Den där tionde fonden som slagit index…

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Elefanten i rummet: den enda aktiva fonden vi äger
2. Inspireras av proffsen, även om du inte köper fonden
3. Välkomna tillbaka, Andreas och Henrik
4. Från Coeli till BMC – Brock Milton Capital
5. Hisstalet: lönsamma bolag som växer
6. Varför fonden är populärast bland 75 plus
7. Erfarenheten gör att man kommer tillbaka till kvalitet
8. Två frågor som varje strategi kokar ner till
9. "Skulle man inte vilja äga de bästa bolagen?"
10. Fem på heltid, alla resurser, Champions League
11. Att slå index efter avgift
12. De största lärdomarna på tio år
13. Att lyssna på marknaden
14. Att vässa sågen och spela i rätt liga
15. Att fokusera på rätt sektorer
16. Vadet – status sedan 2018
17. Etiska val och påverkan
18. Den teoretiska grunden: 300 gånger mer impact
19. Tillväxt mot stadighet – och var värderingen kommer in
20. Buffett, koncentration och risk
21. Friheten att säga nej
22. Psykologin: betalt för att må dåligt
23. Skin in the game – egna pengar i fonden
24. Att spela spelet för spelets skull
25. Hur man hanterar stress
26. Hur man utvärderar ett bra beslut
27. Champions och Special Situations
28. Special Situations: Balder och matematiken
29. Riktkurser och varför Special Situations är roligare
30. Hur mycket tackar ni nej till?
31. Erfarenhetens kraft
32. Småbolagsfonden
33. Världens finaste entreprenörer
34. Värdering handlar om kvalitet
35. Full fart i småbolagsfonden
36. Sektorrotation 2022–2024
37. Vinster har obegränsad uppsida
38. Överavkastning över tid
39. Ferrari som livsstilsmärke
40. Läsarfråga: avgiften
41. Läsarfråga: tillväxtmarknader
42. Fokus på Indien
43. Tre saker att ta med sig
44. Var hittar man fonden?
45. Att dela med sig – tillsammans
46. Boktips och avrundning

Elefanten i rummet: den enda aktiva fonden vi äger

Jan: Välkommen till RikaTillsammans och den här intervjun med Andreas Brock och Henrik Milton, som också är reklam för deras globalfond, BMC Global Select. Jag brukar säga så här: finns det en elefant i rummet, presentera den. Och det är att detta är den enda aktivt förvaltade fonden som jag och Caroline äger, det vill säga en fond som inte är en passiv indexfond.

Andreas och Henrik är också, tror jag, två av tre aktiva förvaltare som har besökt RikaTillsammans de senaste två eller tre åren. De var med redan 2018 och pratade om sin fond. Och vi slog vad då, om deras aktivt förvaltade globalfond skulle slå en passivt förvaltad global indexfond. Sen dess har vi hållit kontakten. Jag gillar dem jättemycket, jag tycker att de är spännande att följa, för de är fullblodsproffs. De spelar investeringsspelet på den yttersta nivån. De spelar i Champions League.

De har satt sitt eget namn på fonden. De har satt sina egna pengar i den. De har ett team på tio personer som jobbar med det här på heltid. De har slagit index på 1, 3, 5 och 10 år och sedan start. Det vill säga att de gör allt det där som jag säger att man inte kan eller borde göra. Och det är därför jag tycker att det är så roligt att titta bakom kulisserna. Att inspireras av dem, att se hur de tänker, hur de känner. Hur ser Andreas och Henrik, människorna bakom fonden, ut?

Inspireras av proffsen, även om du inte köper fonden

Jan: Sen tänker jag också att man faktiskt kan inspireras av dem. Om man tycker att aktier är kul och har det som hobby, då brukar jag alltid säga: även om man inte investerar i deras fond, gå och prenumerera på deras nyhetsbrev. Ett, man lär sig saker. Men nummer två: de är ett av få fondbolag som ger ut hela sin lista med 30 bolag. Och eftersom de omsätter väldigt få av de här bolagen så är det ofta långsiktiga innehav. Då kan man använda det, inte som en garanti, utan som en inspiration för att se: okej, vad tycker de här proffsen är världens finaste bolag? Man kan säga att det är som ett trick, eller en genväg.

Avslutningsvis, innan vi kör igång, vill jag också säga det juridiskt viktiga. Nummer ett: vi har en del av våra pengar i deras fond. Nummer två: alla investeringar innebär en risk, det vill säga värdet på en investering i deras fond kommer öka och minska över tid. I värsta fall kan man förlora hela beloppet, men det är risken som vi får betalt för. Sen pratar vi också en del i avsnittet om historisk avkastning. Historisk avkastning är inte en garanti för framtida avkastning. När man pratar om långsiktigt sparande i aktier är det viktigt med en lång sparhorisont, och där brukar jag säga minst fem år. Vill du läsa mer om risk kan du gå in på rikatillsammans.se/risk.

Annars tänker jag att det bara är att luta sig tillbaka, njuta, lyssna, inspireras och skratta med oss när vi pratar om det här fantastiska med att investera. Så här kommer Henrik, Andreas och Caroline.

Välkomna tillbaka, Andreas och Henrik

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av vår livsresa, våra erfarenheter, framgångar och misstag, så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här podden heter Caroline och Jan Bolmeson.

Jan: Varmt välkomna tillbaka, Andreas Brock och Henrik Milton. Ni förvaltar ju de två fonderna BMC Global Select och BMC Global Small Cap Select, med en total fondförmögenhet på över 17 000 miljoner kronor. Eller 17,5 miljarder. Er strategi sedan 2014 har varit att vi köper de 30 finaste bolagen i världen. Detta är den femte gången ni hälsar på. Och jag skulle säga att ni är lite riktiga aktienördar. Ni har båda pluggat ekonomi. Andreas, du har skrivit en bok om aktieanalys. Jag räknade fram att ni har typ över 30 års gemensam erfarenhet av finans.

Andreas: Yes.

Jan: Varmt välkomna.

Henrik: Tack. Vilken introduktion.

Jan: Är det något ni vill lägga till? Eller känner vi oss nöjda?

Andreas: Ja, men gång fem. Jag tycker kaffet har blivit helt fantastiskt. Det började bra.

Från Coeli till BMC – Brock Milton Capital

Jan: Men precis. De tidigare fyra gångerna har ni varit här som Coeli. Men idag är det som BMC. Och det spekulerades i forumet: står det för Biomedicincentrum, eller är det ett cykelmärke? Berätta.

Andreas: BMC. Det står ju för Brock Milton Capital. Andreas Brock och Henrik Milton. Sen har vi Capital, för vi tycker det låter bra helt enkelt.

Henrik: Vi gillar det där. Vi har ju ganska mycket försäljning utomlands. Det är ganska stort i Österrike.

Jan: Det är spännande.

Henrik: Det fungerar där. Vi vill gärna bli en liten svensk exportsuccé. Peppar, peppar, ta i trä. Så vi la till det där i slutet.

Andreas: Men allt är samma. Allt är samma.

Henrik: Same, same, but different name. Det är samma människor, samma process, samma filosofi. Samma track record. Allt är samma. Bara ändrat namnet.

Jan: Ja, men vad bra. Jag måste säga att när ni gjorde det här namnbytet var jag faktiskt väldigt positiv. Ni känner till Nassim Taleb, han brukar säga att man alltid ska respektera människor som sätter sitt namn på sin produkt eller sin tjänst. För då är det skin in the game, då har man något att förlora.

Andreas: Fullständigt bra.

Henrik: Ja, eller hur. Får jag lägga till en sak? Det går ju bra att heta Johansson också, för då har du ju Johnson & Johnson i det fallet. Så det funkar ju, eller hur? Det finns en annan grej där. Det finns faktiskt aldrig någon, vad jag vet, någon bank som har gått i konkurs som har ett land i namnet. Så Deutsche Bank kan inte gå i konkurs. Bank of America kan inte gå i konkurs. Och inte Swedbank heller. Förhoppningsvis inte.

Caroline: Men varför bytte ni namn?

Andreas: Företaget har vuxit, så vi ägare satte oss ner och pratade om att nu är vi nio, snart tio personer. Det börjar bli två produkter och vi har bara börjat. Vi kände att det förtjänar sitt eget varumärke, och framför allt det här internationella. Det var ingen dramatik, utan vi bara sa att det här får sitt eget varumärke. Och det känns spännande.

Hisstalet: lönsamma bolag som växer

Jan: För den som inte känner till er sedan tidigare, hur låter 60-sekunderspitchen för er och för fonderna?

Andreas: Jag kan börja med hisstalet då. Vi investerar i företag som är lönsamma, växer, har bra marginaler och låg skuldsättning. Företag med växande vinster, och när vinsterna växer så stiger också aktiekursen. Då fyller vi en fond med de bästa företagen på jordklotet, och då kommer aktiekurserna gå upp och också NAV:et gå upp.

Henrik: En annan version är att det är två vänner som har en hobby och säger: hej, vi gör en business av det här. Vi vill dela med oss, låta andra få ta del av det här, och förvalta andra människors pengar. Delvis ett samhällsansvar också. Vi tycker att det finns ett samhällsansvar i att få svenska befolkningens pengar att växa. Det fanns många produkter som inte var så bra där ute, tyckte vi när vi startade det här 2014, och vi sa att vi kan göra det här bättre. Vi tar vår hobby och försöker göra en business av den, och hänga med härliga människor som ni.

Jan: Tack. Jag tycker det är så fantastiskt, för vi pratar alltid om ett rikt liv, och då är en av de intelligenta frågorna att ställa sig… För jag tror att ibland avgörs kvaliteten på ett liv av kvaliteten på frågorna man ställer sig. Det här är en fantastisk fråga: hur kan jag få betalt, eller hur kan jag tjäna pengar, på något som är så roligt att jag hade gjort det även om jag inte fick betalt?

Henrik: Ja.

Jan: Då brukar det finnas uthållighet, det brukar bli bra resultat, det brukar finnas den här långsiktigheten i det.

Henrik: Får jag lägga till en sak? Nu är det ju inte bara Andreas och jag som gör jobbet. Vi har faktiskt tre väldigt duktiga analytiker. Det är Herman, Johan och Chris. Och vi har fantastiska säljare. Det är Max, Jessica och Christoffer. En jurist som heter Sara. Så vi är ju ett jättehärligt gäng. Ingen har blivit framgångsrik på egen hand. Det är alltid ett team.

Varför fonden är populärast bland 75 plus

Jan: Men jag måste fråga: varför är er fond som mest populär på Avanza bland 75 plus?

Andreas: Vad roligt.

Henrik: Vad roligt. Jag tror att våra föräldrar är väl investerade som firma, men…

Jan: Men vem är fonden till för? Jag gissar att den inte bara är till för 75 plus.

Andreas: Skämt åsido. Vår fond fungerar… Alltså i våra säljmöten. Det här är vårt tionde år vi håller på med det här nu. Så ni kan själva tänka er hur många säljmöten vi har gjort som firma. Vår fond fungerar väldigt, väldigt bra på två kategorier av människor. Det ena är företagsledare, tidigare vd:ar eller entreprenörer som har byggt upp ganska stora förmögenheter. De brukar titta på vad det är för aktier vi äger, och så säger de: wow, det här företaget jobbar vi mot, bam, bam, bam. När vi pratar om att vi tittar på balansräkning, gör företagsbesök och så vidare, då förstår de vad vi pratar om. Okej, ni har höga marginaler, bam, bam. En försäljning kan vara över på en kvart, tjugo minuter.

Sen fungerar den väldigt, väldigt bra på folk som är lite äldre. De tittar också på vår fond och säger: ja, men det här känns ju tryggt. Okej, så du äger det bästa som finns i Sverige, Atlas. Och så äger ni Microsoft och så vidare. Vi kommer inte med 70 namn som ingen någonsin har sett i hela sina liv, vi ska inte göra några konstiga derivatprodukter eller något annat. Utan det är väldigt, väldigt enkelt.

Henrik: Det är väldigt roligt att det är många 75 plus som säger: ja, men det här låter ju… med all min erfarenhet. Så det är en enorm komplimang.

Erfarenheten gör att man kommer tillbaka till kvalitet

Jan: Jag tyckte det var roligt. För det var ju störst bland 0 till 18 år. Så man gissar att det nog var föräldrar som var inblandade. Sen 18 till 25, typ lägst. Och sen ökade det med åldern. När jag tänkte på er så är det ju precis så det är. När man har lite erfarenhet själv, vet vad som funkar och vad som inte funkar, det är typ meme stocks och så vidare, då kommer man tillbaka till kvalitet. Stabilt, långsiktigt, lite tråkigt, men det som faktiskt funkar.

Henrik: Man gör ju väldigt många sådana här kvällsträffar med hundratals personer, och det är väldigt mycket gråa hår där, så kan man säga. Det är en ganska hög medelålder. Så det är ett stort intresse bland äldre människor för just placeringar. Vi har väl varit där och de har gillat det de har hört, så då har de köpt fonden. Men jag hade ju önskat att den kategorin, de som inte äger, alltså 25 till 40, att de hade varit mer aktiva. För om man börjar ett sparande då, så blir det ju fantastiskt när man är 60.

Andreas: Exakt, det gör ju tiden.

Caroline: Jag tänker också att de äldre kanske har samlat på sig de här pengarna som de nu ändå vill göra något med. Och det är nog som du säger, Henrik, att man inte har så mycket pengar att göra något med när man är 22 eller 25.

Två frågor som varje strategi kokar ner till

Jan: Men jag tänker så här: om det är en elefant i rummet ska man presentera den. Jag hämtar den. Nej, men så här. Vi har ju lite olika syn på investeringar. Jag brukar säga att alla investeringsstrategier kokar egentligen ner till två frågor. Den ena är: kan jag tajma marknaden bättre än andra, ja eller nej? Och kan jag göra en bättre bolagsanalys på lång sikt än andra? Jag brukar svara nej, nej. Och därav tar jag till exempel en indexfond. Eller som jag brukar säga, ni är den enda aktiva fonden som vi äger. Hur svarar ni på de två frågorna, för att få kontrast?

Andreas: Tajma marknaden? Ibland, absolut. Ibland, ibland inte. Mer och mer. Men det är svårt. Egentligen ganska irrelevant över längre tid. Det är ganska irrelevant om du köpte aktierna 1984 eller 1986, det spelar egentligen ingen större roll. Sen är det ju bolagsanalys. Att vara investerare på börsen handlar om bolagsanalys och bolagsvärdering. Kan man inte det ska man inte syssla med det.

Henrik: Det är ju också rätt tragiskt. Jag träffar mycket folk som har förlorat väldigt mycket pengar. Det kan vara på bara några veckor. Det var någon som visade upp sin portfölj. Det var många i den här gruppen vi pratade om, som kanske inte har så mycket. Det var väldigt mycket som var nere 70–80 procent. Men de insåg sina misstag. Så börsen borde ju ha en varningsskylt runt sig. För proffs enbart. Jag går ju inte och borrar mina egna tänder. "Jag har läst på. Jag såg någon YouTube-klipp här. Jag har köpt en tandläkartidning som jag får hem nu med tips om att borra i tänderna." Men folk fattar ju beslut med pengar de tjänat ihop under kanske fem år, på 15 minuter.

Men det här är vår hobby, det är vårt liv. Vi tycker att det är det här vi kan. Det är egentligen det enda vi vill göra.

"Skulle man inte vilja äga de bästa bolagen?"

Andreas: Jag kan lägga till, om jag skulle ställa en fråga tillbaka. Tänk, Jan, om du hade tagit alla de bästa företagen i index, lagt dem ifrån, och sen tagit bort alla andra, så hade du haft en ganska koncentrerad portfölj på säg 35 företag. Och sen tar du de som har hög lönsamhet, låg skuldsättning och växer bra. Skulle man inte vilja äga dem istället?

Jan: Jo, och jag påstår så här. Detta är ett helt annat avsnitt, tänker jag. Men ett, jag har inget självförtroende i att jag kan välja ut dem. Och nummer två, det finns ganska mycket empiri som visar att det där är väldigt, väldigt svårt. Men för att göra kontrasten: när började ni med aktier?

Andreas: När jag var sju år och gick till banken och köpte.

Jan: Ja, när var det typ?

Andreas: Ja, det är tyvärr rätt många år sedan.

Henrik: Tonåren och när jag började läsa på universitetet. Ja, så kan man säga.

Jan: Hur mycket har ni gemensamt? 40 år?

Henrik: Mycket. Ja, något sånt.

Fem på heltid, alla resurser, Champions League

Jan: Hur många har ni som jobbar heltid med analys?

Andreas: Vi är fem personer.

Jan: Fem personer. Och detta gör ni på heltid. Ni har tillgång till alla resurser. Det finns Bloomberg, Bloombergterminal, vilken analys som helst. Ni kan köpa in vilken tjänst som helst.

Henrik: Och vi kan resa till Indien och träffa en bank.

Jan: Ni kan resa till Indien, ni kan resa till mässorna och så vidare. Det är det som jag ibland tycker är så fascinerande. Det är massa människor på nätet som är så här: jag har mitt vanliga jobb på dagtid, och sen ska jag köpa lite aktier på kvällarna. Sen tänker jag så här: men i vissa aktier som till exempel Beijer Ref eller Fortnox, som ni har i portföljen, när jag handlar med dem, så den som sitter på andra sidan är ju ni. Då hade jag tyckt det var läskigt. Oddsen att jag ska klara det är enormt små.

Henrik: Både ja och nej, då har jag en klar poäng. Men om man kan en sektor, om man jobbar inom en viss sektor… Vi träffade en jättetrevlig kille här nu i Köpenhamn. Han drev ett företag som importerar och exporterar elektronikkomponenter. Bland annat Ciscos nätverkskort och routrar och så vidare. Han hade ju sett i sin business att en stor konkurrent håller på att ta väldigt mycket marknadsandelar. Han kan ju översätta den kompetensen. Även de som jobbar inom byggindustrin kan se svängningar. Så det kan man använda. Men jag tror vi alla har jättemycket att göra från åtta till åtta. Det är barn och räkningar, och nu ska man sortera både pant och mat, organiskt också. Dina hundar.

Jan: Hundar.

Henrik: Man har jättemycket att göra. Så det är väl bättre att hoppas att folk kan lita på oss och låta oss förvalta pengarna.

Andreas: Sen är det ju så att man inte behöver lägga alla sina pengar i fonder. Man kan ju hålla på med aktier som en hobby. Och när man åker på semester och inte orkar med sina aktier, då placerar man i vår fond. Och sen när man kommer tillbaka i augusti kan man ta ut pengarna och leka lite igen.

Att slå index efter avgift

Jan: Det är detta jag tycker är lite för… som jag sa innan vi började spela in. Ni är typ de enda aktiva förvaltare vi har bjudit in någonsin. Och det är inte som att det saknas folk som vill komma hit.

Andreas: Nej, det kan jag tänka mig. Tack.

Jan: Men det som jag tycker är lite fascinerande är att ni de facto har slagit index efter avgift. Till och med. Det finns många studier som visar att många fondförvaltare slår sitt index innan avgift, men inte efter avgift. Ni har ju gjort båda.

Henrik: Vi ligger 60–70 procent före index på nio år.

Jan: Det där tänker jag är spännande. Jag tittade på ett år, tre år, fem år och tio år. Jämför man då med Storebrand All Countries, som är en global indexfond med alla länder, så har ni slagit det på alla perioder. Så det är lite jobbigt. För jag brukar ju säga att det inte ska gå att göra. Men obviously gör ni det.

De största lärdomarna på tio år

Jan: En fråga från JR. Han undrade: de här tio åren, om ni tittar tillbaka, vilka är de största insikterna eller lärdomarna ni har fått?

Andreas: Wow, jättemycket. Vilken bra fråga. J.R. Ewing.

Jan: Han är från Finland.

Andreas: Okej, men jag besökte faktiskt J.R.:s hus när jag var i Dallas. Southfork. Men vi är ju mycket bättre investerare idag än vad vi var 2014, 2015, 2016. Man trodde att man hade koll på världen då. Gud, vilket naivt barn. Men det är ju det som är det roliga, att man hela tiden blir bättre. Nästan allt annat blir man sämre på. Min syn blir ju sämre. Men just erfarenhet är så mycket värt i den här branschen. Man blir bara bättre och bättre. Min smarta investering i den kenyanska banken, den var ju inte mer…

Henrik: Du behöver inte nämna den längre. Jag har förlåtit dig för den.

Andreas: Ja, men den thailändska banken var ju ingen höjdare den heller.

Henrik: Det var inte så dålig. KasikornBank var rätt bra ändå. Vi slog index då också.

Andreas: Men vi har en kunskapsbas idag som är betydligt grymmare.

Att lyssna på marknaden

Henrik: Jag skulle vilja säga en sak till. När folk kommer in i branschen, de har läst på universitet, de är superduktiga med datorer och kan räkna på saker och ting. Det jag tycker jag har blivit bättre på, det är att jag har blivit mer lyhörd. Jag lyssnar mycket bättre. Vi hade en idé, jag tyckte det här var fantastiskt. Det är ett superbra företag, men det kanske inte blev så bra. Om jag hade varit lite bättre på att lyssna på marknaden… Man får tänka så här att det finns betydligt fler öron och ögon där ute än vad jag har. Och om jag lyssnar lite grann på vad börsen gör, det är inte helt fel. Sen har vi undvikit rätt mycket emerging markets de sista fem åren, vilket jag tycker är jättebra. Mycket, mycket lättare att tjäna pengar, som Andreas har sagt, i demokratier, i västvärlden och i USA och så vidare.

Caroline: Men vad menar du med att du lyssnar på marknaden?

Henrik: Jag menar att om jag tror benhårt att det här företaget bara blir billigare och billigare och billigare när det går ner, så kan jag ju faktiskt ha fel. Jag kanske skulle ha sålt de första tio procenten. Och sånt har vi blivit bättre på. Så vi gör mycket, mycket färre misstag.

Jag brukar säga att marknaden har en tendens att göra en ödmjuk.

Jan: Håller ni med?

Andreas: Verkligen. Men samtidigt måste man ju också vara lite arrogant. Vi köpte Balder på 45–50, alla var ur Sveriges fastighetskris, och man pratar med någon från London: Sverige ska gå under. Och vi sålde nu på 72. Så man måste ju också vara arrogant och kunna gå emot. Det händer mycket. Men jag tycker vi har blivit bättre investerare. Sen får vi inte heller bli complacent. Och därför var det så härligt nu när vi fick in de här tre hungriga analytikerna, och att vi har den här småbolagsfonden som ger oss massor med idéer. Det man kan se är ju att ofta kan en trend börja i ett småbolag. Och så kan vi använda den kunskapen i den andra fonden. Så vi har gått från 120 bolagsmöten per år till… vad hade vi förra året?

Henrik: Ja, vi har mer än 300. Vi har ju ett företagsmöte varje dag, någonstans i världen. Och så delar vi den kunskapen med varandra hela tiden.

Att vässa sågen och spela i rätt liga

Jan: Det där är jättespännande. Utan att gå in för mycket på teorin: för att slå index, eftersom att slå eller underprestera index är ett nollsummespel, och det man tjänar pengar på är den relativa skickligheten… Jag brukar säga att eftersom de flesta av oss småsparare inte har skickligheten, så ska inte vi spela spelet, utan då ska vi låta någon annan spela spelet åt oss. Hur gör ni för att vässa sågen? För att bibehålla och utveckla.

Henrik: Vi har säkert gjort tusentals möten. Vi har gjort massor med analyser. Vi har kört den här skruvdragaren så nu är jag perfekt. Jag vet exakt hur man sätter in en skruv. Vi har nött den här processen hela, hela, hela tiden. Andreas var inne på en special situation, det vill säga att när vi går emerging markets, det är för att vi kan identifiera ett kvalitetsbolag. När vi träffar vd:n, hör honom prata och så vidare, då vet vi att den här killen har koll på läget. Honom kan vi investera med.

Andreas: Ja, till exempel. Sen är det ju våra interna processer, och det kan jag inte dela med er, men våra interna processer och hur vi jobbar med dataanalyser och så vidare har blivit bättre och kommer fortsätta utvecklas. Framför allt gäller det ju att ha väldigt skoj. Ibland kan jag känna att, du vet, när man börjar så börjar man i division 6 och sen så levlar man.

Jan: Om ni skulle sätta det i världen, vilken liga spelar ni i?

Andreas: Champions League. Champions League i våra sektorer. Vi kan ingenting om telekom. Ingenting. Jag är jättestolt över det. Vi använder mobilen och ringer. Det är årtionden sedan vi träffade Telia och Tele2. Vi kan ingenting om stål. Vi kan ingenting om flygbolag. Vi kan ingenting om Japan.

Jan: Men ni har valt bort det?

Andreas: Vi har valt bort det och säger att vi fokuserar på det här. Okej, vi ska kunna halvledare. Vi tror att det här är en rätt bra sektor att kunna.

Att fokusera på rätt sektorer

Caroline: Bra val.

Henrik: Ja, men det behöver inte vara så svårt. Telekom växer inte. Det andra växer 8 procent per år. Okej, då ska vi se, vilket ska vi välja då? Nej, men jag tror jag väljer halvledare. Och sen har vi träffat 80 av 90 bolag. Så då fokuserar vi på det här.

Jan: Och ni har också en analytiker som är anställd på heltid för att bara följa halvledare?

Andreas: Sen har vi en som är jag själv, som är anställd för att följa byggnadsmaterial globalt. Det är mitt jobb. Och sen har vi anställt Henrik för att, eller han har anställt sig själv för att följa…

Henrik: Mjukvara, till exempel.

Andreas: Mjukvarubolag. Så det gäller ju att välja. Vi tycker det är bättre att fokusera på de sektorer som är bra och kunna något. Det här kan vi.

Henrik: Vissa sektorer måste ju vara större än andra. Som mjukvara, till exempel, måste vara rätt stor.

Andreas: Man kan säga så här att när vi gör våra analyser så börjar vi med den här fina heat map, kallar vi den. Vi tittar på värden och vilka sektorer som växer bra. Identifierade då halvledare, så klart. Det var inte så svårt.

Jan: Du får repetera frågan, jag tappade tråden.

Andreas: Ja, men jag tänkte att vissa sektorer som ni har riktat in er på och analyserar, vissa måste ju vara mycket större än andra. Halvledare vet jag inte hur stor den är gentemot mjukvara.

Henrik: Om man tittar på halvledare eller mjukvara så finns det några tydliga ledare inom varje segment. När man gör en screening, tittar på lönsamhet, tillväxt och så vidare, så brukar det utkristallisera sig vilka som är bäst. Och i och med att det är Global Select, vi kan köpa något från två miljarder dollar upp till storleken av Apple, så kan vi köpa precis vad som helst. Vi försöker hitta de som växer bra. Och sen tittar vi väldigt mycket på produkterna också. Vad är det de säljer? Är det här något som efterfrågas nu, till exempel?

Jan: Ja, det är det. Då är det väldigt intressant. Så du har både nyckeltalen och framtidsutsikterna för det de kommer att sälja och säljer idag.

Vadet – status sedan 2018

Jan: Jag tänkte bara hoppa till en annan fråga vi har fått. Om jag inte frågar detta så kommer jag få skit från forumet. Vårt vad. Vi slog ju vad. Den där 18 februari 2018. Ett datum man alltid kommer ihåg. Det och det. Och där ska jag också säga, för den som lyssnar, det är helt ovetenskapligt, helt slumpmässigt, till och med i vissa avseenden ett felaktigt jämförelseindex. För jag tog den globala index som fanns då. Vill ni veta hur det är?

Andreas: Ja, men hur står det?

Jan: Caroline, tell us the results.

Caroline: Och detta är sedan start. Precis, sedan 2018. Sen var det start per igår. BMC har gjort 143,23 procent. Och den här globala indexfonden 142,75.

Jan: Ja, så grattis.

Andreas: Tack. Tack så mycket.

Jan: Och då ska jag också säga, när jag kollade på den hade jag en fråga som var så här: ja, men gud, det har varit ganska mycket jobb, och så är skillnaden en procent. Och sen kollade jag: hur gjorde ni förra året mot index? Då slog ni index med 16 procent. Och när Christoffer mejlade mig det var jag så här, 16 procent, det låter ju mycket. Så fick jag ändå, förlåt Christoffer, men jag loggade in på Avanza och var tvungen att jämföra. Och så såg jag att det var plus 16 procent, vilket är ett fantastiskt resultat. Så grattis.

Andreas: Tack så mycket.

Etiska val och påverkan

Jan: Det jag får skicka med er då, ni som har investerat i det här. Ett: ni har undvikit Ryssland. Etiskt bra, tycker jag. Ni har undvikit olja och gas. Etiskt bra, tycker jag. Ni har varit med och påverkat.

Andreas: Vi har fått flera företag att signera UN Global Compact. Vi fick ett mejl här nu från ett amerikanskt företag som tackade oss. Vi är till 100 procent anledningen till att de har signerat det här, UN Global Compact. Vi tror att vi har varit med och påverkat några av världens största företag. Vi har tryckt på jämställdhet. Vi har träffat många vd:ar där vi sitter ner face to face och säger: du har inte en enda kvinna i styrelsen. Och så får vi svaret: bla, bla, bla. Och så säger vi: det finns en kvinna som kan kemi i hela Europa som förtjänar att sitta i en styrelse.

Jan: Så ni har också varit med och påverkat och gjort världen bättre, och investerat mer etiskt. Och det är bättre avkastning.

Den teoretiska grunden: 300 gånger mer impact

Jan: Men jag tänker, för att ta en fråga från Mattias A90: vad är den teoretiska grunden till att det går så bra, att ni tror att detta kommer att funka?

Andreas: Det är jätteenkelt.

Jan: Ja, men vad bra.

Andreas: Det finns jättemånga studier på det här. Men låt mig skippa akademin. Det genomsnittliga bolaget i index har 0,1 procent i index, och vår genomsnittliga vikt är 3 procent. Så vad vi än siktar på har 300 gånger mer påverkan än ett genomsnittligt innehav. Så om man då träffar ett bolag som… Vill du ta Servicenow, som du har köpt nu, som växer med hur mycket, Henrik?

Henrik: Den har ju vuxit 25 procent varje år de senaste fem åren.

Andreas: Och så tar du ett genomsnittligt bolag, jag skjuter från höften, som växer 5–6 procent. Så säger man: men det måste ju vara bättre att äga ett bolag som växer med 25 procent varje år än ett som växer med 5.

Henrik: Vi kan ju inte garantera avkastning, men vi kan säga att om man köper lönsamma företag som växer och har stark balansräkning, starka ägare, så måste det ju teoretiskt sett fungera. Och det gör det.

Jan: Men gör det det då?

Henrik: Ja, det gör det.

Tillväxt mot stadighet – och var värderingen kommer in

Jan: Om man växer med 25 procent, nu kommer det här amatör…

Henrik: Jag vet vad du ska fråga. Det är en jättebra fråga.

Jan: Det är ganska mycket att växa med 25 procent per år. Medan ett företag som växer med 5–6, det växer kanske långsamt, men stadigt. Är du med på vad frågan är?

Henrik: Och där kommer värderingsdelen in. Har marknaden prisat in det här? Är det redan inprisat? Om det är inprisat, om svaret redan är ja, move on till något annat. Är det inte inprisat? Nej, det är det.

Andreas: Jag tycker också att det är andra parametrar ni tittar på, som hjälper till att säga: okej, det här som växer 25 procent om året, det är också stadigt och stabilt. Sen är det ju så att ett företag, i och med att omsättningen blir större hela tiden när de växer, så kommer också omsättningstillväxten att gå ner. Det är ju naturligt, för det kan inte växa 25 procent från en allt större omsättningsmassa hela tiden. Det är en tratt som går så här. Det funkar inte, så därför går tillväxten ner. Men däremot, det de producerar under tiden, det är att de får mycket mer omsättning till sin kostnadsbas, så att det fria kassaflödet och vinsterna ökar. Och det är ju vinsten som ofta driver aktiekursen uppåt.

Henrik: Men sen handlar det om att bygga upp den här portföljen som är diversifierad. Så vi har de här som växer, L'Oréal växer 6, 7, 8. Sen kombinerar man det med ett mer snabbväxande företag. Vi har företag i Europa och USA. Portföljen blir helt oslagbar, tycker vi själva. Och vi är ju ingen techfond. Vi är ingen fastighetsfond, fastän vi hade mycket mot fastigheter. 2021 så signade vi mer eller mindre ut från fastighetssektorn. Vi hade något namn kvar, men vi tackar för kaffet där. Man behöver inte göra det så svårt. Man lägger inte alla ägg i samma korg, man sprider ut det lite grann.

Buffett, koncentration och risk

Andreas: 35 bolag, rätt mycket. Självklart kan Buffett slå index. Han har halva portföljen i Apple. Hade vi lagt halva vår portfölj i Nvidia så hade du bara sagt: wow, det är ju helt fantastiskt.

Jan: Nej, men jag förstår. Men han kan göra det och hyllas.

Andreas: Ja.

Jan: Men om jag får vara lite tuff, så tänker man så här. Buffett och Charlie Munger, så fantastiska. Men majoriteten av deras överavkastning kom innan 2000. Sen har de ju haft tio år då de inte slagit index. Och Charlie Munger, innan han gick bort hade han en intervju i Wall Street Journal där han var lite så här: before 2000, it was an idiot's market. Så jag tänker, ni får det att låta himla bra, och ni har uppenbarligen resultaten som backar upp det. Men varför gör inte alla detta? Eller varför är det så många fonder som misslyckas?

Henrik: Jag sa ju att vi har hållit på med det här ganska länge. Vi har gjort massor med möten, massor med analyser. Vi kan det här. Vi är duktiga snickare. Vi är finsnickare nu, som kan det här jobbet. Och jag tror det är därför vi pratar om de här som sitter på kvällarna. Jag tror inte man kan göra den analys som vi gör på ett bolag på en kväll. För då får man inte träffa sin familj eller göra något annat. Då har man knappt tid att jobba.

Friheten att säga nej

Henrik: Sen är det ju också den här oberoendeheten. Vi fokuserar på avkastning och vi har också mandatet att kunna säga nej till Japan. Nästan alla har 7 procent i Japan. Fascinerande. Oj, index också. Nej, men vi har alltid haft den friheten att kunna säga nej till stora saker. Och det är väldigt skönt.

Jan: Jag tror också att ni i något tidigare avsnitt var inne på att ni har ett friare mandat än till exempel en fondförvaltare på en storbank.

Henrik: Det finns duktiga, väldigt duktiga storbanker.

Jan: Ja, absolut. Men att de också många gånger inte får mandatet eller resurserna.

Henrik: Så kan det vara i vissa fall. Kanske inte i alla fall. Men samtidigt är det ju Andreas och jag som bestämmer vad som kommer in i fonden. Det är väldigt kul, och ett jättestort förtroende vi har fått av alla andelsägare. Men då kan vi också säga att om vi inte gillar Japan, då behöver vi inte förklara det för någon. Det är ingen investeringschef där det ska motiveras.

Jan: Det där har jag också hört. Jag läste någon artikel från en förvaltare på en storbank, amerikansk, inte svensk. Han hade någon jättebra idé. Säg att det var fastighetskris, han förutsåg fastighetskrisen. Och så drog han det för investeringskommittén. Sen två veckor senare fick han besked: jättebra dragning, vi kan allokera 0,1 procent till detta.

Henrik: Och det är kommitté. Det är något som är jätteskönt att gömma sig i en kommitté. Det var inte jag. Det tar bort enormt mycket stress.

Andreas: Jag förstår att det finns investeringskommittéer, för det tar bort väldigt mycket stress från den enskilda individen. Vi har en helt annan syn. Jag och Henrik säger att vi har betalt för att må dåligt.

Jan: Gör ni det ibland?

Andreas: Ja, många gånger.

Psykologin: betalt för att må dåligt

Henrik: Men det är ju också, om vi går in på det psykologiska. Det här är nu 15:e året du förvaltar pengar. Vad är det man älskar? Man får de här kickarna av en aktie som går upp. Det blir ju spår inne i hjärnan. Och du letar efter den där kicken igen. Och sen vill du undvika smärtan. Så det gäller att man känner det här. Det gör att man hela tiden… Jag vill inte göra misstag.

Jan: Var det inte du som också pratade om ångerstämpeln?

Henrik: Jo, men det är ju… När man sitter där och tittar ut över havet och tar en drink. Och så tänker man på alla aktier man har missat. Varför hade vi inte den? Och varför hade vi inte det?

Andreas: Vi är snälla mot varandra.

Jan: För det där är också roligt. Jag såg någon meme på nätet som var så här: dina framgångsrika aktier, det var en sandstrand med en våg som kom in. Och sen var det aktier som inte gick som du ville, och de var inhuggna i sten. I hur hjärnan hanterade det.

Skin in the game – egna pengar i fonden

Jan: Men jag tänker också där. Vi kan ta en fråga jag inte minns vem som ställde. Inte bara har ni satt ert namn på fondbolaget och fonderna, ni har dessutom lagt in era egna pengar. Eller så var det förr. Är det så fortfarande?

Andreas: O ja. Det är mycket mer idag.

Henrik: Nej, men jag har tänkt på att… Ja. Kan vi inte ta det? För det var andra frågor.

Andreas: Om ni är okej med det, hur stor andel av… Vi kan inte ge några procentsatser, men allt tillgängligt kapital är ifrån oss. Vi har väldigt, väldigt mycket pengar. Och vi är också delar i det här bolaget som heter Brock Milton Capital. Och det är just det här med incitamenten. Om jag går upp på morgonen och fonden går ner, då tycker jag det är tråkigt. Jag vill ju att det ska gå upp. Så då strävar jag hela tiden efter att må bra. Och det är ju när saker och ting går upp.

Henrik: Den bästa fredagen, det är när du slår på Bloomberg och det är grönt och fint. Det är bra avkastning. Det är en sån jävla skön känsla. Och den vill man ha igen. Jag gillar inte när det är rött. Jag förlorar pengar. Andelsägarna förlorar pengar.

Andreas: Ingen Nike. Vi vill vara bäst. Vi var på ett event där man skulle utvärdera hur man jobbar. Bygg och kultur. Vad driver dig och så vidare. Alla skulle fylla i sådana här lappar. Som på Bloomberg. Jag skrev: när är du lycklig? När börsen går upp. Alla hade normala… När mår du dåligt? När börsen går ner. Jag skrev ju det från hjärtat, och vad jag känner. Jag bryr mig inte om det regnar eller om solen skiner.

Henrik: Jag såg ett tv-program, jag vet inte om man får nämna något. Sveriges Television. Mästarnas mästare. Och då pratade de precis om det här med vad som är drivkrafterna. De pratade väldigt mycket om den här ångesten att inte lyckas. Och det är lite samma sak här. Men jag tror så här. Man ska ju dyka upp här nästa gång och titta på de här siffrorna igen.

Att spela spelet för spelets skull

Jan: Ja, det blir bra. Det är det jag gillar med er också. Det är genuint, det är autentiskt. Och sen, man brukar säga så här: den som brukar vinna ett spel, den som brukar bli mästare, det är den som fortsätter spela spelet även när marginalnyttan av att vinna går ner. Och ni hade ju kunnat dra ur kontakten imorgon och säga: nej, men jag vill inte längre. Men så här, man spelar för spelets skull. För att det är roligt, för att man vill bli bättre, man vill bemästra spelet. Så tänker jag kring det.

Henrik: Och spelet ändrar sig. Det är ju det som är det roliga med börsen. Jag menar, för tio år sedan var det ingen som pratade om AI. Det fanns forskare som pratade om det. Så det ändras hela tiden. Det är den här kunskapstörsten. Att hela tiden få lära sig nya bolag, nya sektorer och nya länder. Det är jätteroligt.

Andreas: Sen är det ju också så att varje dag du vaknar så vet du inte om börsen ska gå upp eller ner. Det enda du vet är att om jag tweakar mina investeringar enligt vår prognos och så vidare, så kommer jag mest sannolikt att lyckas över tiden. Men på dagsbasis kan det gå bra eller dåligt. Och det är inte jag som styr det, på dagsnivå.

Hur man hanterar stress

Jan: Två frågor. Den ena: hur hanterar ni stressen? Om vi börjar där.

Andreas: Jag försöker gå tillbaka. Om jag tar en aktie som går dåligt, då försöker jag gå tillbaka till caset. Jag läser på igen och säger att det här är verkligen ett bra företag. Så jag tar bort det. Det här är något bra. Sen gör vi ju samma aktivitet, både Henrik och jag simmar. Vi är inga eliter, men vi simmar. Simning är jätteskönt. Fram och tillbaka. Tränar. Meditativt.

Henrik: Ja, det är helt underbart.

Hur man utvärderar ett bra beslut

Jan: Nästa fråga. Hur utvärderar ni att ett beslut är bra? För jag upplever att många utvärderar ett beslut så här: köpte jag detta och sen gick det upp eller ner? Och jag brukar, ledande fråga här, att utvärdera ett beslut som till viss del påverkas av slump är jättesvårt. Eller bör man inte utvärdera på resultatet? Hur tänker ni kring den frågan?

Andreas: Jättebra fråga. För det första, för oss är det ju: stiger företagets vinster som väntat? Beter sig företaget på det viset vi har tänkt oss? Och har vi rätt i den analysen så kommer vi ha rätt i aktien. Sen har det kortsiktiga svängningar. Så det är väldigt mycket caset.

Jan: Kan man säga processen, hur ni kommer fram till caset? Aktiekursen har man inte så mycket påverkan på, men processen kan ni påverka. Det pratade ju du om innan, att tweaka processen.

Henrik: Och sen är det oftast så att i de företag vi äger går de upp mellan rapporterna, fram till rapporttillfället. Och sen när de rapporterar så blir det en bekräftelse. Möter man förväntan eller inte? I vissa fall är det bättre, då går den upp lite grann, och ibland blir det omvända. Men ofta får vi avkastningen fram till rapporten, skulle jag vilja säga, när marknaden handlar upp aktien.

Jan: Och sen är det väl också så, jag vill minnas att L'Oréal, det pratade ni om när ni var här för fem år sedan också. Så det är inte som att ni är så här "och jag behöver ha rätt".

Andreas: Microsoft, nio år. 27 procent per år.

Champions och Special Situations

Jan: Jag tänker så här, er investeringsdoktrin, förutom det här som du sa, att vi köper bolag som har en ökande omsättning och omsättningstillväxt. Så har ni två saker: Champions och Special Situations. Kan ni ge ett kort intro?

Andreas: Absolut. Champions är de här ledarna som Henrik var inne på, ettan och tvåan, som man vill äga över väldigt lång tid. Här har man egentligen, så länge det går som det ska, inget exitpris. Vi ska inte hoppa av det här. L'Oréal, visst, går det till P/E 80 så hoppar vi av. Men det kommer aldrig att hända. Rent allmänt fortsätter vi äga. Man är ju också väldigt förlåtande, för man vet att de har kanske 40 år av bra historik och så blir det ett dåligt kvartal.

Sen ändrar sig affärsmodeller, och det är väldigt viktigt att ta med sig att världen, med teknologiska förändringar och så vidare… Vi kan ta ett företag som PayPal. Det hade jättebra tider och sen ändrade sig saker. Vi kan ta ett företag som Lonza, som vi trodde var jättebra, men så ändrade sig saker. Så man måste stå på tårna. Men rent allmänt är man väldigt långsiktig. Warren Buffett, Investor. Jag tycker Warren Buffett är väldigt överskattad. Investor, den här typen av…

Sen måste man ju också ha något att göra. Jag kommer in på kontoret. Vad ska jag göra då? Jag ska inte sälja Martin Marietta. Jag ska inte sälja Microsoft. Vad ska vi göra? Och det är det som är så roligt, för börsen ger en möjlighet. Det här kallar vi för Special Situation.

Special Situations: Balder och matematiken

Andreas: Vi tar Balder som ett exempel, ett fastighetsbolag som alltid handlas ungefär runt bokfört värde. Har gjort det sen människan uppfann hjulet. Vad är bokförda värdet? Där handlas vi. Och sen helt plötsligt handlas svenska fastighetsbolag på halva bokförda värdet. Ja, men det är ju en möjlighet. Balders bokförda värde är 90. Kursen är 45. Det brukar alltid över tid vara runt 90. Det här känns ju bra. Man behöver inte göra det så svårt. Credit Suisse gick i konkurs, Nordea föll. Vi sa, ja, men då kan vi plocka upp Nordea. Det här kallar vi för Special Situation. Det är inget fel på de företagen, men de kan inte växa 15 procent per år i sitt naturliga tillstånd. Men som aktier kan man gå in och ta risk. Och det är väldigt viktigt att betona: vi tar risk.

Vi får ofta mycket kritik för de här aktierna. Vi kan vara i Tyskland och de fattar ingenting om hur vi kan köpa tyska fastigheter på halva bokförda värdet. Eller när vi köpte Balder, då var vi knäppa. Hur kan man köpa svenska fastigheter, hela Sverige skulle gå under. Så vi får ofta mycket kritik. Man lyssnar på kritiken, men man måste också stå på sig i värderingen.

Jan: Men är det då tilliten kommer från processen?

Andreas: Det kommer från matte. Det är bara matematik. Det här är så här mycket kassaflöde som genereras. Det gäller att räkna och räkna och vända och vrida. Vi tar risk där. Och det här betyder också att ofta går de här aktierna upp väldigt mycket. Vi gör också fel. Så därför är de här också lite lägre vikter.

Henrik: Ja, jag kan också säga att man utnyttjar marknadens otålighet. Marknaden är väldigt otålig. Den orkar inte hänga kvar. Om du tar Balder, det är ett av Sveriges största bostadsbolag för lägenheter. Det är klart att folk måste ha någonstans att bo. Sen att man inte får igenom hyresökningen direkt, utan det kanske är hyresgästföreningen som måste ta hand om det. Det kanske blir 4 procent ett år, 4 procent det andra året, och sen 5 procent. Och tänker man då på den enorma hyresmängden som Balder har i kronor, och att vi nu faktiskt ser lite fallande räntor framför oss, så blir det en väldigt fin hävstång åt andra hållet.

Riktkurser och varför Special Situations är roligare

Henrik: Det är roligt att prata om Special Situations-case. Det är ofta det alla vill lyssna på. Ingen vill lyssna på L'Oréal längre.

Jan: Men det händer kanske mer?

Henrik: Det händer lite mer, lite roligare.

Jan: Är det så också att ni har dem kortare tid?

Andreas: Precis, 6–12 månader oftare. Och där har vi satt upp en riktkurs, och när aktien når riktkursen så säljer vi. Time to move on.

Henrik: Sen skulle jag lägga till att när man köper Balder på 45 kronor, då är nedsiderisken i aktiekursen väldigt, väldigt liten. För den har ju tappat rätt mycket från början. Så vår Special Situations-del är ganska låg prisrisk i aktier, för de har väldigt låga värderingar, de har redan kommit ner och vi köper dem ofta på botten. Så det är mer uppsida än nedsida.

Andreas: Och så här jobbar ju Warren Buffett. Han pratar inte så mycket om det, men hela hans team jobbar så här. Han själv har jobbat så här, och så jobbar de ledande investerarna. De har en stor andel som man äger och har länge. Sen gör man Special Situations. Det makes sense för oss, och vi tycker det är väldigt roligt.

Henrik: Jag tycker vi ska prata mer om Peter Lynch, för han är faktiskt ganska humoristisk och kul. Han sa så här: tolv minuter spenderade på makroekonomi är tolv minuters slöseri med tid. Det är ju kul och roliga uttryck.

Hur mycket tackar ni nej till?

Jan: Precis. Av det ni tittar på, hur mycket tackar ni nej till?

Henrik: I början var det väldigt mycket. Nu tycker jag inte ens vi är intresserade. Vi sa telekom, vi drar oss inte… I början gjorde vi ju möten med de här. Jag tycker vi började bli duktiga på att gå djupare. Längre ner i värdekedjorna och så vidare. Det är inte lika mycket vi tackar nej till, för vi började inte ens. Vi åkte till Turkiet, det var en jätterolig resa, att se ett land som skjuter sig själv i foten. Ett land som skapar sin egen ekonomiska kris. Vi var lite intresserade innan vi åkte, men det var man inte sen.

Andreas: Men man kan säga att det är fördelen med egna analytiker. Nu har de varit hos oss i två år. De kan investeringsprocessen, filosofin och vet vad vi är intresserade av. De vet vad vi köper. Och det är det som är det fina. Då får man bra idéer från början som är i linje med vad vi faktiskt tänker köpa. Så det blir mycket skarpare idéer.

Henrik: Så skulle jag också vilja säga att vi har en väldigt fin överkapacitet i idégenereringen. Vi byter kanske ut fem företag per år i Global Select. Och vi kanske har 30 som skulle kunna komma in. Så det är jättefint. Jag tycker det är så fint.

Erfarenhetens kraft

Jan: På sätt och vis, jag vet inte om det är att vi alla börjar bli äldre, men jag minns att för 20 år sedan hade jag en mentor, Klas-Erik. Då sa han till mig: Jan, du är 20, du springer mycket fortare än vad jag gör. Men vet du vad, vi kommer komma fram samtidigt. För med mina 40 år vet jag vilken väg jag ska gå direkt från början. Och jag tycker det låter lite så på er också. Att med åldern, med erfarenheten, med att ha spelat spelet på en elitnivå, så vet man vad som funkar, vad som ger mest effekt för den energin man lägger ner.

En fråga från JFB: hur mycket av överavkastningen kommer från Champions kontra Special Situations?

Andreas: Du kan ta den här nu, Henrik. Ska jag göra det? Vi brukar ha cirka 15–20 procent mot Special Situations. Och det är ungefär så mycket över tiden som kommer därifrån. Sen kan det vara år, till exempel 2020, då en mycket större andel kommer från Special Situations. Men året efter var det lite mindre. Och ungefär 80 procent av all avkastning kommer från våra Champions. De här växeldrar lite grann. Och det är det fina med vår process.

Småbolagsfonden

Henrik: Jag tänkte att vi skulle säga något om småbolagsfonden, för den var ju ny.

Jan: Ja, den var ju ny sen förra gången. Så lite så här, kan ni göra en kontrast mot storbolagsfonden? Och sen, det vet jag att du mejlade, vad bra läge det är att köpa småbolag. Så varsågoda. Kontrasten först.

Henrik: Kontrasten, ja, men vi börjar med likheterna. Samma personer, samma process, samma filosofi och så vidare. Det som skiljer är att vi investerar i företag som har ett börsvärde någonstans mellan 200 miljoner dollar upp till 6 miljarder. Det är vårt intervall. Vi kan äga ett företag som har ett börsvärde över 6 miljarder, men vi får inte köpa mer av det. Så om vi har ett företag som är i ett väldigt fint momentum, då fortsätter vi äga det. Men det är också en sån sak, jag tror nu, om jag hoppar in på det här med mitt mejl, som pratar om att vi ser räntesänkningar framåt, så att sentimentet för small cap kommer bli bättre när vi får lägre ränta. För då kommer mer riskkapital att söka sig dit. Och då har vi en fördel i att vi har mindre bolag i vår småbolagsfond än vad genomsnittet har. Vad tänker du, Andreas?

Andreas: Jag lägger till att det är mer arbetsintensivt, mer reseintensivt än vad stora bolag är. Här måste du resa ner till Italien och träffa vd:n. Det är också mycket mer beroende av ett par nyckelpersoner, ofta i företagen, så det blir mycket mer personanalys. Hur ser styrelsen ut, hur ser ägarna ut? Det är därför vi gjorde de här rekryteringarna. Väldigt, väldigt resurskrävande. En rolig sektor är det.

Henrik: Men det är ju också högre, om man säger, standardavvikelse. I stora bolag är det ofta så att många är väldigt bra. Och sen är det några dåliga. Men här är spannet större.

Andreas: Spannet är större.

Henrik: Det är ganska många som är dåliga. Men sen finns det också enorma stjärnor, så det är en jätterolig sektor.

Världens finaste entreprenörer

Henrik: Ja, och sen har vi gjort så att vi kallar det här världens finaste entreprenörer. För vi gillar de här entreprenörsdrivna företagen, som är precis som Andreas och mig, väldigt tajta med det vi gör. Om det går bra så blir man jätteglad, och man har det här drivet med extratimmarna hela tiden som krävs för att man ska lyckas. Och sen är det kul med småbolag att om du har fyra affärsområden och de köper ett femte, då kan de ganska snabbt växa i omsättning, vilket gör att det kan driva både omsättningen och vinsten väldigt snabbt. Det är därför du får de här stora uppgångarna.

Jan: Och när vi ändå kommer in på det här med småbolag, så är forskningen också ganska stor. Det finns vissa riskfaktorer. Till exempel small cap value, att tendera att ha en överavkastning mot index. Kan man säga att ni har en tilt mot till exempel value-bolag, alltså värdebolag? Eller här i småbolagsfonden, att det är mer värdebolag?

Henrik: Nej, faktiskt tvärtom.

Andreas: Tvärtom, skulle jag säga.

Henrik: Nej, men vi försöker, som jag sagt, vi har samma process. Vi försöker hitta lönsamma, små företag som växer. Sen är det så att de har lite mer skuld än vad stora företag har. Det är för att de är yngre. Så det är faktiskt åt andra hållet. Mer kvalitet, mer tillväxt.

Värdering handlar om kvalitet

Jan: Så man kan säga, okej, ni letar efter både kvalitet och tillväxt, inte antingen eller. Och värdering är ju liksom… tillväxt är ju värt något.

Henrik: Så för oss är ju ett företag som… om jag tar två extrema bolag: vi äger Ferrari, P/E 40. Det är ett holländskt bolag. Skattemässigt, ja.

Jan: Okej, för jag såg er… Förlåt, får jag bara göra ett sidospår? För det kan jag också säga. Jag brukar alltid rekommendera er fond för folk som är intresserade av aktier. Och jag brukar säga, även om du inte gillar fonden, prenumerera på ert nyhetsbrev. För ni är ju en av få fonder som släpper hela er innehavslista. Och jag brukar säga: är du intresserad av aktier, titta här, här är någon som har gjort en ordentlig screening. Det blir som att spela bowling fast med galler på sidorna, det blir säkrare. Och det är där man kan börja. Och det var där jag såg den här, förlåt, Ferrari stod det. Och jag tänkte: är det Ferrari bilmärket? Och så stod det holländskt bolag. Konstigt. Förlåt, det var ett sidospår. Vad är det för något?

Henrik: Det är Ferrari.

Jan: Okej, det är Ferrari. Det är bilarna. Jag trodde det var något annat, däcken eller?

Henrik: Ja, men exakt. Nej, det här är P/E 40. Och vi tycker det är ganska rimligt värderat. Stellantis, som också ägs av samma familj, P/E 3. Och vi tycker också den är ganska, kanske lite billigare. Så poängen är att vi säger att en pizzeria på P/E 5 och Atlas Copco på P/E 25 är båda två rimligt värderade. Beroende på ägarstruktur, tillväxtmöjligheter, diversifiering och så vidare.

Andreas: Det är där de här värdeinvesterarna, som ofta kallar sig värdeinvesterare, går bort. De tror ju då att…

Henrik: Vi brukar säga att när jag ser P/E 18 på ett industriföretag, det första jag tänker är: vad skönt. Då är det förmodligen hög kvalitet. Ser jag P/E 7 på ett industriföretag så tänker jag: shit, vad är det jag inte förstår? Och ibland visar sig P/E 7 vara billigt.

Jan: Så det beror på värdet?

Andreas: Värderingen handlar om kvalitet. Vet man inte kvaliteten och tillväxten så kan man inte säga något om värderingen. Och tvärtom, värderingen som en siffra är helt meningslös. Är Gazprom billigt på P/E 2? Nej, det var inte billigt. Det var bara fel.

Henrik: Det finns det här varumärket Bob, bra och billigt. Eller billigt och bra heter den. Jag tycker inte automatiskt att något som är billigt är bra. Vi pratade om aktiemarknadens alla öron och ögon. Om det är ett företag som har en högre värdering, då är det fler som tycker att det här är bra. Då har det oftast en högre värdering. Och det är, som sagt, där vi pratade om kvalitet. Det är ett sätt att börja titta på värdering, faktiskt.

Full fart i småbolagsfonden

Jan: Är det något mer vi ska säga kring småbolagsfonden som jag borde fråga?

Henrik: Den ska jag vara helt ärlig. Full fart i den. Före index förra året, före index hittills i år. Full fart. En fantastisk portfölj. Och ja, återigen, prenumerera på vårt nyhetsbrev. Se till att ni får listorna över småbolagsfonden, vad det är för bolag. Det är också kontrasten, så att folk fattar. De flesta bolag ger bara ut de tio största innehaven. Och definitivt inte hela. Det gör man kanske en gång, när man skriver årsrapporten. Och sen, det är väldigt lite överlapp mellan fonderna också. Vi har några gemensamma innehav, till exempel Fortnox. Men annars är det två olika investeringar med samma filosofi. Det tycker jag är jättekul. Så man kan äga båda.

Sektorrotation 2022–2024

Jan: En fråga från JR igen. Han undrade: blev det någon sektorrotation 2022 till 2024? Man pratade mycket om value comeback när räntorna steg. Men har det varit lättare att hitta de här Champions eller Special Situations? Är det fortfarande en winner takes it all?

Henrik: Mycket bra fråga.

Jan: Han heter Juuso Rantasalo.

Henrik: Ja, han är en smart kille. Det var en bra fråga. Det är ju så att i en stigande räntemiljö går tillväxtbolag, alltså rent matematiskt, jag skjuter lite grann från höften, men om räntan går upp 1 procent så kanske ett tillväxtbolag ska ner 15 procent. Det betyder ju också att när räntan går ner är det tvärtom. Så den här räntan har en norm, medan ett värdebolag, om jag säger en bank i Sverige som alltid handlas på P/E 10, räntan påverkar inte så mycket där. Om den går från 10 till 9,5, det händer inte så mycket. Så han har fullständigt korrekt att det var en rotation.

Där gäller det att investeringsfilosofin och hur man investerar handlar om vi som individer. Jag och Henrik, vi gillar den här typen av bolag. Vi kan ju inte ändra vår personlighet 2022 och säga: nej, men nu är jag en annan människa. Utan vi är vad vi är, och vi försöker bara bli bättre på det. Så vår process och filosofi går igenom.

Vinster har obegränsad uppsida

Henrik: Och vi var väldigt noga i våra månadsbrev. Jag upprepade det fyra gånger, tror jag, jag skrev det här. Räntan kan bara gå upp så mycket. Det tar stopp. Vinster kan gå upp obegränsat. Det finns ingen begränsning för vinsten i ett företag. I många av våra företag var vinsterna upp 700 procent sen vi köpte dem 2014. De kan gå upp 700 procent till. Men multipeln kan bara gå under räntan. Det finns ett tak där. Så vilken faktor ska du då fokusera på? Fokusera på den som har obegränsad uppsida.

Jan: Ja, men det är precis som vi brukar säga i privatekonomi. Det är så många som fokuserar på att dra ner kostnaderna, istället för att säga: jag kan max dra ner kostnaderna med 100 procent. Men det finns ingen begränsning på inkomstsidan. Så det gäller att se var asymmetrin är. Vilken asymmetri, och hur kan jag få hävstång på den?

Henrik: Men vi lyfter på hatten för våra andelsägare. Vi hade nästan inte många dagar med nettoutflöden 2022. Våra andelsägare, om vi tittar på Avanza och Nordnet, alla var lojala. Folk ökade sina investeringar. Vi ökade våra investeringar och kom ut då i full fart. Vi gjorde 34 procent plus minus 2023. Så allt det här tålamodet, alla blev belönade.

Överavkastning över tid

Jan: För det ska jag säga, jag blev ju överraskad. Plus 16 procent mot ACWI-indexet. Och då är det inte att ni tar risk så att ena året är det 16 procent och andra året minus 16. Utan det handlar om, tittar man på lång sikt, då har ni några procents överavkastning mot index. Rätt många faktiskt.

Henrik: Ja, och det gör ju skillnad över tid. Som jag sa, sen start är vi nu 60–70 procent före index på nio år. Och tittar man på de portföljförändringar vi gjorde under andra halvåret 2023, så var det flera månader som vi inte gjorde någonting. Utan vi skördade det vi hade sått. Om man uttrycker det enkelt: man behöver inte ändra portföljen hela tiden, utan se till att äga bra bolag. Och sen kommer de att växeldra, och förhoppningsvis drar alla bra över tiden.

Ferrari som livsstilsmärke

Jan: Nu skulle jag starta om kameran, men nu blev det ett sidosnack.

Henrik: Nej, nej, nej.

Caroline: Vi startar om kamerorna igen, och då passar jag på att fråga om det här med, om Andreas och Henrik är intresserade av bilbranschen överlag. För de har ju Ferrari som ett starkt bilmärke. Men vad sa ni då?

Andreas: Vi säger att Ferrari är mycket mer än en bil. Det är en bekräftelse på att du har lyckats. Du är någon.

Caroline: Henrik, du sa att det var ett livsstilsmärke.

Henrik: Ja, men det är ett livsstilsmärke. För du köper en Ferrari, du äger den länge och du tjänar också pengar på att äga den länge. Så du kan ofta sälja den för ett högre pris än vad du köpte den för. Och Enzo Ferrari sa så här: Ferrari tillverkar alltid en bil mindre än vad som är efterfrågan. Och på engelska pratar man om scarcity, det vill säga att det är en begränsad tillgång. Och det är briljant.

Andreas: Och det är konstverk. Vi besökte fabriken där. Det är mycket som görs för hand. Det är ett konstverk. Det är så vackert.

Läsarfråga: avgiften

Jan: Jag tänker så här, vi ska runda av. Två läsarfrågor till, och sen tänker jag att vi ska avsluta. Den ena frågan: jag kommer bli jagad med högafflar av Vesuvio och fotbollsgräs om jag inte ställer den här frågan. Så jag brukar normalt säga max 0,4 procent för en fond. Er avgift är ju typ högre än så. Och då var frågan: hur ska man tänka kring avgiften? Hur motiverar man den?

Andreas: Vi svarar tillsammans.

Henrik: Jag börjar lite grann. Man tänker sig att vi har den. Vår retailklass kostar 1,4 procent. Men å andra sidan får du en vinsttillväxt, alltså möjligheter till avkastning. Vi har väl 17 procents vinsttillväxt. Om multipeln är konstant och du får en ökning i E:et, så kommer också P:et att gå upp lika mycket. Så då får du alltså 17 procents avkastning på ett år, och du har betalat 1,4. Om du köper ett svenskt index, till exempel, så kanske du hittar det som en gratisfond någonstans. Och du har kanske 10 procents vinsttillväxt i bra tider, och sen en cyklisk kvalitet på det. Då kanske du kan få 10 procent. Men å andra sidan fick du dem gratis. Medan du får betala lite grann för vår vinsttillväxt.

Andreas: Sen är det också viktigt att säga att allt det vi har pratat om är efter avgift. Så klart.

Henrik: Vill du lägga till något?

Andreas: Inget att tillägga.

Läsarfråga: tillväxtmarknader

Jan: Sista frågan är från JR. Hur ser ni på tillväxtmarknader idag?

Henrik: Du, det är en jättebra fråga.

Andreas: Marginellt mer positiv. Vi gjorde många misstag när vi startade fonden. Jag behöver inte nämna dem igen. Men sen är det också så att många länder tyvärr har gått åt helt fel håll. När du investerar i tillväxtmarknader är politik faktor A. Bolagsvalet är faktor B. Och i Indien har politiken blivit stabil och väldigt fungerande. Så då fungerar aktierna, och vi kan fokusera på det.

Henrik: En annan tumregel som jag tycker är jättebra: om du inte är bekväm med att resa till landet, då ska du inte investera i det. Jag tycker den är ganska bra faktiskt. För om du känner att jag vill köpa det här någonstans, men jag skulle aldrig vilja resa dit, då skippar du det.

Andreas: Däremot, varför jag är marginellt mer positiv, är att många av de här länderna har enorma problem när räntan går upp. Enorma problem. Många har fått gå till IMF och fylla på kistorna. Så när räntan nu förhoppningsvis går ner lite grann, då kommer vissa länder att få det lättare. Det är bara så. Så under en kortare period kommer nog vissa aktiemarknader gå bättre.

Fokus på Indien

Henrik: Vad vi fokuserar på är tillväxtland nummer ett, Indien. Vi har 8 procent mot Indien. Vi äger två av de finaste bankerna som finns där. Vi besökte landet för ett par månader sedan. Det är brist på kapital, för det växer så himla mycket. Det är välskött. Så där har vi både tillväxten, vi vet politiken, och vi känner också att risken är ganska låg.

Andreas: Så vi gillar tillväxtländer, men det gäller att välja vilket land. Sen gäller det att förstå att det här inte är Atlas Copco som är utspritt över hela världen, där väl 3 procent är i Sverige och resten utspritt. Utan här har vi köpt en indisk bank. Och en dag, jag säger inte om det är nu, men kanske om 10 eller 20 år, så måste vi dra oss ur Indien för att något går fel. Så i tillväxtmarknader, det är därför vi fokuserar. Vi kan inte hålla koll på Indonesien, Thailand, Vietnam, Bangladesh. Men vi kan hålla koll på Indien. Så låt oss fokusera på det.

Tre saker att ta med sig

Jan: Jag tänker så här, vilka typ tre saker skulle ni vilja att den som lyssnat eller tittat tar med sig?

Andreas: Över tid är det din vikt mot aktiemarknaden som kommer att spela roll. Hur länge äger du, hur mycket vikt har du mot det? Vi ger inte råd, men jag kan inte undgå att säga att de som har kanske X kapital i cash, att de klarar sig. Och sen kan man ta mer risk på börsen över tid. Det går ofta väldigt bra för dem. Två: fokus, titta på vad det är ni äger. Om ni inte känner igen ett enda namn på topp tio av de här fonderna, så är det kanske inte för er. Man måste verkligen förstå vad man äger. Och tre: lyssna på Jan Bolmesons fantastiska…

Henrik: Jag kan lägga till en fjärde sak, och det är den tendensen jag ser: folk köper gärna det som går upp hela tiden. De tänker att nu ska det gå upp, så jag köper mer och mer och mer. Titta lite grann på det som kanske inte har rört sig på ett tag, som har potential att gå upp, för där gör du oftast de bättre affärerna. Och sen tålamod. Tradea inte så mycket. Har du hittat en bra fond med bra investeringar, så är det bra att vara kvar där.

Jan: Ja, men precis. Långsiktigt.

Henrik: Långsiktigheten. Och inte vara så orolig för det kortsiktiga.

Var hittar man fonden?

Jan: Bra. Jag tänker så här, var hittar man er fond?

Henrik: På nästan alla ställen. Det finns snart ingenstans vi inte är. Det jag tycker är att man också kan nå oss. Man mejlar oss på vår hemsida, bmcapital.se. Vi har tre fantastiska produktspecialister som svarar på mejl om ni undrar något. Vi vill vara tillgängliga hela tiden. Vi skickade ut två extra månadsbrev. Ett under coronatiden och ett när Ryssland invaderade Ukraina. Vi säger inte att vi vet allt, men vi försöker i alla fall kommunicera vad vi gör med era pengar hela tiden. Och på bmcapital.se hittar man också vår blogg. Där skriver vi om våra bolagsmöten, som jag tycker man ska läsa. Vi har också en app. Den hittar man där appar finns, som vi brukar säga.

Att dela med sig – tillsammans

Jan: Jag måste ändå säga så här, i och med att vi känner varandra. Jag tycker det är så fint. För jag kommer ihåg när vi pratade om detta för typ tre år sedan. Och Henrik, du var så anti där med blogg. Du var så här, men vad ska jag göra? Och sen gör ni det fantastiskt.

Henrik: Ja, det var nog jag som var lite mer…

Jan: Var det du som var lite mer, förlåt.

Andreas: Jag har alltid varit väldigt positiv.

Henrik: Ja, jag var väl kanske lite trött på att skriva. Jag hade skrivit boken och allting. Men jag börjar komma igång igen.

Jan: Men jag tycker så här, jag är ju inne på, och jag älskar ett nyhetsbrev. Jag rekommenderar det för alla. Men just att ni gör det här så helhjärtat, och ni har… det är inte många andra fondförvaltare som är så här: skicka mejl till oss, lyssna på när vi har den här kvällsdragningen, här är bilderna när vi träffade de här, det här är vår analys. Och dela med er av det där. Okej, nu är jag ju en sucker för Tillsammans. Men jag känner så här, det där är ju ändå något vi gör tillsammans.

Henrik: Vi har ju vår LinkedIn-kanal också, som jag tycker är ganska spännande. Där kan man, det som inte hamnar som ett blogginlägg, det hamnar på LinkedIn, där man kan följa. Det är lite så här nyhetsflash. Det är ganska kul.

Boktips och avrundning

Jan: Det sista jag brukar säga, har ni ett boktips? Apropå det här med att vässa sågen. Har ni någon bra bok ni har läst?

Henrik: Oj, jag läser mycket konst.

Jan: Läser du om konst?

Henrik: Jag försöker förstå mig på det där. Det är rätt roligt. Jag har börjat lyssna på mer och mer poddar också. Jag tycker att Nicolai Tangens podd är väldigt bra. Det är många av de vd:ar vi har träffat.

Jan: Nicolai Tangen, ja, han som är vd för oljefonden.

Henrik: Han körde EQR tidigare, AKO Capital i London. En ganska känd firma. Och han intervjuar företags-vd:ar. Många av de här träffar vi i andra samtal, och vissa har vi inte access till. Så jag tycker om att lyssna på den podden.

Andreas: Jag kör en klassiker. Läs årsredovisningen för ditt favoritföretag. Det är fantastiska publikationer. Fina bilder. Härliga tabeller, genomarbetade, fina saker. Och Atlas Copco, deras årsredovisning är fantastisk.

Jan: Vad kul att du säger det, då får man kolla på den. För jag blir lite skeptisk till årsredovisningar. Det här är egentligen reklam, men det är det kanske inte.

Andreas: Ja, men de vill ju presentera bolaget på ett fint sätt. Men det är väldigt välskrivet och fint. Det är kul att läsa, för man lär sig jättemycket.

Jan: Andreas och Henrik, stort tack för att ni ville komma. Jag ser fram emot att vi ses här om några år.

Henrik: Om ett år igen.

Jan: Precis.

Andreas: Tack så jättemycket.