Pensionstips för företagare – säkra framtiden

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Det här ska vi prata om idag
2. Varmt välkommen till Rika Tillsammans
3. En viktig brasklapp om risk
4. Monica Sjödin från Pensionsguiden
5. Pensionspussel i 3D
6. En reality check om företagares ekonomi
7. Steg ett och två: lön och utdelning
8. Fyra sätt att ha pension som företagare
9. Att kofota in tjänstepensionen
10. Låsta pengar: nackdel eller fördel?
11. Företagande utan livlinor
12. Misstaget med låg lön och utdelning
13. Att köpa ikapp tjänstepensionen
14. Funkar engångsbeloppet för anställda?
15. Tänk pengar, inte pension
16. Periodiseringsfonder inför pension
17. Hur periodiseringsfonderna funkar
18. Periodisering som pensionsverktyg
19. Spara i bolaget: KF eller depå
20. Fållor och kvittning
21. Två sorters redovisningskonsulter
22. Sammanfattning: planera i förväg
23. Att jobba parallellt i pensionen
24. Jobbskatteavdrag och progressiv skatt
25. Tjänstepensionens brist på flexibilitet
26. "Fejkvuxenpoäng"
27. Att behålla försäkringsmomentet
28. Det rationella alternativet
29. Vad är direktpension?
30. Den juridiska konstruktionen
31. Invändningar mot direktpension
32. Den största invändningen: att rädda bolaget
33. Pengarna tas ut när barnen behöver bostad
34. Den bästa diskussionen om direktpension
35. Sidotips: separera verksamhet och kapital
36. Sidotips: HD-dom om pension vid skilsmässa
37. Sluta tänka pension, börja tänka pengar
38. Att inte bränna utdelningen
39. Målet: få ut pengarna till privata fickan
40. Pensionsbollning för företagare
41. 5:25-regeln och att lägga bolaget i träda
42. Var trädan så smart?
43. Exemplet med verkstadslokalen
44. Spara pengar och LEI-kod
45. Enskild firma kontra aktiebolag
46. Sänkt aktiekapital gör aktiebolaget enklare
47. Avrundning och länkar
48. Tack för att du utmanar

Det här ska vi prata om idag

Jan: Välkommen till Rika Tillsammans. Det här är dagens avsnitt: sätt att ta ut pengar från bolaget. Vi pratar om prioritetsordningen, de olika sätten att flytta pengar från bolagets kassa till sin privata ficka. Det vill säga att ta ut lön. Vi pratar om att maxa K10:an och att maxa utdelningsutrymmet, naturligtvis om man har möjlighet. Vi pratar om: ska man sedan göra olika typer av pensionsavsättningar? Vilka sätt ska man göra dem på? Hur matchar man en vanlig pension, som om man hade varit anställd? Och andra saker att tänka på, olika sätt att spara i bolaget.

Caroline: Ja, men vi kommer också prata om det här med direktpension kontra tjänstepension kontra att spara i bolaget. Det vill säga olika för- och nackdelar.

Jan: Vi kommer framför allt också landa i att inte komplicera till det och att ge sig självt. Att ha företag är att ha ett större möjlighetsutrymme. Vi kommer prata om hur man kan maxa alternativen så att man har en så stor spelplan som möjligt när man börjar närma sig pensionen, för att göra det rätt för sig. Och lite ointuitiva tips, där kommer vi ta några sådana. Som företagare älskar man ju alla sådana här specialare. Vi kommer prata om att till exempel använda periodiseringsfonder ett par år innan. Vi kommer in på att det här kanske, som jag hade tänkt på innan, att lägga bolaget i träda. Det är kanske inte supersmart. Och vi kommer in på massor av andra tips.

Varmt välkommen till Rika Tillsammans

Jan: Varmt välkommen till Rika Tillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Varmt välkommen till avsnitt 318, som är ett litet bonusavsnitt den här veckan. Det är också ett samarbete och reklam för Pensionsguiden, eller då Monica Sjödin som hänger mycket i vår community. I samband med det här avsnittet släppte vi också ett vanligt avsnitt, som handlar om pension för dig som jobbar på ett vanligt företag, är anställd och inte har företag. Har du inte lyssnat på det avsnittet rekommenderar jag att lyssna på det först innan du lyssnar på det här.

Caroline, du sa ju att förra avsnittet var lite nördigt. Det här är nördigt gånger två. För här blir det ju så att både jag och Monica, och du också, är ju företagare. Och är det något företagare älskar, så är det att nörda.

Caroline: Ja, jag vet inte om alla företagare älskar att nörda i sin ekonomi. Det tror jag inte. Men det kan vara ett tillfälle nu i alla fall att få veta lite mer om hur man kan jobba med sin pension i företaget.

Jan: Ja, men precis. Och som vi kommer in på, det finns så många olika sätt. Så det här är inte på något sätt att vi har ambitionen att ge något totalt slutgiltigt svar, utan se det som de olika alternativen som finns. Sen brukar jag rekommendera Monicas, hon har en sådan här pension för företagare, så man kan antingen anlita henne eller gå en sådan, hon kommer ha en kurs under hösten 2023 som handlar om pension för företagare. Och där får du gärna, det är det som är samarbetet i det här avsnittet, om du tycker att det låter intressant, ta kontakt med henne. Säg gärna att du kommer från Rika Tillsammans, eller använd vår sponsrade länk.

En viktig brasklapp om risk

Caroline: Snyggt. Eftersom det handlar om pension, sparande och investeringar, och vi kommer in på det här med direktpension, vill jag också verkligen betona att det är en risk med allt investerande. Man kan förlora hela eller delar av sitt kapital. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. Och att verkligen ta hjälp av professionella rådgivare, för det kan vara någonting som just i din situation gör att de här generella reglerna som vi pratar om inte gäller.

Jan: Snyggt. Jag tänker att vi inte behöver göra det svårare än så här, utan vi släpper på Monica och så ses vi i forumet. För vi kommer sammanfatta och länka till många av de diskussionerna vi har i forumet. Vi har ju, just till exempel kring direktpension, över 100 inlägg, en diskussion bland andra företagare. Sen kanske en diskussion som man inte har på ett annat ställe. Men nu ska vi vara tysta. Här kommer Monica.

Monica Sjödin från Pensionsguiden

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Monica Sjödin. Du är ju en aktiv medlem i vår community. Du är fantastiskt duktig på pension, som har varit ett intresse som växte till att nästan vara det du gör till huvudsak nu, via Pensionsguiden. Det är ju en hemsida, pensionsguiden.nu. Det är en Facebookgrupp, du håller utbildningar, du ger individuella pensionssammanställningar där man kan titta och få ett bollplank och få hjälp med det här pensionsuttagspusslet och sådant som vi pratade om i ett anslutande avsnitt. Och framför allt också, som är relevant för det här avsnittet, är ju att du är företagare och har ett eget bolag, jobbar i it-branschen sedan många år tillbaka. Så varmt välkommen.

Monica: Tackar, tackar.

Jan: Jag tänker att nu ska vi prata om, alltså det här kommer vara lite nördigt, lite roligt. Det gäller en väldigt liten andel av den svenska befolkningen. Vi kommer prata om pension för företagare. Men som du också sa, de är desto mer intresserade.

Monica: Ja, det är absolut. Och så viktigt är det ju, att man får koll på det som företagare.

Jan: Ja, och lite min fördom är ju så här, för dig som lyssnar och inte har företag: du kan ändå lyssna på det här, jag tror det kan bli ganska roligt, men lyssna hellre på det andra avsnittet som vi gjorde med Monica, som är publicerat samtidigt. För där går vi igenom pension för när man är anställd. Men det är också många som funderar på att starta företag, och då är det bra att höra det här också.

Pensionspussel i 3D

Monica: Ja, och framför allt, du beskrev det som att man kan lägga pensionspussel som vanlig person med vanligt jobb. Här blir det ju nästan 3D-schack. Man lägger på ytterligare ett lager med företagets alla möjligheter. Och det här att man kan vara, ibland kan man vara företagare, ibland kan man vara anställd, och ibland kan man vara ägare. Så där finns en helt, där kommer ju både en och två extra spelplaner. Kan man säga det så?

Jan: Ja. Så här ska det vara väldigt viktigt för dig som lyssnar, här är ett tillfälle, ett, att ta ett personligt möte, men två också att titta på några av sammanställningarna på forumet. För jag ska säga, till exempel, vi hade Daniel N. på forumet. Vi hade en tråd med så här 100 inlägg. Han var så här, okej, jag ska försöka sammanfatta det. Och då börjar han: tjänstepension, direktpension KF, direktpension AF, spara i bolaget KF, spara i bolaget AF, spara i bolaget vanligt. Alltså, där är en mycket högre komplexitet. Så jag har ingen ambition att vi på 60 minuter här ska ge något svar, eller hur, Monica? Utan se det mer som att det här är en diskussion företagare emellan, och att ge dig några saker som du kanske inte hade tänkt på, att nysta vidare i. Så det är inte så mycket få svar på avsnittet, tänker jag.

En reality check om företagares ekonomi

Monica: Men jag måste ta ett litet sidospår. Pensionsmyndigheten har gjort en undersökning om pension för företagare. Visste du det? Har du sett den? Den kommer varje år, den rapporten.

Jan: Okej, jag var så nöjd att jag hittade den. Men också för att få lite reality check. För jag tror också att ibland tänker man så här, alla har företag och alla som har företag tjänar jättemycket. Och då är det så här: nej, 12 procent av alla företagare tar ut en lön över 46 000. 59 procent tar ut mindre än 46 000 i månaden. 17 procent av alla företag, alltså var femte företagare, tar inte ut någon lön alls. Och nio av tio företagare har varit anställda.

Monica: Ja.

Jan: Och det är bara hälften av alla företagare som har varit företagare i tio år. Så det är lite reality check kring det där. Men jag tänker, vi börjar i steget så här. Uttag, alltså företagarens eviga fråga, som många företagare har tänkt på. Det är ju så här, hur får jag ut pengar från bolagets ficka till min privata ficka? Det är väl sporten alla företagare ägnar sig åt. Och så har man Skatteverket på andra sidan.

Monica: Borde ägna sig åt i alla fall.

Jan: Ja, kanske. Bra. Så hur, om du ska måla med den breda penseln, hur tycker du att man ska göra?

Steg ett och två: lön och utdelning

Jan: Så kan jag tänka, för att få ut pengar i företaget? Vad är ordningen?

Monica: Jag brukar säga så här, börja med att ta ut så mycket lön som möjligt. Det är steg ett, tycker jag.

Jan: Okej, vi ser redan här Monica grimasera.

Monica: Okej, då säger jag så här. Så här brukar jag tänka, jag har gärna fel och jag blir gärna utmanad. Men man ska försöka sikta på att ha en så hög lön som möjligt upp till typ 50 000, i statlig inkomstskatt.

Jan: Det var skillnaden?

Monica: Ja. Inte så hög lön som möjligt.

Jan: Nej, okej.

Monica: Bra, jag var otydlig. Runt 50 000, så maximeras avsättningen till pension. Så som vi pratade om innan i förra avsnittet, 18,5 procent. Men så var det bara 93 procent av det där. Men då får du maximal avsättning till pension. Du får maximal avsättning till SGI, Försäkringskassan etcetera. Och sen steg nummer två, maximal utdelning enligt din K10. Så ta ut, rensa den här K10:an. Det är K10 för någon som är så här, det är en blankett som man fyller i till Skatteverket, hur stor mängd pengar kan du ta ut till lågbeskattad kapitalinkomst i stället för inkomst av lön. Och sen kommer, där kommer det tvista de lärde. Vad kommer i nästa steg? Ska man göra avsättningar till pension? Ska man spara i företaget etcetera? Men här, än så länge, brukar jag uppleva att de flesta är ganska överens.

Jan: Ja, vi är överens.

Monica: Vi är överens.

Jan: Bra.

Fyra sätt att ha pension som företagare

Jan: Och om jag också fattat det rätt, så finns det fyra sätt som en företagare kan ha pension på. Man kan ha tjänstepension, precis som en vanlig anställd. Jag kan ha ingen tjänstepension och göra avdrag privat, något som man också kan göra som anställd om man är på en arbetsplats utan tjänstepension. Sen kan man spara i företaget, och man kan ha något som kallas för direktpension. Håller du med där också?

Monica: Ja, det är väl lite grader i det. Jag kan väl tycka att det är mer intressant att inte bry sig om begreppet pension, då hamnar man i det här tjänstepension- och direktpensionsträsket.

Jan: Ja, berätta. Hur tänker du?

Monica: Nej, men liksom, hur kan företagets pengar, hur kan jag använda dem för att få ett drägligt liv som pensionär? Det spelar väl ingen roll, för om jag i stället har utdelning varje år, så kan det fortfarande vara min pension. Jag behöver inte ha satt något epitet på det.

Att kofota in tjänstepensionen

Jan: Alltså, det här är jätteroligt. För jag, du vet, jag är ju så här riskavers, det kommer gå åt helvete. Så jag har ju kört, jag brukar säga så här att innan den där utdelningen, så brukar jag ibland kofota in att, ja men som företagare ska du tjäna minst lika mycket och jobba mindre än motsvarande roll som du är anställd. Så då brukar jag säga att någon slags hygienfaktor är ju att man ska kofota in de där fyra och en halv procenten tjänstepension. Men då tycker du så här, nej men det behöver man inte göra.

Monica: Nej.

Jan: Nej.

Monica: Nej, men alltså om du tar en lågbeskattad utdelning, som är ungefär 200 000 nu, och så betalar du, på schablon.

Jan: Det är den här klassiska 3:12.

Monica: Då får du ut 160 000. Det är en pensionsinsättning, skattad och klar, 160 000 per år. Alltså, vad gör man med de pengarna då? Sätter på ett ISK, privat. Så kan jag väl döpa det till The Golden Years, pensionspengar, money eller vad jag nu vill. Alltså, vem får en pensionsavsättning på 160 000 per år, liksom?

Jan: Ja.

Monica: Nu får du tömma din kopp, Jan, allt som du har lärt dig.

Jan: Ja, men jag fattar det. Jag fattar det så här, rationellt så håller jag med dig. Emotionellt så blir jag så här, ja men då kan man använda de pengarna till någonting.

Monica: Ja, men vad, Jan?

Jan: Tesla. Nej, men nej, men jag fattar det. Och jag är alltid, jag brukar alltid säga att man ska sträva efter ett så stort möjlighetsutrymme som möjligt. Och sparar du pengarna själv privat, ja då tar du ingen spekulation i skatt. För allt pensionssparande är ju de facto en spekulation i framtida skatt. Det kommer vi inte undan.

Låsta pengar: nackdel eller fördel?

Jan: Men samtidigt tycker jag ibland att det som många argumenterar som en stor nackdel i pensionssparandet är att pengarna är låsta, du kommer inte åt dem. Och det är din fördel.

Monica: Ja, jag kan ibland tycka det. Det är ju många företagare som, även om man vet att tjänstepension inte är det bästa rationella ekonomiska alternativet, så kan det trygghetsmässigt vara det.

Jan: Ja, emotionellt kan det vara det. Och det att vi, speciellt de, som vi säger, så många kommer ju från en historik att vara anställd. Och då är man fostrad i att ha tjänstepension. Ska man ha. Och då spelar det inte så stor roll om det inte är den smartaste lösningen.

Monica: Och är det så att det är det som makes you tick, ja men gör det då.

Jan: Ja.

Monica: Ja, men precis.

Företagande utan livlinor

Jan: Det är ju det som egentligen, jag brukar ibland tänka så här, företagande, det är ju egentligen att vara ute på spelplan utan massa livlinor. Och här kan du, alltså som anställd, är du på en kollektivavtalsansluten arbetsplats, som vi pratade om i hela förra avsnittet, det är superbra, så har du en livlina. Men du kan inte koppla bort den livlinan. Men som företagare kan du koppla bort livlinan, och säga så här, no tjänstepension for me. Men då behöver man vara ansvarig i andra änden, och hantera då de, okej men jag tar utdelning i stället, jag lägger det här på mitt ISK. Och sen ha disciplinen att inte —

Monica: Vara där och röra dem, ja.

Jan: Problemet blir ju för dem som inte tjänar upp till 600 000, som inte har maxat den allmänna pensionen och inte kan ta en utdelning. Eller väljer att ta en lägre lön och ta utdelning, vilket gör att man då missar allmän pension i stället.

Misstaget med låg lön och utdelning

Monica: Men du, vet du vad? Det där är en intressant grej. För det är också så här, alltså det här löser, du vet, så dumt när man inser det, för då är det självklart. Men där är det många som tänker så här, jag ska ta ut lägre lön och så tar jag utdelning. Men Pensionsmyndigheten, som kommer från pensionsperspektivet, de skriver ju rakt ut att det är dumt.

Jan: Ja, det är det ju. För då får du ju inte avsättning, de här 18 procenten, på din pensionsgrundande inkomst. Sa jag rätt nu?

Monica: Ja.

Jan: Men är det så pass hårt att vi skulle säga så här, ta inte ut utdelning innan du når upp till statlig brytgräns?

Monica: Ja, men jag skulle lägga till spara privat. För det värsta är ju om du har de här som inte tar ut någon lön eller tar ut en låg lön och inte har några pengar till någon utdelning. De har ju bara den allmänna pensionen sen. Så där är det ju antingen spara privat i ett ISK eller en KF, eller göra avdrag med pensionsavsättning. För om du sparar privat i en IPS eller en privat pensionsförsäkring, så får du ju då avdrag på skatten. Men du behåller din pensionsgrundande inkomst.

Jan: Ja. Men där är det också, där läste jag någon sådan här specialregel. Att det där avdraget, som om du hade liksom haft tjänstepension i privat, då får du inte ha gjort någon tjänstepensionsinbetalning de senaste tolv månaderna.

Monica: Nej.

Jan: Eller kalenderår eller något sådant. Det är tolv månader eller något sådant. Men det där är ju då relevant. För om jag fattade rätt där, har du då jobbat tre månader, så har du liksom bränt, du har smittat de resterande månaderna för att ta ut tjänstepension. Det kan vara bra att veta.

Att köpa ikapp tjänstepensionen

Jan: Du, en annan grej, så är vi ändå inne på de här specialreglerna kring tjänstepension. Det var någonting som jag lärde mig förra året. Och det var att man kan göra en extra inbetalning till, om man har haft låg tjänstepension. Till exempel, företaget har inte gått så himla bra under antal år, men nu går företaget bra. Så kan man göra en ganska stor engångsavsättning. Alltså, köpa ikapp. Kan du säga någonting mer om det?

Monica: Man räknar ut vad man skulle ha fått om man hade haft ett vanligt avtal, typ, och vad som är rimligt. Och så får man betala in. För normalt sett har du ju begränsningar, att du får sätta av 35 procent, upp till tio prisbasbelopp. Så 35 procent av din lön kan du sätta av i tjänstepension, avdragsgill, som är förmånligt. Men då är det upp till, ja, precis, vad sa vi, 500 000. Tio prisbasbelopp. Men om du gör den här engångs, komma ikapp-betalningen, så kan det bli mycket större belopp än det där.

Jan: Och jag vet ju att det där, jag har ju min tjänstepension, eller vi har vår tjänstepension på Avanza. Och jag bad ju, för Caroline har ju både doktorerat, och vi hade inte så fett ett tag, så du hade inte en bra tjänstepension. Och du vet, då kom, och då fick man skicka in massor av underlag. Hur mycket har du tjänat under de perioderna, och sen får du tillbaka från Avanza en Excel-fil. Och du vet, jag höll på att trilla av stolen, för det var så här, ja, ni kan betala in så här 700 000 om ni vill. Och det var utöver, utöver de där 500 000 som man har det året. Så jag var så här, alltså jag är ledsen, men jag har inte 1,2 miljoner. Sorry, Caroline, du fick inte 1,2 miljoner. Så jag var så här, ja, men vi väntar med det där till någon gång i framtiden. Så det kan vara bra att veta.

Funkar engångsbeloppet för anställda?

Jan: Funkar det där egentligen för om man är en vanlig anställd också? Att göra ett engångsbelopp?

Monica: Ja. Men säg så att jag, jag jobbar, vi har en kompis, Kajsa, så hon har jobbat i logistikbranschen, och sen var hon så här, nej, jag vill bli läkare, så gjorde hon 13 högskoleprov och kom in på läkarlinjen, typ en av de bästa på läkarlinjen. Om hon nu blir läkare, då kan hon få mycket högre lön och mycket större ersättning. Kan hon då få, som anställd läkare, det hon skulle kunna få för de åren hon jobbar som logistikansvarig?

Jan: Vem skulle betala den? Om hon själv skulle göra det, till exempel.

Monica: Nej, det har jag svårt att tro. För då har hon ju en tjänstepension från arbetsgivaren, och då default går det ju inte att göra någon privatavdrag. Hon får själv spara, vilket hon kommer kunna med tanke på den lönen som hon kan få någonstans ute på landsbygden.

Jan: Jag har sett de trådarna. Vill man ha dåligt självförtroende i att tjäna pengar, gå in i någon av läkartrådarna på forumet.

Monica: Vadå, tänker du? Man har dåligt självförtroende?

Jan: Om man tycker att man har en bra lön, så gå in i en av läkartrådarna på forumet, så kan man inse, så kan man få dåligt självförtroende i att man har låg lön.

Monica: Bra.

Tänk pengar, inte pension

Jan: Men om vi ska, vi tar tillbaka din take. Din take är egentligen så här, tänk inte så mycket tjänstepension, direktpension, utan ställ dig frågan: hur kan jag använda pengarna i företaget till min pension så effektivt som möjligt? Och då kan svaret vara lite de här ointuitiva. Men jag tar utdelning och sen så investerar jag dem privat och sen så har jag dem själv sparade till min pension.

Monica: Ja, eller tar lön sen.

Jan: Ja.

Monica: Det är ju också ett alternativ. För det som är väldigt, väldigt lönsamt —

Periodiseringsfonder inför pension

Jan: Ja, för det kan man också, det tror jag att det var du som gav mig det tipset. För som företagare har man ju också det som kallas för periodiseringsfonder, som egentligen är till för att balansera resultat mellan år. Och då kan man ha så här fem års, sätta av, man kan rulla dem i fem år. Och där har jag alltid varit negativ. För både du och jag driver en liten konsultfirma. Vi är ju våra största kostnader. Och då är det så här, jag ser inget scenario där mitt företag kommer att gå back, och då har jag skippat periodiseringsfonderna helt och hållet. Och jag tror att det är ganska många som resonerar på det sättet. Men då var du så här, men Jan, du vet, periodiseringsfonder innan pension. Kan du inte berätta det resonemanget?

Monica: Ja, nej men rent krasst tycker jag periodiseringsfonder är bra. Det är ju sex års kredit till att använda, om man vill investera i låg risk eller någonting annat. Om man bortser från det, och då får det bara så här —

Jan: Ont. Speckelspel, ja det var så här, nu blir jag den där huvudet-exploderar-emojin.

Monica: Nej men alltså om du har —

Jan: Förlåt, förlåt, vänta, vänta. Du vet att vi har en kompis som han investerar momspengar, det är för mig next level shit. Jag ska ju inte betala in dem på åtta månader, så jag sätter in dem i ny teknik-fond.

Monica: Ja, det är lite värre.

Jan: Och sen kom han så här, ja du har gått upp 50 procent, och sen kom han tre år senare och bara så här, ja du vet, jag förlorade hälften av momspengarna.

Monica: Ja, men jag sätter in dem på sparkonto faktiskt. Varje månad får jag över mina momspengar.

Jan: Är räntan högre än den du betalar för till staten? För du betalar ju en ränta för de där periodiseringsfonderna. Tjänar du på det, eller är det bara typ en kitt?

Monica: Jo men jag tjänar lite på det.

Jan: Ja, ja. Coolt.

Hur periodiseringsfonderna funkar

Jan: Men periodiseringsfonderna, vi pratade om dem, så jag vet inte om jag fattar det riktigt. 25 procent av vinsten, i stället för att skatta för hela årets vinst, så får jag ta bort 25 procent och så får jag lägga dem i en låtsaspåse i sex år. Så då betalar jag bara skatt för de här 75 procenten som är kvar. Och sen, säg att det här vore då år när jag är pensionär, då kan jag betala ut lönekostnader för de här pengarna i stället. Från påsen?

Monica: Jag har inte betalat bolagsskatt på de pengarna.

Jan: Så det är en viss skatt på dem ändå?

Monica: Nej.

Jan: Då är de obeskattade.

Monica: Så att man undantar dem från skatt.

Jan: Och så säger vi att de vill jag då använda till att ta ut lön. Fast jag kanske inte har någon inkomst sen.

Monica: Mm.

Jan: Och då känner jag ju, nya pensionspengar. Och är jag dessutom över 67, så är ju arbetsgivaravgifterna, normalt sett är ju de 31 procent ungefär, men när du har blivit sådär gammal, då är det bara pensionsavgiften på 10,21 procent.

Monica: Men blir det inte någon sådan här bisarr grej, att du får ändå full avsättning?

Jan: Ja, du har negativ skatt. Det är asbra. Vänta här nu. Det är bara skatt på dem?

Monica: Nej, inkomstskatten när du betalar ut. Säg att du har 100 kronor som du har skjutit upp. Och så säger du så här, nu tar vi ut dem som lön. Så då betalar du 10 kronor i arbetsgivaravgift i stället för 30. Så då har du 90 kronor i bruttolön. Och sen har du det förhöjda grundavdraget, för att du är så pass gammal. Och då är skatten ungefär 8 procent på den här hundralappen. Det gör att du får ut 83 kronor, 82 kronor. Och utav dem så tjänar du, på de där 90 kronorna som du hade från början, tjänar du 18,5 procent i pension. Tjänar du in nya pengar.

Jan: Så jag betalar 8 procent i skatt. Men jag får tillbaka de här 17,21 i pensionsinsättning.

Monica: Ja, precis.

Jan: Ja, det blir minus.

Monica: Ja, så för varje krona.

Jan: Så där är det ju bättre.

Monica: Och har du en tjänstepension, sorry, det är 24,26 procent i sociala avgifter, eller särskild löneskatt oavsett. Du har inte den här möjligheten att spela med utdelning eller lön eller någonting annat.

Periodisering som pensionsverktyg

Jan: Så man kan sammanfatta så här. Periodisering är egentligen ett sätt att flytta omsättning mellan år.

Monica: Det är ju det.

Jan: Tanken är egentligen att om du har ett jättebra år och sen har du ett dåligt år, så kan du balansera ut. Det var ju det periodiseringsfonder är till för. Men det här är ju bara ett svincoolt sätt att använda det för pension. Jag hade inte tänkt ut det i förväg.

Monica: Så här kan man väl säga, jag brukar säga att om man planerar att gå i pension om fem eller sex år, ja, men då är det så här, börja maxa de här periodiseringsfonderna. Du har sex år innan. Du kan inte komma på det samma år. Och då även avsättning kanske i en depå. För då har du ju skattefria pengar där också, som du också kan använda till lön.

Jan: Ja, men det kan vi också säga. För det är också en klassisk fråga. Det bara kommer nytt hela tiden. Det här är ju så här faktalärande. Man får se eller lyssna på det här avsnittet två gånger, eller läsa i trådarna. Skriva samtidigt.

Monica: Fast det här är ju så sjukt lönsamt om man nyttjar det på rätt sätt.

Jan: Exakt.

Monica: Man kan tjäna mycket pengar på att göra det här rätt.

Jan: Det är ju därför folk är så —

Monica: Företagare är lite överintresserade av det här.

Spara i bolaget: KF eller depå

Jan: Men då kan man spara i företag på två sätt. Man kan spara i en kapitalförsäkring, eller så kan man spara i en aktie- och fonddepå. Och kapitalförsäkring för företag funkar ungefär på samma sätt som en privatperson. De är ofta bara lite dyrare. Och då betyder det att i stället för att betala de här, vad är det, 21 procent bolagsskatt på vinsten, på de pengarna som bolaget tjänar, så betalar du kapitalförsäkringsskatten. Det andra sättet är att säga så här, jag har pengarna i en aktie- och fonddepå, och då betalar jag, det är väl när jag säljer? När jag säljer så betalar jag då den här bolagsskatten på vinsten. Men det fina här är, de pengarna är ju oskattade, precis som periodiseringsfonden. Så då kan ju du göra det här spelet med låg lön.

Monica: Så tumregeln brukar alltid vara så här, det är alltid mycket bättre att ha en kapitalförsäkring än att ha det i en aktie- och fonddepå. Men inte som företag, och inte när du ska plocka ut det. För då kan du kvitta vinsten som du har gjort på dina fonder i din aktie- och fonddepå, kan du kvitta mot lönekostnaden. Så att där är fördelar att gärna ha en upparbetad vinst i de här fonderna.

Jan: Men det förutsätter ju att man har investerat kanske tio år innan och du inte har tagit och gjort något fondbyte eller någonting, utan du måste ha pengarna. Men för en sådan som mig, som gillar globala indexfonder och kan sitta i en fond i tio år, så är ju inte det ett problem. Risken är ju om någonting händer och det fondbolaget blir uppköpt, eller de slår ihop några fonder, så du måste tvångsrealisera den vinsten.

Monica: Ja, precis.

Fållor och kvittning

Jan: Och sen gäller det också att vara noga, för det är så att där är ju vissa sådana här fållor. Vissa saker får du kvitta mot varandra, men du får inte kvitta andra saker mot varandra. Till exempel, en grej som jag gjorde, ett fett misstag för något år sedan, det var så att jag hade onoterade pengar eller onoterade aktier som korsade. Och sen tänkte jag, ja men då kvittar jag då mot vinsten i företaget. Men nej, det gick inte, för då var det olika fållor.

Monica: Mitt tips är så här, ett, prata med en sådan som Monica, två, se till att ha en duktig redovisningskonsult, som kan det här, både på sina fem fingrar med periodiseringsfonder och hur man kan —

Jan: Redovisningskonsulter är överlag skeptiska till periodiseringsfonder, upplever jag.

Monica: Ja, det är de.

Två sorters redovisningskonsulter

Jan: Återigen, det kan vi också ha ett helt avsnitt om. Ett, blanda ihop redovisningskonsult och revisor, där revisorns uppgift är att intyga att bokföringen är korrekt, medan redovisningskonsulten gör själva jobbet. Och sen finns det ofta, brukar jag säga, lite taskigt, två typer av redovisningskonsulter. Alltså, det finns de som gör, ap-gör att det är vitt och kredit och gör att det är rätt, vilket är viktigt, för det är lagkrav på att det ska bli rätt. Men sen finns det också de som förklarar vad siffrorna gör och ger råd. Gör så här, tänk så här. Och de är lite mer sällsynta, som liksom fattar hur, vad är reglerna och hur kan jag röra mig på spelplanen?

Monica: Jag har en hel del redovisningsekonomer som kommer till mig, faktiskt, för att kunna utveckla sin egen verksamhet sen.

Jan: Ja, exakt. För det här är ju ett annat. Det här är så här, man ska liksom, ett, fatta företag, man ska fatta reglerna. Och sen ska man fatta, hur kan jag spela spelet innanför den här spelplanen? Och det är inte så vanligt att redovisningskonsulter gör det, för de är ju mer så här, okej, momsen ska vara i tid och deklarationer ska in i tid och skattekonto ska inte vara negativt. Som också behövs, så det är verkligen inget nego på det.

Sammanfattning: planera i förväg

Jan: Bra, så att om vi, för att sammanfatta vissa grejer, så periodiseringsfonder ett antal år innan pension, inte vara negativt till att ha kapital stående i aktie- och fonddepå, men för att man kan kvitta det mot kostnader i bolaget. Men att då måste, det är den upparbetade vinsten, så det bör man också börja planera ett par år i förväg.

Monica: Det är ju något som man kan dra igång kanske 10–20 år innan, om man vill. Så att man får liksom ticka på.

Jan: Ja, men exakt.

Att jobba parallellt i pensionen

Jan: Är det några grejer att tänka med jobb parallellt? Alltså, för jag upplever att man har ju mycket mer möjligheter där jämfört. Har du några tankar?

Monica: Nej, men alltså, kan man driva bolaget vidare och få en inkomst på, säg 150 000 om året eller någonting sådär. Alltså, jobba lite bara. Så får man ju då, säg att du har en inkomst på 120, och så skattar du 10 procent på det. Och så liksom 8 procent skatt.

Jan: Ja, men du får ju ut väldigt mycket.

Monica: Du kan ju få ut 10 i månaden nästan, eller 8–9 i månaden.

Jan: Och det här är när man är i pension som företagare?

Monica: Efter 67 års ålder.

Jan: Efter 67 års ålder.

Monica: Och även innan så är det ju bra att kunna utnyttja jobbskatteavdraget varje år.

Jan: Kan du säga någonting mer om jobbskatt? För det ska jag vara helt ärlig, jag kan inte riktigt.

Jobbskatteavdrag och progressiv skatt

Monica: Det var det här som vi fick under alliansen. Här vill man ju premiera de som arbetar. Och då blir skatten lägre på det. Och då blev ju de som är pensionärer upprörda, för då fick ju de högre skatt i jämförelse. Och då blev det då det här förhöjda grundavdraget för pensionärerna. Men då kan du ju kombinera det genom att du inledningsvis faktiskt jobbar, tar ut lön.

Jan: Skattemässigt, okej vi backar lite. Svenska skatten är ju progressiv, så den blir ju högre ju mer du tjänar. Så i stället för att ta ut 500 000 under ett år, så är det billigare för dig att ta ut det under två år med 250 000. För då får du jobbskatteavdrag båda åren.

Monica: Då får du ett högre, för det trappas av vid högre inkomster.

Jan: Det är sjukt lönsamt att kunna använda både din pension och ta ut lön. Att ta ut lön betyder ju inte att du arbetar. Det betyder att du tar ett sätt att lagligt ta ut pengar från bolaget till låg beskattning. Använda din utdelning och använda ditt privata sparande. Att kunna pussla det här optimalt är lönsamt. Det är många tusenlappar.

Monica: Det är många, många tusenlappar.

Tjänstepensionens brist på flexibilitet

Jan: Och jämför du din tjänstepension, jag är ledsen Johan, så har du inte den spelplanen. Du har satt igång en tjänstepensionsutbetalning och den ligger. Du har noll flexibilitet.

Monica: Vad tänker du nu igen?

Jan: Att jag har gjort fel i 20 år.

Monica: Nej, du har gjort efter bästa förmåga, efter det du kunde och visste.

Jan: Åh, tack. Nej, men det är roligt, för jag vet, det är andra i forumet, Ola Morin också, han var bara så här, Jan, sluta, bara sluta prata om att man ska ha tjänstepension som företagare. Jag fattar, jag har inte tänkt riktigt så långt, utan jag har ju varit så här, man ska vara duktig och man ska ha en tjänstepension. Och så känns det ju bra när man loggar in på Min pension, och så står det liksom så här, tjänstepension. Det är bra, duktiga tjänstepensioner. Det är massor.

Monica: Ja, men det är fejkpoäng.

Jan: Nej!

"Fejkvuxenpoäng"

Monica: Men gud, det kommer vara det här avsnittets citat. Jan, det är fejkvuxenpoäng.

Det är fejkvuxenpoäng.

Jan: Ja, men du har rätt. Du har rätt. Jag skulle knappt våga erkänna hur mycket vi sätter av till pension. Vissa år har jag ju maxat de där 35 procenten.

Monica: Okej, men nu kommer vi att göra, fortsätta —

Jan: Nej, men vi kommer väl inte fortsätta med det, eller?

Monica: Senare diskussion.

Jan: Nej, men hur mycket förlorar vi på att göra så? Vi förlorar jättemycket flexibilitet.

Monica: Flexibilitet, okej.

Jan: Nej, du förlorar mycket pengar på det, tycker jag.

Monica: Ja. Men Jan, det är ju no shame, no blame. Det finns inget sånt, utan det är mer att man nyktert behöver titta på det, så okej, men vad kan vi göra nu då?

Att behålla försäkringsmomentet

Jan: Men bra, men om vi tar det så här. Så om jag skulle sluta, okej, det som försvinner är till exempel premiebefrielsen, så där försvinner ju försäkringsmomentet.

Monica: Många, vet jag, behåller mot att rensa, och så sätter man in minimibeloppet, 500 kronor. Så har du kvar försäkringarna.

Jan: Okej, ja. Och det var ju skönt.

Monica: Ja.

Jan: Nej, men du vet, jag har ju, okej, vi fortsätter nu på den här linjen. Jag har ju mina nattsvarta scenarier. Jag tror, just nu sätter vi av till Caroline, jag tror 8 000, 9 000 i månaden. Och så har jag varit så här, ja men du vet, om något händer, så fortsätter ju de 9 000 i månaden till 65. Men jag hör ju mig själv hur dum jag låter. Vi bara fortsätter. Vi skulle prata om, vad kan man göra annorlunda nu då? Och då kommer Monica och säger, ja då kan du sätta av 500 kronor i månaden i stället. Så har du kvar försäkringen.

Det rationella alternativet

Jan: Ja, alltså tricket är egentligen vad jag borde göra. Det rationella att göra är att dra ner Avanza till 500 kronor i månaden. Och sen flytta de pengarna till en Lysa-depå, KF, där får man ju se. Eller Lysa AF och sen egentligen bara kalla den för pension. Inte Lysa AF, för de gör fondbyten och då blir det beskattning.

Monica: Jag funderar på vad du pratar om nu.

Jan: AF, aktiefond. KF, kapitalförsäkring.

Monica: Precis. Så vi sätter, i stället för att vi betalar ut de pengarna till din tjänstepension, så gör vi, då kommer man in på det som då börjar likna en direktpension i företaget. Att man sätter, okej vi sparar de här pengarna i företaget till dig i en depå.

Jan: Du får också, du sparar inte själv?

Monica: Nej, jag sparar inte lika mycket till mig själv. Eftersom jag har högre tjänstepension än du. Så vi har gjort sådant val att vi lägger av mer pengar till dig än till mig. Men det rationella där är ju att sluta med det och ha dem så att bolaget sen har flexibilitet att antingen ta ut det som utdelning eller lön eller någonting annat.

Jan: Men ställer du dig då i direktpensionslägret?

Monica: Så länge du inte tar ut det som tjänstepension. Så länge du inte tar ut det som pension, så är det helt okej.

Vad är direktpension?

Jan: Vad är nu direktpension? Nu ska jag försöka förklara det, så får du rätta mig om jag har fel. Men direktpension är egentligen så att man gör det du och jag säger här nu. Vi slutar lägga in pengarna i en tjänstepension. Men då hade jag ju som företagare kunnat säga, gud vad skönt, jag behöver inte betala till den här Caroline, utan nu får företaget mer pengar. Men det vill ju inte du, utan du vill fortfarande att de pengarna ska vara allokerade till dig. Så då kan man liksom mejsla ut i företaget juridiskt, genom att skriva ett antal avtal, så säger man så här, okej, de här pengarna i bolaget är Carolines. Och då gör man det med ett juridiskt avtal, och det ska pantsättas, och det finns företag som gör det, och det kostar 10–20 000 kronor, ish, att få de avtalen på plats. Och då är tanken, för om företaget går i konkurs, alltså om jag plötsligt skulle gå bananas, så vill ju inte du att de här pengarna ska försvinna. Så då är de skyddade i en konkurs. Vad de däremot inte är skyddade mot, är ju att jag hade kunnat lösa upp dem och sen använda pengarna. Så det här är direktpension. För mig är det så här, det gör man ju typ bara i ett bolag som man kontrollerar själv. Kan man säga så?

Den juridiska konstruktionen

Monica: Så då är vi inne på att, ett, det är ett juridiskt avgränsat område, ofta en depå eller en kapitalförsäkring. Kapitalförsäkringen kan ju bolaget, alltså Avanza eller Nordnet till exempel, hjälpa till med den här juridiska biten, och då är det ju inte alls samma kostnader.

Jan: Nej, precis. Så det är en juridisk konstruktion, för man behöver hjälp med den. Man kan göra det av Avanza och Nordnet, man kan göra det, och det finns andra bolag som hjälper till med det. Och då kan man sen i framtiden lösa upp den här grejen och få pengarna i bolaget och kunna använda dem just då på det sättet. Att till exempel ta lön eller utdelning eller betala telefonräkningen eller vad det är. Har jag förklarat det rätt?

Monica: Men väljer man då att göra det som pension i stället, då är det ju de här höga särskilda löneskatterna. Och då gör man det på utbetalt belopp i stället för inbetalt belopp.

Jan: Men hur blir det någon skillnad då? Alltså, jag fattar inte.

Monica: Nej, men om din tjänstepension sätter av 100 000 idag, och så ska du ta ut dem om tio år, och då är det värt det dubbla eller någonting. Då har du ju betalat 24 procent i särskild löneskatt på de här 100 000.

Jan: I tjänstepension?

Monica: Ja, i tjänstepension. Men hade det varit direktpension, så hade vi satt av 100 här. De är värda 200 här borta. Och då får du betala särskild löneskatt utifrån de här 200.

Jan: Jaha. Men om jag bara löser upp den, betalar jag löneskatten då?

Monica: Nej.

Jan: Nej.

Monica: Nej, utan det är just det här att om du säger att du ska ha det som pensionsutbetalning, som vissa gör då, det är då det är bedrövligt dåligt.

Jan: Men jag kan väl bara säga att det är vanlig lön?

Monica: Ja, vanlig lön eller utdelning, inga problem.

Jan: Ja, exakt. Ja, men bra.

Invändningar mot direktpension

Jan: Det ska ändå vara några, jag ska ta några invändningar. För vi har en tråd på 100 inlägg om det här, direktpension, tjänstepension, spara i bolaget, i den tråden. Och jag tyckte ändå så här, det var Richard Nylund här, som kom med några invändningar. Han var så här, jag är inte negativ, men här är några saker att tänka på. Så här, ponera att du inte orkar driva bolaget och önskar lägga ner det efter tio år. Ska du hålla bolaget vid liv för att ta ut kapitalet effektivt? Det är ju en relevant fråga. Och så här, ja, beroende på hur mycket pengar så kan det vara relevant att hålla det vid liv för att det blir så lönsamt. Han skriver så här, bolaget nekas lån från banken för att göra investeringar om inte bolagets kapitaltillgångar används först. Det vet jag faktiskt inte, så det kan inte jag uttala mig om.

Monica: Nej, jag tror också. Det kan vara relevant.

Jan: Man går till banken och säger, jag vill ha lån. Och så säger banken så här, nej men du har ju en miljon i bolaget. Vi vill att du använder dem. Så säger han så här, nej men det är till mina pensionspengar. Det bryr vi oss inte om. Du har en miljon. Vi vill inte sitta med risken själva. Du får gå in. Det är rätt vettigt.

Monica: Men då måste ju de pengarna vara uppmärkta på något vis.

Jan: Men det bryr sig inte banken om då. För de tittar så här, de pengarna finns ju. Du kan ju använda dem. Jag menar, för som företag, hela poängen —

Monica: Ja, jag förstår. Men om de är uppmärkta och ligger i någon slags konstruktion.

Jan: Ja, men det spelar ingen roll för banken. Det låter ju helt sjukt. För de kan ju säga så här, nej men de är ju på bolagets balansräkning, så kan du ju plocka ut dem därifrån. Det är ju därför jag gillar tjänstepension. Ja, jag förstår det. Jag vill lägga mig ner, för jag känner det så. Det är så hjärndött liksom. Banken bryr sig inte om att jag kommer att bli —

Monica: Jag vet inte om det stämmer, det här.

Jan: Jag vet inte, men det kan vara så.

Den största invändningen: att rädda bolaget

Jan: Den här invändningen nu, det här tycker jag är den största. Faktiskt. Och då skrev han så här, bolaget går dåligt och du använder kapitalet för att rädda bolaget. Då kan eventuellt både din framtida inkomst och bolaget försvinna om bolagets resultat inte vänder. Och det här har jag ju sett så många gånger, alltså många företagare, ens företag är ju ens barn, och man gör allt för att rädda sitt barn. Och man betalar sina anställda före man betalar sig själv, etcetera. Och då kan liksom, nej men du vet så här, elpriserna går upp, som vi hade förra sommaren på bageriet, och man säger så här, shit du vet, vi kommer gå i konkurs. Ja men vi har 200 000 här. Vi kan använda de pengarna för att driva bolaget vidare. Men min upplevelse från många år i styrelse är ju så här, att man fattar ofta beslut, jobbiga beslut tar man för sent och man gör för lite. Och där hade det kanske varit bättre att stänga bolaget tre månader tidigare och ha de här 200 000. Men den risken tar man ju då. Den är ju relevant.

Monica: Den är superrelevant. Alltså, vilken verksamhet driver man, vilka risker har man? Och då är ju tjänstepension, eller att ha delat ut redan och sparat undan privat, ett bättre alternativ. För då är ju de pengarna, alltså det som inte finns i bolaget finns inte i bolaget.

Jan: Nej, precis. Så det här är ju, återigen, det här är egentligen inte så mycket en rationell invändning, utan det här är mycket mer en emotionell invändning. Att vi ofta i en stressad situation agerar inte rationellt.

Pengarna tas ut när barnen behöver bostad

Jan: Sen skriver han, jag har sett klienter ta ut pengarna när barnen behöver en bostad. Alltså, återigen, man tar ut pengar när man hjälper barn.

Monica: Ja, de finns ju där.

Jan: Ja, där. Och sen säger han också så här, en viktig tanke att kanske belysa är att 25 år är en mycket lång tid. Vad gjorde du för 25 år sedan? Trodde du att du skulle ha det livet du har idag? Så det är liksom så att, så där kommer ju, kan man säga det, frihet med ansvar.

Monica: Ja, och då kan man ju titta under kanske, ja men du är ju ung.

Jan: Ja.

Monica: För er kanske det är rimligt att ha tjänstepension mer nu.

Jan: Ja.

Monica: Medan jag, som är tio år äldre eller vad det nu blir, för mig är det mer rimligt att ta ut utdelningen.

Jan: Men jag tycker att ta ut utdelning borde ni göra i stället. Men då ska ni spara den och inte bränna den på något annat.

Monica: Ja.

Jan: Nej.

Monica: Ja, men precis. Annars är det ju bortkastat.

Jan: Ja. Mycket.

Den bästa diskussionen om direktpension

Jan: Ja men bra. Jag tycker ändå det här är den bästa diskussionen om direktpension som jag har hört. Alltså, för att det är —

Monica: Hur många har du hört?

Jan: Ja. Nej men ofta hamnar man i så här fundamentalistiska. Att det är liksom, de som är för, som älskar direktpension, älskar ju verkligen direktpension. Alltså, hur kan du ens ha övervägt tjänstepension? Och sen är det vissa som jag, som har varit så här, jag fattar inte grejen med direktpension. Men jag kan se både fördelar och nackdelar. Och den största fördelen kan man väl säga så här, direktpensionen ger en viss form av skydd och det ger rörelsefrihet. Det ger ett större möjlighetsutrymme. Eller har man som jag, som inte har några andra ägare och inte ser risker på samma sätt, så behöver inte jag ha direktpension, utan jag kan spara pengarna i bolaget utan den här pantförskrivningen eller utan direktpensionen.

Monica: Ja, exakt.

Sidotips: separera verksamhet och kapital

Jan: Bra. Där, vi tar två sidotips, som egentligen kanske inte är så mycket relaterat till pension. Men det här är ett tips som jag fick av våra jurister vid ett tillfälle. Och de sa så här, att om du driver ett bolag där det börjar ackumuleras kapital, och du samtidigt driver verksamhet också, som till exempel, jag har ju min Batman-karriär som it-konsult, men då vet man ju så här att it-system tenderar ibland att vara kritiska, och man kan ibland också fucka upp grejer. Och då kan ju kunden bli arg och så stämma en. Och då var deras tips att separera verksamhetsbolaget från det finansiella bolaget. Så att du har pengarna i ett bolag som äger verksamhetsbolaget. Så då har du inga pengar, min it-konsultbusiness har inga finansiella placeringar och direktpension. För man vill inte ta risken att bli stämd i det. Så det var ett tips.

Sidotips: HD-dom om pension vid skilsmässa

Jan: Det andra tipset, såg du att det kom en HD-dom här om pension för några månader sedan? Att är du företagare och har gjort avsättningen till tjänstepension, så ingår det vid skilsmässa i bodelning. Vilket det inte gör om man är anställd. Vilket jag, jag fattar inte riktigt rationalen.

Monica: Därför att du själv kan göra en 700 000 i avsättning, som du sa med din tilläggsgrej. För att ta bort det. Så de pengar du själv kan styra över anses därför kunna ingå i bodelningen.

Jan: Okej, och då gissar vi, då drabbar ju det förmodligen även en direktpension.

Monica: Ja.

Jan: Så att det där är ju en sådan här bra grej. Och där är ju hela bolaget egentligen inne i bodelningen, beroende på hur du har skrivit avtalet.

Monica: Ja, precis.

Jan: Så att det är en sådan här, för det tror jag att det är många som inte har tänkt på.

Sluta tänka pension, börja tänka pengar

Jan: Bra, är det några andra? Jag tror faktiskt att vi har tagit många av de här viktiga grejerna som jag har tänkt. Är det någonting mer du tänker, när du träffar företagare? Vad brukar vara misstag, eller vad brukar de —

Monica: Nej, men det är väl mer egentligen generellt att man har en tanke att det heter pension.

Jan: Ja, sluta tänka pension.

Monica: Ja, tänk pengar ut ur bolag. Hur kan jag få företagets pengar att jobba för mig? Och få ut dem till lägsta möjliga skatt. För många är så här, nej men jag kan inte ta ut lön när jag har fyllt 67. Jag jobbar ju inte då. Fast lön är inte samma sak som att du jobbar.

Jan: Det är också en sådan här mindfuck som man måste komma över som företagare. Att lön är ju bara sättet det heter när jag tar ut pengarna till bankkontot, att det bokförs på ett specifikt sätt. Det har ju inget med att göra om du fakturerar. Alltså du kan ju tjäna två miljoner ett år, ta ut en miljon i lön första året och ta ut den andra miljonen andra året.

Monica: Ja, men smart.

Jan: Det tror jag nog är en viktig grej att tänka på. Eller flera grejer.

Att inte bränna utdelningen

Monica: Nej, och sen är det att många är vana att bränna utdelningen. Det är mina lyxpengar, mina guldkantspengar jag tar ut. Det är många, när man pratar om att sluta spara tjänstepension, eller att fundera på att liksom, skulle du kunna sätta av utdelningen? Nej, men vi ska ju renovera huset och det är sommarstugan och det är båten och resan till Thailand liksom.

Jan: Ja. Okej, och då gör man inte de grejerna med de pengarna?

Monica: Jo, man gör ju det.

Jan: Ja, ja.

Monica: Men om man skulle skita i det då? Eller använda en del av dem till sin pension. Att inte ha guldkantspengar.

Jan: Ja, kanske använda en mycket liten del.

Monica: Ja, men säg att man tar hälften. Jag menar, om du satte av, hur mycket man satte av i tjänstepension innan, så var ju det oskattade pengar. Nu är det ju skattade pengar som du har fått ut.

Målet: få ut pengarna till privata fickan

Jan: Ja, och där kan man ju också säga, som egentligen när vi pratade i början, tanken är väl alltid, försök att få ut så mycket pengar till din privata ficka som möjligt. Det är därför vi pratar så här, upp till statlig inkomstskatt, det är målet, lön, och sen maxa K10, etcetera. För där kommer ju också med jämna mellanrum. Det här är ju det som kallas för 3:12-reglerna, som de flesta företag har hört talas om, att det är så här i skattelagstiftningen, vad är det, 3 kapitlet 12 paragrafen. Och där kommer ju med jämna mellanrum politiker, som är så här, nu ska vi göra om det, det är liksom orättvist. Men jag upplever ju så här, det här är ju det staten ger tillbaka för att man som företag tar risken att driva företag. Så det är liksom uppsidan med det.

Jan: Sen är det inte, eller liksom så här, ibland så blandar också folk ihop, utdelningsutrymme, alla företag tar utdelning. Nej, du får ett utdelningsutrymme, men du måste ju ändå tjäna ihop pengarna för att kunna ta den där utdelningen. Och sen vet jag också att vi har så här nörd-diskussioner, men kan man då starta ett bolag och så ackumulera den här K10 till slut? Jag vet inte om vi har landat den tråden än, men jag tror det var någon som försökte nu, så vi skulle se vad som händer.

Monica: Hur det gick, ja.

Jan: Det blir superintressant. Det är bara så här, det är bara till våra barn, så här, grattis du tar studenten, här är en K10.

Monica: Är det här pengar?

Jan: Nej, det är bara möjligheten till lägre skatt. Det är som en av våra kompisar som är så här, alltså jag är open-minded mot mina barn. Alltså de får starta precis vilket företag de vill. Så, tack.

Pensionsbollning för företagare

Jan: Men är det någonting mer som du tänker också så här från dina, för jag vet att du har en specifik tjänst, det här med coaching eller pensionsbollning för företagare. Vad är det mer som brukar komma upp där?

Monica: Nej, men alltså det är ju hela den här pusselbiten och att liksom tänka längre.

Jan: Ja, precis. Du behöver tänka lite ett par år innan.

Monica: Ja, och att bygga. Jag menar, har du byggt upp kapital i bolaget så kan du ju ta utdelning resten av livet liksom.

5:25-regeln och att lägga bolaget i träda

Jan: Men du, en sådan här, nu kommer Caroline himla med ögonen här. För det är alltid så här 3:12 och sen så finns det ju så här klassiska 5:25-regeln som är så här träda. Som är så att du lägger bolaget i träda. Nej, heter det träda?

Monica: Jo, det heter träda.

Jan: Att du säger så här, nej men nu ska jag avveckla det här bolaget om fem år, och så får du ta ut allt innehållet i bolaget för bara 25 procent skatt. Men då är liksom villkoret så här, du får inte jobba med det du har gjort innan. Du får inte röra pengarna. Det ska verkligen vara passivt. Sen vet jag att det finns liksom gråzoner kring det där, att folk gör så här, men då har jag mitt aktiebolag som jag ligger i träda, men jag startar en enskild firma som gör väldigt liknande grejer. Och där är väl gråzoner.

Monica: Där ska man vara försiktig.

Jan: Där ska man vara mycket försiktig. Jag rekommenderar inte, avråder, bara för att vi har en record, jag avråder från det. Jag har hört det och sett det i forumet.

Var trädan så smart?

Monica: Hur ställer du dig till den här trädan?

Jan: För så tänkte jag innan jag började sätta mig in i det, så tänkte jag så här, shit man kör järnet till 60, sen sätter man bolaget i träda, tar tjänstepension 60–65 och sen —

Monica: Du hade planen.

Jan: Ja, och sen checkar man ut. Men, not so smart. Alltså att driva företag som inte har någon verksamhet.

Monica: Ska du kunna göra 3:12, så måste du ju ha aktiv verksamhet. Annars är de ju okvalificerade aktierna. Och då är det ju inte lönsamt. Men jag menar, någonstans hamnar man ju i en 5:25. Om man inte säljer eller lägger ner det. Så det är väl ett rimligt sätt att få ut.

Jan: Men då är det liksom egentligen, vad vi egentligen säger här, är ju att då är det nog bättre att försöka hålla bolaget aktivt. För då har du större möjlighetsutrymme än att ta ner det.

Monica: Vänta, skulle vi göra periodiseringen och lägga det i träda?

Jan: Nej, nej, nej. Jag bara tänker de fem åren innan.

Monica: Nej, nej, men det här är ett dåligt exempel. Träda är ju att du likviderar bolaget. Du avslutar det.

Exemplet med verkstadslokalen

Jan: Men det är roligt, vi har ju någon också i forumet, AC72, som har haft så här mekanisk, jag vet inte, har du sett det i chatten? Han hänger mycket i chatten. Han har precis gått i pension. Och så har han haft någon mekanisk verkstad. Och så har han typ lagt ner det, men inte helt. Så att alla medarbetarna har gått vidare och han har hjälpt dem. Men han har kvar sina 15 000 kvadratmeter verkstadslokal. Och sen har han kvar sin femaxlade svarv. Och så är han så här, ja du vet, så går jag dit ibland på helgen, och så kör jag någon kapning. Jag har en kund kvar. Alltså 15 000 kvadrat. Det är ganska mycket. Det är bra att ha utrymme när man ska kapa 30 meter rör. Och så skickade han en bild. Så var det jättesnällt, en stor lokal och så maskin i mitten. Och då är det egentligen ganska smart. Behåll en kund så att du kan fortsätta jobba. För det ger dig massor av extra möjligheter.

Monica: Men kravet är ju att du själv ska vara i betydande position. Liksom betydande påverkan på inkomsterna.

Jan: Och det spelar ju inte roll hur mycket.

Monica: Nej, exakt.

Spara pengar och LEI-kod

Jan: Bra. Och sen tänker jag så här, sparande av pengar, det är samma som privat eller som annat. Det är ingen skillnad, upplever jag. Man köper inte andra fonder, etcetera.

Monica: Köper man aktier behöver man ha en LEI-kod också.

Jan: Ja, men det avråder jag från. Inte att ha LEI-kod. Men numera behöver man ju LEI-kod för fonder också. Tror jag att det skulle komma. Eller jag vet inte om det gäller. Inte vad jag, okej. Det kan ha varit att det var någon diskussion.

Monica: Var skaffar man en sådan LEI-kod?

Jan: LEI-kod är ju typ så här att man vill veta vem det är. Man vill på Europanivå veta vem som äger vilka tillgångar.

Monica: Ja, okej.

Jan: Och där finns det också så här, det finns massa. Man kan köpa det för 900 kronor och betala 5 000 kronor. På nätet liksom. Och så registrerar man in bolaget.

Monica: Det låter ändå som att man kan, alltså, man förstår att det är mot brottslighet och så. Men det låter ändå så.

Jan: Ja, det är lätt att göra det.

Monica: Ja, men ansöka om det.

Jan: Men du ansöker. Men det är ett centralt EU-register. Så får du en sådan här kod. Och sen kan du slå det i rop. Så det är ändå ball. Jag var inne på någon EU-sajt, så slog jag min egen LEI-kod. Och så var det så här, då kom det upp, Snötass AB. Okej. Coolt.

Enskild firma kontra aktiebolag

Jan: Någonting, Caroline? Något du tänker? Känns det —

Caroline: Nej, men företag är inte riktigt där som jag kan —

Jan: Enskild firma har vi inte sagt någonting alls. Men jag tycker att det är lite på låtsas.

Caroline: Det tycker jag var taskigt sagt.

Jan: Ja, det är taskigt. Nej, men vet du vad? Don't get me started. Men så här, det är klart, det är ingenting mot alla de som har enskild firma. Och i vissa fall är det till och med jätteviktigt att det är enskild firma. Framför jordbruksfastighet och skogsfastighet, när man är i uppstartsfasen, där finns poänger för enskild firma. Min upplevelse är att jag tycker att svenska lagstiftare är så här, när du har drivit aktiebolag i fem år, då får du starta en enskild firma. Men i Sverige är det tvärtom. Jag påstår att enskild firma är mycket svårare än ett aktiebolag, för du blandar din egen privatekonomi med företagets pengar.

Caroline: Ja, jag vet. Men varför tyckte du inte att det var på låtsas?

Jan: Nej, men alltså, för dem är det ju inte det. Nej, men det var taskigt. Jag skulle inte ha sagt det på det sättet. Men som bolagsform, eller eftersom det inte är ett riktigt bolag, så är avdragsmöjligheterna usla. Du har inte alls möjlighet att spela det här spelet som vi gör, utan är det en vinst ett år, ja då beskattas du för det. Och så är det lön. Och du har inte alls samma avdragsrätt för naturaförmåner och annat.

Sänkt aktiekapital gör aktiebolaget enklare

Jan: Sen var det så, när jag startade Bore 2003, då startade jag en enskild firma. Men då var det också så här, då kostade aktiebolaget, aktiekapitalet var ju 100 000, du var tvungen att ha revisor, alltså du hade massa extra kostnader. Idag har man ju sänkt aktiekapitalkravet till 25 000, du har inget krav på revisor. Så jag ser ju idag ofta ingen anledning att ha en enskild firma. Utan sitter du och lyssnar på det här och har en enskild firma, gud, överväg aktiebolag, och i nio fall av tio kommer det vara bättre. Du kommer få ett större möjlighetsutrymme.

Avrundning och länkar

Jan: Men vet du vad? Då tänker jag att då rundar vi av. Och jag tänker så här, där kommer vara trådar i anslutning i beskrivningen, och i forumet kommer det vara de här trådarna till de här diskussionerna. Jag kommer länka till Daniel, en sammanfattning, vi har räkneexempel på det här med direktpension, vi har räkneexempel på alla de här olika delarna. Och sen naturligtvis, att träffa dig. Man kan gå in på pensionsguiden.nu och så kan man trycka in där och så kan man boka en sådan här session, eller vad heter det? Vad kallar du det?

Monica: Coaching.

Jan: Ja, och få den här individuella, där man får titta på sin egen situation och få liksom, ja men här är hints. Och jag tror att det, som vi säger, jag brukar rekommendera att göra det som privatperson, för där finns pengar att tjäna. Alltså som företag, det är typ dubbelt så enkelt att tjäna pengar som företagare.

Monica: Och jag drar igång en föredragskurs i mitten på september tror jag det är, och sen även en privatkurs också.

Jan: Ja, precis. Och du får gärna använda vår sponsrade länk till Monicas hemsida, eller om du går och lyssnar på det här och inte vill använda en sponsrad, bara säg Rika Tillsammans när du anmäler. Och sen brukar du hänga i forumet också och vara generös och dela med dig kring resonemang.

Monica: Ja.

Tack för att du utmanar

Jan: Ja men snyggt. Du Monica, ett fantastiskt stort tack för att du ville ta dig till oss. Tack för att du hänger i forumet. Tack för att du utmanar och får mig, jag känner mig lite jobbigt i magen.

Monica: Men då är det ju som det ska vara. Då har man ju växt och lärt sig någonting nytt. Tack så mycket.