Hem » Spara och investera » Pension

Pension 2026: så maxar du den (8 konkreta tips)

Du sparar redan minst 23 procent av lönen automatiskt. Här är de åtta saker som faktiskt gör mest skillnad i prioritetsordning.

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Faktagranskad av

Oliver Allemog, RikaTillsammans

Communityansvarig · Ekonom

Uppdaterad 23 maj 2026

Publicerad 17 juli 2025

24 minuters läsning

Dela

Du oroar dig sannolikt i onödan för pensionen

De flesta jag pratar med oroar sig alldeles för mycket för pensionen, ofta helt i onödan. En del har också dåligt samvete för att de har skjutit upp frågan, medan andra tänker att de aldrig kommer att kunna sluta jobba. Jag tänkte också så tidigare. Men sanningen är att svenska staten och din arbetsgivare redan gör större delen av jobbet. Sannolikt sparar du omkring 23 procent av lönen till pension automatiskt, varje månad, utan att tänka på det.

Pensionsmyndighetens egen statistik visar att den genomsnittliga pensionen motsvarar ungefär två tredjedelar av slutlönen. Det ligger också i linje med studier om hur utgifterna brukar förändras när man går i pension. Det räcker för de allra flesta. Det betyder inte att du inte ska bry dig. Det betyder bara att du inte behöver oroa dig.

Det finns många saker man kan göra för sin pension, men på den här sidan har vi sammanställt det som faktiskt gör skillnad. Det är en sammanställning av våra egna, pensionsexperters och communityns bästa tips. Håll till godo!

Lyssna eller titta på artikeln som 3 minuters video

Vi har spelar in en kort video utifrån denna artikel:

Tips 1. Det viktigaste du kan göra för din pension: öka din lön

Låt oss börja med en kort repetition, eller en introduktion om det är första gången du stöter på den. Pensionspyramiden är Pensionsmyndighetens egen modell för pensionen. Den visar de olika delarna: den största och viktigaste, den allmänna pensionen, som består av inkomstpension och premiepension; därefter tjänstepensionen; och sist det egna sparandet.

Den är viktig att förstå för att kunna fatta bra beslut och hänga med i tipsen som följer.

• Allmän pension från staten, står för cirka 60–70 procent av den framtida pensionen för de flesta. Här avsätts 18,5 procent av din pensionsgrundande inkomst varje år, fördelat på inkomstpension (16 procent) och premiepension (2,5 procent). Inkomstpensionen hanteras helt av staten. Premiepensionen kan du själv placera i fonder.
• Tjänstepension från arbetsgivaren, cirka 20–30 procent av den slutliga pensionen för de flesta. För 9 av 10 personer sätts cirka 5 procent av lönen av upp till inkomsttaket, och därefter upp till 30 procent på lönedelen över taket. Här finns oftast valbara försäkringsbolag och fonder.
• Eget sparande, det egna sparandet du har på ISK eller motsvarande. Även boendet kan ses som ett sparande till pensionen.

En slutsats av detta är att din lön har störst påverkan på pensionen. Upp till inkomsttaket för full allmän pension på 8,07 inkomstbasbelopp (=56 087 kr per månad 2026) avsätts cirka 23 procent (=16 % inkomstpension + 2,5 % premiepension + 5 % tjänstepension). Om du tjänar mer än 56 087 kr per månad sätts det ofta av 30 % på den överskjutande delen.

Att öka din lön är det bästa du kan göra för att förbättra din pension.

Jan Bolmeson

Varje krona du tjänar omvandlas till pensionsrätt, varje pensionsrätt växer i över 40 år, och varje sänkning av lönen tidigt i karriären betalar du för med ett lägre månadsbelopp under hela pensionen.

Ett exempel: en löneökning från 45 000 till 55 000 kronor tidigt i karriären innebär inte bara omkring 2 400 kronor mer per månad i pensionsinbetalning, utan också ränta på ränta på det beloppet under många år. En höjning av månadslönen tidigt i karriären lönar sig hela vägen till pensionen. Därför blir det viktigaste pensionstipset: öka din inkomst. Även om det för många tyvärr kan innebära att byta jobb.

Tips 2. Kontrollera att du har tjänstepension

Därför blir tips två att kontrollera att du är en av de 9 av 10 som har tjänstepension via arbetsgivaren. Om företaget du arbetar på har kollektivavtal har du tjänstepension. Om ni inte har det, dubbelkolla med HR eller din chef att arbetsgivaren ändå sätter av till tjänstepension.

Om det mot förmodan visar sig att ni inte har tjänstepension bör du överväga att byta jobb. Tjänstepensionen är numera en så viktig del av det svenska pensionssystemet att det innebär en mycket stor risk att sakna den.

Självklart finns det speciallösningar, till exempel privat pensionssparande i IPS om du inte har tjänstepension, men tänk på att arbetsgivaren sparar ganska mycket pengar på att inte ge dig tjänstepension. I praktiken innebär det att din lön egentligen är lägre än för någon som har samma lön som du men också tjänstepension på jobbet.

De flesta oroar sig i onödan för sin pension.

Jan Bolmeson

Tips 3. När du går i pension spelar stor roll

Det tredje tipset är att jobba så länge du vill och kan. När du går i pension är en av de faktorer som har störst påverkan på din pension.

Pensionsmyndighetens egna beräkningar visar att ett enda extra arbetsår ökar den allmänna pensionen med 6–7 procent. Tre extra år ger runt 20 procent högre månadsbelopp, livet ut. Det är en effekt som är svår att matcha med högre sparande. Förklaringen är att du både jobbar längre, låter ränta-på-ränta verka längre och förväntas ta ut pengarna under färre år.

Tidigare pratade man om ”65 år” som den normala pensionsåldern. Från och med 2026 används i stället begreppet riktålder. Det är bra att känna till. Riktåldern är Pensionsmyndighetens rekommenderade pensionsålder och justeras uppåt i takt med att medellivslängden ökar. Logiken är enkel: lever vi längre behöver pensionen räcka längre, och då blir månadsbeloppet lägre om uttagsåldern inte ändras.

För 2026 är riktåldern 67 år för de flesta som i dag är yngre än 65. Tidigast uttag av allmän pension är normalt tre år före riktåldern. Grundskyddet (garantipension och bostadstillägg) samt det förhöjda grundavdraget börjar gälla vid riktåldern.

Konkret exempel ur Pensionsmyndighetens egen modell: En person född 1980 med medianlön och ITP1 får följande pension som andel av slutlönen, beroende på när hen går i pension:

Skillnaden mellan 65 och 71 år är 27 procentenheter av slutlönen, livet ut. Det är ett av pensionsmatematikens mest underskattade fakta.

Bonus: från året efter riktåldern får du både förstärkt jobbskatteavdrag på lön och förhöjt grundavdrag på pension. Skatten på arbetsinkomst blir då lägre än skatten på pensionsutbetalning i samma intervall, vilket gör att ett extra arbetsår efter 67 kan vara skattemässigt fördelaktigt även om du inte behöver pengarna.

Tips 4. I tjänstepensionen: byt från traditionell försäkring till fondförsäkring

Många har tjänstepension i traditionell försäkring utan att veta om det. I en traditionell försäkring placerar försäkringsbolaget pengarna åt dig och garanterar en viss avkastning. Det låter ofta bra med en ”garanti”, men den garantin är ofta dyr – i form av missad avkastning – om man har många år kvar till pension.

Som exempel är sannolikheten att gå minus med ett sparande i linje med forskningen lägre än 1 % över en 25-årsperiod. Över en 10-årsperiod är den lägre än 10 %. Det kan innebära flera hundratusen kronor i missad avkastning att ta för låg risk tidigt i livet.

Därför anser vi att man – om man är yngre än 55 år – bör byta från traditionell försäkring till fondförsäkring. Då kan du välja bra fonder i linje med forskningen, få hela avkastningen och fortfarande ha mycket goda odds för att gå plus. Det är nästan alltid det mer rationella och matematiskt bättre valet.

Pensionsmyndighetens och Konsumenternas analyser visar att garantiräntan i traditionell försäkring sällan slår en bred, billig och global indexfond över längre tidsperioder. Den enda anledningen att välja traditionell försäkring när du har lång tid kvar är psykologisk: tycker du att det är värt att betala för stabilitet och garanti i utbyte mot lägre förväntad avkastning, så är det ditt val. Men det innebär sannolikt också antingen lägre pension eller att du behöver jobba längre.

Det är dock viktigt att känna till att om du byter från traditionell försäkring till fondförsäkring kan du i regel inte byta tillbaka. Kontrollera också att du faktiskt kan välja. I en del kollektivavtalade tjänstepensioner är traditionell försäkring förvald, i andra kan du välja fritt. Logga in hos ditt försäkringsbolag eller på minpension.se för att se vad du har och vad du kan byta till.

Tips 5. Spara brett, billigt, passivt och globalt

Samma regler som för allt annat sparande gäller även för pensionen. Välj en passiv, bred, billig och global aktieindexfond om du har mer än tio år kvar. Pensionsmyndighetens eget riktmärke för låga avgifter är 0,2 procent. Allt däröver är ofta en kombination av aktiv förvaltning, distribution och bolagets egen vinstmarginal – pengar som annars hade kunnat stanna i ditt slutkapital.

Räkna gärna på vad avgifterna kostar. En procentenhet i extra årlig avgift på 1 000 000 kronor i 20 år blir drygt 220 000 kronor i förlorat slutbelopp. Det är inte småpengar. Det är pengar du betalar för att någon ska ”förvalta aktivt”, trots att SPIVA-rapporterna år efter år visar att över 90 procent av aktiva fonder underpresterar mot index över rimliga tidsperioder.

Senare i livet, från cirka 55 års ålder, blir det aktuellt att trappa ned risken. Då handlar det om att gå från 100 procent aktier till en gradvis högre andel räntor inför uttagen. Före 55: full aktiefondrisk. Efter 55: gradvis nedtrappning. Det är merparten av jobbet, sammanfattat i två rader.

Tips 6. I premiepensionen: kontrollera att du har AP7 SÅFA

AP7 SÅFA är det statliga förvalsalternativet i premiepensionen, alltså den fondportfölj du automatiskt får om du inte gjort något aktivt val. Det är en åldersanpassad portfölj med global aktiefond som gradvis trappas ned mot räntor från ungefär 55 års ålder.

Pensionsmyndighetens egna data visar att tre av fyra som gjort egna fondval i premiepensionen har fått sämre genomsnittlig värdeutveckling än de som stannat kvar i AP7 SÅFA. Det är inte en marginell skillnad, utan en tydlig och återkommande skillnad över tid. Den vanligaste förklaringen är inte att de aktiva valen består av ”fel fonder”, utan att människor byter fonder vid fel tidpunkter, jagar avkastning eller hamnar i för dyra produkter.

Om du är osäker: logga in på pensionsmyndigheten.se och kontrollera om du har SÅFA eller inte. Har du SÅFA: fira, du är klar. Har du något annat och inte minns varför: överväg att gå tillbaka till SÅFA. Det är en av få situationer där det passiva valet ofta är det matematiskt bättre.

Med det sagt: SÅFA är inte heligt. Om du har en genomtänkt anledning att själv välja en bred, billig och global aktiefond (t.ex. för att du vill ha lägre räntenedtrappning eftersom du har en stor tjänstepension i räntetunga fonder) kan det vara rimligt. Men det kräver att du faktiskt vet varför du gör avsteget, inte att din svåger tipsade om en småbolagsfond.

Tips 7. Träffa en pensionsexpert vid 55 och 65 så att du får en bra plan

Komplicera inte pensionen i onödan. Tipsen ovan tar dig fram till 55 år, sannolikt med bättre resultat än de flesta. Vid 55 stämmer du av planen med en oberoende rådgivare. Sedan gör du i princip ingenting i tio år till. Året innan du börjar ta ut pension bokar du en ny träff för att planera uttagen. Hur och i vilken ordning du tar ut pensionen kan göra skillnad på tusentals kronor per månad.

Var inte lojal. Var bara lojal mot dig själv. Inte mot dina pensionsinstitut och banker. Vi i branschen var jätteduktiga på att ta in pengar. Det är det banker och försäkringsbolag lever på. Sen kommer det faktiskt så att vi har tagit in pengarna för att vi ska leverera ut dem när det är dags att gå i pension. Och då var kunden ganska ointressant.

Nils Bacos, pensionsrådgivare med 40 års erfarenhet i avsnitt P41

Det viktigaste när du väljer rådgivare: välj någon som tar betalt per timme eller fast pris, inte via provision på det du köper. Räkna med att det kostar 3 000–10 000 kronor för ett ordentligt möte. Det kan låta mycket, men det är en engångskostnad inför ett pensionärsliv på 20–30 år där bra beslut kan betyda hundratusentals kronor totalt.

Undvik ”gratis” rådgivning från din arbetsgivare, ditt försäkringsbolag eller din bank. De är sällan oberoende, deras incitament sammanfaller inte alltid med dina, och de produkter de rekommenderar tenderar att vara deras egna. Det handlar inte om ondska, utan om affärsmodeller – men det är inte säkert att det gynnar din ekonomi. Året innan första uttag är sannolikt ett av de mest värdeskapande rådgivningstillfällena i hela livet.

Tips 8. Löneväxla bara efter 56 087 kr brutto

Löneväxling betyder att du går ned i bruttolön mot att arbetsgivaren betalar in motsvarande belopp till tjänstepensionen i stället. Vinsten ligger i två saker. Arbetsgivaren betalar lägre särskild löneskatt (24,26 procent) än arbetsgivaravgift (31,42 procent), vilket ofta delas så att du får cirka 5,8 procent extra inbetalt.

På 5 000 kronor i månaden i löneväxling blir det ungefär 290 kronor extra per månad till pensionen. Ligger du dessutom över skiktgränsen för statlig skatt skjuter du upp de extra 20 procenten i skatt på det växlade beloppet tills pengarna betalas ut.

Premien till pensionen ska vara större än lönen du avstår.

Monica Sjödin, pensionsexpert i avsnitt K65 om Löneväxling

Men! Löneväxling lönar sig endast om din lön efter växlingen är minst 56 087 kronor i månaden (2026 års gräns, samma 8,07 inkomstbasbelopp som ger full allmän pension). Hamnar du under den gränsen efter växling minskar du din egen allmänna pension, sjukpenning, föräldrapenning och a-kassa. Då är det inte längre en bra affär, utan en sämre.

Det är den vanligaste fällan jag ser i forumet: personer som tjänar 50 000–55 000 kronor hör talas om löneväxling och tänker ”vad smart”, utan att inse att de flyttar pengar från ena fickan till den andra med högre risk och lägre flexibilitet.

Andra saker att kontrollera innan du tackar ja: vilka avgifter försäkringsbolaget tar, vad som händer om du byter jobb, om du kan pausa eller avsluta, om lönerevisionen baseras på lönen före eller efter växlingen (den bör baseras på före), och vad skatteeffekten blir om du planerar att fortsätta jobba efter 67. Det förhöjda grundavdraget från året efter riktåldern kan göra att en del av växlingsfördelen försvinner. Få allt skriftligt, oavsett vad arbetsgivaren säger muntligt.

• Läs hela vår fördjupning och prova vår löneväxlings-kalkylator →
• Vårt senaste poddavsnitt ”Löneväxla för en tidigare pension” med Monica Sjödin →

Företagare? Tänk så här på din pension

Som företagare har du fler val, men också fullt ansvar. Den vanligaste fällan är för låga löneuttag, som minskar den allmänna pensionen utan att du ens märker det. För att maximera avsättningen 2026 ska du ta ut minst 56 087 kr i månaden i lön. Då får du full inkomstpension och premiepension via aktiebolaget.

Ett bättre sätt att tänka är inte ”pension”, utan uttag från bolaget över hela livet. Det innebär att du planerar bruttolön, utdelning via K10, tjänstepensionsavsättning och i vissa fall periodiseringsfonder som en helhet, inte som separata delar. För många egenföretagare blir den mest effektiva lösningen någon kombination av:

• Lön upp till brytpunkten för statlig skatt (cirka 55 000 kr/mån för 2026)
• Tjänstepension via direktpension eller företagspension, minst motsvarande vad du hade fått som anställd, cirka 5 % (avdragsgill upp till 35 procent av lönen, max 10 prisbasbelopp = 592 000 kronor 2026)
• Ta maximal utdelning enligt din K10
• Investera bolagets kapital, överväg periodiseringsfonder och långsiktigt sparande i en aktie- och fonddepå

Poängen är att räkna på det tillsammans med en revisor eller pensionsrådgivare som verkligen förstår fåmansbolagsreglerna. Jag rekommenderar särskilt dessa två artiklar:

• Pension för företagare: våra tips och rekommendationer
• Avsnitt 463. Pension för företagare med pensionsexperten Monica Sjödin

Vi har själva ett aktiebolag, och det finns nästan alltid någon ny nyans att ha koll på.

Bli inte en rik fattigpensionär: amortera inte på bostaden

Det här är vårt mest impopulära råd, och det vi får mest mejl om. Men: amortera inte extra på bostadslånet om alternativet är att spara mer eller bygga pensionskapital. Amortering är att flytta likvida pengar till illikvida pengar, och som pensionär är likviditet ofta det som spelar störst roll. En avbetald villa ger dig inte mat på bordet eller resor på sommaren.

Jag har upplevt alldeles för många gånger att man blev vad jag brukar kalla fattigrik. Det vill säga du är rik på pappret men du nämns inte ta ut pengar ur dina.

Nils Bacos, pensionsrådgivare med 40 års erfarenhet.

Vi kallar fenomenet den rike fattigpensionären. Personen har en stor nettoförmögenhet på pappret, men nästan allt sitter i bostaden. Räntan är borta, men det är pensionspengarna också. Ska pensionen finansieras behöver personen sälja huset, flytta eller ta ett nytt lån – tre alternativ som kan vara dyra, krångliga och stressande i en ålder då man helst vill slippa det.

Matematiken bakom rådet är enkel: så länge den förväntade avkastningen på en bred global aktiefond är högre än bolåneräntan efter ränteavdrag är det rationellt att behålla bolånet och investera mellanskillnaden. Historiskt har globalt aktieindex gett omkring 7 procent nominellt per år, jämfört med bolåneräntor på 2–5 procent efter ränteavdrag. Skillnaden kan bli pensionärslivets resor, restaurangbesök och möjligheten att hjälpa barnbarnen med kontantinsatsen.

Det här rådet är dock inte universellt. Sover du sämre med skuld än utan, kan amortering vara värd det. Är ditt bolån redan litet i förhållande till bostadens värde är effekten marginell. Men för någon i 35–55-årsåldern med mer än 20 år kvar på bolånet är extra amortering nästan alltid en sämre affär än motsvarande sparande i en bred indexfond.

Är du född 1978 eller tidigare? Då behöver du kolla en sak till

Det finns två typer av tjänstepension: förmånsbaserad och premiebaserad. Är du född 1978 eller tidigare har du sannolikt en förmånsbaserad ITP2, vilket är ett gammalt system där du får en garanterad procentsats av din slutlön (10 procent upp till en viss gräns, 65 procent över den).

Vid jobbyte kan du oavsiktligt råka byta till ett premiebaserat system. Många nystartade företag erbjuder bara premiebaserat. Om din lönekarriär är brant i slutet kan det förmånsbaserade systemet vara värt hundratusentals kronor mer.

Fråga den nya arbetsgivaren rakt ut innan du skriver på: ”Har ni förmånsbaserad eller premiebaserad tjänstepension?” Om svaret är premiebaserat, räkna noga på vad du tappar innan du tackar ja.

Hur mycket får man egentligen i pension?

Den vanligaste frågan i forumet är fortfarande: ”Hur mycket får man egentligen i pension?” Svaret enligt Pensionsmyndighetens statistik från 2024 är att en genomsnittlig total pension före skatt ligger på 20 600–27 700 kronor per månad, vilket motsvarar ungefär 65–67 procent av slutlönen. Maxbeloppen som faktiskt betalas ut till personer som arbetat långt efter normal pensionsålder ligger betydligt högre, men gäller en mycket liten grupp.

Det här missförstås ofta. Medierapporteringen handlar nästan alltid om den allmänna pensionen och glömmer tjänstepensionen, vilket gör att många får intrycket att pensionen blir lägre än vad den faktiskt blir. När du räknar in alla tre delarna i pensionspyramiden brukar slutsiffran överraska positivt för de flesta som arbetat heltid större delen av livet.

Den bästa egna prognosen får du på minpension.se. Logga in en gång om året, titta på siffran och jämför med din nuvarande nettolön. Då får du en mycket bättre känsla för var du faktiskt ligger än den oro som ofta målas upp i kvällspressen. Hos SEB rekommenderar man som tumregel 80 procent av slutlönen i 20 år. Det är ambitiöst, men inte orealistiskt för den som arbetat ett helt yrkesliv med tjänstepension.

Hur mycket pension har andra?

En vanlig fråga i communityn är hur man ligger till jämfört med andra. Låt oss börja med inkomstpensionen. Så här mycket har andra enligt Pensionsmyndighetens egna siffror:

Om vi i stället tittar på premiepensionen ser det ut så här:

Det finns inga officiella siffror för tjänstepensionen, men det är något vi håller på att sammanställa för ett avsnitt under sommaren 2026.

Övriga tips som är lite överkurs

Två sista observationer från communityn fick inga egna sektioner, men är värda att nämna:

• Ställ dig i en hyreskö i 40-årsåldern. Inte för att du måste flytta, utan för att ha valmöjligheten. När pensionsdagen närmar sig kan en mindre hyresrätt med lägre boendekostnad vara guld värd jämfört med att vara kvar i en stor villa du inte längre orkar med.
• Bygg portföljen så att normala uttag täcker livets nödvändiga kostnader även i en börskrasch. Det vill säga: ha tillräckligt med ränte- och likvida tillgångar i pensionsbufferten så att du inte tvingas sälja aktier när börsen står lågt. Att behöva sälja aktier med förlust i pensionsfasen är ett av de tydligaste sätten att försämra sin framtida ekonomi.
• Överföring av pensionsrätter mellan makar. Du kan föra över hela din årliga premiepensionsrätt (de 2,5 procenten av lönen) till din maka, make eller registrerade partner — det kostar 6 procent i avgift men kan ge mottagaren upp till 2 000 kronor extra per månad livet ut efter 20 års överföring. Det är särskilt värdefullt för par där den ena gjort sig ekonomiskt sårbar genom deltidsarbete, hemarbete eller företagande utan tjänstepension. Det är en av få inbyggda omfördelningsmekanismer i ett annars individuellt pensionssystem — värt att åtminstone räkna på.
• Har du tjänstebil de sista åren före pension? Om du tillhör en gammal ITP-plan (förmånsbaserad) kan det löna sig att lämna tillbaka bilen vid 59,5 år och i stället ta ut motsvarande i lön. Bilen ger ingen tjänstepension, men lönen gör det – och i ett förmånsbaserat system räknas dina sista år extra mycket. Effekten kan bli en högre livslångpension som du sedan njuter av i 20+ år.
• Kolla din sjukförsäkrings utbetalningstid. Många sjukförsäkringar från fackförbund eller arbetsgivaren betalar bara ut i 5 år vid långvarig sjukdom. Blir du allvarligt sjuk vid 55 räcker det inte ens fram till pension. Räkna efter och komplettera vid behov med en egen sjukförsäkring som betalar tills riktåldern.
• Tänk igenom ditt förmånstagarförordnande. Med rätt formuleringar (avståenderätt och förfoganderätt) kan dina efterlevande både skjuta upp uttagen och avstå till barnen om det är bättre skattemässigt. Det är ett separat ämne men värt att kolla över när du planerar uttagen.

Det finns hundra saker till som vi nördar gärna pratar om i forumet, men de gör betydligt mindre skillnad än de åtta tipsen ovan. Ta det som hjälper dig och lämna resten.

När du går i pension förändras matematiken — så funkar uttagen

Uttagsfasen är ett eget kapitel som många underskattar. Det är ofta då de stora besluten fattas, och då en bra rådgivare verkligen kan göra nytta. Det kan verkligen skilja tiotusentals eller hundratusentals kronor på att göra rätt eller fel.

Det första tipset är: tänk i påsar. Pensionspåsen (allmän pension + tjänstepension + privat pensionsförsäkring) består av pengar som ännu inte beskattats. Varje krona du tar ut betalas det skatt på, oftast 30–50 procent beroende på din totala inkomst det året. Kapitalpåsen (ISK, KF, vanlig depå) består av pengar som redan beskattats. Där betalar du bara löpande schablonskatt, ingen inkomstskatt vid uttag.

En pensionspåsepeng – en krona som ramlar ut – är 50 procent skatt. Det är bara 50 öre kvar. Kan jag ta en krona från det skattvärt kapitalet i stället och få den här 50-öringen att bli 70-öring genom att ta ut det fem år senare, plus ränta-på-ränta-effekten – så kan ju det vara bättre.

Nils Bacos, pensionsexpert med 40 års erfarenhet i avsnitt P41

De första pensionsåren kan det löna sig att ta från kapitalpåsen i stället för att tömma pensionspåsen för fort. Skälen är två: brytpunkten för statlig skatt höjs varje år, så pensionspengarna kan vara billigare att ta ut senare. Och du undviker att lyfta dig själv över skiktgränsen i onödan. Den här strategin kan vara värd flera tusenlappar i månaden – och är ett av de bästa skälen att boka en oberoende rådgivare året innan första uttag.

Ytterligare några saker du kan tänka på:

• Du kan välja andel. Den allmänna pensionen kan du ta ut som 25, 50, 75 eller 100 procent av full nivå, och du kan ändra dig löpande. Om du fortsätter jobba deltid efter 64 kan du fylla på inkomsten med 25 procents pensionsuttag, eller pausa uttaget helt om du vill.
• Tjänstepensionen har ofta bestämd utbetalningstid. Många pensionsavtal har 5- eller 10-årig utbetalningstid som standard, vilket ofta är en dålig idé. Att ta ut samma kapital över 15–20 år ger jämnare nettoinkomst, lägre skatt om du annars hamnar nära gränsen för statlig skatt och bättre anpassning till faktisk livslängd. Be ditt försäkringsbolag förlänga utbetalningstiden i god tid före första uttaget.
• Skattegränsen ändras vid riktåldern. Året efter riktåldern (för de flesta som går i pension 2026: 68 år) får du både förstärkt jobbskatteavdrag om du arbetar och förhöjt grundavdrag på pensionen. Det betyder att skatten på lön kan bli lägre än skatten på pension i samma intervall, vilket gör det skattemässigt fördelaktigt att skjuta upp pensionsuttaget om du har möjlighet att jobba ett eller två år extra. Pensionsgruppen i riksdagen har dessutom lagt förslag om en ”gas” i pensionssystemet, som ska börja gälla tidigast 2027 och dela ut överskott till alla med full inbetalning. Det är inget garanterat, men ännu ett skäl att försöka maximera inbetalningarna nu.
• Tidigt uttag är dyrt på två sätt. Tar du ut pensionen vid 65 i stället för riktåldern 68 sänks din månatliga inkomst- och premiepension med cirka 19 procent, livet ut. Det är 6–7 procentenheter per tidigarelagt år. Räknar du in skatten blir tappet ännu större: skatten på pension före 67 år är cirka 10 procentenheter högre än efter 67 år, eftersom det förhöjda grundavdraget träder in från och med januari det år du fyller 67. Mellan 65 och 67 får du alltså både lägre pension och högre skatt på den. Det är en kombination de flesta inte räknar med.

Sammanfattningsvis: uttagsplanen handlar mindre om att välja ”rätt” och mer om att inte missa de stora hävstängerna.

Deltid, föräldraledighet och sent inträde kostar mer än du tror

Det tål att upprepas att inkomsten är mycket viktig. Pensionsmyndigheten har sammanställt ett antal tumregler som jag tycker är bra att känna till.

• Deltid kostar mer ju yngre du är. 10 års halvtid från 30-årsåldern sänker den totala pensionen med cirka 9 procent. Samma halvtid de sista 5 åren före 68 ger bara 2 procents nedgång. Tidigt deltidsarbete slår nästan dubbelt så hårt som sent.
• Sent inträde äter mer än du anar. Att börja arbeta vid 28 års ålder i stället för 23 sänker pensionen med 9–13 procent vid riktåldern 68. För att kompensera behöver du arbeta nästan två extra år i slutet av arbetslivet.
• Föräldraledighet under barnets första nio månader försämrar inte pensionen (om du gör det rätt). Pensionsrätten för barnår plus föräldrapenningen tillsammans täcker inkomstbortfallet helt. Tar du ledigt 14 månader uppstår däremot en liten lucka. Du behöver inte ansöka om barnår — det sköts automatiskt och tilldelas föräldern med lägst inkomst, för barnets fyra första år.
• Plikttjänst och studier ger små men verkliga tillskott. 5 års högskolestudier ger 1–2 procent extra i allmän pension, plikttjänst cirka 0,1 procent per tjänstgöringsmånad. Inget enormt, men det räknas, automatiskt, så länge du tjänat in pensionsrätter under minst fem år före 71.

Det viktiga: alla dessa effekter är symmetriska. Det du tappar tidigt går att hämta hem genom att jobba något år extra senare. Som vi sa i tips 2: ett enda arbetsår vid 68 väger tyngre än flera år vid 25.

Det vi själva gör, och vad vi tycker att du ska göra

Frågan jag oftast får är: vad gör ni själva? Det korta svaret är att vi tar ut rimlig lön via våra bolag, har enkla och breda lösningar i premiepensionen och sparar utöver det i ISK och KF – inte främst som ”pensionssparande”, utan som allmän ekonomisk frihet. Vi planerar att boka en oberoende pensionsrådgivare när vi närmar oss 55, och igen året innan första uttag.

Och det viktiga är: vår plan är inte din plan. Pension är ett av få privatekonomiska områden där vad som är bäst varierar mycket beroende på inkomst, familjesituation, företagandeform och hur länge du tror att du orkar jobba. Ta det som hjälper dig och lämna resten. Det viktigaste rådet är att inte ignorera pensionen, inte att följa varje detalj i någon annans plan.

Min upplevelse efter snart 20 år av att skriva om privatekonomi är att de som har det bäst när det är dags att gå i pension inte är de som mikrooptimerat varje del. Det är de som tjänat hyfsat, jobbat länge, valt brett och billigt och låtit tiden göra jobbet. Pension är ingen tävling och inget mysterium. Det är en lång, ganska tråkig och till stor del automatisk process som brukar lösa sig om du inte saboterar den.

Avslutningsvis, ett stort tack till bl.a. Monica Sjödin, Nils Bacos, JFB och många fler som bidragit till sammanställningen av tips på denna sida. 🙏

Förslag på nästa steg

Om du vill gå ännu djupare i pensionen rekommenderar jag följande sidor:

• Löneväxling: allt du behöver veta
• Pension för dig som är företagare
• Tumregler för pensionen
• Överskattat med eget sparande till pensionen

De här två graferna är kanske inte jätteviktiga, men de är roliga. 🙈

• Premiepension: så mycket har andra
• Inkomstpension: så mycket har andra
• Premiepensionen: de lata och passiva är vinnarna

Självklart har vi även flera fördjupningsavsnitt om pension:

• Pensionsmyndigheten: tumregler för pension
• Om pension i allmänhet och tjänstepension i synnerhet
• Om pension, vanliga misstag och risknedtrappning
• Löneväxla eller inte?
• Pensionstips för företagare – säkra framtiden
• Hur mycket pengar behövs för att gå i pension?
• Intervju med AP7 som förvaltar 5 miljoner svenskars pension
• Mer om pension – särskilt om uttag och företagande

Jag kan även rekommendera två böcker om pension av Nils Bacos (40 års erfarenhet i branschen) som var med i ett supportavsnitt: ”Planera pensionsuttagen rätt” och ”Bli inte blåst på pensionen” sammantaget den mest djuplodande genomgång vi sett av regelverken kring pension.