Om RikaTillsammans och oss
Jag heter Jan Bolmeson och sedan 2007 har jag bloggat om kloka råd och konkreta tips för att göra privatekonomi och sparande både roligare och enklare. Sedan 2017 poddar jag tillsammans med min fru Caroline i Rikatillsammanspodden varje söndag kväll.
Jag är civilingenjör i teknisk fysik, pappa och författare till boken "Gör ditt barn rikt". Jag har citerats i bl.a. Aftonbladet, Göteborgs Posten, Metro, Sydsvenskan och TT. Jag har deltagit i Sveriges Radio, SVT, TV3 och TV4. Läs mer om mig och min ekonomiblogg →
Här på RikaTillsammans kan alla bidra. I mer än 25 000 kommentarer och 1000 artiklar har vi diskuterat de bästa tipsen, idéerna och tankarna kring privatekonomi och livet. Men det finns mer att göra och fler frågor att besvara. Tillsammans kan vi hjälpas åt :-)
Gör gärna som 50 000+ andra och anmäl dig till mitt månatliga nyhetsbrev, som är gratis, för att få de bästa tipsen, artiklarna och råden. Anmäl dig här eller i rutan nedanför.
Följ mig gärna i sociala medier där jag kompletterar artiklar på bloggen dagligen:
Hej!
Tack för en mycket lärorik hemsida!
Jag undrar hur ni ser på att flytta sin passiva hink från sitt ISK på storbank med avgift 1,55% till tex LYSA med avgift på 0,37% utifrån börsläge? Spelar det någon roll om man flyttar ”hinken” när innehavet tappat i värde som i år (-13%)?
Länk från en annan hemsida: Fondavgifter, Cliens och hur du kan göra skillnad - Pengabingen
Länk från en annan hemsida: Indexfonder – Vad är det? – Fri tid över tid
Länk från en annan hemsida: investering och sprande - Manlig vardag
Superbra sida. Frågan är var jag ska sätta in pengarna som jag fick nu när jag sålt andelar i en fond – inte i ISK – som jag nyss sålde från Swedbank Robur räntefond kort plus för att jag tyckte den gick så dåligt. Kanske borde välja en indexfond då.
Hej
Dilemmat är väl att även om två fonder är av samma typ så ger dom lite olika avkastning, dvs förvaltaren trots allt har en viss betydelse. Om man t ex vill jämföra två ”småbolagsfonder” där den ena haft ett par procent högre avkastning i snitt varje år men en procent högre avgift, så torde det också påverka resultatet. Går det att få in i räknesnurran?
Hej!
Om man skulle vilja räkna på ett följande sätt.
En fond ger avkastning på 5% med avgift på 0,2%, vad måste en annan fond med avgift på 1,6 prestera för att uppnå samma avkastning efter avdragen avgift.
Du fattar säkert vad jag menar. Hur mycket avgifter kan man ”svälja”för att vinna nått. Ett slags brytpunkt när det börjar ”löna sig” med en högre avgift.
Zbigniew
ny på sidan
Det är ganska enkelt, för att en fond som har en avgift på 1,6 % ska prestera över tid som en indexfond som i genomsnitt ger 8 %, då måste den prestera 9,6 % före avgift – dvs. slå index. Det är svårt. Jättesvårt.
Alla historiska fondavkastningar är alltid efter avgifter så det är också relativt enkelt att jämföra.
Intressant!
Vad förlorar man med ”ränta-på-ränta”-effekten?
Bra sida
Hej, måste börja med att säga att detta är en mycket bra kalkylator. Jag tror dock att jag har hittat en bug i den. Det gäller procentsatsen i den första tabellen ”Avgifterna i förhållande till total avkastning” där ordet ”total” är viktigt. Det verkar som att kalkylatorn tar: avgiften / avkastning efter avgift. Det borde vara: avgiften / avkastning innan avgift. Det vill säga så som det är beräknat i inlägget ”Fondavgifterna som urholkar värdet på dina investeringar”.
Har en fond med 1,5%avgift och hur lång tid tar det om jag byter till en fond med 0,2%avgift när jag betalat 30%skatt på ex.vis en vinst på 100000kr och en förutsättning att fonderna har samma avkastning 8% (återinvesteringen blir 30000kr mindre första året
Jag tycker att denna kalkyl är lite missriktat. Om man vill värkligen veta hur mycket man förlårar p.g.a. avgifter måste man kalkylera med hur mycket avkastning det kommer att bli helt utan avgift och jämföra det med vad som man får efter avgifterna dras.
Egentligen man kan tänka på avgiferna bara som en minskning av avkastningsprocenten. Om brutto räntan är BR, avgiften är A netto räntan (avkastning) NR bli: NR = BR – A – BR * A.
Det är ganska uppenbart att om man sparar med än lägre avkastning under många år absolut skillnaden blir också stor eftersom differensen av två exponentialfunktioner kommer också att vara exponentiell.
Bäst jäkla räkneredskapet på åratal !!!
Grymt bra och till ful användning för min portfölj omgående !!!!!
Tack !!!!
Hej, en fundering. Det är ju så att de fonder (iaf SEB Bioteknikfond) har en högre snittavkastning (30%) men en förvaltningsavgift på 1,5%. I det fallet anser inte jag man kan jämföra det med en fond som har 8% snittavkastning men med förvaltningsavgift 0.2%. I det fallet lär väl oavsett avgifter den dyrare ge mer pengar netto. Med reservation att man fortsätter gå plus alltså. Mvh Daniel
Njae… det är ju egentligen inte helt korrekt eftersom man då jämför äpplen med päron tänker jag. Det man borde jämföra med är en fond som följer ett bioteknikindex.