Fyra-hinkar-modellen klädd i en snittsvensks siffror

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Introduktion: fyra hinkar i siffror
2. En modell att anpassa, inte ett facit
3. Feedback från förra avsnittet
4. Basen: en snittsvensk som sparar
5. 50-30-20-regeln med siffror
6. Resa-sparande och hushållsperspektivet
7. Från resultaträkning till balansräkning
8. Bra fördelning och läkhinken
9. Sveriges befolkning kan stänga av här
10. Hur ser det ut i verkligheten?
11. Att nörda vidare: FIRE och förvaltarfasen
12. Hur mycket kapital krävs för FIRE?
13. Mer risk, lägre belopp
14. Hur känns det när kapitalet svänger?
15. Trygghet via fler årsutgifter i bufferten
16. Sannolikheten att pengarna räcker
17. Konservativa antaganden och låga utgifter
18. Balansräkningen och boendet som tillgång
19. Att zooma ut förändrar helhetsbilden
20. Boendet i bevara-värdet-tinken
21. Pensionen som dold tillgång
22. Hela balansräkningen med pension
23. ISK är en liten del av helheten
24. Hinkarna sammanfattade i fyra kolumner
25. Tillgångarna fördelade på hinkbasis
26. Bankkontolik, räntelik och aktielik avkastning
27. 2 procents realavkastning i bevara-värdet-tinken
28. Volymvägd avkastning på hela kapitalet
29. Mot ränta-på-ränta för hela förmögenheten
30. Ett helhetsperspektiv på ekonomin
31. Fastighetsvärde som ofta glöms bort
32. Att välja sitt liv med kapitalet
33. Förmögenheten växer 120 000 om året
34. Att räkna i årsutgifter
35. Sju års utgifter vid 43
36. Logiken i att räkna i årsutgifter
37. När kapitalet genererar en årsutgift
38. Att se vartåt det barkar
39. Ränta på ränta från 43 till 69
40. En fantastisk ekonomisk situation
41. Varför svenskar har lite finansiella tillgångar
42. Olika typpersoner och risk i räntor
43. Riskkapacitet kontra risktolerans
44. Riskkapaciteten är högre än man tror
45. Humankapitalet som saknas
46. Forskningen om livscykelinvestering
47. Avslutning: tre saker att ta med sig
48. Eftersnack: en nördig men nyttig resa
49. Snittsvensken blir 10 procent rikare per år

Introduktion: fyra hinkar i siffror

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och del två i den här serien om fyra-hinkar-modellen. Förra avsnittet var en introduktion och en översikt av modellen, och idag ska vi klä den i siffror. Vi tittar på en normal svensk som sparar bra, amorterar på huset, sparar i pensionen och liknande. Och så tittar vi på hur det ser ut om man bara tittar på det finansiella sparandet, alltså bufferten och sparandet i indexfond eller fondrobot.

Jan: Sen tittar vi på nästa nivå där vi börjar zooma ut och ta ett helhetsperspektiv, och introducerar två perspektiv som jag tror många inte tänker på. Det första är årsutgifter, att räkna i hur många år jag kan finansiera min livsstil. Det andra är att titta på viktad avkastning, alltså vilken avkastning jag har på hela mitt kapital istället för att bara titta på aktieportföljen. De flesta har ju mer tillgångar utanför sin aktieportfölj.

Jan: Det här är ett avsnitt där jag hoppas att du efteråt kommer känna: gud vad bra jag är på mitt eget sparande. Att du kan ge dig själv en klapp på axeln. Som min kollega Oliver sa: gå och titta på Netflix, fira, och känn att du har en bättre ekonomi än de flesta andra. Till avsnittet finns en kalkyl som är till för dig som är RikaTillsammans-supporter.

Jan: Om det finns intresse kommer vi eventuellt köra ett event i januari där vi kan göra det här tillsammans digitalt, för att få helhetssynen på ekonomin. Eftersom vi pratar om sparande är det superviktigt att veta att alla investeringar innebär en risk. Sparande kan öka och minska i värde. I värsta fall kan man förlora hela beloppet.

En modell att anpassa, inte ett facit

Jan: Jag säger det i avsnittet, men jag vill betona det extra noga här. Det här är en modell. Du måste anpassa den efter din egen situation. Den passar kanske inte dig. Du kanske inte tycker att den är bra. Ta de bitar som fungerar, helt enkelt, så att du får glädje av den. Målet med modellen är också att den ska vara tillräckligt bra, den ska inte vara perfekt. Det finns vissa antaganden vi gör i den, om avkastning, om målsparande och så vidare.

Jan: De antagandena kan man självklart anpassa, eller måste man anpassa, till sin egen situation. Med det sagt tänker jag att här kommer Caroline, och så ses vi i kommentarsfälten efter avsnittet. Det är där jag brukar säga: det är alltid intressant, det händer alltid något efter avsnittet. Där kommer korrigeringar, utvikningar, förslag och communityns input.

Jan: Så tack för den här veckan, här kommer Caroline.

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare.

Caroline: Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Feedback från förra avsnittet

Jan: Fyra-hinkar-modellen del två, tänker jag. Nu har det gått en vecka sedan vi släppte förra avsnittet och vi har fått massor av feedback. Berätta

Caroline: om feedbacken.

Jan: Föga förvånande, det var hundratals kommentarer. Allt från glada tillrop, att man har kul att uppdateras, till "jag håller inte med".

Jan: Det var allt från Jacke77 i forumet, som var: alltså jag tycker det verkar overkill med fyra-hinkar-modellen, jag kör bara buffert och mina indexfonder. Och så var det någon som skrev: ja Jacke, det är ju två hinkar, buffert och tillväxthinken.

Caroline: Det var väl två hinkar i ursprungsteorin?

Jan: Precis, Harry Levinsky på 70-talet. Och jag var: alltså, en modell behöver man ju bara använda om den är användbar och hjälpsam. Sen fick jag sms från allt till Jonathan Stolzenberg, som satt och skissade vid matbordet och ville hitta en kombination av "get rich" och "stay rich", och så sa han att hans telefon gav honom "gay rich". Sen var han lite mer: ska man verkligen förvänta sig noll procent realavkastning i buffertinken? Och sen har det varit allt från Demagog som har hjälpt jättemycket med feedback inför dagens avsnitt i forumet. Jag tycker det har varit roligt, och det är roligt att det engagerar. Så jag vill säga tack till communityn som gör det bättre. Utan den feedbacken hade vi inte gjort dagens avsnitt, tänker jag. Jag har ju lovat att vi till dagens avsnitt skulle klä fyra-hinkar-modellen i siffror. Och precis som vanligt går det bra att bara lyssna, det går alldeles utmärkt. Det är inte siffrorna som är det viktiga, det är resonemanget. Så jag tänker att du, Caroline, får vara dummern i det här resonemanget.

Caroline: Vi får se.

Jan: Det finns också en presentation till det här där man kan se siffrorna. Och så finns det faktiskt en Excel-kalkyl som är supporterexklusiv för våra supportrar. Det är mycket möjligt att om det finns intresse så gör vi typ en digital fika tillsammans kring den här kalkylen.

Caroline: Bra.

Basen: en snittsvensk som sparar

Jan: Jag tänker att vi kör igång, och så får du, Caroline, verkligen vara läsaren eller lyssnaren i avsnittet. Uppfattat? Vi utgår från basen i fyra-hinkar-modellen. Jag har inte tagit en multimiljardär eller mångmiljonär. Jag har tagit en snittsvensk som sparar lite mer än snittet.

Caroline: Som ingen kan relatera till.

Jan: Alla

Caroline: vill vara, men ingen kan

Jan: relatera. Jag har försökt ta någon sorts 43-åring som exempel i det här avsnittet. Jag tänker så här: det kommer in pengar i lön, och det första man gör när pengarna kommer in på kontot är att man betalar sig själv först. Det vill säga, man lägger undan pengar till sitt sparande, och amortering är ju en del av ett sparande, eftersom det sänker min skuld och därmed ökar mitt egna kapital. Precis som där vi slutade förra gången: har jag dåliga lån, en konsumtionskredit eller ett blancolån, då behöver man göra sig av med det först innan man börjar investera vidare.

Jan: Och när buffertinken är fylld går man vidare till tillväxthinken. Då tänker jag att vi sätter lite siffror. En snittlön i Sverige

Caroline: för

Jan: två år sedan var typ 39 900 kronor brutto, och det motsvarar ungefär 31 500 efter skatt. Så vi har en person där det kommer in 31 500 kronor på kontot. Det första vi sa är att personen ska börja spara till sig själv först. Och en snittsvensk idag äger en snittvilla, tänkte jag. Om

Caroline: man är 43 kanske i alla

Jan: fall, ja. Om man är 43 äger man en snittvilla i Sverige. Och vet du vad en snittvilla i Sverige, i riket, kostar?

Caroline: En snitt? Kanske 3,5?

Jan: Bra gissning. 3,9. Och då har jag inte räknat på hushållet, utan för att siffrorna ska bli relaterbara har jag räknat bara på en av dem.

50-30-20-regeln med siffror

Jan: Så är man ett hushåll får man multiplicera det här med två. Det kom in 31 500 kronor, och vi ser att den här personen sparar 20 % och det betyder 6 300 kronor. Av de här 6 300 går 2 500 till amortering, för man har räknat 3 miljoner i lån och hälften på det. Så som hushåll amorterar man 5 000 kronor, som ensam individ amorterar man 2 500.

Caroline: Okej. Och

Jan: sen lägger man undan 1 500 kronor till sånt som ska fixas med huset,

Caroline: och

Jan: sen går 2 300 kronor typ till Avanza eller Lysa eller Opti, alltså något tillväxtkonto. Så de där 6 300 kan låta som att man sparar jättemycket, men där är amortering, där är sånt man lägger undan till huset, och där är sparandet till aktier, alltså till sina indexfonder. Sparandet till indexfonder är 2 300, det är lite över mediansparandet som är på typ 1 800 kronor.

Caroline: Absolut, det låter vettigt det här.

Jan: Ja, det är ganska rimligt. Sen har vi resten: när man har betalat sig själv först ska ungefär 50 % av inkomsterna gå till det man behöver, alltså räkningar. Inklusive ränta på det här bolånet.

Caroline: Ja precis, för det är ju något annat än... Har det inte med huset att göra nu? Det ligger inte inbakat i huset?

Jan: Nej, för det här är det vanliga, och det här märker jag att jättemånga blandar ihop. Man blandar ihop amortering. Det är ju pengar ut ur en ekonomi, men det är ändå pengar där man betalar av en skuld till sig själv.

Caroline: Så

Jan: en amortering förbättrar min... jag blir rikare, min förmögenhet ökar av att jag betalar min amortering.

Jan: Att jag betalar ränta, det är bara pengar ut.

Caroline: Ja, det är bara pengar ut.

Jan: Är du med?

Caroline: Absolut.

Jan: Även om båda är kopplade till huset.

Caroline: Så

Jan: att det där är superviktigt. Amortering är ett sparande. Jätte-, jätteviktigt. Okej, så 50 % av ens inkomster går till det man behöver, och sen sa vi att 30 % går till sånt jag vill ha.

Caroline: Ja,

Jan: det är inte mycket

Caroline: kvar

Jan: till det

Caroline: man vill ha. Hur

Jan: mycket

Caroline: blir det? Sätt

Jan: nu

Caroline: siffror.

Jan: Om det kommer in 31 500, 6 300 till sparande inklusive amortering, 15 700 till det jag behöver och 9 500 till det jag vill ha.

Caroline: Okej, det blir ändå rätt mycket.

Jan: Ja, så det är typ 25 000 av de här 31 000 som går till utgifter, alltså 80 %.

Resa-sparande och hushållsperspektivet

Jan: Så det är den här klassiska 50-30-20-regeln.

Caroline: Ja, precis. Jag tänker alltid på hushållen i stort, för man vill kanske lägga undan till någon resa eller så.

Jan: Ja, men då får det gå från det där att betala det du vill ha.

Caroline: Det man vill ha, ja.

Jan: Ja, så blir det bara ett temporärt sparande.

Caroline: Ja, exakt.

Jan: Alltså att jag sparar 3 000 kronor i månaden i 12 månader, då har jag 36 000 till en resa.

Caroline: Men

Jan: jag tycker inte att det går in i sparekonomin, utan det är bara det jag brukar kalla periodiserad kostnad.

Caroline: Absolut, men tankarna dyker alltid upp. På vilken konsumtion man vill få plats med. Och så dyker det alltid upp de stora

Jan: posterna

Caroline: för min del. Och så undrar jag, hur går det ihop då?

Jan: Hur

Caroline: har man råd?

Jan: Ja, ja, ja. Och sen får man tänka att man är ju två. Så det här hade kunnat vara ett hushåll som har 62 000 netto in i månaden.

Caroline: 30

Jan: 000 till fasta kostnader, 20 000 till sånt man vill ha, och 12 000 där hälften går till amortering och hälften till två personers sparande. Och sen sparar man lite till barnen.

Caroline: Ja,

Jan: precis.

Caroline: Och då går nog inte fullt så mycket pengar till alla räkningar. Men

Jan: det är ett snitthus, Karin.

Caroline: Ja, det

Jan: är ett

Caroline: snitthus.

Jan: Ja, då tänker jag att vi fortsätter. Vi

Caroline: fortsätter.

Från resultaträkning till balansräkning

Jan: Så, då har vi egentligen tittat på det här. Det vi har pratat om nu är pengar in och pengar ut.

Caroline: Det

Jan: kallas resultaträkning.

Jan: Inkomster och utgifter. När man börjar i sin ekonomiska resa är resultaträkningen det viktiga, det man bör lägga fokus på. Och vill man förbättra sin ekonomi här, tack Demagog som påpekade att det här måste sägas: kan jag kapa på någon utgift så kan jag öka mitt sparande.

Jan: Eller om jag kan jobba lite övertid kan jag höja lönen. Man är i resultaträkningen och härjar. Och den är superviktig i början av ens ekonomiska resa. Ju längre man kommer på sin ekonomiska resa, desto mindre viktig blir inkomst och utgifter, och då blir tillgångarna, skulderna, balansräkningen det viktiga.

Ju längre du kommer på din resa, desto mindre spelar inkomst och utgifter roll, och desto mer spelar tillgångar och skulder roll.

Jan: Jag påstår att om vi tittar på den här snittsvenskan, vad har den på balansräkningen? De har sparat ett tag, så de har en buffert på 25 000 kronor, och det är återigen en person. Och median-ISK-värdet i Sverige för något år sedan var 75 000 eller 70 000 kronor. Okej, så som hushåll hade de haft 50 000 i buffert. Och där kan man benchmarka mot Finansinspektionen som säger: hälften av alla hushåll i Sverige som äger sin bostad har inte 50 000 kronor i buffert. Så det här är ett hushåll med snitt, som har sparat, de väldigt...

Caroline: Så jämlik lön också.

Jan: Det är den perfekta snittsvenskan som inte finns. Men jag räknar på en person så att det blir enkelt. Så det är 25 000 i buffert och 75 000 i ISK på Avanza, eller på sin bank, eller på Lysa, Opti eller whatever.

Jan: Okej.

Caroline: Och

Bra fördelning och läkhinken

Jan: då kan man säga lite snabbt, om vi tittar... jag som gillar att börja titta på helheten och analysera siffror, då ser man snabbt: 25 % är i bufferten, 75 % är i indexfonder. Så det är ganska balanserat, det är mer risk på det långsiktiga sparandet på tio år eller mer, och så har man pengar för de oförutsedda utgifterna.

Jan: Så inget konstigt, upplever jag. Sen sa vi också förra gången att den här personen tycker det är kul att spara, spara lite hobby, håller på att lära sig. Och då sa vi att man kan introducera en läkhink. Kom ihåg att vi sa att läkhinken ska vara ungefär 10 % av tillväxthinken.

Jan: Så har man 75 000 i tillväxt och läkhinken ska vara ungefär 10 %, ja, då är det typ 7 000 kronor som ska in i läkhinken. Här har jag gjort det matematiskt korrekt, och då blir det 69 000 i tillväxthinken och 6 000 kronor i läkhinken.

Caroline: Vad är det för symbol där för läkhinken? Det en

Jan: raket.

Caroline: Jag tycker det ser ut som ett sånt där rosa band. Alltså,

Jan: gud.

Caroline: Men jag ser det nu.

Jan: Jag kan säga så här, de här ikonerna... jag hade ju kassavalv som ikon för buffertinken förr, och då var det någon som sa: varför har du lagt en skivspelare mitt i? Och så var det någon annan som sa: det är ingen skivspelare, varför har du en mikrovågsugn? Så ja, ikoner är svårt.

Caroline: Ja, det är svårt.

Sveriges befolkning kan stänga av här

Jan: Och då har vi återigen en ganska bra fördelning. 25 000 i buffert, 69 000 i tillväxthinken, 6 000 i läkhinken. En bra uppdelning. På hushållsnivå hade man multiplicerat detta, i det här jämlika förhållandet, med två. Och här tycker jag att här kan en stor del av Sveriges befolkning bara stänga av.

Jan: Bra jobbat. Vill man vinna pengarspelet är de på väg att få en god ekonomi, för att de har större inkomster än utgifter. De har koll på det kostnadsdrivande: boende, bil, barn och resor. Det är det som driver utgifter. Det är sällan slaget står på ICA, utan det är vilken bil jag väljer. Det har vi haft massa avsnitt om.

Jan: Sen brukar vi säga att det tredje steget för att vinna pengarspelet är att arbeta på en plats du trivs på och som har kollektivavtal. Det gör de här, eftersom de har sin snittlön i Sverige. Sen är fjärde steget att använda överskottet till buffert. Det har de gjort. De har investerat enligt forskningen.

Jan: De har sin indexfond, de har en bra uppdelning med läkhinken, och sen jobbar de på att öka sin inkomst kontinuerligt, genom att byta jobb då och då, förhandla

Caroline: och sånt. Vad

Jan: sa du?

Caroline: Ja.

Jan: Förhandla och sånt. Ja. Och sen använder de sitt kapital för att göra livet rikare medan tid finns.

Jan: Så jag är: perfekt.

Caroline: Balanserat är det ändå, ja.

Hur ser det ut i verkligheten?

Jan: Hur

Caroline: tror du det ser ut i verkligheten? Nu har vi tagit en snittsvensk. Det

Caroline: kan ju vara jätteolikt.

Jan: Snittsvensken sparar ju inte. De flesta har, som sagt, hälften har inte en buffert. 30 % av Sveriges befolkning klarar inte en oförutsedd utgift på 14 000 kronor.

Jan: Många har inte ett ISK. Halva Sveriges befolkning har inte ett ISK. De flesta gör inte så här. Men jag menar att vi har inte gjort någon avancerad modell. Vi har sagt: pengar in, spara och amortera 20 %, 50 % det du behöver, 30 % det du vill ha. Och sen har vi tittat på en rimlig fördelning. Skulle vi säga att börsen faller med 50 %, då blir det från 75 000 till 37 000.

Jan: Ja, det är tråkigt, men där är fortfarande 25 000 i buffert och där sparas 6 000 kronor i månaden. Så det

Caroline: tuffar på, men det har inte blivit någon katastrof?

Jan: Nej, exakt. Så det ser ganska okej ut.

Caroline: Så

Jan: när jag visade det här för Oliver, vår kollega, sa han: ja, Jan, du måste säga att när de har gjort det här, säg till dem att gå och titta på Netflix.

Jan: Ja,

Caroline: men du menar att man inte behöver oroa sig mer, eller komplicera det, eller göra något ytterligare just nu?

Jan: Nej, utan man kan ge sig själv en klapp på axeln, fira, och säga att man har en bättre ekonomi än de flesta andra. Man är på väg mot en finansiell framtid som är bättre än de flestas.

Caroline: Så, färdigt.

Att nörda vidare: FIRE och förvaltarfasen

Jan: Och där skulle vi kunna avsluta dagens avsnitt. Men det är ju inte roligt, man kan ju alltid nörda mer.

Caroline: Ja,

Jan: men

Caroline: varför ska vi... Vi nördar mer för

Jan: att det är roligt.

Caroline: Men det är säkert också för att det är bra. Om

Caroline: jag känner dig rätt så kommer det bra grejer.

Jan: Svar ja. Förra gången pratade vi också om den här förvaltarfasen. Nu pratar vi om att snittsvensken är i bli-rik-fasen.

Caroline: Men

Jan: det finns ett antal i communityn som har vunnit det ekonomiska spelet, eller som siktar på en FIRE eller liknande. Att man har den där drömmen: någon gång vill jag kunna sluta jobba, checka ut och leva på mitt kapital. Så då var jag: okej, vad händer om den här personen skulle göra en FIRE och bara leva på sitt kapital? Hur skulle det se ut?

Jan: Och då tycker jag alltid att man ska ta avstamp i hur mycket pengar den behöver. Nu har vi sagt att den här personen behöver 300 000 kronor om året.

Caroline: För

Jan: att 300 000 kronor om året, det är 25 000 i månaden, och det var summan av det du behöver och det du vill ha. Är ni med? Så nu skippar vi sparandet.

Jan: Det finns ingen mening att spara mer pengar, utan nu vill vi leva på kapitalet. Vi

Caroline: är i förvaltarfasen.

Jan: Ja, vi är i "stay rich".

Hur mycket kapital krävs för FIRE?

Caroline: Så

Jan: då behöver vi ha 300 000. Och då sa vi förra gången att man behöver sikta på någonstans mellan 25 och 35 årsutgifter. Tar vi 35 årsutgifter, vi tar det höga, så jag är konservativ i det här fallet. 35 gånger 300 000, det är 11 miljoner.

Jan: Och 11 miljoner betyder att om jag har 11 miljoner kronor och placerar dem i en fondrobot 60-40, alltså 60 % aktier och 40 % räntor, då kommer jag få ungefär 4 % realavkastning, alltså efter inflation. För vi vill ju inte bara kunna leva första året på 300 000, vi vill att pengarna ska täcka även när priserna ökar.

Caroline: Ja, exakt det.

Jan: Det

Caroline: kommer de att göra.

Jan: Ja, och sen behöver jag ta höjd för att det är 1 % skatt.

Caroline: Alltså

Jan: vi har ett ISK som kräver 1 % skatt. Och det betyder att om jag har 11 miljoner kronor, 4 % avkastning per år realt i snitt, 1 % skatt, så kommer de här 11 miljonerna generera 300 000 om året till min buffertink.

Jan: Från min buffertink fördelar jag sen pengarna till det jag vill ha och det jag behöver. Make sense?

Caroline: Ja.

Jan: Men sen kan börsen gå upp eller ner de enskilda åren. Så jag vill inte vara beroende av: åh, kom ett kasst börsår, börsen avkastade inte 4 %, eller gjorde minus 30 det året, då behöver vi gå tillbaka och jobba.

Jan: Så vi vill ha någon slags krockkudde i den här buffertinken som balanserar det där.

Caroline: Och

Jan: då sa vi också förra gången: 3 plus minus 2 årsutgifter. Så i det här fallet, om jag har 300 000 i årsutgift, då vill jag kanske ha 900 000. Då vill jag egentligen ha mellan 300 000 och 1,5 miljoner i den hinken beroende på hur räddhågsen jag är.

Caroline: En

Jan: årsutgift, 300 000, eller fem årsutgifter.

Caroline: Fem år, ja.

Jan: Jo,

Caroline: men det kan man väl ha om man är räddhågsen. Man känner att man behöver ha den tryggheten, och det är inte ens som att man är räddhågsen.

Jan: Nej, nej. Det

Caroline: kanske bara är skönt liksom.

Jan: Ja, och det här är extremt konservativt. Det bygger på Bengens 4 %-regel, och här har jag bara korrigerat den för ISK och tagit i och sänkt avkastningen rejält.

Mer risk, lägre belopp

Jan: Så om vi istället hade sagt: okej, jag är okej med mer risk, till exempel 100 % aktier. Det finns en studie som heter Cederburg från 2023 som säger att man inte ska ha 60-40, man ska ha 100 % aktier. Då ökar avkastningen till 5 %. Och blir avkastningen högre behöver jag ett lägre belopp för att få ut samma årsutgift, och då behöver jag bara, inom citationstecken, 7,5 miljoner istället för 11 i den här bevara-värdet-tinken.

Caroline: Jag tänker på folk som vi känner som är FIRE. Och där har vi pratat om det här med hur man fördelar och lite så. Inte superdetaljerat, men ändå overall. Men har du pratat med någon om hur det ser ut detaljerat? Alltså, det går upp och ner under

Jan: åren

Caroline: med avkastningen, och hur känns det? Jag kan inte minnas att vi har...

Jan: Vi gjorde det för länge sedan. Vi har ett avsnitt om uttagsstrategier, exakt hur man kan göra. Jesper Angdwleen, som vi hade, pratade vi lite om det då. Hur han gjorde så att han tog pengar på kvartalsbasis. Så det finns. Och vi har en jättelång artikel på hemsidan som går igenom den klassiska hur funkar den här 4 %-regeln?

Jan: Hur funkar dynamiska hybridstrategier?

Caroline: Jag tänker mer på hur det funkar i verkligheten när det går upp och ner på börsen och man liksom...

Jan: Jag förstår inte din fråga.

Hur känns det när kapitalet svänger?

Caroline: Okej, att man har sitt kapital och man är rädd också, man vill ha dem någonstans där de inte... rör sig av marknaden, men sen har man resten av årens kapital som man har satt. Ja,

Jan: men låt oss prata utifrån modellen, Karin. Säg så här:

Caroline: så

Jan: jag har min buffertink, där tar jag i det här fallet 300 000 årsutgifter, och jag säger 3 årsutgifter, då har jag 900 000 i min buffertink. Jag har 11 miljoner i bevara-värdet-tinken.

Caroline: Bevara-värdet-tinken, ja, det är den jag tänker på.

Jan: Ja, okej. Och vad tänker du nu?

Caroline: Jo, jag tänker att man har jobbat ihop ett kapital och sparat, och så ligger de i bevara-värdet-tinken, men de utsätts ju också för marknaden

Jan: och

Caroline: dess svängningar. Och då vill jag liksom få kontakt med hur det ser ut i verkligheten när det svänger upp och ner. Ser man så: oj, nu blev det 9 miljoner, eller nu är det 12,5,

Jan: och

Caroline: så tittar man bara på det, och så är det som det ska vara? Jag

Jan: fattar inte frågan, Caroline, förlåt.

Caroline: Jo, men om man är FIRE, jag hade ju inte velat att det skulle svänga. Jag förstår att det gör det på riktigt, men jag hade tyckt att det var obehagligt att säga: ja, nu försvann sju år där som jag kunde levt. Är du med?

Jan: Ja. Det

Caroline: kanske inte är någon fråga, men det är

Jan: ju ingen skillnad mot hur det är idag.

Jan: Alltså, om du loggar in på vårt Lysa-konto så ser det också ut att svänga.

Caroline: Det gör det, men du jobbar, jag jobbar. Man är så här, men vi jobbar ju, så det kommer komma in pengar. Men om man inte jobbar,

Jan: då

Caroline: är det... alltså, jag vet inte, jag tycker det är svårt att tänka mig att jag förstår att nu försvann tio år där.

Caroline: För nu gick börsen ner jättemycket. Är du med? Jag har ju mitt kapital och det är det jag ska leva på sen.

Jan: Det bara

Caroline: känslomässigt. Hur jobbigt känns det när det försvinner tio år så där, från ens bevara-värde? Ja,

Jan: men det är klart att det känns jobbigt. Men det är en vanlig sak.

Caroline: Ja, det är kanske det.

Trygghet via fler årsutgifter i bufferten

Caroline: Man

Jan: går igenom

Caroline: de här åren

Jan: och så går det ner. Det är därför man får säga: ja, men okej, om jag tycker att det är jobbigt, då behöver jag ha fem årsutgifter i buffertinken. Och så vara: ja, börsen följer år, ja, börsen följer år, ja, börsen följer år också.

Caroline: Och

Jan: så får man vara med så här.

Jan: Ja, ja, fast i snitt går den ju som vi har räknat här, med fyra procents avkastning.

Caroline: Och

Jan: det är därför jag inte heller sätter hundra procent i aktier, utan tittar vi på Bengen så säger han: nej, du behöver klara av att hålla portföljen. Och då har han räknat på 55 % aktier, 40 % räntor och 5 % cash.

Jan: Här har vi bara tagit ut cashen och satt dem i buffertinken istället. Så det betyder att om börsen faller med 50 %, då är det 50 % på aktiedelen.

Caroline: Ja, sant.

Jan: Och sen det andra svaret: är det jobbigt när pengarna inte kommer in? Ja, det är klart det är jobbigt. Om man hela tiden har mätt att något ökar och nu minskar det.

Vad är poängen med att dö rikast på kyrkogården? Du använder massa tid och energi för att skapa de där inkomsterna.

Jan: Men om det inte minskar blir det: okej, men vad är poängen med att dö rikast på kyrkogården? Du använder massa tid och energi för att skapa de där inkomsterna. Och då är vi inne på hela den konversationen. Okej, ska jag fortsätta spara även när jag är 70? Det kostar mig något i tid, tid jag inte är med barnen, tid jag inte gör det jag vill, för att den där summan ska öka.

Sannolikheten att pengarna räcker

Jan: Och det Bengen säger här är att om du har... de här 33, som jag nu räknar 33 gånger årsutgifterna, så är sannolikheten över 95 % att pengarna räcker över 30 år. Sannolikheten är över 90 % att pengarna räcker över 30 år.

Caroline: Ja, jag köper det. Jag ska bara säga att jag blir närvarande nu när vi pratar här, om att jag bryr mig inte så mycket om att det svänger i min portfölj på Lysa.

Caroline: Så länge jag själv jobbar, tydligen, så är det så att jag inte bryr mig om det. Men om jag inte skulle jobbat utan bara vetat: där ligger det jag ska leva av, då hade det varit mycket jobbigare,

Jan: det

Caroline: har jag inte vetat innan,

Jan: för du

Caroline: vet ju, vi har pratat om det här innan, att jag inte är så brydd, det kommer att ordna sig. Men tydligen är det för att jag har en löpande inkomst.

Jan: Så du menar att du har ljugit?

Jan: Jag

Caroline: har inte ljugit, jag har inte förstått att det ligger till så, att jag skulle bry mig mycket mer om det inte vore så att jag vet att jag jobbar.

Jan: Ja, exakt. Och det är därför det finns: har det gått ett bra år, då fyller man på mer. Har det gått dåligt ett år, då försöker man inte ta ut lika mycket, då tar vi bara bufferten, då får bufferten vara bara fyra år nu, och sen får bufferten bara vara tre år, och sen kommer ett bra börsår, då fyller vi på igen. Men då är vi inne på uttagsstrategi-grejerna.

Konservativa antaganden och låga utgifter

Jan: Bra. Och sen det andra här är att jag har utgått från 300 000 kronor per år. Tar vi vissa i communityn, Jesper till exempel, och Fire Jimmy och de andra, så är 300 000 mycket mer än vad de lever på. Så om det låter mycket med 11 miljoner, så är det konservativa antaganden, det är höga utgifter.

Jan: Och det visar också varför många i FIRE-communityn gillar att dra ner på utgifter. Det blir en dubbelvinst. Drar jag ner på en utgift, ett: då kan jag spara mer, så jag kommer till mitt mål snabbare. Och två: målet flyttas närmare mig också. Så jag får både ett lägre tal jag behöver komma upp i, och jag kan spara mer.

Caroline: Så

Jan: det är charmen i att dra ner på utgifterna. Dessutom har jag inte tagit hänsyn till pensionen i det här. För ofta är det inte heller så, till exempel om vi tar Jesper, att man behöver brygga tiden i FIRE från där man är nu till när pensionen kickar in. Man behöver inte tänka sig att pengarna ska räcka i 30 år. Hade den här 43-åringen haft det så, då hade man kunnat säga: jag behöver bara hälften av beloppet, för jag behöver bara täcka 15 år istället för 30 år. Och det är där man kommer in på det här "safe withdrawal rate" och så vidare.

Balansräkningen och boendet som tillgång

Jan: Bra, ska vi... där tänker jag att vi kan lämna förvalta- eller FIRE-fasen, hur det funkar pengarmässigt. Då kommer vi till det som jag tycker är intressant, för jag börjar mer och mer tycka att balansräkningen är viktig. Och det är utifrån Rikedomstrappan: ju längre du kommer på din resa, desto mindre spelar inkomst och utgifter roll, och desto mer spelar tillgångar och skulder roll. Vi har redan varit inne på en stor tillgång hos den här Martin, snittsvensken. Martin hade 25 000 i buffert och 75 000 på sitt ISK, eller hur?

Jan: Men han hade en tillgång till, kom du ihåg?

Caroline: Huset, väl?

Jan: Exakt, snitthuset. Och han äger det här tillsammans med Anna, och så äger han hälften. Snitthuset kostade 3,9 miljoner, de äger det 50-50, det betyder att hans andel är 1,9 miljoner, 1 950 000. Lånet var 3 miljoner, så de har typ 75–77 procents belåningsgrad, så han har ett lån på 1,5. Där är det ett netto på 450 000 som han dessutom har i huset. Och då blir det alltid spännande: om vi innan hade 25 000 i buffert och 75 000 i tillväxthinken, det betyder att det var en 25-75-fördelning. Lägger vi till ett hus på 1,9 miljoner, så betyder det plötsligt att bufferten går från 25 % av ekonomin till 1,2 % av ekonomin.

Caroline: Den

Jan: här ISK-tillväxthinken som var på 75 000 och var 75 %, blir nu bara 3,6 %, för boendet, de här 1,9 miljonerna, är ju 95 % av tillgångsmassan. Här tycker jag det börjar bli intressant. 95 % av tillgångsmassan. Så när vi ibland pratar om: åh, jag tar jättehög risk, eller jag är utsatt för börsens svängningar, för jag har allt mitt sparande, 75 000, i en global indexfond, då är jag: ja, alltså, om du skulle tappa alla pengarna i det där ISK-kontot, så tappar du 3,6 % av din totala tillgångsmassa.

Caroline: Det låter inte så farligt.

Att zooma ut förändrar helhetsbilden

Jan: Nej, nej. Och sen kan man argumentera, vi har mycket diskussion om det i forumet: ska man räkna på 1,9 miljoner eller på 450 000? Men min poäng är att om vi bara zoomar ut ett steg, så förändras helhetsbilden ganska drastiskt.

Jan: Det här är också förklaringen, jag kommer ihåg när vi hade avsnittet med Daniel Waldenström.

Caroline: Att

Jan: vad är det som har gjort svenskarna förmögna? Det är ju för att de har ägt sitt boende. Man har ägt

Caroline: sitt

Jan: boende. Sen hade vi avsnitt 415 med Henning Hammar om att det är mycket tack vare boendet som många har en god ekonomisk situation.

Jan: Jag kommer också visa det sen: äger man inte sitt boende är det jättesvårt att komma ikapp med att spara

Caroline: så mycket. Det

Jan: går knappt,

Caroline: eftersom man har sån hävstång egentligen i boendet.

Jan: Så att jag tänker att redan här kan man, nästa gång, stänga av det här avsnittet och bara säga: superbra, jag la in mitt hus i bevara-värdet-tinken, och jag resonerar utifrån okej, hur mycket tillgång har jag, och jag har mitt mediankonto eller min tillväxttink, it's fine. Så redan här är du som de flesta andra, du är på väg bra. För om vi tittar på boendet över tid så tenderar det att hålla sitt värde, och historiskt har det till och med gått nästan som aktier. Vi hade en diskussion i forumet: borde egentligen inte boendet flyttas till tillväxthinken? Som både Daniel Waldenström och Henning Hammar var inne på: boendet har gett aktielik avkastning till halva risken.

Boendet i bevara-värdet-tinken

Caroline: Men

Jan: jag tycker det känns ont i magen att utgå från att boendet ska utvecklas som aktier framgent, så jag placerar den hellre i bevara-värdet-tinken och räknar med att den ska bevara sitt värde. Den ska inte öka i värde, den ska skydda mig mot inflation.

Caroline: Ja, det känns ju bättre, men det är väl kanske vad vi är vana vid att tänka så på.

Jan: Ja, men jag vill bara lyfta att det är en diskussion man kan ha.

Caroline: Och

Jan: att man också kan tänka: om jag är rädd för att börsen ska falla, så zooma ut, du är inte så exponerad mot börsen som du tror, om du tittar på hela din ekonomi. Är du?

Caroline: Det är väl mest bara för att man har knegat på för att fylla den här portföljen.

Jan: Ofta är det så att man tittar bara på portföljen.

Jan: Man glömmer bort buffertkontot.

Caroline: Ja, oftast är

Jan: det så. Och sen, om man dessutom tar med buffertkontot, sen tar man ju inte med boendet, är du med? För man tycker att boendet är en annan grej. De pengarna finns inte, eller jag ska ändå bo här, et cetera. Och varför jag inte heller tar någon större hänsyn till lånet här, det är för att jag tänker att lånet finansieras i steg två, "betalar det du behöver".

Jan: Så samma sak här: ge dig själv en klapp på axeln, gå och kolla på Netflix. Men det finns en nästa nivå.

Pensionen som dold tillgång

Caroline: Det finns en annan nivå. Vilken är det nu då?

Jan: Jo. Om vi återigen tar ett steg tillbaka, så tittar vi på att det kommer in de här 31 500 kronorna på kontot.

Jan: Men, det händer faktiskt något innan de där 31 500 kommer in på kontot. Eller hur?

Caroline: Jag vet inte.

Jan: Ja, precis, det är bra. Nej, för de flesta tänker inte på det heller. Det är så här att de här nettopengarna har varit bruttopengar. Eller hur? Det har varit en bruttolön först på 39 900.

Caroline: Och

Jan: vad är det arbetsgivaren betalar på den här bruttolönen?

Caroline: Ja, men det är pension.

Jan: Exakt. Arbetsgivaravgifter och socialavgifter, där ingår pension. Så den här personen har faktiskt en avsättning på, lite grovt sagt, 9 200 kronor i pension i månaden.

Caroline: Ja, det är rätt mycket pengar.

Jan: When

Caroline: you put it that way.

Jan: Och de här 9 200 kronorna, nu har jag gjort ett grovt överslag, ungefär 6 400 går till inkomstpensionen, alltså pensionsrätter. 1 800 går ungefär till tjänstepension. Då har jag räknat 4,5 procent på Pensionsmyndighetens hemsida på 39 900. Förmodligen är det för många i kommunen högre än 1 800, för att de har bättre kollektivavtal. Och ungefär 1 000 spänn till premiepensionen.

Caroline: Det

Jan: kan diffa något här, det kan vara lite mer till inkomstpensionen, lite mindre till premiepensionen. Men fuck it, vi är i rätt härad. Och det betyder att den här personen har 6 300 i eget sparande, privat efter skatt, men även 9 200 kronor i sparande innan skatt. Så jag tycker det är ganska coolt.

Jan: Det är nästan 15 500 kronor som sparas för framtiden varje månad.

Caroline: Ja.

Hela balansräkningen med pension

Jan: Och återigen, det här är resultaträkningen, eller hur? Inkomst och utgifter. Och då behöver vi också kolla balansräkningen, tillgångar och skulder, för att fatta ekonomin. Så det betyder att vi fortfarande har 25 000 i buffertinken för den här personen. Vi har fortfarande de där 1,9 miljonerna i bostaden, för halva bostaden. Vi har ett lån på 1,5 miljoner. Men nu, i bevara-värdet-tinken, har vi även en inkomstpension på 1,1 miljoner. Och då har jag tittat på snittet för en

Caroline: 43-åring.

Jan: Nu vet jag inte om jag tog 75-percentilen eller medianen, men det är ish där. 1,1 miljoner för en snittsvensk. Sen har vi 75 000 i det där ISK:t, eller hur? Men vi har också 375 000 i premiepension, och vi har ungefär det dubbla, eftersom premiepensionen är 2,5 % av lönen och tjänstepensionen är 4,5 % av lönen. Där finns inga siffror, av någon konstig anledning, på tjänstepension i Sverige.

Jan: Så jag har bara tänkt: om premiepensionen är 2,5 % så borde tjänstepensionen vara ungefär det dubbla. Så jag har tänkt att det är typ 800 000.

Caroline: Ja.

Jan: Helt enkelt.

Caroline: Alltså, det som den här personen har sparat ihop själv till sin portfölj är ju mindre och mindre för varje steg.

Jan: Exakt. Sätter vi det i proportion nu, så betyder det att av hela den här personens balansräkning är bufferten, som innan och i första steget var 25 %, nu 0,6 %.

ISK är en liten del av helheten

Jan: Och tittar vi på ISK-kontot, som innan var 75 % om man bara tittar isolerat, ja, det är typ 2 % av helheten. Här är ju över 4 miljoner i totala tillgångar

Caroline: i

Jan: det här. Inkomstpensionen är 25 %, boendet är 45 %, premiepension ungefär 10 %, tjänstepension ungefär 20 % av förmögenheten. Återigen, det här är varför jag tycker att det blir så fel när folk bara tittar på: ja, men det här är vad jag har investerat på Avanza, eller det här är vad jag har investerat på Lysa.

Jan: För vi ser ju att det som vi tyckte var en så stor del, det är ju jättelite. Och summerar vi det här, då kan vi titta på det på hinkbasis.

Caroline: Ja, det är bra, den här sliden. Om man vill titta på någon slide kan man göra det på den här.

Jan: Va?

Caroline: Jo, men för nu blev det lite så uppstyltat.

Caroline: Eller vad ska man säga?

Jan: Jag tyckte de andra var

Caroline: bra. Jo, de andra är bra också. Men nu känner jag: jäklar, nu tittar vi på hinkarna, för jag tycker ändå att hinkarna gör det lättare att liksom...

Hinkarna sammanfattade i fyra kolumner

Jan: Ja, okej, bra. Så det jag har gjort för dig som lyssnar är bara fyra kolumner. Där det står buffertink, 25 000.

Jan: Nästa kolumn är bevara-värdet-tink: 1,9 miljoner i boende, 1,1 miljoner i inkomstpension. Tredje kolumnen, tillväxttink: 69 000 i ISK, 800 000 tjänstepension, 375 000 premiepension, summa 1,2 miljoner. Och sista kolumnen, fjärde, läkhink: 6 000 kronor, 0,2 procent.

Caroline: Jo, men jag tror också, om vi säger att man är helt nybörjare och ska stolpa upp sin ekonomi, så kan det nog vara väldigt fint att säga det så här.

Jan: Ja, ja, ja, det blir väldigt

Caroline: överskådligt. Man säger: ja, jag har ju ändå rätt mycket pengar.

Jan: Och

Caroline: att man blir taggad att fortsätta med sitt ekonomiska tänk och göra det.

Jan: Absolut. Och nu har jag gjort det väldigt enkelt. Sen kan folk ha fyra tjänstepensioner från fyra jobb. De kan ha tre ISK-konton.

Jan: De har bara en premiepension. Det

Caroline: kan

Jan: ju bli en längre rad. Jag har gjort en kalkyl sen som jag kommer försöka dela ut till de som är supportrar. Då fick jag feedback, för jag trodde det var MPI som sa: jag har ju en bostad, och sen har jag mitt fritidshus, sen har vi en stuga på min frus sida också. Jag behöver minst tre rader för fastigheterna.

Caroline: Kan man inte göra egna där?

Jan: Det hade varit stökigt. Den är jättekomplicerad.

Caroline: Det

Jan: måste finnas utrymme.

Tillgångarna fördelade på hinkbasis

Jan: Återigen, det betyder just nu att personen, utifrån hinkarna, har alltså 70 % av sitt kapital, av tillgångarna,

Caroline: så

Jan: 70 % av tillgångarna är i bevara-värdet-tinken.

Jan: 30 % av kapitalet är i tillväxttinken. Och sen är buffert och läkhinken typ under 1 % tillsammans. Är ni med?

Caroline: Så

Jan: att det tycker jag... Men

Caroline: för den sakens skull behöver man väl inte sätta sin läkhink i krypto.

Jan: Ja, men det kan man ju göra. Man kan göra

Caroline: det.

Jan: För det blir liksom...

Caroline: Men man blir lite så... man kan bli lite vårdslös om man tänker så.

Caroline: Det är så liten del.

Jan: Ja, men så kanske...

Caroline: Det spelar ingen roll.

Jan: Jag tycker: ja, man kan sätta den i krypto om man nu vill. Men ja, jag håller med, man behöver inte bli vårdslös bara för att det är så lite. Om vi fortsätter. Nu kommer nästa, inte kullerbytta, men nästa resonemangshopp.

Caroline: Ja.

Bankkontolik, räntelik och aktielik avkastning

Jan: Så nu, när vi har fördelat det i buffertink, bevara-värdet-tink, tillväxttink och läkhink, tänker jag att vi skiftar perspektiv.

Caroline: Och

Jan: så tittar vi på det utifrån bankkontolik avkastning, räntelik avkastning och aktielik avkastning. Det vill säga, vi tittar i hinkarna och sorterar hur mycket av detta som är buffertinken.

Jan: Det är ju typ mest bankkonto, eller hur? Vi har sagt att bufferten ska vara på bankkonto. Bra. Vad ger bankkonto för långsiktig avkastning?

Caroline: Ingen.

Jan: Nej, det

Caroline: gör det inte.

Jan: Det ger

Caroline: ju ingenting.

Jan: Ja, men säg en procent. En procents avkastning, nominellt. Men sen har ju Riksbanken ett inflationsmål på 2 %. Så det betyder att det inte är orimligt att säga att bankkontot ger minus 1 % realavkastning.

Caroline: Okej.

Jan: Ja. Samma sak om vi tittar på bevara-värdet-tinken. Vad hade vi där? Där hade vi bostaden och inkomstpensionen. Då kan man säga att de ska växa i linje med inflationen och lite till. Tittar vi historiskt på till exempel räntor, så har de gett ungefär 3 % realavkastning. Det finns en studie som jag har lagt upp på hemsidan som heter The Rate of Return on Everything, mellan 1870 och 2015.

2 procents realavkastning i bevara-värdet-tinken

Jan: Tittar man på långa tidsserier så har räntor gett ungefär 3 %. Men eftersom vi har en ganska stor del här som är inkomstpensionen, som typ räknas upp då och då, så skulle jag säga att den avkastar inte 4 % nominellt utan lägre. Men å andra sidan har vi också med bostaden, och bostaden har gett som aktier.

Jan: Så jag tycker inte det är orimligt, och det här har vi bråkat lite om i forumet, men jag har landat i att jag tycker inte det är orimligt att säga 2 % realavkastning på räntorna, bevara-värdet-tinken. Alltså 2 % realavkastning per år.

Jan: Och det motsvarar ungefär 4 % nominellt. Och sen har vi den aktielika avkastningen, där vi har till exempel vår tjänstepension som går att placera 100 % aktier. Har man sånt tradliv, ja, då får man dela upp den mellan bevara-värdet-tinken och tillväxttinken. Tittar vi på aktier historiskt över den här The Rate of Return on Everything, så räknar de på ungefär 6 % realavkastning. Jag är konservativ, så jag tar 5.

Jan: Så jag säger: okej, pengarna i läkhinken och tillväxttinken kommer i snitt växa med 5 % realavkastning. Och varför jag bråkar om realavkastning, när vi nästan alltid pratar nominellt, är för att jag vill ha en avkastning som jag kan leva på och som ökar, så att jag fortfarande kan köpa samma antal varor även i framtiden.

Caroline: Ja.

Volymvägd avkastning på hela kapitalet

Jan: Okej, makes sense.

Caroline: Absolut, ja.

Jan: Och om vi summerar: vi hade 25 000 i buffertinken, 3 miljoner i bevara-värdet-tinken, 1,2 miljoner i tillväxttinken. Det är tillgångsfördelning, vi pratar inte nettoförmögenhet, vi pratar inte eget kapital, vi pratar bara tillgångar. Och då kommer något spännande: då har vi 1 % av kapitalet i buffertinken, 70 % i bevara-värdet-tinken och 30 % i tillväxthinken och läkhinken.

Jan: Då kan vi räkna ut något som kallas volymvägd avkastning, alltså viktad avkastning. Jag

Caroline: förstår, jag trodde vi var ute efter risk.

Jan: Vi kommer till det. Det betyder att om jag har 70 % av pengarna i bevara-värdet-tinken och vi säger att 2 % är realavkastningen, så om vi tittar på helheten kommer den bidra med 70 % av 2 % realavkastning, det vill säga 1,4 % avkastning.

Jan: Jag är ute efter att räkna ut hur mycket mitt totala kapital kommer avkasta, hur mycket hela min förmögenhet kommer växa med på årsbasis.

Jan: Bankkontot kommer inte ge något, men jag har typ inga pengar där, så det kommer inte bidra med något. Så bankkontot är 0 % bidrag. Egentligen är det lite negativt bidrag, men det är så lite. Bevara-värdet, då, 70 % av 2 % realavkastning, 1,4. Sen hade vi 30 % i tillväxttinken. 30 % på 5 % realt, det är typ också 1,4 %.

Jan: Så det betyder att den viktade avkastningen på hela mitt kapital kommer vara ungefär 2,8 % per år.

Caroline: Ja, det kan vara rätt skönt att veta att

Jan: det

Caroline: kan vara så.

Jan: Ja, och då räknar vi alla de olika delarna. För jag kan inte säga att mitt kapital växer med 5 %, det är det inne i tillväxttinken som växer med 5 %.

Jan: Det inne i bevara-värdet-tinken växer med 2 %. Men när vi tittar på helheten så växer de bara med 2,8 %.

Caroline: Ja.

Jan: Är du med?

Caroline: Ja.

Mot ränta-på-ränta för hela förmögenheten

Jan: Okej. För vart vi är på väg är det här: om vi vet hur mycket kapital vi har, vi har ett startkapital på de här 4,3 miljonerna, och vi har en avkastning på dem, då är vi på väg mot att vi kan börja räkna ränta på ränta.

Jan: Eller hur? För att räkna ränta på ränta behöver jag ett startbelopp, jag behöver ha en tillväxtsiffra för varje år,

Caroline: och

Jan: jag behöver veta hur mycket som skjuts till varje månad.

Caroline: Ja.

Jan: Eller hur? Och då kan jag säga: hur mycket kommer den här personen ha, 43-åringen, när den fyller 69? Kommer den kunna gå i pension?

Jan: Kommer den kunna gå i FIRE när man är 55? Förstår du? Alla de frågorna kan vi få svar på genom att göra matten på det här sättet.

Caroline: Gör man också sådan matte på pensions... om vi säger AP7 SÅFA, så att man ser... eller nej, det gör man inte. Jag är inte

Jan: alls med på vad du...

Caroline: Jag tänker att man vill se hur det går för pensionen för svenska folket, låt säga.

Caroline: Att man vill ha någon slags känsla för att det går åt rätt håll. Nu har det ju backat här flera år. Utifrån

Jan: vems perspektiv? Statens, eller Pensionsmyndigheten skriver ju rapporter varje år.

Caroline: Hur

Jan: det går för svenskarna, absolut. Och ja, det finns en kalkylator på minpension.se, men problemet med många av de här kalkylatorerna är ju... du kan gå in på RikaTillsammans och göra en ränta-på-ränta på ditt sparande.

Jan: Många går in där och räknar 7 % på ett sparande, 1 000 kronor i månaden, jag har 75 000 på mitt ISK, hur mycket kommer det växa de kommande tio åren? Jättekul och fint, det är därför vi har gjort den. Du kan gå in på minpension.se och se hur din pension fördelas efter 65, men där finns ingen helhetssyn,

Caroline: och

Ett helhetsperspektiv på ekonomin

Jan: det jag försöker ge här är ett perspektiv på hela din ekonomi, inklusive din pension, inklusive alla de här delarna, för att ha en känsla för vartåt det barkar. Kommer jag kunna ha det liv jag har i pension, possibly? Är det ett exakt svar? Nej, absolut inte. Men vi målar med de breda penseldragen. Jag påstår att de flesta inte har gjort den här övningen i sitt liv. Jag

Caroline: tror inte de flesta har gjort den här övningen, eftersom den är jävligt nördig.

Jan: Vadå?

Caroline: Det här är ju nörderi, och jag tycker absolut att det är spännande att se det här, vart det tar vägen och hur du har räknat och vänt och vridit på alla de här siffrorna.

Jan: Okej, nu känner man sig lite dum.

Caroline: Nej, det är inte dumt. Det är inte det jag säger. Utan det är för att det är ner i ett kaninhål som jag aldrig har varit i.

Jan: Okej. Men för mig blir det så: okej, nu fattar jag, nu är det nördigt, nu kommer det tjorvigt. Men jag är: alla borde väl vara intresserade av hur mycket deras pengar växer på årsbasis. Eller hur mycket rikare blev jag i år?

Caroline: Jo, men de flesta vill bara ha en siffra, that's it.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Nu går vi ju igenom hur du gör det här.

Caroline: Jo, det tycker jag är fint.

Jan: Jo, de flesta tittar i så fall bara på sitt Avanza-konto.

Caroline: Eller

Jan: på sitt Lysa-konto. Man kollar inte. Man tycker

Caroline: det är för krångligt att hålla på med alltihop. Vissa tänker nog inte ens tanken på hur man skulle kunna göra det.

Fastighetsvärde som ofta glöms bort

Jan: Nej. Och då tänker jag: har fastighetspriser ökat?

Jan: Ja, men du vet, det var ju så tydligt för något år sedan. Folk hade tjänat mer på värdeökningen på sin fastighet än vad de hade tjänat på jobbet hela året, eller hur? Ja, det är ganska

Caroline: intressant.

Jan: Det är ju relevant information. Det

Caroline: är relevant information, ja.

Jan: Jag tycker... ja.

Caroline: Absolut. Men vissa skulle nog säga: ja, men de pengarna realiseras inte förrän man säljer.

Jan: Nej, och så kan det också vara. Men då får man också ta beslut och säga: okej, men kan jag tänka mig, lite som vi ibland säger till en konsult, kan vi tänka oss att kanske sälja boendet eller belåna upp boendet för att ha en annan livsstil? Är det lite som vi hade med bilen? Var det värt för oss när vi hade vår Tesla och betalade 13 000 i månaden?

Att välja sitt liv med kapitalet

Jan: Var det värt att jobba två månader extra, eller för mig en månad extra om året, bara för att finansiera en Tesla jämfört med nu när vi har en Peugeot?

Caroline: Är

Jan: det värt att jobba två år extra och behålla just det här boendet, eller kan jag tänka mig ett lite billigare boende och gå i pension två år tidigare? Då har jag ju alternativet.

Caroline: Vi

Jan: hade ju JFB som gått i pension tidigare, han och hans sambo, och de var: nej, men vi har en lite mindre lägenhet i Malmö och sen har vi en lägenhet i Sydostasien, och då har vi ett liv där vi kan välja, då bor vi liksom... För då sa han: nej, nu åker vi till Thailand. Och hur länge ska ni vara där?

Jan: Ja, obestämt. Medan många är: tio dagar. Så

Caroline: då

Jan: får man välja sitt liv.

Caroline: Ja, men det är väl bra att vi pratar om det här, så att man förstår varför det ändå är viktigt att ha koll på det här.

Jan: Och naturligtvis vill någon: nej, mitt mål är att jag ska ha ett obelånat hus, det ska gå i arv. Och då är jag: ja, men ett obelånat hus sänker ändå dina månadsutgifter. Så det påverkar dina årsutgifter. Och vill du inte tänka dig att belåna, ja, men ta ut det ur kalkylen, och då får du bara jobba längre eller sänka dina utgifter.

Jan: It's fine. Det är inte som att modellen säger att utan huset funkar det inte. Nej, det bara påverkar siffrorna.

Förmögenheten växer 120 000 om året

Jan: Bra. Och då har vi: om vi har 4,3 miljoner och 2,8 procents realavkastning, så betyder det att de här pengarna, den här förmögenheten, växer för den här personen ungefär 120 000 om året.

Caroline: Ja.

Jan: Totalt sett. Och det är bara räntan på det här. Sen har jag satt en stor stjärna här, för då kommer vänner av ordning: ja, nu blandar du nettopengar, till exempel är bostaden nettopengar, ditt ISK är nettopengar, men pensionen är bruttopengar, de är oskattade. Ja, vi kommer att korrigera för det.

Jan: Återigen, jag är inte ute efter att ge en perfekt modell, jag är ute efter att ge en tillräckligt bra modell. Men det här är inte hela sanningen, att det är de här 4,3 miljoner gånger 2,8 procent. För jag tycker det är intressant, och här måste jag säga tack till JFB i forumet, för han var: ja, det är så många som räknar i de här miljonerna, men det blir så svårt att till exempel jämföra. För du och jag kan ju inte jämföra om dina utgifter är 600 000 om året, mina är 300 000 om året och någon annans är 150 000 om året, då blir beloppen väldigt olika. Så då var JFB: alltså, det är mycket roligare och bättre. Han sa: vi som räknar på att göra en FIRE och pensionera oss, jag har börjat räkna allt i årsutgifter. Och årsutgifter kan man dessutom, när vi nördar i forumet, mycket enklare jämföra på årsutgiftsnivå.

Att räkna i årsutgifter

Jan: Och tittar vi på den här personen, kom ihåg att vi sa att 80 % av pengarna gick till utgifter.

Jan: Så det blev de här 25 000: 15 000 till det jag behöver, 9 500 till det jag vill ha. Det är 25 000. 25 000 gånger 12, ungefär 300 000 per år.

Caroline: Så

Jan: årsutgiften för den här personen är 300 000. Okej.

Caroline: Ja.

Jan: Och då kan vi räkna om de här 4,3 miljonerna till årsutgifter.

Caroline: Men

Jan: då hade vän av ordning sagt: pensionen är ju brutto, jag kan ju inte leva på bruttopengar.

Jan: Jag kommer behöva betala skatt. Återigen, inte en perfekt omräkning, en tillräckligt bra omräkning. Så jag har utgått från att de flesta betalar 30 % skatt när de tar ut pensionen, så vi bara minskar pensionen, vi räknar ner den med 30 %. Så vi säger att istället för 2,3 miljoner i pension drar vi ifrån 700 000.

Jan: Alltså vi drar ifrån en tredjedel. Och sen säger vi: om vi har boendet på 1,9, jag kan inte leva på de 1,9, för banken kommer vilja ha tillbaka 1,5. Jag kan inte sälja huset för 2 miljoner och sen säger banken att du får behålla lånet på 1,5. Så vi behöver räkna på nettot. Där är du med?

Sju års utgifter vid 43

Jan: Och då får vi att egentligen det egna kapitalet, nettoförmögenheten, som den här personen har, är inte 4,3 utan snarare 2. Okej, så då har jag räknat bort skatt på pensionen och räknat bort lånet på boendet.

Caroline: Och

Jan: då har vi 2,1 miljoner dividerat på 300 000, ungefär sju års utgifter.

Caroline: Så

Jan: den här personen, i 43 års ålder, har jobbat ihop ungefär sju års utgifter.

Jan: Så återigen, inte korrekt, men en årsutgift är: om det hade gått att ta ut hela pensionen nu, bara likvidera den, ta ut den trots att man är 43 år gammal, inte ha en enda krona in, sälja huset förutom man får 150 000, och man får räkna skatt också, då hade personen kunnat leva ungefär sju år.

Jan: Mellan 5 och 7 på de

Caroline: pengarna.

Jan: Det är vad ett årsutgiftskoncept är. Så här är ett tips till alla som gillar att räkna i årsutgifter istället. Och här blir det också ball. För vad händer om vi sänker kostnaderna?

Caroline: Då blir det fler årsutgifter.

Jan: Exakt, som man har.

Caroline: Och

Jan: det tycker jag är relevant. För här blir det också tydligt.

Logiken i att räkna i årsutgifter

Jan: Är du säg 65, och du har en förmögenhet på 50 årsutgifter, då kan

Caroline: man höja sina

Jan: årsutgifter

Caroline: markant.

Jan: Exakt. Det blir också ett mer logiskt resonemang

Caroline: än

Jan: om man hade sagt en 65-åring som har 10 miljoner. Då är det: ja, men personen kan ju ha 15 miljoner, det är bättre. Men om man översätter till årsutgifter: personen är 65 och har 50 årsutgifter.

Jan: Okej, nu har han 75 årsutgifter. Ja, det

Caroline: blir orimligt på något vis.

Jan: Alltså,

Caroline: det är klart att man kanske vill lämna efter sig årsutgifter, men... Ja,

Jan: så förstår du. Man

Caroline: kan leva ett bättre liv då, ju.

Jan: Ja, men det blir mer, lite som vi pratar i valutarisk-avsnittet, vi lurar oss själva ibland med pengarna, så det blir enklare att ha ett årsutgiftskoncept.

Caroline: Ja, det är också lite, annat perspektiv

Jan: som

Caroline: är nyttigt att ha.

Jan: Ja,

Caroline: okej.

När kapitalet genererar en årsutgift

Jan: Du hänger med än så länge, bra. Så det betyder att räknar vi om det här, 7 årsutgifter, 3 procents avkastning, så blir det ungefär 0,1–0,2 årsutgifter. Det är vad det kapitalet genererar nu.

Caroline: Jaja. Okej.

Jan: Och det blir egentligen inte så konstigt.

Jan: Det var 120 000, det var 300 000, alltså skatteeffekt. För vad händer när mitt kapital genererar en årsutgift?

Caroline: Jag vet inte. Vad händer då?

Jan: Ja, vad händer då? Om mitt kapital genererar en årsutgift eller mer?

Caroline: Ja, men då blir det fler årsutgifter.

Jan: Och det

Caroline: genererar sen ytterligare

mer

Caroline: pengar.

Jan: Men?

Caroline: Jag vet inte.

Caroline: Jag vet inte.

Jan: Jag kan sluta jobba. Jag behöver inte ha fler inkomster om mitt kapital genererar en årsutgift.

Caroline: Jaha, om ditt kapital... Jag vet inte ifall jag hade zonat ut lite.

Jan: Om

Caroline: ditt kapital genererar en årsutgift...

Jan: Ja.

Caroline: då är du inte beroende av lönen längre.

Jan: Nej.

Caroline: Okej.

Jan: Och

Caroline: det

Jan: betyder att jag får en uppskattning på: kan jag gå i pension, kommer jag kunna göra en FIRE och så vidare. Återigen, man behöver korrigera för en likviditetsfaktor. Hela mitt kapital genererar en årsutgift, men jag är 43 år gammal och jag har räknat på min pension, jag kan inte göra en FIRE då. Är du med?

Att se vartåt det barkar

Jan: För de pengarna är låsta. Så man behöver korrigera för det. Men det ger ändå en uppfattning om vartåt jag är på väg. Att om jag är 69, som jag har räknat i kalkylen, och där kan man ändra sin riktålder, och mitt hela kapital genererar mer än en årsutgift, då kan jag vara ganska säker på att jag borde kunna planera mina uttag så att jag kommer kunna ha mitt liv i pension på samma nivå som jag har idag.

Caroline: Om

Jan: jag kan se att kapitalet inte räcker redan nu, att det bara är 0,8 årsutgifter, då kommer jag inte kunna leva det livet i pension som jag har idag. Och på samma sätt kan man göra hela den här matten utan att inkludera pensionen, utan att inkludera bostaden, rent på sitt finansiella kapital.

Jan: Men jag påstår att för de flesta är det jättesvårt. För då krävs det att man är typ en Fire Jimmy eller Jesper eller liknande med låga utgifter, för att det ska vara rimligt att jobba ihop de pengarna. Eller att man är nivå fyra, att man har gjort en exit på sitt företag, man har fått ett stort arv eller liknande. Då är det möjligt att göra det här.

Caroline: Jag kan tänka mig att många tycker det är kul att räkna på det här.

Jan: Ja, jättekul. Och

Caroline: alternativa liv liksom.

Jan: Ja, jag tycker det är jättekul. Och det jag tycker är spännande är att nu har vi räknat på hur det är idag,

Caroline: vi

Jan: tittade på totalbeloppet, vi tittade på totalavkastningen. Men då blir det också spännande att titta på vad det blir imorgon. Vad det blir en annan dag i framtiden. Och då har vi ju ett månadssparande här på 6 300 netto.

Ränta på ränta från 43 till 69

Caroline: Mitt

Jan: egna sparande med nettopengar. Men sen hade vi ungefär det där 9 000-kronorssparandet i pension. Summerar vi de här två är det typ 15 500. Återigen behöver vi korrigera för skatt, i alla fall på bruttopengarna. Så jag har gjort en grov uppskattning här också. Jag multiplicerar dem med 0,7.

Jan: Alltså jag säger att de bara är värda 70 %, för 30 % går i skatt. Om jag har fel i det antagandet får ni rätta mig. Jag rekommenderar alltid, när man kollar och lyssnar på ett avsnitt, gå till kommentarsfältet efteråt i forumet, för där får ni alltid reda på när jag har fel, det brukar forumet berätta. Så det betyder att den här personen är 43 år gammal, har sju års utgifter, har ett sparande på ungefär 12 000 kronor i månaden, och vi har en avkastning på 2,8 % realt. Det betyder helt plötsligt att vi kan göra en ränta-på-ränta-beräkning

Caroline: på

Jan: det här, mellan då 43 år på den här personen och 69 år, som är riktåldern för en 43-åring som går i pension idag. Och då kommer de här sju styckena årsutgifterna att växa ungefär till 39 årsutgifter.

Caroline: Ja.

Jan: Vad?

Caroline: Det känns konstigt att prata om årsutgifter. Det blir så... ja, han hade 300 000, hur mycket pengar blir det egentligen?

Jan: Ja, men 12 miljoner.

Caroline: Ja.

Jan: Ungefär 40 gånger 300 000. Så 12 miljoner om du vill ha det.

Caroline: Det är ju mer än han kanske behöver egentligen. Alltså, om han är 69 och har 39 årsutgifter.

Jan: Ja.

Caroline: Ja.

En fantastisk ekonomisk situation

Jan: Precis. Eller

Caroline: det kanske är bra, det är kanske perfekt för honom.

Jan: Ja, ja, precis. För om vi har 39 årsutgifter, 2,8 procents realavkastning, då genererar det ungefär en årsutgift.

Caroline: Ja.

Jan: Så det betyder att den här personen, som har sparat så här, som har ett ganska högt sparande, med stor sannolikhet kommer ha ett jättebra liv i pension.

Caroline: Ja.

Jan: Pengarna kommer räcka. Det här är inte en person som förmodligen kommer behöva leva på 80 % eller 60 % av sin slutlön.

Caroline: Nej.

Jan: Helt enkelt. Så här kan man, precis som du säger, säga att 39 årsutgifter, utan avkastning, hade kunnat räcka till 110 års ålder. På det kapitalet, om man bara sålt av allting och fördelat det utan avkastning.

Jan: Så det här är en fantastisk ekonomisk situation för den här personen. Återigen, jag har sagt det innan, det här är inte en uträkning man ska sätta sitt liv på, men det visar vartåt det barkar. Okej. Och det pekar också på det jag tidigare har argumenterat för: en snittsvensk skulle egentligen inte behöva spara så mycket privat om man har en fastighet som man amorterar på, jobbar på ett ställe med kollektivavtal och har det svenska pensionssystemet.

Varför svenskar har lite finansiella tillgångar

Caroline: För

Jan: att det är ett så pass stort sparande. Och där tror jag också att vi som samhälle har fattat varför vi ser att folk har så lite finansiella tillgångar. Alltså relativt sett, 75 000 på median i ISK, och typ hälften av Sveriges befolkning med boende har inte 50 000 kronor.

Jan: Så

Caroline: kan det vara att man intuitivt har fattat att man inte behöver lägga undan så mycket? Men ändå är det ju en del klagande över de dåliga pensionerna. Jag vet inte om det är ett politiskt spel och sådär.

Jan: Pensioner är ofta så att de som har dålig pension är de som ofta har dålig inkomst

Caroline: hela

Jan: livet. Och det är därför första pensionsrådet alltid är att öka din inkomst,

Caroline: öka

Jan: din livsinkomst. För har du en dålig inkomst, ja, då blir det lägre som sätts av, eftersom det är typ 20–22 % av ens lön som sätts av i pensionen. Har du jobbat deltid, säg bara 50 %, ja, då är det ju halva det sparandet, och det är klart att lagt på ränta på ränta i många år så blir det inte så mycket. Jag har gjort exempel här där jag har plockat bort boendet och plockat bort månadssparandet, och då kommer vi inte upp i att det genereras en årsutgift.

Caroline: Nej.

Jan: Då räcker det inte, och då har vi att du inte kan ha samma liv i pension som du hade innan. Så jag upplever, återigen, se det som breda penseldrag, mellan tummen och pekfingret, se vartåt det barkar. Och den här personen sparar, som sagt, 20 % av sin nettolön. Det är ganska mycket, det gör inte de flesta.

Caroline: Nej.

Olika typpersoner och risk i räntor

Jan: Helt enkelt.

Caroline: Och

Jan: här håller vi på att ta fram den här kalkylen där man bara kan fylla i sina tillgångar och fylla i antagandena, och så får man se vad den spottar ut, så man kan göra den efter sin egen situation. Och det här är verkligen samskapande i forumet, det är jättemånga som har bidragit: MPI, JFB, Demagog, jättemånga. Och jag har gjort några andra sådana här typpersoner som jag har räknat på. Jag har räknat på en snittsvensk vid 60 års ålder, då tittar jag: vad har en snittsvensk då? Inkomstpension när man är 60 är typ 2,5 miljoner, premiepension typ 700 000, och tjänstepensionen skulle jag säga är dubbla, 1,3–1,4. Och sen samma sak: sparkonto 50 000, tillväxt-ISK 100 000 och 25 000 på ett ISK. Och det intressanta är att när man tittar på helheten, så en sådan person har typ 70 % i räntor och 28 % i aktielika tillgångar. Så när jag och JFB satt och räknade på det här blev vi så förvånade. Att det är jättesvårt. Till och med om vi tar en forummänniska, vi vet ju att de i communityn har en bra ekonomi, så räknar vi att en forummänniska tillsammans med sin partner äger ett boende för 6 miljoner, så de har ett bättre boende än snittsvensken, och då delar vi på två för att räkna på enskild person, så 3 miljoner i boendet, 1 miljon i lån. Så de har en låg belåningsgrad.

Jan: Inkomstpensionen är typ samma, för den kappas ju. Så vi sa att en forummänniska har 2,6 miljoner i inkomstpension. Och sen sa vi: ja, men de har hög lön, så de får en jättehög tjänstepension. Så de har 3 miljoner i tjänstepension. Och sen sa vi: ja, men premiepension har de också högre, 900 000.

Jan: De har ett eget ISK på 900 000. Alltså 10 gånger mer än snittsvensken i ett ISK. Och de har fortfarande 59 % av sina totala tillgångar i räntor.

Caroline: Ja.

Jan: Alltså, det är extremt, extremt svårt att komma upp i att man, ens på sin totala ekonomi, har 50-50.

Riskkapacitet kontra risktolerans

Caroline: Ja.

Jan: Jag tog nivå 4 plus. Då var det återigen, då tog vi en person som har ett 12-miljonershus, med typ som hushåll 3 miljoner i lön, och sen fick man ha upp i ett ISK på typ 4,5 miljoner för att få en 50-50-fördelning mellan aktier och räntor.

Caroline: Ja, men vad säger Rickard, har du pratat med honom om det här kring fördelningen?

Jan: Han

Caroline: brukar väl ändå se rätt många ekonomier.

Jan: Kommer du ihåg vad Rickards råd till oss

Caroline: var?

Caroline: Vi skulle öka vår risk.

Jan: Ja, vad var det han sa? Ja, när ska ni släppa taget om handbromsen? Och det är ju det han förmodligen intuitivt har fattat. Att de flesta kör... och jag vill inte sitta här och säga, det tar sig sjukt emot att säga, men forskningen är ju egentligen tydlig: är du ung, är du under 55 år, då ska du ta en hög risk.

Jan: Och det här säger ju: vi har en jättestor pott i inkomstpensionen, vi har en stor pott i vårt boende. Det möjliggör egentligen att vi borde kunna ta mer risk. Att vi måste ta mer risk i tjänstepensionen. Att vi borde ta mer risk i vårt värdepapperssparande. Så det blir nästan idiotiskt, om jag ska vara helt ärlig och titta på vår egen ekonomi.

Jan: I den där tillväxthinken sitter ju vi idag med räntor. Vi har inte hundra procent aktier på Lysa. För du vet, det känns läskigt.

Caroline: Jo, men samtidigt kommer den här typpersonen ändå ha det bra. Även om den har en massa räntor.

Jan: Så

Caroline: det är liksom inte som att det blir mycket sämre på grund av räntorna.

Riskkapaciteten är högre än man tror

Jan: Och

Caroline: borde ta mer risk.

Jan: Det

Caroline: tänker inte jag då.

Jan: Nej, men jag tänker att jag tror att de flesta lever i uppfattningen att de tar jättehög aktierisk. Men det här visar att de inte alls tar så hög risk som de egentligen tror att de kan ta. Eller, vad det här säger egentligen är att riskkapaciteten, alltså möjligheten att bära risk, hos väldigt många personer är högre än vad de tror.

Riskkapaciteten, möjligheten att bära risk, hos väldigt många personer är högre än vad de själva tror.

Caroline: Sen

Jan: kan risktoleransen, hur mycket risk man vill bära, vara en helt annan.

Caroline: Men tycker du inte det är skönt att du inte blev chockad åt det andra hållet?

Jan: Alltså, jag har på något sätt misstänkt det här. Och jag ska säga, vi kan göra det här ännu värre. Vi kan göra det här ännu värre. Om vi ska gå strikt på forskning, så är det så här: alla som sparar i communityn och så vidare,

Jan: vi älskar ju att ignorera humankapital. Det är ingen som tar med humankapital i de här kalkylerna. Trots att forskningen är supertydlig. Är du akademiker och skulle gjort en sådan här och inte tagit med humankapital, då... du har ju inte tagit

Caroline: med något

Jan: humankapital

Caroline: här.

Humankapitalet som saknas

Jan: Nej, för det känns wild and crazy. Men hur mycket tror du den här 43-åringen har i humankapital?

Caroline: Alltså, det är många år kvar.

Jan: Decennier.

Caroline: Av

Jan: 43 år ska jobba till 69,

Caroline: det

Jan: är 26 år.

Caroline: 26

Jan: år gånger 31 000 i månaden, så det är 26 gånger 31 000 gånger 12,

Caroline: det

Jan: är

Caroline: jättemycket pengar.

Jan: Det är 10 miljoner. Och inom forskningen...

Caroline: men så var det ju så att de fördelades, de här 31 000?

Jan: Nej, nej, alltså, vi pratar humankapital, som per definition är värdet av alla framtida inkomster. Jo,

Caroline: jo, okej, men jag ska kanske säga så här: jag fattar inte vad man ska göra med humankapitalet i en sådan här beräkning. För du har ju redan räknat på månadsinkomsten.

Jan: Jaja, men i hur många kapitler? Om du ska titta på en balans är det ju alltid en ögonblicksbild.

Caroline: Ja,

Jan: absolut. Så min balans, om vi hoppar tillbaka till den här personen, och så hade vi den här bilden med de fyra kolumnerna och hinkarna. Vi sa att den här personen har en buffert på 25 000 i buffertinken.

Caroline: Vi

Jan: hade 3 miljoner i bevara-värdet-tinken, 1,2 i tillväxthinken, 6 000. Vi hade en total tillgångsmassa på 4 miljoner, och sen har den fördelat lite i aktier och räntor. Vi borde ha en kolumn här som heter humankapital, 10 miljoner.

Caroline: Och

Jan: då blir det så här: om vi har 10 miljoner som är räntelik, det förändrar ju, det betyder att vi borde ta ännu mer risk.

Forskningen om livscykelinvestering

Jan: Det är därför forskningen säger, om man läser den här boken Lifecycle Investing, då ska du belåna i det här läget.

Caroline: Jaja, visst.

Jan: Är du med? För att få upp risken. Och nu är det så här, jag bara återger forskningen. Jag upplever att mina och JFB:s insikter när vi gjorde det här var att riskkapaciteten för många hushåll förmodligen är högre än vad de själva tror, om man sparar.

Jan: Till exempel kan det vara rimligt att titta, när det dykt upp i tjänstepension, långsiktigt sparande och så vidare, om man behöver. För det är också den här regeln: har du vunnit spelet, sluta spela. Vad är meningen att ha jättemånga årsutgifter om du ändå inte kommer leva de årsutgifterna? Men till exempel för att ha de här tjänstepensionslösningarna med hävstång.

Jan: Alltså typ Avanza Auto, Carnegie Global Plus och så vidare. Och, jag måste alltid säga: pratar man investeringar är det alltid risk att förlora. Värdet ökar och minskar, det finns inga garantier, det är inte säkert man får tillbaka hela beloppet och så vidare. Men jag menar att här är ju staten, vi har tänkt till med de här inkomstpensionerna till exempel.

Avslutning: tre saker att ta med sig

Jan: Bra. Och om vi ska ta någon avslutning här. Återigen, det här är en grov uppskattning, det här är inte facit. Jag skulle inte säga att det är en naturlag. Man behöver titta, "assumptions is the mother of all fuck-ups". Man behöver titta på sin situation, man behöver titta på sina antaganden och så vidare.

Jan: Jag vill bara vara supernoga. Men jag tänker att en slutsats man kan dra är att de flesta har en ganska låg, eller en ganska balanserad, risk på sin helhet. Det visar också vilka rattar som kan skruvas på. Att om jag kan sänka mina utgifter, då sänker jag mina årsutgifter. Om jag sänker mina årsutgifter,

Jan: då kan jag spara mer. Målet flyttas närmare, jag får en dubbelvinst. Det visar också: okej, om jag har en tradliv som är 50-50 mellan aktier och räntor, ja, då kanske jag borde ta mer aktierisk i den. Det här utgår också från att man kan se boendet som en finansiell tillgång.

Jan: Alltså att jag kan tänka mig att belåna den, sälja den, byta den och få in ett annat boende i samma budget. Är man inte okej med det, ja, då kan man exkludera det. Så vi har en ganska strikt finansiell, krass syn på det. Man behöver ta hänsyn till likviditeten i det här.

Jan: Också att alla tillgångar inte går att få ut vid alla tillfällen, såklart. Bra. Så jag tänker att nästa grej är att man inte behöver räkna hela vägen hit, men har man gjort det, så kan man ge sig själv en klapp på axeln. Man kan gå och göra något annat. Man kan gå och titta på Netflix.

Eftersnack: en nördig men nyttig resa

Jan: Tycker jag. Ja. En och en halv timme senare.

Caroline: Vad

Jan: tänker du om den här resan?

Caroline: Jo, men jag tycker det har varit spännande. Det har varit spännande att se det här, alla stegen, alla uträkningar. Man kan ju, som du säger, man behöver inte göra allihop själv. Jag försöker nog alltid tänka: hur ser det ut i verkligheten?

Caroline: Det här med att när man går i pension, och sen kanske man är 76, man behöver flytta till något boende och sånt.

Jan: Jag

Caroline: undrar vad det kostar med sådana boenden och sånt. Det är sådana kostnader som jag aldrig har tänkt på, som kan dyka upp.

Jan: Ska man göra det här exakt? Det är därför vi gjorde det isberäknat i vårt ekonomiverktyg. Man kan göra det exakt, men det blir sjukt stökigt, för det man får göra är en kolumn för varje år.

Caroline: Och

Jan: så säga att jag är 43 år. Så 44, 45, 46, 47, så gör man det fram till man är 100. Och sen får man sätta in: vilka utgifter tror jag att jag har det här året? Och så säger jag att det här året vill jag åka till Maldiverna, då får jag öka med 100 000. Och sen får man ta ränta på ränta, hur mycket tror jag att jag kommer spara varje år fram till dess.

Jan: Men grejen är: ska du göra en kalkyl som vi gör här, alltså 25 år framåt, den kommer per definition vara sjukt oexakt. Den kommer vara inexakt i år, men för varje år vi lägger på så ökar utfallsrymden, alltså osäkerheten ökar åt båda hållen. Det kan bli mycket, mycket bättre, det kan bli mycket, mycket sämre. Så det är därför jag är så här, se det som mellan tummen och pekfingret. Och det jag egentligen, om jag skulle skicka med något med det här, så är det: se din ekonomi som en helhet, börja resonera i årsutgifter istället för belopp, räkna på den volymviktade avkastningen, hur mycket rikare blir det på årsbasis.

Snittsvensken blir 10 procent rikare per år

Jan: Och det intressanta här är också att när vi har gjort massa typfall med det här sparandet, så har vi sett att en snittsvensk som sparar på det här sättet blir ungefär 10 % rikare per år. Om man amorterar, har ett litet sparande själv och har en pension, då växer nettoförmögenheten med ungefär 10 %. Så det betyder att en snittsvensk dubblar sin förmögenhet ungefär vart tionde, mellan vart sjunde och vart tionde, år.

En snittsvensk som amorterar, sparar lite själv och har en pension dubblar sin förmögenhet ungefär vart sjunde till tionde år. Utan att man ens behöver tänka så mycket på det.

Caroline: Och

Jan: jag tycker det är ganska coolt. Utan att man ens behöver tänka så mycket på det. Det ska bli spännande. Jag kommer få så mycket feedback på det här avsnittet, tror jag.

Caroline: Bra, snyggt.

Jan: Så stort tack, supporter. Jag visade ju innan att vi har gjort ett Google Sheets på det här, det går runt i communityn just nu, där kommer mycket feedback på den. Den kan man få som supporter på Patreon. Så om man inte kan ladda ner det direkt när du ser det här avsnittet, vänta ett par dagar tills vi är klara med det. Och sen tänker jag att vi kanske i början av 2026 kör ett event på det här. Det brukar vara ganska trevligt att göra ett bokslut i januari, titta hur föll 2025 ut, fylla i sina siffror. Sen kan man spara kalkylerna, och året efter uppdaterar man: hur gick det, var jag nära där jag trodde? Så jag ser det lite som att ge tillbaka till dig i communityn som stöttar oss varje månad och som gör det möjligt... jag vill inte ens tänka efter hur mycket tid det har lagts på det här avsnittet. Så enjoy it, stort tack, och så ses vi.

Jan: Var det supernördigt? Nej, det

Caroline: var inte supernördigt.

Jan: Jag tänkte ändå att det var kanske okej, att... Alltså, det

Caroline: kändes nördigt där. Man tänkte: kommer vi gå ner i något kaninhål? Och så gjorde vi det. Men då kändes det inte som att jag inte hängde med.

Jan: Ja. För jag tyckte ändå att man kan hoppa ut på flera ställen ur avsnittet.

Caroline: Ja.

Jan: Det

Caroline: var helt okej. Alltså, det var bra. Jag tror inte det är någon som gör den här beräkningen annars här i Sverige. Kanske någon enstaka...

Jan: JFB och MPI och de andra har gjort det.

Caroline: Varför gör de det då?

Jan: För att... men det är också så här...

Caroline: För att du gör det?

Jan: Ja, för att de... de

Caroline: fick hänga med här nu och göra det

Jan: tillsammans.

Jan: Det roliga är

Caroline: att... ja, jag har räknat ut det här.

Jan: Jo, de har skickat: det här är min kalkyl.

Caroline: Så

Jan: vi har delat kalkyler. Men sen tror jag också att det blir så här: har man gjort den här kalkylen, då har man ju intresserat sig för det, och då har man kanske också en ekonomisk situation därefter.

Caroline: Jo,

Jan: jo, absolut, tänker

Jan: jag. Ja, det var lite eftersnack.

Caroline: Ja, det behöver vi, kan vi ta med. Jo.