Andel aktiva fonder som är sämre än en indexfond på 10 år

Grafen som gör valet av fond enkelt

Om jag bara fick visa en enda graf för att förklara varför vi sparar i billiga indexfonder, så skulle det vara den här. Den kommer från SPIVA Europe Scorecard, en undersökning där S&P Dow Jones Indices två gånger om året mäter hur stor andel av alla aktivt förvaltade fonder som slår sitt jämförelseindex. Inte mot tyckande, inte mot känsla, utan mot facit.

Den 31 december 2024 var resultatet på tio års sikt följande: i genomsnitt var drygt 9 av 10 fonder sämre än sitt index. Det är proffsen vi pratar om, förvaltarna som gör detta på heltid med team av analytiker bakom sig. Det är inte ens en jämn match.

9 av 10 aktiva fonder är sämre än sitt index på tio år

I samtliga 13 kategorier som grafen visar var minst 79 % av de aktiva fonderna sämre än index på tio år, och i 12 av 13 kategorier var det minst 84 %. Värst var det för Norden-fonderna där 100 % – alltså varenda en – underpresterade mot sitt index. För de globala fonderna och USA-fonderna var det 99 %.

Ju längre bort från detta läget, desto tydligare blir mönstret:

Hela datasetet med alla 13 kategorier finns i bilagan längre ned på sidan, hämtat från SPIVA Europe Scorecard per 31 december 2024. Snittet på 92 % över kategorierna är vår egen ovägda beräkning, alltså att varje kategori väger lika. Det viktiga är inte decimalerna utan mönstret: oavsett var i världen förvaltarna letar, förlorar nästan alla mot sitt index över tid.

Vi har sett samma sak i SPIVA Europe 2025, där siffrorna var 98 % för globalfonder och fortfarande 100 % för Norden. Det här är inte ett enskilt dåligt år, det är ett mönster som upprepas i rapport efter rapport.

Sverige är bäst i klassen, och ändå förlorar 4 av 5

Sveriges 79 % är faktiskt den lägsta siffran i hela undersökningen. Var femte aktiv Sverigefond slog sitt index på tio år. En vanlig förklaring är att den svenska marknaden med många småbolag är mindre genomlyst än den amerikanska, vilket ger skickliga förvaltare något bättre odds.

Men! Innan du springer iväg och köper en aktiv Sverigefond: det är fortfarande 4 av 5 som förlorar. Och det riktigt kluriga är att du måste välja vinnaren i förväg. Historiken hjälper dig inte, för bara 2 % av vinnarfonderna är ens kvar i den övre halvan fem år senare enligt SPIVA:s persistensstudier. Även den bästa aktiva globalfonden 2020 hade ramlat ur toppen 2025. Det vill säga: att en fond slagit index säger nästan ingenting om att den kommer göra det igen. Att satsa på 1-mot-5-oddset, med hela pensionen som insats, är ett spel du sällan kommer vinna.

Proffsen förlorar för att matematiken är obeveklig

Det här handlar inte om att fondförvaltare skulle vara dåliga på sitt jobb. Tvärtom, de flesta är välutbildade, hårt arbetande och har resurser som vi småsparare bara kan drömma om. Problemet är strukturellt: alla professionella investerare tillsammans är i princip marknaden. Före kostnader får snittet av dem exakt marknadens avkastning. Efter avgifter på ofta 1,2–1,5 % per år måste snittet hamna under index. Nobelpristagaren William Sharpe visade detta redan 1991, och vi har skrivit om det matematiska beviset för varför aktiv förvaltning måste förlora i längden.

Properly measured, the average actively managed dollar must underperform the average passively managed dollar, net of costs.

William Sharpe, The Arithmetic of Active Management (1991)

Det är därför resultatet ser likadant ut oavsett land, period och rapport. Och det är värt att veta att SPIVA dessutom räknar snällt: även fonder som lagts ned under perioden, oftast på grund av dålig avkastning, ingår i underlaget. Utan den justeringen hade de aktiva fonderna sett bättre ut än de förtjänar. Egentligen är det självklart: när genomsnittet av alla aktiva kronor är dömt att hamna under index efter avgifter, då är den billiga indexfonden inte ett tråkigt val. Den är ett av få gratis övertag som finns i sparandet.

Så använder du grafen i ditt eget sparande

Här är grejen: du behöver inte slå proffsen, du behöver bara låta bli att betala för deras försök. Konsekvensen av grafen är ett av de enklaste besluten i privatekonomin, och det vi själva gjort med våra egna pengar i snart två decennier.

1. Kolla vad dina fonder kostar. Har du aktiva fonder med avgifter kring 1–1,5 %? Vår kalkylator för fondavgifter visar vad det kostar dig i kronor över tid – på 30 år handlar det ofta om hundratusentals kronor på ett vanligt pensionskapital.
2. Välj en bred, billig och global indexfond. I vår genomgång av de bästa fonderna listar vi konkreta alternativ med avgifter under 0,4 %.
3. Vill du inte välja själv? En fondrobot gör jobbet åt dig. Vi har jämfört alternativen i fondrobot eller indexfond.

Med det sagt: en indexfond ger dig aldrig mer än marknadens avkastning, och den skyddar dig inte mot börsfall. Men den garanterar att du inte hamnar bland de 9 av 10 som betalar extra för att få mindre. I ett spel där proffsen förlorar nästan varje gång är det klokaste draget att sluta spela, och i stället äga hela marknaden till lägsta möjliga pris.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i forskningen bakom indexfonder och vad det betyder för ditt sparande har vi samlat våra mest relevanta sidor här:

• Investera rätt och lätt – följ hellre forskningens råd än finansbranschens.
• Bästa fonderna – konkreta indexfonder vi och communityn gillar mest.
• SPIVA Europe 2025 – den senaste utgåvan av undersökningen bakom grafen.
• Matematiskt bevis: aktiv förvaltning måste förlora i längden – Sharpes aritmetik förklarad.
• Bara 2 % av vinnarfonderna är ens topp-50 % fem år senare – varför historisk avkastning inte hjälper dig välja.
• Jämför avgiftens påverkan på ditt sparande – räkna på vad din fond faktiskt kostar.
• Fondrobot eller indexfond? – vägvalet när du bestämt dig för passivt.

Bilaga: Data till grafen

Nedan finner du datapunkterna som ligger till grund för grafen ovan.