Hur mycket tjänar svensken 2026?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. 38 300 kr, medianlönen i Sverige
2. Välkommen till kanalen
3. Jämförelsen som stjäl glädjen
4. Hemvärnet, äventyret och karriären som aldrig blev
5. Var hamnar svensken globalt?
6. Mediansvensken slår 85 % av jordens befolkning
7. Nominell löneökning, negativ reallön
8. Medianlön, män och kvinnor
9. Snittlönen 42 900 kr
10. Elon Musk går in på en bar
11. Den vanligaste lönen i Sverige
12. När toppar lönen?
13. Är 61 700 kr mycket pengar?
14. Topp en procent i Sverige: 108 500 kr
15. Vilken lön ska man sikta på?
16. Yrkena där 53 000 kr inte finns
17. Sverige har ihoptryckta löner
18. Jämlika löner, ojämlikt kapital
19. Föräldradagar, vab och den dolda kostnaden
20. Lönespridningen för oss tre
21. Privat mot offentligt: var tjänar man mest?
22. P10 och P90: spannet som växer med åldern
23. Vad är egentligen Medlingsinstitutet?
24. Lönegapet mellan män och kvinnor
25. Kapitalinkomster: siffran som såg för hög ut
26. Barnsparandets U-kurva
27. Median mot snitt, en gång till
28. Kapitalinkomsten fördelad på deciler
29. Kapitalgapet är större än lönegapet
30. Nu tar vi communityn
31. Medianlönen i communityn: 52 500 kr
32. Fyra gånger fler över hundratusen
33. Att normalisera en högre lön
34. Topp en procent i communityn: över 150 000 kr
35. Varför toppar lönen vid 45 till 54?
36. Lönen matchad mot Rikedomstrappan
37. Utdelningarna som förklarar nivå fyra och fem
38. Var i Sverige tjänar communityn bäst?
39. Forum, Facebook och Instagram
40. Avrundande reflektioner
41. Vad jobbar folk med egentligen?
42. Ett tight spann, i ett internationellt perspektiv

38 300 kr, medianlönen i Sverige

Jan: 38 300 kr. Det var medianlönen i Sverige 2025. Det vill säga det vi rapporterade i våra deklarationer nu 2026. Så det betyder att tjänar du mer än 38 300 kr, då tjänar du mer än halva Sveriges befolkning. Du ligger alltså i den övre halvan. Och detta är lite vad dagens avsnitt handlar om. Det handlar om: vad tjänar svensken?

Jan: Jag personligen har sett fram emot det här avsnittet typ hela våren. Vi har pratat med Statistiska centralbyrån, vi har pratat med Medlingsinstitutet, vi har köpt data från Statistiska centralbyrån. Vi har samlat in typ 9 000 svar från communityn för att kunna göra det här avsnittet. Då kan du få jämföra dig med både snittsvensken, mediansvensken, de topp tio procent som tjänar mest eller kanske till och med den procenten som tjänar allra mest.

Jan: Och vi kommer också göra detta i ett globalt perspektiv. Lite syftet med det här avsnittet är både att inspireras, att se att det går att tjäna mer, men också att ge sig själv en liten klapp på axeln. För jag tror att sannolikheten är ganska stor att du ligger bättre till än vad du kanske egentligen tror.

Jan: Så jag tänker att jag inte ska prata så himla mycket mer, men jag vill flagga för att i beskrivningen har vi en länk till rikatillsammans.se/jamfor-lon, alltså jämför lön fast utan ä och ö, där du kan fylla i dina siffror och får mycket av de här tabellerna och graferna som vi pratar om i avsnittet.

Jan: Så att du kan göra det. Det är 100 % anonymt. Vi samlar inte ens in svaren om du inte vill delta i undersökningen. Där kan du jämföra och se hur du ligger till. Och sen har vi ju diskussionen i forumet där du kan se vad andra tjänar, se och höra och diskutera. Så med det sagt, här kommer Caroline och Oliver.

Välkommen till kanalen

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Då var vi här två år senare. Hur mycket tjänar svensken 2026? Vi gjorde ju det här avsnittet 2024. Var det inte så? Jag tror det var den sommarens mest uppskattade avsnitt. Förra året gjorde vi Rikedomstrappan och då blev det inte riktigt tid för det här. Så då kör vi. Och du skrattade lite åt undertiteln innan.

Oliver: Ja, men om du ändå ska jämföra dig, gör det rätt. Det är väl det som är hela tesen i det här avsnittet.

Jan: Exakt. Så jag tänker faktiskt, innan vi hoppar in, att vi måste säga ett stort tack till våra supportrar. Det är tack vare våra Patreons som vi kan göra ett avsnitt som det här.

Jan: För vi har lagt ner sjukt mycket tid. Vi har köpt data från Statistiska centralbyrån. Vi har stört dem skitmycket, bara så här: vi vill ha den här datan, fast vi vill ha den på det här sättet. För vi vill kunna säga: beroende på hur gammal man är vill man ju veta hur man ligger till jämfört med alla svenskar och alla percentiler.

Jan: De bara: åh nej. Så det är tack vare våra supportrar som vi kan göra avsnitt som det här. Går man in på patreon.com/rikatillsammans så kan man bli supporter. Då får man inbjudan till digitala liveträffar och vår tacksamhet och avsnitt som det här.

Oliver: Ja, men där kommer väl också lite spännande grejer för Patreons till hösten.

Jan: Till hösten kommer det en big announcement, så det är to be continued. Eller cliffhanger får det väl bli.

Jämförelsen som stjäl glädjen

Jan: Och för att knyta an till det du var inne på, Oliver, så var det tror jag Theodore Roosevelt som sa: comparison is the thief of joy. Jag vet inte om det finns något motsvarande på svenska, Caroline.

Caroline: Nej, jag vet inte. Vi bara vet att vi inte ska ut på Instagram och jämföra oss, för då blir vi olyckliga.

Jan: Exakt. Men om jag ändå ska argumentera för att man ska jämföra sig, så kan jag tycka att vi människor gillar att veta hur vi står oss i jämförelse med flocken, med de andra i gruppen.

Jan: Och det har vi märkt, för vi har ställt vissa av de här frågorna inför avsnittet och vi har ändå typ 9 000 människor som har svarat på undersökningen innan. Då vill man ju ofta veta: har jag gjort rätt? Får jag vara med i flocken? Och jag skulle säga...

Caroline: Vilken position i flocken har jag?

Jan: Precis, statusen. Nej, men jag tänker så här: i små doser är väl ändå jämförelser ganska harmlösa, ganska lärorika. Framför allt upplever jag, om jag tittar på 2024-avsnitten, att det var ganska mycket en reality check. Många där ute som följer oss tänker: "Shit, jag ligger efter. Det är alltid så många som ligger före."

Jan: Och då upplever jag att det blir lite reality check. Hur ligger vi till i Sverige? Hur ligger vi till globalt? Hur ligger du till jämfört med andra i din ålder? Men att verkligen understryka att i stora doser är jämförelser direkt destruktiva.

Jan: Och jag fick ju en sådan när... Alltså jag tränar nu inför min hemvärnssejour. Och då hade jag någon sådan här app där det stod: "Grattis, du är starkare än en procent av män i din ålder."

Caroline: Ja, man får vara glad för det lilla.

Jan: Ja. Jag kunde ändå skratta åt det, men det var ju inte som att det kändes så inspirerande. Så jag vill ändå säga: håll tungan rätt i mun här. Hjärnan är inte gjord för en jämförelse med en oändligt stor flock.

Jan: Alltså, när vi jämförde oss med flocken var vi åtta, tolv, tjugo, kanske femtio personer. Vi var inte åtta miljoner svenskar eller tio miljarder...

Oliver: ...människor. Jag tänkte där, Jan, ska du berätta i trettio sekunder om hemvärnet? Eller jag vet inte om du har gjort något.

Hemvärnet, äventyret och karriären som aldrig blev

Jan: Nej, jag har nog inte sagt så mycket. Nej, det stämmer. Det har varit ett äventyr. Jag har velat engagera mig lite, ge tillbaka till samhället och jag gjorde ju inte lumpen när jag var arton. Jag mönstrade 99. Det var ju då man inte ville ha någon försvarsmakt. Så det har varit ett äventyr. Just nu i augusti ska jag in och göra GU-F, grundläggande militär förberedelseutbildning och specialistutbildning.

Jan: Så om jag inte kommer tillbaka i september så vet ni, då är jag i någon sumpmark på något skjutfält.

Caroline: Bortglömd.

Jan: Bortglömd. Så det får vara to be continued. Men det är väl det där när vi pratar om att ha ett rikt liv, att kunna få göra någonting annorlunda, få bidra. Och sen karriären som aldrig blev.

Jan: Så vi får se. Ja, men tack för inspelet, Oliver. Nej, men sen tänker jag också, om vi ska ta det sista när det gäller jämförelser, att vi ofta inte har hela bilden när vi jämför. Jag vet att det är många som jämför sig med oss, men då ska man också veta: okej, vi är typ snart femtio.

Jan: Vi har gjort det här i tjugo år. Vi har investerat i trettio år.

Caroline: Systematiskt.

Jan: Systematiskt. Så gör man en korrekt jämförelse är många mycket längre fram. Jag skulle till exempel säga, Oliver, du som är tjugofem snart, du är mycket längre fram på resan relativt var jag var när jag var tjugofem.

Jan: Men det är inte så det känns, för när man jämför så jämför man sig: men Jan är ju där. Ja, men Jan är fan femtio snart.

Oliver: Man jämför sig väl alltid uppåt, dessutom.

Jan: Ja, för det är jobbigt. Det är mycket enklare att säga: ja, men Jan har x pengar, jag har y. X är större än y. Än att tänka: jo, men var var Jan för tjugofem år sen?

Jan: Så där är också en sak att komma ihåg, att vi glömmer bort tidslinjen. Vi jämför vår egen start med någon annans mitt eller någon annans slut.

Oliver: Det gör jag i alla fall. Det kan jag säga. Så gör man. Så gör jag också.

Den enda rimliga jämförelsen är faktiskt vårt historiska jag. Var var jag förut?

Jan: Ja, men exakt. Så den enda rimliga jämförelsen är faktiskt vårt historiska jag. Var var jag förut? Det är väl det som jag tänker.

Caroline: Ja, varför säger du att det är den enda rimliga jämförelsen? Man kan ju jämföra med alla andra tjugofemåringar i landet.

Jan: Fast där är också olika förutsättningar. Bor jag i en storstad? Mycket enklare att ha högre lön i en storstad än i en...

Caroline: Jo, jo, men det är också bra att man jämför och tänker sig: vilka är förutsättningarna för den här andra personen, eller dem som bor där?

Caroline: Då kan man ändå fundera över deras förutsättningar och vad man själv kan lägga till i sitt liv, tänker jag.

Jan: Ja, men exakt. Så poängen är att förutsättningar spelar roll. Så kan vi säga.

Var hamnar svensken globalt?

Jan: Så då tänker jag att vi hoppar rakt in i det. Först och främst tänker jag att det är ganska intressant att titta på: var hamnar svensken globalt sett?

Caroline: I exakt vad?

Jan: Ja, men i en jämförelse med lön.

Caroline: Lön, ja.

Jan: Om du skulle gissa, nu vet jag inte om du såg min siffra.

Caroline: Nej, jag har inte sett den, eftersom jag ser dåligt på skärmen här. Ja, men jag tänker att vi säkert inte ligger så bra till som jag tror.

Jan: Okej, men om du skulle gissa på... Vi kommer att prata mycket percentiler. Alltså, okej, om man ligger i femtionde percentilen, då brukar man säga att det är median. Så om man skulle ta hela världen och säga: var ligger den mittersta personen? Det är median eller femtionde percentilen. Är du med? Om vi skulle säga nittionionde percentilen, då är man den rikaste procenten.

Caroline: Men vi är väl den rikaste procenten?

Jan: Ja, men du får ta hela Sverige, inte medianen.

Caroline: Du menar väl globalt?

Jan: Ja, precis. Var ligger den svenska medianen, den mittersta personen i Sverige, i ett globalt perspektiv? Så det kan du få gissa.

Oliver: I percentil.

Caroline: I percentil. Jag är inte inläst på de här percentilerna.

Jan: Ligger vi... Jag kan göra det enklare för dig. Ligger vi i övre eller undre halvan?

Caroline: Övre.

Jan: Okej, så då ligger vi i topp femtio procent. I topp femtio procent, ligger vi över sjuttiofem eller under sjuttiofem?

Caroline: Över sjuttiofem.

Jan: Över sjuttiofem.

Oliver: Ja, men jag tror det är där vi ligger typ.

Mediansvensken slår 85 % av jordens befolkning

Jan: Ja, och det är väl en ganska bra gissning. Vi ligger ungefär åttio. Vi har mediansvensken, alltså den som är i mitten i Sverige och som tjänar ungefär 38 300 kr, som har en högre lön än 85 % av jordens befolkning. Och det tänker jag är en ganska reality check. Om man skulle säga: "Jag tjänar inte så bra i Sverige", så tjänar du fortfarande mer än 85 % av jordens befolkning.

Jan: Så det är lite värt att komma ihåg. För att komma in på topp tio procent i världen, så är topp tio procent-tröskeln 630 000 kr per år, ungefär 52 000, 53 000 kr i månaden. Och det tänker man inte. Sen är det ganska högt. För att vara topp en procent, ja, då ska man tjäna typ 2,4 miljoner.

Oliver: Per år.

Jan: Per år, alltså typ 200 000 kr i månaden. Då är du topp en procent i världen i inkomst.

Oliver: I snittlön. Alltså du behöver ha det. Eller ja, alltså, för vi sa för Sverige median.

Jan: Precis. Så medianlönen i Sverige är 38 300 kr. Och då tillhör du...

Oliver: ...du.

Jan: Och då tillhör du typ åttiofemte percentilen i världen.

Jan: Okej, så i ett globalt perspektiv är vi ett rikt land. Trots att vi klagar på hög skatt et cetera, så tjänar vi bra. Och till det här avsnittet har vi en presentation, en PDF där det finns alla källor. Detta kommer från World Inequality Report och så har vi jämfört det med Riksbanken och massa, massa sådant.

Nominell löneökning, negativ reallön

Jan: Och det som jag tyckte också var intressant är att om vi tittar på lönen från 2019, så har lönen för svensken stigit med 22 %. Nominellt. Så tjänade du typ 20 000 kr 2019 så tjänar du typ 24 000 kr 2025. Men det intressanta är att sen 2020 har vi haft en ganska hög inflation.

Jan: Vi tog upp detta, tror jag, i en video. Att inflationen från typ 2021 till 2025, alltså fem år, var typ 23 %. Så reallöneutvecklingen mellan 2019 och 2025 har faktiskt varit negativ. I köpkraft har vi faktiskt mindre pengar kvar. Vi har en lägre lön i reala termer än vad vi hade 2019.

Jan: Så den är minus 3 %. Så det är också lite så här: beloppsmässigt kommer det in mer pengar på kontot, men sakerna du kan köpa för dem är färre. Och det tycker jag egentligen är ganska intressant, för realt är egentligen det enda som är intressant.

Caroline: Ja, det är det faktiskt. Det är lite tråkigt faktiskt.

Caroline: Man blir lite nedstämd.

Jan: Ja, men det har ju ökat sen 2023. Så det går ju uppåt.

Caroline: Vilket har ökat, sa du?

Jan: Realt. Alltså det var som mest negativt 2023.

Caroline: Aha, och nu blir det bättre.

Jan: Trenden är bättre. Jag tror till och med, jag tror det var någon som pratade om det i Almedalen, faktiskt någon sådan politiker.

Jan: Och det positiva i detta är väl också att vi har blivit tre och en halv gånger rikare i reala termer de senaste sjuttiofem åren. Om vi tittar från 1950, alltså typ våra föräldrar, så har man gått från 83 619 kr realt disponibelt kapital till 296 744 kr. Så vi har blivit rikare.

Jan: Detta är viktigt. Alltså detta är inte inflation eller sådär, utan vi kan köpa fler grejer. Så du kan ha fler kylskåp. Det är därför vi har högre standard på vårt boende. Vi har bättre bilar et cetera, tänker jag.

Oliver: Inkomst varje år, liksom.

Jan: Precis.

Oliver: Ja.

Jan: Det var lite roligt.

Medianlön, män och kvinnor

Jan: Så nu har vi redan varit inne på det. Men om vi säger så här: medianlönen i Sverige 2025, för detta är gjort på deklarationerna som vi gjorde nu 2026, så det är alltid det här årets släp. Medianlönen 2025 är 38 300 kr. Så tjänar man mer än 38 300 kr, då tjänar man mer än 50 % av befolkningen och då ligger man också i den övre halvan av inkomster i Sverige.

Jan: Caroline, du ser sjukt fundersam ut.

Caroline: Nej, det står män 39 900, kvinnor 36 800.

Jan: Ja, vad tänker du om det då?

Caroline: Ja, vad fan ska man säga? Ja, vi går vidare.

Jan: Detta kommer att vara återkommande, Caroline.

Caroline: Ja, jag förstår det.

Jan: Så vi kommer att prata...

Caroline: Men man måste, vi måste också belysa det ibland så att vi inte glömmer bort att det finns ett lönegap.

Jan: Jag har faktiskt grafer på lönegap också. Sitter du och ser?

Caroline: Ja, men jag...

Jan: Jag var... Jag var...

Caroline: Peace-tecken med.

Jan: Nej, inte peace, win-tecken.

Caroline: Win, okej.

Jan: För jag tänkte att du kommer att reagera på det här, Caroline. Så precis. Om man vill jämföra sig på kön också, så för att vara i den övre halvan, tjäna mer än 50 % av männen i Sverige, bör man tjäna mer än 39 900 kr.

Jan: Och för att tjäna mer än 50 % av kvinnorna så är det 36 800 kr. Och då blir medianen för hela befolkningen 38 300 kr.

Caroline: Ja, jag förstår. Okej.

Snittlönen 42 900 kr

Jan: Och jag tänker då att om vi tittar på snittlönen. Vill du säga, Oliver? Snittlönen.

Oliver: Ja, snittlönen i Sverige 2025: 42 900 kr. Och tjänar du mer än så, då tjänar du mer än sextio procent av befolkningen.

Oliver: Alltså är du topp fyrtio procent inkomsttagare i Sverige.

Jan: Ja, men precis. Och Caroline, ska du ta män och kvinnor?

Caroline: Män 45 100 kr, kvinnor 40 600 kr.

Jan: Så...

Caroline: Det är ett lite större glapp där.

Jan: Ja, men gapet blir ju större ju högre upp vi kommer i lönerna. Och det här är väl ganska mycket högre, för när vi gjorde detta 2024 minns jag att snittlönen var 39 900.

Jan: Så snittlönen här har ökat med 3 000 kr.

Oliver: Var inte median också typ trettiosex då?

Jan: Median var 35 600, och nu är den 38 300. Så det är väl det vi har sett, att den har ökat.

Oliver: Men inte rejält då.

Jan: Inte rejält, nej, precis.

Caroline: Nu antar vi också att lyssnarna förstår skillnaden mellan genomsnitt och median.

Caroline: Vi har pratat om detta i tidigare avsnitt, men det är inte säkert att...

Elon Musk går in på en bar

Jan: Men okej, vi kan ta det. Återigen: median, det är femtionde percentilen. Det är alltså den mittersta personen. P50 brukar man säga. Tjänar du mer, då tjänar du mer än hälften av befolkningen, men hälften tjänar mer.

Jan: Snittet med pengar är alltid klurigt, för snittet är att, som om vi tittar på den här grafen vi har framför oss, så finns det till exempel 1,6 % av befolkningen som tjänar mer än 100 000 kr i månaden. Så de drar upp snittet. Och jag brukar tänka att det bästa exemplet för att förklara snitt och median, det är: tänk dig en bar med hundra personer.

Jan: Och så har vi en median på 38 300 kr och vi säger att snittet är 42 900 kr. Okej? Elon Musk kommer in. Plötsligt kommer snittet att öka jätte, jätte, jätte, jättemycket. Eller hur?

Caroline: Ja, för man lägger till hans lön.

Jan: Ja, och den ska slås ut på alla de hundra personerna.

Jan: Så därför ökar genomsnittet. Medianen kommer att vara oförändrad, för den mittersta personen är fortfarande den mittersta personen. Så när det gäller pengar är median alltid ett mycket bättre mått, och det är därför man pratar om de här percentilerna.

När det gäller pengar är median alltid ett mycket bättre mått än snitt. Elon Musk går in på en bar med hundra personer. Snittet exploderar. Medianen rör sig inte.

Den vanligaste lönen i Sverige

Jan: Så vi har också gjort den här grafen baserat på Medlingsinstitutets och Statistiska centralbyråns värden. Där vi har fördelat hur stor andel av befolkningen som har respektive lön. Och då ser vi att de flesta börjar på typ 20 000 kr. Då är det ganska litet, det är ofta ungdomar. Sen ökar den upp till att den vanligaste lönen i Sverige är 35 000 kr.

Caroline: Och där är toppen liksom?

Jan: Ja, det är precis, det var mest personer. Om vi ska säga vilken lön flest svenskar har, så är det 35 000 kr. Men det är inte median och det är inte snitt.

Oliver: Och det är före skatt, det här.

Jan: Det är alltid före skatt. Precis. Superbra. Så snittet dras upp av den här svansen av de här hundra tusen.

Jan: Det är en ganska lång svans där folk... Det blir färre och färre antal personer som har de här höga lönerna, men de höga lönerna är många. Okej? Makes sense. Det kan vara värt att notera också att 1,6 % tjänar mer än 100 000 kr. För det kommer vi återkomma till framgent.

När toppar lönen?

Jan: Sen har vi också roat oss med att säga: okej, så när toppar lönen? Och då toppar lönen ofta i 50-årsåldern. För män toppar den vid 55 år vid 52 300 kr i snitt, och för kvinnor toppar den vid 50 års ålder med 45 600 kr. Och den ökar egentligen från 18 års ålder, så det blir liksom en halvmåne. Mm. Och det är också där gapet är som störst.

Jan: Sen har vi roat oss med att räkna lite fler percentiler. Ska vi ta den här, Caroline? 75-percentilen.

Caroline: 75-percentilen. Ja, då är det 48 000 kr eller mer. Om du då tjänar mer än detta, så tjänar du mer än 75 % av befolkningen.

Jan: Ja, så för att vara topp 25 % inkomsttagare i Sverige ska du tjäna mer än 48 000 kr. Och delar vi upp det på män och kvinnor?

Caroline: Mm, män har 50 600 kr, kvinnor 45 500 kr.

Jan: Exakt. Okej, Oliver, vill du ta topp 10 %?

Oliver: Topp 10 %: tjänar du mer än 61 700 kr, då tillhör du topp 10 %. För män är det 66 100 kr och kvinnor 57 000 kr.

Jan: Exakt. Så för att tjäna mer än 90 % av befolkningen tillhör man den här topp 10-procenten. För män är det 66 000 kr, för kvinnor 57 000.

Är 61 700 kr mycket pengar?

Jan: För hela befolkningens snitt 61 700 kr. Tycker ni detta är mycket eller lite?

Oliver: Ja, jag tycker absolut det är mycket pengar.

Jan: Vad tänker du, Caroline?

Caroline: Ja, men det är det. Det är absolut mycket pengar. Sen hamnar jag ibland i sådana här konversationer med kompisar om lön. Som då jobbar i Köpenhamn vissa och andra på någon byrå i stan, och då är det inte mycket pengar.

Jan: Nej, jag skulle säga så här: har du lönen så tycker du inte att det är så mycket pengar. Jag ska vara helt... och det här med risk att jag låter tondöv. Jag tycker inte 61 700 kr är så mycket pengar.

Caroline: Nej.

Jan: Det beror också...

Caroline: ...på vad det är för jobb du har.

Jan: Ja, sen fattar jag att det är dubbla medianen och det låter sjukt tondövt, men jag tror att vi skulle ha en väsentlig andel av dem som lyssnar som är: va?

Jan: Alltså tjänar jag... man tycker att det är någon annan jävel som är i topp tio procent. Det är jättemycket pengar.

Caroline: Ja, plus att om man har ett sånt jobb, gissar jag här nu, där man får detta och kanske mer, då är man nog också intresserad av att ha en hög lön.

Jan: Absolut.

Caroline: Och då vet man vad kollegorna tjänar, och om vissa av dem tänker man: nä, alltså den personen, hur kan den tjäna 5 000 kr mer än mig eller 10 000 kr mer än mig?

Caroline: Alltså det är stora gap också, tror jag, mellan kollegornas löner.

Jan: Mm. Och sen också, nu ska jag inte ta sådana här extremfall, men 61 000 kr. Jag pratade med någon som var typ i fyrtioårsåldern, hade precis pluggat klart till sjuksköterska, fick jobb tre dagar, tre nätter i veckan på någon sån här psykakut.

Jan: Då var det typ 55 000, 56 000 kr.

Caroline: Natt är ju lite mer välbetalt, plus att man har mer ledighet.

Jan: Ja. Och jag skulle säga i ett internationellt perspektiv, för att tillhöra topp tio procent: nej, not so much.

Oliver: Men i ett svenskt perspektiv är det ändå mycket. Ser ni RikaTillsammans-forumet? Det är ju många här som har väldigt höga siffror.

Jan: Vi kommer att ta communityn. Med flit har jag tagit communityn sist.

Oliver: Och det är att gå in i ett rum med typ bara Elon Musk typ.

Jan: Du får inte avslöja för mig. Ska vi ta den sista också? Ska vi ta den här topp en procent som man alltid pratar om? Så, Caroline?

Topp en procent i Sverige: 108 500 kr

Caroline: Ja, om du tjänar 108 500 kr eller mer, då tjänar du mer än 99 % av befolkningen i Sverige.

Caroline: Då är man topp en procent.

Jan: Och för män och kvinnor?

Caroline: Män 120 500 kr, och för kvinnor är det 100 000 kr.

Oliver: Ja.

Jan: Precis, då är man topp en procent i Sverige. Här ska jag dock också säga: medan de andra siffrorna var direkt avlästa, så är detta en approximering, för SCB redovisar inte fördelning av löner över hundratusen.

Caroline: Men gör de inte det, då?

Jan: För det är 1,6 % av befolkningen som har över 100 000 kr.

Caroline: Man tänker att det borde vara färre och lättare att bara räkna på.

Jan: Eller, man gör inte så. Jag vet inte. Jag mejlade dem, men det var mitt i sommaren. Så jag vet inte. Jag frågade AI hur rätt min beräkning är.

Jan: Den tyckte nittio procents sannolikhet. Den sa: "Din beräkning avviker med 0,05 till 0,07 % från de andra." Så då tyckte jag ändå att it's fine.

Vilken lön ska man sikta på?

Oliver: Det där jag tänkte på, om man ska sätta siffrorna i perspektiv: Jan, du brukar väl prata om vad det är för lön man ska sikta på för att maxa avsättning till pension och så.

Jan: Jag tycker att man ska sikta på ungefär 53 000 kr. Alltså gränsen för statlig inkomstskatt. För det är där man maxar ut pensionen, SGI, föräldrapenning, hela det kittet. Och då är det, vad sa vi? Snittlönen var 42 000 kr, va? Så då pratar vi: okej, kan man höja de tiotusen kronorna mer? Och sa vi inte att femtioåringar kommer upp i den lönen i snitt?

Oliver: Män var väl uppe, sa du inte femtiotvå?

Jan: Ja, om vi går tillbaka. Precis, män toppar ut vid femtiofem års ålder vid 52 300 kr i snitt, och kvinnor är tyvärr lite lägre. Men ja, sikta. Jag tycker, okej, med risk återigen för att vara helt tondöv här, men vi är intresserade av pengar, tycker att det är viktigt.

Jan: Då tycker jag att det borde inte vara orimligt att över en livstid komma upp i den lönen. Och jag säger inte att man ska göra det som tjugofemåring. Jag pratar någonstans när man är fyrtio, femtio. Vid femtio, alltså jag brukar säga trettiofem till femtio.

Jan: Det är typ den åldern man tjänar minst, man har mest utgifter, man har barn hemma, man har ett boende man inte har betalat av. Det är ekonomiskt den jobbigaste perioden. Sen kommer den grandiosa perioden efter femtio. Barnen har ofta flyttat hemifrån, man är som längst i karriären, man har som högst lön.

Jan: Det är då man kan ha som högst sparkvot. Så då tänker jag att det är viktigt att man inte planar ut. Och jag tror också att vi pratar om det, pratade vi inte om det i Rikedomstrappan, att det är en av de största riskerna på nivå tre, när man har en hushållsförmögenhet på en till tio miljoner, att man nöjer sig, att man planar ut med lönen.

Att öka din inkomst är det viktigaste ekonomiska rådet. Hur mycket du sparar ökar med lönen. Vilken kvalitet på livet du får ökar med lönen.

Jan: Och det är också viktigt, det kommer vi se i de kommande avsnitten, att öka din inkomst är det viktigaste ekonomiska rådet. För det är mycket lättare. Vi säger så här: hur mycket man sparar ökar ju med lönen. Vilken kvalitet på livet ökar med lönen.

Yrkena där 53 000 kr inte finns

Caroline: Men om vi bara får droppa tonen så i reality nu. Det finns ju kanske yrken där man inte kommer att komma upp i det, femtiotre eller vad det var.

Jan: Nej, jag vet. Och det är skitjobbigt. Jag brukar ibland till och med säga att ju viktigare yrke, desto lägre lön typ. Och särskilt tänker jag så här, som jag nu börjar få lite erfarenhet av Försvarsmakten, till exempel.

Jan: Sen finns det polis, det finns vård, en massa annat. Men då är det också: jag har full respekt för att man vill vara i det, men då är det också, vad finns det för sätt att höja lönen? Inom polisen kan man specialisera sig. Nu kan jag inte Försvarsmakten. Finns det saker jag kan göra vid sidan av?

Caroline: Ja, inom sjuksköterskeyrket kan man också specialisera sig. Och det beror också på var man jobbar någonstans.

Jan: Ja, vilka tider.

Caroline: Då kan man komma upp i detta, tror jag faktiskt.

Jan: Kan man, kan man...

Caroline: Är inte svårt.

Jan: Nej, kan man jobba, kan man ta extra pass under en period? Du har ju alla de här ränta-på-ränta-effekterna.

Jan: Tusen kronor extra sparat när du är trettio är mycket mer värt än tusen kronor extra sparat när du är femtio. Du måste spara så mycket mer när du är femtio för att kompensera för de tjugo åren av ränta på ränta. Men då är det: finns det saker man kan hyra ut?

Jan: Kan man vara smart kring sitt boende? Att man köper ett boende med två lägenheter? Kan man hyra ut sin sommarstuga? Då får man väl leka med andra alternativ.

Caroline: Ja.

Jan: Du var på väg att säga något, Oliver, också innan.

Oliver: Jag tänkte bara säga med Rikedomstrappan, vi har ju sagt tidigare, är man på nivå tre så har man ju vunnit i Sverige.

Jan: Ja.

Oliver: Från välfärdssystemet som vi har.

Jan: Ja, det är bra att du kom upp i det. Ja, och i världen också.

Oliver: Ja, i världen. Så man behöver inte sträva mot nivå fyra.

Jan: Nej.

Oliver: Om man inte vill.

Jan: Nej, exakt. Bra. Men det är roligt. 108 000 kr, det tycker jag är en hög lön.

Caroline: Jo, men det kan man absolut.

Oliver: Men det är för att den är högre än din, för du tar inte ut så mycket lön. Det är inte förmånligt att ta ut så mycket lön.

Jan: Jag kan säga så här: 61 000 kr är högre än min.

Oliver: Ja, men det är för att det inte är förmånligt.

Jan: Ja, precis.

Sverige har ihoptryckta löner

Jan: Bra. Nej, men sen så har vi också att man kan jämföra sig på hemsidan. Där kommer också en länk i beskrivningen, man kan trycka in och då kan man se hur det ser ut.

Jan: Och då kan man väl säga att den svenska lönen, det är en ganska brant stigning från tjugotvå upp till typ femtio. Sen planar det ut. Så det här är väl det som många i Sverige brukar säga, att de svenska lönerna är ganska ihoptryckta. De flesta ligger i ett spann skulle jag säga mellan 20 000 och 60 000 kr.

Jan: Då hittar du typ nittio procent av de svenska löntagarna inom det spannet. Och det har varit ett medvetet val av svenska politiker. Att vi har beskattat höga löner ganska mycket, så därför har det inte varit värt att ha höga, höga löner.

Caroline: Men är det verkligen därför som man har tyckt så? Det är inte värt att ha höga löner för att vi beskattar så mycket? Kan man verkligen säga det, Jan?

Jan: Vad då? Men det har blivit en effekt genom att du beskattar höga löner mycket. Det är ju till exempel, nu är det snart val. Då är det flera partiledare i Almedalen: "Vi tycker att man ska ha minst femtio procent kvar av varje löneökning."

Jan: För får du löneökningar över de där 55 000 kr...

Caroline: Jo, men en del av det är väl valfläsk. Men är det verkligen så att i vårt land Sverige så har man omedvetet, som medborgare, tyckt att det är inte lönt att sikta på en högre lön, för det kommer ändå beskattas hårt?

Jan: Ja, så är det absolut.

Caroline: Alltså, jag undrar det.

Jan: Ja, men alltså från politiskt... Alltså, det är många... Prata med de som har lön över 55 000 kr. Då är det: varför ska jag anstränga mig extra? Jag kan få tiotusen kronor mer i lön, men jag kommer bara få ut fyratusen.

Caroline: Jag vet inte. När det... Förlåt mig, Oliver. Säg du vad du skulle säga.

Oliver: Nej, jag kan bara säga att min pappa resonerar så i alla fall. Anekdotiskt. När han får bonus så är det liksom: ja, hur kul är det? För det är mer skatt än vad han får själv.

Caroline: Ja, okej. Jag resonerar kanske inte riktigt så. Jag vill ju ha ett utmanande jobb bara. Och sen får det gärna vara hög lön med det.

Jan: Absolut.

Caroline: Och då skiter jag i att det beskattas.

Oliver: Nej, men jag kan förstå, jag tror det finns nog det du säger. Hade det varit en lägre skatt på den här extra löneökningen eller bonusen, så har du ju en större motivator, för du får behålla mer själv. Men när du inte har det så är det lite så här att mer än hälften är skatt.

Oliver: Så vad är min drivkraft att anstränga mig ytterligare?

Caroline: Jag förstår.

Jan: Och det vill ju vissa politiker, och det hänger ihop med vänster-högerskalan. På högersidan tycker man inte att detta är okej. På vänstersidan tycker man att detta är jättebra.

Caroline: För det är solidariteten.

Jan: Ja.

Jämlika löner, ojämlikt kapital

Oliver: Men kan man säga att Sverige är rätt jämlikt då?

Jan: Ja, ja.

Oliver: Utifrån löneperspektiv?

Jan: Vi är ändå jämlika. Ja, gud ja, och det är jättebra. Och det har finansierat välfärden, alltså folkhemmet och välfärdsstaten. Så jag argumenterar inte ens emot att det är fel. Däremot, när vi kommer att titta in på avsnittet "Hur rik är svensken?", så har detta fått effekter på andra sidan. Att vi har en enorm ojämlikhet i kapital.

Oliver: Ja, för det är så förmånligt.

Jan: För det har varit beskattat väldigt förmånligt. Och det är ju det.

Caroline: Kapital, ja.

Jan: Ja, ISK-skatten till exempel. Men vi kan spara den diskussionen dit. Men så ser väl lönerna ut.

Jan: Och här tänker jag också att jag får kasta in, göra Olle glad: till dig som lyssnar, nu är vi halvvägs igenom avsnittet, jag vill verkligen bara säga en puff för vårt nyhetsbrev. Det är kostnadsfritt, det skickar en sammanfattning av månadens avsnitt. Det är där du får ut länkar till när vi gör de här undersökningarna och massa annat som inte kommer ut i podden.

Jan: Så man kan gå in på rikatillsammans.se/nyhetsbrev. Och det är kostnadsfritt, det kommer ut en till två gånger i månaden. Så det är målet.

Oliver: Vi har inte ens lyckats med det.

Jan: Så du behöver inte oroa dig för att du blir spammad.

Oliver: Nej, verkligen inte.

Föräldradagar, vab och den dolda kostnaden

Jan: Jo, och om vi då fortsätter: en sak som förvånade mig faktiskt var att kvinnor tar ut 70 % av föräldradagarna, 63 % av vabben.

Caroline: Vadå, förvånar det dig?

Jan: Ja, men jag trodde inte att det var så mycket faktiskt. Vad tänker du, Caroline? Du tittar på mig och så blir jag dum.

Caroline: Ja, men så har vi också gjort ju.

Jan: Ja, hos oss är det ännu värre.

Caroline: Hos oss är det ännu värre. Och det är, ja, vad ska man säga?

Jan: Men fast hos oss är det också medvetet. Det säger nog alla. Alla säger att det är medvetet.

Caroline: Alla säger att det är medvetet, Jan. Och egentligen har man hamnat i någon slags könsfälla.

Jan: Ja, men det som jag också lärde mig när jag gjorde det här avsnittet var att i snitt kostar detta 700 kr i månaden för kvinnor. Då efter skatt. Och sätter man ränta på ränta och sparande så är detta typ hundra tusen på tio år.

Jan: För grejen är att det kostar tydligen både i... alltså det blir lägre inkomst den dagen, men det blir också lägre avsättning till pension. Och det har jag faktiskt inte tänkt på.

Caroline: Men det har vi pratat om flera gånger, Jan. Att man får lägre avsättning till pension när man tar ut föräldraledighet eller när man vabbar och sånt.

Jan: Nej, okej, inte när man vabbar. Det har inte jag tänkt på, ska jag vara helt ärlig.

Caroline: Nej, okej.

Oliver: Okej, när man vabbar har du inte tänkt på det. Okej, men du har ju pratat om pensionskompensation.

Jan: Ja, ja, ja, men det har jag utgått ifrån att det är lägre lön. Alltså förstår du? Att mannen tjänar sextiotusen och kvinnan tjänar fyrtiotusen.

Jan: Så har jag tänkt att det bör man ju kompensera i pension, för man är ändå i samma hushåll. Jag har inte tänkt på det att även om båda skulle tjäna sextiotusen eller fyrtiotusen var, och kvinnan tar ut mer vab eller föräldrapenning, så blir det ju lägre pensionsavsättning i alla fall.

Jan: Det positiva här, Caroline, måste du ändå säga, att från 1980, då kvinnor tog ut alla föräldradagar typ, så är vi ändå nere på 69,1 % 2023.

Caroline: Ja, men absolut.

Jan: Så trenden är ju rätt.

Caroline: Jo, men absolut, att trenden är rätt och till allas glädje, tror jag faktiskt. Det är väldigt ofta när jag är ute och cyklar förbi någon lekplats som jag ser män som är där med sina barn.

Caroline: Det är faktiskt glädjande. Ja, det tror jag inte det var förr.

Lönespridningen för oss tre

Jan: Och sen har jag gjort en graf för oss tre.

Caroline: Jaså?

Jan: Ja, lönespridningen. Och den här kan också du som lyssnar gå in på rikatillsammans.se/jamfor-lon, jämför lön, eller kolla länken i beskrivningen, så kan du göra den för dig själv. Om vi börjar med dig, Caroline: för kvinnor i fyrtionioårsåldern, för att tjäna mer än tjugofem procent av kvinnorna ska man ha en lön på 34 300 kr. Då ligger medianlönen för fyrtionioåriga... ja, nej, det är inte kvinnor tror jag, det här är alla faktiskt.

Jan: Jag har nog inte delat upp det på kön här. Så är det 42 500 kr, och för att ligga över sjuttiofem procent av befolkningen så är det 53 700 kr. Och om vi tar dig, Oliver, som fyller tjugofem här snart, så är det 29 500 kr för att tjäna mer än tjugofem procent av befolkningen.

Jan: Medianen 33 300 kr, och för att tjäna mer än sjuttiofem procent av tjugofemåringarna så är det 38 000 kr. Vad tänker ni? Är det mer eller mindre än vad ni trodde?

Caroline: Nej, men det är väl ganska så. Vi har ju pratat om de här siffrorna på något vis ändå.

Jan: Ja, okej.

Oliver: Nej, jag... nej, men det var, jag trodde det skulle vara lite högre. Eller nej, vad tänker jag? Nej, men det var lite lägre än vad jag trodde på den högre skalan. Jag vet inte varför jag har fått för mig det, men det är väl vad man jämför sig med.

Caroline: Tjugofemåringar som tjänar.

Oliver: Jag tänkte att det skulle vara högre. Eller man tänkte sig, hur mycket tjänar jag och var ligger jag själv?

Jan: Ja.

Oliver: Du ligger ju över sjuttiofem procent.

Oliver: Ja, jo precis. Och det trodde jag kanske inte att jag skulle göra. Nej.

Jan: Och det tycker jag är också det som kanske är fint med att jämföra sig, apropå det där med reality check. Att ibland tycker man: jag ligger efter, jag tjänar inte så mycket.

Jan: Och så är det: ja, fast du tjänar mer än sjuttiofem procent i din ålder.

Caroline: Ja.

Jan: Liksom. Så då är det: okej, det är ganska bra.

Oliver: Nej, men det är ju kul i alla fall att man kan se precis på ens ålder. Det är väl det man vill göra. Man vill vara så specifik som möjligt och så.

Privat mot offentligt: var tjänar man mest?

Jan: Exakt. Och ännu bättre hade varit att dela upp det kanske på kön. Det hade vi också kunnat göra, män och kvinnor. Sen finns det jättemycket att man kan dela upp det på arbetsgivare, bransch, segment.

Caroline: Ja, sånt tycker jag är spännande.

Jan: Det har jag faktiskt inte gjort, utan här har jag bara tittat så här. Privat sektor, tjänstemän. Ja, men då är det mellan 33 000 och 78 000 kr.

Jan: Alltså spannet är jätte, jättestort vad man tjänar. Men vi kan väl konstatera att det verkar som att man tjänar mer i den privata sektorn än vad man gör i den offentliga sektorn.

Caroline: Surprise.

Jan: Ja. Däremot något som stack ut: regioner. Att inom regionerna var spannet också ganska stort. Men då inser jag: men där har vi ju alla läkare och sådana specialisttjänster.

Jan: Så de drar ju upp snittet. Så här kan man se både median och snitt. Medianen är det svarta strecket och diamanten är...

Caroline: Vad ingår mer i regioner? Alltså vad är det för yrken som ingår där mer?

Jan: Det är väl sjukvård som är det stora. Sen är det väl alla sådana handläggare på länsstyrelser och sådant.

Caroline: Jag har dålig koll på regionerna faktiskt, som ingår i det.

Jan: Jag skulle säga sjukvård är väl det stora.

Caroline: Sjukvård, ja. Men mm.

Jan: Men även det här är ganska... det går i linje med det. Men det man ska säga är att tjänstemän i privat sektor har både högst medianlön, alltså 48 400 kr, och störst spridning, alltså från 33 000 till 78 000 kr.

Jan: Och det är inte så konstigt heller varför communityn har så hög lön, alltså mycket högre än snittet. Jo, för de flesta som följer oss är tjänstemän, folk som jobbar framför datorn inom privat sektor.

Jan: Så där också, apropå det där, hur kan man göra för att öka sin inkomst? I och med att vara lite strategisk: vill jag jobba offentligt eller vill jag jobba privat? Okej, om jag jobbar privat, ja men välj företag eller en bransch som kanske är i tillväxt. Det är till exempel skillnad, skulle jag säga i dag, att börja jobba i försvarsindustrin som ser en enorm tillväxt, än att säga: ja, men jag ska jobba med någonting som kommer att bli ersatt av AI.

P10 och P90: spannet som växer med åldern

Jan: Är du med? Så det är lite så. Om vi ska säga något kort kring spridning, så är det samma sak. Man kan ha samma ålder, vitt skilda löner. Och det här är väl ett sådant mått som SCB gillar tydligen jättemycket och Medlingsinstitutet.

Caroline: Varför? Alltså hur har du upptäckt det, att de gillar det?

Jan: För att både AI, när den hjälpte mig med beräkningarna, var så här: du måste ha en sån här P10 P90-graf. Går man in på Medlingsinstitutets hemsida och alla sådana här rapporter för regeringen, så jämför man alltid: vad är spannet mellan de tio procenten som tjänar lägst och de tio procenten som tjänar mest?

Jan: För då har man väl fångat åttio procent av befolkningen. Så man plockar bort de tio lägsta, de tio högsta. Och det jag tyckte var egentligen intressant här var att spannet är ganska litet vid tjugoårsåldern, men sen ökar det. Och i fyrtiofemårsåldern är det som störst skillnad mellan de tio procent som tjänar lägst och de tio procent som tjänar mest.

Jan: För då är spannet nästan 40 000 kr. Så det är nästan en medianlön i spann. Så jag menar, det finns andra i din ålder som sannolikt tjänar mer än mig. Och sen kan det vara apropå det vi pratade om innan, att ibland kan det tyvärr krävas att man vidareutbildar sig eller får nya arbetsuppgifter eller byter jobb, byter arbetsgivare.

Jan: Och då är det många som är: nej, men jag vet vad jag har, men jag vet inte vad jag skulle kunna få. Och sen brukar jag säga att kollegor brukar vara bra även på det andra stället. Alltså det är ingen som är bara: "Kollegorna på mitt gamla jobb var skitbra, men de på det nya stället är skitkassa. Jag hatar dem."

Caroline: Nej, det är inte många som säger så.

Oliver: Jag måste bara fråga, vad är Medlingsinstitutet? Ja, jag tänkte att jag ska kolla upp detta sen. Jag vet ju vad SCB är, men nu kan jag ju fråga.

Jan: Ja, men okej, då ska jag visa min okunskap, att jag vet inte riktigt. Men det verkar vara en organisation, för jag vet inte, jag tror inte att det är en myndighet, vars uppgift är att ha koll på lönespridning, löneskillnader, lönegap.

Vad är egentligen Medlingsinstitutet?

Jan: Så går man in på deras hemsida så är det det de gör.

Oliver: Okej.

Jan: Och sen kanske, jag vet inte nu, jag bara hittar på här. I Sverige har vi en ganska speciell modell kring löner. Det här att marknaden ska lösa det själv mellan arbetsgivare och löntagare. Och Medlingsinstitutet, kanske är det de som hjälper till med...

Caroline: Kan vi inte bara kolla upp det? Jag slår upp det på min telefon här.

Jan: Okej, kollar du upp det så pratar jag på här under tiden. Men i alla fall, det är de som jag tror levererar siffrorna. Så till exempel Finansinspektionen levererar siffror till SCB, och jag tror att Medlingsinstitutet är de som levererar siffrorna.

Oliver: Ja, där kan man puffa lite för det avsnittet. Det var ju ett tag sen vi hade med Isak som jobbar som fackrepresentant, va. Där vi pratar lite om svenska modellen.

Jan: Exakt, och historien bakom facket. Och efteråt var man så här: facket är bra. Hade vi rätt här nu eller killgissade vi?

Caroline: Jo, men det är en svensk statlig myndighet, Medlingsinstitutet alltså, som har tre huvuduppgifter. Att medla i arbetstvister, att verka för en väl fungerande lönebildning och att ansvara för den officiella lönestatistiken. Alltså det var det!

Jan: Bra, Jan. Bra, Jan.

Caroline: Arbetsmarknadsdepartementet.

Jan: Vi behöver inte klippa i avsnittet. Ja, men de har jättebra hemsida och de har varit snälla och delat med sig av data där.

Lönegapet mellan män och kvinnor

Jan: Sen kan vi väl säga också att lönegapet minskar. Att det var större förr. Så det är väl också positivt. Så mycket, du vet, ibland känns det som att typ journalister bashar massa på Sverige. Men jag tycker många gånger att det trendar rätt.

Caroline: Ja, absolut. Men här undrar man också hur vi står oss gentemot de nordiska länderna eller resten av Europa.

Jan: Ja, det kan man säkert ta, men det har vi inte koll på.

Caroline: Och det behöver vi inte. Nej, men jag tänker inte så att du måste ta reda på det, utan det var bara en sådan nyfikenhet som dök upp. Är vi så jämställda här i Sverige som vi tror? Eller är Spanien mycket bättre på det?

Jan: Alltså jag tror att med jämställdhet så var vi typ bäst i Europa, bäst i EU. Det hade vi i det avsnittet med Nina Larsson.

Caroline: Ja, och är lönerna med där då? Eller vad räknar man med?

Jan: Ja.

Caroline: Det är ju sånt jag kan ta reda på själv sen.

Jan: Ja, men det var typiskt med lönerna. Men lönegapet här, innan pratade vi om vad som minskar i ålder. Nu pratar vi män och kvinnor.

Jan: Och då gör ju Medlingsinstitutet den här beräkningen, och då säger de att den ovägda skillnaden mellan mäns och kvinnors löner är tio procent. Men om man korrigerar, alltså standardväger det och räknar på arbetstid och man tar hänsyn till massa utbildning, alltså man korrigerar för alla faktorer.

Jan: Så är den oförklarade skillnaden fyra procent. Så har jag tolkat det, med risk för att, du vet, någon sitter på Medlingsinstitutet och bara: "Åh nej."

Caroline: Jo, men detta har vi pratat om tidigare med.

Jan: Ja. Att det är tre eller...

Caroline: ...fyra procent.

Jan: Ja. Och den var ju över sju procent för tjugo år sen.

Jan: Så vi har typ halverat den på tjugo år. Jag tror också det var en, jag vet inte om det var Medlingsinstitutet eller Swedbank, som var typ: "Fortsätter det i den här takten så är vi typ 2050 eller 2060 så är det jämlikt."

Caroline: 2060, då är jag fan nittio år gammal.

Jan: Alltså, du tjänar mer än många män, kan väl vara lugn.

Caroline: Ja, ja, jag vet, men det känns som det är så långt dit.

Jan: Ja, ja. Men ändå, det går åt rätt håll.

Kapitalinkomster: siffran som såg för hög ut

Jan: Sen tycker jag också: inkomst, det är ju kapitalinkomster. Så nu pratar vi inte förmögenhet, vi pratar bara kapitalinkomster. Då finns det lite statistik. När det gäller "hur rik är svensken?", då finns det typ ingen förmögenhetsstatistik, men det finns ändå en del statistik kring kapitalinkomster, alltså inkomst av kapital.

Jan: Och tittar man på den så ser den jättehög ut. Och jag var så här: "Alltså så mycket tjänar inte svenskar på kapital." För det var så att jag tror snittet var över fyrahundratusen och medianen var 87 000 kr.

Jan: Och sen fattar jag: "Aha, där ingår bostadsrättsförsäljningar och fastighetsförsäljningar." Så har du köpt ditt hus för tio år sedan och du säljer det med en miljon i vinst, så räknas det som inkomst av kapital. Sen upplever jag att de flesta känner inte att det är en kapitalinkomst, för de pengarna går ju direkt in i ett nytt boende.

Jan: Så man känner aldrig: "Åh, jag blev rikare av de här pengarna." Men då kunde man också separera dem. Så jag mejlade med, jag tror Peter Gerdqvist på SCB. Jag bara: "Kan man få de här siffrorna utan fastigheter så att vi bara har finansiella tillgångar?" Och då kan jag säga att då gick medianen från 87 000 kr till 1 300 kr.

Oliver: Ja, det var lite rimligare, ja.

Jan: Och då kände jag: "Ja, men det kan väl vara rimligt att mediansvensken, alltså den mittersta svensken, har typ hundra kronor i månaden i ränteinkomst på bankkontot eller fonder eller liknande." Men här ser vi också att medlet sticker iväg. Alltså det är 75 000 kr.

Vi har alltså femtiofem gånger så stor skillnad mellan medianen och medlet. Extremt få har en finansiell kapitalinkomst, och de som har den har en jättehög.

Jan: Så vi har alltså femtiofem gånger så stor skillnad mellan medianen och medlet. Medan när vi räknar med fastigheter, då var skillnaden mellan median och medel bara fem gånger. Så där kan man väl säga att ganska många i den svenska befolkningen tjänar pengar på att köpa och sälja sin bostad någon gång, så att det räknas in.

Jan: Men om vi tittar på finansiell kapitalinkomst, så är det extremt få som har en sådan och de som har den har en jättehög. Det är väl den slutsatsen vi kan dra.

Barnsparandets U-kurva

Jan: Den här kan ni hjälpa mig att förklara, för detta var också han från Peter Gerdqvist på SCB. Då fick jag kapitalinkomsten per tioårsålder.

Jan: Och då har alltså under arton år, alltså barn, en median på två tusen kronor i månaden. Arton till tjugofyra har 2 300 kr i median kapitalinkomst. Men trettiofem till fyrtiofyraåringar har bara 405 kr.

Caroline: Men det måste vara något räknefel här. Nej! Alltså det låter jättekonstigt.

Jan: Ja, och sen sjuttiofemåringarna.

Caroline: Vänta, kapitalinkomsterna. Jag måste tänka här, vad pratar vi nu om? Man har sparat någonting och så får man en inkomst på det kapitalet.

Jan: Ja.

Oliver: Så jag tror att detta är barnsparande.

Caroline: Ja, det är barnsparande, och sen så har man inte så mycket sparande i medelåldern då kanske.

Caroline: Ja, man är som...

Jan: ...fattigast. Det är det här klassiska U:et. Man känner sig ganska rik när man är arton till tjugofem. Så jag ber om ursäkt här, Olle, vad det är en misärig period du går igenom.

Caroline: Men det är inte en misärig period, för man använder ju säkert pengarna till saker. Det är bara att man har dem inte någonstans där de tjänar pengar själva.

Jan: Exakt. Så en trettiofem- till fyrtiofyraåring hade, nu är detta siffror för 2023 för det fanns inte nyare, men då hade en trettiofem- till fyrtiofyraåring 405 kr i median kapitalinkomst. Medan sjuttiofemåringarna hade typ 6 000 kr i median kapitalinkomst.

Oliver: Dör rikast på kyrkogården.

Jan: Ja, verkligen.

Oliver: Och det var avkastning mot bankkonto, räntor eller fonder?

Jan: Ja, ISK, skatt, hela. Nej, inte ISK, det vågar jag inte säga. ISK, ja, men där räknas kapitalinkomst. Jo, där räknas inkomst av kapital, ja.

Median mot snitt, en gång till

Jan: Däremot, tittar man på snittet, då ökar det ju hela tiden. Så då har vi återigen det här att det dras upp.

Caroline: Men kan du bara säga vad vi tittar på? Snittvärde på kapitalinkomst.

Jan: Ja, och median. Så nu när vi har pratat om median, då var den två tusen kronor för artonåringar, för en trettiofem- till fyrtiofyraåring var den 405 kr. Om vi tittar på snittet från trettiofem till fyrtiofyra år, så är den 65 000 kr.

Jan: Så vi har ett enormt hopp för en 35- till 44-åring mellan median och snitt. Så en snitt-35- till 44-åring har en kapitalinkomst på 65 000 kr. Och detta är alltså finansiella. Vi räknar fortfarande inte med fastigheter, utan detta är finansiella inkomster.

Caroline: Jag känner mig lite mosig i hjärnan nu. Vad är detta för något?

Jan: Kapitalinkomst, men vi får visa median och snitt.

Caroline: Ja, okej. Nu är det snittet.

Jan: Ja.

Caroline: Nu är det snittet, ja.

Jan: Okej.

Caroline: Bra.

Jan: Ja, och kom ihåg metaforen med Elon Musk.

Caroline: Jag kommer ihåg det. Jag vet vad detta är. Det var bara att vi hoppade fram och tillbaks mellan saker.

Jan: Ja. Så detta antyder återigen att vi har vissa i Sverige som har enormt höga kapitalinkomster, och man kan gå från en median på fyrahundra kronor per år till 65 000 kr per år.

Jan: Och då för en fyrtiofem- till femtiofyraåring är det hundratusen per år. Så det är typ hundratusen från fyrtiofem till sjuttiofem. Så kan man säga.

Oliver: Och var det ett starkt börsår då innan? Ska man tänka på något sådant när man tittar på det här? Nej, vi behöver inte.

Jan: Det tror jag, det vet jag tusan. Det är klart att det påverkar. Det är klart att det påverkar.

Kapitalinkomsten fördelad på deciler

Jan: Men det intressanta är här, här ser vi ju förklaringen. Här har jag tittat på kapitalinkomsten fördelad på deciler. Alltså om vi tar hela befolkningen och så fördelar vi dem i grupper om tio procent.

Caroline: Som deciliter, liksom.

Jan: Ja, precis. Så de tio procent fattigaste till de tio procent rikaste. Och då ser vi att den första decilen har alltså en negativ kapitalinkomst på 3 100 kr. Så de som har minst kapitalinkomst i Sverige har inte ens positivt, utan minus.

Caroline: Nej.

Jan: Hur kommer det sig? De har lån.

Caroline: Ja.

Jan: Så då har de ränteavdrag, och då är ränteavdragen större än inkomsterna.

Jan: Sen om vi tittar i mitten, decil fem, då är det 13 000 kr. Och sen ser vi att medianen här är 13 000 kr i decil fem och den tio procent rikaste har 534 000 kr. Så typ alla kapitalinkomster hamnar hos den rikaste tio procent av befolkningen. Eller som Claude tyckte: åttio procent av befolkningen har under 30 000 kr per år i kapitalinkomster.

Caroline: Ja.

Jan: Så har man kapitalinkomst över 30 000 kr per år, då ligger du i de topp tjugo procent rikaste. För att ligga i den topp tio procent rikaste, då är det 534 000 kr. Och här, hur kan det bli 534 000 kr? Jo, men det är utdelningar. Alla företagare hamnar ju här.

Jan: Och nu för företagare, från och med 2026, är det ju trehundratusen som man kan ta ut till tjugo procent i skatt. Så här visar det sig att om lönerna var ganska ihoppressade, att de flesta fanns mellan tjugo och sextiotusen, så är det här att majoriteten har under trettio och de rikaste över femhundra.

Jan: Så här blir det en extremt stor skillnad.

Caroline: Ja.

Caroline: Men vi pratade innan bara om de här lönerna, det här med att man inte strävar efter en högre lön för man beskattas ändå så hårt på den övre delen. Att det hade med det här att göra, sa du det, med hur mycket kapital vi har?

Jan: Nej, nej, det har inget med det att göra. Nej, det har inget, utan det har gett en motsatt effekt på andra sidan. Att eftersom lönerna är ganska ihoppressade, runt mitten, så har vi extremer i kapitalinkomster i stället.

Caroline: Man förlägger den inkomsten någon annanstans för att inte utsättas för skattetrycket.

Jan: Om man kan det. Företagare kan det.

Caroline: Okej, jag fattar.

Jan: Och det kommer också synas sen när vi tittar på communityn, att lönen planar ut vid femtiofemtusen även för de rikaste. Men sen om vi plötsligt tittar på hur mycket förmögenhet de har, ja men då kan en femtiofemtusenlöntagare plötsligt ha över tio miljoner. För att man lägger sig, du och jag lägger oss också på typ 53 000 kr i månaden.

Jan: Så vi dyker inte upp i tio procent rikast.

Caroline: Ja, jag förstår.

Jan: Men däremot dyker vi upp i tio procent rikast på den här kapitalinkomstgrejen. Så det är därför jag tycker att det är viktigt att prata om kapitalinkomst vid sidan av löneinkomst också.

Kapitalgapet är större än lönegapet

Jan: Bra. Här, Caroline, detta kommer väl provocera dig här.

Caroline: Det är så. Kvinnors kapitalinkomst är trettionio procent av mäns.

Jan: Så om vi tittar på alla, så är det i 20- till 65-årsåldern. Kvinnor har 27 000 kr i snitt, medan män har 70 000 kr. Och tittar vi bara på dem med kapitalinkomst, alltså vi sorterar bort alla de som inte har någon, då har männen 88 000 kr i snitt och kvinnor 34 000 kr. Så här är gapet mycket större. Så det är inte bara lönegapet, utan det visar sig även i kapitalinkomsterna.

Caroline: Ja, man får bara hoppas att det förändrar sig med tiden.

Nu tar vi communityn

Jan: Ja, så som jag har sagt innan: nu ska vi ta upp communityn.

Jan: Man kan jämföra sig själv. Då rikatillsammans.se/jamfor-lon eller länk i beskrivningen. Och då kan man fylla i man, kvinna, vad man tjänar, när man är född. Och sen: vill jag jämföra mig med män, kvinnor eller alla? Och sen får du, tror jag, sex eller sju grafer. Så allt det vi har pratat om innan får du se, var ligger det, vilken percentil ligger du i, och du kan dra.

Jan: Och jag tänkte att nu ska vi titta på några sådana här grafer från communityn, på de niotusen personerna som har svarat. Och här, som man säger på tv: känsliga tittare varnas. Caroline bara skakar på huvudet.

Caroline: Nej, jag skakar inte på huvudet. Är det en sån här trigger warning?

Jan: Ja, men det är lite så.

Caroline: Eller kan man bli triggad av detta?

Jan: Nej, inte triggad. Men om du var glad över att du låg högt upp i jämförelse med svensken, så kan detta ge dåligt självförtroende, mindervärdeskomplex och så.

Caroline: Eller man kan bli inspirerad.

Jan: Ja, precis. Precis. Och då ska jag också säga så här. Jag har jobbat med den här presentationen i över en vecka. Så jag har gjort graferna vid olika tillfällen. Så det kan hända att jag säger en siffra och sen ett par minuter senare säger jag en annan siffra. Och då beror det på att det har kommit in fler svar.

Jan: Så det kan dessutom vara en senare. När vi tittar på detta i framtiden, när det publiceras, så kan det ha förändrats. Så det är därför jag säger: det är inte att jag inte har koll på siffrorna, det beror på hur stor populationen är.

Medianlönen i communityn: 52 500 kr

Jan: Så jag tänker att vi kör i gång. Kommer ni ihåg medianlönen för svensken?

Caroline: Ja, 38 300 kr.

Oliver: Precis.

Jan: Ja, precis. 38 300 kr.

Oliver: 38 300, väl?

Jan: Ja, det var det nog.

Oliver: Ja, okej.

Jan: Oliver?

Oliver: Ja, medianlönen i communityn 2025: 52 500 kr. Och det är då 14 200 kr mer jämfört med medianen i hela Sverige. Och fördelat på män: 55 000 kr, alltså 15 100 kr mer än medianen i Sverige.

Oliver: Och för kvinnor 50 000 kr. Det är då 13 200 kr mer jämfört med Sverige.

Jan: Och detta är baserat på 7 631 svar. Så då ska man tänka på att vi har en ökning på 14 000 kr i månaden i ett ganska tight intervall. Alltså detta är jättemycket.

Oliver: Ja, det är många svar.

Jan: Det är många svar. Det är inte så här: åh, vi fick in fyra svar. Nej, nej, det är sjuhalvtusen svar. Detta är mycket. Och då kan vi gissa om snittlönen.

Oliver: Ja, den är hög alltså.

Jan: Ja, vad ska du säga, Caroline?

Caroline: Snittlönen i communityn: 58 500 kr.

Jan: Ja, och det är 15 600 kr mer än snittet i Sverige. Och fördelningen, Caroline?

Caroline: På män då 62 750 kr, och det är 17 650 kr mer än medianen i Sverige.

Caroline: Kvinnor 53 700 kr, och det är 13 100 kr mer än snittet i Sverige.

Oliver: Ja, det är stora siffror, bara så.

Jan: Snittlönen i communityn tar upp dig på typ nittio, alltså topp tio procent i Sverige på löntagarna.

Fyra gånger fler över hundratusen

Jan: Och sen så har vi att i communityn, kommer ni ihåg hur många det var som tjänade över hundra tusen i Sverige?

Oliver: Ja, 1,6 % va?

Jan: Ja. I communityn är det 5,3 %. Alltså det är typ tre och en halv, fyra gånger fler.

Caroline: Ja. Ja, men det är väl ändå ganska vettigt med tanke på att vi har människor som bryr sig om, som är intresserade av pengar.

Jan: Ja, det hade varit ganska deppigt om det vore tvärtom. Vad är det för tips och råd ni ger i podden, liksom?

Caroline: Men då är det ju också inte så många kanske som tjänar lite och som vill lära sig mer om pengar. Det hade vi gärna haft fler av, så klart.

Jan: Den fördelningen kommer också sen. Vi kommer att titta på det. Men svarar jag: vi har ju en förskjutning i den här grafen med hur många som tjänar, så har vi en tydlig förskjutning åt höger.

Jan: Medianen är 52 000 kr mot 38 000 kr. Snittet är för Sverige 42 900 kr, och nästan 58 000 kr i communityn. Så det är så här: ja, du kunde vara topp tio procent i Sverige, men du är i mitten i communityn. Så apropå reality check.

Jan: Som flera har skrivit i forumet: "Ja, det kändes bra ända tills jag såg community-siffrorna." Det positiva brukar jag säga å andra sidan, att man brukar bli som de man hänger med. Så hänger man med oss i communityn så tror jag att för de flesta borde det tendera i en högre lön. Å andra sidan blir det jobbigt precis som du säger, Caroline, att vi tappar de som inte har de höga lönerna.

Caroline: Nej, och som kanske skulle tycka att det är härligt att få lära sig mer och hur gör jag och bli inspirerad och sånt. Jag tycker överhuvudtaget att man kan få bli inspirerad.

Jan: Det är många som...

Caroline: Det är kanske inlärt beteende från mitt håll, men jag vill inte se det som att "oj, nu har jag sämre lön", utan så här: "oj, där finns folk som har högre." Att det är ändå något positivt.

Att normalisera en högre lön

Jan: Ja, och framför allt så tror jag också...

Caroline: Taket är inte där som jag trodde det var.

Jan: Nej. Och sen så tror jag också, på gott och ont: i communityn blir det som jag var inne på. Om man normaliserar att femtiotusen, fan, det är en okej lön. Det är inte en fantastisk lön, utan det är en okej lön.

Jan: Då blir det också mycket enklare att sträva efter femtiotusen. För det är så här: ja, men det är andra i communityn som har mycket, mycket högre, och den är inte ens bra om jag jämför med... Det var någon som skrev så i forumet bara: "Jag har liksom åttiotusen i månaden." Så var det någon som skrev till dem och bara: "Du är låginkomsttagare."

Oliver: Det är så absurt. Så det finns inte.

Jan: Precis, vi skrattar åt det. Men det blir ju ändå så. Förstår du vad jag menar? Om man normaliserar en hög inkomst, så blir det också enklare att sen vara ute i verkligheten och begära en högre lön. Och det räcker så här: okej, skit i om du får femtio, säg att du ligger på den där medianen på 38 300 kr.

Jan: Du vet, du hör oss prata om det. Men då kanske det är enklare att be om 42 000 kr som är snittlön. Medan man annars kanske bara hade bett om trettionio eller nöjt sig med två procents lönehöjning. Så det är väl det som är där.

Åttio procent i communityn tjänar mer än snittsvensken. I princip hela communityn tjänar mer än snittet.

Jan: Så åttio procent i communityn tjänar mer än snittsvensken. Så i princip hela communityn tjänar mer än snittet.

Jan: Vi har den här förskjutningen, så allt är förskjutet åt höger. Om man då har lönerna på x-axeln och hur stor del av befolkningen eller communityn på y-axeln. Men annars ganska jämnt. Det avviker inte jättemycket. Mönstret ser i princip likadant ut. Det verkar som att den vanligaste lönen i communityn är typ runt femtiotusen.

Jan: Jag skulle gissa att om jag skulle göra en gissning så ligger den nog på femtiotre. Där precis under statlig inkomstskatt. Vi har en överrepresentation av företagare också. Snittet blir också förskjutet.

Jan: Jag skulle säga så här: dessutom delar man upp det på percentiler. Alltså återigen tjänar communityn mer i alla percentiler.

Jan: Så även de som tjänar... Detta tyckte jag var ganska roligt. Om du tjänar bland de tio procent lägsta i communityn, då har du 38 500 kr. Så då ligger du alltså, är du sämst, tio procent sämsta i communityn, då tjänar du ändå mer än femtio procent av svenskarna. Du har en högre medianlön. Är du med?

Topp en procent i communityn: över 150 000 kr

Jan: Och sen har du, ligger du i nittionionde percentilen, alltså topp en procent i Sverige. Så i Sverige kommer vi fram till att då tjänar du 108 000 kr. Medan för att ligga topp en procent i communityn ska du ligga över 150 000 kr. Liksom. Bra.

Caroline: Men vi utgår från att alla har varit sanningsenliga här.

Jan: Ja, men jag tror inte sju och ett halvt tusen personer ljuger.

Caroline: Nej.

Jan: Och det går ju i linje med andra undersökningar.

Caroline: Ja, bra. För man kan också vilja ha... Det går ju att skriva att jag har högre. Det är bara en tidsfråga.

Jan: Men då skulle jag säga att då är de väldigt bra på att ljuga, för det korrelerar också med att när vi tittade, vi har ju tjuvtittat på ISK-siffrorna. Alltså hur mycket pengar folk har på ISK.

Jan: Och då kan vi säga också att det matchar, att de har mycket mer på ISK också. Så det hade ju varit en grej: "Ja, men jag har jättehög lön, men jag har bara jättelite på mitt ISK."

Caroline: Men det är ju också en siffra man kan...

Jan: Ja, jag ska bara ljuga i alla undersökningar så att det hänger ihop statistiskt.

Caroline: Jag funderar på mitt eget beteende, på hur jag svarar på frågor och sånt i enkäter.

Jan: Du svarar så här: "Jag heter Björn och jag är 53."

Caroline: Och jag har jättehög lön och jättemycket på min ISK.

Varför toppar lönen vid 45 till 54?

Jan: Vi ligger också högre i alla åldersgrupper, men man ser också här att lönen toppar typ 45 till 54, helt enkelt.

Caroline: Varför toppar den där då sen?

Jan: Bra fråga.

Caroline: Men vänta, jag får se här. Den blir lägre.

Jan: Ja, efter...

Caroline: Jobbar man deltid sen, eller vad är det som händer?

Jan: Nej, alltså för SCB är det ju omräknat i heltidsekvivalenter. Och jag har bett folk att skriva heltid. Alltså ange din lön som om du jobbade heltid.

Jan: Jag skulle gissa att om du byter jobb efter femtiofem och du inte är inom ett visst karriärspår, så tror jag att det är svårt att få lika hög lön. Att man behöver nog acceptera en lite lägre lön. Det är väl en gissning.

Caroline: Vad säger du om man byter spår? Det är inte så många som gör det väl?

Jan: Ja, men säg att du blir uppsagd.

Caroline: Ja, visst.

Jan: Och så ska du ha ett nytt jobb. Då tror jag att det är svårt att få en högre lön, för du är inte lika attraktiv på arbetsmarknaden. Så det tror jag är en faktor. Sen finns det säkert andra. Medlingsinstitutet hade säkert haft ett mycket bättre svar på det här.

Lönen matchad mot Rikedomstrappan

Jan: Detta tyckte jag också var spännande. Detta var ju Oliver, detta var din graf som vi var inne på i går: "Jan, du måste ju matcha lönen mot Rikedomstrappan."

Oliver: Ja.

Jan: Och Rikedomstrappan är ju det här att det finns sex nivåer som är baserade på hushållsförmögenhet. Där första steget är noll till hundra tusen i hushållsförmögenhet, hundra tusen till en miljon i steg två, en till tio miljoner på nivå tre, tio till hundra på nivå fyra, hundra till en miljard på nivå fem.

Jan: Sen finns det nivå sex också, men de är typ femhundra personer i Sverige.

Oliver: Ja, precis. Man tar ju alla ens tillgångar minus alla ens skulder.

Jan: Ja, och då är det pension, bostad, ISK och rubbet. Så eftersom de flesta har angett även sin lön, men de har också angett sin rikedomsnivå, så kunde vi matcha lönerna mot rikedomsnivån. Och här ska du ta de olika nivåerna av vad de har i lön, Oliver.

Oliver: Ja, så nivå ett då, vi kallar den lön till lön, då ligger man på 42 000 kr i lön.

Jan: Median.

Oliver: I median. I median, ja. Nivå två, då är det... nivå ett är ju upp till hundra tusen kronor i nettoförmögenhet och nivå två är hundra tusen till en miljon.

Oliver: Vardagstrygghet, då har man 46 000 kr i medianlön. Nivå tre, en till tio miljoner, då är det 54 000 kr i medianlön. Och sen kommer vi upp på nivå fyra. Då är det tio till hundra miljoner i nettoförmögenhet. Då är det 66 600 kr. Sen kan vi se att den planar ut, för på nivå fem, hundra miljoner plus, så är det 67 000 kr i medianlön.

Jan: Ja, och det är ett tydligt tecken skulle jag säga på svenska skattesystemet, att det lönar sig inte att plocka ut mer. Sen får man också säga att vi har, jag tror på nivå ett trehundra svar, på nivå två tvåtusen svar, femtusen svar på nivå tre, tusen svar på nivå fyra och sen trettioen svar på nivå fem.

Caroline: Ja.

Jan: Så man får också ta det för vad det är. Men återigen, Caroline, varför jag inte tror att folk har hittat på? För att det hänger ihop. Här hade vi ju sett avvikelser. Det hade varit jättekonstigt om nivå ett hade en mycket högre medianlön.

Oliver: Ja, men exakt. Och det är ju inte så många i Sverige som är på nivå fem heller. Så trettio svar är ändå...

Jan: ...ganska mycket.

Utdelningarna som förklarar nivå fyra och fem

Jan: Och sen tittade jag också på det här med utdelningar. För i och med att jag visste att folk inte tar ut så hög lön, så bad jag också: men vad tar ni ut i utdelning? Och då var det också så att på nivå ett, två, tre är det typ inga utdelningar.

Oliver: Från företag.

Jan: Från företag. Medan vi ser att det ökar. Medianen för utdelningen på nivå fyra är trehundratusen per år, vilket ligger ganska nära den här gränsen för var skatten går. Och sen medianen på nivå fem var över fyrahundratusen. Så det blir också: hur kommer det sig att de kan vara på nivå fem?

Jan: Jo, förmodligen ganska höga utdelningar eller inkomst av kapital.

Oliver: Och överrepresentation av egenföretagare på de nivåerna.

Jan: Också, ja. Det är jättesvårt att få den typen av utdelning, det krävs ju jättehöga belopp.

Var i Sverige tjänar communityn bäst?

Jan: Sen tyckte vi detta också var jättekul. Man fick ju ange postnummer, de första tre, för SCB tar ju in tre siffror på postnumret. Så då har vi... men här tyckte jag att det var ganska kul.

Caroline: Kan du inte namnge din slide, så säg vad den heter.

Jan: Var tjänar communityn bäst? Alltså var i Sverige.

Caroline: Var i Sverige.

Jan: Ja, och då är det storstadsregionerna som är det som sticker ut. De som tjänar högst medianlön är i Stockholm, Göteborg, Malmö.

Jan: Sen är det ganska utspritt. Sen är det, jag vet inte, Kiruna eller här nittiosju, postnummer nittiosju, där är det också höga medianlöner. Jag vet inte vad det är som ligger där.

Oliver: Är det gruvor eller?

Caroline: Ja, jag tänker det.

Jan: Eller jag vet inte.

Caroline: Har de höga löner, de som jobbar där?

Jan: Alltså jag vet inte.

Caroline: Gäller det att man har höga löner för att attrahera folk där? Men det är också svårt, för då måste hela kommunen tjäna mycket pengar.

Jan: Caroline, kan inte du som har koll här... Jag och Oliver ordbajsar. Då får du kolla postnummer nittiosju. Vad är det?

Caroline: Ja, jag kan kolla det.

Oliver: Jag tror det kan vara det som Caroline säger. Jag såg ett inslag i går från en sjuksköterska som skulle flytta från Stockholm nu uppåt i landet, just för att det erbjöds så höga löner.

Jan: Okej.

Oliver: Och jag vet ju, i Kiruna har de ju det här slöseri, fantastiska badhuset för 1,4 miljarder. Och de behöver ju ha fly in och fly out-personal.

Jan: Är det så?

Oliver: Ja, och det har de för typ Espresso House i Kiruna också, vet jag. Man kan väl locka med väldigt höga löner för att man behöver.

Jan: Alltså det pinsamma är om nittiosju inte är Kiruna.

Caroline: Nej, men postnummer som börjar på nittiosju tillhör postorten Luleå, står det.

Jan: Okej.

Oliver: Vad har de mer?

Jan: Jag vet inte. Men sen kan man väl också säga att det är ganska kul att det är svar från typ hela landet.

Jan: Och då har vi också bara tagit postnummer där vi har fått fler än tjugo svar. Postnumret som har högst medianinkomst och högst förmögenhet.

Oliver: Vill ni gissa? Ja, det är ju något på Östermalm väl.

Jan: Vasastan, Kungsholmen, Lidingö. Fridhem i Malmö här också, Caroline, trehundrasjutton var också ganska högt.

Caroline: Minsann? Det kunde man inte räkna ut.

Jan: Ja, men så det är förutsägbart. Jag menar, oh, vad har ni konstaterat? Att de rikaste bor i de dyraste områdena. Well done, liksom.

Forum, Facebook och Instagram

Jan: Ja, bra. Sen var det någon fråga också. Okej, vi har ju tagit in svar från både RikaTillsammans-forumet som vi har på hemsidan och så Facebook och Instagram.

Jan: Och föga förvånande så forumet, med oss, alltså vi som är ekonominördar, där var det ju också högst medianlön och högst snittlön också. Så medianlönen i forumet var 58 000 kr. De som svarade från Facebook, där var medianen 53 000 kr, och de på Instagram 51 000 kr. Men där blev jag ändå förvånad.

Jan: Det skiljer inte jättemycket mellan till exempel Instagram. Hade folk bett mig gissa så är det klart jag hade gissat att Instagram kommer att ha en lägre median än forumet. Men ändå inte att, eller så här sjutusen, sextusensjuhundra, det är mycket pengar. Men det är ändå också roligt att det ger lite effekt.

Jan: Sen ska man ju skilja på korrelation och kausalitet. Alltså har man hög lön för att man följer oss, eller har man en hög lön och då gillar man att följa oss? Så det ena behöver inte bero på det andra. Men jag vill gärna tro att genom att hänga här så får man en annan syn på pengar, vilket jag tycker är jättekul.

Jan: Bra. Så där kommer två nya avsnitt. Hur rik är svensken? Och vad sparar svensken? Alltså då kommer vi att titta på sparkvot, månadssparande. Vi har fått data från Avanza, Lysa, ett sätt som man kan jämföra sitt månadssparande. Men där är det verkligen också: hoppa med på nyhetsbrevet, för jag fattar att man kanske inte följer oss till vardags, och då är det ganska kul att liksom: okej, nu kom det här avsnittet, nu finns den här sidan där du kan gå in och jämföra din inkomst eller ditt sparande eller dina pengar.

Avrundande reflektioner

Jan: Bra! Ska vi ta någon avrundande reflektion? Vad tar ni med er, Caroline?

Caroline: Jag vet inte. Jag... Oliver, du får ta.

Oliver: Ja, men jag kan börja. Vi börjar väl med Sverige i världen lönemässigt, och där låg väl 85:e percentilen, sa vi, på medianlön. Så vi är ju rika. Och det är väl många av oss som också är topp tio rikast. Eller höginkomsttagare, topp tio-del av höginkomsttagare. Så det tar jag med mig.

Oliver: Alltid spännande att se communityn. Man mår lite dåligt. Så här bara: shit, vad pengar det är.

Jan: Ja, det finns folk som tjänar mycket pengar.

Oliver: Jag tänkte också på gapet mellan män och kvinnor. Det är ju trevligt, det minskar. Sen tänkte jag också lite på: är man lycklig för att man strävar mot de här jättehöga siffrorna?

Oliver: Och det har vi pratat om i många avsnitt. Du har skrivit en text om det också.

Jan: Alltså ingenting kommer gratis. Och många gör stora uppoffringar. Du har en lön på sextio, sjuttio, åttiotusen. Det kommer ju med ett ansvar. Det är inte som att sitta i kassan där du är så här: går du hem så är du färdig.

Jan: För du kan inte så här: oh, nu kollar jag lite och drar någon extra vara i bandet. Nej, du är hemma. Medan är du hemma och du har en hög lön, ja men då förväntas du vara tillgänglig och svara på mejl och jobba järnet. Jag har ju kompisar som är så här: ja, men jag är partner på advokatbyrå, tjänar jättebra, men de jobbar ju fan åttio timmar i veckan.

Oliver: Nej, men det är väl sagt innan, Morgan Housel har det här med filtkulor. Man har de här kulorna som man kan fördela energimässigt. Du kan liksom inte trolla med en så. Så där finns ju, ja som du säger, ett pris bakom de här siffrorna.

Ingenting kommer gratis. Bakom de höga siffrorna finns ett pris, och många gör stora uppoffringar för dem.

Jan: Ja, det får man också komma ihåg. Absolut. Bra att du kastar ljus på det.

Vad jobbar folk med egentligen?

Caroline: Jag funderar också på de här yrkena. Det är kanske det som mina tankar har sökt sig mest till när vi har haft de här siffrorna. Vad jobbar folk med? Speciellt de höga siffrorna. Har jag tänkt: vad jobbar folk med egentligen?

Jan: Alltså i det jag vet...

Caroline: Vilket ansvar har de?

Jan: Ja, alltså oftast, de som har de högsta siffrorna i forumet, ofta höga chefstjänster, ofta det som kallas för C-suite på engelska, alltså CEO, CFO, alltså VD, finanschef, juristchef, personalchef, på stora, stora företag, på internationella företag.

Jan: Eller sen är det, upplever jag också, ganska många specialisttjänster. Okej, jag är ansvarig, jag är projektledare för detta, eller jag är utvecklare. Mycket i communityn vet jag att det är mycket IT, en överrepresentation. Sen är det mycket företagare. Vi har ju mycket företagare i communityn.

Jan: Är det någonting mer som brukar återkomma i communityn?

Oliver: Ja, många är ingenjörer.

Jan: Många är ingenjörer, ja. Det är så svårt att göra en undersök... vi kanske borde göra en undersökning: vad jobbar du med? Men det är så spritt. Vad ska man säga? Svårt att...

Oliver: ...kategorisera det liksom. Ja.

Jan: Men så här tjänstemän, alltså skulle vi använda SCB så skulle det vara tjänstemän i privat sektor.

Oliver: Mm. Ja, sen tror jag det är många höga, alltså som läkare och den typen.

Jan: Ja, det är det också. Det är det också många läkare, absolut. Läkare, jurister. Sånt. Ja, är det något mer du tänker, Caroline?

Caroline: Nej. Nej, det är inte så överraskande ändå. Men det är också spännande att ha diskussionerna runt siffrorna, vad de betyder.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Det är väl sånt som jag tycker är kul.

Ett tight spann, i ett internationellt perspektiv

Jan: Ja, nej men jag blir ju förvånad över hur tight spannet är i Sverige.

Caroline: Lönespannet?

Jan: Ja, alltså 42 000 kr i snitt. Och vad sa vi, nittio procent? Då var det sextiotusen. Och då kan man tycka: det är tjugotusen, det är jättemycket pengar, absolut. Men ta detta i ett internationellt perspektiv där du kan ha folk på Meta som tjänar tre miljoner dollar per år. Och sen har du folk som tjänar trettiotusen dollar per år.

Jan: Alltså det är enorma spann. Så där har vi ett ganska tight spann. Sen tror jag att de flesta som lyssnar och tittar kommer att bli förvånade över hur bra de ligger mot Sverige. Och sen tror jag att man kommer att må dåligt över hur dåligt man ligger mot communityn.

Oliver: Man får en klapp på axeln.

Caroline: Varför pratar ni hela tiden om att man ska må dåligt gentemot communityn? Jag mår inte dåligt.

Jan: Nej, men du är inte...

Caroline: Du är inte...

Jan: ...tävlingsinriktad man i fyrtiofemårsåldern.

Caroline: Nej, det är jag inte.

Jan: Men det är bra, Caroline, att du håller den inspirationsgrejen.

Caroline: Ja, men hur kul är det att må dåligt och jämföra sig på det viset? Att åh...

Oliver: Försöker överprestera.

Caroline: Ja, men det är väl: taket är inte där som du trodde att det var. Det är högre. Vad kul.

Jan: Ja.

Caroline: Precis. Eller?

Jan: Caroline fick precis en titel, du får sätta en i YouTube: Voice of Reason.

Caroline: Nej, men det är väl det jag sa. Jag är bara positiv kring det liksom.

Jan: Ja, men det är bra.

Caroline: Det finns säkert saker jag är negativ kring som jag inte...

Jan: Ja, men jag tänker att vi rundar av där. Stort tack till dig som har tittat, lyssnat. Tack till dig som är supporter och har gjort det här avsnittet möjligt. Och sen tänker jag att vi får ses i del två och del tre. Sen kan det hända att de inte kommer exakt sekventiellt, utan att vi skjuter in ett annat avsnitt, men det beror lite på sommarplaneringen.

Jan: Så tack och vi ses.