Hur stora kapitalinkomster har svensken i snitt?

Snittet är inte en normal svensk

Det mest slående i grafen är inte att kapitalinkomsterna stiger med åldern, det förväntar sig nog de flesta. Det mest slående är hur långt snittet ligger från medianen. I åldern 60–64 år är snittet 102 950 kr per år, medan medianen är 3 350 kr per år.

Det betyder inte att den typiska 60-åringen har drygt 100 000 kr i kapitalinkomst. Det betyder att ett fåtal personer med väldigt stora kapitalinkomster drar upp snittet för alla andra. Medianen säger något helt annat: hälften i gruppen ligger under 3 350 kr per år.

Det här är en viktigt jämförelse i privatekonomi. Snittet berättar hur stor kakan är när allt läggs ihop. Medianen berättar ungefär var den vanliga personen befinner sig. Ska du jämföra dig med någon är medianen nästan alltid den snällare och mer relevanta siffran.

Medianen visar hur lite kapital som faktiskt arbetar

Kapitalinkomst är ett fint ord för pengar som kommer från kapital: räntor, utdelningar och realiserade vinster. På RT brukar vi prata om skiftet från att bara jobba för pengarna till att låta pengarna jobba för oss. Grafen visar att de flesta svenskar fortfarande är tidigt på den resan.

Här är den sammanfattade analysen som belyser skillnaden:

Det är en ganska tydlig tabell. Inte för att den säger att någon har misslyckats, utan för att den avslöjar hur ojämnt kapitalinkomster är fördelade. Om du har några tusenlappar per år i kapitalinkomst är du inte ensam, utan du är tvärt om nära medianen i flera åldersgrupper.

Åldern hjälper, men bara om pengarna får tid

Kapitalinkomsterna stiger tydligt med åldern, men inte på ett magiskt sätt. Det är inte födelsedagen som gör jobbet. Det är tid, sparande, ägande och ränta-på-ränta som över många år börjar ge effekt.

Medianen för 30–34-åringar är 750 kr per år. För 65–69-åringar är den 3 900 kr per år. Det är högre, men fortfarande inte en nivå som förändrar vardagsekonomin för de flesta. Snittet ser däremot mycket större ut, eftersom vissa personer i de äldre grupperna har byggt upp kapital, fått arv, sålt företag eller realiserat större vinster.

Därför är grafen är både hoppfull och nyktrande. Hoppfull för att kapitalinkomster faktiskt ökar under livets gång. Nyktrande för att det inte händer av sig själv och för att medianpersonen fortfarande har väldigt lite passiv inkomst.

Könsgapet syns även i kapitalinkomsterna

Könsskillnaden är inte bara en lönefråga. Den syns även i kapitalinkomsterna. Vid 65–69 år är männens median 4 700 kr per år och kvinnornas 3 100 kr per år. Skillnaden är 1 600 kr per år, och männens median är ungefär 1,5 gånger kvinnornas.

Det är lätt att göra den här typen av siffror till moral eller skuld. Jag tycker det är mer hjälpsamt att se dem som systeminformation. Lägre inkomster, deltidsarbete, föräldraledighet, olika sparbeteenden och olika ägande över livet kan alla påverka hur mycket kapital som byggs upp.

För par finns en praktisk poäng: titta inte bara på hushållets totala sparande. Titta också på vems namn sparandet står i, vem som tar risk, vem som äger kapitalet och hur tryggheten fördelas om livet inte blir som planerat.

Använd grafen som riktmärke, inte som dom

Det bästa sättet att använda grafen är inte att känna sig dålig. Det bästa sättet är att få en rimligare karta. Om medianen i många vuxna åldrar ligger på några tusenlappar per år, då är det normalt att kapitalinkomsterna känns små i början.

Det praktiska steget är att skapa en struktur där kapitalet får chans att växa: buffert först, därefter ett regelbundet sparande i breda, billiga fonder eller en fondrobot om det passar bättre. Inte för att bli någon annan i statistiken, utan för att sakta flytta mer av hushållets ekonomi från löneinkomst till kapitalinkomst.

Min favoritinsikt i grafen är därför enkel: jämför dig med medianen, men bygg för framtiden. Medianen visar var många är idag. Ditt system avgör var du kan vara om 10, 20 eller 30 år.

Ett konkret sätt att göra grafen användbar är att översätta kapitalinkomsten till en vana. Om du idag har 0 kr i kapitalinkomst är första målet inte 100 000 kr per år. Första målet kan vara att bygga buffert, därefter få ett automatiskt månadssparande på plats och sedan låta återinvesteringar göra sitt jobb. Då blir kapitalinkomst inte en identitet, utan ett resultat av upprepade små beslut.

Det är också därför jag inte tycker att grafen ska läsas som en tävling mellan åldrar. En 30-åring och en 65-åring spelar inte samma match. Den yngre har mer tid, den äldre har ofta mer kapital. Det rättvisa riktmärket är därför inte “vem har mest idag?”, utan “är min riktning rimlig givet min livsfas?”.

En annan praktisk användning är att skilja på kapitalinkomst och kapitalbas. Låg kapitalinkomst betyder inte nödvändigtvis att du saknar tillgångar; den kan också bero på att du äger fonder som återinvesterar, inte säljer eller inte tar ut utdelningar. Därför bör grafen läsas tillsammans med din balansräkning, inte som hela sanningen om din ekonomi.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finns datapunkterna som ligger till grund för grafen. Visualiseringen visar kapitalinkomst per åldersgrupp som snitt och median, samt uppdelat på män och kvinnor. Den viktigaste läsningen är att snittet i flera vuxna åldrar ligger 25–37 gånger högre än medianen.