Hur mycket har svensken investerat?

Den bästa bilden som finns av svenskens sparkapital

Frågan bakom den här grafen är en av de vanligaste vi får: „är jag normal, eller ligger jag efter?“ Det ärliga svaret är att ingen vet exakt, för Sverige har inte haft någon officiell förmögenhetsstatistik sedan förmögenhetsskatten slopades 2007. Det konstaterar till och med statens egen utredning om en ny förmögenhetsstatistik från 2022. Grafen ovan är därför ett lapptäcke av det bästa som finns: mediankapitalet hos Avanzas och Nordnets kunder per 2024 och en forskarskattning för Sverige som helhet. Lapptäcke eller inte, mönstret grafen visar är tydligt och det säger något annat än vad de flesta tror om hur mycket andra faktiskt har.

Medianen i din åldersgrupp är lägre än du tror

En mediankund hos Avanza i åldern 20–34 år hade 21 387 kr hos mäklaren 2024 och Sverige-seriens median för samma åldersgrupp är 23 000 kr. Det vill säga: har du mer än ungefär en månadslön i sparkapital ligger du redan före hälften i din åldersgrupp, i den statistik som finns. Så här ser medianbeloppen ut i alla tre serierna:

Notera att det är medianer, alltså mittpersonen i varje grupp: hälften har mer, hälften har mindre. Medelvärdena ser helt annorlunda ut. I Waldenströms studie för Fondbolagens förening, som Sverige-serien bygger på, är medianen för fondägarna 55 000 kr medan medelvärdet är 243 000 kr. Ett litet antal riktigt stora portföljer drar upp snittet, precis som en miljardär i rummet höjer medellönen på festen. Medianen är måttet som svarar på frågan du faktiskt ställer och den ribban ligger betydligt lägre än Instagram får det att verka.

Kapitalet tar fart först efter 50

Det mest slående i grafen är inte nivåerna utan formen: Sverige-serien är nästan platt fram till 49 år, mellan 23 000 och 29 000 kr och sedan händer allt på en gång. Medianen för 50–64-åringarna är 69 000 kr, ungefär 2,4 gånger gruppen under och 65+ ligger på 166 000 kr, drygt 7 gånger 20–34-gruppens nivå. Nationalekonomerna har en modell för exakt det här mönstret.

Enligt en klassisk ekonomisk livscykelmodell beskrivs hur personer föds med noll i förmögenhet, bygger upp ett sparkapital fram till pensionen och konsumerar därefter sina tillgångar fram tills att man dör med återigen noll i förmögenhet.

Daniel Waldenström, Fondägandets struktur i Sverige (Fondbolagens förening, 2022)

Verkligheten följer modellen sådär, men riktningen stämmer: barnen flyttar ut, lånen krymper och lönen toppar och då först byggs kapitalet på allvar. Intressant nog kommer nätmäklarkundernas språng tidigare. En Avanza-kund i 35–49-årsåldern har en median på 59 033 kr, nästan 2,8 gånger mer än mäklarens 20–34-grupp och ungefär dubbelt så mycket som Sverige-seriens 29 000 kr för samma ålder. Med det sagt: en graf över åldersgrupper är en ögonblicksbild, inte din livsbana och en del av skillnaden mellan generationerna handlar om vem som fick börsuppgång och billiga bostäder på köpet. Mönstret visar ändå att för de flesta är medelåldern, inte ungdomen, den period då kapitalet byggs.

Grafen jämför tre olika mått, läs den som storleksordningar

Det går dock inte att jämföra staplarna rakt av: de tre serierna mäter olika saker, vid olika tidpunkter. Det står i grafens finstilta, men det förtjänar att sägas i klartext:

• Avanza och Nordnet visar mediankapitalet hos respektive mäklare per 2024, enligt Avanzas egen genomgång och Nordnets motsvarande data. Det är bara deras kunder och bara kontona just där. Den som har 300 000 kr på banken och 10 000 kr hos Avanza räknas som en kund med 10 000 kr.
• Sverige-serien kommer från Waldenströms studie och mäter medianen av direktägda fonder, inklusive ISK, bland dem som äger fonder. Bankkonton, enskilda aktier och pensionskapital ingår inte och de 55 procent som inte äger fonder direkt ingår inte heller.
• Tidpunkterna skiljer nio år. Nätmäklarsiffrorna är från 2024, Sverige-serien avser 2015 omräknat till 2021 års penningvärde. Börsen har dessutom stigit kraftigt sedan 2015, så Sverige-seriens nivåer är sannolikt för låga som beskrivning av nuläget.

Att Nordnet-stapeln är högre eller lägre än Sverige-stapeln i en viss åldersgrupp säger således mer om mätmetoden än om verkligheten. Läs grafen som storleksordningar, inte som en exakt rangordning. Det är ändå den bästa data som finns offentligt och ärligt redovisade äpplen och päron slår en påhittad fruktsallad.

Att passera medianen är det enkla, målet är ditt eget

Om grafen lämnar dig med en känsla bör det vara den här: tröskeln för att „ligga före“ är förvånansvärt låg. Ett månadssparande på 500 kr blir 30 000 kr på fem år, före avkastning, vilket räcker förbi 20–34-gruppens median i samtliga tre serier. Personligen tycker jag det är grafens mest hoppfulla budskap: avståndet mellan „inget sparande“ och „före hälften av jämnåriga“ är några hundralappar i månaden, inte ett arv eller en raketkarriär.

Men medianen är en lågt satt ribba, inte ett mål. Den mäter dessutom bara delar av förmögenheten, så fira inte för tidigt. Ett rimligare nästa steg är att fundera på var du står på Rikedomstrappan och vad nästa nivå skulle kräva och att låta ränta-på-ränta-kalkylatorn visa vad de tidiga åren är värda. Är du osäker på vilken förändring som ger mest har vi byggt ett verktyg som jämför just det: mer månadssparande, lägre avgift eller bättre beteende. Jämför dig med grafen en gång för kalibreringens skull, sedan är den intressantaste jämförelsen du mot dig själv för ett år sedan.

Läs vidare

Om du vill fördjupa dig i hur svenskens ekonomi faktiskt ser ut, eller ta nästa steg i ditt eget sparande, har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Hur rik är svensken 2024? – avsnittet som fördjupar grafens fråga med data från nätmäklarna.
• Hur mycket sparar svensken och RT-communityn? – flödet i stället för stocken: månadssparande hos Lysa, Avanza och Nordnet.
• Hur mycket tjänar svensken? – jämför din lön med snittsvensken och communityn.
• Rikedomstrappan – kartan över de sex nivåerna av rikedom och vägen mellan dem.
• Ränta-på-ränta-kalkylatorn – se vad tidiga sparår är värda över 10, 20 och 30 år.
• Vilken ändring i sparandet gör störst skillnad? – verktyget som rangordnar månadssparande, avgift och beteende.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.