Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Det här är kortavsnittet för dig som sålt din bostad
2. Finns det egentligen mycket att hämta i en vanlig deklaration?
3. Det viktigaste vid en bostadsförsäljning
4. Så beräknas kapitalvinsten
5. Vilka avdrag är godkända, och vad är en grundförbättring?
6. Exemplet köket: när blir det en grundförbättring?
7. Badrum, rumsplanering och material kontra arbetskostnad
8. Specialfallet nybyggt
9. Hur fungerar uppskovsreglerna?
10. Skilsmässa, arv och gåva: kontinuitetsprincipen
11. Bostadsrätt kontra villa, och kapitaltillskott
12. Köp under marknadsvärde, taxeringsvärde och förtäckt köp
13. Vad gör man utan kvitto?
14. Fritidshus kontra permanentbostad, och avslutning

Det här är kortavsnittet för dig som sålt din bostad

Jan: Har du sålt en bostadsrätt, en villa, ett radhus eller en fastighet helt enkelt, då är det här kortavsnittet för dig. Här går vi igenom vilka avdrag man kan göra, vilka de vanliga misstagen är, hur man ska tänka kring tid för avdragen, vilka man kan göra alltid och vilka som är tidsbegränsade, hur man ska tänka kring uppskov och vad specialreglerna är.

Vi tar också upp om man har fått bostaden i arv eller gåva, eller om man köper den under marknadsvärde, över taxeringsvärdet eller liknande. Och eftersom jag inte är expert på deklarationer från vare sig ett juridiskt eller ekonomiskt perspektiv, så gör jag det här avsnittet tillsammans med Joacim Lindblom från Läxly. Det här avsnittet är också reklam för Läxly, som hjälper till med de här grejerna.

Så här får du ta del av Joacims erfarenhet av att ha jobbat med de här frågorna. Och det finns självklart en länk i beskrivningen om hur man kan boka möte med Joacim eller någon av hans kollegor, om man vill ha hjälp med sin deklaration. Med det sagt tänker jag att jag släpper in Joacim, och sen finns det en länk i beskrivningen för att boka ett sådant möte. Vi ses!

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans, kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag. Du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Finns det egentligen mycket att hämta i en vanlig deklaration?

Jan: Varmt välkommen, Joacim!

Joacim: Tackar, tackar.

Jan: Innan vi börjar tänker jag så här: i deklarationstider får man alltid de där frågorna, så som Jesper och Angelica brukar ställa. De bästa avdragen man vanligtvis missar, de vanligaste sakerna man ska göra avdrag för. Lite kvällstidnings-avdragslexikon, du vet. Men min upplevelse är att för snittsvensken finns det inte jättemycket att göra avdrag för som inte redan är förtryckt på deklarationen. Vad är din bild som expert?

Joacim: Nej, men det är helt sant. Om vi pratar om de 90 procent av deklarationerna, alltså din vardagliga, vanliga deklaration som du får varje år, då är egentligen allting redan ordnat från ditt företag. Det är oftast bara att ta en titt igenom och se så att det inte är något konstigt. Om du ska göra avdrag har du oftast lite koll på vilka avdrag det rör sig om.

Så som reseersättning och liknande. Så det är oftast bara att klicka sig igenom och godkänna det.

Jan: Ja, så det är ingen som behöver ha dåligt samvete och tänka "shit, nu lämnar jag massor av pengar på bordet".

Joacim: Nej, det är det inte. Det pratas mycket om hur man ska göra för att undkomma så mycket skatt som möjligt. Men det handlar oftast om väldigt mycket kronor, och då är det väldigt specifika personer som kan ha nytta av det. Det är inte för vardagliga svenssons.

Jan: Nej. Och ofta brukar det ändå komma tillbaka och bita en när man försöker vara smart, upplever jag.

Joacim: Skatteverket är inte så dumt.

Det viktigaste vid en bostadsförsäljning

Jan: Nej, exakt. Men du, jag tänker att vi ska prata om det vi egentligen skulle prata om, och det är den gången då det är viktigt att göra rätt. Det är vid försäljning av fastighet, bostadsrätt eller liknande. Och jag tänker så här: för den som bara lyssnar hit, vad är det viktigaste att veta? Sen kan vi hoppa ner i detaljerna.

Joacim: Det viktigaste att veta är egentligen att man ska försöka göra de avdrag man har rätt till. Många gånger kan folk bli väldigt rädda för sina avdrag, för att man kanske inte har kvitton eller är osäker på vad det kostade. Har du gjort en renovering? Har du gjort något som är avdragsgillt? Då har du rätt att göra avdraget även om du inte har bevis för det.

Den enda risken du löper är att Skatteverket ifrågasätter dig, och att du då behöver dra tillbaka ansökan om det avdraget, eftersom Skatteverket inte ser bevis nog för att godkänna det. Men du får alltid göra avdrag om du har haft en avdragsgill kostnad. Så googla mycket, ta hjälp och ring experter om det skulle behövas.

Jan: Ja, träffa er också, tänker jag, eftersom det är ett reklamavsnitt. Men jag tänker så här kring Skatteverket: min upplevelse är, och jag brukar länge säga, att Skatteverket är den myndighet eller det företag i Sverige som har bäst kundtjänst. Ofta är det så att man kan prata med dem, och om man bara är tydlig och säger "jag är osäker på det här" eller "jag har inte det här", då slipper man i alla fall som företagare bestraffningen. Man slipper skattetillägget. Det värsta som kan hända är att de säger "nej, vi håller inte med", och sen får man försöka komma överens eller lösa det i ting. Men om man bara är ärlig, då brukar det funka väldigt bra. Är det din upplevelse också?

Joacim: Ja, just för att du har tittat på den här videon. Gör du ett ärligt misstag, eller är du ärlig och pratar om varför du tror att du har rätt i det här avdraget, då är det oftast inga problem. Då säger de bara "nej, men vi håller inte med dig, du får inte det här avdraget helt enkelt". Och sen är det ingenting mer med det. Eller så får du igenom avdraget, och då har du vunnit på det.

Jan: Förlåt min okunskap här. Skattetillägg, det gäller inte privatpersoner på det sättet, utan det är bara företagare?

Joacim: Skattetillägg, nej, det tror jag inte. Det är bara företagare. Men sen kan du få en straffavgift om du fuskar. På så sätt kan det funka.

Så beräknas kapitalvinsten

Jan: Ja, bra. Då tänker jag så här: hur beräknar man den här kapitalvinsten som ska beskattas vid en bostadsförsäljning?

Joacim: Din vinst beräknas på själva vinsten du har gjort på den här bostaden, alltså vad du köpte bostaden för och vad du sedan sålde den för. Det är helt enkelt hela vinsten. Sen får du från den här vinsten göra vissa avdrag, där man anser att "ja, men här har du också haft kostnader utöver själva köpeskillingen när du köpte bostaden", som då inte ska räknas till vinsten, utan ska dras av så att din vinst blir lägre.

Här har vi de klassiska. Det kan till exempel vara mäklararvoden när du säljer. Det kan vara kostnader för styling och inredning inför en försäljning. Det är kostnader kopplade till själva säljandet. Du har även lagfartsavgifter när du köpte bostaden. Avdragsgillt är det. Likaså de pant- och räntebrevskostnader som kom till när du behövde ta nya pantbrev.

Och sedan de klassiska renoveringskostnaderna. Det är där folk oftast börjar fastna lite, och där man tänker att det är här de stora avdragen görs. Det är det egentligen oftast, men det är då de klassiska avdragsgilla.

Vilka avdrag är godkända, och vad är en grundförbättring?

Jan: För där fick vi en fråga från Erik Sandberg, som undrade vilka avdrag som är godkända vid försäljning. Och sen var han också nyfiken på vad som räknas som grundförbättring. Så vill du ge en kort intro?

Joacim: Jag har ju gått igenom lite om vad man kan göra avdrag för, så jag kanske svarar lite på hans fråga. Jag ska lägga till att jag pratade om homestyling, och det är avdragsgillt. Men till exempel att du behöver flytta undan dina möbler inför flytten och magasinera dem, eller liknande saker, det är inte avdragsgillt. Det anser man är en personlig kostnad kring försäljningen. Så är det i sådana fall. Så det får man se lite på det sättet.

Jan: Och sen är det väl också någon regel som säger att vissa saker får du dra av alltid, medan vissa bara gäller i fem år. Vill du gå igenom det?

Joacim: Ja, det är när vi pratar om renoveringar. De andra sakerna, ursäkta, de andra sakerna vi pratade om, till exempel lagfartskostnader och mäklare och sådant, det är ju inte något som är tidsbestämt. Det är avdragsgillt rakt av. Medan renoveringar, där har vi egentligen två olika kategorier. Och där frågade han om en av kategorierna: vad är grundförbättringar?

Det här är väldigt viktigt att ha koll på, eller i alla fall googla mycket när man gör sina avdrag, för det gör väldigt stor skillnad. Grundförbättringar är avdragsgilla till 100 % för alltid. Under hela tiden som du äger den här bostaden, men även i vissa fall när andra personer har ägt bostaden, vilket vi kan komma in lite på, så är de avdragsgilla. De är alltid avdragsgilla. Medan vanligt underhåll, eller återställande till samma skick som det var innan, är avdragsgillt i bara fem år.

Exemplet köket: när blir det en grundförbättring?

Jan: Så till exempel om jag renoverar köket, var hamnar det?

Joacim: Då börjar vi komma in på vad det är du har gjort i köket.

Jan: Jag har bytt luckor. Jag har bytt luckor, köksmaskiner, spis och fläkt och sånt.

Joacim: Då börjar vi fråga oss vad det är för material du har använt. Har du byggt med bättre material? Var det lyxigare och dyrare material som...

Jan: Det var inte Ikea. Det var nivån över Ikea.

Joacim: Det var en nivå över Ikea, så det var kanske en förbättring till viss del i alla fall, jämfört med vad du hade innan.

Jan: Ja, ja.

Joacim: Då är det i sådana fall dels avdragsgillt under fem år, men dels får man även titta på det här: du hade luckor tidigare, och du har luckor igen. Det är inte en hel grundförbättring här. Det fanns ju fortfarande något här. Men som du säger, du har plötsligt köpt något som är bättre kvalitet, som är dyrare, som är lyxigare luckor nu. Då får man titta på och säga: ja, men vad var då mellanskillnaden? Hur mycket mer kostade den här nya renoveringen av köket som du gjorde, jämfört med om du bara hade ersatt köket med samma saker som redan fanns?

Då får man titta där. En vanlig renovering, där man återställer köket till samma skick som det var innan, ja, det hade kanske kostat mig en 30–40 tusen någonstans. Att sätta in samma spis, samma diskmaskin och liknande. Men nu har jag ju något helt nytt här, som är mycket, mycket dyrare. Det var kanske 150 tusen. Då får vi titta på: ja, men var det mellanskillnaden? Ja, den är ungefär 110 tusen. Då är 110 tusen alltid avdragsgillt. Medan de här...

Jan: Då blir det en sådan grundförbättring.

Joacim: Exakt, exakt. För du har ändå grundförbättrat något. Inte helt och hållet, för det är fortfarande något som fanns sedan innan. Men du har ändå grundförbättrat något här. Och då får man titta på mellanskillnaden.

Badrum, rumsplanering och material kontra arbetskostnad

Jan: Och det gäller samma sak för badrum och allt annat man gör?

Joacim: Ja, det är för allt. Sen är kök, och även badrum, lite speciella. Till exempel i samband med att du renoverar det här köket kanske du också flyttar på spisen. Och sätter in en fläkt någon helt annanstans. Du kanske bygger en liten köksö. Då har du plötsligt ändrat rumsplaneringen. Och det är också en hel grundförbättring. Så de bitarna är avdragsgilla för alltid, till 100 %.

Så det blir så. När man renoverar sådana saker som redan finns, då blir det oftast lite att man behöver räkna. Man behöver se över vad det är vi faktiskt har gjort.

Jan: Och är det någon skillnad på material och arbetskostnader?

Joacim: Där blir det också att man får titta på helhetskostnaden, vad skillnaden hade blivit. Oftast har man ju hjälp med sånt här, och då får man titta på vad fakturan hade landat på vid bara en återställning. Och vad blir kostnaderna nu? För det kan vara så att när man uppgraderar, så blir även arbetskostnaderna mycket högre. Man kanske tar in granit eller något, och då behöver det byggas om och en massa sånt.

Men om du gör saker själv, om vi säger det istället, du renoverar själv här, då får du aldrig göra avdrag för din egen kostnad om du räknar på den. Den får du inte göra avdrag för, utan då tittar man bara på materialet.

Jan: Okej. Så egentligen, om man är lite om sig och kring sig, då kan man nästan be hantverkaren specificera vad det kostar att flytta ön.

Joacim: Mm. Ja, det kan man.

Jan: För då har man tänkt i förväg, och då blir det inget snack med Skatteverket sen. "Titta, hantverkarna gjorde bedömningen att det var tio timmar för att flytta ön." Eller flytta... ja, coolt.

Joacim: Så det kan man ta upp hur som helst. Det handlar om att man är noggrann med hur fakturan är uppdelad. Om vi ska ge lite exempel: det kan vara att man bygger till en altan. Det fanns ingen altan tidigare, det finns en altan nu. Det är en grundförbättring. Man har byggt in jordvärme där det tidigare bara fanns en luftvärmepump. Det är en grundförbättring i sådana fall. Eller om man flyttar köket till övervåningen, om man nu skulle vilja det. Man har ändrat layouten i hemmet. Det är en grundförbättring.

Och så vidare och så vidare. Så det man får titta på är att det som är grundförbättring är sånt som är nytt eller som är objektivt bättre helt enkelt. Och vanliga renoveringar, som gäller i fem år, det är egentligen bara ett återställande av det skick som det hade innan.

Specialfallet nybyggt

Joacim: Och här är det viktigt att tänka på, för de personer som har nybyggen, att nybyggnationer aldrig kan återställas till ett bättre skick än vad det var när det byggdes.

Jan: Okej, säg något mer om det.

Joacim: Det är ju nybyggt. Det är så bra det bara kan bli. Det är så fräscht det bara går att ha. Så det kan aldrig bli bättre än vad det var när det var nybyggt. Sen kan du göra objektiva förbättringar. Alltså till exempel: det finns ingen diskmaskin, du sätter in en diskmaskin. Absolut. Men om du tapetserar om eller målar om väggarna, det är inte avdragsgillt, för du kan inte förbättra det till bättre än vad det var från början. På så sätt.

Hur fungerar uppskovsreglerna?

Jan: Okej, det är bra att veta. Jag tänker, hur funkar det med sådana här uppskovsregler? För det är också en vanlig fråga.

Joacim: Uppskovsregler handlar om att man har gjort en vinst. Vi säger nu att man har sålt sin bostad, man har gjort hela deklarationen, man har gjort de avdrag man vill göra. Men du får fortfarande en vinst som du nu ska beskatta hos Skatteverket. Du har, i samband med det här, eller precis innan du sålde bostaden, köpt en ny bostad som du ska flytta in i och behålla som din nya permanentbostad.

Då kan man helt enkelt ansöka om preliminärt uppskov hos Skatteverket i deklarationen. Då pausar de din betalning och säger egentligen: "ja, men du får ett år på dig nu att hitta en ny bostad, där du ska sätta in den här beskattningen, så att du inte behöver beskatta det nu". Och då gör man så att man nästa deklarationsår fastställer sitt uppskov i deklarationen och säger: "jo, men jag köpte den här bostaden, den här skatten ska flyttas över till den bostaden". Så att man egentligen bara flyttar den här beskattningen framåt och framåt i nya bostäder helt enkelt.

Jan: Det här uppskovet, betalar man ränta på det?

Joacim: Nej, det har man tagit bort sedan 2021. Nu betalar man ingen ränta på sitt uppskovsbelopp längre. Det är bara att flytta framåt om man vill.

Jan: Och då kan man egentligen flytta det fram tills man dör. Och så betalas det sen av dödsboet.

Joacim: Ja, det kan man, så länge det går. Det finns ju regler kring uppskovet, med att du ska köpa bostaden. Det ska vara din huvudbostad som du säljer. Du ska ha bott där två av de senaste fem åren. Du ska ha bott det senaste året eller något sånt i bostaden.

Jan: De sätter en massa regler.

Joacim: Ja, det finns regler kring det. Och den nya bostaden som du köper måste vara en huvudbostad. Det är därför du i vissa fall kan ha två olika uppskov på två olika bostäder. Men det är väldigt, väldigt sällsynt. Oftast är det att du bara kan ha ett uppskov i en bostad. Och den nya bostaden måste oftast vara lika mycket...

Jan: Dyr eller dyrare. Ja, men precis. Ja.

Joacim: Är den billigare så kan du ibland få uppskov till en viss del, men då räknar man ner en procentsats helt enkelt, så att uppskovet blir lägre än hela din vinst.

Skilsmässa, arv och gåva: kontinuitetsprincipen

Jan: Ja, det låter som en typisk fråga att ta hjälp med, tänker jag. Jag tänker också att vi ska gå igenom det här. Hur blir det? För det finns ju några olika situationer, typ, nu kan jag inte de korrekta termerna här, men typ bodelning, alltså skilsmässa, försäljning, arv och gåva. Om vi skulle börja med skilsmässa, för hälften av alla par skiljer sig ju. Hur funkar det då med beskattningen för båda parterna?

Joacim: Ja, det är så att man oftast gör en bodelning. Reglerna är att vid en skilsmässa gör man en bodelning. Man måste inte, men det är vanligast. En bodelning är skattefri. Det här betyder att det inte sker någon försäljning. Det sker därmed ingen regelrätt deklaration för den här försäljningen. Utan nu kommer vi in på en princip som kallas kontinuitetsprincipen istället. Vilket betyder att så länge man inte gör en försäljning av en bostad, utan man gör sådana här skattefria överlåtelser, och det här omfattar även arv och gåvor, då hoppar man in på den skattemässiga position som redan finns i bostaden.

Så här är det jag pratade om i början, som jag hintade lite åt. Ibland kan man även göra avdrag för renoveringar som har gjorts av någon annan ägare av bostaden. Det är utifrån den här kontinuitetsprincipen. Till exempel, om du får en gåva från din far, han kanske byggde ett garage, han beskattar ingenting när han ger gåvan till dig, det sker ingen deklaration, och du tar över den här skattemässiga positionen. Vilket även innefattar anskaffningspriset från början, vad han köpte det för, eller om vi pratar om skilsmässa, vad ni köpte det för från början. Men även den renovering som din pappa gjort, eller som ni har gjort tillsammans under ert förhållande.

Och då får man helt enkelt deklarera för allt det här sen i slutändan, när man säljer. Men här blir det ju, som du säger, att man egentligen kan flytta fram alla de här skattepositionerna så länge man vill, om man fortsätter överlåta genom bodelning, genom arv, genom gåva. Men det man ska vara medveten om är att den här skattesmällen kommer komma någon gång.

Jan: Mm.

Joacim: Den blir ju lika stor oavsett.

Jan: Mm, exakt. Och det är därför det blir så att om man skiljer sig, då är det så viktigt att man gör rätt i den där bodelningen, gissar jag, så att man tar hänsyn till anskaffningsvärden och de där grundförbättringarna, och vad skatten blir.

Joacim: Nej, men exakt.

Bostadsrätt kontra villa, och kapitaltillskott

Jan: Ja, bra. Du, sen kan jag ha missförstått det här också, men är det skillnad på om man har sålt en bostadsrätt eller en villa, alltså en fastighet?

Joacim: Om vi pratar om själva försäljningen, så är det inte jättestor skillnad. Förutom att man behöver göra två olika blanketter. Det är K5 och K6 som det handlar om i de här situationerna. Men när vi pratar om avdragen är det egentligen inte så stor skillnad. Förutom att för fastigheter pratar vi oftast om renoveringskostnader. Det kallas grundförbättringar och sådana saker.

Det blir inte lika mycket grundförbättringar i en bostadsrätt oftast. För du gör oftast inte lika mycket... Du gör oftast inte riktigt... Nej, du gör inte det. Det är mer din bostadsrättsförening som kanske gör något stambyte hit och dit. Det brukar de betala för till viss del. Sen kanske du behöver betala in en viss bit för att du vill renovera något på ett specifikt sätt. Det får man ha koll på. Men oftast är det inte så stora avdrag man gör.

Däremot är något som är bra att ha koll på ditt möjliga kapitaltillskott, som du kan göra avdrag för. Det här ska bostadsrättsföreningen ha koll på, de ska rapportera det till Skatteverket, och som oftast brukar det framkomma i din deklaration per automatik. Men det är bra att ha koll på det, så att du kan dubbelkolla att det blir rätt.

Vad ett kapitaltillskott är, egentligen, det är att du har amorterat på bostadsrättsföreningens lån. Kort och gott. Och det kan oftast ske på två olika sätt. Nummer ett, att de kommer ut och begär att "nu måste vi sänka våra lån, alla behöver pytsa in 50 000 här", alla som bor här i bostadsföreningen. Det är ett sätt. Men det vanligaste, som man kanske inte tänker så mycket på, det är att din hyra innehåller oftast en extra summa, som du egentligen inte hade behövt betala bara för att få bostadsrättsföreningen att gå runt, men som de då använder för att amortera på sina lån, för att sänka den summan. Och det är vad som kallas kapitaltillskott.

Jan: Mm, okej. Och normalt sett ska det här dyka upp i deklarationen av sig självt.

Joacim: Ja.

Jan: Ja.

Joacim: Ordentligt skötta bostadsrättsföreningar kommer att ha med det per automatik. Så det är inte ofta man behöver ställa någon fråga om det. Men jag skulle vilja säga så här: ta en titt i din deklaration. Ser du att det står noll på kapitaltillskott, då kanske man bör ställa sig några frågor och börja titta runt lite.

Jan: Ja. Och det gäller även om man inte har sålt bostadsrätten? Eller? Alltså om jag bara bor i min bostadsrätt, och jag får en deklaration, då kommer det ändå stå kapitaltillskott. Eller?

Joacim: Nej, det är något som de...

Jan: Det är bara vid försäljningen. Okej, okej, jag fattar.

Joacim: Det är en avdragsgill kostnad i din blankett helt enkelt.

Köp under marknadsvärde, taxeringsvärde och förtäckt köp

Jan: Ja, men coolt. Ibland händer det det här att man hör: "ja, men du vet, vi ska köpa farfars hus, och farfar säljer huset till oss, men det är till kompispris, alltså under marknadsvärde". Hur tänker Skatteverket, och hur ska man tänka då?

Joacim: Skatteverket bryr sig inte, så länge ni gör det lagligt. De ser en summa i det eventuella avtalet som har skrivits, och de går på den summan helt enkelt.

Jan: Okej, så de kommer inte ha en åsikt om att "Booli värderar det här en miljon mer"?

Joacim: Nej, det kommer de inte göra. Vad man bör vara väldigt uppmärksam på är om man har gjort det här lagligt. För om vi pratar om fastigheter, då pratar vi om... Om betalningen är högre än taxeringsvärdet för fastigheten, så nu måste man ha koll på taxeringsvärden, då måste det här vara ett köp. Då är det ett köp. Du får inte skriva det som något annat, för då begår du egentligen ett förtäckt köp, vilket är ett skattebrott. Är det då, i...

Jan: Okej, det här får du repetera, för att vara säker. Okej, så alla fastigheter har ett taxeringsvärde. Jag trodde det bara användes för att räkna fastighetsskatt. Men okej, om jag säljer det... Över eller under, berätta nu. Nu får du ta det igen.

Joacim: Vi säger att din pappa här nu säljer bostaden till dig, Göran. Och så är det ett litet kompispris.

Jan: Ja.

Joacim: Det kompispriset kan ju fortfarande vara lägre än marknadsvärdet, men det kanske fortfarande är över taxeringsvärdet. Då är det här ett köp. Det är ett köp som måste deklareras som ett köp. Och du kommer få den vanliga blanketten. Det blir ju din pappa i det här fallet som har sålt den. Han kommer få deklarera sin eventuella vinst. Han kommer få deklarera sina avdrag. Och du har då ett helt nytt, blankt fastighetsköp där du har ett nytt anskaffningsvärde, som är det du betalade, och du kan inte göra några avdrag från start.

Jan: Jag fattar.

Joacim: Däremot, om vi pratar om att den här köpeskillingen, betalningen som du ska göra, ligger under taxeringsvärdet för bostaden. Nu kan vi faktiskt skriva det här som en gåva om man vill. Men då blir det återigen viktigt att tänka på att då tar du över det köpe- eller anskaffningsvärde som din pappa hade. Och om han inte har gjort jättemycket renoveringar genom åren, då kan det finnas en väldigt stor latent vinstskatt på den här bostaden.

Vilket gör att den här betalningen som du gör, för din egen del, kanske det är bättre att du betalar lite mer och att det blir ett köp, eller hur man nu vill göra, än att du betalar lite lägre, gör en gåva, och tar på dig den här eventuella vinstskatten.

Jan: Ja, jag fattar. Bra, tydligt. Snyggt.

Vad gör man utan kvitto?

Jan: Jag tänker att det sista här var så här, du har redan nämnt lite i början. Vad händer om man inte har kvitto? Hur kan man skapa dokumentation? Skickar man in dokumentationen, eller har man den i en pärm tills Skatteverket frågar? Hur funkar det praktiskt?

Joacim: Det är lite upp till en själv. Du kan skicka med allting på en gång, om du vill undvika, ja, vad ska man säga, frågetecken. Ja, sådär. Men i övrigt kan du egentligen bara fylla i det avdrag du har rätt till och skicka in det. Och skulle det vara så att Skatteverket sen kommer och frågar om bevis för det här, då är till exempel kvitton superbra.

Du har inga kvitton. Vad kan vi då visa för bevis? Du kanske har någon mejlkonversation med byggfirman som gjorde det, där offerten kanske inte finns, men det finns bevis på att de faktiskt har utfört ett arbete. Du kanske har före- och efterbilder på telefonen, eller något liknande, som du kan visa upp. Eller så får du helt enkelt bara säga: "nej, men jag har inget bevis, men vi har gjort det". Helt enkelt. Man kanske skickar en bild och säger: "vi köpte huset den här tiden, så här såg det ut, det här fanns från början, det är orimligt att det här inte är renoverat".

Jan: Du ser det här tio år efter.

Joacim: Exakt, till exempel. Man kan alltid argumentera för sin sak inför Skatteverket, så länge man har rätt till sitt avdrag. Och då kan du gå två olika vägar. Du har lagt fram dina argument. Skatteverket säger då helt enkelt: "ja, nej, perfekt, det ser superbra ut, vi godkänner det". Eller så kanske de säger: "ja, vi tror inte att det kostade så mycket som du säger. Vi ser att det har gjorts en renovering, vi förstår att det har gjorts renoveringar, men vi tror nog mer på att det är det här schablonvärdet, som är lite lägre. Så vi går på det". Och då får man antingen godkänna det, eller så får man argumentera för sin sak igen.

Jan: Och det där är också en upplevelse som jag tror att många inte förstår med Skatteverket. Det finns sällan något orakel som säger rätt eller fel, rätt eller fel. Reglerna finns där, men sen är det alltid en tolkningsfråga, och det blir många gånger ett samtal tillsammans med Skatteverket, där man får argumentera för sin sak.

Ju bättre man är förberedd och ju bättre dokumentation man har, desto bättre case har man ofta.

Joacim: Exakt.

Fritidshus kontra permanentbostad, och avslutning

Jan: Är det något mer? Jo, vi kan ta en fråga här. Är det någon skillnad på fritidshus och permanentbostad?

Joacim: Ja, det är det. Inte om vi pratar om själva den skattemässiga försäljningen. De är fortfarande, skattemässigt sett om man tittar på det, småhusenheter. Så deklarationsmässigt kommer det vara samma. Men fritidshus har man oftast inte ett uppskov på. För som jag pratade om, uppskov är till för att du säljer en huvudbostad och flyttar in i en ny huvudbostad. Fritidsbostäder är inte huvudbostäder. Så du har oftast inte ett uppskov där.

Jan: Men det här med grundförbättring, det är detsamma?

Joacim: Deklarationsmässigt är det detsamma. Samma renoveringar och allting.

Jan: Ja, coolt. Snyggt. Är det något mer jag borde ha frågat?

Joacim: Nej, inte vad jag kan komma att tänka på just nu.

Jan: Precis. Men då tänker jag så här: du som lyssnar eller tittar på det här, har jag missat något, då får du helt enkelt bara lägga ett mejl till Joacim, eller boka ett sådant här 30-minutersmöte för att utreda behovsanalysen och sen ta hjälp.

Joacim: Hjälper gärna till. Tack.

Jan: Har jag missat något, så får du ta kontakt med Joacim eller hans kollegor. Det finns en länk i beskrivningen för ett kort, förutsättningslöst möte där man kan ta det vidare. Stort tack, Joacim!

Joacim: Tack själv.