Tips för att anlita hantverkare och renovera (ekonomiskt) rätt

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Introduktion: dagens ämne och samarbetet
2. Vem är Christopher och vad gör Comfy Living
3. De vanligaste misstagen när man anlitar hantverkare
4. Historien bakom Comfy Living
5. Ingen jämförelsetjänst, utan bokade servicejobb
6. Varför är hantverkare så svåra att få tag på
7. Vad du inte får göra själv, och vad du bör låta bli
8. Övertro på egen förmåga och köp av verktyg
9. Hiss eller diss: en genomgång av vanliga hemmajobb
10. Vad betyder det att tummen sitter mitt i handen
11. Att fixa efter hemmafixare, och att sälja fackmannamässigt
12. Ekonomi: att välja mellan att göra själv och att anlita hantverkare
13. Fast installation kring el
14. Elektrikerns upsell: att upptäcka en gammal elcentral
15. Dokumentation och servicebok för bostaden
16. Var tjänar man på att göra det själv
17. Hur man beter sig när hantverkaren är hemma
18. Vad kostar en hantverkare
19. ROT och RUT
20. Vad som är ett rimligt påslag
21. Garanti och ansvar
22. Att dela upp ROT-avdrag och myter om avdragen
23. Fastpris eller löptimme
24. Vad ska man dokumentera innan man startar ett jobb
25. Betalning i förskott eller efterhand
26. Skulle det bli billigare att anlita hantverkarna direkt
27. Vad kostar ett badrum egentligen
28. Att jämföra offerter utan att vilseleda sig själv
29. Buffert vid en större renovering
30. Att kommunicera tydligt med hantverkaren
31. Hur vanligt är klagomål
32. Vad man gör vid missnöje
33. Caroline om att bli en bättre beställare
34. Att falla mellan stolarna
35. Renovering: kostnad eller investering
36. Pool, solceller, FTX och andra investeringar
37. Prioritering när pengarna är begränsade
38. Pausa sparandet för att renovera
39. Risken med att skjuta upp en renovering
40. Huset som en tillgång, inte bara en kostnad
41. Att låna till renovering
42. Bostadsrätt kontra villa
43. Hur man kommer i kontakt med Comfy Living
44. Avslutning

Introduktion: dagens ämne och samarbetet

Jan: Vilka renoveringar kan man göra själv? Vilka borde man absolut inte göra? Vilka tjänar man in pengarna på sen när man säljer huset? Varför är hantverkare så svåra att få tag på? Ska man välja fast pris eller löptimme? Vad är ett rimligt påslag för material? Vad kostar en hantverkare 2026 eller 2027?

Detta är några av frågorna vi pratar om i dagens avsnitt tillsammans med Christopher från communityn, som har startat ett bolag som heter Comfy Living. Det kan enklast beskrivas som typ Uber, fast för hantverkare. Jag och Caroline har varit i situationen att hängrännan gått sönder, att plattor spruckit på ett ställe, att vi behövt hjälp med att sätta upp ett draperi, byta en paxfläkt och liknande. Man matar in det i appen, och sen skickar de en elektriker eller en plattsättare eller en snickare.

Det här avsnittet är alltså reklam. Det är ett samarbete med Comfy, för vi gillar att puffa för saker som vi själva använder och är nöjda med. Särskilt jag gillar det här, eftersom jag har tummen mitt i handen. Men jag tror också att det kan passa dig i communityn, för att det blir väldigt enkelt, allt är samlat på samma ställe. Plus att man får ett digitalt kort samtal man kan ta.

De var till exempel såhär: "Jan, du kanske borde överväga att byta den här elcentralen. Den är tjugo år gammal, och ingen vill köpa ett hus med gammal el." Och eftersom det ingår, alltså är kostnadsfritt, så tänkte jag: why not testa. Så jag ska inte prata så mycket mer, utan det här avsnittet är till för dig som äger en bostadsrätt eller funderar på att köpa en bostadsrätt, en villa eller ett radhus. Vi kommer in på hur du blir en bättre beställare när du ska ha med hantverkare att göra, hur du undviker vanliga misstag och hur du gör livet enklare helt enkelt.

Med det sagt, här kommer Caroline och Christopher.

Vem är Christopher och vad gör Comfy Living

Jan: Varmt välkommen, Christopher Bolin. Du är medgrundare och vd för Comfy Living, och du kommer inte från byggbranschen utan från it, fastighet och bygg. I mars 2020, mitt i brinnande pandemi, sa du och två kompisar upp er och tänkte den tanken som många av oss nog har tänkt: det här med hantverkare, renoveringar och bygg borde man kunna göra bättre. I dag finns ni i tretton städer och växer. Du har också hängt i communityn. Varmt välkommen.

Christopher: Tack.

Jan: Jag och Caroline vet vad ni gör, eftersom vi har anlitat er flera gånger. Vi har till och med er Comfy Plus-tjänst. Men för den som inte känner till er: vad är det viktigaste att veta?

Christopher: Att man hos Comfy Living inte längre behöver leta efter hantverkare, utan vi har alla typer av hantverkare på ett ställe, tillgängligt dygnet runt digitalt, på webben och i vår app.

Jan: Mm.

Christopher: Och för de som vill ha det lite extra bra har vi en plustjänst som vi kallar Comfy Plus, där man får lite förtur i kön.

Jan: Så man behöver inte vänta på en hantverkare i två veckor.

Christopher: Nej, oftast inte. Med lite andra förmåner också, där vi har fri rådgivning och säsongserbjudanden till exempel. Och man får lite bonuspoäng på det man handlar eller anlitar oss för.

Jan: Precis. Det har jag tyckt vara så himla smidigt när vi anlitat er, att man tar kontakt på ett ställe.

Christopher: Mm.

Jan: Och sen behöver jag inte veta som när ni skickade hit, jag tror det var Oliver. Då var jag såhär: "Men det här skulle vi ju velat ha gjort, och det här och det här." Och han sa: "Ja, fast det här behöver ni en plattsättare till, det här behöver ni en elektriker till." Jag bara: jaha.

Caroline: Oliver var då en snickare.

Jan: Ja precis, förlåt, inte Oliver på kontoret.

Caroline: Men det var bra, för då förstod vi också: okej, vi behöver lite annat, en snickare. Så det blir jättebra.

De vanligaste misstagen när man anlitar hantverkare

Jan: Jag tänker att vi ska dyka ner i det här mycket mer, men för dem som bara lyssnar kort: om vi skulle zooma ut, vad upplever du att folk oftast gör fel när de ska anlita hantverkare, eller när de renoverar? Vad är de vanligaste misstagen?

Christopher: Det vanligaste misstaget är nog att man tittar mest på pris. Man får nästan alltid vad man betalar för. Och det är också väldigt vanligt att man skickar ut sju förfrågningar på ett jobb som är en dags arbete, och så ska man ha sju offerter och jämföra dem. Då blir det aldrig bra, skulle jag säga. Det är den vanligaste fällan.

Jan: Varför blir det inte bra?

Christopher: För då krigar sju stycken om lägsta pris på ett litet jobb, och de som är duktiga lägger inte tid på det. De som inte är det måste lägga tid på det för att ha något att göra. Och då blir det inte så bra.

Jan: Okej, så det blir lite race to the bottom?

Christopher: Ja, lite. Man samlar de som kanske inte har fulla kalendrar och som vill göra något för lägst pris.

Caroline: För dem är det ju bra, de lär sig ha saker att göra.

Christopher: Fast...

Caroline: ...kanske inte de man vill ha. Nej, men för beställaren kanske det inte är superbra.

Historien bakom Comfy Living

Jan: Jag brukar säga att alla företag startar med en svordom, typ: "Fan, så här borde det inte gå till, jag kan göra det här bättre." Var det så för er med Comfy också?

Christopher: Ja, definitivt.

Caroline: Vilken var svordomen?

Christopher: Det som fick det att tippa över för mig var att jag beställde en rörmokare av ett ganska stort företag som finns i hela landet. De skulle göra ett litet, entimmesjobb, ganska väl beskrivet: det här ska göras, det här är dimensionerna. Så kom det en tjugotvååring dit, och han hade fel grejer med sig, så han for och hämtade nya och kom tillbaka. En timme senare fungerade det fortfarande inte helt. Sen väntade man tre månader, och så kom det en faktura. Det här var åtta, nio år sen ungefär, och på den tiden kostade jobbet tretusensjuhundra kronor efter rotavdrag. Då blev jag lite irriterad, kan man säga.

Jan: Och vad tänkte du då? Att du skulle göra det bättre själv?

Christopher: Ja, absolut. Och sen ledde det ena till det andra.

Jan: Berätta lite kort, för det är alltid roligt att höra storyn. Hur gick det till? Det började med att du blev förbannad.

Christopher: Det började där, ja.

Jan: Och vad hände sen?

Christopher: Det snurrade runt lite. Man fick betala fakturan, och sen tänkte man att det borde gå att göra det på något annat sätt. På den tiden jobbade jag i it-branschen och hade två mindre hyreshus. Så jag lade ihop de två och tänkte att det är ganska kul att hålla på och pula, och det är kul med it och jag kan det. Vi borde kunna hitta något som gör att den här typen av mindre jobb faktiskt blir utförda hos folk som vill ha hjälp, utan att man behöver känna någon eller redan ha gjort ett stort projekt så man har kontakt med en byggare.

Och sen la jag ihop det med: vem kan programmera? Det kan inte jag, men Per kunde det. Vem kan logistik och sälja, och vem litar jag på utöver det? Det var Marcus. Så jag lade fram idén, och vi tuggade lite om det. Det var inte så länge, en månad kanske. "Nu har jag sagt upp mig, ska ni bara veta."

Jan: Oj, oj.

Christopher: Ja, och då gjorde de också det.

Jan: Det var ju tur, det.

Christopher: Att de också hakade på, för det blev ganska utmanande.

Ingen jämförelsetjänst, utan bokade servicejobb

Jan: Och sen har ni växt. Men det här är också en sån här grej, för när jag tog kontakt med er, jag är ju känd för att ha tummen mitt i handen och har en lista som växer med grejer som ska göras, så pratade vi, och jag tänkte: jaja, det här är ytterligare en sån här offerttjänst, jag skickar in och så är det folk som svarar. Och du bara suckade och sa: "Nej Jan, vi är inte en offerttjänst." Kan du berätta för dem som lyssnar eller tittar vad du sa till mig då?

Christopher: Jag kommer inte ihåg exakt, men ungefär som jag brukar säga: vi är verkligen ingen jämförelsetjänst, utan hos oss hittar man tjänsten man vill ha och ser vad den kostar. Oftast säljer vi servicejobb, och då vet man vad en servicejobb inklusive allt kostar. Sen bokar man det, och vi ser till att rätt person får uppdraget att utföra det.

Jan: Och att man slipper det här race to the bottom, att det är någon som är obelagd eller oduktig, utan ni har bra människor som skickas ut.

Christopher: Precis. Och vi ser till att fullbelägga dem i stället för att de ska behöva göra det själva.

Varför är hantverkare så svåra att få tag på

Jan: Det där är också en fråga som jag tror många av oss som någon gång försökt få tag på en hantverkare känner igen: om man inte känner någon eller är i branschen verkar det nästan omöjligt. Varför är det så svårt att få hantverkare att kommunicera, ringa tillbaka eller svara på mejl? Varför tror du att det är så generellt? Hos er är det ju inte så, och komma i tid också. Ursäkta, nu ska jag inte bara sitta här, det här är ett reklambasunt, men jag kan genuint säga det: hos er var det app, man skriver i chatten, man får svar. Hantverkaren säger "jag kommer klockan elva", och klockan elva noll ett står han utanför dörren. Jag tänkte: det är så här det borde vara. Varför är det inte så på alla ställen?

Christopher: Det är en bra fråga. Om man tänker på tid till att börja med, är det väldigt svårt att planera hantverkare, för man vet inte om något tar en dag eller tre dagar, och så får man stöka om schemat efter det. Det är utmanande, och vi jobbar med det varenda dag, att hjälpa våra hantverkare bli bättre på att planera. Vi måste boka en tid, vi kan inte säga "jag kommer imorgon efter frukost". Jaha, när äter du frukost? Det vet inte jag ens, eller Caroline, ingen aning. Man måste bli bättre på det, och vi jobbar med det hela tiden, det blir aldrig perfekt, även om elva noll ett är ganska nära perfekt.

Jan: Jag var sjukt imponerad.

Christopher: Men sen är det ju om du försöker ta tag i en vanlig hantverkare som är ute och jobbar med något, kanske står på knä i ert badrum och ska byta en platta på golvet. Då är han kanske inte jätteintresserad av att svara på telefonen som ringer.

Jan: Det tänkte jag också på. Jag ogillar att bli störd när jag sitter och skriver en artikel eller liknande, och då svarar inte jag heller. Så tänkte jag: så måste det också vara för hantverkarna.

Christopher: Precis. Det är väl det vi fyller, vi gör det jobbet åt hantverkarna egentligen. Vi skickar beställningar om att kunden vill ha hjälp med det här inom så lång tid, så det är färdigt.

Vad du inte får göra själv, och vad du bör låta bli

Jan: Men vilka arbeten som privatperson får jag inte göra? Vilka borde jag inte göra, och vad kan jag göra? Om vi börjar med vilka jag inte får göra?

Christopher: El och vatten får du inte göra, det allra, allra mesta. Och du borde verkligen inte, även om du kan.

Jan: Okej, de två hamnar i samma kategori. Finns det andra saker där man kan, men inte bör, till exempel spackla?

Christopher: Spackling är en klassiker. Tycker man att det är roligt kan de flesta lära sig det om man tittar på Youtube lite. Tycker man inte att det är roligt blir det ofta jättedåligt, då kanske det är bättre att måla efter någon annan har spacklat.

Jan: Ja, precis. Och finns det saker man kan göra som är riskfritt, eller där det inte är värt att anlita en hantverkare?

Christopher: Det är helt beroende på ekonomi så klart, men behöver du göra saker själv är det en bra idé att till exempel göra rivning. Man har också ganska mycket att spara i mindre projekt där det är mycket avfall. Man kan kanske hyra ett släp, ställa det på tomten, säga till hantverkarna att slänga allt där, så tar man det på kvällen. Då har man kanske sparat tio tusen om det är ett hyfsat stort projekt.

Jan: Oj, för ni betalar när ni åker till tippen, det gör inte jag som privatperson.

Christopher: Ja, det gör man. Och dessutom betalar man för tiden, och den tiden är inte så kvalificerad.

Övertro på egen förmåga och köp av verktyg

Jan: En sak jag tänkt på: vi har en i communityn, jag ska inte nämna namn, André Granström, som renoverar och bygger. Han skulle sätta ett staket, och behövde en jordborr, och köpte den och den kostade en massa. Jag var sjukt imponerad att han höll på med det, för han är svindyktig. Men sen tänkte jag: det var tid, och det var verktyg, och det var inte rätt verktyg från början. Finns det en övertro på egen förmåga ibland?

Christopher: Det tror jag absolut. Det kanske är lite vad man tycker om att göra med sin tid också, då kan det vara helt okej att köpa verktyg, det är kul att köpa grejer. Men man kanske ibland kan tänka sig att lägga det kul-att-köpa-grejer på något annat.

Jan: Ja, för så gjorde vi.

Caroline: Jordborr, det använder man inte så ofta.

Jan: Jag ska berätta, Caroline, det här har jag inte ens sagt till dig. När vi flyttade hit köpte jag en Bosch-väska, jag vet inte ens vad allt var, det var en skruvdragare, en sticksåg tror jag, en cirkelsåg.

Caroline: Vi har den där.

Jan: Jag vet att vi har den. Men av alla de verktygen är det bara skruvdragaren vi använder. Jag tror aldrig jag har använt något av de andra.

Caroline: Jag har inte heller vågat hyra ut det, för jag tänkte "nej, men det är Jans". Annars hyr jag ut allt.

Jan: Men jag tänker att det kanske är så vid golvläggning också, man köper en listmaskin, och så sitter den där, och i den ekonomin hade det kanske varit bättre att anlita hantverkaren.

Christopher: Ja, många gånger är det nog det, absolut.

Hiss eller diss: en genomgång av vanliga hemmajobb

Jan: Om vi tar några sådana här, typ måla väggar, hiss eller diss?

Christopher: Är det roligt, gör det själv.

Jan: Ja, spackla har vi varit inne på.

Christopher: Helst inte.

Jan: Helst inte. Lägga golv?

Christopher: Om man tycker det är roligt.

Jan: Slipa golv?

Christopher: Nej.

Jan: Nej. Kabel längs väggarna?

Christopher: Nej.

Jan: Nej. Dra kabel i taket för en lampa?

Christopher: Ja, om den inte är fast installerad.

Jan: Helt okej.

Jan: Okej, det låter ändå som ett nej, mittemellan. Höga höjdgrejer, typ måla fasaden eller rensa hängrännor högt upp?

Christopher: Nej, om man inte måste.

Jan: Ja, bra. Är det något annat vi kollar in på, Oliver? Ska man bygga altan?

Caroline: Det gör många själv, eller?

Christopher: Ja, det gör ganska många själv, och det kan vara lite charmigt ibland också, att den är sned och vinglig, det blir lite hemma. Det beror på vad man tänker sig för livslängd. Om man tänker att den ska vara här i tjugo eller trettio år, och nästa person ska njuta av den...

Jan: Men blir det ekonomiskt?

Christopher: Ja, det är ganska mycket tid som går åt. Så kan man det sparar man mycket pengar på att bygga själv, men det blir kanske ofta bättre om en snickare gör det.

Caroline: Men räcker det att man kollar en Youtube-video, sen kan man det typ?

Jan: Alltså, det hade någon sagt i mitt eget forum: räcker det att man kollar en Youtube-video, sen kan man investera pengarna på det? Du kanske inte vill offra din ekonomiska framtid på en Youtube-video.

Christopher: Det beror väl på var tummen sitter egentligen. Men altaner, trallgolv och sånt, om det inte ska vara glaspartier och tak, är det inte livsviktigt att det blir jättenoga. Då är det helt okej om man vill och kan. Men sitter tummen mitt i handen kommer du inte bli nöjd, då får man ändå göra om det, och då blir det superdyrt.

Vad betyder det att tummen sitter mitt i handen

Caroline: Men vad betyder det egentligen att tummen sitter mitt i handen? Är det att man har dåligt omdöme, eller att man bara inte får till att det blev bra, eller vad betyder det?

Jan: Om jag får kasta in i frågan: jag upplever att det finns saker som man tar för givet. Som vi pratade om, att en diskbänk ska luta. Man kanske inte har tänkt på vattenavrinning, eller på att träet expanderar, sådana saker man missar för att det är så omedvetet.

Caroline: Men är det inte sånt man lär sig också när man håller på eller är intresserad?

Jan: Jo exakt.

Caroline: Man kanske är ointresserad helt enkelt.

Jan: Ja, men det är det jag menar. Hantverkaren har lärt sig det medan jag som gör det för första gången, hur bra blir saker man gör för första gången? Nej, det blir inte bra.

Christopher: Det blir sällan bra. Men det handlar mycket om att vilja också. Vill man och är intresserad, lär man sig.

Jan: Vill man inte lära sig...

Caroline: Då blir tummen mitt i handen.

Jan: Och sen kan det väl vara så att om man tycker det är kul, alltså det är ingen som säger att man inte kan lägga pengar på en hobby. Tycker man det är kul, nice, kör.

Christopher: Det är ganska kul. Där är alla olika.

Att fixa efter hemmafixare, och att sälja fackmannamässigt

Jan: Är det vanligt att ni får komma ut och fixa efter hemmafixare?

Christopher: Ja, relativt är det det. Ofta blir det när det är dags att sälja, och man har byggt saker själv hela tiden, kanske köpt sin första lägenhet eller haft ett hus, och så ska man fixa till det för nästa ägare. Då är det lite roligare att få det bra direkt och bo i det och trivas, och sen låta nästa ägare ta över och också trivas.

Jan: Jag gissar att det är en sån grej som förmodligen minskar värdet på huset eller lägenheten om man ska sälja och det visar sig att det inte var fackmannamässigt gjort.

Christopher: Precis. Man får oftast en känsla för det, tycker jag, när man går in i ett hus där någon har gjort väldigt mycket själv, man ser att nivån bara är åttio procent och inte nittiofem.

Jan: Var ser du det?

Christopher: Känslan man får när man går på en visning och märker att listerna sitter lite si och så, att färg och spackel bakom syns mycket, att finishen är under medelmåttig på allt. Då är det svårsålt, för då gör man en massa saker som kostar ganska mycket pengar ändå, även om man gjort det själv. Man får inte med sig värdet, för köparen inser att här måste vi ändå renovera allting en gång till. Det blir ganska kostsamt i slutändan.

Caroline: Men det känns lite som att vi tar ifrån glädjen hos dem som gillar renoveringar, bara genom att titta och få rätt i vår egen sak.

Jan: Vi som inte gillar renoveringar bara...

Caroline: Nej, men det finns så många som gillar att hålla på, men då kanske man bara måste ta lärdom av någon som kan det och göra det hundra procent.

Christopher: Sen finns det många som är jätteduktiga, och då är det helt okej.

Caroline: Ja, bra.

Jan: Men hur vet man att man är duktig? Ska man ta in en hantverkare för att bedöma efteråt, för jag tror det är sjukt lätt att lura sig själv?

Caroline: Good enough, säger man.

Christopher: Ja, det kan det nog vara. Man kanske ska fråga en väldigt ärlig kompis, eller titta med egna ögon: hur är det här jämfört med hos någon som anlitat en hantverkare, eller som har det fint hemma? Är det likadant här, blir det så bra? Många säger, till exempel om vi får in en måleriförfrågan, "jag ska göra i ordning hela lägenheten, ni behöver måla, jag spacklar". Ska vi inte byta plats på det, så underlaget blir bra, så kan du blaska på färgen själv? Man får tänka lite smart med det man är bra på och inte bra på.

Ekonomi: att välja mellan att göra själv och att anlita hantverkare

Jan: Jag tänkte att vi skulle ta ekonomin sist, men jag hänger på här: vi har inte gjort något på vårt hus själva, och vi har haft flyt eftersom de som bodde här innan inte heller gjort något själva, utan det är fackmannamässigt gjort och det har varit sjukt skönt. Men vi har också en annan ekonomisk möjlighet än vad många andra har. Då kanske valet står: jag har inte råd att anlita en hantverkare för att spackla och måla, men jag vill ändå ha det spacklat och målat, så gör jag det själv, i förhållande till att när jag säljer kanske jag hade fått betalt för det, men nu är den tiden vaskad. Förstår du hur jag menar, att den balansen ändå är ganska klurig? Kan man säga att anlitar du en hantverkare får du tillbaka pengarna när du säljer? Jag har svårt att formulera frågan, men när ska man göra själv och när ska man anlita hantverkare utifrån ett ekonomiskt perspektiv?

Christopher: Jag tänker att om man tar bort allt man inte får göra själv, ska man göra det man gör bra själv, om man har möjlighet, tid och ekonomi, för det kostar ju rätt så mycket pengar att göra saker själv också. Men det som inte blir bra kanske är bättre att låta vara, om det går, för då vaskar man bara de pengarna. Om inte man själv tycker att det blir bättre och man trivs bättre, då är det värt det.

Jan: Ja, precis.

Christopher: Det är svårt, det där. Ska vi renovera nu eller till nästa? Gör vi det för oss själva eller för nästa person? Oftast är det bäst att hålla ett generellt bra skick, i stället för att låta saker vara som de är. Man kan tänka som att serva bilen.

Caroline: Jag tycker alltid det är nice att tänka att vi gör det för nästa, och då blir det tipptopp för oss också.

Jan: Jo, jag fattar. Men jag vill inte låta tondöv och säga att det inte kostar något, det finns ju en timkostnad på hantverkare, och jag upplever att många sätter sin egen timkostnad till noll, vilket inte heller är sant, för man hade ju kunnat jobba på den tiden. Men jag har full respekt för att säga att man inte har råd att anlita en hantverkare för att spackla och måla ett rum, särskilt om man är tjugotre år, och då gör man det ändå. Men jag tolkar det ändå så att det ofta är värt att få det bra från början, särskilt om man ser det över en livscykel, och har empati för att det ibland inte går.

Christopher: Ja, det tror jag. Man tänker nog inte ofta på att en bostadsrätt i en storstad i Sverige säljs var fjärde år, och en villa kanske var åttonde år, så det är inte så länge man ändå flyttar på sig.

Jan: Är det inte en sån klassiker, att folk hinner sälja, så gör man listerna, gör allt det där, och sen...

Caroline: Blir det jättefint, och sen städar man och tänker att de inte ska bo kvar.

Christopher: Då tycker jag det är bättre att göra det innan man ska sälja, så man kan leva i det själv också.

Fast installation kring el

Jan: Han Oliver som var hos er sa också att det är skillnad på fast installation kring el och annat. Var går gränsen?

Christopher: Fast installation är sånt som sitter fast, kan man säga.

Jan: Typ eluttag.

Christopher: Ja, eluttag, kabel i och utanpå väggar som är fast installerad. En förlängningskabel får du själv sätta upp, eller koppla in en lampa som hänger. Men fast installation är det som sitter kvar när du lämnar egentligen.

Elektrikerns upsell: att upptäcka en gammal elcentral

Jan: Och sen upplever jag en grej som var lite jobbigt men ändå superbra: när han skickade hit en elektriker, jag och Oliver på kontoret pratade om det, han skulle sätta upp en paxfläkt och dra lite kabel. Han kunde inte göra det själv, så han skickade en elektriker, och det var som "då kommer han den här veckan, imorgon". Jag tänkte: är det magi? Men han tittade också på elcentralen och sa: "Du borde överväga att byta den här också, det är inte akut, men det borde göras." Sånt upplever jag, jag har aldrig gått och tittat på vår elcentral och tänkt att den behöver bytas, så där är fördelen att de ser andra saker också.

Caroline: Det är ju inte så, jag upplever inte att man får den servicen så ofta, det är ett stort plus att han kollade på det. Eller var det en slump, sa du något om det?

Jan: Nej, han var här för att sätta en paxfläkt, Jonatan tror jag han hette, och sen skulle han dra lite kabel. Vi sa att när vi laddar bilen och sätter på mikron går säkringen, och han sa: "Det är lugnt, jag tittar på det", och bytte någon fasgrej, jag fattar inte, det gick, han fixade det. Och han sa: "Den här har nog varit här i tjugo år, elcentralen." Jag frågade vad det kostar, och han sa "räkna mellan tio och tjugo", och jag blev bara öh. Sen sa han: "Fast det är något du får tillbaka när du säljer huset, för ingen vill köpa ett hus med dåligt el." Där upplevde jag det, nu vet jag inte om han har rätt, men jag utgår från det.

Caroline: Jag skulle vilja veta sådana saker, men jag vet inte att jag ska fråga om dem.

Jan: Nej, inte jag heller.

Caroline: Jag tycker det är skönt om jag får veta det av den som kan det, utan att behöva fråga. "Jag vet inget, men kan du se vad som behöver fixas?"

Jan: Ja, exakt. När man köper huset tar man hit en besiktningsman som fixar det, och sen är vi som är husamatörer, säg tio år senare, förmodligen nya saker som behöver fixas som man inte har koll på.

Caroline: Jag tyckte det var jättebra i alla fall.

Jan: Ja, det är perfekt.

Caroline: Är det något ni tänkt på i firman, att ser ni något som inte ser bra ut kan ni påtala det?

Christopher: För en elektriker som är duktig och förstår att det är bra och drar in fler jobb, är det merförsäljning på ett bra sätt. Sen har man alltid möjligheten att boka en elöversyn, för att veta att allt är okej. Det säljer vi som fastprispriser, för att man ska få en liten koll. Sen är det ganska många sådana grejer, vill man göra det med vatten måste det vara en rörmokare som gör det, men överlag är det ganska bra att göra en genomgång.

Jan: Hur ofta ska man göra det, vart femte år, vart tionde år?

Christopher: Ja, var femte år kanske. Många hade sagt vartannat, men det hinner inte hända så mycket då. Men absolut, det kan vara vettigt att göra en riktig genomgång om man känner att det är gammalt, eller sitter löst.

Caroline: Kan man se i appen vilka tjänster som finns?

Christopher: Det kan man göra.

Dokumentation och servicebok för bostaden

Jan: Vi hade en mäklare här som pratade om att det värsta som finns är att sälja ett hus utan dokumentation. Har man en dokumentation, "vi har sett över elcentralen, vi har gjort de här grejerna", får man högre... jag är en ekonominörd, men man får mer betalt i andra änden.

Caroline: Det är också att man har tagit hand om sitt hus.

Jan: Ja, och lite som Erik pratade om när det gäller bil: han sa att ibland snålar folk och köper den lilla bilen, och tänker inte på att man kommer inte äga den tills den går till skroten, utan tänk på säljaren när du köper din bil, köp en familjebil, då har du en större publik som kan tänka sig köpa den. För mig låter det som att man kanske borde tänka så kring bostadsrätt eller hus också.

Christopher: Absolut, det är som en servicebok för sin bostad. Det samlar vi till alla våra kunder som beställer tjänster regelbundet, så blir det automatiskt en servicebok över uppdragen vi gjort, och även fakturaunderlag. Man har också möjlighet att få en liten huspärm i appen, där man kan lägga upp kvitton när man målat om något rum eller köpt något man vill spara.

Jan: Ja, exakt, för där vet jag att det är olika avdrag, vissa saker kan man alltid dra av när man säljer huset, vissa är bara fem år.

Christopher: Precis, förbättringar är fem år, och förändringar, utbyggnader eller sådant är för evigt, då får man göra avdrag för det på vinsten sen.

Var tjänar man på att göra det själv

Jan: Om vi skulle runda av: var tjänar man på att faktiskt kavla upp ärmarna själv?

Christopher: Det man kan göra bra själv, och det är oftast grovgörat, lite rivning, köra till återvinningen och slänga skräpet, för det är ganska dyrt som företagare att göra det.

Caroline: Vad då för rivning, kan man riva ut sitt kök och...

Christopher: Ja, till exempel om man ska renovera köket och behöva lite hjälp sen, kan man ta hjälp med det som kommer efter.

Caroline: Ja.

Christopher: Det finns många grejer. Rivning är enkelt, ta hand om sin trädgård är också ganska enkelt. Det kan vara en sådan grej man anlitar någon till det svåra, och lägger den enkla tiden själv, för det kanske till och med är lite nyttigt.

Hur man beter sig när hantverkaren är hemma

Jan: Jag brukar försöka hålla mig ur vägen, när hantverkarna kommer bjuder jag på kaffe och är trevlig, är de där länge köper jag fika, sen håller jag mig undan. Uppskattar de hjälp?

Christopher: Nej, det gör de inte.

Caroline: Och de uppskattar inte heller när man står och tittar på vad de gör, eller kan man göra det för att förstå bättre?

Christopher: Det är nog, om man sätter sig själv i de skorna, hade jag aldrig velat ha det så på jobbet. Så det är generellt en dålig grej, jag går i vägen, men jag vet inte om det är okej.

Caroline: Nej.

Christopher: Sen kan man klart fråga saker för att man är intresserad, och vara nyfiken, "varför gör du inte så istället?" Eller för den delen bara ta en stol och sätta sig.

Caroline: Då har man gjort det själv, alltså.

Christopher: Det finns gott om olika sorters människor, vi träffar alla sorter.

Jan: Har ni några sådana historier?

Christopher: Det var en köksrenovering vi skulle göra, en kund som faktiskt tog ledigt den veckan vi skulle vara där, satte sig på en stol lite bort i utrymmet, och satt och tittade nästan hela veckan, och bjöd inte på kaffe. Då blev man såhär...

Caroline: Men är det inte som någon har sagt, att man måste hålla koll på dem?

Christopher: Absolut.

Caroline: Man hade kunnat ta semester och göra något annat den veckan.

Christopher: Exakt. Nej, men generellt sköter alla sig bättre om man är trevlig, i stället för att stå i vägen eller vara kontrollerande, eller börja filma och sånt. Det är lite integritet också.

Jan: Gör folk det?

Christopher: Ja, många har kamera hemma i dag, och det syns på dem. Oftast lyser det en liten röd lampa, och det håller de koll på. Då backar man, för man vill inte vara övervakad.

Caroline: Men tyder inte det på att man inte har tillit till hantverkare?

Christopher: Brist på tillit.

Caroline: Ja, och som hantverkare tänker man väl: okej, jag gör mitt jobb, jag vet att jag gör det bra, så får de väl filma.

Christopher: En del tänker så, men en del blir jätteobekväma. Kamera är jobbigt.

Vad kostar en hantverkare

Jan: Vi ska prata lite om priser. Vad är en rimlig kostnad, mellan tummen och pekfingret? Folk tänker "det är så dyrt", och jämför med förra gången, utan att tänka på att inflationen varit tjugofem procent de senaste fem åren, så det borde vara tjugofem procent dyrare bara av det skälet.

Caroline: Precis.

Jan: Hur skulle du beskriva det, och du sa också att priset kan skilja mellan städer, och inte på det sätt man tror.

Christopher: Ja, det är så, vi blir förvånade i alla städer vi hoppar in i, speciellt ju större. Vi utgår från, eller startade i, Växjö, och där har man märkt att prisnivån generellt är ganska hög. Hoppar vi till Stockholm, Göteborg eller Malmö tänker man: hur ska vi göra nu, måste vi ha olika priser beroende på stad? Det är ganska komplext rent systemmässigt. Men vi upplever det nästan tvärtom, en hantverkare i Göteborg är billigare än i Växjö, vilket är jättekonstigt, och Göteborg är ju tio gånger så stort.

Jan: Vad beror det på, är det fler?

Christopher: Jag vet inte, det har väl mycket att göra med konkurrens, hur mycket det byggts, och det är mycket fackligt som hjälper till att hålla vissa nivåer i vissa områden, kan jag tänka mig.

Jan: Men om du skulle ta ett rikssnitt, timpris, vad ska folk utgå från att det kostar, en snickare, en plattsättare, en elektriker, för att få en reality check?

Christopher: Spannet är nog ganska stort, för det är stor skillnad i hur man prissätter, om man pressar ner timmarna för att det är det folk frågar efter, och sen tar mycket betalt för bil, verktyg och material. Men jag brukar säga att om man snittar runt tusen kronor i timmen är man ofta rätt hemma med arbete och material, för ett vanligt servicejobb. Har du åtta timmar med en snickare hemma, ska bygga något litet, sätta lister eller liknande, är det ungefär tusen kronor i timmen, är de hemma en dag kostar det åttatusen, allt som allt, plus minus.

Jan: Om man tar handgjorda kakel från Marocko?

Christopher: Ja, vissa saker är förstås dyrare, men normala mindre servicejobb där det inte är jättemycket materialkostnader, kanske sjuhundrafemtio till niohundra kronor i timmen inklusive moms ungefär, efter rotavdrag.

ROT och RUT

Jan: Kan du förklara det där? ROT och RUT blandar jag alltid ihop, finns det en minnesregel?

Christopher: ROT-avdrag är för renoveringar och tillbyggnader. RUT är hushållsnära, trädgårdsskötsel, städ, fönsterputsning, och även enklare möbelmontering, montera gardinstänger eller tavlor, det är väldigt vanligt, tror man inte, men vi monterar väldigt mycket tavlor av någon anledning.

Jan: Ja, Oliver sa det med, jag sätter upp ganska många tv-apparater också. När vi funderade på att köpa en tv vi inte haft på jättemånga år, tänkte jag att den vill jag inte sätta upp själv.

Caroline: Man vet inte att den ska rasa ner för att man gjorde fel.

Jan: Nej, eller sätta i fel gipsskiva eller något sånt.

Jan: Men i den där tusen kronor per timme-ish som du sa, mellan tummen och pekfingret, ingår allt då? För det blir lätt att man tänker "det kostar sjuhundrafemtio", och sen plötsligt kommer framkörningsavgift, servicebil, etableringskostnad, miljöavgift, och så är det liksom. Om man tänker grovt tusen kronor, är det inklusive allt?

Christopher: Ja, det kan man säga för ett snitt.

Vad som är ett rimligt påslag

Jan: Jag funderar mycket på folkbildning kring vad som är rimligt och vad som är ett rent påslag hantverkare har.

Christopher: Vad tänker du i påslag?

Jan: Jag tänker om det är rimligt med framkörningsavgift eller servicebil, eller om man ser etableringsavgift och tänker: tog man låg timkostnad för att vinna på timmarna, men sen drar man in det på karusellen genom en dyr framkörningsavgift?

Christopher: Ja, precis. Till att börja med, när vi gör jobb åt privatpersoner måste vi ha en kostnad för framkörning av bilen som vi inte får rotavdrag på, så där måste man ha en peng som är realistisk för vad det borde kunna vara.

Jan: Och då måste man specificera, för man kan inte ta det på timkostnaden, då blir det fel med Skatteverket.

Christopher: Precis. Man redovisar när man söker rotavdrag hos Skatteverket, det gör vi åt våra kunder, hur stor del som är arbetskostnad och hur stor del som är övrigt, resor och material, för att det ska vara rätt och riktigt. Annars får man kontroller, och det är jättejobbigt, så det gäller att göra det rätt.

Jan: Ja. Men det är också en fråga: vissa tänker "nu har jag listat ut det, jag köper materialet själv, då blir det billigare, inget materialpåslag."

Caroline: Vilket material menar du då?

Jan: Till exempel plankor, eller när han kom hade vi "här är paxfläkten, här är kabeln, här är taklisten, här är det nya elskåpet, här var så god, fixa." Är det smart?

Christopher: Det finns två olika tillfällen. Ett är rent byggmaterial som är enkelt att räkna ut vad det ska vara, och där har hantverkarna oftast ganska bra priser, och med deras påslag blir det kanske samma som om man skaffar det själv. Och sen kanske hälften av gångerna, om jag ska hårdra det lite, blir det också något som inte stämmer, då får man antingen att någon står stilla utan att ha något att göra, eller att den man betalar ändå ska åka och skaffa nya grejer. Så det blir ibland effektivt, ibland ganska meningslöst. På el, VVS och ventilation skulle jag säga att det nästan alltid blir fel om man inte är jätteduktig, och då är det mycket bättre att låta hantverkaren ta fram det.

Jan: Så om du inte vet vad du gör, så don't, låt hantverkarna fixa.

Christopher: Ja, absolut.

Jan: Är materialpåslaget specificerat, eller betalar du bara materialet, är det specat från timkostnaden på fakturan? Nu visar jag min okunskap.

Christopher: Där gör alla lite olika. Vi redovisar faktiskt inte påslagen, för det blir mer diskussioner om det än vad det ger att visa. Vi vet med oss att vi har rimliga påslag som inte är för höga, och då ska det inte behöva bli någon diskussion. Det blir mer diskussion om det står "en procent tycker vi", för då blir det tydligt: "jaha, tjänar ni pengar på materialet?" Ja, det måste vi, för vi tillhandahåller det och har garantier på det, blir det något fel får vi fixa det.

Garanti och ansvar

Jan: Det var en fråga jag också hade: varför förlorar jag garanti och ansvar på att köpa materialet själv?

Christopher: Om du byter en blandare i ett kök, köper den själv och någon annan monterar den, ansvarar du själv för prylen och garantin på den. Blir det fel på den får du ta det med den du köpte den av och driva det. Hantverkaren har då ansvar för installationen. Köper du det i ett har en och samma person ansvar hela vägen.

Jan: Ja, för jag tänker mycket i energiperspektiv: "blandaren funkar inte, här, fixa," du har gjort hela, i stället för att utreda om det är installationen eller blandaren.

Caroline: Men vänta nu, vilken blandare är det, är det en fin eller en standard?

Jan: Men du kan väl säga till hantverkaren vilken blandare man vill ha?

Caroline: Ja, det kan man väl.

Christopher: Ja, absolut.

Caroline: Vad bra, det är viktigt.

Christopher: För många är det superviktigt. Sen finns det en del standardval som nästan alltid funkar.

Jan: Tjänar man, om man tittar återigen på att sälja huset, på den lite dyrare premiumblandaren från, jag hittar på ett namn här, FM Mattsson, snarare än en billigare från Bauhaus? Förlåt, nu fick jag för mig att nämna det, de finns säkert på Bauhaus, jag ska vara tyst. Men tjänar man på att ta bättre material?

Christopher: Jag tror man tjänar på att ta det som är standardmaterial, lagom dyrt och kvalitet. De lite dyrare, designade grejerna köper du för dig själv. En FM Mattsson, deras vanliga hyllprodukt, i stället för något från en billig bygghandel som börjar läcka efter tre månader och känns krångligt, tror jag man tjänar både när man säljer och att man slipper byta den lika ofta om man bor kvar i tio år. Köper du en dålig blandare får du förmodligen byta den igen, en vettig behöver du inte göra det.

Jan: Okej. Men jag får inte tillbaka mellanskillnaden för de marockanska handgjorda lerkaklen jämfört med ett vanligt golvpoolskakel.

Christopher: Det beror på köparen kanske, men generellt, ju dyrare, desto mindre får du tillbaka, om det inte är något jätteexklusivt hem i övrigt.

Jan: Ja, vi har visst egenintresse här.

Caroline: Vi har det, vi tänker mycket på vårt badrum just nu.

Jan: Jag tror det dyker upp lite senare i avsnittet.

Att dela upp ROT-avdrag och myter om avdragen

Jan: Du, två frågor från communityn. ROT och RUT är på årsbasis, tjänar man något på att dela upp det över två år, eller på en person? Communityn älskar att optimera. Jag brukar tänka att Skatteverket ofta inte gillar när man är smart. Hur är det med sådant?

Christopher: Gör man ett större projekt där man kanske går i taket på rotavdraget kan det vara smart att antingen planera och göra en del i år och en del nästa år, för du har femtio tusen per person och bostad i avdrag att göra. Har man möjlighet till kanske tvåhundra tusen om man bor tillsammans, blir det en skillnad. Då kan det vara smart att lägga projektet på höstkanten, köra det färdigt och betala på två år. Men man kanske inte börjar i januari, pausar i mars och fortsätter nästa januari. Det beror lite på vad det är, men det kan vara smartare att dela upp det.

Jan: Sen ska jag också berätta, det här insåg vi faktiskt själva: vi skrev över huset på Caroline vid ett tillfälle, och då insåg vi att vi tappar en av rot-avdragen.

Caroline: Ja precis.

Jan: Så då fick vi skicka till Lantmäteriet och betala kanske ett par tusenlappar för att få tillbaka några procent av ägandet för att kunna göra det. Det gäller bara den som är ägare av fastigheten. Så smarta var vi.

Jan: MM72 undrar här: han har tesen att rotavdraget mest har gjort att firmorna höjt sina taxor så subventionen hamnar hos hantverkaren istället för kunden. Ligger det något i det, eller är det konspiration?

Christopher: Kollar man på hur mycket pengar hantverkarfirmorna tjänar tror jag inte det, det är inte jättemånga procent över. Det kanske snarare är så att man får råd att göra jobbet lite ordentligt.

Jan: Okej. Följdfrågan var: om rotavdraget avskaffades imorgon, skulle priserna falla?

Christopher: Det tror jag inte, för vi kan inte sänka lönerna på de som gör jobben. Tveksamt, det tror jag faktiskt inte de gör.

Fastpris eller löptimme

Jan: Jobbar ni med fastpris? Jag vet att på fakturan var det ena fastpris, och sen hade ni massa extrajobb och det blev löptimme. Hur resonerar ni kring fastpris kontra löptimme?

Christopher: Vårt upplägg är att på mindre arbeten, upp till kanske två dagars jobb, har vi en startkostnad som inkluderar två timmar och bil och verktyg, ett paket mellan femtonhundra och tvåtusentrehundra beroende på tjänst. Efter de två timmarna debiterar vi per halvtimme, och materialet man går åt betalar man för. Så gör vi nittiosju procent av alla uppdrag. Lite större uppdrag går vi på ren timme, med en servicebilskostnad per dag.

Jan: Vi hade en yrkesverksam hantverkare i vårt forum som skrev, jag citerar: "Ett fast pris innebär alltid en chanstagning för båda parter. Löpande med duktiga, ärliga hantverkare är bäst, mest rättvist och transparent. Dyker det inte upp något strul har du som beställare antagligen betalat för mycket, och dyker det upp strul har du en hantverkare som bara vill lösa det så billigt som möjligt."

Christopher: Det är en väldigt bra sammanfattning.

Jan: Det är det.

Christopher: Kunden har inte sagt det bättre själv.

Jan: Så tanken "nu har vi ett fast pris" är ganska kass?

Christopher: Nej, det behöver den inte vara. Ett fast pris där du köper dig en försäkring, du betalar för att det kommer kosta så här mycket. Någon har räknat fram vad det borde kosta, och lägger på en försäkringsmarginal. Är man duktig skriver man precis vad som ingår i det fasta priset, och uppkommer det saker man inte kunde veta får man betala det sen ändå. Precis som hantverkaren skrev: löpande räkning blir bäst för alla, för då vet alla att man får betala för det man får gjort och betalt för det man gör. Det finns egentligen ingen som vinner jättemycket på det, det är alltid någon som tjänar eller förlorar på fastpris.

Jan: Rädslan man har med löptimme är att det faktureras jättemånga extra timmar.

Caroline: Ja, som en taxameter.

Jan: Exakt. Men det är oftast en obefogad farhåga, tror du, och det gör att man sitter och tar semester för att titta på hantverkaren, "jobbar de nu eller sitter de och fikar?"

Christopher: Ja, det tycker jag. Sen finns det alltid människor i alla branscher, men generellt tycker jag det fungerar väldigt bra.

Jan: Kan man vara kategorisk och säga att där är jobb där fastpris alltid är fel, eller helt enkelt är fel?

Christopher: Det låter som att det gäller större jobb, va?

Jan: Ja.

Christopher: Säg att du ska göra något för en miljon, då kanske det ligger en säkerhet för hantverksfirman som tar det projektet på två, tre hundratusen, och en del av det går kanske åt för att det alltid händer något. Men du blir av med kanske hundrafemtiotusen, om hantverkaren lyckas med sitt projekt. Då hade du kanske hellre haft dem själv.

Jan: Vi har Ludvig Andersson, jag vet inte om det var han som skrev den första, men han skrev att de jobbar nästan aldrig med offert, för det är bara orättvist mot kunden om man är seriös. Fastpris... bra.

Vad ska man dokumentera innan man startar ett jobb

Jan: Jag tänker också, om man ska köra igång, vad ska man dokumentera eller få på papper innan man kör igång? Nu fattar jag, vi har haft hyfsat småjobb, fixa spruckna plattor, sätta upp...

Caroline: Vi tänker sådana stora jobb, till exempel hur lång tid det tar eller ungefär vad det kommer att ligga på i kostnad. Är det det du tänker?

Jan: Ja, exakt. Vad ska man ha i ett avtal?

Christopher: Det beror jättemycket på vad det är för projekt. Men man ska i alla fall komma överens om vad sakerna kostar, om man går på ett löpande projekt ska man veta vad timkostnaden och bilkostnaden är till exempel. Det är en väldigt bra början. Sen finns det, om man vill få in något med tidsplan, ska man vara överens om innehållet, vad som ska göras.

Jan: Vad ska man säga om tid och förseningar?

Christopher: Svårt att säga egentligen. Det är väl om man har någon deadline man måste hålla, för man ska sälja, eller har en studentfest, eller det är midsommar, då är det viktigt. Sen är det bra för båda parter att hjälpa varandra och förstå att saker kommer hända, om det är något lite större så man tar i tidsplanen lite. Det är som allt annat, innan man bestämt sig tar det ganska lång tid, sen när man bestämt sig ska det vara klart igår. Så det är från fall till fall, men det finns väldigt enkla standardformulär som innehåller det mesta.

Caroline: När det gäller kostnaden kan jag tänka mig att de flesta ändå har en budget.

Christopher: Ja, för lite större jobb.

Caroline: Man vill helst inte gå över den, kan man säga det, "vi har den här budgeten, är det rimligt för er att göra det här jobbet"?

Christopher: Ja, det tycker jag absolut man ska prata om. Det är superviktigt att man vet vad man har att röra sig med. Väldigt vanligt för vår del är att vi sätter ett tak på antal timmar, att jag har bokat två veckor, och om det kommer ta mer tid måste vi prata om det, det är ganska vanligt. Ber man någon säga ett cirkapris enligt konsumenttjänstlagen...

Jan: ...får du inte skilja mer än tio procent.

Christopher: Femton procent.

Jan: Femton procent.

Christopher: Och då är det egentligen ett fast pris, säger man ungefär hundra tusen är det liksom hundrafemton, till åttiofyra.

Betalning i förskott eller efterhand

Jan: Precis. Betalning, hur ska man tänka? De jobb vi fått betalar vi i efterhand, men finns det situationer där firman vill ha betalt i förväg?

Christopher: I förväg är inte så vanligt, om man inte har problem med sin kreditvärdighet eller liknande. Annars tycker jag det är rimligt att man betalar för det som är upparbetat om det är ett lite längre projekt. Korta projekt blir alltid betalda när det är klart. Men upparbetat kanske man får räkna med en faktura varannan vecka, eller när det kommer en stor materialleverans kanske det kommer en faktura på det material som faktiskt står på din tomt eller i din fastighet.

Skulle det bli billigare att anlita hantverkarna direkt

Jan: Om jag får ställa en tuff fråga: jag prioriterar energi och bekvämlighet, att prata med en person i stället för att jaga en elektriker, en plattsättare, en snickare. Men man skulle kunna säga att ni på sätt och vis är en mellanhand och bidrar med service. Skulle jag få det billigare om jag ringde Oliver direkt, och sen hittade elektrikern och plattsättaren direkt, och sätter min egen tid till noll? Förstår du hur jag menar?

Christopher: Ja, absolut, den frågan är ganska vanlig och vi räknar på den ganska ofta. Många gånger är det så att vi optimerar våra priser lite, vi vill inte att någon ska bli förbannad över att vi skickar en faktura på sjuhundra kronor om dagen för bilen, utan den kanske kostar trehundrafemtio kronor hos oss, inklusive verktygen och alla kilometer man kör. Så summa summarum, anlitar man oss i stället för någon annan brukar det bli ungefär detsamma.

Jan: Så jag betalar inte mer, utan det jag får som added value är en point of contact, jag kan kommunicera i en app, jag får svar, för ni sitter inte ute på ett jobb, utan ni sköter kommunikationen.

Christopher: Precis. Vår uppgift är att sköta kommunikationen, och hantverkaren sparar den tiden, så vi får ett lite bättre pris när vi köper hantverkarnas tid än vad man får om man köper den direkt.

Vad kostar ett badrum egentligen

Jan: Nu tänker jag att vi ska hoppa tillbaka till det vi pratade om kring offerter och priser. Lemuri skrev här i forumet: jag behöver renovera mitt lilla badrum, tre kvadrat, gjort tidigt åttiotal. Jag har fått en offert på cirka tvåhundratjugotusen, bor i en närförort i Stockholm, det skulle ta fyra veckor. Är det rimligt? Vi har ett badrum, tolv, tretton kvadrat, det landade mellan sexhundratusen och en miljon.

Caroline: Det var också för att vi ville ha en ångdusch.

Jan: Ja, precis, det var i den dyra änden.

Caroline: Det kan kännas lite dyrt.

Jan: Ja, man blir lite chockad. Hur får man en reality check, är det rimligt? Det känns som en okunskap.

Christopher: Ja, det är klart. Just badrum är det svåraste, för där ska jättemånga yrkesgrupper samsas i ett litet utrymme, och det är väldigt många steg innan det blir klart, det ska rivas, vatten stängas, el tas bort, sen ska allt återställas och göras om, el och vatten och snickerier, sen ett tätskikt, sen plattsättning, sen möbler. Det blir många rundor för väldigt många människor. Jag tycker inte att Stockholmsofferten är orimlig, beroende på vad det är i den. Ett normalstort badrum, tre, fyra, fem kvadratmeter, kostar mellan hundrafemtio och tvåhundrafemtio tusen någonstans.

Jan: Är det så?

Christopher: Absolut, det gör det. Man kan komma under lite billigare ibland, men då får man ha väldigt billig inredning, man kanske inte behöver byta lika mycket vatten. Det är ganska dyrt annars.

Caroline: Vad menas med att byta vatten?

Christopher: Rör för varmt och kallvatten, som ofta är inbyggda i väggar, det är väldigt vanligt i dag att man vill ha det. Det blir stor skillnad om man behöver byta allt som rör hela badrummet, eller om du bara byter fyra meter på väggen.

Att jämföra offerter utan att vilseleda sig själv

Jan: Vi har folk i communityn och kompisar som sagt: vi ska göra badrummet, jag tog in sexton offerter, och det skilde mellan tvåhundrafemtio tusen och sexhundra tusen. Man känner nästan att den som gav sexhundratusen har försökt lura en, och den på tvåhundrafemtio var ett kap. Hur ska man resonera som beställare?

Christopher: Till att börja med skulle jag inte tagit in sexton offerter, det blir för många, går inte att jämföra. Jag tror det viktigaste är att man bestämmer sig för hur man vill ha det, så du bestämmer det själv, och ber kanske tre om offert, kanske smartare, i stället för sexton. Att man vet så mycket som möjligt, då är det mycket lättare att beräkna det.

Jan: Okej.

Christopher: Och sen måste man känna att personen går att lita på, kolla upp att det är ett vettigt företag.

Jan: Precis, det är en sak. Går man in på Konsumenterna eller pratar med en myndighet säger de alltid "kolla upp företaget", och för mig låter det jättebra, men vad i helvete ska jag kolla upp?

Christopher: Ja, det är jättesvårt. Men recensioner säger ganska mycket. Tyvärr är det så med recensioner i dag att det är lätt att lämna dem, man gör det ibland om man är superglad, och alltid om man är förbannad, så det stämmer sällan jättebra, men finns det i alla fall lite vettigt? Sen kanske man kan fråga någon man känner om de gjort något jobb hos dem, eller om de har någon de kan tipsa om, det är bättre att få en referens man kan lita på.

Jan: Men vissa säger att man ska kolla på Bolagsverket eller sådana grejer?

Christopher: Ja, det går att kolla på alla bolag. Det är en bra idé att se att företaget funnits mer än två veckor.

Jan: Man brukar också prata om att kolla behörigheter och certifikat, är det något? Det känns lätt att bara säga "vi har våtrumsbehörighet", men det vet man ju inte.

Christopher: Nej, men det går att söka upp. Googlar man om företaget har våtrumsbehörighet kommer Google veta det, det finns publikt på både Säker Vatten, och det finns för tätskikt, alltså våtrum, och för el på Elsäkerhetsverket.

Jan: Okej.

Caroline: Kan man inte bara fråga AI nu?

Jan: Ja, jag vet inte, jag har aldrig gjort det.

Buffert vid en större renovering

Jan: Säg att man har den där lite större renoveringen, hur mycket ska man avsätta som buffert? Det känns lätt att man har en budget på fyrahundratusen, och maxar det liksom, "om vi klarar det och palmbladen ligger och det sjungs hurra". Säg att man har ett fyrahundratusenkronorsprojekt, vad är rimligt att avsätta som marginal eller buffert, som du sa, det kommer alltid förändring?

Christopher: Ja, dels är det att man själv behöver känna sig själv, hur mycket kommer jag ändra när jag ser att saker händer, det är väldigt vanligt, "det här vill jag också ha, det här känns som vi måste lägga till". Är man väldigt kreativ blir det ofta mycket grejer man hittar på längs vägen, och då gäller det att ha koll på om man har täckning för det. Sen blir vissa projekt väldigt avgränsade, och då kan man nästan veta i förväg. Det är jättestor skillnad. Men en del i alla fall, fyrahundratusen och du inte är så kreativ, kanske femtiotusen.

Jan: Ja, typ tio procent, jag fattar.

Att kommunicera tydligt med hantverkaren

Jan: Något jag tycker vi har gjort bra, Caroline, är att när vi gjorde om vår tvättstuga och kontoret tog vi hjälp av en inredningsdesigner. Hon pratade med hantverkarna och sa hur det skulle vara gjort, här är grejerna. Sen när Oliver satt upp draperistången hängde draperiet perfekt, det svävade över golvet. Då insåg jag att det måste vara mycket enklare för hantverkarna om man inte kan göra det själv, utan pratar med varandra, inredningsdesignern fattar vad man vill ha, och pratar med hantverkarna. Vad är det vanligaste missförståndet mellan hantverkare och kund, som inte hade behövt uppstå?

Caroline: Det är så mycket.

Christopher: Ja, det är så mycket.

Jan: Vi har redan lärt oss det: titta inte på dem, bjud dem på kaffe, filma dem inte.

Caroline: Säg inte "ska ni inte göra så här istället".

Christopher: Ta inte fastpris. Nej, men det är en bra idé att vara ärlig hela tiden och säga vad man vill och vad man tänker på, i stället för att hålla inne saker. "Jag såg att ni nog tog fel kakel på väggarna, men jag sa ingenting", kanske vi ska säga det direkt. Men bara vara öppen och ärlig med vad man vill, inte låta hantverkaren ta alla beslut och sen ändra det efteråt, tänka till lite.

Hur vanligt är klagomål

Jan: Hur vanligt är det med klagomål? Man hör mycket, men de som hörs är kanske inte hela populationen.

Christopher: Nej, det brukar vara ett fåtal som alltid...

Caroline: ...skriker väldigt högt.

Christopher: Jag skulle säga att det är någon enstaka procent, och de skriker ofta väldigt högt, så det syns då. Det är ganska vanligt med detaljer, men det är ofta för att en del är jättepetiga.

Jan: Får jag säga, nu med risk att vara lite tondöv: vi har aldrig haft problem med hantverkare, men vi har heller aldrig tagit de billigaste, och jag tänker att vi kanske betalat mer än kompisar. Kan det också vara en sån grej, att de som oftast har mest problem är de som vill ha den billigaste offerten, och det blir race to the bottom, hantverkaren vill få det gjort så fort som möjligt för att inte döda sin marginal, medan om man betalar lite extra slipper man strul som annars äter en. Ligger det någon sanning i det?

Christopher: Ja, absolut, det är bäddat för problem.

Caroline: Men det är nog också som du sa, att man är ärlig och håller en kommunikation, tittar in lite då och då, inte håller kontroll, men har en kommunikation. Vi brukar prata med dem.

Christopher: Ja, ja, det är ett samspel, man är hemma hos någon och gör ett arbete, det är klart det är viktigt vad den personen vill, för det är den som ska leva med det.

Vad man gör vid missnöje

Jan: När man blir missnöjd, säg att man haft någon som inte var från Comfy utan från något annat ställe och inte gjort ett bra jobb, vad är första steget, man pratar med hantverkaren så klart, men sen då? Kan man hålla inne betalningen, eller ska man?

Christopher: Man får göra om, till exempel om man fått ett jobb gjort och det kommer en faktura ni inte är överens om, får man bestrida den. Sen tycker jag nästa steg, om man inte kommer överens, är att låta någon annan bestämma, och då finns Allmänna reklamationsnämnden, som jag tycker funkar jättebra.

Jan: Brukar företag följa deras beslut?

Christopher: Ja, jag tror inte det är så många som vill vara på den berömda svarta listan, så det får man göra om det är något sådant. Har man koll på läget, har du gjort fel, då får du rätta till det. Men om man verkligen inte kommer överens, är det bäst att ta det dit, då får man göra som de säger till slut, om det är något knepigt. Det är säkert lika ofta som köparen får fel i sin sak, jag har inga siffror, men jag kan tänka mig det är hälften.

Jan: Sen har man väl hört att det är tio års garanti, eller man har reklamationsrätt i tre år, och sen tio år på fast egendom som mark och byggnader?

Christopher: Ja, det är lite knepigt, vissa grejer är fem år och sådant, absolut.

Jan: Men vad händer om firman går i konkurs, det har man hört ibland, vad händer, står man där med brallan bar?

Christopher: Då gäller det att man har en försäkring, en villaförsäkring eller hemförsäkring, det ska den täcka upp för det som skulle gällt.

Jan: Okej, den tar över det då, eller beror det på?

Christopher: Ja, det ska den göra.

Jan: Har ni haft några missnöjda kunder?

Christopher: Ja, det händer, ibland funkar det bara inte, man vet hur det är, det tänds en gnista någonstans och sen går det inte att stoppa, hur mycket alla försöker. Då kommer man antingen inte i mål med vissa, och det blir Allmänna reklamationsnämnden, det har hänt några gånger, men allra oftast kommer man överens. Det handlar om att vilja komma överens, och då gör man det nästan alltid.

Caroline om att bli en bättre beställare

Caroline: Vi är fortfarande på det här med att bli en bättre beställare. Jag kommer ihåg en gång när det inte blev bra.

Jan: Jaså, vad då?

Caroline: Vi tycker inte om när det inte blir bra, så vi försöker lära oss av det. Vi skulle sätta upp sådana här gardingrejer.

Jan: Det har jag inte förstått.

Caroline: För länge sen. Vi hade Veteranpoolen här, och en man kom och tittade på det och sa: "det krävs två för det här jobbet". Då tänkte jag att vi nog inte varit tydliga med vad som skulle hända, han förstod inte egentligen, kom bara hit och tänkte att han fixar något. Så vi har blivit bättre på att säga exakt vad det är, det här och det här, och behöver du något nu får du säga det. För oss två är det väldigt smärtsamt när det här händer, att han bara säger "jag kan inte göra det i dag, jag får komma tillbaka om två veckor", och då är det bara "gud, skjut mig". Vi har inte haft så många sådana, men det är smärtsamt för oss när det händer, för nu kommer han inte sätta upp det på två veckor, och vi skulle ha fest.

Jan: Det var därför vi hade den här rubriken, hur blir jag en bättre beställare, för det är sjukt lätt att skylla på hantverkaren, men det är faktiskt ett samspel. Det är inte att hantverkaren är dum, utan lika ofta är det att man själv är otydlig eller inte fattar. Jag upplever att det blir väldigt prestigelöst när en hantverkare kommer och säger "jag kan ingenting om det här, nu får du hjälpa mig, hur hade du gjort om det här var ditt hus?" Och då blir de oftast glada. Oliver var med sådan, "vet du vad, skit i det, det hade inte jag gjort något med hemma", och det var som "gud vad skönt, då behöver jag inte lägga mer energi".

Christopher: Sen är det upp till den man beställer av att vara en duktig rådgivare och ställa frågor, så man får veta vad det är man vill ha hjälp med eller få gjort.

Att falla mellan stolarna

Jan: Jag tänker också där, jag har förstått att om man har större jobb kan man ha en part som tar entreprenadansvar, så man kan plocka bättre. Vi hade ett exempel från Carol, som skriver: "Börjar bli smått förtvivlad över min köksrenovering, anlitade en firma för att bygga nytt kök, valde en modell, fick köket uppritat, måtten togs av snickaren och lades in i ett ritprogram, sen ritade man upp köket. Men sen satte hon lägre takhöjd än vad det var i verkligheten, och snickaren uppmärksammade inte det. Nu vill jag sätta in toppskåp för att få in höjden, men jag tycker inte jag ska behöva stå för misstaget." Skit i just det exemplet, men jag menar att felen hamnar mittemellan, och det är det som ofta blir strul, för då tycker den ena "det där är inte mitt problem, jag var bara här och gjorde det, det är någon annans problem", och sen står man där med ett problem som ingen vill ta ansvar för, inte man själv heller. Är det vanligt?

Christopher: Jag vet inte om jag kan säga ja, men det händer. Vi gör jättemycket uppdrag, och det är klart det blir missförstånd, ritningen blir fel, eller en felbeställning, vad det nu kan vara. Men det handlar bara om att lösa problemet, man får hjälpas åt och hitta en bra lösning, för vi kan inte flytta taket kanske.

Jan: Nej, exakt.

Christopher: Eller vill inte.

Jan: Men är det också en sån här sak? Jag pratade med de som var här, vi funderar på att göra om badrummet, och de sa att de kan ta ett helhetsansvar, och det är precis så jag vill ha det, här är en designer, här är en projektledare från er, ni får prata, och sen vill jag ha det löst, jag vill inte vara inblandad.

Caroline: Du kommer att bli inblandad.

Jan: Jag vet.

Caroline: Man måste ändå vara lite inblandad.

Jan: Ja, det är klart.

Caroline: Låt mig sen få sova i fred tills det är klart.

Jan: Nej, nej, jag menar att det känns som att folk ibland blir dumsnåla, "jag ska inte ha någon projektledare, jag ska inte ha någon totalentreprenad, för då blir jag säkert lurad, då tar de mer", och sen fattar man inte att man tar risken för sådana här falla-mellan-stolarna-problem. Det är väl det jag är ute efter, att det kan löna sig med en totalentreprenad, om det heter så.

Christopher: Det heter det, och särskilt i ett badrum där det är så många hantverkare som ska in och ut flera gånger, finns det nästan inget alternativ. Vi har provat att göra vissa delar själva, men det tar tolv veckor då, om man inte är van vid att sköta planeringen blir det pannkaka. Så det är en bra idé när det är mycket människor på samma projekt.

Jan: Ja, precis.

Renovering: kostnad eller investering

Jan: Vi tar några ekonomifrågor. Renovering, ska man se det som kostnad eller investering?

Christopher: Kanske lite både och, mest är det investering, för både en själv och framtiden, möjligtvis när man säljer.

Jan: Vi hade en mäklare här, Per Hedenmark från Norrban, som svarade som du, men han sa också att badrumsrenovering nästan alltid lönar sig, medan köksrenovering är mer tveksamt. Känner du igen dig?

Christopher: Ja, kanske, för köket är så viktigt i dag, så personligt, han menar väl att man ändå gör om det om det inte passar nästa ägare. Det är nog bättre att göra badrummet, det tror jag också.

Pool, solceller, FTX och andra investeringar

Jan: Är det så, vi hade Pool-Pelle här: pool, solceller, FTX-ventilation, takrenovering. Om vi pratar om pool, tjänar man in kostnaden?

Christopher: Det tror jag inte man gör.

Jan: Solceller?

Christopher: Inte längre.

Jan: FTX, jag vet inte ens vad FTX betyder.

Christopher: Värmeåtervinning är det, ventilation som återvinner värme. Det beror på nuläget, ganska dyrt att börja med det från början, men har du allt klart och det bara är att byta själva lådan och den inte fungerar, då måste man byta lådan.

Jan: Okej, jag fattar fortfarande inte, men skit samma. Takrenovering?

Christopher: Ja, det tror jag man får tillbaka.

Jan: Sen den här typen av energiinvesteringar, som var väldigt poppis när elpriserna var höga, tilläggsisolera fasad eller något sånt. Jag gjorde en matte för vårt hus, det kostar en halv miljon, jag tänkte att det tar trettio år att tjäna in det. Sådana tilläggsisoleringar?

Christopher: Vissa delar blir jättedyra, det där måste man räkna på, det är jättestor skillnad. Men tilläggsisolering blir dyrt.

Jan: Finns det något annat folk lägger pengar på som du bara tänker "gör det för din egen skull, men det kostar bara"?

Christopher: Nej, jag vet inte vad det skulle kunna vara egentligen, det är väl vad man själv känner, "det här är bara till mig", det finns väl mycket sånt. En bar, eller något speciellt tvättmedelskast, något unikt.

Caroline: Tvättmedelskast.

Christopher: Det kan springa iväg hur mycket som helst.

Caroline: Det börjar bli poppis med hembatterier nu för dem som har solceller.

Jan: Har du koll på det?

Christopher: Lite grann, kan nog vara en bra idé, men jag vet inte.

Jan: Sådana här platsbyggda grejer, typ platsbyggd garderob, är det fancy?

Christopher: Ja, det är många som vill ha det nu.

Jan: Du bara skrattar.

Christopher: Ja, för du valde ordet fancy. Där finns två vägar, antingen en custom grej där allt är snickeri, måttanpassat, du bygger allt själv.

Jan: Gör ni det också?

Christopher: Nej, väldigt sällan. Oftast utgår man från en bas, typ Ikea-grejer, och bygger in den, då blir det inte ens halva pengarna. De andra, "nu ska vi rita en skiss, det här vill jag bygga, kom och såga, jag vill veta vad det kostar", det blir nästan aldrig något av, för det blir hiskeligt dyrt. Det kanske är för de där i en procenten då.

Prioritering när pengarna är begränsade

Jan: Jag fattar. Om man har tvåhundratusen kronor och ett hus som behöver saker, hur ska man prioritera mellan det som är trasigt, det som är fult, och det som sänker driftskostnaden?

Christopher: I kontexten att det ska bli värt, eller?

Jan: Ja, mest bang for the buck, ur ett ekonomiskt perspektiv.

Christopher: Man skulle nog prioritera det som är trasigt, så det känns som underhållet är gjort, att grejer inte har fallerat. Det tror jag är viktigt, för annars får man en dålig känsla, och dåliga känslor blir ganska dyra tror jag. Sen är driftkostnaden något många kollar väldigt mycket på när man ska köpa, "vi har en driftkostnad på tiotusen eller femtusen", då kanske de där femtusen är värda ganska mycket i vad du kan betala för objektet. Så trasigt, och sen kanske drift.

Caroline: Det som är fult får komma sist.

Jan: Och jag garanterar att det sitter någon som tänker "hur kan ni ens, det är klart man tar det som är fult".

Christopher: Ja, vissa grejer är kanske extrema, och då fixar man det också.

Pausa sparandet för att renovera

Caroline: Vi har en fråga från Lejonparten: "Jag behöver dra ner på mitt sparande i värdepapper för att i stället lägga merparten på renoveringar i och på huset, sannolikt under två till tre år. För någon som nyligen växlat upp sitt sparande känns det motigt att nu behöva pausa. Det känns också olustigt att börja använda bufferten jag har, trots att den är avsedd för just det här. Har ni tips eller erfarenheter?"

Christopher: Nej, jag tänker mer att om man bor i något där man inte trivs kan det vara väldigt mycket värt att se till att göra det, i stället för, som vi sa innan, att göra det för nästa utan att göra det för sig själv nu. Sen kommer det aldrig bli billigare att göra det sen, det kan man också ha med sig.

Jan: Säg något mer om det.

Christopher: Hantverkarna blir dyrare, materialen blir dyrare, det kanske blir ett större projekt för att man väntar lite längre. Jag tror det generellt är bättre att serva bilen än att låta den förfalla och laga allt sen.

Caroline: Du tänker att det kan förfalla mer och mer?

Christopher: Ja, det blir så till slut att känslan blir att det är så gammalt, nu får det vara som det är, man skiter i det lite, och då kanske det blir ett problem i sig. Man ska må bra och trivas.

Risken med att skjuta upp en renovering

Jan: Vad tar man för risk genom att vänta med att skjuta upp en sån grej? Vi har gjort så, vi behövde göra vårt badrum, fick chocken över att det skulle kosta mycket, och sen hamnar man i den mänskliga trögheten och gör ingenting. Vad är risken vi tar, eller vad tar man för risk att skjuta upp den där takrenoveringen?

Christopher: Ja, det är en volley för takrenovering som man väntar för länge med, om man vet att det är dåligt. För det första täcker inga försäkringar något som har med yttre vatten att göra, så regnar det igenom ett tak som är mer än tio år gammalt, är det bara ditt problem, det kan bli superdyrt.

Jan: Ja fan.

Christopher: Det vill man kanske prioritera. Badrum är lite samma sak, det är vatten, är det supergammalt kan det vara dåligt. Är det gammalt men allting känns schysst och fungerar, då är det inte lika bråttom kanske. Man får tänka lite smart, börja med topp till tå brukar man säga, det kan vara rätt smart, man börjar uppifrån.

Jan: Beskriv det, jag har aldrig hört det. Topp till tå-principen för bostäder?

Christopher: Ja, det är väldigt vanligt om man köper, kanske till och med vanligast när man köper sitt första hus, att man börjar invändigt, målar alla väggar vita eller gråa eller vad det är för populär färg det året, och så har man ett tak från sjuttiotalet eller femtiotalet, eller ännu äldre. Och när man är färdig och alla pengarna är slut har man inte gjort det viktigaste, regnar det är det bra om taket är tätt, regnar det jättemycket är det bra om inte allt vattnet hamnar i källaren, ta hand om det. Börjar fasaden bli dålig, byt eller måla om det nu så du slipper byta allt sen.

Jan: Det låter ändå som man kunnat döpa om det till "börja med de tråkiga och dyra grejerna".

Christopher: Tyvärr är det så, jag har själv gjort det, det är inte kul, men det blir dyrt att göra det sen, eller kan bli.

Huset som en tillgång, inte bara en kostnad

Jan: Jag tänker som till Lejonparten att jag tror många gör det misstaget, att man tror att pengarna som man renoverar för försvinner, men det gör de inte, det behåller eller ökar ju värdet på huset. Gör man inte det, ja, den kostnaden för taket får man inte tillbaka när man säljer, och man tar dessutom en försäkringsrisk. Jag tror att man ofta ser det som att ett riktigt sparande är pengar i värdepapper, och glömmer att huset faktiskt också är en tillgång.

Caroline: Jag tänkte precis fråga om ni hade ett tröstande ord till den som känner att renoveringen äter upp hela sparandet, men där har du redan adresserat det.

Jan: Ja, jag tänker att man inte ska trilla i den fällan, samma sak som ibland, jag tror inte den kom nu, men frågan om det är okej att ta ut alla pengarna från sparandet när man köper sin bostad. Då är jag såhär: ja, det är okej, det är inte som att pengarna försvinner, de flyttar bara från en form till en annan.

Caroline: Byter energiform.

Jan: Ja, precis.

Att låna till renovering

Caroline: Men kan vi ta den här frågan då: ska man låna till renovering? I så fall, hur lånar man i så bästa fall?

Christopher: Det beror på hur mycket pengar man har, men generellt tror jag det är en bra idé, för det kostar mindre att låna än vad snittavkastningen är.

Jan: Ja, jag håller med, ni är eniga.

Caroline: Vi är eniga.

Jan: Man behöver inte vara rädd för det, och det hänger ihop med det vi ibland pratar om, att det kan vara en risk att amortera för mycket. Att man plötsligt sitter där, vi har folk i vår närhet som har ett jättefint hus värt många miljoner, och sen har de svårt att få ihop ekonomin på månadsbasis för att de är pensionärer, och de får inga lån för att pensionen är för låg. Så jag tycker absolut, sen tror jag också att man ska låna till den biten med bra standard, du behöver kanske inte låna till de marockanska handgjorda lerkaklen, som ingen kommer säga att de var handgjorda sen. Jag skulle kanske felaktigt tänka att skillnaden mellan Svensson-standard och det marockanska kaklet, den kommer jag inte att få tillbaka, det är en konsumtion.

Christopher: Och dessutom, om det blir så att man stannar där för att badrummet blev sexhundratusen, i stället gör man det för trehundra, blir det gjort, och efter tre veckor tänker man "det var tur vi gjorde så, för det andra hade vi nog inte brytt oss om, för det var så mycket pengar".

Caroline: Det är intressant det du säger, vår inredare säger att man vill ha ett fint badrum, och inte heller sälja huset till de som kommer bo där och hatar det för att det var billigt gjort och vill riva ut det på en gång. Jag vet inte vad jag ska tänka nu.

Christopher: Man kan vara mittemellan kanske.

Caroline: Ja, man kan vara mittemellan.

Bostadsrätt kontra villa

Jan: Jag tror ju mycket, ju mer vi pratar i dag, att det inte är helt olikt det där med bil, tänk vem som är köparen. Den som köper vårt hus, som är stort och dyrt, är kanske en annan köpare än den som köper en etta i en bostadsrätt. Det har vi inte pratat om alls, ska man tänka någon skillnad mellan bostadsrätt och villa? Gör man lika mycket i bostadsrätt, eller gör man mer?

Christopher: Det finns lite mindre att göra, eftersom man bara har hand om insidan. Men vi har nog ganska mycket fifty-fifty vilka kunderna är, sen blir det lite andra projekt, det är inte så mycket takbyten i en bostadsrätt. Men det man kan tänka i en bostadsrätt är att man oftast inte bor där lika länge, snittet är tre, fyra, fem år, medan husen är åtta till tio år. I bostadsrätten kanske man tänker att man tar sig någon annanstans sen, i hus tror jag man ofta tänker att man ska bo här, men det gör man generellt inte, det är ganska ovanligt, eftersom snittet är åtta år för hus.

Jan: Det roliga var, det var ju en mäklare också, sen flyttar man ofta någonstans inom sitt område, de flesta flyttar inom en radie på fem kilometer, det är helt sjukt att man håller sig så.

Hur man kommer i kontakt med Comfy Living

Jan: Vi ska börja runda av. Om man tänker "jag ska göra en renovering, jag vill ha hjälp", vad gör man när man har lyssnat klart på det här?

Christopher: Man kan börja med att kolla vår hemsida och få en skön känsla, och sen kan man ringa och snacka lite med våra rådgivare om man vill diskutera något.

Jan: Och det samtalet är kostnads- och förutsättningslöst?

Christopher: Absolut.

Jan: Och då googlar man Comfy Living och så. Vem passar er tjänst extra bra för?

Christopher: Egentligen alla, skulle jag säga, oavsett om man har kontakt med en hel hög med hantverkare eller inte. Vår grej är oftast att vi gör de lite mindre jobben, och även har du kontakt med en hantverkare, tycker de oftast att de små jobben inte är så kul och blir lågprioriterade. Vi prioriterar två timmar lika högt som hundra, så det passar egentligen alla.

Jan: Precis. Så egentligen är det: ta ett samtal, kolla upp det. För oss är det här perfekt, jag kan ibland tycka att jag borde kunna göra det här själv, men vet ändå...

Caroline: Så har vi femton grejer på en lista, och ingen av oss vill.

Jan: Jag ska villigt erkänna, en av sakerna Oliver fixade: vi hade till exempel en köksstol där stödbenet mellan de två fötterna ramlat av, och den har stått i ett halvår, ingen får sitta på den. Jag kände lite att "sitt här Oliver, vi har hängränneproblemet och det här", och sen den här köksstolen.

Caroline: Jo, ibland är det lite prestigefullt, man tänker att det borde jag fixa själv, jag är ändå man och sånt.

Jan: Det finns inget manligt med det. Men när han fixade den tänkte jag: det där hade inte jag kunnat, för han stod ute och limmade och höll i den, jag vet inte ens vad de heter, det satt fast.

Caroline: Hade spikats den.

Jan: Ja, han vet hur man gör, han har verktygen, och sen var det sjukt skönt att kunna flytta tillbaka stolen. Plus vår dotter som sa "gud vad skönt, nu kan man sova", för paxfläkten som är tjugo år gammal låter inte längre. Det är inga jättejobb, men för mig har de tagit energi länge, den där listan.

Christopher: Det blir så sen, att man tänker "lägg in det i appen, så blir det fixat". Vi har många stammisar som säger "lägg in det i appen, så kommer någon och fixar det, jag blir av med det".

Jan: Ja, exakt. Jag tänker att Comfy är mycket till för sådana som oss, man har en lite högre lön än snittet, man värderar den där tiden, det är inte som att man sitter med massor av tid man inte har något att lägga. Jag upplever att det stora värdet för oss är: jag har ett ställe att kommunicera till, jag får svar, jag behöver inte sitta och vänta, och framför allt behöver jag inte ha den där energin med att komma ihåg vilka fem, sex firmor jag skickade förfrågan till, har jag fått svar av den, har jag fått svar av den. I stället köper jag mig enkelhet, jag köper mig energi. Jag tror att det hänger ihop med att ganska många av era kunder tjänar lite mer än snittet.

Christopher: Vi har alla typer av kunder, men generellt är det nog lite så.

Avslutning

Jan: Bra. Så man kommer i kontakt med Comfy Living genom att ladda ner appen eller googla sig fram. Om man vill komma i kontakt med dig, hur gör man enklast?

Christopher: Ja, då går det jättebra, mejlen finns på hemsidan, christopher@comfyliving.se, och telefonen finns där också.

Jan: Ett stort tack Christopher, både för avsnittet i dag, men också tack för att ni varit där och fixat och strukit många av mina och Carolines dåliga samveten den här sommaren. Och sen vill jag också säga tack till dig som lyssnar och tittar och verkligen puffar för. Jag älskar att kunna puffa för saker vi själva använder, och Comfy-appen tycker jag är fantastisk, för man får hjälp, man får gå lite före i kön, men framför allt gillar jag one point of contact, att man har ett ställe att kontakta, och att man får det här rådgivningssamtalet, som bara "ni kanske borde byta elcentral", via Comfy Plus-tjänsten. Med det, ett stort tack.

Caroline: Tack själva.