Hem » Spara och investera » Pension: så maxar du den 2026

Pension 2026: maxa pensionen med 7 tips (guide)

Sju tips för att maxa pensionen och sluta oroa sig för den

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Faktagranskad av

Oliver Allemog, RikaTillsammans

Communityansvarig · Ekonom

Uppdaterad 12 maj 2026

Publicerad 17 juli 2025

17 minuters läsning

Dela

De flesta oroar sig i onödan för sin pension.

Jan Bolmeson

Du oroar dig sannolikt i onödan för pensionen

De flesta jag pratar med oroar sig alldeles för mycket för pensionen. En del har dåligt samvete för att de skjutit på det, andra tänker att de aldrig kommer att kunna sluta jobba. Jag tänkte också så tidigare. Men sanningen är att svenska staten och din arbetsgivare redan gör större delen av jobbet. Sannolikt sparar du omkring 23 procent av lönen till pension automatiskt, varje månad, utan att tänka på det.

Pensionsmyndighetens egen statistik visar att den genomsnittliga pensionen motsvarar ungefär två tredjedelar av slutlönen. Det ligger också i linje med studier om hur utgifterna brukar förändras när man går i pension. Det räcker för de allra flesta. Det betyder inte att du inte ska bry dig. Det betyder bara att du inte behöver oroa dig.

Det finns många saker man kan göra för sin pension, men på den här sidan har vi sammanställt det som faktiskt gör skillnad. Det är en sammanställning av våra egna, pensionsexperters och communityns bästa tips. Håll till godo!

Tips 1. Det viktigaste du kan göra för din pension: öka din lön

Låt oss börja med en kort repetition, eller introduktion om det är första gången du stöter på den. Pensionspyramiden är Pensionsmyndighetens egen modell för pensionen. Den är viktig att förstå för att kunna fatta bra beslut och hänga med i tipsen som följer.

• Allmän pension från staten, står för cirka 60–70 procent av den framtida pensionen för de flesta. Här avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst varje år, fördelat på inkomstpension (16 procent) och premiepension (2,5 procent). Inkomstpensionen hanteras helt av staten. Premiepensionen kan du själv placera i fonder.
• Tjänstepension från arbetsgivaren, cirka 20–30 procent av den slutliga pensionen för de flesta. För 9 av 10 personer sätts cirka 5 procent av lönen av upp till inkomsttaket, och därefter upp till 30 procent på lönedelen över taket. Här finns oftast valbara försäkringsbolag och fonder.
• Eget sparande, det egna sparandet du har på ISK eller motsvarande. Även boendet kan ses som ett sparande till pensionen.

En slutsats av detta är att din lön har störst påverkan på pensionen. Upp till inkomsttaket för full allmän pension på 8,07 inkomstbasbelopp (=56 087 kr per månad 2026) avsätts cirka 23 procent (=16 % inkomstpension + 2,5 % premiepension + 5 % tjänstepension). Om du tjänar mer än 56 087 kr per månad sätts det ofta av 30 % på den överskjutande delen.

Att öka din lön är det bästa du kan göra för att förbättra din pension

Varje krona du tjänar omvandlas till pensionsrätt, varje pensionsrätt växer i över 40 år, och varje sänkning av lönen tidigt i karriären betalar du för med ett lägre månadsbelopp under hela pensionen.

Ett exempel: en löneökning från 45 000 till 55 000 kronor tidigt i karriären innebär inte bara omkring 2 400 kronor mer per månad i pensionsinbetalning, utan också ränta på ränta på det beloppet under många år. En höjning av månadslönen tidigt i karriären lönar sig hela vägen till pensionen. Därför blir det viktigaste pensionstipset: öka din inkomst. Även om det för många tyvärr kan innebära att byta jobb.

Tips 2. Kontrollera att du har tjänstepension

Därför blir tips två att kontrollera att du är en av de 9 av 10 som har tjänstepension via arbetsgivaren. Om företaget du arbetar på har kollektivavtal har du tjänstepension. Om ni inte har det, dubbelkolla med HR eller din chef att arbetsgivaren ändå sätter av till tjänstepension.

Om det mot förmodan visar sig att ni inte har tjänstepension bör du överväga att byta jobb. Tjänstepensionen är numera en så viktig del av det svenska pensionssystemet att det innebär en mycket stor risk att sakna den.

Självklart finns det speciallösningar, till exempel privat pensionssparande i IPS om du inte har tjänstepension, men tänk på att arbetsgivaren sparar ganska mycket pengar på att inte ge dig tjänstepension. I praktiken innebär det att din lön egentligen är lägre än för någon som har samma lön som du men också tjänstepension på jobbet.

Tips 3. När du går i pension spelar stor roll

Det tredje tipset är att jobba så länge du vill och kan. När du går i pension är en av de faktorer som har störst påverkan på din pension.

Pensionsmyndighetens egna beräkningar visar att ett enda extra arbetsår ökar den allmänna pensionen med 6–10 procent. Tre extra år ger runt 20 procent högre månadsbelopp, livet ut. Det är en effekt som är svår att matcha med högre sparande. Förklaringen är att du både jobbar längre, låter ränta-på-ränta verka längre och förväntas ta ut pengarna under färre år.

Tidigare pratade man om ”65 år” som den normala pensionsåldern. Från och med 2026 används i stället begreppet riktålder. Det är bra att känna till. Riktåldern är Pensionsmyndighetens rekommenderade pensionsålder och justeras uppåt i takt med att medellivslängden ökar. Logiken är enkel: lever vi längre behöver pensionen räcka längre, och då blir månadsbeloppet lägre om uttagsåldern inte ändras.

För 2026 är riktåldern 67 år för de flesta som i dag är yngre än 65. Tidigast uttag av allmän pension är normalt tre år före riktåldern. Grundskyddet (garantipension och bostadstillägg) samt det förhöjda grundavdraget börjar gälla vid riktåldern.

Bonus: från året efter riktåldern får du både förstärkt jobbskatteavdrag på lön och förhöjt grundavdrag på pension. Skatten på arbetsinkomst blir då lägre än skatten på pensionsutbetalning i samma intervall, vilket gör att ett extra arbetsår efter 67 kan vara skattemässigt fördelaktigt även om du inte behöver pengarna.

Flexibilitet XXXX

Tips 4. I tjänstepensionen: byt från traditionell försäkring till fondförsäkring

Många har tjänstepension i traditionell försäkring utan att veta om det. I en traditionell försäkring placerar försäkringsbolaget pengarna åt dig och garanterar en viss avkastning. Det låter ofta bra med en ”garanti”, men den garantin är ofta dyr – i form av missad avkastning – om man har många år kvar till pension.

Som exempel är sannolikheten att gå minus med ett sparande i linje med forskningen lägre än 1 % över en 25-årsperiod. Över en 10-årsperiod är den lägre än 10 %. Det kan innebära flera hundratusen kronor i missad avkastning att ta för låg risk tidigt i livet.

Därför anser vi att man – om man är yngre än 55 år – bör byta från traditionell försäkring till fondförsäkring. Då kan du välja bra fonder i linje med forskningen, få hela avkastningen och fortfarande ha mycket goda odds för att gå plus. Det är nästan alltid det mer rationella och matematiskt bättre valet.

Pensionsmyndighetens och Konsumenternas analyser visar att garantiräntan i traditionell försäkring sällan slår en bred, billig och global indexfond över längre tidsperioder. Den enda anledningen att välja traditionell försäkring när du har lång tid kvar är psykologisk: tycker du att det är värt att betala för stabilitet och garanti i utbyte mot lägre förväntad avkastning, så är det ditt val. Men det innebär sannolikt också antingen lägre pension eller att du behöver jobba längre.

Det är dock viktigt att känna till att om du byter från traditionell försäkring till fondförsäkring kan du i regel inte byta tillbaka. Kontrollera också att du faktiskt kan välja. I en del kollektivavtalade tjänstepensioner är traditionell försäkring förvald, i andra kan du välja fritt. Logga in hos ditt försäkringsbolag eller på minpension.se för att se vad du har och vad du kan byta till.

Tips 5. Spara brett, billigt, passivt och globalt

Samma regler som för allt annat sparande gäller även för pensionen. Välj en passiv, bred, billig och global aktieindexfond om du har mer än tio år kvar. Pensionsmyndighetens eget riktmärke för låga avgifter är 0,2 procent. Allt däröver är ofta en kombination av aktiv förvaltning, distribution och bolagets egen vinstmarginal – pengar som annars hade kunnat stanna i ditt slutkapital.

Räkna gärna på vad avgifterna kostar. En procentenhet i extra årlig avgift på 1 000 000 kronor i 20 år blir drygt 220 000 kronor i förlorat slutbelopp. Det är inte småpengar. Det är pengar du betalar för att någon ska ”förvalta aktivt”, trots att SPIVA-rapporterna år efter år visar att över 90 procent av aktiva fonder underpresterar mot index över rimliga tidsperioder.

Senare i livet, från cirka 55 års ålder, blir det aktuellt att trappa ned risken. Då handlar det om att gå från 100 procent aktier till en gradvis högre andel räntor inför uttagen. Före 55: full aktiefondrisk. Efter 55: gradvis nedtrappning. Det är merparten av jobbet, sammanfattat i två rader.

Tips 6. I premiepensionen: kontrollera att du har AP7 SÅFA

AP7 SÅFA är det statliga förvalsalternativet i premiepensionen, alltså den fondportfölj du automatiskt får om du inte gjort något aktivt val. Det är en åldersanpassad portfölj med global aktiefond som gradvis trappas ned mot räntor från ungefär 55 års ålder.

Pensionsmyndighetens egna data visar att tre av fyra som gjort egna fondval i premiepensionen har fått sämre genomsnittlig värdeutveckling än de som stannat kvar i AP7 SÅFA. Det är inte en marginell skillnad, utan en tydlig och återkommande skillnad över tid. Den vanligaste förklaringen är inte att de aktiva valen består av ”fel fonder”, utan att människor byter fonder vid fel tidpunkter, jagar avkastning eller hamnar i för dyra produkter.

Om du är osäker: logga in på pensionsmyndigheten.se och kontrollera om du har SÅFA eller inte. Har du SÅFA: fira, du är klar. Har du något annat och inte minns varför: överväg att gå tillbaka till SÅFA. Det är en av få situationer där det passiva valet ofta är det matematiskt bättre.

Med det sagt: SÅFA är inte heligt. Om du har en genomtänkt anledning att själv välja en bred, billig och global aktiefond (t.ex. för att du vill ha lägre räntenedtrappning eftersom du har en stor tjänstepension i räntetunga fonder) kan det vara rimligt. Men det kräver att du faktiskt vet varför du gör avsteget, inte att din svåger tipsade om en småbolagsfond.

Tips 7. Träffa en pensionsexpert vid 55 och 65 så att du får en bra plan

Komplicera inte pensionen i onödan. Tipsen ovan tar dig fram till 55 år, sannolikt med bättre resultat än de flesta. Vid 55 stämmer du av planen med en oberoende rådgivare. Sedan gör du i princip ingenting i tio år till. Året innan du börjar ta ut pension bokar du en ny träff för att planera uttagen. Hur och i vilken ordning du tar ut pensionen kan göra skillnad på tusentals kronor per månad.

Det viktigaste när du väljer rådgivare: välj någon som tar betalt per timme eller fast pris, inte via provision på det du köper. Räkna med att det kostar 3 000–10 000 kronor för ett ordentligt möte. Det kan låta mycket, men det är en engångskostnad inför ett pensionärsliv på 20–30 år där bra beslut kan betyda hundratusentals kronor totalt.

Undvik ”gratis” rådgivning från din arbetsgivare, ditt försäkringsbolag eller din bank. De är sällan oberoende, deras incitament sammanfaller inte alltid med dina, och de produkter de rekommenderar tenderar att vara deras egna. Det handlar inte om ondska, utan om affärsmodeller – men det är inte säkert att det gynnar din ekonomi. Året innan första uttag är sannolikt ett av de mest värdeskapande rådgivningstillfällena i hela livet.

Tips 8. Löneväxla bara efter 56 087 kr brutto

Löneväxling betyder att du går ned i bruttolön mot att arbetsgivaren betalar in motsvarande belopp till tjänstepensionen i stället. Vinsten ligger i två saker. Arbetsgivaren betalar lägre särskild löneskatt (24,26 procent) än arbetsgivaravgift (31,42 procent), vilket ofta delas så att du får cirka 5,8 procent extra inbetalt. På 5 000 kronor i månaden i löneväxling blir det ungefär 290 kronor extra per månad till pensionen. Ligger du dessutom över skiktgränsen för statlig skatt skjuter du upp de extra 20 procenten i skatt på det växlade beloppet tills pengarna betalas ut.

Men! Löneväxling lönar sig endast om din lön efter växlingen är minst 56 087 kronor i månaden (2026 års gräns, samma 8,07 inkomstbasbelopp som ger full allmän pension). Hamnar du under den gränsen efter växling minskar du din egen allmänna pension, sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa. Då är det inte längre en bra affär, utan en sämre. Det är den vanligaste fällan jag ser i forumet: personer som tjänar 50 000–55 000 kronor hör talas om löneväxling och tänker ”vad smart”, utan att inse att de flyttar pengar från ena fickan till den andra med högre risk och lägre flexibilitet.

Andra saker att kontrollera innan du tackar ja: vilka avgifter försäkringsbolaget tar, vad som händer om du byter jobb, om du kan pausa eller avsluta, om lönerevisionen baseras på lönen före eller efter växlingen (den bör baseras på före), och vad skatteeffekten blir om du planerar att fortsätta jobba efter 67. Det förhöjda grundavdraget från året efter riktåldern kan göra att en del av växlingsfördelen försvinner. Få allt skriftligt, oavsett vad arbetsgivaren säger muntligt.

Företagare? Tänk så här på din pension

Som företagare har du fler val, men också fullt ansvar. Den vanligaste fällan är för låga löneuttag, som minskar den allmänna pensionen utan att du ens märker det. För att maximera avsättningen 2026 ska du ta ut minst 56 087 kr i månaden i lön. Då får du full inkomstpension och premiepension via aktiebolaget.

Ett bättre sätt att tänka är inte ”pension”, utan uttag från bolaget över hela livet. Det innebär att du planerar bruttolön, utdelning via K10, tjänstepensionsavsättning och i vissa fall periodiseringsfonder som en helhet, inte som separata delar. För många egenföretagare blir den mest effektiva lösningen någon kombination av:

• Lön upp till brytpunkten för statlig skatt (cirka 55 000 kr/mån för 2026)
• Tjänstepension via direktpension eller företagspension (avdragsgill upp till 35 procent av lönen, max 10 prisbasbelopp = 592 000 kronor 2026)
• Utdelning enligt huvudregeln eller förenklingsregeln, beroende på vad som ger störst lågbeskattat utrymme
• Behållet kapital i bolaget som ”pension light”: flexibelt, men låst i bolaget tills du tar ut det

Poängen är att räkna på det tillsammans med en revisor eller pensionsrådgivare som verkligen förstår fåmansbolagsreglerna. Vi har själva ett aktiebolag och har gått igenom detta flera gånger. Varje gång hittar vi något att justera, och varje gång undrar jag varför ingen lärde mig det här på ekonomilinjen på gymnasiet.

Bli inte en rik fattigpensionär: amortera inte på bostaden

Det här är vårt mest impopulära råd, och det vi får mest mejl om. Men: amortera inte extra på bostadslånet om alternativet är att spara mer eller bygga pensionskapital. Amortering är att flytta likvida pengar till illikvida pengar, och som pensionär är likviditet ofta det som spelar störst roll. En avbetald villa ger dig inte mat på bordet eller resor på sommaren.

Vi kallar fenomenet den rike fattigpensionären [LÄNK]. Personen har en stor nettoförmögenhet på pappret, men nästan allt sitter i bostaden. Räntan är borta, men det är pensionspengarna också. Ska pensionen finansieras behöver personen sälja huset, flytta eller ta ett nytt lån – tre alternativ som kan vara dyra, krångliga och stressande i en ålder då man helst vill slippa det.

Matematiken bakom rådet är enkel: så länge den förväntade avkastningen på en bred global aktiefond är högre än bolåneräntan efter ränteavdrag är det rationellt att behålla bolånet och investera mellanskillnaden. Historiskt har globalt aktieindex gett omkring 7 procent nominellt per år, jämfört med bolåneräntor på 2–5 procent efter ränteavdrag. Skillnaden kan bli pensionärslivets resor, restaurangbesök och möjligheten att hjälpa barnbarnen med kontantinsatsen.

Det här rådet är dock inte universellt. Sover du sämre med skuld än utan, kan amortering vara värd det. Är ditt bolån redan litet i förhållande till bostadens värde är effekten marginell. Men för någon i 35–55-årsåldern med mer än 20 år kvar på bolånet är extra amortering nästan alltid en sämre affär än motsvarande sparande i en bred indexfond.

Hur mycket får man egentligen i pension?

Den vanligaste frågan i forumet är fortfarande: ”Hur mycket får man egentligen i pension?” Svaret enligt Pensionsmyndighetens statistik från 2024 är att en genomsnittlig total pension före skatt ligger på 20 600–27 700 kronor per månad, vilket motsvarar ungefär 65–67 procent av slutlönen. Maxbeloppen som faktiskt betalas ut till personer som arbetat långt efter normal pensionsålder ligger betydligt högre, men gäller en mycket liten grupp.

Det här missförstås ofta. Medierapporteringen handlar nästan alltid om den allmänna pensionen och glömmer tjänstepensionen, vilket gör att många får intrycket att pensionen blir lägre än vad den faktiskt blir. När du räknar in alla tre delarna i pensionspyramiden brukar slutsiffran överraska positivt för de flesta som arbetat heltid större delen av livet.

Den bästa egna prognosen får du på minpension.se. Logga in en gång om året, titta på siffran och jämför med din nuvarande nettolön. Då får du en mycket bättre känsla för var du faktiskt ligger än den oro som ofta målas upp i kvällspressen. Hos SEB rekommenderar man som tumregel 80 procent av slutlönen i 20 år. Det är ambitiöst, men inte orealistiskt för den som arbetat ett helt yrkesliv med tjänstepension.

Övriga tips

Två sista observationer från communityn fick inga egna sektioner, men är värda att nämna:

• Ställ dig i en hyreskö i 40-årsåldern. Inte för att du måste flytta, utan för att ha valmöjligheten. När pensionsdagen närmar sig kan en mindre hyresrätt med lägre boendekostnad vara guld värd jämfört med att vara kvar i en stor villa du inte längre orkar med.
• Bygg portföljen så att normala uttag täcker livets nödvändiga kostnader även i en börskrasch. Det vill säga: ha tillräckligt med ränte- och likvida tillgångar i pensionsbufferten så att du inte tvingas sälja aktier när börsen står lågt. Att behöva sälja aktier med förlust i pensionsfasen är ett av de tydligaste sätten att försämra sin framtida ekonomi.

Det finns hundra saker till som vi nördar gärna pratar om i forumet, men de gör betydligt mindre skillnad än de åtta tipsen ovan. Ta det som hjälper dig och lämna resten.

När du går i pension förändras matematiken — så funkar uttagen

Uttagsfasen är ett eget kapitel som många underskattar. Det är ofta då de stora besluten fattas, och då en bra rådgivare verkligen kan göra nytta. Tre saker du behöver känna till:

Du kan välja andel. Den allmänna pensionen kan du ta ut som 25, 50, 75 eller 100 procent av full nivå, och du kan ändra dig löpande. Om du fortsätter jobba deltid efter 64 kan du fylla på inkomsten med 25 procents pensionsuttag, eller pausa uttaget helt om du vill.

Tjänstepensionen har ofta bestämd utbetalningstid. Många pensionsavtal har 5- eller 10-årig utbetalningstid som standard, vilket ofta är en dålig idé. Att ta ut samma kapital över 15–20 år ger jämnare nettoinkomst, lägre skatt om du annars hamnar nära gränsen för statlig skatt och bättre anpassning till faktisk livslängd. Be ditt försäkringsbolag förlänga utbetalningstiden i god tid före första uttaget.

Skattegränsen ändras vid riktåldern. Året efter riktåldern (för de flesta som går i pension 2026: 68 år) får du både förstärkt jobbskatteavdrag om du arbetar och förhöjt grundavdrag på pensionen. Det betyder att skatten på lön kan bli lägre än skatten på pension i samma intervall, vilket gör det skattemässigt fördelaktigt att skjuta upp pensionsuttaget om du har möjlighet att jobba ett eller två år extra. Pensionsgruppen i riksdagen har dessutom lagt förslag om en ”gas” i pensionssystemet, som ska börja gälla tidigast 2027 och dela ut överskott till alla med full inbetalning. Det är inget garanterat, men ännu ett skäl att försöka maximera inbetalningarna nu.

Sammanfattningsvis: uttagsplanen handlar mindre om att välja ”rätt” och mer om att inte missa de stora hävstängerna.

Det vi själva gör, och vad vi tycker att du ska göra

Frågan jag oftast får är: vad gör ni själva? Det korta svaret är att vi tar ut rimlig lön via våra bolag, har enkla och breda lösningar i premiepensionen och sparar utöver det i ISK och KF – inte främst som ”pensionssparande”, utan som allmän ekonomisk frihet. Vi planerar att boka en oberoende pensionsrådgivare när vi närmar oss 55, och igen året innan första uttag.

Och det viktiga är: vår plan är inte din plan. Pension är ett av få privatekonomiska områden där vad som är bäst varierar mycket beroende på inkomst, familjesituation, företagandeform och hur länge du tror att du orkar jobba. Ta det som hjälper dig och lämna resten. Det viktigaste rådet är att inte ignorera pensionen, inte att följa varje detalj i någon annans plan.

Min upplevelse efter snart 20 år av att skriva om privatekonomi är att de som har det bäst när det är dags att gå i pension inte är de som mikrooptimerat varje del. Det är de som tjänat hyfsat, jobbat länge, valt brett och billigt och låtit tiden göra jobbet. Pension är ingen tävling och inget mysterium. Det är en lång, ganska tråkig och till stor del automatisk process som brukar lösa sig om du inte saboterar den.

Förslag på nästa steg

Om du vill gå ännu djupare i pensionen rekommenderar jag följande sidor:

• Löneväxling: allt du behöver veta
• Pension för dig som är företagare
• Tumregler för pensionen
• Överskattat med eget sparande till pensionen

De här två graferna är kanske inte jätteviktiga, men de är roliga. 🙈

• Premiepension: så mycket har andra
• Inkomstpension: så mycket har andra
• Premiepensionen: de lata och passiva är vinnarna

Självklart har vi även flera fördjupningsavsnitt om pension:

• Pensionsmyndigheten: tumregler för pension
• Om pension i allmänhet och tjänstepension i synnerhet
• Om pension, vanliga misstag och risknedtrappning
• Löneväxla eller inte?
• Pensionstips för företagare – säkra framtiden
• Hur mycket pengar behövs för att gå i pension?
• Intervju med AP7 som förvaltar 5 miljoner svenskars pension
• Mer om pension – särskilt om uttag och företagande