Jämför avgiftens påverkan på din avkastning med vår kalkylator

Kalkylator som jämför två fonder eller investeringar med olika avgifter och dess påverkan på din avkastning

Avgiften är jämte tiden en av de viktigaste sakerna att ha koll på när det gäller ditt sparande. Avgiften är inte bara den starkaste indikatorn för hur bra en fond kommer gå i framtiden, den avgör hur mycket pengar som faktiskt hamnar i din ficka. Prova själv och se hur stor skillnaden är på en billig och dyr fond.

Vi håller på och uppdaterar den här sidan. Du kan använda den gamla versionen så länge. Tack för din förståelse. Den nya förbättrade kalkylatorn kommer vara igång innan den 1 december.

Prova med dina egna värden eller börja med våra

Nedan kan du göra dina egna antaganden för de två fonderna eller investeringarna som du vill jämföra. De förinställda värdena jämför t.ex. en fondrobot som LYSA med en avgift på 0.4 % med en vanlig aktiv förvaltad fond med en avgift på 1.4 %.

Innan du scrollar vidare, stanna gärna upp gissa hur stor skillnad den 1 % i avgift gör på på 20 år utifrån ett startbelopp på 100 000 kr och ett månadssparande på 1 000 kr. Alltså ett ganska vanligt sparscenario.

Skillnaden på 10 år blir:
Slutvärde Fond A:
Slutvärde Fond B:

Avgifter urholkar värdet på dina investeringar

Jämte att ha koll på att investera i en indexfond eller fondrobot som placerar dina pengar i hela världen är avgiften det viktigaste att ha koll på. Studier har visat att avgiften är den faktor som har störst betydelse för framtida prestation och som du ser i kalkylatorn ovan så spelar den en enormt stor roll för avkastningen. Tumregeln är att aldrig betala mer än max 0.4 procent i avgift för en fond eller sparprodukt.

Det är snart 10 år sedan det slog mig hur stor del av ens sparande som avgifter faktiskt äter upp. I en gammal artikel hittade jag följande bild från ett årsbesked. Det visar hur avgifterna som bolaget och fonderna tar ut, äter upp kapitalet på sikt. Här blev det extra tydligt eftersom jag trots en värdeökning på 8.3 procent lyckades med konststycket att gå back.

Bild tillhörande artikeln på RikaTillsammans

Jag är personligen för att personer och företag som gör ett bra jobb skall tjäna bra med pengar och bli väl ersatta. Men där är några saker jag vänder mig starkt emot – den första är att de flesta i fond- och kapitalförvaltningsbranschen tar risk med andras pengar och att det är underlaget för deras bonusar.

Det andra som jag är emot är årliga förvaltningsavgifter som tas ut oavsett resultat samt går till annat än att täcka administrationskostnad och absolut nödvändiga kostnader. På samma sätt tycker jag att det är fel att index-följande fonder skall ha en förvaltningsavgift eftersom det idag går att automatisera helt och hållet. Jämför t.ex. Avanzas fond Avanza Zero som följer Stockholms-index.

I tabellen nedan har jag sammanställt några vanliga typer av fonder och vanliga avgifter för dessa. I den sista kolumnen har jag även angivit vilken avgift som jag anser man ska anse vara rimlig i normala fall.

Typ av fond Vanliga avgift Rimlig avgift
Svenska indexfonder 0 – 0.80 % 0.20 %
Korta räntefonder 0.15 – 0.80 % 0.15 %
Långa räntefonder 0 – 1.00 % 0.50 %
Globalfonder 1.50 – 3.00 % 0.40 %
Hedgefonder 1.50 – 5.00 % 2.50 %

Snittet för alla fonder på fondmarknaden ligger idag på ca 1.29 %.

Varför är det viktigt att ta hänsyn till fondavgifterna?

Det är lätt att anta att 0.50 % eller 2.00% per år borde ju inte spela någon roll. Tyvärr så spelar det betydligt större roll än vad man tror på grund av ränta-på-ränta-effekten – samma effekt som jag skriver om i denna artikelserien ”Så blir du rik”. Häng med på nedanstående exempel.

I exemplet nedan utgår jag från att man placerar 10.000 SEK i en Sverige-fond som under de kommande 10 åren levererar en avkastning på 5 % med en fondavgift om 1.50 %. Då blir matten som nedan:

År Startkapital Avkastning Med avkastning Avgift Efter avgift
1 10 000,00kr 5,00% 10 500,00kr 157,50kr 10 342,50kr
2 10 342,50kr 5,00% 10 859,63kr 162,89kr 10 696,73kr
3 10 696,73kr 5,00% 11 231,57kr 168,47kr 11 063,09kr
4 11 063,09kr 5,00% 11 616,25kr 174,24kr 11 442,00kr
5 11 442,00kr 5,00% 12 014,10kr 180,21kr 11 833,89kr
6 11 833,89kr 5,00% 12 425,59kr 186,38kr 12 239,20kr
7 12 239,20kr 5,00% 12 851,16kr 192,77kr 12 658,40kr
8 12 658,40kr 5,00% 13 291,32kr 199,37kr 13 091,95kr
9 13 091,95kr 5,00% 13 746,54kr 206,20kr 13 540,35kr
10 13 540,35kr 5,00% 14 217,36kr 213,26kr 14 004,10kr

Summan av avgifterna efter 10 år blir alltså 1.841 SEK. Om man räknar om avgiften som en del av den totala avkastningen på 5.845 SEK (=4.004 + 1.841) motsvarar avgiften på 1.50 % per år hela 31.50 % av den totala avkastningen! Detta påstår jag är bra att veta…

Det betyder att förvaltaren har riskfritt plockat hem en tredjedel av din vinst. Om texten för avgifter vore formulerad enligt ”Låt oss förvalta dina pengar och efter 10 år så delar vi 70 / 30”, så tror jag inte att det lika många skulle bortse från avgifterna på samma sätt.

Observera att detta exemplet dessutom är ”snällt” nog att bara räkna med en positiv avkastning varje år – för varje år som det i ovan skulle vara en negativ avkastning, skulle procenten som tillfaller förvaltaren bara öka eftersom förvaltaren får betalt OAVSETT om din avkastning blir positiv eller negativ.

I värsta fall – om förvaltaren skulle underprestera och inte leverera någon avkastning överhuvudtaget så kommer ju avgiften att tas från ditt insatta kapital och din insats kommer tvärtom att minska i värde!

Nedanstående bild illustrerar det på ett ganska tragiskt sätt:

150404-avgifter2

Så här mycket av den totala avkastningen motsvarar den årliga förvaltningsavgiften

I tabellen nedan har jag gjort en tabell baserad på ovanstående exempel där du själv kan se hur mycket av den totala avkastningen som försvinner baserat på den årliga förvaltningsavgiften:

Förvaltningsavgift per år Del av totalavkastningen till förvaltaren vid
nedanstående procentuella avkastning per år
  3 % 5 % 8 % 10 % 15 %
0.10 % 3.43 % 2.10 % 1.35 % 1.10 % 0.77 %
0.25 % 8.58 % 5.25 % 3.38 % 2.75 % 1.92 %
0.50 % 17.17 % 10.50 % 6.75 % 5.50 % 3.83 %
0.75 % 25.75 % 15.75 % 10.10 % 8.25 % 5.75 %
1.00 % 34.33 % 21.00 % 13.48 % 11.00 % 7.67 %
1.50 % 51.50 % 31.50 % 20.35 % 16.50 % 11.50 %
2.00 % 68,67 % 42.00 % 27.00 % 22.00 % 15.33 %
2.50 % 85,83 % 52.50 % 33.75 % 27.50 % 19.17 %

Ovanstående tabell tolkar du alltså enligt följande. Om du investerar i en fond som har en årlig förvaltningsavgift på 1.50 % och fonden avkastar i snitt 8 % så kommer 20.35 % av den totala avkastningen att tillfalla fondförvaltaren över tid. Motsvarande blir det att om du investerar i en fond med 0.75 % i årlig förvaltningsavgift men bara avkastar 3 % per år så behåller förvaltaren en fjärdedel (25.75 %) av din totala avkastning.

Prestationsbaserade fondavgifter

De senaste åren har många fonder även börjat införa så kallade performance-fees, eller prestationsbaserade avgifter (även kallade rörliga avgifter). Dessa avgifterna kan vara både bra och dåliga för dig som kund.

I grunden så tycker jag att prestationsbaserade ersättningar är bra – om man gör ett bra jobb, så ska man ha bra betalt för det. Tjänar du pengar, så ska jag tjäna pengar. Problemet är att fondföretagen utnyttjar den generella kundens okunskap, ointresse och rädsla (att folk kommer med mössan i hand istället för att ställa krav) och skapar komplicerade modeller för dessa performance-fees som de dessutom – fräckt nog – lägger ovanpå de årliga förvaltningsavgifterna.

Det vill säga – det är inte ovanligt att fonder har både en fast årlig förvaltningsavgift på t.ex. 1.50 % och sedan dessutom lägger på prestationsbaserad avgift på t.ex. 20 % mot ett visst index. Här gäller det som kund vara väldigt uppmärksam på vilket index det är som fonden jämför sig med.

Många gånger väljs nämligen ett för kunden sämre jämförelse-index (eller en variant på ett index, som t.ex. utan utdelningsjustering m.m.) eller jämförelse-ränta (t.ex. svensk 3-månaders ränta) eftersom det är lättare att ”slå” – vilket leder till att man kan ta mer pengar från investeraren.

Det är alltså t.ex. en enorm skillnad om en fond som t.ex. har en 20 % rörlig avgift avkastar 10 % per år och jämför sig mot:

  1. OMX Stockholm 30 som avkastar ca 8 % per år. För då blir den rörliga avgiften, som baseras på överavkastningen mot index: ( 10 % – 8 % ) * 0,20 = 0.4 %. Du som investerare får alltså behålla 9.60 % av de 10 %.
  2. 3-månaders ränta som avkastar ca 3.00 % per år. För då blir den rörliga avgiften, mot överavkastningen enligt samma formel ( 10 % – 3 % ) * 0,20 = 1.4 %. Du får alltså bara behålla 8.40 %. Avgiften i detta fallet är mer än 3 gånger så stor som i det förra exemplet.

Ponera då att den rörliga avgiften är 1.40 % som i exempel två ovan, samt att fonden dessutom har en årlig förvaltningsavgift på 1.00 % det betyder att du är uppe i nästan 2.50 % i årliga avgifter. Jämför du då det med tabellen som jag hade ovan så betyder det att på sikt kommer du att betala nästan 27.50 % av din totala avkastning till förvaltaren.

Enligt den amerikanska TASS-databasen har det vanligaste upplägget de senaste åren varit 1.50% i årlig förvaltningsavgift, samt 20% rörlig avgift vilket i snitt har gett en medianavgift på 3.77%.

Är fonderna värda sina förvaltningsavgifter?

Att svara på den frågan är extremt svårt och komplext – för det är både ja och nej. Det beror på faktorer såsom placeringshorisont, risknivå och avkastning. Flera undersökningar visar att upp till 75 % av alla fonderna slår inte sitt jämförelseindex eller har en risknivå som överstiger den vanliga börsens. Dessa förtjänar sällan sin avgift eftersom en investering i en passivt förvaltad fond i de fallen är bättre (och idag finns de dessutom utan avgifter).

De resterande 25 % är förmodligen värda sin avgift – åtminstone enskilda år. För det handlar ju inte om att bara slå sitt index ett enstaka år utan att göra det år efter år. Det är här utmaningen är. När man pressar många av de stora pensionsbolagen så erkänner de att mindre än 10 % av kunderna är aktiva och byter fonder från dem, som de tecknade vid inköpstillfället. Tittar vi på ett 10 – 33 års perspektiv (genomsnittlig tid för ett pensionssparande) så är det få fonder som överpresterar mot index.

De fonder som jag anser det vara värt att betala en hög avgift för är fonder som leverar en hög riskjusterad avkastning. Det vill säga en avkastning som är hög, inte i absoluta tal, utan hög i förhållande till den risken som fonden tar. Du kan läsa mer i min artikel om Sharpe-kvoter här.

Enligt en amerikansk undersökning som jämförde 4.800 hedgefonders resultat under perioden 1995 till 2006, kom fram till att den genomsnittliga avkastningen efter avgifter var ca 9 %. Vilket är 2.60 % lägre än om man jämför med S&P500 som steg med 11.6 % under samma period. MEN – skillnaden var att hedge-fonderna tog bara hälften så stor risk. Det vill säga att det var dubbelt så riskabelt att investera i S&P500-indexet som det var att investera i hedge-fonderna. En hög risk-justerad avkastning motiverar alltså uttaget av en hög avgift anser jag.

Som en tum-regel anser jag att det är rimligt att anta att en sådan fond skall ha en standardavvikelse på under 8 %. Annars är det nämligen lika bra att investera pengarna i en vanlig aktiefond då dessa risken annars inte motsvarar avkastningen.

Slutsats och sammanfattning

Slutsatsen som jag tycker att man ska dra utifrån denna artikeln är att man bör vara väldigt medveten om hur dina fonder tar ut sina avgifter, samt ställa krav och t.ex. kräva en historik över hur avgifterna har sett ut. På samma sätt bör du vara extremt hård och byta fond om din fond underpresterar mot jämförelseindex.

Använd sunt förnuft och avvisa inte alla fonder på grund av att de har höga avgifter – utan sätt det i jämförelse med den riskjusterade avkastning som de har. Det kan vara rimligt att betala den om det verkligen blir en win-win-situation. Jämför också alltid mot alternativen – vad är alternativen som du skulle kunna jämföra mot?

Det vill säga – om jag inte slår OMX Stockholm 30 – som där finns en fond med 0 % i avgifter – då finns det ju ingen mening för mig att hålla på med det jag gör, utan då är det lika bra att lägga in pengarna där, eller hur? (dessutom gör den mellan 8 – 11 % per år, utan avgift vilket är fullt godkänt tycker jag).

  • När du skall välja fonder – när du har valt typ av fond – jämför då alltid Sharpe-kvoten (den riskjusterade avkastningen) ju högre desto bättre.
  • Jämför även fondernas avgifter – ju lägre desto bättre.
  • När du tittar på hedge-fonder – titta på deras standardavvikelse, är den över 8 %, låt det vara en varnings-klocka.
  • Byt fonder som underpresterar mot sina index eller i förhållande till risken som de tar (standardavvikelsen)
  • Använd sunt förnuft, var försiktigt positiv och titta verkligen efter vad den totala kostnaden blir för dig över tid.
  • Använd tjänsten Morningstart (www.morningstar.se) som har information om alla fonder som finns.

Jag själv köper idag bara fonder som har max 0.4 % i avgift.

Kommentar, fråga eller fundering? Skriv gärna!

Fyll i dina uppgifter för att kommentera. E-postadressen publiceras ej.

Gravatar ikon för användaren

19 kommentarer finns till denna artikel:

  1. Hej!

    Tack för en mycket lärorik hemsida!

    Jag undrar hur ni ser på att flytta sin passiva hink från sitt ISK på storbank med avgift 1,55% till tex LYSA med avgift på 0,37% utifrån börsläge? Spelar det någon roll om man flyttar ”hinken” när innehavet tappat i värde som i år (-13%)?

    Svara
    10
    Gravatar för användaren
    Christoffer Backlund

Fråga, få svar, hjälpa andra, diskutera och träffa likasinnade i vårt forum. Besök