Fattigvecka: Jimmy levde på 100 kr i en vecka och livet blev rikare

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Intro: fattigvecka som omstart i livet
2. Välkommen tillbaka, Jimmy
3. Vad är en fattigvecka? Seneca och Tim Ferriss
4. Jimmys upplägg: madrass, kallduschar och en matbudget på 100 kronor
5. Fyra ingredienser på hundralappen
6. Vad gav fattigveckan? Begränsningarna först
7. Insikten: trygghet går inte att simulera
8. För vem passar fattigveckan?
9. Den oväntade vinsten: en omstart och tillbaka till skrivandet
10. En toalett kostar tio kronor på biblioteket
11. Fascinationen i att ta bort lyxen
12. Tre skäl att göra en fattigvecka
13. Carolines uppsidor: att uppskatta det privilegierade
14. Avrundning och kontakt

Intro: fattigvecka som omstart i livet

Jan: Konceptet fattigvecka, en omstart i livet, ett sätt att uppskatta allt det man har och kanske till och med lägga fokus på det som är viktigt men som man inte har prioriterat. Det kommer vi prata om i det här kortavsnittet tillsammans med Caroline och Jimmy Andersson, eller FireJimmy som driver Facebookgruppen Det gråa guldet. Han har varit med i tidigare avsnitt och pratat om sin resa mot ekonomisk frihet, att han slutade jobba och hur han gjorde det. Men idag handlar det om det här konceptet fattigvecka, där han blev inspirerad av Caroline, som i sin tur hade blivit inspirerad av podcasten Tim Ferriss.

Jan: Tim Ferriss hade pratat om att fattigvecka-konceptet är något som redan romarna och Seneca, de gamla stoikerna, gjorde för att få insikter om sig själva, för att se att man klarar av mycket mer än vad man tror, och till och med för att utmana rädslan för att bli fattig eller att livet skulle vändas mot en. Så i det här avsnittet delar Jimmy och Caroline med sig av sina erfarenheter när de gjorde sin fattigvecka: hur de gjorde det, vilka insikter de drog och några tips på hur man kan göra det.

Jan: Och för mig, lite utanför, jag tycker det låter helt sjukt. Jag blev inte jätteinspirerad. Men de är så bara: åh, det här är jättebra, det här är liksom minimalism och Marie Kondo. Både Jimmy och Caroline är sugna på att göra det igen, så jag är supernyfiken. Hör sen vad du tycker. Är det här något du blir sugen på att göra? Skriv i så fall i forumet, eller där du hör det här, så får vi ta det därifrån. Men jag tänker att jag inte behöver prata så mycket mer, utan här kommer Jimmy och Caroline.

Välkommen tillbaka, Jimmy

Caroline: Varmt välkommen till Rikatillsammans-kanalen, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi och ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Jimmy. Det var ett, jag tror det var ett år sedan du var med sist och pratade om FIRE. När var det du slutade jobba och gjorde din FIRE? Det måste ha varit ett par år sedan nu.

Jimmy Andersson: Ja, det är några år sedan. Juli 2021.

Jan: Ja. Är du fortfarande lika bra? Det var bäst i början. Berätta, vad är skillnaden så här fem år in?

Jimmy Andersson: Ja, men det är fortfarande jättebra. I början var det ju eufori, det var så häftigt den första tiden. Men jag trivs jättebra fortfarande. Det är bättre än att jobba.

Jan: Ja, precis. Och sen har du skrivit en bok också, som du skrev för något år sedan. Vad var det den hette nu? Arbetsfri. Arbetsfri, just det. Och sen har du också din Facebook-kanal Det gråa guldet. Hoppas jag att jag sa rätt nu. Det gråa guldet. Det var nästan rätt. Men jag tänker så här att den som är nyfiken kan gå tillbaka och lyssna på de gamla avsnitten. Men idag skulle vi prata lite fattigvecka. Och det här är ju, vi skrattade ju innan vi satte igång, att det här får vi prata om, men inte du, Jan, för att jag har gjort det. Så vill ni beskriva vad en fattigvecka är?

Vad är en fattigvecka? Seneca och Tim Ferriss

Caroline: Ja. Men var det inte så att det egentligen var Tim Ferriss som populariserade begreppet fattigvecka? För han är en sån som gillar de här stoikerna, Seneca till exempel. Och Seneca har skrivit massvis med sådana brev, han kallar dem letters. Och en av dem heter on festivals and fasting, om jag minns rätt, och då beskriver han hur man ska facea sina rädslor, till exempel att bli fattig, att inte ha de medel man brukar ha. Då ska man praktisera att vara fattig en kort period, och det kan se lite olika ut. Jag tror att det inte ser likadant ut på Senecas tid som det ser ut idag, men lite ändå snarlikt.

Caroline: Jag vet inte vad du säger, Jimmy, men när jag gjorde fattigveckan, som jag bara klarade fyra dagar, så åt jag inte samma mat som jag brukar. Jag hade typ samma kläder på mig varje dag. Jag sov ju i min säng. Jag använde inget smink, ingen hudvård. Det var en snabb dusch då och då. Jag tog ingen kollektivtrafik, jag cyklade inte, jag fick gå överallt. Jag betedde mig som att jag inte hade särskilt mycket medel att förfoga över. Jag minns inte hur jag gjorde med internet och så, men förmodligen hade jag internet. Kan du inte beskriva lite, Jimmy, hur du gjorde med din fattigvecka, som också blev väldigt uppmärksammad på Facebook?

Jan: Ja, men precis. Berätta allt, Jimmy.

Jimmy Andersson: Jag hörde om fattigveckan från ett avsnitt av er podd. Nu kommer jag inte ihåg vilket nummer det har, men det handlade om happy money i alla fall. Då nämnde du, Caroline, att du hade gjort fattigveckan, men du gick inte in på det. Och att du lite hatade det.

Caroline: Ja. Jag avhatade det.

Jimmy Andersson: Men jag tyckte det lät intressant. Jag ville prova, och försökte hitta mer information om det. Och kom också fram till att det var inspirerat av Seneca då.

Jimmys upplägg: madrass, kallduschar och en matbudget på 100 kronor

Caroline: Men lyssnade du på Tim Ferriss-avsnittet? Tim Ferriss är en bloggare som är väldigt populär. Han har ett litet avsnitt om det. Lyssnade du på det först, eller körde du bara igång så som du tänkte att det här är nog en fattigvecka för mig?

Jimmy Andersson: Jo, jag lyssnade på det. Jag tyckte inte det var så mycket information om vad han hade gjort på sin fattigvecka, men jag förstod konceptet i alla fall. Så jag tänkte att det här kan nog vara bra för mig, för nu har jag levt FIRE i fyra och ett halvt år, och det kan kanske vara dags att leva lite fattigt ett tag. Ännu fattigare. Vissa har hävdat att jag redan lever fattigt.

Caroline: Ja, det är sant. Men jag tänker också att det ligger lite i linje med vad du gillar att göra, lite din personlighet kanske, att testa. Kan du inte berätta hur fattigveckan såg ut för dig?

Jimmy Andersson: Jo, jag utgick från det du hade sagt, men jag gjorde lite ändringar. Jag tog till mig det här att sova på en madrass istället för i sängen. Så jag sov fortfarande i mitt sovrum, bara en meter från sängen, fast på en madrass på golvet. Och det här med kollektivtrafiken skulle jag också undvika, och att cykla. Det var ganska enkelt att undvika cykel i februari, jag brukar inte cykla då. Vad var det mer? Jag kommer ihåg att han, Tim Ferriss, undvek att duscha helt och hållet. Jag tänkte att det är lite för extremt, och jag bor ihop med andra, så det är inte så schysst.

Caroline: Jag tror man kan klara det en vecka.

Jan: Man får tänka på de andra. Jag är i ditt läger, Jimmy. Av omtanke.

Jimmy Andersson: Ja, men jag bestämde mig för att jag bara skulle få använda kallduschar. Så jag duschade inte så mycket den veckan. Det gick väldigt fort.

Caroline: Men maten, den är också ganska central.

Jimmy Andersson: Ja, jag bestämde att jag skulle ha en matbudget på 100 kronor för veckan.

Jan: Och hittade... Vänta, för hela veckan? Hela veckan? 100 kronor? Ja. Alltså det låter helt sjukt. Det går igen. Ja, det går igen. Det var ju uppenbarligen så att... ja, det var inte så svårt.

Fyra ingredienser på hundralappen

Jimmy Andersson: Jo, jag har ju rätt bra koll på vad saker kostar och vad som är billigt att äta. Så jag utgick från det jag redan visste, och så kollade jag upp hur mycket det här kostade. Jag landade på fyra saker som jag skulle äta, och det var ärtsoppa, havregrynsgröt, spaghetti och knäckebröd. Så allt det där: ett kilo gula ärtor, ett och ett halvt kilo havregryn, ett paket knäckebröd som har 40 knäckebröd, och ett kilo spaghetti. Och så två lökar och en buljongtärning. Det var ungefär hundra kronor.

Caroline: Det som jag åt var ris och bönor. Det var ungefär det som Tim Ferriss åt också. Jag vet inte hur du skulle beskriva det, Jimmy. Man äter samma sak hela tiden.

Jan: Men vad gjorde du? Du kokade upp spaghettin och ärtorna, eller vadå?

Jimmy Andersson: Ja, jag varierade så mycket jag kunde med de här grejerna. Jag gjorde en ärtsoppa, och så kokade jag spaghetti. Jag blandade hejvilt. Det galnaste jag testade var att jag gjorde spaghetti, jag kokade mer än vad jag skulle äta på en gång, och så sparade jag en del i en matlåda. Och så åt jag en bit av det. Och så kokade jag sen en annan gång ganska fast havregrynsgröt. Och så började jag med havregrynsgröt och spaghetti.

Caroline: Ja, det är väldigt extremt. Det är det.

Vad gav fattigveckan? Begränsningarna först

Jan: Jag tänker att många är avskräckta från fattigveckan nu. Men då kommer vi till det intressanta. Vad gav det? Jag kan ändå tänka mig att det måste ha varit en sjukt skön känsla sen. Eller vad var resultatet på andra sidan?

Jimmy Andersson: Det var några till grejer som jag begränsade, jag kanske ska ta dem först.

Jan: Ta dem också först.

Jimmy Andersson: Det var med internet. Jag bestämde mig för att jag inte fick använda internet hemma, utan jag var tvungen att gå till biblioteket om jag skulle använda det. Och sen bestämde jag mig för att leta pantflaskor också under veckan.

Jan: Okej. Men ja, det var de grejerna. Hur gick det att äta pantflaskor? Hur mycket pengar fick man in på det? Fick du använda det till mat? Extra mat?

Jimmy Andersson: Nej, jag använde inte det till mat. Jag hade ju köpt maten innan. Jag köpte maten på första dagen. Men om jag gör om det, så skulle jag kunna göra så. Det är en ännu mer extrem version, att man bara köper mat med panten.

Insikten: trygghet går inte att simulera

Jan: Men berätta nu, vad fick du ut av det?

Jimmy Andersson: Ja, det var inte riktigt som jag trodde. För jag tänkte att jag skulle känna mig fattig, och sen veckan efter så skulle jag känna mig rik igen, eftersom jag fick börja leva som vanligt. Men jag kände mig inte så himla fattig, för jag kom på att fattigdom är mycket mer än bara att inte ha det materiella. Jag har varit fattig på riktigt, och det jag inte kunde simulera den här veckan var avsaknaden av trygghet. För jag visste att det här var begränsat, jag hade ett hem, och jag var inte orolig för det ekonomiska. När jag var fattig på riktigt så hade jag en oro, för jag visste inte när det skulle ta slut.

Jan: Precis, och de som inte känner att, jag har lyssnat på dem, det var ju att du berättade efter skolan. Vad var det? Att du blev arbetslös och fick leva på, vad var det, typ 4 000 i månaden eller vad var det? Om du bara skulle ge en kort för den som lyssnar.

Jimmy Andersson: Ja, det var efter att jag hade pluggat i Lund och Malmö. Så det var inte efter gymnasiet, utan det var lite senare. Jag hade jobb efter gymnasiet, och så slutade jag för att plugga bland annat kreativt skrivande på folkhögskola. Och så pluggade jag lite mer efter det, eftersom det var finanskris. Sen fick jag jobb, och det jobbet varade i fyra månader tror jag. Och sen blev jag arbetslös, och då fick jag lägsta ersättningen från A-kassan. Och sen var jag långtidsarbetslös i ungefär två år.

Jan: Och det skapar ju en stress, den här ekonomiska stressen.

Jimmy Andersson: Precis, den går inte att återskapa med ett experiment.

För vem passar fattigveckan?

Jan: Vad fick du med dig? Någon som lyssnar och tänker så här, varför i helvete ska jag göra det här? Vad skulle ni säga?

Jimmy Andersson: Jag tänker att det kanske är mer givande för någon som aldrig har varit fattig, för man får ju ändå lite av det. Men de här begränsningarna jag hade, att bara duscha kallt och sova på en madrass och inte ha internet hemma, det var ju ändå sånt jag hade när jag var fattig. Jag duschade ju varmt, och jag hade en säng att sova i, och jag hade internet hemma, och sen åt jag ju för mycket mer än 100 kronor i veckan. Så ja, men jag tror...

Caroline: Jimmy, du sa ju också att du gillade den här fattigveckan.

Den oväntade vinsten: en omstart och tillbaka till skrivandet

Jimmy Andersson: Ja, för den gav mig något som jag inte hade räknat med. Det blev lite som en ny start i livet, för jag hade på senare tider, under ganska lång tid, blivit distraherad av saker, mest på nätet. Det blir kanske lätt så naturligt när man har väldigt mycket tid, då är man ute på nätet. Och nu hade jag inte nätet, och när jag gick till biblioteket så var det som hände att jag började skriva och läsa mycket mer. För jag hade inte så mycket annat att göra hemma, och jag hade inte skrivit på min bok på länge, mitt fantasyprojekt, det hade jag inte skrivit på väldigt länge. Och den här veckan kom jag igång och skrev jättemycket. Och jag har kunnat fortsätta skriva sedan dess också.

Caroline: Ja, men det är ett stort plus. Men var det någon gång du kände att du blev uttråkad? Nu hade du inget internet till exempel. Den omedelbara känslan när man ska detoxa sig från internet, det är ju ett så här: jaha, vad ska jag nu göra? Innan man kommer på, ja visst, jag kan göra det här som jag har skjutit upp. Vad kände du inledningsvis?

Jimmy Andersson: Första dagen gjorde jag inte så mycket annat, då var jag uttråkad, för jag ville gå ut på nätet men jag kunde inte göra det. Eller jag kunde ju göra det, jag hade ju datorn hemma, men jag gjorde inte det.

Caroline: Du kunde också suttit hela dagen på biblioteket, men det gjorde du inte heller.

Jimmy Andersson: Nej, jag gjorde inte det.

Caroline: Så det här blev som en detox från internet för dig, med stora plus både då och efteråt. Men hur var det sen när du fick äta din vanliga mat till exempel?

En toalett kostar tio kronor på biblioteket

Jimmy Andersson: Ja, det var ju väldigt härligt. Jag kan nämna en sak till om det här med biblioteket förresten. För jag hade inte kunnat sitta där hela dagen. Det finns inga toaletter på biblioteket. Mitt bibliotek ligger i en galleria, och där finns toaletter i gallerian, men det kostar 10 kronor att använda dem. Så det funkar ju uppenbarligen inte om man gör en fattigvecka. Det gick bort, ja. Så att om jag blev kissnödig på biblioteket, då fick jag gå hem.

Caroline: Och någon annan tog datorn sen. Jag hade med mig en laptop.

Caroline: Caroline, vad var uppsidan för dig då? Hur gjorde det? Uppsidan. Om jag bara får ta downsides nu. Nedsidorna. Alltså, ni är så inspirerade.

Jan: Varför känner du att någon som lyssnar på det här blir så här: åh, det här vill jag verkligen göra?

Fascinationen i att ta bort lyxen

Caroline: Hon kommer ändå vilja göra det. För det verkar finnas en fascination, att man drar in på saker, man ska ta bort lyxen i sitt liv. Man ska spara och spara och spara. Det finns en fascination för det där ute. Så jag tror ändå att folk kommer tänka att jag vill också testa hur det är att facea min rädsla, att om jag någon dag skulle bli fattig, hur det skulle kännas. För det är det som är poängen, tror jag, i alla fall från Tim Ferriss håll, att man ska göra det. Att man ska känna på hur det känns att inte ha det som vanligt.

Jan: Alltså, jag blev inte inspirerad.

Caroline: Nej, men jag kände så när jag lyssnade på det här, att ja, det vill jag testa på. För jag hade ingen aning om hur det skulle kännas. Men jag gav ju upp efter fyra dagar. Jag vet inte om jag körde på för tufft. Men jag saknade allt som är härligt i livet. Kaffe, grönsaker och frukt. Min hudvård, som är min egen tid för mig, när jag får ta hand om mig själv. Det var som att jag inte tog hand om mig själv. Förstår ni? På det vanliga sättet, genom att äta frukt och grönsaker och ta en härlig dusch och få använda mina schampon och sånt. Det var som att allt försvann liksom.

Tre skäl att göra en fattigvecka

Jan: Men okej, så här. Så om jag nu är lyssnaren och säger så här, varför? Så får ni ge tre svar. Varför ska man göra en fattigvecka?

Caroline: Du får börja, Jimmy.

Jimmy Andersson: Ja, för att få perspektiv. Det var väl det stora för mig, och jag tror att det är det som de flesta kanske har att vinna på det. Och sen den här omstarten, det var värt mycket för mig att det blev en nollställning i livet. Efter den här veckan så var det inte bara att gå tillbaka till det vanliga, utan jag kunde mer styra livet efter det, det har jag upplevt. För jag har ju hela tiden velat skriva, men det är bara det att jag inte har gjort det.

Jan: Så det blir ett fokus på vad som är viktigt i livet?

Jimmy Andersson: Ja, för mig blev det så i alla fall.

Jan: Om du skulle lägga en tredje sak?

Jimmy Andersson: Ja, det blev som en typ av semester. Om jag ska gå tillbaka till det här med maten: de första tre, fyra dagarna var inte så jobbiga, för då åt jag ändå lite varierat. Men sen, sista halvan av veckan, så var det bara samma som jag åt i första halvan av veckan, och det blev riktigt, riktigt tråkigt. Jag hade kollat upp hur många kalorier det var i den här maten, så det var ungefär drygt 2 000 om dagen. Så det är lite mindre än vad jag bör äta.

Jan: Men jag tänker att det blir bra. Så fördelen är omväxling och att man går ner i vikt.

Jimmy Andersson: Ja, jag hade räknat med att gå ner i vikt lite grann. Men maten var så tråkig så jag åt inte ens upp allt. Men nu säljer du inte in det igen.

Caroline: Han gick ner mer i vikt.

Jan: Fast att du går ner i vikt, det blir jättebra. Jag gick ner ett kilo i vikt.

Jimmy Andersson: Ungefär på en vecka.

Carolines uppsidor: att uppskatta det privilegierade

Jan: För att jag inte hade lust att äta mer. Caroline, vad skulle du säga, de tre uppsidorna?

Caroline: Jag tänker fortfarande på min fattigvecka ibland, och tänker bara, så skönt att jag har allt som jag vill ha i mitt liv. Och det är också som Jimmy säger, att man märker vad som är viktigt för en. För man kan ju ha massa saker och massa härliga grejer i sitt liv, men man tänker inte så mycket på det när man har det. Men sen, när man inte har det, då vet man vad det är som är viktigt för en. Och det behöver inte bara vara materiellt. Så jag känner mig väldigt privilegierad, att jag kan fixa vad som helst i mitt liv om jag vill, men jag behöver inte göra det. Jag kände inte att jag behövde allt som jag har.

Vissa tycker att man ska ha en minimalistisk garderob. Ja, det kan man ha. Men om man aldrig har provat att bara ha på sig samma t-shirt och jeans i en vecka, då njuter man inte så mycket av det man har i garderoben, tror jag.

Caroline: Så jag har njutit väldigt mycket av allt det jag har i mitt liv. Sen när jag kom tillbaka var jag bara, gud, vad jag är privilegierad. Så det var också som en nystart för mig faktiskt. Jag njuter av mina saker, och jag tänker också efter väldigt mycket nu: behöver jag verkligen de här grejerna? Nej, det är inte sånt som är viktigt. Jag vet vad som är viktigt nu för tiden.

Jan: Okej. Så fattigvecka, en omstart i livet.

Caroline: Ja, det är som en omstart, det tycker jag faktiskt.

Jan: Ja.

Avrundning och kontakt

Caroline: Är det något sista ni vill skicka med?

Jimmy Andersson: Jag kan instämma i det där. Att känna sig privilegierad, för det var något jag också reflekterade över, hur bra jag har det egentligen. Trots att jag levde så här misärigt den här veckan, så upplevde jag ändå att jag hade ett väldigt bra liv. Och nu är det ännu bättre.

Jan: Snyggt. Jag tänker att det här är väl en jättebra avslutning. Jimmy, om man vill komma i kontakt med dig, hur gör man det enklast?

Jimmy Andersson: Man kan följa mig på Det gråa guldet på Facebook. Där gör jag inlägg ungefär två gånger i veckan.

Jan: Ja, snyggt. Och där finns ju också, jag vet att du har arrangerat sådana här meetups med folk som är intresserade av FIRE. Du har haft det både i Stockholm och på andra ställen. Och sen tänker jag att vid tillfälle under året så får vi göra ett nedslag tillbaka. Hur går FIRE? Så jag tänker så här, Caroline, vill du göra ett sista medskick?

Caroline: Ja, jag tycker att man absolut ska testa en fattigvecka faktiskt. Man kan göra en light-version. Man kommer ändå få en ny start i livet.

Jan: Alltså, det roliga är att min hjärna funkar så här. Jag hade bott hemma hos mina kompisar och blivit bjuden på mat hela veckan.

Caroline: Men det är fusk, Jan.

Jan: Ja. Ja, men det är bra. Stort tack, Jimmy. Stort tack, Caroline. Och du som lyssnar, hör gärna av dig, antingen i forumet eller till Jimmy eller till Caroline. Hur gick din fattigvecka? Det har varit jätteroligt, och jag kan säga att jag kommer inte göra det.