Var befinner du dig på inkomstskalan? Även om man inte borde jämföra sig med andra så kan det finnas situationer då det är intressant. I veckans avsnitt har vi sammanställt data – till viss del tidigare opublicerad – kring hur mycket svensken och du i communityn tjänar.
Innan vi kör igång är det värt att påminna om det amerikanska citatet: “Comparison is the thief of joy.” Viss jämförelse kan vara bra, men hjärnan är inte gjord för en jämförelse med en oändligt stor grupp. Dessutom faller den lite i diket eftersom vi nästan alltid bara jämför oss med dem som är längre på den ekonomiska resan än vad vi själva är. Det vill säga vi jämför oss nästan alltid bara uppåt och inte nedåt.
Det andra att ha koll på är att pengar är ett typiskt område där ett genomsnitt eller medel inte är särskilt representativt. Om vi är 100 personer i en restaurang och alla har 1.000 kr i lön och det kommer in en person som har 100.000 kr i lön kommer snittet att dubblas för alla. Det vill säga att extremvärden har en stor påverkan. Därför är medianen ofta en bättre jämförelse.
Medianen visar det mittersta värdet i populationen. Det vill säga om medianen i vårt förra exempel är 1.000 kr (vad den 50:e personen i restaurangen har) så kommer medianen inte förändras till följd av att en person med 100x högre lön kommer in.
Med det sagt följer några av siffrorna från avsnittet:
- 1.700.000 svenskar bor i ett hushåll som saknar kontantmarginal, dvs förmågan att betala en oförutsedd utgift på 13.000 kr. För ensamstående med barn är siffran 50%.
- Bara hälften av den svenska befolkningen upplever det “lätt” att få ihop ekonomin. 25% av alla utländska barn lever enligt vad som definieras som låg ekonomisk standard.
- I ett globalt perspektiv har vi i Sverige redan dragit vinstlotten. Snittårsinkomsten globalt är 9.733 USD per person och 12.235 USD för ett hushåll. Median-årsinkomsten är bara 2.920 USD. Tjänar man 100.000 USD per år ligger man topp-10% globalt.
- Medianlönen i Sverige (2023) var 35.600 kr. För män var den 37.000 kr och för kvinnor 34.300 kr.
- Snittlönen i Sverige (2023) var 39.900 kr. Uppdelad på män var den 42.000 kr och för kvinnor 37.800 kr.
- Den oförklarade löneskillnaden mellan mäns och kvinnors lön var 4.7% efter att man korrigerat för olika typer av jobb, utbildning och arbetstid.
- Vid 44.500 kr tjänar du mer än 75% av befolkningen. Uppdelad på män: 46.600 kr och för kvinnor: 41.650 kr.
- Vid 57.500 kr tjänar du mer än 90% av befolkningen. Uppdelad på män: 61.900 kr och för kvinnor: 52.700 kr.
- För att ligga i topp-1% av befolkningen behövs en lön över 94.000 kr eller 102.700 kr för män och 82.350 kr för kvinnor.
- Snittkapitalinkomsten i Sverige (2020) var 69.000 kr, men medianen var bara 1.700 kr(!). Hälften av barnen har en kapitalinkomst.
Förutom ovanstående siffror som kommer från SCB, Finansinspektionen och Medlingsinstitutet gjorde vi ju även en jämförelse i communityn. Här får vi varna känsliga läsare då dessa siffror INTE är representativa för Sverige. Det är ni som är mest intresserade av ekonomi och har hittat till RikaTillsammans till följd av att ni har ett stort överskott i er ekonomi.
Via länken nedan kan du jämföra din lön med andra i Sverige och i communityn:
Men för att ta ut några datapunkter:
- Medianlönen (2024) i RikaTillsammans-communityn är 54.500 kr fördelad på 56.000 kr för män och 50.000 kr för kvinnor. I en jämförelse med den svenska befolkningen som helhet ligger alltså medianen i den 89(!) percentilen. Dvs. medianpersonen i RT-communityn tjänar mer än 89% av den svenska befolkningen.
- Snittlönen (2024) i RikaTillsammans-communityn är 67.100 kr fördelad på 71.700 kr för män och 56.300 kr för kvinnor. Kan jämföras med 39.900 kr för den svenska befolkningen vilket gör att snittlönen hamnar i den 95(!) percentilen. Dvs. snitt RT-människan tjänar mer än 95% av befolkningen eller ligger i topp-5% kategorin i Sverige.
Det här gör också att jag har ett litet freak-out i avsnittet där jag upplever att många fler i communityn kanske borde ställa sig frågan:
- Hur vet jag att jag har sparat tillräckligt?
- Vad är anledningen till att jag sparar så mycket som jag gör?
Hoppas att ni ser att den frustrationen kommer från kärlek. Sedan hade en vän, Sandy, en intressant reflektion att vi kanske direkt eller indirekt bidrar till en ekonomisk ojämlikhet i Sverige. 
Avslutningsvis – ett stort tack till dig på Patreon som gjort detta – och kommande – avsnitt möjliga. Det har varit en hel del researchjobb som inte hade gått utan ert stöd. Vi kommer framgent satsa mer på er på Patreons, bland annat genom att vi framgent kommer att lägga vartannat avsnitt på Patreon med start nästa vecka med 373 – “Vad sparar svensken?”
Vi hoppas att du gillar avsnittet!
Jan och Caroline
Sammanfattning av hela avsnittet
Visa sammanfattning av hela avsnittet
Nedan följer en sammanfattning gjord av en virtuell AI-assistent.
I avsnitt 372 av RikaTillsammans med Jan och Caroline Bolmeson diskuteras svenskarnas löner och ekonomiska situation med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB) och data från deras egen community. Diskussionen handlar främst om vad en genomsnittlig svensk tjänar och hur olika faktorer påverkar inkomsten, exempelvis kön, utbildning och arbete.
Medianlönen i Sverige ligger på 35 600 kr per månad, medan snittlönen är något högre, 39 900 kr. Det finns dock tydliga skillnader mellan könen, där män i genomsnitt tjänar 10% mer än kvinnor. Medan män har en medianlön på 37 000 kr, ligger den för kvinnor på 34 300 kr. När det gäller snittlöner tjänar män 42 000 kr och kvinnor 37 800 kr. SCB och Medlingsinstitutet har justerat dessa skillnader för faktorer som deltidsarbete och olika yrkesval, men trots detta kvarstår en oförklarad löneskillnad på 4,7%. Även om detta inte nödvändigtvis pekar på diskriminering, visar det att kvinnor i Sverige tjänar mindre än män i liknande roller, och även om gapet minskar, återstår det fortfarande en skillnad.
Programmet belyser också att många svenskar har svårt att klara sin ekonomi. Cirka 1,7 miljoner svenskar, eller en femtedel av befolkningen, saknar en buffert på 13 000 kr för att täcka oväntade utgifter. Speciellt svårt är det för ensamstående föräldrar, där hälften saknar denna typ av marginaler. Jan och Caroline diskuterar hur viktigt det är att komma ihåg att många svenskar har en svår ekonomisk vardag, även om det kanske inte alltid syns på ytan. Exempelvis är en betydande del av barn med utländsk bakgrund drabbade av låg levnadsstandard, vilket påverkar deras möjligheter att delta i fritidsaktiviteter och andra sociala sammanhang.
Avsnittet tar också upp den starka kopplingen mellan utbildning och inkomst. De som endast har grundskoleutbildning tjänar i genomsnitt 27 000 kr, medan en person med högskoleutbildning kan förvänta sig att tjäna runt 46 000 kr. För den som har en forskarutbildning stiger lönen ytterligare till i genomsnitt 59 000 kr. Caroline, som själv har doktorerat, reflekterar över att hennes lön som forskare inte var i närheten av genomsnittet, vilket delvis förklaras av de fasta löner som gäller inom den akademiska världen. Jan påpekar att den som istället väljer att arbeta inom näringslivet, till exempel för ett läkemedelsbolag, skulle kunna tjäna betydligt mer med samma utbildning.
Vidare diskuteras lönespridningen i Sverige jämfört med andra länder. Jan förklarar att lönespridningen är relativt liten i Sverige, där skillnaden mellan att ligga i mitten av inkomstskalan och att tillhöra de 10% bäst betalda är ungefär 20 000 kr. I andra länder, som USA, kan lönespridningen vara betydligt större, där vissa tjänar miljontals kronor per år, medan andra ligger på minimilön. Detta relativt kompakta löneintervall i Sverige gör att även om inkomstskillnader finns, är de inte lika extrema som i många andra länder. Samtidigt lyfts problematiken med de så kallade ”golden handcuffs” – där högavlönade personer kan känna sig fast i sina jobb trots att de inte trivs, eftersom de inte vill lämna den höga lönen.
En annan viktig aspekt som tas upp i avsnittet är kapitalinkomster och hur ojämnt dessa är fördelade i Sverige. Endast 10% av befolkningen står för 95% av alla kapitalinkomster, vilket innebär att majoriteten av svenskarna inte har några betydande kapitalinkomster alls. Snittet för kapitalinkomster i Sverige ligger på 69 000 kr per år, men medianen, som är mer representativ för de flesta, ligger endast på 1 700 kr. Detta visar att de flesta svenskar inte har någon större inkomst från exempelvis investeringar eller utdelningar, utan förlitar sig på sin lön.
Jan och Caroline reflekterar också över hur detta speglas i deras egen community, där snittlönen ligger på 67 000 kr och medianlönen på 54 500 kr. Det är betydligt högre än snittet i Sverige, vilket delvis förklaras av att de som är intresserade av privatekonomi ofta har högre inkomster och bättre ekonomisk disciplin. De noterar också att män i deras community tjänar ungefär 10% mer än kvinnor, vilket ligger i linje med den generella trenden i Sverige.
Sammanfattningsvis handlar avsnittet om att förstå hur ens inkomst och ekonomiska situation förhåller sig till resten av befolkningen, men också om att reflektera över vad som verkligen gör livet rikare. Jan och Caroline betonar att det inte bara handlar om att tjäna mer pengar, utan om att använda de resurser man har på ett sätt som skapar mening och livskvalitet.
Lyssna eller titta på avsnittet
Precis som vanligt så kan du lyssna eller titta på avsnittet.
Avsnittet finns där poddar finns, leta efter avsnitt 372.
Bildspelet vi använder i avsnittet finns nedan:
Transkribering av hela avsnittet
Visa hela transkriberingen av avsnittet
Jan: Välkommen till RikaTillsammans! I dagens avsnitt dyker vi ner i frågan ”Vad tjänar svensken?”. Vi kommer att nörda ner oss i statistik som medianinkomst, genomsnittsinkomst och hur inkomsterna ser ut i vårt community. Syftet är att du ska kunna jämföra och se var du själv ligger i det ekonomiska landskapet. Detta är en favorit i repris – för två år sedan gjorde vi ett liknande avsnitt om hur rik svensken är, och det blev väldigt uppskattat. Då pratade vi om sparkonton och ISK, men i år gör vi en serie i tre delar.
Det här är del ett, där vi fokuserar på inkomster. I nästa avsnitt tittar vi på hur mycket svenskar sparar – sparkvot och månadssparande. Och i det tredje avsnittet kommer vi prata om hur rik den genomsnittliga svensken är.
Det roliga med årets avsnitt är att vi har helt nya siffror, både från SCB och från undersökningar som vårt community skickat in. Så jag hoppas att du kommer gilla den här serien! Detta är det första, fristående avsnittet. Och som vanligt, om du har frågor eller kommentarer, hoppa gärna in på forumet eller lämna en kommentar!
Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen, där vi varje vecka pratar om privatekonomi och livet. Vi delar våra erfarenheter, både framgångar och misstag, så att du kan göra din ekonomi och ditt liv lite rikare. Vi som driver kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.
Tack till Patreon som gör detta möjligt
Jan: Jag vill börja med att säga ett stort tack till vårt Patreon-community, som gör det möjligt för oss att skapa den här typen av avsnitt. Jag har lagt nästan 40 timmar på research inför de kommande tre avsnitten, och utan er support hade det inte varit möjligt. Som tack får ni som är med i Patreon-communityn extramaterial, tidig tillgång till avsnitt, exklusiva event och träffar i både Stockholm och Malmö. Stort tack för ert stöd!
Caroline: Och så får man ju lyssna utan reklam om man är Patreon-medlem, vilket jag tycker är värt mycket – speciellt om man lyssnar mycket på poddar.
Jan: Ja, precis!
Caroline: Det är något jag verkligen uppskattar.
Jan: Vi har också börjat lägga upp extra avsnitt som inte publiceras någon annanstans, och vi planerar att göra det ännu mer framöver. Kolla gärna länken i beskrivningen till vår Patreon-sida: patreon.com/rikatillsammans.
Innan vi går vidare, hur går det med vårt ”billösa” experiment efter en vecka?
Caroline: Det går ganska bra, vi har cyklat en hel del.
Jan: Ja, jag kollade på Apple Hälsa och det är faktiskt första gången 2024 som jag cyklat! Hur tycker du att det går?
Caroline: Det känns bra hittills. Vad tycker du?
Jan: Jo, det funkar, men jag saknar bilen lite. Det är inte lika bekvämt utan den. Jag är inte säker på om vi klarar några veckor till, men vi får se.
Caroline: Vi väntar ju fortfarande på den nya Tesla-modellen.
Comparison is the thief of joy
Jan: Jag är beredd att kanske ta en mellanklassbil så länge, men vi får se. Fortsättning följer! Nu hoppar vi in i dagens avsnitt, och jag tänkte börja med ett citat från Theodore Roosevelt. Vill du läsa det?
Caroline:
”Comparison is the thief of joy.”
Jan: När vi har avsnitt som handlar om att jämföra sig med andra, är det viktigt att ta det med en nypa salt.
Caroline: Absolut. För att översätta det snabbt betyder det att jämförelser stjäl glädjen.
Jan: Att jämföra sig kan ta bort glädjen i livet.
Varför jämföra sig?
Caroline: Forskning visar att vi ofta jämför oss med andra, särskilt när vi är på Instagram eller Facebook. Man ser vad andra gör på sina semestrar och kan känna att ens eget liv inte är lika roligt. Ofta delar folk bara de fina och roliga ögonblicken, men inte missöden som att de till exempel missade båten hem. Att ständigt jämföra sig på det sättet kan göra en ganska deppig, enligt forskningen.
Jan: Du läser ju en bok om det här, vad heter den nu?
Caroline: Skärmhjärnan av Anders Hansen?
Jan: Ja, men du läste väl också en annan bok?
Caroline: Anxious Generation. Jag kom dock inte igenom hela. Den handlar mer om skärmtid för unga, så den fokuserar inte så mycket på jämförelser.
Jan: Det är naturligt att jämföra sig, det är något vi alltid gjort. Det handlar om att se var vi står i förhållande till andra – om vi duger och om vi gör rätt. Forskning visar att i små doser kan jämförelser till och med vara lärorika. Det kan ändra ens perspektiv och ge inspiration, som när man ser att något är möjligt för någon annan och tänker att det kanske är möjligt för en själv också.
Det kan vara bra även ur ekonomisk synpunkt. Till exempel innan man börjar ett nytt jobb kan man kolla vad andra tjänar för att inte hamna för långt efter. Vi hade en medlem i vårt community som insåg att hen hade 30% lägre lön än sina kollegor efter att ha varit desperat att få jobbet.
Men jämförelser i för stora mängder är destruktiva. Och jag vill varna känsliga lyssnare redan nu – jag kommer snart att nämna siffror som kan få vissa att må dåligt. Så tänk på detta som underhållning, allmänbildning och inspiration – allt i lagom dos.
Det är som du sa, hjärnan klarar inte av att jämföra sig med en oändligt stor grupp. Vi är biologiskt gjorda för att vara i mindre flockar, kanske på 8 till 24 personer.
Caroline: Ja, kanske 100 personer på sin höjd.
Jan: Men även då skulle du bara känna 100 personer, inte jämföra dig med tusentals som vi gör idag.
Caroline: Ja, oavsett vilken tid vi pratar om i historien, var det mycket färre människor att jämföra sig med än i dagens oändliga nätverk.
Vi har aldrig hela bilden
Jan: Vi klarar inte att jämföra oss med en oändligt stor grupp, och det är precis vad Instagram är – en enorm, global ”flock”. Dessutom vet vi ofta inte vad som är sant när vi jämför oss med andra. Många glömmer också bort tidslinjen. Till exempel kanske någon har följt oss i två eller tre år och ser siffror vi delar, men glömmer att vi började spara redan 1996. Vi har hållit på med det här i 30 år!
När du ser kommentarer eller inlägg i forumet vet du inte hur gammal personen är, vad de har för utbildning eller hur länge de har sparat. Min upplevelse är att många i communityn faktiskt ligger före oss om man gör en rättvis jämförelse. Men det känns inte alltid så, för en 23-åring kommer naturligtvis tjäna mindre än en 55-åring med 30 års erfarenhet – men det är inte alltid tydligt när man tittar.
Därför brukar jag säga att den enda rimliga jämförelsen är mot sig själv. Hur mycket tjänade jag förra året? Hur mycket hade jag för ett halvår sedan? Spelet är mot dig själv, inte mot Elon Musk eller någon annan. Det är viktigt att komma ihåg.
Nu tänker jag att vi hoppar in i lite fakta. Vi har bra data för inkomstsiffrorna, och för den som lyssnar kan man ladda ner presentationen på vår hemsida eller i forumet. Där finns länkar och källor. I dagens avsnitt använder vi främst data från Statistiska centralbyrån, Finansinspektionen och Medlingsinstitutet.
Ska du läsa första siffrorna från SCB?
20% av svenskar har inte en buffert på 13 000 kr
Caroline: Första faktan: 1,7 miljoner svenskar bor i hushåll som saknar en kontantmarginal, vilket betyder att de inte kan hantera en oförutsedd utgift på 13 000 kr.
Jan: Ja, ungefär var femte svensk – över 20 % av den vuxna befolkningen – har ingen buffert på 13 000 kr. De skulle alltså inte klara om frysen eller kylen går sönder, eller någon annan oväntad utgift dyker upp. Detta ger en tydlig reality check, många kämpar med sin ekonomi. För ensamstående föräldrar och de som genomgått skilsmässa är situationen ännu tuffare, där hälften saknar en ekonomisk buffert.
Många kämpar ekonomiskt i det tysta
Caroline: Vilka ensamstående handlar det om? Vet du det?
Jan: Det stod ensamstående med barn. Och bara hälften av den svenska befolkningen tycker att de enkelt får ihop sin ekonomi. Så vi kan dra slutsatsen att ungefär halva befolkningen kämpar med sin ekonomi. Du som lyssnar kanske inte känner igen dig i den här situationen, men det är lätt att tro att alla andra har det bättre när man tittar på undersökningar.
Caroline: Det är en bra reality check.
Jan: Och 25 % av barn med utländsk bakgrund lever med låg levnadsstandard i Sverige. Det betyder att en fjärdedel i en skolklass kan ha det så.
Caroline: Vad innebär låg levnadsstandard? Är det att man inte har råd med till exempel regnkläder på hösten?
Jan: SCB har tydliga definitioner. Det handlar om att du tjänar en viss procent av medianinkomsten och ligger efter ekonomiskt. Vi har hört historier om detta, till exempel från en basketförening där en kompis berättade att han inte förstod varför andra plankade på bortamatcher, medan han själv betalade. Det visade sig senare att det inte handlade om att det var ”coolt,” utan om att de inte hade råd. Eller som killen som blev uttagen till juniorlandslaget, men inte hade råd att åka på samlingen och istället slutade med basket, eftersom det var mindre pinsamt än att erkänna att han inte hade råd. Så det är viktigt att komma ihåg att många kämpar ekonomiskt i det tysta.
Svensk lön i ett globalt perspektiv
Gapminders Dollar Street
’Jag hittade också en intressant sajt från Gapminder som heter Dollar Street. Vi ska lägga till en länk i beskrivningen. Där kan man se hur människor runt om i världen lever med olika inkomster.
Caroline: Hur funkar det? Klickar man på en stad som New Delhi eller Malmö?
Jan: Ja, du kan till exempel se hur en familj i Sverige, Ukraina eller Korea lever. De visar bilder på allt från toaletter till matbord, så man kan få en tydlig bild av hur olika levnadsstandarder ser ut. Det är ett sätt att verkligen förstå skillnaderna. Men nej, det är inte kopplat till Google Maps.
Caroline: Jag tänkte att man kunde koppla det till medianinkomsten för olika områden, men jag förstår nu att det är mer generellt, baserat på länder.
Jan: Ja, precis. På förstasidan kan du till exempel se hur man bor i Sydafrika om man tjänar 1 500 kr i månaden jämfört med 40 000 kr i månaden. Skillnaden är stor, och det sätter perspektiv på saker. Vi kommer att återkomma till detta i nästa avsnitt om hur rika svenskar är. Ibland behöver vi lyfta blicken och tänka globalt. År 2022 var den genomsnittliga årslönen i världen 9 733 US dollar, vilket motsvarar cirka 8 000 kr i månaden.
Caroline: Okej.
Jan: Så snittlönen globalt är ungefär 800 US dollar i månaden. Vi kommer att prata mycket om median och snitt. Snittet kan vara missvisande eftersom en person med extrem inkomst kan dra upp det. Om 100 personer på en restaurang alla tjänar 1 miljon var, är både snittet och medianen 1 miljon. Men om Elon Musk kliver in, förändras snittet kraftigt eftersom hans enorma förmögenhet drar upp genomsnittet, medan medianen, det mittersta värdet, inte påverkas.
Årslönen i världen ligger på i snitt 10 000 US dollar, men medianen är bara 3 000 dollar per år. Om du tjänar 100 000 US dollar per år, tillhör du de rikaste 10 % i världen. Och om du tjänar 10 miljoner om året är du i topp 1 % globalt. De flesta i Sverige ligger faktiskt i topp 10–20 % globalt sett. Vad tänker du om det?
Caroline: Ja, jag har nog hört det här förut, och det får en att känna sig ganska nöjd med sin situation. Jag tror att innan jag stötte på den här typen av statistik med dig, visste jag inte riktigt hur bra man faktiskt har det jämfört med Europa, USA eller resten av världen.
De flesta är inte dåliga på pengar, de tjänar bara för lite
Jan: Rädda Barnen hade en kampanj för några år sedan som hette ”Livets lotteri”. Man snurrade ett hjul och såg var man skulle födas. Om man bor i Sverige kan man säga att man har vunnit livets lotteri. Jämför man kostnader för mat i Sverige med till exempel Kongo, ser man att skillnaderna är stora. Sverige hamnar dessutom i topp när det gäller köpkraft, kanske bland de 10–15 bästa länderna i världen. Detta tack vare vårt välfärdssystem. Så vi har det faktiskt väldigt bra i Sverige.
När man pratar om snittlön och medianlön brukar jag säga att det är viktigt eftersom inkomsten påverkar vår livskvalitet. Det är ju lönen som driver vår ekonomi. Den avgör vilken pension vi kommer ha, hur mycket vi kan spara, vilken bil vi kan köra och var vi kan bo. Många kostnader, som mat, är ungefär lika för alla. Vi äter ungefär lika mycket, men om du tjänar mer har du mer pengar över till annat. Det är inte som att en rik familj äter tre gånger så mycket mat som en fattigare familj. Tomater kostar lika mycket oavsett om du handlar på Willys, ICA, Citygross eller Lidl.
Vi måste också komma ihåg att de som anses vara ”dåliga med pengar” ofta bara har för låg inkomst. Har du små marginaler blir det svårare att hantera pengar. Det är viktigt att ha empati för detta.
Caroline: Vad menar du med att vara ”dålig med pengar”?
Jan: Man tänker ofta att någon är dålig med pengar om de inte har pengar kvar i slutet av månaden, inte sparar eller inte har några investeringar. Vi ser det i program som Lyxfällan, där man kan tycka att det är lite komiskt. Men det handlar sällan om det.
Caroline: De flesta har inte problem som i Lyxfällan, som ju tar upp extremfall.
Jan: Ja, precis. Hälften av svenska befolkningen tycker att det är svårt att få ihop sin ekonomi.
Caroline: Ja, ibland undrar man ju varför någon köper en dyr väska eller väderstation när de egentligen inte har råd. Men det är ju just extrema exempel.
Medianlönen i Sverige
Medianlönen i Sverige 2023
Jan: Det är intressant att dela upp lönerna mellan män och kvinnor. Om medianlönen i Sverige är 35 600 kr i månaden, hur ser det ut för kvinnor? Jag ser nu att jag skrivit fel.
Caroline: Ja, jag reagerade också. Du har skrivit att män tjänar 34 300 kr och kvinnor 37 000 kr. Är det omvänt?
Jan: Ja, precis. Män har en medianlön på 37 000 kr och kvinnor 34 300 kr. Vi kommer också att prata om den oförklarade löneskillnaden. Om vi tittar på snittlönerna ser det ut så här: den genomsnittliga lönen i Sverige är 39 900 kr.
Caroline: Och män tjänar i snitt 42 000 kr, medan kvinnor tjänar 37 800 kr.
Jan: Så i genomsnitt tjänar kvinnor ungefär 10 % mindre än män. Men man måste justera detta för faktorer som yrke, utbildningsnivå och arbetstid. När Medlingsinstitutet räknar om skillnaden, blir den oförklarade löneskillnaden ungefär 4,7 %. Detta betyder inte nödvändigtvis att det handlar om diskriminering – det är bara att 4,7 % inte kan förklaras av faktorer som deltidsarbete eller utbildning. Det positiva är att denna skillnad har minskat de senaste 20 åren och fortsätter att minska.
Caroline: I Sverige, i alla fall.
Snittlön efter utbildningsnivå
Snittlön efter utbildningsnivå
Jan: Ja, precis. Så om du har en lön på 35 600 kr eller mer, tjänar du mer än hälften av Sveriges befolkning. Lönens storlek är naturligtvis starkt kopplad till utbildningsnivå. Enligt SCB:s siffror från 2022 var snittlönen 38 300 kr år 2021. Om man inte har fullföljt grundskolan tjänar man i snitt 27 000 kr. Har man en gymnasieutbildning är snittlönen 33 000 kr, och för en treårig eftergymnasial utbildning, som en kandidatexamen, är snittlönen 46 000 kr. De som har doktorerat tjänar i snitt 59 000 kr.
Caroline: Jag låg långt ifrån det. På Lunds universitet hade jag kanske 42 000 kr.
Jan: Ja, så du tjänade mindre.
Caroline: Ja, och den vanliga förklaringen är att lönerna är fasta och man kan inte förhandla.
Jan: Precis. Men om du hade jobbat på ett företag som Novo Nordisk hade det kanske varit annorlunda.
Caroline: Ja, kanske. Där hade lönen nog kunnat vara högre, men då får man ju jobba i näringslivet.
Lönen för att tjäna mer än 75% av svenskar
Jan: Ja, det finns en stark koppling mellan snittlön och utbildningsnivå. Tittar vi på Medlingsinstitutets statistik, så tjänar man mer än 75 % av befolkningen om man har en lön på 44 500 kr eller mer. Och hur ser det ut för män och kvinnor?
Caroline: För män behöver man tjäna 46 600 kr, och för kvinnor är det 41 650 kr.
Jan: Precis, så det är ungefär 5000 kr lägre för kvinnor. Om du tjänar 57 500 kr eller mer i månaden, så tjänar du mer än 90 % av befolkningen. För män krävs det…
Caroline: 61 900 kr, och för kvinnor 52 700 kr. Skillnaden blir ju större här.
Jan: Ja, och om vi tittar på topp 1 % i Sverige – vad tror du att man behöver tjäna där?
Caroline: Kanske runt 80 000 kr?
Jan: Nästan rätt, det är 94 000 kr. För män behöver man tjäna 102 700 kr, och för kvinnor 82 350 kr för att ligga i topp 1 %. Den sista procenten är extrem, där kan lönerna bli riktigt höga.
Caroline: Ja, där kan mycket hända.
Jan: Ja, det är därför graferna alltid har en hög stapel i slutet. Vad tycker du om siffrorna?
Caroline: Jag tänker inte så mycket på siffror längre. Som sjuksköterska kan jag tjäna inom ett ganska stort spann, vilket är kul. Men det är inte så på alla jobb. Ibland kan man bara hoppa runt och försöka höja sin lön, och sen får man vara nöjd.
Jan: Ja, och vi ligger ju inte ens i topp 10 % i Sverige.
Caroline: Och det är helt okej.
Jan: Absolut. Det viktiga är att vi har ett bra liv. Min reflektion är att skillnaderna ändå inte är så stora.
Caroline: Vad menar du?
Jan: Om du jämför med USA, där någon kan tjäna 300 000 dollar per år och en annan kan tjäna 30 miljoner, så är skillnaderna enorma. I Sverige är lönespridningen mycket mindre. Det är bara 20 000 kr i skillnad mellan medianen och de som tjänar mer än 90 % av befolkningen.
Lönespridning Sverige 2023
Caroline: Ja, vissa tycker att det är ett problem i Sverige, att man inte kan få lön för exceptionell arbetsinsats.
Jan: Jag träffade en kille på en Patreon-träff i Malmö som jobbar för ett amerikanskt företag. Han tjänar mer på en månad än många gör på ett år, och han vågar knappt berätta vad han tjänar.
Caroline: Ja, så kan det vara. Men jag vet inte om det är bra med så stora löneskillnader som i USA.
Jan: Nej, och i Norden har vi valt en annan modell.
Caroline: Ja, vi har ju haft den svenska modellen, även om jag inte vet om man följer den lika mycket idag.
Jan: Jo, och vi pratar ju om sådant som respektavstånd i pensioner, där de som inte arbetat kan få nästan samma pension som låginkomsttagare som jobbat hela livet. Det är ett val vi har gjort som samhälle. Jag tycker att det är bra att vi inte har så stor lönespridning, men å andra sidan blir vi extremt ojämlika när det gäller förmögenheter.
Caroline: Menar du i Sverige?
Jan: Ja, det kommer vi att prata om i nästa avsnitt. Det är svårt att bli rik i Sverige, vilket är varför många kämpar med det.
Caroline: Men Sverige är ju ett socialdemokratiskt land. Meningen är att man inte ska samla på sig resurser som man inte behöver. Och det tycker jag låter vettigt.
Jan: Ja, det är en rimlig syn. Jag tycker också att detta är jätteintressant, och jag har faktiskt kontaktat SCB för att få fram mer data. De har massor av information på sin hemsida, men de har också hemlig data som man kan köpa.
Caroline: Så om man frågar SCB kan man få den datan?
Jan: Ja, exakt. Jag fick tag på deras lönespecialist och frågade: ”Om jag är en man, 43 år gammal och har den här lönen, var ligger jag då i Sverige?” Jag vet att det är lite meningslöst, men jag tycker det är kul att veta.
Caroline: Det kan nog vara roligt för många att veta!
Jämför din lön på hemsidan
Jan: Så de frågade vad jag ville ha, och sen började de ställa en massa statistiska frågor som jag knappt förstod. Vi mejlade fram och tillbaka, och till slut fick jag en enorm Excel-fil. Jag har nu gjort om den till en räknare på hemsidan, där man kan dra i reglage och se olika data. Jag ska visa dig live här, Caroline.
Jag tog den stora Excel-filen och gjorde den till en räknare på vår hemsida. Du som lyssnar kan också testa den genom att gå till RikaTillsammans.se/jamfor-lon. Där kan man fylla i vad man tjänar före skatt.
Så, Caroline, vad tjänar du?
Caroline: 51 000 kr.
Jan: Hur gammal är du?
Caroline: 47.
Jan: Vill du jämföra dig med kvinnor, män eller hela befolkningen?
Caroline: Vi kan ta hela befolkningen.
Jan: Med en månadslön på 51 000 kr tjänar du mer än 74 % av alla 47-åringar, och mer än 89 % av hela befolkningen.
Caroline: Jag zonade ut lite där, vad sa du?
Jan: Vadå, zonade ut?
Caroline: Jag vet inte, jag funderade på varför jag inte kunde säga min lön direkt. Pinsamt.
Jan: För att det är jag som sköter löneutbetalningarna i vårt bolag.
Caroline: Jag borde kanske ha bättre koll på det.
Jan: Ja, det borde du! Hur som helst, här ser du en graf som visar att du tjänar mer än 75 % av 47-åringarna och mer än 89 % av hela befolkningen. Ska vi se hur det ser ut jämfört med kvinnor?
Caroline: Ja, det kan vi göra.
Jan: Jämfört med män tjänar du mer än 67 %, och jämfört med kvinnor tjänar du mer än 81 %. Du kan också jämföra dig med vår community.
Caroline: Jag säger inget mer, men jag gav en liten hint.
Jan: Du kan gå in och prova det här helt gratis. Om du gillar det får du gärna stödja oss på Patreon, eftersom datan från SCB inte var gratis. Här kan du se medianlöner per ålder, månadslöner och topplöner. Till exempel, för att tjäna mer än 90 % av alla 43-åringar behöver du tjäna över 63 000 kr i månaden.
Caroline: Frågade inte SCB vad du skulle göra med datan?
Jan: Nej, det gjorde jag inte, och de frågade inte heller.
Caroline: Det finns väl inte så mycket skadligt man kan göra med den.
Snittåldern i Sverige 2023
Jan: Jag tycker faktiskt det här är ganska häftigt. Medelåldern i Sverige 2023 var runt 42 år. När jag förberedde det här avsnittet gjorde vi en undersökning i vår community. Jag ville jämföra med folk som är lika oss, och snittåldern i communityn är 43 år, så det ligger ganska nära rikssnittet. Har du zonat ut, Caroline?
Caroline: Nej, jag bara funderade på vad som kommer härnäst.
Känsliga följare varnas!
Jan: Så, vad tror du?
Caroline: Snittlönen i communityn?
Jan: Ja. Jag vill bara varna känsliga lyssnare, eftersom siffrorna vi ska presentera kan väcka dåligt självförtroende, mindervärdeskomplex och funderingar på livsval.
Vi har fått in 2500 svar från folk som delat sin ålder, lön och kön. Undersökningen har spridits via forumet, Instagram, Facebook och vårt nyhetsbrev. Tycker du att siffrorna inte stämmer? Fyll gärna i dina egna så att vi får ännu mer exakt data. Ju fler som deltar, desto bättre resultat.
Caroline: Det påverkade dig?
Jan: Ja, verkligen! Helt subjektivt. Och det är därför en av de populäraste trådarna i forumet handlar om vad folk tjänar. Man delar ålder, utbildning, jobb och lön. Till slut får man nästan skratta åt det.
Caroline: Tror du alla är sanningsenliga? Någon kanske har kryddat sin lön?
Jan: Även om 100 personer skulle överdriva så påverkar det inte medianen eller snittet särskilt mycket, vi har ju 2500 svar. SCB och banker gör sina undersökningar med färre deltagare. Så detta är ändå en bra bild av vår community, även om det inte är representativt för hela befolkningen. Vi har också ställt frågor om hur mycket folk har på banken och i ISK, vilket vi kommer prata om i nästa avsnitt. Svaren är anonyma och matchar inkomsterna och sparandet.
Medianlönen i Communityn 2024
Communityns lön 2024
Jan: Kommer du ihåg att medianlönen i Sverige är 35 600 kr?
Caroline: Ja.
Jan: Medianlönen i vår community är 54 500 kr.
Caroline: Okej.
Jan: Det är ju helt galet! 54 500 kr är mer än vad 80–90 % av befolkningen tjänar.
Caroline: Det är kanske rimligt eftersom det är ett ekonomicommunity.
Jan: Ja, de som orkar titta på ett sånt här avsnitt i 50 minuter är nog ganska intresserade av ekonomi och har därför bättre löner.
Caroline: Ja, de har säkert jobbat upp sina löner. Det låter rimligt.
Jan: Om vi tittar på skillnaden mellan män och kvinnor i communityn så är medianlönen för män 56 000 kr och för kvinnor 50 000 kr. Det är ungefär 10 % skillnad, vilket speglar vad vi ser i resten av samhället. Det känns som ett trovärdigt resultat.
Caroline: Det är rätt otroligt att medianen i communityn ligger så högt jämfört med resten av landet.
Snittlönen i Communityn 2024
Jan: Om vi tittar på genomsnittslönen i communityn, vill du gissa vad den är?
Caroline: Kanske runt 80 000?
Jan: Nej, inte riktigt. Den är 67 000 kr. Snittlönen i vår community år 2024 var alltså 67 000 kr. Och på tal om det, vi har ett avsnitt med den finansiella rådgivaren Ricard Nylund, som har träffat flera i communityn. Vi brukar rekommendera att boka ett möte med honom om man vill träffa en rådgivare. När jag såg siffrorna blev jag chockad, så jag ringde honom och frågade vad han trodde. Han gissade 66 000 kr, vilket är ganska nära. Han ser ju folks ekonomi på nära håll.
Snittlönen för män i communityn är 71 700 kr, och för kvinnor 56 300 kr. Jämför det med Sveriges snitt på 39 900 kr. Så snittlönen i communityn ligger i de övre 5 % av Sverige. Det är nästan skrattretande.
Caroline: Du verkar tycka det är lite roligt också, Jan?
Jan: Ja, men om jag ska vara ärlig blir jag faktiskt lite irriterad.
Caroline: Varför det?
Jan: Jag tänker att vi pratar om sparfällor. Om du tjänar 67 000 kr i snitt, använd dina pengar vettigt! Anlita en PT, sluta bråka om att spara 0,1 % på en fondavgift. Det är som att vissa människor inte använder sina resurser på rätt sätt, de fastnar i smådetaljer. Jag ser samma sak när det gäller att stötta oss på Patreon – vissa tycker 39 kr är nog, medan andra har stora inkomster men ändå är snåla.
Det är frustrerande. Ricard har också märkt att de flesta i communityn tjänar bra mycket mer än genomsnittet men har lägre utgifter än snittet.
Caroline: Det är märkligt. Jag tänker också på hur mycket av våra löner som går till välgörenhet. Om man tjänar så bra men har lägre utgifter än snittet, då borde man kunna göra något gott med pengarna.
Jan: Precis! Jag blir också fundersam över varför folk fortsätter spara så mycket. Om du redan har ett starkt ekonomiskt läge, varför inte investera i något som gör livet bättre nu? Till exempel hälsa – du kan inte köpa bättre hälsa som 70-åring, men du kan anlita en PT nu och förbättra din hälsa. Fler borde fråga sig själva:
”När har jag sparat tillräckligt? Hur kan jag använda mina pengar för att leva ett rikare liv?”
Caroline: Ja, men det är svårt att bryta ett invant tänkesätt. Om du alltid tänkt på att spara och tjäna pengar, är det svårt att plötsligt börja tänka annorlunda.
Jan: Exakt. Det är därför vi pratar om detta på RikaTillsammans – det handlar inte bara om att investera bättre, utan om att göra ett mentalt skifte. Du vill ju också gärna spara pengar?
Caroline: Ja, absolut. Men jag kanske behöver gå i terapi för att verkligen kunna njuta av de pengar jag sparar.
Jan: Precis! Och nu är snittåldern i communityn 43 år och lönerna är riktigt höga. Vi ska i framtida avsnitt prata om sparkvot och hur mycket folk har på sina bankkonton. Men ibland tänker jag att fler borde fråga sig själva: ”När är det nog?” Det finns en balans att hitta mellan att spara och att leva.
Svenskens kapitalinkomster
Jan: Nu ska vi prata om svenskarnas kapitalinkomster. Vi har tidigare diskuterat inkomster från arbete, alltså att byta tid mot pengar. Men vi brukar också säga att vår uppgift är att hitta jobb åt våra pengar, så att de kan tjäna nya pengar åt oss. Om du skulle gissa, vad tror du snitt- och mediankapitalinkomsten är i Sverige?
Caroline: Jag har ingen aning.
Jan: Kapitalinkomst kan vara ränta på bankkonton, utdelningar eller vinster från bostadsförsäljningar. Enligt siffror från SCB för 2020 hade 63 % av befolkningen någon form av kapitalinkomst. Men det intressanta är att 10 % av befolkningen stod för 95 % av alla kapitalinkomster. Alltså, 90 % av befolkningen delade på bara 5 % av kapitalinkomsterna.
Kapitalinkomster enligt SCB 2020 & 2022
Det påminner om det vi pratade om i ett tidigare avsnitt om Rich Dad, Poor Dad, där vi sa att de flesta människor tjänar pengar genom att byta sin tid mot dem, medan bara en liten del låter sina pengar jobba för dem. Statistiken visar att 95 % av befolkningen är på den ”tid-mot-pengar”-sidan, medan 95 % av kapitalinkomsterna finns på den andra sidan.
Snittet för kapitalinkomst 2020 var 69 000 kr per år, men medianen var bara 1 700 kr.
Caroline: Det är en enorm skillnad.
Jan: Ja, snittet är alltså 35 gånger högre än medianen. Det visar att en liten del av befolkningen har väldigt höga kapitalinkomster medan de flesta har väldigt lite. Detta inkluderar även bostadsförsäljningar, som kan ge stora summor, men inte påverkar så många personer.
SCB har också siffror per åldersgrupp. För en snittsvensk 43-årig man är kapitalinkomsten 60 000 kr, medan för en kvinna i samma ålder ligger den på runt 30 000 kr. Men medianen för samma åldersgrupp är bara 2 500 kr för män och 1 700 kr för kvinnor. De flesta har alltså nästan ingen kapitalinkomst alls.
Caroline: Det betyder väl att de flesta inte har sparat tillräckligt mycket för att få någon nämnvärd avkastning.
Jan: Precis. När vi deklarerar ser vi inkomster av tjänst och kapital. Det visar att många satsar allt på plan A – jobbet.
Caroline: Ja, vi lever i ett system där man förväntas jobba hela livet och betala räkningarna månad efter månad.
Jan: Exakt, och det gör att vi ofta hamnar i ett ekorrhjul där vi bara springer och bär hinkar för att hålla ekonomin igång.
Caroline: Det är inget konstigt med det. Vi jobbar ju också för att få ihop vår vardag, men vi har även försökt bygga andra inkomstströmmar vid sidan av.
Jan: Ja, vi har byggt ”vattenledningar” som kan ge oss trygghet om vi vill byta jobb eller om något oförutsett händer.
Caroline: Precis, jag tycker det är viktigt att ha ett så kallat ”frihetskapital” – pengar som ger dig friheten att göra livsval utan att oroa dig för ekonomin.
Jan: Ja, exakt. Men man behöver inte spara mer än vad som är rimligt.
Caroline: Nej, det handlar om balans – att spara tillräckligt men inte överdriva.
Du kan kanske spara mindre
Jan: Då rundar vi av dagens avsnitt. Har du några reflektioner?
Caroline: Ja, min reflektion är att du blev lite irriterad på communityn. ”Var inte så snåla!”
Jan: Men det är lätt att fastna i pengafrågor eftersom de är mätbara. Det vi mäter, det fokuserar vi på, och det leder ofta till resultat. Jag tror att många i vårt community är riktigt bra på att hantera sina pengar, och det märks. Jag lär mig själv mycket av vårt forum, det är ett fantastiskt ställe att lära sig om ekonomi. Men baksidan är att vi kanske glömmer bort andra viktiga saker, som tid och energi.
Ett exempel jag gillar är frågan:
Skulle du byta plats med Warren Buffett?
Han är 93 år gammal och har 100 miljarder. Skulle du vilja ha hans pengar men också hans ålder? De flesta säger nog nej, för de vill inte vara 93 år, oavsett hur mycket pengar de har. Och om du frågar om han skulle byta med dig, med din ålder och ekonomiska situation, så tror jag att han skulle svara ja. Det visar att pengar kanske inte är allt.
På en Patreonträff i Malmö träffade vi en kille som sa att han ”vunnit jackpot” i sitt jobb. Han tjänade mer på en månad än vad många gör på ett år. Men han kände sig ändå fast i jobbet, trots att det inte var drömjobbet. Det är ett klassiskt exempel på ”golden handcuffs” – man tjänar så mycket att det känns svårt att byta karriär, även om man vill.
Caroline: Ja, för man måste ju ”byta ner sig”, åtminstone ekonomiskt, om man skulle byta till något som kanske inte betalar lika bra.
Jan: Exakt. Många som jag coachar, eller de som är med i RikaTillsammans-programmet, pratar sällan om pengar. Det handlar mer om hur man kan använda sina pengar för att göra livet rikare – till exempel hur man kan köpa tid eller hälsa. Om pengar inte längre är ett problem, varför inte använda dem för att jobba mindre eller förbättra sitt välmående?
Jag själv fick en ”reality check” häromdagen när jag insåg att min kondition var riktigt dålig. Så jag tänker att många av våra lyssnare och tittare har de ekonomiska resurserna, det gäller bara att använda dem. Ta ut lite pengar och gör något kul! Bjud din partner på en dejt, eller något enkelt.
Caroline: Eller lägg en tjuga i en byrålåda på Indiska så att någon kan hitta den och bli glad!
Jan: Ja, eller betala för någons kaffe på Espresso House. Lägg 100 kronor så att nästa person får sitt kaffe gratis.
Caroline: Det måste vi prova någon gång, jag har aldrig gjort det.
Jan: Jag har faktiskt gjort det. Det var en övning i en kurs om generositet, där man skulle göra något snällt utan att bli sedd.
Caroline: Så du tittade ändå för att se deras reaktion?
Jan: Jag kunde inte låta bli att titta över axeln.
Caroline: Såg du deras förvånade min? ”Mitt kaffe är redan betalt?”
Jan: Ja, lite förvånad var de. Det var en rolig upplevelse! Har du några andra reflektioner?
Caroline: Jag är inte superintresserad av siffror. Men kanske hade jag varit det om jag tjänat mycket mindre. Om jag till exempel hade haft en inkomst på 23 000 i månaden, då hade jag kanske brytt mig mer om skillnaderna mot medianinkomsten.
Jan: Jag förstår det. Vissa siffror kan kännas lite ”tondöva” när man hör dem, men det viktiga är ju att man har ett bra liv, oavsett vad statistiken säger.
Caroline: Ja, om man ligger långt under medel eller medianen kan man nog känna sig provocerad. Men samtidigt, om man är nöjd med livet spelar det kanske ingen roll.
Jan: Helt rätt. Om du gillade dagens avsnitt, stöd oss gärna på Patreon. Kommentera, gilla och dela avsnittet där du följer oss, det hjälper oss mycket. Och vi uppskattar verkligen ditt stöd!
Caroline: Hur hittar man till Patreon?
Jan: Gå in på Patreon.com/RikaTillsammans eller följ länken i beskrivningen. Nästa vecka blir det en uppföljning där vi pratar om hur mycket svenskar månadssparar, och vi kommer även att visa ny statistik som inte har publicerats någon annanstans. Tack för att du lyssnar, så ses vi!
Caroline: Glöm inte att knappa in dina siffror på vår löneräknare!
Jan: Ja, det måste du göra! Tack så mycket, vi ses nästa gång!
