tittar man på Avanza ser man också att den genomsnittliga småspararen inte slår index. Av de senaste 15 åren har småspararen underpresterat ganska mycket, 12 av 15 år. Och jag gjorde ett räkneexempel vid ett tillfälle: om man tar den genomsnittliga småspararen och ser hur det har gått för dem på Avanza, kontra att äga en svensk indexfond, så är skillnaden på ett sparande på 1 000 kr i månaden i 15 år en skillnad mellan att ha 500 000 kr och att ha 300 000 kr. Så det är en jättestor skillnad.

Jag brukar säga det här att pengarna dubblas vart tionde år. Men det gäller ju att du får 8 procent. Om du bara får de här 5 procenten i avkastning, då är det inte att pengarna dubblas vart tionde år. Då går det inte 2, 5, 10, 20, 50, utan då går det 2, 2, 3, 4, 5 och så vidare. Så det är jätte-, jätte-, jätteviktigt att sitta still i båten.

Anpassa risken efter sparhorisonten

Jan: Och det är därför det också är viktigt att man har pengar man ska använda på 0–2 år kortsiktigt. De ska inte vara investerade i en indexfond, utan de ska vara till 100 procent på ett bankkonto. Det är bara pengar som jag kan ha på en sparhorisont på 10 år eller fler som ska vara investerade i en sådan här aktieindexfond. Och sen de här pengarna som jag inte riktigt vet när jag behöver, till exempel om 3–9 år, ja, men de kan man ha 50–50, alltså 50 procent i aktier och 50 procent på räntor.

Och det fina där är att man får hjälp med det i en sådan här fondrobot, vilket är en av anledningarna, ytterligare en anledning, till att jag brukar rekommendera Lysa eller Opti. För de hjälper en att anpassa sparandet och risken till sparhorisonten. Och de hjälper en att sitta still i båten när det blåser.

Tillbaka till sammanfattningen

Jan: Så jag tänker att vi ska sluta där vi började, med sammanfattningen. Vi läser sammanfattningen en gång till:

Månadsspara regelbundet och långsiktigt i en billig, global och passiv aktieindexfond eller fondrobot. Sitt still i båten, var lat, passiv, oengagerad, ointresserad och oinloggad, för att om 10–20 år ha tjänat mer än de flesta.

Konkreta exempel är Lysa, Opti, DNB Global Index eller en annan aktieindexfond som max kostar 0,4 procent i avgift. Känns det förståeligt?

Caroline: Ja, jag tycker det. Men vi får väl höra i kommentarerna.

Jan: Ja, jag tror det också. Men jag upplever att det finns ett jättestort djup i de här meningarna. Jag har inte valt de här orden bara för att, utan varje ord har ganska mycket betydelse för mig. "Var lat, passiv", ja, men du vet, vi har SPIVA på det där. "Tjänat mer än de flesta", ja, för att de flesta underpresterar mot index. Sitt still i båten, så att du inte underpresterar och får alla de här åtta procenten per år, och så vidare.

Spara, men glöm inte att leva

Jan: Och jag vill också säga så här: nu har vi pratat nästan en och en halv timme om sparande och vikten av att tjäna pengar. Men jag vill också säga så här, att för de flesta som sparar finns det ett väldigt, väldigt tydligt samband, att ju äldre man blir, desto rikare blir man. De flesta är som rikast när de dör. Och det hänger ofta ihop med, vi brukar skoja med min mamma som är 70 men fortfarande sparar, för hon har sparat hela livet. Vi brukar skoja med henne: "Mamma, du är 70 år gammal, vad sparar du till?"

Så där vill jag verkligen, som ett av våra sista påståenden, ställa två frågor:

Tänk om livet går ut på att skapa minnen som vi kan bli nostalgiska över som äldre, eller att få lösa problem som vi själva väljer och som inspirerar oss.

Och jag tror att det här handlar om lycka, och om vad det är vi kommer se tillbaka på i livet. Vi har ett avsnitt som heter "De fem vanligaste sakerna man ångrar när man dör". Och det är väldigt få som tänker "oh, jag önskar att jag hade jobbat mer i mitt liv", eller "jag önskar att jag hade sparat mer". De flesta ångrar att de inte har tagit hand om sina relationer, eller att de inte har prioriterat sig själva.

Så jag tänker mycket att tänk om lycka är att få skapa minnen tillsammans med andra, som man sen dessutom får en extra avkastning på som gammal, för man kan tänka tillbaka. Ofta är det ju bara att titta på vad man gör när man träffar sina vänner: antingen skapar man nya minnen, eller så ser man tillbaka på gamla minnen. Och samma sak, jag tror att vi människor älskar att få vara kreativa och få lösa problem. Tänk om lycka är att själv få välja de problem man vill ägna sin tid åt.

Använd pengarna till tidsfönster

Jan: Så jag brukar säga så här: glöm inte bort att faktiskt använda pengarna. Att använda dem till så kallade tidsfönster, det vill säga: vad är möjligt just nu i livet, när du har hälsan, möjligheten och tiden, som kanske inte är möjligt när du är 75 år gammal? Vad är möjligt nu, när barnen är små och fortfarande vill resa med dig, som inte kommer vara möjligt om ett antal år? Eller att ställa sig frågor som: syns det som är viktigt för mig på mitt kontoutdrag? Om du hade skickat en kopia på ditt utdrag från banken, hade du och jag kunnat identifiera "den här människan tycker det är viktigt med middagar", eller "den här människan tycker det är viktigt med träning", eller "den här människan tycker det är viktigt med resor". Att använda tid för att göra livet rikt. Vad tänker du, Caro? Du är ju ofta den som håller den här flaggan högst hos oss.

Caroline: Nej, det vet jag inte. Vad tänker du?

Jan: Jag tänker att det är exakt så, det är ju...

Caroline: För mig är relationer väldigt viktigt. Och då går det åt pengar till att hitta på saker med barnen eller med släkten. Eller middagar och så där. Och det är helt okej. Det är okej att det går pengar till det.

Jan: Ja, och jag tänker också att det ibland inte handlar om att man måste resa, eller att ju mer man konsumerar, desto bättre. Jag brukar ibland säga att tid faktiskt är den osynliga avkastningen på pengar. Att jag faktiskt kan köpa mig tid att göra det som är viktigt. Vi har massor av avsnitt på det här temat, som vi också har en lista på, som man kan gå vidare med.

Konkreta steg och avslutning

Jan: Så avslutningsvis, om jag ska sammanfatta det här i ett par konkreta steg, så är det så här. Prova en fondrobot som Lysa eller Opti. Använd gärna vår sponsrade länk om du gillade avsnittet. Automatisera det här månadssparandet redan idag. Och det betyder att sätta över så att när din lön kommer in på ditt konto, så går en viss procentandel direkt till Lysa eller Opti. Superbra. Tricket är att ha det automatiskt, automatiserat, så att man inte ens behöver tänka på att göra det själv. För annars blir det "ja, men jag skjuter upp det lite".

Caroline: Det blir gjort.

Jan: Det blir gjort, ja. Logga in på pensionsmyndigheten.se, kolla att du har AP7 SÅFA. Kolla på dina befintliga fonder, om det är någon som ska bytas till en global, billig aktieindexfond. Följ oss gärna i den kanal som du gillar. Hänger du på Instagram, följ oss på Instagram. Lyssnar du på poddar, prenumerera gärna. Tittar du på YouTube, tryck på prenumerera.

Och sen, besök gärna vår sådan här "börja här"-guide, som du hittar på RikaTillsammans. Gå in på rikatillsammans.se, tryck på menyn, och där hittar du "börja här". Där får du tips om privatekonomi, om rikedom i livet, hur du ska tänka kring pension, hur man kan tänka kring sparande till barn, vanliga frågor, alla de här kalkylatorerna och räknarna. Och sen naturligtvis forumet, som är det stora guldkornet, där det hänger hundratals, tusentals människor, där du kan ställa vilken fråga du vill. Vi hjälps åt, vi pratar om allt mellan himmel och jord. Inga frågor är för svåra eller för dumma, utan titta in och säg hej. Vi är många nördar och vanliga människor som gillar att hänga där.

Och avslutningsvis, tack till dig som stödjer oss på Patreon och gör avsnitt som det här möjliga. Så lycka till med sparandet, och jag hoppas att vi ses i forumet, eller att vi ses där ute i de olika kanalerna. Tack!