Hur mycket tjänar svensken 2024?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Vad tjänar svensken? En serie i tre delar
2. Tack till Patreon-communityn
3. Comparison is the thief of joy
4. Jämförelse i små doser kan vara nyttigt
5. Hjärnan klarar inte en oändlig flock
6. Den enda rimliga jämförelsen är ditt historiska jag
7. 1,7 miljoner svenskar saknar kontantmarginal
8. Låg levnadsstandard och vad fattigdom betyder
9. Dollar Street och det globala perspektivet
10. Snitt- och medianlönen i världen
11. Har man det egentligen bra i Sverige?
12. Varför inkomsten är så viktig
13. Vad betyder det att vara "dålig på pengar"?
14. Öka din inkomst
15. Lönespridningen i Sverige: median och snitt
16. Löneskillnaden mellan män och kvinnor
17. Utbildningsnivå och lön
18. Att tjäna mer än 75 och 90 procent
19. Caroline om siffrorna och lönespannet i Sverige
20. Den svenska modellen och förmögenhetsklyftan
21. Löneräknaren och siffrorna från SCB
22. Live-demo: Carolines lön på löneräknaren
23. Leka med datan per ålder
24. Varning för känsliga följare: snittlönen i communityn
25. Hur tillförlitlig är communityns data?
26. Medianlönen i communityn
27. Snittlönen i communityn
28. Jan blir förbannad: använd era pengar
29. Caroline om att göra gott med sin lön
30. Byt maskin: från att tjäna till att leva
31. Att skifta mindset är som en personlighetsförändring
32. Bisarra löner vid 43 år
33. Svenskens kapitalinkomster
34. Rich Dad, Poor Dad och inkomstpaletten
35. Kapitalinkomster per ålder
36. Plan A och att bygga en vattenledning
37. Reflektion: var inte så snåla
38. Hade du bytt med Warren Buffett?
39. Golden handcuffs och friheten att byta
40. Använd resurserna: gör en liten grej
41. Generositet i det dolda
42. Caroline: jag är inte så intresserad av siffrorna
43. Avrundning och nästa avsnitt

Vad tjänar svensken? En serie i tre delar

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och dagens avsnitt som handlar om vad svensken tjänar. Vi kommer att nörda ner oss i lite statistik. Vad är medianinkomsten i Sverige? Vad är snittinkomsten? Vad är medelinkomsten i communityn? Och hur ser siffrorna ut, så att man kan jämföra sig själv lite och se var man ligger i det här ekonomiska landskapet?

Det här är också en favorit i repris. För två år sedan gjorde vi avsnittet "Hur rik är svensken?", och det var jätteuppskattat. Man kunde se vad man har på konton, ISK och liknande. Nu, 2024, blir det faktiskt en serie på tre avsnitt. Det här är del ett, "Vad tjänar svensken?". Nästa avsnitt blir "Vad sparar svensken?", alltså månadssparande, sparkvot och liknande. Och sedan kommer det tredje avsnittet, "Hur rik är svensken i snitt, Ulrika Svensson?".

Det som också är extra roligt är att jag kan presentera siffror som inte har publicerats någon annanstans. Dels har jag köpt siffror från Statistiska centralbyrån, dels bygger det mycket på de siffror som ni i communityn har skickat in via de undersökningar vi gjorde. Jag hoppas att du gillar den här serien, där det här är det första fristående avsnittet. Vi gör det inte svårare än så här, utan jag släpper på Caroline.

Tack till Patreon-communityn

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jag tänker att vi behöver börja avsnittet med att säga ett stort tack till vår Patreon-community som sponsrar oss och gör den här typen av avsnitt möjliga. Jag tror att jag på riktigt har lagt nästan 40 timmar på research kring de här tre kommande avsnitten. Förutom vår tacksamhet tänker jag också att du som är med i Patreon-communityn och stöttar får extra material, du får material i förväg, det är exklusiva event. Vi ska ha träff i Stockholm, vi ska ha träff i Malmö. Så jag vill bara säga ett stort tack.

Jan: Man får ju lyssna utan reklam också när man lyssnar på våra avsnitt.

Caroline: Ja, exakt.

Jan: Och det är ganska mycket värt, tycker jag som lyssnar rätt mycket på podd.

Caroline: Ja, exakt.

Jan: Jag tänker också att förra veckan var det ett extra avsnitt som inte publicerades ute, och jag tror vi kommer att lägga fler extra avsnitt på Patreon framöver. Man kan kolla länken i beskrivningen: patreon.com/rikatillsammans.

Comparison is the thief of joy

Jan: Då tänker jag att vi hoppar in i dagens avsnitt, och jag tänker att vi ska börja med ett citat av Theodore Roosevelt. Ska du läsa?

Caroline: "Comparison is the thief of joy."

Jan: Ja. Och jag tänker att alltid när vi har de här "jämför dig själv"-avsnitten så behöver man ta dem med en nypa salt.

Caroline: Absolut. Nu ska vi se vad det betyder, det fattar nog de flesta. Men "jämförelse är det som tar bort glädjen", liksom. Eller vad ska man säga? Jag blir så oförberedd på översättningen.

Jan: Det var därför jag inte översatte det själv.

Caroline: Vi måste göra det. Vi kan inte ha såna här... Men folk kan ju engelska.

Jan: Ja, men jämförelse tar bort glädjen i saker. Det här vet man av forskning också.

Caroline: Jaså, hur då?

Jan: För att man jämför sig väldigt mycket, till exempel när man sitter på Instagram eller Facebook. Man tittar på vad andra har gjort på semestern, och så känner man att en själv händer det minsann aldrig något roligt.

Caroline: Man lägger ju oftast bara upp det som ser fint ut, eller roliga händelser. Man berättar oftast inte att vi missade båten hem och sånt.

Jan: Så enligt forskningen kan man bli väldigt deppig av att sitta och jämföra sig på sociala medier. Men du läser den där boken, vad heter den nu? Inte "Anxiety", utan...

Caroline: "Skärmhjärnan" av Anders Hansen.

Jan: Ja, men det var även en annan bok.

Caroline: "Anxious Generation". Jag tog mig inte igenom den, det gjorde jag inte. Den handlar väl också om skärmtid för unga. Så det är inte direkt det här med jämförelse, tror jag inte.

Jämförelse i små doser kan vara nyttigt

Jan: Nej, men jag tänker så här: det är ganska naturligt att jämföra sig. Det är liksom ingrained, vi har det med oss från början, för det handlar om hur jag står mig i jämförelse med resten av flocken. Duger jag? Gör jag rätt? Kommer jag att få vara med?

När jag tittade på den forskningen så fanns det också att i små doser är jämförelser ganska harmlösa, kan till och med vara lärorika, för att det skiftar ens referensram. Plötsligt ser man: oj, det är möjligt för den personen, då är det kanske möjligt för mig också. Det kan till och med vara bra ur ekonomisk synpunkt, till exempel innan du börjar på ett nytt jobb.

Caroline: Ja, ta en kreditupplysning, se vad de andra tjänar på jobbet.

Jan: Jämför så att du inte får det som en i communityn hade. Han sa: shit, jag började på ett nytt jobb, jag var lite desperat efter jobbet, och nu efter två år inser jag att jag har 30 procent lägre lön än alla mina kollegor. Så allting inom måttliga doser, för i stora doser är jämförelser direkt destruktivt.

Och jag vill redan nu, jag kommer att säga det lite senare i avsnittet också, flagga: känsliga lyssnare och tittare varnas, för jag kommer att kasta upp vissa siffror som kommer att få de flesta att må dåligt. Så det är lite cliffhanger. Man behöver se det som lagom dos underhållning, lagom dos allmänbildning, lagom dos inspiration.

Hjärnan klarar inte en oändlig flock

Caroline: Och varför det också är direkt destruktivt är det du var inne på, att hjärnan klarar inte en jämförelse med en oändligt stor flock. Vi var ju gjorda för att vara i en flock på kanske 8, 16, 24.

Jan: Nej, men 100 säger man, 100 individer.

Caroline: Ja, men det är att du kan känna 100 individer, du var ju inte i en flock med 100 individer.

Jan: Jag vet inte under vilken period av stenåldern vi pratar om.

Caroline: Strunt samma, mycket mindre än en oändlig flock i alla fall.

Jan: Ja, redan stenåldersmänniskorna.

Caroline: Nej, men vi klarar inte det. Och Instagram är ju en oändligt stor flock. Inte bara en svensk flock.

Jan: Och sedan, som jag tänker på, är att när vi gör de här jämförelserna vet vi inte vad som är sant eller inte. Och framför allt upplever jag att många glömmer bort tidslinjen. Man jämför sig med någon annan utan att ta hänsyn till var de befinner sig. Om det är någon som har följt oss i två, tre eller fyra år och tänker att jag har följt Jan och Caroline skitlänge, och sedan kastar vi upp siffror här i communityn, eller våra egna, då glömmer man att vi började spara 1996. Vi har gjort det här i 30 år.

Du vet inte heller om den som skriver i tråden i forumet eller i kommentarerna på Instagram hur gammal den är, vilken utbildning personen har. Min upplevelse när jag pratar med folk i communityn är att de flesta ligger före oss om man skulle göra en korrekt jämförelse, till exempel på sparkarriär. Men det är inte så det känns när man tittar, för man jämför. En 23-åring kommer per definition att tjäna mindre än en 55-åring som har 30 års erfarenhet. Men det ser man inte alltid.

Den enda rimliga jämförelsen är ditt historiska jag

Jan: Jag brukar säga att den enda rimliga jämförelsen är vårt historiska jag. Hur mycket tjänade jag förra året, eller för ett halvår sedan? Hur mycket pengar hade jag för ett halvår sedan? Spelet är mot sig själv.

Det går inte att tävla mot Elon Musk eller någon annan. Den enda rimliga jämförelsen är vårt historiska jag.

Det tror jag är viktigt att komma ihåg. Så om vi börjar hoppa in i lite fakta. Då kan jag också säga att just i det här avsnittet, när det gäller inkomstsiffror, har vi ganska bra data. Det kommer i presentationen, så för dig som lyssnar: du kan gå in på hemsidan eller i forumet och ladda ner presentationen. Där finns länkar till allt, och där har vi ofta källorna. I dagens avsnitt är de vanligaste källorna Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen och Medlingsinstitutet.

Om vi tittar då, ska du läsa den första från Statistiska centralbyrån? Första faktan.

1,7 miljoner svenskar saknar kontantmarginal

Caroline: 1 700 000 svenskar bor i ett hushåll som saknar kontantmarginal. Det vill säga förmågan att betala en oförutsedd utgift på 13 000 kronor.

Jan: Ja. Så var femte svensk, ungefär 20 procent eller mer av den svenska vuxna befolkningen, har ingen buffert på 13 000 kronor. De klarar alltså inte att frysen går sönder eller att kylen går sönder. Så redan här är det dags att sätta en reality check: de flesta kämpar i sin ekonomi. Tittar man på ensamstående med barn, alltså till exempel efter en skilsmässa, så är det så att hälften inte har buffert.

Caroline: Vilka ensamstående är det, vet du det?

Jan: Nej, där stod ensamstående med barn. Och bara hälften av den svenska befolkningen anser att de lätt får ihop ekonomin. Så vi kan dra slutsatsen att halva befolkningen faktiskt kämpar med sin ekonomi. Det är lätt, för jag tror att du som lyssnar eller tittar på det här inte är i den kategorin. När vi tittar på de undersökningar som jag kommer att presentera är du inte en av dem. Men då är det lätt att tro att alla andra har det som en själv.

Caroline: Ja, det här är jättebra reality check.

Låg levnadsstandard och vad fattigdom betyder

Jan: 25 procent av barn med utländsk bakgrund har låg levnadsstandard i Sverige. Det är också så, du vet, i en skolklass.

Caroline: Men det här är ju så svårt att veta, vad är låg levnadsstandard? Kan det vara att man inte har råd med regnkläder på hösten? Eller vad kan det vara? Vad betyder det?

Jan: Definitionerna finns ju, det är från SCB, så de har entydiga... Men jag tror att när man pratar om att ligga under fattigdomsgräns, så är det att du tjänar en viss procent av medianinkomsten i Sverige, så du ligger efter. Och vi har ju hört historier, till exempel från basketföreningen, där en av våra kompisar berättade: du vet, jag insåg inte förrän efteråt varför folk plankade när vi skulle på bortamatch.

Caroline: I tunnelbanan, eller?

Jan: Ja, på bussen eller tåget. Han sa: jag var den enda som betalade, och då trodde jag att det var för att det var coolt. Men jag insåg senare att de inte hade råd. Han berättade också om en kompis i basketlaget som blev uttagen till något juniorlandslag, men inte hade råd att åka på samlingen. Då slutade han hellre spela basket än hade den här skammen kring att inte säga att han inte hade råd. Det var coolare att säga att han inte var intresserad. Så jag tror att det är lätt, lite behöver man nog komma ihåg det där.

Dollar Street och det globala perspektivet

Jan: Sedan hittade jag faktiskt en cool sajt när vi ändå pratar om det här. Gapminder har en som heter Dollar Street. Vi kommer att lägga länk i beskrivningen. Det är en bra grej där man kan se runt om i världen hur folks levnadssituation ser ut vid olika månadsinkomster.

Caroline: Du ser väldigt skeptisk ut.

Jan: Jag bara undrar hur man gör i Dollar Street. Trycker man på New Delhi någonstans, eller Malmö?

Caroline: Ja, precis. Families i Sverige, families i Ukraina, families i Korea. Alltså på en gata, typ?

Jan: Nej. Kom igen, Caroline. De har varit hemma hos någon, det här är någon som tjänar 40 000 kronor i månaden i Sydafrika.

Caroline: Jo, jag förstår att det är en standardfamilj.

Jan: Hur ser deras toalett ut? Hur ser deras tvättstuga ut? Hur ser deras matbord ut? Hur ser barnens rum ut? Och sedan har de gjort det här runt om i världen, hos olika familjer. Man kan klicka sig in där. Så heter det Dollar Street.

Caroline: Nej, men man kan inte gå in på Google Maps.

Jan: Nej, jag tror inte att man kan gå in på Google Maps.

Caroline: Jag tänkte mer att det kunde vara kopplat till att typ i Malmö är medianinkomsten bla bla, och så får man upp en familj. Är du med?

Jan: Ja, men så är det gjort, fast på land.

Caroline: På land bara.

Jan: För att "the street", då tror man att det är en gata. Så där är till exempel bara på första sidan Sydafrika: hur bor man när man tjänar 1 500 kronor i månaden? Hur bor man när man tjänar 40 000 kronor i månaden? Skillnaden, så att man kan se.

Snitt- och medianlönen i världen

Jan: Min poäng här, och det här kommer att återkomma i nästa avsnitt där vi pratar om hur rik svensken är, är att ibland får man bara lyfta blicken till ett globalt perspektiv. Snittårslönen i världen 2022 var 9 733 US-dollar. Det vill säga ungefär 8 000 kronor i månaden är snittmånadslönen. Man tjänar alltså ungefär 10 000 US-dollar per år, vilket översätts till ungefär 800 dollar i månaden, som är snittlönen i hela världen.

Och om man tar medianen, och vi kommer att prata mycket om median och snitt. Snitt har den egenskapen att om vi till exempel är 100 personer på en restaurang, och alla tjänar 1 miljon om året, då är både snittet och medianen 1 miljon. Men om Elon Musk plötsligt kom in på den restaurangen, då hade snittet ökat för alla, för då blir det den totala inkomsten dividerad på 101. Och eftersom Elon Musk har 180 miljarder, då hade det slagits ut på alla. Så snittet är en ganska dålig jämförelse, för en enda individ kan påverka jättemycket. Hade Elon Musk kommit in, då hade däremot medianen, som är det mittersta värdet, vad den 50:e personen i mitten tjänar, varit helt oförändrad.

Så om snittårslönen i världen var 10 000 dollar om året, så är medianen 3 000 dollar om året. Det är ganska lite. Tjänar man 100 000 US-dollar per år ligger man topp 10 procent globalt. Och tjänar man 10 miljoner om året är man topp 1. Så jag tänker att de flesta i Sverige ändå ligger globalt sett på topp 20, topp 10 procenten. Vad tänker du? Du ser så skeptisk ut idag.

Har man det egentligen bra i Sverige?

Caroline: Nej, men jag är inte skeptisk. Jag har väl ändå stött på det här då och då. Och det gör att man kan känna sig väldigt nöjd med sin tillvaro. Jag tror jag har stött på det genom åren med dig. Innan dess kunde det vara så att jag inte visste. Har man det ekonomiskt bra egentligen om man skulle jämföra med Europa, USA eller resten av världen?

Jan: Ja, man kan säga så här. Rädda Barnen hade en kampanj för några år sedan som hette Livets lotteri, där man snurrade på ett hjul och så såg man var man föddes. Bor man i Sverige har man vunnit livets lotteri. Sedan är det också så, när man börjar jämföra det här, att kostnaderna för mat i Sverige är helt annorlunda än i Demokratiska republiken Kongo. Så det finns mått som heter purchasing power parity, köpkraftsparitet. Och även där hamnar Sverige typ topp 10, topp 15.

Så i förhållande till vad man tjänar, i förhållande till vad kostnaderna är, ligger vi väldigt bra till i Sverige, tack vare välfärdssystemet och det vi har här. Så lite positivt: du vet, vi har det sjukt, sjukt bra.

Varför inkomsten är så viktig

Jan: Och nu när vi ska börja titta på svenska snittlöner, medianlöner och så vidare, så brukar jag fråga: varför är det här viktigt? Jo, för att inkomsten till stor del avgör livskvaliteten. Det är vår inkomst som är motorn i vår ekonomi. Den avgör vilken pension vi kommer att ha, den avgör hur mycket vi kan spara, vilken bil vi kan ha, var vi kan bo, vilka möjligheter vi har. För en hel del kostnader, vi ska prata om det också, till exempel matkostnaden, är ungefär samma för alla. Vi äter ungefär lika mycket. Tjänar du då mer, ja, då blir det mer över till annat.

Caroline: Ja, helt enkelt.

Jan: Det är svårt att säga att vi är en rik familj, alltså äter vi mat för tre gånger så mycket som någon annan.

Caroline: Nej, matkostnaderna, det är Willys, Ica och City Gross eller Lidl i Sverige. Tomaterna kostar ungefär lika mycket på alla fyra ställena.

Jan: Och sedan det här som vi brukar påminna om: de som ofta är "dåliga på pengar" inom citationstecken är, påstår jag, inte dåliga på pengar. De tjänar ofta bara för lite. Har du mindre marginaler blir det svårare att spela pengaspelet. Så det handlar också om att ha lite empati, tänker jag.

Vad betyder det att vara "dålig på pengar"?

Caroline: Vad är dålig på pengar? Vad är det då?

Jan: Nej, men ibland tänker man att den personen är dålig på pengar. De har inte pengar i slutet av månaden, de sparar inte, de har inga fonder, eller hur det nu kan låta. Det blir ofta, du vet, man skrattar lite åt dem i Lyxfällan. Titta hur fåniga de är. Och jag är liksom så här: nja, det handlar väldigt sällan om det. De flesta är ju inte som i Lyxfällan. Lyxfällan tar ju extremfallen. De flesta som kämpar tror jag inte...

Caroline: Jo, fast vi hade ju att hälften av den svenska befolkningen inte tycker att det är lätt att få ihop sin ekonomi.

Caroline: Nej, men jag tänkte på det du sa, att man skrattar åt dem. Jag vet inte om jag har skrattat åt Lyxfällan någon gång. Men visst kan man tycka så. Varför ska du köpa den väskan eller den väderstationen när du egentligen inte har råd? Det är ju extremen av att inte vara duktig på att ha koll på sina pengar. De flesta som inte har så mycket pengar, precis som du säger, jag tror att man kämpar på. Barnen kanske går och pantar burkar, sådana saker, för att det ska gå ihop. Så det behöver inte betyda att man har någon slags...

Jan: Men vad är din poäng?

Caroline: Ja, det här med "dålig på pengar" tycker jag är så himla... Det kan bli så subjektivt hur man uppfattar det. "Han håller inte i sina pengar" kan någon säga om sin bror eller whatever. Och då är det ganska subjektivt.

Jan: Ja, det är klart att det är subjektivt. Det finns ju inte pengabetyg.

Öka din inkomst

Jan: Men jag tror att det ofta är så att man tjänar lite för lite, så att man får kämpa. Det är samma sak, det är mycket enklare att spara om du tjänar mycket. Det är så uppenbart att de flesta inte tänker på det. Någon som sparar 10 000 kronor sparar kanske egentligen mindre än någon som sparar 1 000 kronor, för det är svårare för den som sparar 1 000 kronor.

Caroline: Bra.

Jan: Så min uppmaning är nästan alltid: öka din inkomst. Se till att öka din inkomst. Och tyvärr är det så i Sverige att det bästa sättet är att byta jobb.

Caroline: Tyvärr är det ju det.

Jan: Så jag brukar ibland säga i andra avsnitt: sluta inte söka jobb bara för att du har ett jobb. Om inte annat så använd det för att höja din lön där du är. Ofta är vi så lojala mot företaget. Företaget är ofta inte alls lika lojalt tillbaka. Sedan gillar vi ju också det här med sidoinkomst. Hur kan man tjäna pengar på sånt som man redan gör eller sånt som man redan äger? Och med "sånt man redan äger" menar jag: har man prylar hemma som man inte alltid använder, så finns det sajter som Hygglo där man kan hyra ut det. Eller titta på det här som jag tycker är roligt, det här gör jag redan. Kan jag tjäna lite pengar på det?

Men det är till stor del ett annat avsnitt. Det viktiga är att komma ihåg det här med att öka inkomsten.

Lönespridningen i Sverige: median och snitt

Jan: Så om vi kommer till första grafen i avsnittet. Statistiska centralbyrån och Medlingsinstitutet släpper ju varje år hur lönespridningen ser ut. Det vill säga hur stor andel av befolkningen som har en specifik lön. Man tittar på den arbetande befolkningen, och sedan har man en graf som visar på X-axeln från 10 000 kronor i månaden upp till typ 80 000 i månaden, och hur stor andel av befolkningen som ligger på respektive lön.

Då kan man konstatera att medianlönen i Sverige, om vi var inne på det innan, den mittersta. Om vi hade tagit alla svenskar som arbetar och ställt dem på rad och tittat i mitten av den raden, då har vi medianen på 35 600 kronor före skatt. Och snittet är naturligtvis lite högre, eftersom det finns ett antal människor som tjänar väldigt höga löner. Så snittet i Sverige är 39 900 kronor.

Det här är lönespridningen för 2023, det vill säga siffrorna som publicerades sommaren 2024 för 2023, när alla deklarationer är färdiga. Så det är inte så att vi spelar in det här 2024 och det finns 2024-siffror, utan de aktuella är 2023-siffror.

Löneskillnaden mellan män och kvinnor

Jan: Och tittar vi då uppdelat, för jag tycker det är spännande att dela upp på både män och kvinnor. Om medianen är 35 600 kronor i månaden, så ska du se vad den är för kvinnor. Nu ser jag att jag har skrivit fel.

Caroline: Ja, jag tyckte det såg så spännande ut. Män, har du skrivit 34 300 kronor. Kvinnor, 37 000 kronor. Var det tvärtom?

Jan: Det är tvärtom. Så män har en medianlön på 37 000, kvinnor har en medianlön på 34 300. Jag kommer att prata om det också med oförklarad löneskillnad. Det här beror ju ofta på, om vi tar snittlönerna. Snittlönen totalt för Sverige var 39 900. Och ska du läsa?

Caroline: Män, 42 000 kronor. Kvinnor, 37 800.

Jan: Ja. Så i snitt är det 10 procent lägre för kvinnor. Sedan behöver man korrigera för att det är olika typer av yrken, olika typer av utbildning, olika typer av arbetstid. Så man behöver räkna om det. Och det har Medlingsinstitutet gjort. Då är inte skillnaden 10 procent, utan den oförklarade statistiska skillnaden ligger på ungefär 4,7 procent. Och då säger de också tydligt att det inte är säkert att det är diskriminering eller någonting. Det är bara att 4,7 procent inte kan förklaras av till exempel deltidsarbete, utbildningsnivå eller typ av yrke. Det positiva är att den har sjunkit de senaste 20 åren och är en sjunkande trend.

Caroline: I Sverige i alla fall.

Jan: Ja, medan det är en diff. Så här kan man också säga att har man en lön på 35 600 eller över, då tjänar man, eftersom det är median, mittersta värdet, mer än 50 procent av den svenska befolkningen.

Utbildningsnivå och lön

Jan: Och där är naturligtvis en ganska hög korrelation med utbildningsnivå. Om man tittar på SCB och 2022 års siffror, det fanns inte 2023, så var snittlönen 2021 38 300 kronor. Men de som inte ens har gått ut grundskolan tjänade ungefär 27 000. Har man en gymnasial utbildning tjänar man 6 000 mer i snitt, alltså 33 000. Har man en treårig eftergymnasial utbildning, alltså typ en master, kandidat eller magister, så är det 46 000. Och har man en forskarutbildning tjänade man 2021 i snitt 59 000 kronor, om man har doktorerat.

Caroline: Haha.

Jan: Ja, det ska sägas, för dig som inte har lyssnat, att Caroline har doktorerat.

Caroline: Ja, jag låg ju överhuvudtaget inte i närheten av... Vad hade jag på Lunds universitet? 42 kanske.

Jan: Ja, precis. Så du tjänade ju mindre.

Caroline: Ja, och den ständiga förklaringen är att det är satta löner. Man kan inte förhandla det.

Jan: Nej, då kommer folk också att söka sig därifrån.

Caroline: Precis.

Jan: Fast det är också så att om du hade jobbat på Novo Nordisk...

Caroline: Ja, det kanske hade blivit annat då, det vet jag inte.

Jan: Just Novo Nordisk hade kanske kunnat betala. Men ja, då får man jobba i företag kanske.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så det är jättehög korrelation mellan snittlön och utbildningsnivå, såklart.

Att tjäna mer än 75 och 90 procent

Jan: Och om man tittar på den här statistiken från Medlingsinstitutet: tjänar man 44 500 eller mer, då tjänar man mer än 75 procent av den svenska befolkningen. Ska du ta det för män och kvinnor?

Caroline: Okej, då tjänar män 46 600.

Jan: Nej, för att tjäna mer än 75 procent av befolkningen måste du tjäna mer än 46 600 om du är man. Och för att tjäna mer än 75 procent av kvinnorna är det 41 650 kronor. Och om du tjänar 57 500 kronor eller mer i månaden, då tjänar du mer än 90 procent av befolkningen. För att tjäna mer än 90 procent av männen i Sverige ska man tjäna 61 900. Och för kvinnor är det 52 700.

Caroline: Ja.

Jan: Så vi ser att diffen där blir också högre. Ska du gissa vad det är för topp en procent i Sverige?

Caroline: Det kanske ligger på 80 någonting.

Jan: Ja, ganska nära. 94 000. För att ligga i 99:e percentilen ska man alltså tjäna 94 000 kronor i månaden eller mer. Och är du man och ska vara bättre än 99 procent av männen, då ska du tjäna 102 700 i månaden. Och för 99 procent av kvinnorna, 82 350.

Sedan ska man säga att den sista percentilen är sjuk. Där kan vi komma upp i månadslöner...

Caroline: Ja, där kan väl hända ganska mycket, kan jag tänka.

Jan: Det är därför graferna är ganska normalfördelade, och sedan sticker den sista stapeln alltid upp.

Caroline om siffrorna och lönespannet i Sverige

Jan: Är det här mer, eller vad tänker du om siffrorna?

Caroline: Jag vet inte, jag tänker inte så mycket kring siffror längre.

Jan: Okej.

Caroline: Utan då tänker jag så här: när jag blev sjuksköterska, då är det ett ganska stort spann på vad jag kan tjäna. Och det är kul. Men så är det inte på alla jobb. Ibland kan man inte göra så himla mycket mer än att hoppa runt och försöka höja sin lön. Och sedan får man vara nöjd, väl?

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Jag känner inte att jag behöver ligga där i 99.

Jan: Nej, men det är ju inget. Jag kan säga så här, vi ligger ju inte ens i topp 10 procent i Sverige.

Caroline: Det är okej.

Jan: Ja, det är klart det är okej.

Caroline: Vi har ju ett bra liv.

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Men min reflektion är att det ändå inte är en jättestor skillnad.

Jan: Vad tänker du?

Caroline: Om du jämför till exempel löner i USA, så är det ju liksom, du vet, någon tjänar 300 000 per år, och någon kan utan problem tjäna 30 miljoner per år.

Jan: Det tror jag att vi kommer att prata om också i nästa avsnitt, för jag citerar typ Credit Suisse Global Wealth Report, där de säger att i Sverige är lönespridningen ganska tajt. Det skiljer 20 000 mellan att ligga på 50, alltså mitten, och att ligga över 90 procent av befolkningen. Så de 40 procenten som tjänar mer än medianen ligger i ett spann på 20 000 kronor. Det är inte så mycket.

Caroline: Nej, det är inte stort.

Den svenska modellen och förmögenhetsklyftan

Jan: Och det finns ju de som har förundrat sig över det och tycker att man i Sverige inte kan jobba. För här blir man inte belönad för sin arbetsinsats, som kan vara exceptionell.

Caroline: Ja, ja.

Jan: Vi hade ju en Patreon-träff i Malmö. Där var det en kille som jobbade och sålde för ett amerikanskt bolag, och han tjänar mer på en månad än vad de flesta tjänar i Sverige på ett år. Han sa: du vet, jag vågar knappt berätta för folk vad jag tjänar, för det är så outlandish.

Caroline: Ja, men så kan det ju vara. Och jag vet inte om det är riktigt bra att man har det som i USA heller.

Jan: Nej.

Caroline: Nu har jag inte läst sådana här böcker om olika ekonomiska system i olika länder och vad det egentligen bidrar till i realiteten. Men frågan är om det är så himla bra att man har sådana jättestora löneskillnader. I Sverige, eller i Norden, för vi brukar buntas ihop, har vi ju valt att inte ha det så. Och förr har man ju tittat på den svenska modellen. Jag vet inte om man gör det längre.

Jan: Jo, men det gör man ju. Och då pratar man ju också om respektavstånd, till exempel i pension. Du vet, någon som inte har jobbat typ alls, med alla bidrag, får ungefär samma pension som en låginkomsttagare som har jobbat hela sitt liv. Det där är ju val vi har gjort som samhälle i Sverige.

Caroline: Jag kan på sätt och vis vara ganska attraherad av, om jag tittar bortom mig själv, så kan jag tycka att det här är ganska bra, att vi inte har så stor lönespridning.

Jan: Å andra sidan, problemet vi får i andra änden är att vi är extremt ojämlika när det gäller förmögenhet.

Caroline: Vad menar du, i Sverige?

Jan: Ja. Men det kommer i nästa avsnitt igen. Nackdelen du får är att det är svårt att bli rik i Sverige. Det är därför de flesta kämpar.

Caroline: Ja, men vi är ju ett socialistiskt land egentligen. Meningen är ju inte att man ska samla resurser som är mer än vad man egentligen kanske behöver. Vilket jag, du vet, jag är ju lite åt det röda hållet. Och jag kan tycka att det låter vettigt.

Jan: Ja, absolut.

Löneräknaren och siffrorna från SCB

Jan: Så jag tänker också, jag tycker det här är sjukt roligt, så jag har faktiskt varit i kontakt med SCB. Det här tror jag inte att du vet om. SCB är roligt, för de har massor av data på sin hemsida. Men de har också hemlig data, som de inte publicerar, som man kan köpa.

Caroline: Men vadå, man hör av sig och säger "har ni den här datan?".

Jan: Ja, exakt så.

Caroline: Ja, det har vi. Det kostar 200 spänn.

Jan: Exakt. Så jag ringde, eller jag fick tag på deras lönespecialist, för de har någon som bara jobbar med svensk lönestatistik. Och jag sa: hej, jag vill kunna få svar på frågan. Om jag är man, 43 år gammal och har den här lönen, var ligger jag i Sverige? Var ligger jag på inkomstskalan? Jag fattar att det är totalt meningslöst, men jag tycker att det är kul. Och jag ville också veta: okej, om jag är kvinna och 52 och tjänar 35, var ligger jag då jämfört med hela befolkningen?

Caroline: Ja, men det kan väl vara roligt för många?

Jan: Ja, det är jätteroligt. Så de sa: ja, vad vill du ha? Och sedan började han ställa massor av statistiska frågor. Jag bara: jag förstår inte vad du säger. Så vi mejlade fram och tillbaka. Sedan tog jag den här mastodont-Excel-filen och gjorde om den till en räknare på hemsidan. Och jag tänker att du, Caroline, ska få ett live-demo. Och du som lyssnar eller tittar kan också gå till länken i beskrivningen, som är rikatillsammans.se/jamfor-lon. Alltså "jämför lön" fast utan å, ä, ö. Det finns länk i beskrivningen.

Live-demo: Carolines lön på löneräknaren

Jan: Då kan man gå in där och ställa frågan: vad tjänar du före skatt? Man drar på en sån liten...

Caroline: Ja, eller skriver in.

Jan: Så vad tjänar du, Caroline?

Caroline: 51.

Jan: 51. Hur gammal är du?

Caroline: 47.

Jan: 47. Så vill du jämföra dig med kvinnor, män eller hela befolkningen?

Caroline: Vi kan ta hela befolkningen.

Jan: Hela befolkningen. Så med en månadslön på 51 000 tjänar du mer än 74 procent av alla 47-åringar. Och i jämförelse med hela befolkningen tjänar du mer än 89 procent av dem.

Caroline: Jag bara zonade ut här nu. Vad sa du för någonting?

Jan: Vadå zonade ut?

Caroline: Ja, jag vet inte. Det var som att jag funderade över varför jag inte kunde säga min lön direkt när du frågade. Vad pinsamt. För jag sköter ju löneutbetalningarna i vårt bolag. Jag kanske borde ha koll på det i alla fall, vad det är.

Jan: Ja, svar ja. Så i alla fall, titta här. Då har du den här fina grafen som jämför dig med vad alla 47-åringar i Sverige tjänar. Du tjänar mer än 75 procent. Och i jämförelse med hela befolkningen tjänar du mer än 89 procent. Ska vi titta på vad det är i jämförelse med kvinnor?

Caroline: Ja, jag vet inte, Jan. Alltså jag tycker att jag har en bra lön. Och jag tänker att den kommer att förändras när jag jobbar på akuten.

Jan: Ja, så jämfört med män tjänar du mer än 67 procent. Och jämfört med hela befolkningen tjänar du mer än 89 procent.

Caroline: Ja, 89, det är ju samma.

Jan: Okej, ska vi se med kvinnor? Så byter man till kvinnor. Då tjänar du mer än 81 procent. Det där ska vi ta lite senare, för sedan kan man faktiskt jämföra sig med communityn också.

Caroline: Ja, okej. Vår community som är...

Jan: Ja, det stämmer. Säg ingenting.

Caroline: Ja, säg ingenting. Jag säger ingenting.

Jan: Jag bara gav en hint. Det här kan man gå in och göra, och det är helt gratis, det kostar ingenting. Men gillar du det här får du gärna vara med på Patreon och stödja oss, för datan från SCB var inte gratis.

Leka med datan per ålder

Jan: Och då kan man helt enkelt titta på medianlön per ålder. Månadslön per topp tio. Till exempel, för att tjäna mer än 90 procent av alla 43-åringar ska man tjäna mer än 63 000 kronor i månaden. Så man kan leka med den här datan.

Caroline: Frågade de inte där på SCB vad du skulle göra med datan?

Jan: Nej, det frågade han faktiskt inte.

Caroline: Nej, det finns väl inget ont man kan göra med det.

Jan: Nej, men jag tyckte att det här var lite ball faktiskt.

Caroline: Bra.

Jan: Snittåldern i Sverige 2023 var 41,9 år, eller 42-ish kan man säga. När jag började förbereda det här avsnittet gjorde jag en sån undersökning i communityn. För jag tycker också: okej, men låt oss jämföra med "the likes", alltså med lika. Och då är snittåldern i communityn 43 år. Så den ligger ganska nära snittet, vill jag säga.

Varning för känsliga följare: snittlönen i communityn

Jan: Har du zonat ut, Caroline?

Caroline: Nej, jag funderar bara på vad som ska komma här nu.

Jan: Vad tror du?

Caroline: Nej, men snittlönen i communityn.

Jan: Ja. Nej, men det som kommer är en varning för känsliga följare. Vi har fått in 2 500 svar, så 2 500 personer, på frågan om vad du tjänar. Hur gammal är du, vad tjänar du, är du man eller kvinna? Jag ville göra ungefär samma undersökning. Vi har ställt frågan i forumet, på Instagram, på Facebook och i vårt nyhetsbrev. Tycker du inte att datan stämmer, fyll i din egen så att vi blir fler. Ju fler vi blir, desto mer exakt borde datan vara.

Och varför jag vill varna känsliga lyssnare och tittare är för att siffrorna jag kommer att presentera nu kan ge upphov till både dåligt självförtroende, mindervärdeskomplex och frågor kring vad man håller på med i sitt liv.

Caroline: Så det gjorde det för dig?

Jan: Det gjorde det för mig, helt subjektivt. Vi har en tråd i forumet. En av de populäraste trådarna i forumet är just "vad tjänar du?". Och då får man: okej, hur gammal är man, vilken utbildning har man, vad tjänar man, var jobbar man? Och där är det ju till slut så att man bara skrattar.

Caroline: Jag tror absolut att många är sanningsenliga, men kan det vara att någon bara har kryddat ordentligt?

Jan: Jo, fast du vet, även om 100 personer skulle krydda, så kommer det inte att förändra medianen eller snittet jättemycket. Det är ändå 2 500 svar.

Hur tillförlitlig är communityns data?

Jan: Sedan kan jag inte statistik tillräckligt noga. När SEB eller banker gör sådana här undersökningar frågar de typ 1 000 personer. Sedan väljer de säkert ut de 1 000 personerna så att det ska matcha befolkningen. Men det här är inte för befolkningen, det här är för vår community. Och jag upplever att 2 500 svar för communityn ändå är en ganska stor population.

Jag har sedan ställt en annan fråga, som du som lyssnar eller tittar gärna får fylla i, som är: hur mycket har du på bankkontot, hur mycket har du på ISK? För vi vill ju jämföra i nästa avsnitt hur mycket man har på ISK. Det var en separat fråga, så där är det andra som har svarat, och det här är anonymt såklart.

Det matchar. Det är inte någon som svarar att jag har en lön på 100 000 och sedan verkar bo i en bostad för en miljon. Inkomsterna matchar månadssparande och så.

Caroline: Men låt oss gå in på det här nu då.

Jan: Okej, så vill du gissa?

Caroline: Hur, vadå?

Jan: Ja, men medianen. Kommer du ihåg vad medianlönen i Sverige var?

Caroline: 35 600.

Jan: Och vad snittlönen i Sverige var? 39 900.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så medianen i Sverige, 35 600. Medianen i communityn?

Caroline: Jag vet inte. 54,5.

Medianlönen i communityn

Jan: Okej, alltså 54,5, vilket är bisarrt. Du vet, det är typ mer än 80–90 procent av befolkningen.

Caroline: Men det kan ju vara vettigt eftersom det är ett ekonomicommunity som tar sig 50 minuter in i ett sånt här avsnitt.

Jan: Ja.

Caroline: Och människor som är med i det har väl kanske länge varit intresserade av pengar, eller har bra lön. Och har skaffat sig bra lön. Det kan vara så, jag vet inte faktiskt.

Jan: Och tittar vi också på sådana saker som, kommer du ihåg vad differensen var mellan män och kvinnor? Det var ungefär 10 procent. I communityn är medianen för män 56 och medianen för kvinnor 50. Så det är också typ 10 procent-ish. Så här hade man ju sett att hade folk bara dragit till, så skulle inte det förhållandet stämt.

Caroline: Nej, kanske inte.

Jan: Så medianen i communityn, alltså den mittersta personen i communityn, tjänar mer än 90 procent av den svenska befolkningen. Vilket är lite...

Caroline: Kan du inte prata svenska, Jan?

Jan: Vilket är bisarrt.

Snittlönen i communityn

Caroline: Okej.

Jan: Om vi ska titta på snittet, vill du gissa snittlönen?

Caroline: Alltså det kan ju vara kanske 80 då kanske.

Jan: Nej, inte riktigt. 67. Så snittlönen i communityn 2024 var 67. Och apropå det, vi kommer att ha ett kommande avsnitt med en finansiell rådgivare som heter Richard Nylund. Han har träffat ganska många i communityn, för vi brukar rekommendera: vill du träffa en finansiell rådgivare, ta ett möte med honom. Och när jag ställde den här frågan, jag var ju helt chockad när de här siffrorna kom, så ringde jag honom och frågade: du, vill du gissa, precis som jag gjorde till dig. Och då gissade han 66. Och han tittar ju på folks ekonomi, man redovisar ju sin ekonomi för honom.

Så snittlönen för män i communityn är 71,7, för kvinnor 56,3. Återigen, ska jämföras med 39,9, som är Sverigesnittet. Så snittlönen i communityn ligger i 95:e percentilen för Sverige. Vilket också är... när jag ser det här börjar jag bara skratta.

Caroline: Men du är lite förtjust också, Jan? Är du lite förtjust?

Jan blir förbannad: använd era pengar

Jan: Nej, om jag ska vara helt ärlig, så blir jag lite förbannad.

Caroline: Okej, vadå? Vad blir du förbannad på?

Jan: Nej, men jag tänker så här. Vi har ju ett avsnitt om Sparfällan. Om du tjänar 67 000 i snitt: skärp dig, använd dina pengar, anlita en PT, sitt inte och bråka med mig i forumet om att jag ska ha en 0,1 procent billigare fond, eller att Lysa är dyrare, eller om bilen. Använd pengarna. Jag blir lite så här, jag tror att många inte använder sina resurser rätt. Man suboptimerar.

Och samma sak blir jag också lite för egen del. Jag upplever ibland, och nu blir det väldigt så här, lite arg, men ibland får jag, nej men "RikaTillsammans". Vi hade en tråd i forumet: är det värt att betala för RikaTillsammans? Och så var det: ja, men på Patreon, vad vill ni ha, 39 kronor? Det är klart att ni kan betala 100 spänn eller 200 spänn i communityn. Är det inte värt det vi skapar? Och då upplever jag att det kommer med en snålhet. Och det säger Richard också, att communityn tjänar bra, mycket mer än snittet, och de har också utgifter mycket mindre än snittet.

Caroline: Okej, det är ju weird. Förlåt, det är konstigt.

Caroline om att göra gott med sin lön

Caroline: Jag ska bara säga en sak också. Ibland tänker jag mycket på hur mycket av vår lön som går till välgörenhet, till exempel, eller till organisationer som gör gott. Och när du säger det här, då kan man ju undra hur mycket som går till att göra gott från en sådan lön, om man har utgifter som ligger under snittet i Sverige också. För när man väl sitter med en bra lön, då ska man ju... Så jag som kvinna tycker i alla fall: gör något gott också då.

Jan: Ja.

Caroline: Ja.

Jan: Jag tänker ofta tillbaka på vårt avsnitt om det här med altruism. När man väl sitter med en fin lön, en stor lön, då har man råd att vara lite altruistisk. Och det är inte ens jobbigt, man bara swishar.

Caroline: Ja.

Jan: Ja, men jag förstår din frustration.

Caroline: Ja.

Jan: Återigen, man får ta siffrorna med en nypa salt, men att folk i communityn tjänar mer än snittet, det var ingen överraskning. Det var en överraskning att det var så här mycket.

Byt maskin: från att tjäna till att leva

Jan: Och jag upplever, men vad sparar du till? Den här frågan, du har redan jättestarka muskler i pengaspelet. Du kommer inte att göra livet rikare genom att fortsätta tjäna pengar i pengaspelet, utan byt maskin och börja titta på det här som vi har pratat om, tidsfönster. Vad har du möjlighet att göra nu som du inte kommer att ha möjlighet att göra i framtiden?

Jag hade en coachklient i RikaTillsammans-programmet häromdagen som sa: ja, men det funkar att träna för mig innan barnen. Då hade jag en PT, men nu har jag inte PT för att det är så dyrt. Och jag sa: en PT kostar 800 spänn. Prata med ditt 30 år äldre jag och säg: du, hade du haft möjligheten att köpa en bättre hälsa, hade du gjort det som 70-åring? Garanterat. Men du kan inte köpa bättre hälsa som 70-åring, du kan däremot köpa en PT nu, för att göra det där.

Så jag ifrågasätter den här frågan. Fler borde fundera: hur vet du när du har sparat tillräckligt? Hur använder du dina pengar för att göra livet rikare? Och en massa av de här andra frågorna, att det blir något slags...

Att skifta mindset är som en personlighetsförändring

Caroline: Men du vet ju själv att det kan vara svårt att skifta, om man har det här "jag ska tjäna pengar, jag ska spara pengar". Har man det mindsetet, eller det sättet att tänka, och sedan ska man helt plötsligt skifta. Man har ju sitt sätt att tänka och planera, kanske ända sedan barndomen, händelser som har gjort att man har tagit ett visst sätt att agera i den här världen. Och sedan ska du bara skifta det. Det är typ som att man måste göra en personlighetsförändring. Och den gör man ju typ inte själv.

Jan: Nej, exakt. Och precis, det är ju det här vi gör i RikaTillsammans. Folk frågar: blir jag en bättre investerare? Nej, det finns inget bättre än det vi pratar om, indexfonder. Men det handlar om att göra det här skiftet. Och du tycker ju också att det här är klurigt.

Caroline: Ja, jag ja. För du är också så här, jag vill lägga pengar på hög.

Jan: Det vill jag absolut.

Caroline: Men jag behöver också gå i terapi för att skifta en massa grejer i mitt liv, så att jag kan njuta av mina pengar på hög.

Jan: Ja, exakt.

Bisarra löner vid 43 år

Jan: Och jag menar, om snittåldern i communityn är 43 och vi pratar om sådana här bisarra löner. Nu pratar vi i dagens avsnitt bara om inkomst. Nästa avsnitt blir hur mycket har vi i sparkvot, och vad månadssparar vi? Och sedan i tredje avsnittet kommer vi att prata om hur mycket är det på bankkonto. Och då är jag lite, kanske hamnar jag på kant med communityn, men jag är lite så här: skärp er. Skärp dig.

Och du vet, i början av året, det var också så jäkla roligt, förra året gick börsen bra, har jag för mig, eller förrförra. Då var det också så att jag sa: skit i månadssparandet den här månaden, använd pengarna till något roligt. Världen går under.

Caroline: Vänta, communityn motsatte sig det.

Jan: Ja. Sedan fattar man ju också, eftersom de motsätter sig och blir så här, det är ju därför de förmodligen har de här förmögenheterna och inkomsterna. Men jag menar: balans, people.

Caroline: Ja, man kan ändå skaffa sig balans.

Jan: Ja, när man väl har uppnått de här sakerna.

Caroline: Men jag vet inte, har du frågat dem: är du klar med din lönetrappa än? Hur mycket ska du spara?

Jan: Ja, nej, men det kommer. Vi har också det här, vad sparar du till?

Svenskens kapitalinkomster

Jan: Ska vi titta på sista delen, som handlar om svenskens kapitalinkomster? Det här har bara varit inkomst av tjänst, alltså att gå till jobbet, byta tid mot pengar. Men vi brukar också säga: vår uppgift är att låta våra pengar tjäna nya pengar. Om du skulle gissa, hur ser snitt- och mediankapitalinkomsten ut i Sverige?

Caroline: Jag har ingen aning, jag vet inte.

Jan: Okej, kapitalinkomst, ränta på bankkonto, till exempel om man har sålt en bostad, eller avkastningsskatt. Man har räknat baklänges, hur mycket folk tjänar, utdelning och liknande. Siffrorna jag hittade från SEB var från 2022. De publicerade statistiken 2022, men siffrorna kommer från 2020. Och jag hittade inga nya siffror. Så 63 procent av befolkningen hade en kapitalinkomst 2020. Men 10 procent av befolkningen hade 95 procent av kapitalinkomsten. Så 90 procent av befolkningen delade på 5 procent av kapitalinkomsterna.

Rich Dad, Poor Dad och inkomstpaletten

Jan: Och det här är lite roligt. Kommer ni ihåg när vi för länge sedan gjorde ett avsnitt om "Rich Dad, Poor Dad", där vi pratade om inkomstpaletten? Att på vänster sida, det finns ju två sätt att tjäna pengar. Man kan byta sin tid mot pengar, och man kan låta sina pengar tjäna nya pengar. Och så frågade vi: var är 95 procent av befolkningen? Jo, de är på vänster sida, de byter sin tid mot pengar. Och var är 95 procent av kapitalet? Ja, på höger sida.

Det finns två sätt att tjäna pengar: du kan byta din tid mot pengar, eller låta dina pengar tjäna nya pengar. 95 procent av befolkningen står på den ena sidan, 95 procent av kapitalet på den andra.

Och här är det illustrerat av Statistiska centralbyrån i Sverige. Snittet, återigen kommer ni ihåg, snittet påverkas av några få enskilda. Så snittet var 69 000 kronor i kapitalinkomst per år. Men medianen var 1 700 kronor. Så snittet är 30 gånger, alltså 35 gånger högre än vad medianen är. Hälften av barn har kapitalinkomst. Och det här inkluderar bostadsförsäljning, vilket är ganska mycket pengar, men det är inte så många personer. Så även det förändras.

Kapitalinkomster per ålder

Jan: Och då har SEB också publicerat kapitalinkomsterna per åldersgrupp. Vad är kapitalinkomsterna per ålder? Om vi tittar på snitt, eller medelvärdet, för en 43-åring, alltså en snittsvensk: för en man är det 60 000, för en kvinna typ 40 000, eller kanske till och med lägre, typ 30-ish någonstans. Men tittar man på medianen så ligger den på 1 700 kronor i snitt. Och för en 43-åring är kapitalinkomsterna typ 2 500 för män och typ 1 700 kronor för kvinnor. Så de flesta har inga kapitalinkomster överhuvudtaget. Och det betyder att man då inte har så mycket sparat som det kan genereras inkomst på.

Caroline: Exakt.

Jan: Exakt. Och det här är ju det som dyker upp i deklarationen. Då har man alltid inkomst av tjänst och inkomst av kapital.

Plan A och att bygga en vattenledning

Jan: Så det här tycker jag är så här, ja gud, vi har satsat väldigt mycket på plan A i våra liv. Alltså jobbet.

Caroline: Ja, det ska snurra runt.

Jan: Vilket också, om man tar Kiyosaki-resonemanget, är ganska, eftersom vi kommer att ha problemet att betala räkningar i slutet av månaden hela livet, så satsar vi väldigt mycket på plan A, som är att springa och bära hinkar för att finansiera det här.

Caroline: Ja, men det är också för att det är det gängse sättet. Och det kan man inte klandra någon för. Vi har ju också ett jobb, så vi springer med hinkar. Men vi har också vid sidan av försökt ha andra...

Jan: Bygga en vattenledning.

Caroline: Bygga vattenledningar. Och det är också för att man ska kunna slappna av lite. Och känna trygghet, att det är okej, jag kan bli sjuk.

Jan: Ja, eller som du sa, jag vill göra en omställning. Jag vill bli sjuksköterska.

Caroline: Ja, men jag kan göra det, och det kommer inte att påverka mitt liv, för att jag har sparat när jag hade goda tider.

Jan: Ja, precis. Det är där det stora kapitalet kommer in, det är pengar på hög, som jag tycker man ska ha. Också för att det är ett frihetskapital.

Caroline: Ja, precis. Men man behöver inte spara mer än man behöver.

Jan: Nej, man behöver inte spara mer än vad som är rimligt.

Caroline: Ja, precis.

Reflektion: var inte så snåla

Jan: Bra, jag tänkte att vi ska runda av dagens avsnitt här. Har du någon reflektion på dagens?

Caroline: Jag har min reflektion över att du blev förbannad på communityn. Var inte så snåla.

Jan: Ja, men jag blir ju så.

Caroline: Ja, men vi glömmer bort, det är så lätt.

Jan: Pengar är mätbart, så det är så lätt att mäta. Och det man mäter, det har man fokus på, och det man har fokus på, där åstadkommer man resultat. Så enkelt är det. Jag tror att många i communityn är duktiga på att hantera sina pengar. Verkligen, det ser vi. Och jag lär mig jättemycket. Forumet är ju ett av de bästa ställena om man vill lära sig vad som helst om ekonomi. Men det kommer också med en baksida. Och jag tror att baksidan är att vi lägger inte så mycket fokus på tid.

Hade du bytt med Warren Buffett?

Jan: Vi har ju haft det här exemplet också, som vi har på Instagram. Där har vi våra höjdpunkter. Och en av mina favoritfrågor i de höjdpunkterna kring ett rikt liv är frågan: hade du bytt med Warren Buffett? Världens rikaste man, som var typ, jag gissar, 100 miljarder. Hade du bytt? Hur gammal är han nu? 93. Hade du bytt med honom? Du får hans ålder och hans pengar.

Och jag tror att de flesta säger nej. De hade inte velat vara 93 år gamla och ha 100 miljarder. Och sedan kan man ställa frågan: tror du att han hade bytt med dig? Ta din ekonomiska situation och din ålder. Och då tror jag att han hade svarat ja.

Hade du bytt med Warren Buffett? De flesta säger nej. Men tror du att han hade bytt med dig? Det är ett tecken på att pengarna kanske inte är så himla viktiga.

Och det kan låta som lyxproblem. Men till exempel den här killen som var på Patreon-träffen i Malmö. Han sa: på sätt och vis har jag vunnit jackpott i det här spelet. Och det känns jättekonstigt att tänka på att säga upp mig eller byta. Även om det kanske inte är drömjobbet med kollegor, eller drömjobbet i det jag gör. Jag tjänar ju mer på en månad än vad folk gör på ett år.

Golden handcuffs och friheten att byta

Caroline: Börjar man känna sig ändå lite fast?

Jan: Ja, det var ju golden handcuffs. Verkligen. För man får liksom inte byta ner sig, inom citationstecken.

Caroline: Ja, men gör det som du gör också. Jag vill byta och bli sjuksköterska. Och det handlar om allt från prestige till livsstil, ens egen uppfattning.

Jan: Så jag hade gärna... Väldigt många av de coachklienter jag har, eller de jag har i RikaTillsammans-programmet, vi pratar nästan aldrig om pengar. Vi pratar nästan alltid bara om vad som gör livet rikare. Hur kan du använda pengarna? Hur kan du ha ett energiperspektiv på livet? Hur kan du köpa dig tid? Hur kan du köpa dig hälsa? För om pengar inte är ett problem, ja, men använd pengarna för att vara ledig mer, eller använd pengarna för att köpa dig hälsa. Nu särskilt om medelåldern är 43.

Jag fick ju också en reality check här häromdagen. Okej, jag fattar att jag inte är vältränad. Men att det var så jäkla dåligt med konditionen och sånt, det trodde jag inte. Så, nej, men så tänker jag.

Använd resurserna: gör en liten grej

Jan: Så jag är så här, du som lyssnar och tittar har förmodligen resurserna. Bara gör så här, gör en liten grej. Ta ut lite pengar från sparkontot. Bjud din partner på någonting. Boka in en dejt. Jag vet inte, gör något. Lägg en tjuga i en låda i en byrå på Indiska, så att någon kan hitta den och bli glad.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Eller gå på Espresso House och betala kaffet. Eller lägg 100 spänn så att nästa person kan få sitt kaffe gratis. Du vet, lek.

Caroline: Det måste vi testa någon gång. Jag har aldrig gjort det.

Jan: Ja, jag har faktiskt gjort det.

Caroline: Hur var det då?

Jan: Ja, men det var roligt, fast jag fuskade. För grejen är också att i spelet ingick egentligen att man inte ska se vem det är.

Caroline: Nej, och du tittade dig över axeln.

Generositet i det dolda

Jan: Ja, jag var så.

Caroline: Men vänta här nu.

Jan: Vi måste bara ta det här nu för communityns skull. Okej, så du tittade dig över axeln. Det kom en dam, eller det kom en kille?

Caroline: Det här var en övning i en kurs som jag gick för många år sedan. Det handlar om generositet och att man ska göra saker i det dolda.

Jan: Ja, det är jättebra.

Caroline: Men jag var ju så att jag såg vem det var.

Jan: Jo, men såg du också den förbluffade minen? Vad menar du att mitt kaffe redan är betalt?

Caroline: Ja, men lite så förvånad. "Men jag ska betala." "Nej, men det är betalt."

Jan: Vem var det?

Caroline: Ja, men det är så.

Jan: Okej. Men det är en ball grej. Bra.

Caroline: jag är inte så intresserad av siffrorna

Caroline: Nej, jag är inte så superduperintresserad av siffrorna egentligen. Kanske hade jag varit det om jag hade tjänat mycket mindre.

Jan: Jaså?

Caroline: Jag tror att om jag hade haft typ 23 000 i månaden, då hade jag kanske varit väldigt mycket mer intresserad av siffrorna. Och hur stor skillnad det är för mig till medianen och så. Det skulle jag kunna vara.

Jan: Ja, precis. För jag fattar ju att det kan låta lite tondövt. Siffrorna är ju bisarra.

Caroline: Jo. Men då tänker jag, jag tänker bara också på själva medel och median i Sverige. Om man ligger mycket under det, så kan man nog känna sig lite provocerad och känna: vad gör jag för fel? Men det kanske inte heller spelar så stor roll, om man har ett bra liv.

Jan: Ja, gud ja. Absolut.

Avrundning och nästa avsnitt

Jan: Ja, men då tänker jag så här. Om du gillade avsnittet, hjälp oss gärna. Stöd oss via Patreon. Kommentera, gilla, dela där du följer. Det hjälper oss. Jag brukar ibland skriva "algoritmgudarna".

Caroline: Men hur kommer man ut till Patreon?

Jan: Patreon.com/rikatillsammans. Eller länk i beskrivningen.

Och sedan nästa vecka, tror jag, kommer det att bli ett avsnitt, en uppföljning på det här, som är hur mycket svenskarna månadssparar. Vi kommer att titta lite på statistik. Hur mycket månadssparar snittsvensken? Hur mycket månadssparar kunden på Avanza eller Nordnet? Jag jobbar även på att få lite siffror från Lysa. Så lite precis som idag, där vi hade siffror som ingen har publicerat eftersom vi har köpt siffrorna från SCB, så hoppas jag att nästa vecka kunna visa lite siffror som ingen annan har sett heller kring de där månadsspararna. Och sedan tror jag att del tre blir förmögenhet. Hur mycket är det faktiskt på kontot och ISK-kontot? Och liknande.

Caroline: Toppen! Snyggt!

Jan: Så ett stort tack till dig som tittar, lyssnar och följer. Så ses vi!

Caroline: Och har knappat in dina siffror.

Jan: Ja, det måste du ju göra såklart. På löneräknaren på hemsidan, såklart. Tack så mycket, så ses vi!