Aktier är som tåg, man kan stiga av och på flera gånger

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Intro: vadet med Coeli och de finaste bolagen i världen
2. Vadet som avgörs 2022
3. Vad Caroline tog med sig
4. Välkomna tillbaka, Andreas och Henrik
5. Som en bumerang tillbaka i podden
6. Champions och Special Situations
7. Hur ligger vadet till
8. Det enda vi behöver fundera på
9. Produktspecialisterna som blev övertygade
10. Är det enkelt att slå 15 procent?
11. Måste man träffa bolagen?
12. Analysen är inte svår, men det ska göras
13. Arne Tallvings kantareller
14. Teknisk kompetens och psykologi
15. Intervjun med ledningen och husets energi
16. Bra energi men dålig aktie?
17. Mosaikteorin och företagens signaler
18. När vd:n underställer förväntningarna
19. Den irländska byggaren och kaffekoppen
20. Värderingen på marknaden
21. Tar ni hänsyn till marknadens syn?
22. Vinster på lång sikt, marknad på kort
23. Enkla historier och magkänsla
24. Den dryga 20-åringen och egot
25. Analystävlingen med Unga Aktiesparare
26. Freja och Disney
27. Läsarfråga: teknisk, fundamental och kvalitativ analys
28. Skåpet med produkter
29. Well bought is half sold
30. Transparensen: hela innehavslistan
31. Aktier är som tåg
32. Inget FOMO när tågen kommer tillbaka
33. Börsen är alltid orolig för något
34. Köper ni bolag utan vinst?
35. Varför Acast?
36. Poddar finns inte överallt
37. Produkten och aktien är inte samma sak
38. Läsarfråga: resursbristen och flaskhalsarna
39. USA och arbetskraftsinvandringen
40. Farhågor kring inflationen
41. Räntemarknaden tror inte på inflationen
42. Otåligheten med ränteprognoser
43. Makro är roligt men värdelöst för beslut
44. Hållbarhet: bla, bla, bla
45. ESG har förändrats på fyra år
46. Datorspel, vd:n och grafikkortens energi
47. Tuff fråga: AP7:s svarta lista och Renault
48. Favoritnyckeltalet
49. Läsarfråga: hur ser arbetsdagen ut?
50. Vikten av att hålla andelsägaren i handen
51. Avrundning: passion och avkastning över tid
52. En icke-nämnd fondrobot och Sharevilleavkastningen
53. Andelsägare som ökade när det blåste
54. Förskolefröken i Hörby

Intro: vadet med Coeli och de finaste bolagen i världen

Jan: Jag gillar era månadsbrev till fonden, för där står alltid sådana meningar som sätter sig hos mig. En aktie är som ett tåg, man kan stiga på och stiga av flera gånger. Eller: på börsen finns det alltid en sak som övervinner rädslan, och det är stigande vinster.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 232, och det är ett samarbete med Coeli, där vi har två av våra stammisar. Kan man säga så? Det är fondförvaltarna Andreas Brock och Henrik Milton som förvaltar Coeli Global Select, som är en globalfond. Men i stället för att göra som jag alltid tjatar om, att investera i alla bolag, i alla länder, på alla marknader, så att något går bra och något går dåligt, men i genomsnitt går som marknaden, så säger de i stället: "Nej, vi investerar bara i det bästa, i de 30 finaste bolagen i världen."

Och jag tycker detta är lite roligt, för för mig har det varit lite provocerande.

Caroline: Ja, en aning.

Vadet som avgörs 2022

Jan: Så därför slog vi vad med dem.

Caroline: Ja, precis.

Jan: När de var i podden första gången 2018, för fyra år sedan, så sa jag: "Ja, men vet du vad, jag älskar det ni gör, jag gillar företagen jag får via er fond, men jag tror ändå att på fem års sikt kommer en indexfond gå bättre." Och döm av min förvåning när de tackade ja till vadet. I två år gick indexfonden bättre, men de senaste två åren har deras fond gått bättre. Så nu, 2022, blir liksom året då det avgörs.

Men skämt åsido, det som egentligen är viktigare är att man ska prata med dem som har en annan åsikt. Och framför allt det jag gillar med Andreas och Henrik är att de är professionella förvaltare. De förvaltar 10 miljarder kronor. De gör det transparent i form av en fond. De har institutionella investerare. De har oss som är småsparare. Jag vet att det är många av er som följer oss som har hängt med de här tidigare avsnitten med Andreas och Henrik.

Och det jag också tycker är lite kul är att vi pratar lite om fonden, men vi pratar också om deras förvaltarkommentarer, där de skrev till exempel så här: aktier är som tåg, man kan stiga på och stiga av flera gånger. Vi pratar lite om inflationen, vi pratar om de här supply chain-problemen.

Caroline: Nu under coronan, ja.

Jan: Ja, vi pratar om hur aktier fortfarande varit ett av de bästa tillgångsslagen när det gäller inflation. Och sen blir det lite läsarfrågor, lite hållbarhet.

Caroline: Ja, ett ganska soft avsnitt så här innan jul. Vad tänker du, vad tog du med dig?

Vad Caroline tog med sig

Caroline: Nej, men jag tog med mig hur bra det har gått för dem, alltså. Under de här fyra åren.

Jan: Ja, ja. Han gör ju, vi ska ju inte avslöja avsnittet i förväg, men Andreas kunde inte låta bli att få med en jämförelse i början, där han jämför vår Shareville-portfölj, han jämför Länsförsäkringar och deras fond och en onämnd fondrobot.

Caroline: Jag tänker, vi behöver inte prata mer om avsnittet. Vi behöver inte avslöja mer.

Jan: Nej, utan jag tänker att vi släpper på Andreas och Henrik. Och sen, som alltid när vi har gäster som driver fonder, vad många inte vet är att om man köper en fond via Avanza eller Nordnet, så berättar inte Avanza eller Nordnet för dem som driver fonden vilka deras andelsägare är. Och det är inte unikt för Coeli Global, utan så är det för alla fonder.

Så jag tycker att om man har valt att investera sina pengar i en fond, då ska man alltid prenumerera åtminstone på förvaltarnas fondkommentarer. För de skickar ofta ut dem en gång i månaden, eller minst en gång i kvartalet. Så att man vet vad som händer med ens pengar. Men då måste man gå in på deras hemsida och registrera sig. I det här fallet går man in på coeli.se/global. Det finns också en länk i beskrivningen.

Vi pratar om det också för att mycket av inputen kommer från deras förvaltarbrev, från deras blogg, som jag tycker är ganska spännande och väldigt ovanlig i finansbranschen. Att man bara delar med sig av vilka innehav man har.

Caroline: Naturligtvis blir det många tips på innehav som de har i sin fond. Och det är inte en köprekommendation, men något att inspireras av.

Jan: Snyggt! Nu släpper vi på dem.

Välkomna tillbaka, Andreas och Henrik

Jan: Varmt välkomna tillbaka, Andreas och Henrik. Ni är ju fondförvaltare för fonden Coeli Global Select, som i dagsläget har över 10 miljarder i förvaltat kapital. Ni har fem stjärnor på Morningstar. Och om jag får komma med en egen åsikt: en väldigt attraktiv, enkel och lättförståelig strategi. För ni säger: ja, vi köper de finaste bolagen i hela världen.

Och lite kort, Andreas, du har skrivit boken Vägen till vinnande aktier. Civilekonom, pluggat på Handelshögskolan i London, arbetat i London på Capital Group, är CFA, alltså Chartered Financial Analyst. Och Henrik, du är också civilekonom, från Lund, har arbetat i Försvarsmakten, förvaltat pengar och förvaltat olika fonder på Carnegie. Och ni har varit på Coeli, tror jag, sen 2014 respektive 2016.

Henrik: Stämmer bra.

Jan: Så då är det mer än 30 års erfarenhet tillsammans. Vill ni lägga till någonting?

Henrik: Ja, jag skulle säga att vi hade ju födelsedag för fonden här i onsdags. Första december, och det var sju år.

Jan: Hur känns det? Är det fortfarande roligt?

Henrik: Det är superkul. Vi har det bästa jobbet man kan ha.

Jan: Vad är det roligaste?

Andreas: Ja, det är så många olika delar. Det är väl det som är det roligaste, att det varierar. Ibland är man ute och reser och träffar företagare. Nu har vi varit i Schweiz och USA. Vi ska till USA igen på måndag. Ibland presenterar man inför kunder, vilket också är väldigt skoj och viktigt, att man får stå till svars, och det är väldigt roligt att artikulera. Och ibland sitter man bara hemma och läser i lugn och ro. Det blir aldrig tråkigt.

Henrik: Sen kan man allokera tiden till det som är viktigt just då.

Jan: Ni kan bestämma mycket själva.

Henrik: Det är nog en av de stora drivkrafterna, att vi är våra egna chefer och bestämmer själva, som sagt var. Vill vi åka dit, så gör vi det. Vill vi läsa någonting, så gör vi det. Det är väldigt härligt.

Som en bumerang tillbaka i podden

Jan: Ni har ju besökt podden flera gånger tidigare. Jag tror 2018 var första.

Henrik: Det är som en bumerang. Vi kommer tillbaka hela tiden.

Jan: Jag kan säga så här, folk blir alltid glada när jag skriver: nu kommer Andreas och Henrik tillbaka.

Caroline: Åh, vad roligt!

Jan: Och sen tackar jag dem för förvaltningen. Det har ju gått superbra, som vi ska prata om, i fonden. Men för den som inte känner till Coeli Global Select, hur skulle ni ge enminuts-pitchen?

Henrik: Ja, så här är det. Vi har skapat en aktiefond för att tjäna pengar åt andelsägarna. Vi har självklart också investerat i fonden själva. Det är jätteviktigt att sitta i samma båt som kunden. Vi har stuckit ut hakan ordentligt. Vi säger att vi vill skapa 15 procents avkastning varje år över tiden, och på det viset, om vi skapar den här avkastningen, så tror jag att vi kan slå index också. Så det är liksom strategin.

Och sen är det en portfölj av vad vi kallar världens finaste företag. De finaste företagen, det är det vi kallar champions när vi snackar om dem. Och sen har vi en spekulationslåda som vi kallar Special Situations. Och det är där vi har lite aktier som ska gå 25 till 100 procent på en väldigt kort tid.

Jan: Och hur är fördelningen där, mellan champions och Special Situations?

Champions och Special Situations

Henrik: Ja, idag har vi ungefär 10 procent i Special Situations och 90 procent i champions. Och över tiden är ju den stora motorn i avkastningen våra champions. Sen har vi från tid till annan kunnat öka Special Situations. Det har varit ända upp till 25 procent av fonden. Och speciellt i nedgångar, när börsen går ner väldigt mycket, då öser vi på i Special Situations och kan tjäna stora pengar på aktier som gått ner mycket. Vill du lägga till någonting, Andreas?

Andreas: Nej, precis. Det här med Special Situations är ändå ett slags tidsarbitrage, om man använder det uttrycket. Vi köper ofta företag när folk har panik, när folk är väldigt stressade. Vi köpte JM under bokfört värde. Åtta veckor senare kunde vi sälja det 50 procent upp, för att marknaden hade lugnat ner sig. Vi sitter på champions långsiktigt. Många av de här aktierna har vi ägt fem, sex år. Någon av dem är uppe i sju år snart. Och sen är vi lite opportunistiska när det är Special Situations.

Caroline: Men ni blir inte stressade då, när andra är stressade?

Andreas: Nej, vi ser det som möjligheter. Vi gjorde väldigt många fina affärer i mars 2020. Vi kom in i företag som vi velat köpa men tyckt varit för dyra.

Jan: Men jag tänker, detta är ju lite roligt, för jag har alltid drivit tesen att det inte går att förutsäga marknaden, köp allt. Och jag har drivit den tesen typ sen 2008. Och det är roligt för ni är liksom den där stenen i skon i mitt liv. För fyra år sedan slog vi till och med vad. Jag var så här: ja, men du vet, en indexfond kommer gå bättre än er fond. Lite arrogant och otrevligt. Och det är så roligt för att de senaste två åren har jag fått äta upp det där. Att ni går ju bättre än index. Var ligger vi nu då? Alltså sen 2018, när ni var här första gången. För samma dag ni åkte så köpte jag olika globalfonder och så satt det där. Och ni är 87 procent upp.

Hur ligger vadet till

Caroline: Och Länsförsäkringar är 97, nej. 70, 77.

Jan: Och det är roligt för att ni har slagit även ert eget index, som är MSCI All Country. Kan ni inte berätta, hur kommer detta sig? Hur kommer det sig att ni är bättre? Hur ligger vi till?

Caroline: Ja, men vi har 77, de har 87.

Jan: Ja, så var det. Och detta, det är ju bara ett år kvar på vadet.

Henrik: Det är aldrig för sent att byta, Jan.

Jan: Jag tycker inte det är så stor skillnad än.

Caroline: Ja, fast...

Andreas: Över tio blir det väldigt mycket.

Jan: Ja, men kan ni inte berätta, hur kommer detta sig? För det är ändå så att forskningen är ganska tydlig med att index och så, och ni har ju bettat era karriärer, ni har bettat mycket, och ni har resultaten. Det är det som jag tycker är så fint, för det är många som säger "jag slår index". Ja, men du kan inte följa upp det, du kan inte verifiera det, och det är ofta med lite pengar. Men ni gör ju detta med 10 miljarder. Ni gör detta väldigt offentligt. Vem som helst kan köpa er fond. Vem som helst kan gå in och följa. Och över flera år.

Andreas: Ja, och dessutom på sju års historik nu.

Jan: Hur tänker ni?

Det enda vi behöver fundera på

Andreas: Jag tycker inte det är så svårt. Vi fokuserar, som Henrik sa, på att göra 15 procent per år över tid, och därigenom slå ett index. Det enda vi behöver fundera på är, när vi träffar ett företag, kan den här aktien öka med 15 procent per år? Eller väldigt förenklat: kan den här aktien dubblas på fem år?

Sen träffar man företag efter företag. Vi ligger på 120 företagsmöten om året sen start. Det blir nästan 1 000. Just nu i år tror jag vi har 150–160, något sånt där. Och sen träffar du de här fantastiska företagen, som SIKA, som vi besökte förra veckan i Schweiz. Man träffar dem och man är bara helt wow. Vi har gjort flera hundratals procent på fem år på den aktien. Man väntar tills man hittar det här. Det här är helt fullträff. Sen sätter man ihop det i en portfölj, som ska bestå av olika diversifierade innehav.

Vi är ju ingen techfond. Vi matar inte in 40 procent som de andra globalfonderna som har gått bra, 40 procent i tech, och ber till gud att det ska funka. Vi kan tjäna pengar på husbyggare. Vi tjänade jättemycket pengar på sjukhusaktier i år. Sen har vi tech såklart också. Sen kan vi tjäna pengar på byggnadsmaterial. Men allting ska ungefär ge de där 15 procent plus. Tillsammans blir det en helt otrolig portfölj.

Produktspecialisterna som blev övertygade

Henrik: Det har varit lite roligt, för vi har anställt en hel del människor i år till vår firma, som vi kallar produktspecialister, det vill säga säljare. De kommer från andra firmor, väldigt välrenommerade firmor. Och de får sitta med nu i företagsmöten och sånt. Och det är så roligt att se i början, kan ni verkligen göra det här? Är det här verkligen världens finaste? Och sen, när de får hänga med och vi gör de här företagen, då är de helt wow, helt otroligt att vi får äga de här företagen. Det är helt fantastiskt.

Jan: Det är ju det som är lite så här, förlåt, lite bisarrt. För det är så jag känner också. Sen ni var med första gången är jag, precis som ni, av åsikten att man ska vara lite pilot. Man sätter pengar i det man rekommenderar, eller det man gör. Vi har satt en hel del pengar hos er. Och sen följer vi ert nyhetsbrev. Ni har ett fantastiskt nyhetsbrev och en fantastisk blogg. Så man kan både få listan med vilka bolag ni äger.

Och när man tittar på den listan så är det företag man känner igen. Det är Adobe, Microsoft, det har varit Beijer. Det har varit massa fina bolag. Flera av dem är så här: ja, de här betalar jag pengar till varje månad i andra sammanhang.

Är det enkelt att slå 15 procent?

Jan: Och det jag tänker är att när ni tittar på, för jag brukar säga att börsen ska genomsnittliga 7 procent. Och då säger ni 15 procent, det är målet. Men kan man säga att det är så pass, inom citationstecken, enkelt, att om man har bolag som växer, som har en omsättningstillväxt och en vinsttillväxt, att man tar bort de som inte klarar det? Eller hur ska man resonera?

Henrik: Man kan väl säga så här, att vi jobbar med screeningmodeller, och alla aktieidéer vi har går igenom analysfabriken. Vi har en ganska välutvecklad process som bygger på lång erfarenhet, och vi har jobbat med aktier i 8, 9, 10 år snart. Nu är det en ren aktieförvaltning.

Och om man ska plocka ut några saker, så är till exempel skuldsättning någonting vi tittar på, att man ska ha en låg skuldsättning. Och en låg skuldsättning kommer ifrån någonting. Det är att man tjänar pengar. Det vill säga att man kan driva en verksamhet med låg skuldsättning. Och om man ska tjäna pengar måste man också ha omsättning. Så vi har företag som växer i omsättning. De säljer produkter man tjänar mycket pengar på, med bra marginaler. Det ger bra lönsamhet. Och sen, om de har skuld, kan de betala ner den. Eller så har de ingen skuld från början.

Jag skrev ett blogginlägg ganska nyligen om Thule till exempel. Där försökte jag pinpointa saker, försöka bryta ner Thule lite grann. Hur ett företag kan gå in i en bransch och bli ledande när det redan finns konkurrenter. Och det är just det här, att man gör någonting som är bättre än de andra.

Måste man träffa bolagen?

Caroline: Får jag bara fråga? Hade ni kunnat göra den här analysen så bra om ni inte hade träffat bolagen?

Henrik: Vi måste träffa företagen för att göra den här analysen. För det är så mycket du behöver ta reda på utöver det som finns i årsredovisning, kvartalsrapporter och extern analys. Vi måste träffa dem.

Jan: Men det där kan man ju argumentera för. Borde inte det där redan vara inprisat? Att de ska dubblas på fem år? Att detta är ett bolag som är bättre än andra. Eller är det...

Andreas: Börsen fungerar inte så. Den försöker göra det bästa den kan. Och börsen brukar vara väldigt ackurat, perfekt, ungefär tolv månader framåt. Sen efter det har börsen ganska svårt. Det är väldigt mycket känslor och så vidare. Och ni ser ju själva, kurser går uppåt och neråt hela tiden. Gå in i Dagens Nyheter och DI och titta på vad som är årshögsta och årslägsta på de olika aktierna. De rör sig väldigt mycket. Så börsen är ganska bra ett år framåt. Och vårt jobb är att ligga två, tre, fyra år framåt.

Vi köpte SIKA och sa att det här företaget kommer att göra massor med nya förvärv. Det låg inte i marknaden. Men om man tittade på hur industristrukturen ser ut var det ganska tydligt att de skulle göra förvärv. Vi tror att det här företaget kommer att omvärderas, på grund av X, Y, Z. Sen är det bara att ta positionen och sitta och vänta tills det här har förverkligats.

Analysen är inte svår, men det ska göras

Andreas: Jag brukar säga att om du och jag skulle sätta oss ner och säga att vi ska tjäna pengar, vi ska köpa lägenheter i Malmö, renovera och sen sälja dem, så är det ganska enkelt. Och jag tror säkert att vi hade blivit hur rika som helst på det.

Jan: I see where this is going.

Andreas: Problemet är att sen ska det göras. Vi ska kontakta byggarna, vi ska köpa. Det kommer sluta med att vi säger att det här orkar vi inte. Eller hur? Det vi gör, jag och Henrik, det är inte så jättesvårt egentligen. Vi träffar de här fina företagen och vi har väldigt mycket erfarenhet, vi har mycket verktyg och så vidare. Men det ska ju göras. Och det ska göras på måndagen och tisdagen och onsdagen och torsdagen, och det ska upprepas månader och år. Och det är det som är slitet och svetten. Det är det du får genom oss. Vi älskar det, och vi matar med den här modellen hela tiden. Och det är den som genererar resultat.

Henrik: Sen är det så här att vi vill hitta de här företagen innan de blir stora i index. Så när man köper våra fonder köper man delvis företag som växer och blir stora. Sen blir de intagna i index. Och sen kommer alla indexpengarna, och då rider vi den vågen också. Så vi vill liksom förekomma index genom vår analys.

Arne Tallvings kantareller

Jan: Alltså, det är så roligt. Jag tänker, det finns en investerare som heter Arne Tallving. Han brukar säga så här: investerande är ganska enkelt. Man går ut i skogen, hittar kantarellerna, sen ställer man sig där och väntar på att alla andra kommer dit. Jag fattade inte den på ett långt tag, men sen tänkte jag, okej, säljer de när de kommer och berättar vad de gör? Eller så växer de till sig.

Henrik: Ja, de växer till sig och säljer sig.

Caroline: Men hur klarar ni den där psykologiska våndan medan folk är ute där och inte hittar till ert kantarellställe? Att ni köper den där SIKA och bara, men detta kommer vara bra om fem år. Ja, det är ganska lång tid till, om fem år.

Henrik: Man måste ha tålamod helt enkelt. Vi har inte hur långt tålamod som helst, men vi har rätt mycket tålamod, får man med åren. Tiden är en viktig faktor i det här.

Andreas: Ja, och det kanske är en av... Det ska man göra i analysen, vilket är ett hantverk. Sen ska du ha modet att köpa. Analysen kan ju peka på att Tesla är billigt, sen ska du ha modet att göra det. Och sen ska du ha tålamodet att sitta kvar i den. Och den där tredje delen är kanske det svåraste av allt. Att varken orka eller sitta kvar.

Jan: Ja, men särskilt när alla andra tycker att du är dum, eller inte delar din uppfattning, eller är känslomässigt involverad i att det här är ett sånt bra företag. Jag älskar det.

Andreas: Kanske inte älskar det, utan man bara tycker att det är bra. Man får inte bli förälskad. Aktien vet ju aldrig att du äger den. Du har ingen relation med aktien.

Caroline: Va? Jag har absolut en relation med mina.

Jan: Det var kanske väldigt envägs.

Caroline: Ja, men precis.

Teknisk kompetens och psykologi

Jan: Men hur skulle ni säga att det är, den tekniska kompetensen kontra den psykologiska kompetensen?

Henrik: Jag tror man ska säga att investera i aktier, det är som att jobba med en matris. Du jobbar med massa nyckeltal, sen tittar du på börsen, och sen tittar du på din egen magkänsla till exempel. Och sen kokar det ihop till ett investeringsbeslut. Och det är där människan kommer in, som kanske, förhoppningsvis ännu en tid, slår maskinen. Det vill säga att man är den här människan som kan ta in alla besluten, fatta ett rationellt beslut och köpa aktien.

Andreas: Ja. Nu lyfter ni fram oss som en framgångssaga, men bara för att förstå, vi har gjort misstag också. Vi har gjort massor med misstag. Och då får man ta in dem, processera dem, vad gjorde vi för fel, och sen blir man bättre och bättre.

Caroline: Vilket är ert favoritmisstag?

Henrik: Oj, men den här kenyanska banken var ju ingen höjdare.

Andreas: Nej, men den där var ju så dum, alltså.

Henrik: Sen har vi nog varit investerade i Argentina också, och det har vi lärt oss den hårda vägen.

Andreas: Så här känns det otroligt surt när man står i det, när det ösregnar. Men sen, när man går vidare, då lär man sig från misstaget, och det är så man utvecklar sin risk management-modell. Att man helt enkelt får en massa erfarenhet, så att man fattar klokare beslut framåt. Så det är en lärande process. Vi är betydligt bättre investerare idag än vad vi var för fem år sedan, eller sju år sedan.

Intervjun med ledningen och husets energi

Jan: Ja, och sen är det ju sånt, du har både datan, men sen har du också de här intervjuerna, det är ju möten, men det är egentligen intervjuer med management när man träffar ledningen.

Henrik: Då försöker man få en känsla. Det är viktigt att försöka träffa dem flera gånger, och sen märker man om historien helt plötsligt inte håller, eller om de börjar prata om någonting annat. Det är viktigt vad de pratar om, sen är det väldigt viktigt vad de inte pratar om. Vad är det de inte vill belysa, och så vidare. Och det blir en konst.

Du har hårddata, sen blir det en konst. Man besöker ett huvudkontor. Jag besökte ett svenskt industriföretag för många år sedan, kommer in i huvudkontoret och det var så deprimerande. Hela byggnaden, allting var deprimerande. Och sen, två timmar senare, kan man vara hos ett annat industriföretag och bara känna hur energin flödar. Och det är liksom en känsla där. Okej, värderingarna är hyfsat samma, men här känns det bättre. Så där är du, det är väldigt trevligt.

Så nästa vecka ska vi till USA, hoppa runt mellan Florida, New York och North Carolina, och det ska bli så skoj att bara komma ut.

Bra energi men dålig aktie?

Caroline: Jag tänkte på det, att ni har träffat så många bolag, att det måste vara så att man kan se vilka som är där det är bra energi och människor vill jobba, och var det inte är det. Men har det varit så någon gång att det har varit deprimerande, men ändå... Aktierna har ändå funkat?

Henrik: Ja, det har det varit. Man kan väl säga så att vi besökte SIKA i Schweiz den här veckan, och när man kommer dit och ser hundratals miljarder i market cap, är de i det här lilla huset? Och det var inget fantastiskt huvudkontor. Men det är ju lite av det här SIKA, de har massa fabriker ute i världen i stället, som man kanske hellre skulle åka och titta på. Men det är svårt att dra några slutsatser från det där.

Andreas: Men jag tänker, om jag hoppar tillbaka till det där, så brukar jag säga att ibland marknaden... Skulle ni hålla med om att marknaden är effektiv eller ineffektiv?

Jan: Får ni reda på, när ni är ute på de här företagsbesöken, saker som ni inte hade listat ut om ni bara hade suttit framför en Bloombergterminal?

Mosaikteorin och företagens signaler

Henrik: Min pappa brukar säga, titta alltid på skorna när du bedömer människor, är de putsade? Nu är han från en annan generation. Men du kan läsa en människa. En människa skickar ut massor med signaler. Hur den klär sig, hur han pratar, hur han eller hon har läst på skola och så vidare. Ett företag skickar också ut massor med signaler. Analysen är resultat- och balansräkning.

Jag har en rolig grej jag brukar göra ibland när folk kommer och besöker oss. Jag delar ut en resultat- och balansräkning för två olika företag, utan namn. Och bara genom att titta på resultaträkning och balansräkning kan du se sådana enorma skillnader i kvaliteten på företaget, fastän de är i samma industri. Så på alla sätt och vis får du massor med finansiell data från företaget. Sen får du ännu mer när du läser årsredovisningar. Och såklart, när man besöker huvudkontoret eller träffar ledningen, är vd:n speedad? Är han uppe i varv eller är han lugn? Har han själv köpt aktier eller inte köpt aktier? Företaget vräker ju ut signaler.

Vårt jobb är liksom, man kallar det här för mosaikteorin. Man tar olika delar och sätter ihop det. Varje del för sig är en liten pusselbit, men tillsammans får du ett väldigt tydligt ja eller nej. Och du letar efter den bilden där mosaiken är helt fantastisk. Och det finns ju alltid någon del som inte är hundra. Och det kan vara för att du uppfattar den fel. Men du letar efter de där solklara vinnarna. Och är det då en konstig musik där, både bra och dåligt, så bara gå vidare. Tills man hittar det där bolaget som är fantastiskt.

När vd:n underställer förväntningarna

Andreas: Och sen är det kul att ha möten där man märker att man har en positiv förväntansbild på företaget, och sen hör man att vd:n underställer, så att han vill hålla ner förväntningarna. Då tänker man, jäklar, det här kan gå. Man vet att de levererar alltid bättre än vad de har prognostiserat. Amerikanska företag är väldigt mycket så.

Henrik: Så det är rätt mycket hur de guidar, vad de har för historik. De här guidar alltid lågt, eller de här tar alltid i så att det smäller och missar förväntningarna.

Caroline: Vad är det konstigaste som har hänt på ett företagsbesök?

Den irländska byggaren och kaffekoppen

Henrik: Ja, det här är jättemånga år sedan. Men jag hade ett möte med en irländsk byggföretagare en gång. Jag hade precis varit i Irland och fått signaler. Det här var februari 2008. Jag hade varit i Irland, och det var en massa tandläkare som hade lämnat sina jobb, sagt upp sig som tandläkare. De skulle ge sig in i husmarknaden, köpa hus och renovera hus och så vidare. Det var en våg. Och jag reflekterade att det här måste vara, nu är det över, nu är det peaken av alla spikar.

Och sen kommer det här byggföretaget med en ganska dålig rapport. Men allting är ändå bra. Och sen kommer vd:n till mig den morgonen, klockan nio. Jag har träffat honom tidigare, och så häller jag upp en kopp kaffe. Och så frågar jag, min första fråga brukar vara: How's business? För det är en öppen fråga. Då guidar jag inte in honom. Och han stirrar ner i kaffet, och han är helt tyst. "It's good. Business is very good." Nej, det kändes inte som det. Det var ingen konkret fakta, men han hade en helt annan typ. Det var den dagen som vi lämnade den irländska husmarknaden. Det är sådana möten som sitter i. Så jag brukar ofta servera en kopp kaffe fortfarande.

Jan: Vad hände där då med den irländska husmarknaden?

Henrik: Den totalkollapsade. Den gick ner 90 procent. Det här företaget gick i konkurs sex månader senare.

Jan: Men det var en massa tandläkare som hade...

Henrik: Ja, precis. Tandläkarna gick ner också.

Caroline: Det är hemskt att tänka. Alla de tandläkarna, det var 20 stycken som hade sagt upp sig.

Henrik: Och sen, eftersom det är belåning, så gick de förmodligen i personlig konkurs allihop.

Caroline: Ja, gud, vad hemskt.

Värderingen på marknaden

Jan: Men jag tänker också så här, för det var ju en ganska hög värdering på marknaden. Och jag har fått en hel del frågor från Anton Lagerholm. Hur ser ni generellt på värderingen på marknaden? Han tog elbilsproducenter. Han tyckte att det började bli absurt.

Andreas: Rivian är nog det sjukaste exemplet. Vi behöver kanske inte uttala oss om Rivian, men... Jag såg den faktiskt för några veckor sedan i USA. Jättecool. Jag tog lite på den. Det är en pickup truck, och jag förstår att den kommer slå i USA. De älskar de här bilarna. Men alla vet ju att det är otroligt hajpat det här med elbilarna.

Men om man ska prata lite om marknaden. Det är klart att låg ränta har varit bränsle för marknaden, som gjort att aktier har gått upp. Och aktiemarknaden är känslig för förändringar i långräntan. Nu, när jag pratar om räntan, så är det framför allt amerikansk tioårig ränta vi pratar om. Det är ingen som tittar på en svensk handlare eller något sånt. Men det är klart att det har byggt in en viss känslighet. Men det är å andra sidan det som har gjort att det har gått väldigt, väldigt bra.

Tar ni hänsyn till marknadens syn?

Jan: Men tar ni hänsyn till det? För det jag upplever, min största insikt de senaste två åren, är att när jag tittar på case så har jag totalt missbedömt eller nedvärderat faktorn: hur kommer marknaden, hur kommer människorna att titta på det här företaget? Vi skojade om det innan podden. Att jag till exempel tittar, om vi tar Tesla, för jag har haft upp många exempel, jag tittar på Tesla och tycker att de är duktiga, en fin biltillverkare, men priset är helt åt skogen. Aktien.

Andreas: Ja, precis.

Jan: Priset på aktien är helt åt skogen. Men tar ni hänsyn till, okej, men detta är en aktie där marknaden, detta skulle bli en story stock, eller detta kan bli en hajpad aktie? Eller är ni så här, nej, vi tar detta för att vi vill köpa på låg skuldsättning, hög omsättningstillväxt, hög vinsttillväxt? Har ni marknadens syn som en faktor?

Henrik: Jag kan bara ge mitt svar, för vi har nog två olika svar här.

Jan: Vad roligt.

Henrik: Nej, men det är egentligen att jag kan säga att om jag tittar tillbaka i min backspegel, så skulle jag ha varit mycket mer aggressiv och trott mycket mer på min egen analys. För när man sitter och räknar på det här så har jag varit alldeles för konservativ. Så jag har gjort det misstaget du pratar om. Det vill säga att man skulle ha öst på mer, man skulle köpt det där företaget. Ja, man skulle kunna skriva en hel bok om det där, men det kan vara din nästa bok.

Jan: Har då det varit, alltså inte inräknat?

Henrik: Nej, men jag menar bara att jag har varit alldeles för konservativ med mina egna estimat. Jag har varit, ja, men det här har jag nog rätt till, okej. Nej, men jag sätter det här, jag tror att detta, då har jag liksom hängslen och livrem. Men sen har marknaden lagt det mycket högre, så att aktierna har gått som tusan. Så att man skulle helt enkelt vräkt på mer.

Jan: Ja. Vad tänker du, Andreas?

Vinster på lång sikt, marknad på kort

Andreas: Du har en poäng. Långsiktigt är ju företagets vinster det som driver aktierna uppåt. Och det är ganska enkelt egentligen att säga, ge oss en aktie och säg vad vinsten är om fem år, så ska jag säga vad aktiekursen är. Sen är det i det korta perspektivet, det här tolvmånadersperspektivet, så finns det en marknad också. Är marknaden het, är den inte het, vad är det den gillar? Och börsen gillar enkla historier. Ju enklare, ju bättre. Då kan du förklara, det blir en snackis.

Ta ett komplext konglomerat som General Electric. Det är inte så många som twittrar om det. Okej, vi ska splittas upp, och hur går den divisionen? Det är väldigt komplext. Så börsen älskar enkla historier. Och det gäller att ha den aspekten. Den är ganska svår. Vi försöker vara rätt i det långa perspektivet. Var är den långa bilden?

Jan: Men kan man säga, var det inte Ben Graham som sa att på kort sikt är börsen en popularitetstävling, och på lång sikt är den en vägvåg?

Andreas: Precis.

Jan: Och ni säger så här, vi satsar på vågen. Vi är bra på vinsterna och fem år.

Andreas: Men absolut, sen den här populariteten, ibland är de väldigt impopulära och väldigt populära. Det kan man utnyttja genom vikterna. Vi tar en långsiktig position, vi tar Microsoft eller SIKA. Vid tillfällen är ju aktien impopulär eller extra populär. Och då kan man antingen köpa eller sälja lite grann, och utnyttja det här. Men det är svårt. Jag tycker vår edge är att vi är med på vågen. Var är vinsterna om fyra, fem år? Det andra är så svårt att veta. Vilka är de där enkla historierna?

Enkla historier och magkänsla

Jan: Och det känns ju liksom att ta emot själv. Att bara, nej, men världen är mer komplex. Jag är också en sån som gillar sådana här enkla historier. Och i och med att jag går igång på det, så kan jag också känna in ibland när det kommer någonting, som Tesla då till exempel. Detta kommer gå jättebra. Och så kan jag inte säga varför.

Henrik: Men det är ett enkelt beslut här. Det är för att du gillar produkten.

Jan: Ja, men jag gillar produkten. Men det är också det där att det kommer en sån där störtvåg av någon teknologi, så man tänker, man vet inte vart det kan ta vägen. Det kan bli hur bra som helst. Och då är jag en sån där liten dum som sitter där.

Henrik: Du är inte dum, du är smart.

Jan: Nej, men det är bara, man känner hur simpelt det är i hjärnan. Det är så jag menar.

Aktien vet ju aldrig att du äger den. Du har ingen relation med aktien.

Den dryga 20-åringen och egot

Jan: Får jag ta en sån här lite, detta kanske kommer låta skitdrygt. Men jag tänker så här, vi är ändå en generation, det är en generation som är yngre än oss, som är på börsen. Nu är det kanske till och med två. Och ibland kan jag få så här, Jan, du vet du pratar om dina fonder, det finns de här och de här aktierna. Och så hör man någon som bara, ja, men du vet, haft flyt i min värld. Och jag upplever det som att det blir fördummat. Jag har ändå gjort detta i 25 år. Man har ändå gått på sina minor. Råkar ni också ut för det, att det kommer en sån här 20-åring och ska berätta för er, vad håller ni på med? Ni skulle ha haft de här aktierna i stället.

Henrik: Absolut, men det vi säger då är, vilka aktier har du? Och sen skriver jag ner dem, och sen gör jag analys på dem. Han kan ha en bra idé. Så det är ju det man måste hela tiden utvärdera. Och det kommer ju nya sektorer. Det är ju det som är roligt. I spelindustrin, det är ju en helt ny... Och inte blanda in sitt ego. För det är egot som kommer sen. Vad fan vet du? Du var 20.

Andreas: Men det är ju som Henrik säger, det kanske är så att människan har koll. Man kan säga att det här jobbet, att jobba som förvaltare, det motverkar en grej som kan hända när man blir äldre. Det vill säga att man tror sig veta hur saker och ting ligger till. För när man har jobbat så för alltid måste man alltid vara öppen för nya idéer. Så om den här tjugoåringen kommer med någon idé, köp den här aktien, okej, jag ska titta på den. Bra idé, tack. För att man vet aldrig. Det kan vara en superidé.

Jan: Gud, vad jag känner mig både gammal och dum i huvudet.

Caroline: Det var ett stort ego, Jan. Tona ner det.

Analystävlingen med Unga Aktiesparare

Jan: Jag älskar det ni säger, för ni hade ju också en tävling med Unga Aktiesparare.

Andreas: Precis.

Jan: Så nu tänkte jag, det här är ju inte... Berätta.

Andreas: Vi gjorde en tävling, för man har olika passioner. Jag har alltid velat vara lärare. Hade jag inte gjort det här, så hade jag nog gärna varit det.

Jan: Det är därför du har tweedkavajen.

Andreas: Jag brukar driva med det. En tweedkavaj på Lunds universitet. Där kanske jag hamnar ändå. Forskare och så. Det hade varit jätteskoj. Men hur som helst. Vi stödjer olika saker i globalfonden. Vårt företag vill stödja Barncancerfonden och massa andra grejer. Men en sak som vi också ville göra var att göra en tävling med Unga Aktiesparare. En analystävling. Så inte en aktietävling, vilken aktie går bäst på tre månader, utan en analystävling. Vi gav 10 000 kronor till de tre bästa bidragen, och fick in 35 bidrag.

Det som var roligt med det var att det var 35 aktieidéer också. Det var bara en av dem som vi själva hade. Så det var 34 helt nya aktieidéer. Det utnyttjar man ju såklart. Jag läste med stort intresse igenom alla. Det var ett polskt företag, ett företag från Texas med avfallshantering. Massor med jättespännande idéer. Så vi tar emot alla idéer från vem som helst.

Freja och Disney

Jan: Det där var jätteroligt, för jag började faktiskt med Freja. Vi började på en analys.

Caroline: Du ville vara med?

Jan: Nej, inte jag, Freja. Hon ville vara med, men hon är tio. Men det var roligt, vi skickade aldrig in. Men det var ändå roligt, för vi började titta på Disney. För vet du, då hade vi precis köpt Disney+. Och det var liksom, för oss var det ett fantastiskt samtal. Sen insåg jag att tio år var lite för lite. Jag tror den som vann var 16 eller sånt där.

Caroline: Ja, men precis. Du gillar sådana frön som kan växa till träd.

Jan: Ja, nej, men exakt.

Läsarfråga: teknisk, fundamental och kvalitativ analys

Jan: Jag tänker att vi tar en fråga här också, från Erik. Ska du ta den, Caroline?

Caroline: Erik Dahlén undrar. Med tanke på att ni är aktiva, så undrar jag hur ni viktar de olika sätten att tänka inför ett köp. A: teknisk analys, B: fundamental analys, och C: kvalitativ analys. Använder ni en eller flera metoder, och vilken lägger ni mest tyngd på?

Henrik: Ja, det var hela analysprocessen, det jag ville säga.

Jan: Ja, men kan vi göra det enklare?

Henrik: Vi använder inte teknisk analys. Sen säger jag inte att det inte finns information i teknisk analys. Är en aktie på all time high, så har alla tjänat pengar i aktien. Det vill säga, folk är ganska sugna på den, kommer förmodligen köpa ännu mer. Är den på all time low och så vidare. Och det finns RSI och så vidare. Det finns information i teknisk analys, men det är inte någon metod vi använder.

Andreas: Ja, man kan se om en aktie är översåld eller överköpt till exempel. Vi tittar alltid på värderingen när vi går in och köper bolaget, om vi ska ha en full vikt, en halv vikt eller någon annan vikt. Men tekniskt, när vi fattar ett femårigt investeringsbeslut med våra andelsägares pengar, så är det inte baserat på att det ser ut som en kamel på en puckel. Utan det är fundamental analys.

Henrik: Sen kommer det kvalitativa in. Det tycker jag är en del av den fundamentala analysen, att vara ute och besöka företagen. Köpa företagens produkter. Det är nästan det bästa sättet att lära känna ett företag, att gå och köpa deras produkter och själv utvärdera dem. Och sen, när du går igenom en årsredovisning och tittar på siffrorna, så är du intresserad av att veta hur de här siffrorna kom till. Och hur kan de upprepa den här succén och så vidare. Och då är det här bolagsmötet otroligt viktigt. Att se, är vd:n konfident? Är han väldigt trygg i det han säger? För det är det mötet går ut på, att söka bekräftelse på vad du läser.

Skåpet med produkter

Jan: Har ni sådana här på kontoret? Man har alltid det där skåpet med grejer man har samlat på sig, som man inte har slängt. Typ sådana här produkter. Har ni cementpåse?

Henrik: Vi har rätt många produkter. Vi har ett skåp. Alla har det. Men cementpåsarna, de var väldigt tunga. Gympadojor har vi haft till exempel. Parfym. Ja. SIKA:s tuber, ja.

Well bought is half sold

Jan: Jag tänker, det finns ett uttryck som jag gillar jättemycket. Well bought is half sold. Eller make money on the buy. Alltså, om ni hittar det här bra företaget, är ni så här, då köper vi det ändå fem år? Eller är det så här, nej, men okej, nu har vi detta på vår bevakningslista, och nu kan vi sitta och vänta i ett år tills det kommer ett bra köpläge? Alltså, hur tänker ni där?

Henrik: Vi har väl egentligen både och, skulle jag säga. Jag har några företag på min lista som jag skulle vilja äga, men som jag tycker är alldeles för dyra. Det var det vi har pratat om lite tidigare här idag. Och sen är det företag som vi... Vi har ett nytt innehav som heter S&P Global, som vi gick in med full vikt direkt. För att vi bara älskar företaget och affärsidén. Och vi tänker att det här är så hett nu, så det här företaget kommer bara att gå vidare. Och trots att vi köpte det den här månaden, så har vi redan tjänat pengar på det. Så uppenbarligen är det fler som tycker som vi.

Jan: Bra.

Transparensen: hela innehavslistan

Jan: Jag tänker också, som jag varit inne på innan, sen typ två år tillbaka har ni börjat skriva både på er blogg, coeli.se/global, och ni har ett nyhetsbrev, där inte bara den här listan med vilka företag ni har finns. Jag tror ni är typ ensamma om det där, att ge ut hela listan.

Henrik: Jag kan inte besvara det.

Jan: Nej, det kan ni inte besvara.

Henrik: Men vi tycker det är skoj i alla fall. Det är roligt att göra. Vi gillar ju att folk ska kunna se vad de äger, vara stolta, känna. Och jag kan säga det, att när vi har rekryterat våra produktspecialister, så tycker de att det blir jätteskojigt att de får vara med så mycket i möten och att vi delar med oss så mycket information. För vi vill ju att de ska bli ett med fonden, för då gör man ju det bästa jobbet.

Jan: Ja, men precis.

Aktier är som tåg

Jan: Och där, nu tänkte jag göra en sån där grej som jag själv hatar. Det är så här, ja, men du skrev för x månader sen, och så ska man stå till svars för någonting man skriver.

Henrik: Taget ur sitt sammanhang.

Jan: Ja, taget ur sitt sammanhang. Men Andreas, du skrev där en artikel som hette så här, aktier är som tåg, man kan stiga på och stiga av flera gånger. Och jag tror att det var i exemplet med BAM. Men kan du inte, vad tänker du med det resonemanget?

Andreas: Om jag börjar med att aktieidéer är som tåg också. Ibland kommer det inga, och ibland kommer det väldigt många. Det är som SJ-tåg. Sen är ju aktier precis som tåg, man kan stiga på och stiga av. Men det menar jag då framför allt med de här Special Situations-aktierna, som JM. JM-aktien svänger upp och ner, ganska oförtjänt, för i botten är det en väldigt, väldigt solid affärsmodell, väldigt starka vinster hela tiden. Men aktien svänger väldigt mycket upp och ner. Och det här kan du utnyttja. Ibland går du in och köper JM. Vi köpte det under bokfört värde, sålde åtta veckor senare. Och sen hoppar du av den igen. Och sen kan du bara vänta, för vi vet att nästa kris, corona eller vad det nu är, jag vet inte vad nästa är, om det är covid-22 eller vem vet vad det är, så kommer aktien att haverera igen, och då kan du gå in igen.

Och det här är någonting som, jag tycker det är väldigt roligt, för du lär dig ett företag, du har möte med dem år ut och år in. Och sen bara väntar du och väntar och väntar tills det rätta tillfället kommer. Och sen kan du återanvända det. Så vi har flera aktier som vi har köpt, sålt ett år, och sen väntar vi fyra år och så går vi in igen. Du återanvänder bara kunskapen.

Inget FOMO när tågen kommer tillbaka

Caroline: Är inte det också ganska skönt? Jag kan uppleva, när jag var ny investerare, att det var väldigt mycket FOMO. Nu har tåget gått, nu är det kört. Och sen bara tänker jag, nej, men det kommer komma tillbaka till stationen.

Andreas: Ja, SJ-tågen, de flesta tågen.

Caroline: Det är så smart också att återanvända sin kunskap och bara hänga med i företagets utveckling. Och sen hoppar man på, och så hoppar man av.

Henrik: Jag kan bara lägga till att det är framför allt företag som är i cykliska branscher, där omsättningen i företaget går upp och ner. Det är då det är lättast att göra de här typerna av affärer. För om du tar Microsoft eller Mastercard, där hittar man inte de där tillfällena att hoppa in. Utan det är mer när man har de här stora korrektionerna, som vi hade i mars 2020 till exempel. Annars tuffar de bara på.

Börsen är alltid orolig för något

Jan: En annan sån här grej som ni skrev var så här. Jag tror att detta var du, Henrik.

Henrik: Jaha, okej. Eller jag vet inte.

Jan: Men nu ska jag säga, man bör komma ihåg att börsen alltid är orolig för något i det korta perspektivet, men att det är företagets vinster som är drivande i det längre. Vill du säga någonting mer om det?

Henrik: Ja, men det är egentligen det vi har pratat om här idag. Att det är vinstutvecklingen som driver aktiekursen uppåt. Och man tittar liksom på, ta något företag som är stabilt, vi tar till exempel Apple. Oavsett om det är bra eller dåligt, så behöver vi ha vår telefon. Man kommer köpa en telefon oavsett hur börsen står. Så många gånger svänger inte omsättningen som aktiekursen gör. Och det är det man kan utnyttja.

Köper ni bolag utan vinst?

Caroline: Men köper ni någon gång bolag som inte går med vinst?

Henrik: Det kan vi göra. Vi har varit med på två stycken IPO:er här. Truecaller, tror jag, var den ena. Truecaller och Acast är den andra. De här företagen, skulle de stanna upp med allting de har, så skulle de tjäna pengar. Men i och med att de växer, så använder de kapitalet för att växa. Och då visar man inte vinst, utan då investerar man hela tiden i R&D och Capex. Och därför visar inte företagen vinst. Men de växer i omsättning. Det är det viktiga. Jag tror att Acast precis har blivit lönsamt.

Jan: Där var faktiskt en fråga från Apex. Han var så här, jag är en väldigt nöjd andelsägare som börjar med att tacka dem för det fina arbetet. Och sen kommer frågan, hur kommer det sig att ni investerade i Acast? Jag har svårt att se den investeringen. Så jag tänkte, i och med att Acast kommer upp nu.

Varför Acast?

Henrik: Ja, men vad roligt. Det är jättespännande. Så vi har två stycken sådana här små svenska techinvesteringar. En var Truecaller. En procent satte vi i fonden, och en procent Acast. Och tanken är att vi tror att båda två kan vara en fyra, fem gånger högre. Vad är då analysen när vi köpte dem? Truecaller har dubblerats. Och Acast är vi ner 25–30 procent på. Men företaget levererar.

Och i Acasts fall, dels tycker jag att vi tror på produkten. Vi tror att poddar är någonting som är väldigt stort. Och vi tror att det kommer att bli globalt stort. Och det har en enorm tillväxt. Och det andra är att vi tror att det kommer att komma mer och mer marknadsföring, alltså försäljning, marknadsföring och reklam, genom de här poddarna. Jag tycker det är väldigt intimt när man lyssnar på en podd. Man hör rösten, man är väldigt nära. Därför tror jag att reklam genom poddar kommer att bli väldigt stort. Och jag tror att man är beredd att betala rätt mycket för det. Och det är precis det som händer nu.

Så Acast, om man tittar på de olika segmenten, så är de redan lönsamma. Men sen, på huvudkontoret, som Henrik var inne på, så vräker de in pengar i R&D. Men det är ju också det som bygger det framtida. Så 4 miljarder kostar företaget. 1 miljard i kassa, alltså plus minus. 3 miljarder för världens största poddinfrastruktur. Jag tycker det är väldigt billigt faktiskt.

Poddar finns inte överallt

Caroline: Det är mycket så att man är i sin egen lilla västerländska bubbla. Och du pratar om att de agerar globalt. Men det finns alltså marknader där det inte finns poddar. Jag förstår att det är en uppåtgående fråga. Men det var ett ljus som gick upp för mig nu när du pratade om det.

Henrik: Det finns poddåhörare såklart, men däremot är de en distributör. Så de distribuerar till Apple, till Spotify och så vidare. De är spindeln i nätet. Och de har tagit en position där. Och om till exempel Acast tjänar pengar på reklam, så delar de inte med sig av den till distributören, utan det tar de själva. Så det är ganska fint. Enkelt då, så är det liksom, det läggs ner 30 miljarder dollar på reklam till radio. Och kan då poddar få... säg att de 30 blir 27, och poddarna tar 3–4, så kommer det att höra...

Jan: Ja, och sen vi som har en podd, vi betalar ju till dem. Så att, tack så mycket.

Produkten och aktien är inte samma sak

Jan: Det är lite som jag sa innan, att många av de här bolagen som ni äger i fonden, eller som vi äger indirekt, är ju bolag som man betalar till själv.

Henrik: Ja, det är roligt.

Jan: Men jag tycker det är roligt. Men brukar man inte annars säga också att det är en skillnad på ett företags produkt och aktien? Alltså att det inte är en generell regel att bara för att du gillar produkten och betalar till dem, så ska du alltid äga aktien. Alltså, förstår ni vad jag menar?

Henrik: Så enkelt är det. Vi brukar säga, fokusera på produkten, men det betyder ju också, det finns massor med produkter som du köper där företaget inte är lönsamt. Uber och taxiresor, där har företaget förlorat pengar fram tills nyligen, och så vidare. Så bara för att jag gillar att åka Uber, behöver jag inte köpa aktien. Och sen är det vissa, Apples telefoner är extremt lönsamma, medan Samsung inte har tjänat så mycket pengar, och de är historiska. Så det är lite mer komplext än så.

Henrik: Men det vi gillar med fonden är att varje person som lyssnar på den här fonden, i snitt, jag överdriver lite grann, med en tredjedel av alla våra företag kommer de i kontakt varje vardag och betalar för. Och vi får det kassaflödet som andelsägare. Och det jag också gillar med att ta den här teknologiexponeringen som vi har, där vi kan blanda Truecaller med Apple och Microsoft, det är att vi är där i de här aktierna för att de tjänar pengar och växer. Så börsklimatet spelar egentligen ingen roll, utan det som är gemensamt är vinsttillväxten.

Läsarfråga: resursbristen och flaskhalsarna

Jan: Sen tänker jag, om vi ska ta en, vill du läsa, Caroline, och detta är också från ert förvaltarbrev. Jag tror detta är från oktobernyhetsbrevet. Det här är ett citat då.

Caroline: Det råder inga tvivel om att det finns en stark resursbrist i världen inom många sektorer. Men över kommande kvartal kommer många av flaskhalsarna att lösa sig. Vad tänker ni kring det?

Andreas: Ja, nej, men det värsta är över, verkar det som. Corona ställde ju, vi har själva underskattat vad corona betydde både på lång sikt och kort sikt. Men om man tittar på västvärlden, så har det skapat enorma flaskhalsar i hela supply chains. Allt från halvledare till, det är ju nästan allt, allt från trä till väldigt många flaskor. De börjar lösa sig. Vi hör det varje vecka nu från företagen. Det blir bättre och bättre. Vi har gjort massor med möten de sista veckorna med svenska företag, och alla säger att det blir lite bättre hela tiden.

Tittar du på den delen av världen som inte varit så mycket coronaexponerad, Kina hanterar det ju annorlunda och så vidare, där har du inte samma supply chains och problem, och du har heller inga större inflationssiffror. Utan det har varit väldigt mycket i västvärlden.

USA och arbetskraftsinvandringen

Andreas: Den stora utmaningen vi har när det gäller inflation, det är ju USA. USA är ju ett land som alltid varit beroende av arbetskraftsinvandring. Och de har mer eller mindre stängt sina gränser nu. Det börjar bli många år nu. Först var det Trump som stängde till rätt kraftigt, och nu har det varit helstängt. Och i och med att landets ekonomi växer så mycket, så måste de ha inflöde av arbetskraft. Och det har de inte haft, och därför går lönerna, de flyger rakt uppåt.

Henrik: Jag har ett exempel här med logistik. För man tänker så här, att Kina var bland de första som var ut ur coronakrisen. Och då producerade de varor, och sen skickade de över Stilla havet till USA. De är nedstängda. Köp inga varor. Och därför blev det köer i hamnarna, för de blev inte av med containrarna. För normalt sett ska ju containern lastas av, sen ska de skeppas tillbaka. Och på det viset har man det här flödet. Men i och med att det var fart på ett ställe och stopp på ett ställe, så blev det kö, för man kom inte in. Och det är klart att när ekonomin kommer igång och allting löser sig och vi kommer till bukt med det här, så kommer det här sakta men säkert att komma igång igen. Men det tar lite tid. Men det är ett övergående problem.

Andreas: Det är samma sak med arbetskraft. Vi tror också att det är ett övergående problem. Men vi ser lite inflation. Vissa företag höjer faktiskt priserna för att deras inputpriser blivit högre. Och det är en styrka med ett företag som faktiskt också kan höja sina priser och fortsätta sälja. Det betyder att man säljer någonting bra.

Farhågor kring inflationen

Jan: Men har ni farhågor kring inflationen? Alltså som är så här...

Andreas: Jag har aldrig tappat en natts sömn på grund av inflation.

Henrik: Nej, nej.

Andreas: Men det är viktigt att förstå. Jag skjuter lite grann från höften här, men det är någonting så här att i slutet på, runt maj detta året, så fanns det ungefär 20 triljoner dollar i USA i penningmängden. Och någon gång här nu, i oktober, november, så var vi uppe i 21. Så jag sköt lite grann från höften. Men det var ungefär 5 procent mer dollar i världen på fem månader. Det trycks fruktansvärt mycket pengar. Och det betyder att du som sparar, om du sitter med kontanter, så har du tappat de 5 procenten på fem månader. Så pengar urholkas varje minut just nu.

Och därför är det så skönt, jag tycker vi har ett samhällsansvar i vår fond. Vi tar andelsägarnas pengar, investerar i företag som kan höja sina priser, så att du får någon sorts kompensation för det här. Och sen får du tillväxt också. Men det är jätteviktigt att man har det i tanken.

Pengar urholkas varje minut just nu. Vi tar andelsägarnas pengar och investerar i företag som kan höja sina priser, så att du får någon sorts kompensation för det.

Räntemarknaden tror inte på inflationen

Jan: Och sen verkar det ju som, om man tar räntemarknaden, när man handlar obligationer, de verkar inte tro på att det blir en väldigt stor inflation. För jag kollade innan jag stack hit, så hade vi 1,44 på en amerikansk tioårig ränta. Svenska räntan var 0,11 procent. Och sen har vi, sista inflationssiffran jag hittade på Bloomberg i USA, den var 6,2 procent. I Sverige var det 2,8. Jag förstår att om de här siffrorna vore sanna, så skulle tioårsräntan varit mer än 0,1 procent i Sverige, och den hade varit högre än 1,5 procent i USA. Så det finns en skevhet här. Så marknaden verkar inte tro på den här inflationen.

Och om vi säger att vi skulle se ett inflationsscenario, så är det alltid så mycket diskussioner. Vad är bästa tillgångsklassen att äga? Hur ser ni på det? Har ni någon...

Andreas: Ja, men det är klart. Företag som höjer sina priser efter inflationen, det är det man ska ha. Aktier har varit väldigt bra i en inflationsmiljö.

Henrik: Ja, vi är helt överens. Och sen är det liksom att kortsiktigt sett kan aktiemarknaden må lite dåligt om tioårsräntan sticker upp ganska kraftigt, i och med att i de här diskonterade kassaflödesmodellerna så är det en parameter som heter räntan där, kalkylräntan, och om den stiger, då går kursen ner helt enkelt. Då går värdet på företaget ner. Och det kommer kortsiktigt påverka aktiemarknaden. Men i det långa loppet så är det de företag som kan höja priserna, och de är ofta börsnoterade.

Otåligheten med ränteprognoser

Jan: Ja. Vi kan ta, i början på det här året så var det liksom, åh, tioåringen ska upp, och bla bla. Jag vet inte hur många, alla skrev om det här.

Andreas: Jag får svårare och svårare att ha tålamod. Jag vet inte längre hur jag ska hantera det. Nvidia är väl upp 140 procent, och det är väl alla moderstechaktier. Aktien är upp 140 procent, och senaste kvartalet växte ju omsättningen, vad var det, 50–60 procent. Så jag ska sälja Nvidia för att tioåringen ska upp tio punkter, med vinst? Alltså, det blir liksom, bara behåll de här fina, fina företagen som växer.

Henrik: Ja, man gör det enkla för sig.

Andreas: Det finns ju jättemånga sådana här roliga studier just på ränteprognoser. För de är ju alltid så här, specifikt datum, och du har bara tre utfall. Oförändrad, upp eller ner. Och det är roligt. Och då intervjuar de ju alltid professorer och du vet sådana här före detta riksbanksledamöter. Och jag tror att om de bara hade slumpat, så skulle de ha 33 procent rätt. Eller hur? Då hade de ju haft rätt var tredje gång. Men det har de alltså inte. Nej, de har 13 procent rätt.

Caroline: Det var jobbigt, liksom.

Makro är roligt men värdelöst för beslut

Jan: Så att jag håller ju med. Jag kan tycka så här, jag älskar makro utifrån ett allmänbildningsperspektiv, diskussioner. Det är jätteskoj att prata om. Men det är helt värdelöst att fatta investeringsbeslut på. Det är min...

Andreas: Jag skulle säga att det är omöjligt.

Henrik: Det är en som klarar det. George Soros.

Jan: Ja, precis. Det var väl han som sänkte svenska kronan, var inte det?

Henrik: Han har sänkt många valutor.

Hållbarhet: bla, bla, bla

Jan: Jag tänkte också så här, sista grej som ni hade i en sån här förvaltarkommentar, var så här. En annan stark trend är att vi ser hur fler företag aktivt agerar för att minska miljöförstöring och kommer med nya innovativa lösningar. Jag har för mig att ni dessutom släppte någon broschyr om ESG.

Andreas: Om hållbarhet, ja, det stämmer.

Andreas: Nej, men det är ju liksom, Greta, jag tyckte det var väldigt roligt det här med bla, bla, bla. Man mådde nästan, på en personlig nivå i hjärtat, nästan dåligt att höra med Glasgow. Det är ju bara bla, bla, bla. Och jag vet inte, jag har nästan gett upp det där med regeringar. Men när man tittar på företagen, så händer det väldigt mycket grejer. Henrik, du brukar prata om Amazon och alla deras vindkraftsparker, till datacenter och energi. Företagen gör väldigt mycket. Så där är jag inte så optimistisk på regeringar. Jag vet inte hur mycket de verkligen... Men på företagsnivå händer det jättemycket häftiga saker. Och vi är ju där också och intervjuar dem och pushar alla våra företag för att minska sina egna utsläpp, både koldioxid och vatten och så vidare. Ja, men det händer. Jag är seriös.

ESG har förändrats på fyra år

Jan: Men det är jättekul, för detta är så roligt, i och med att ni har varit med i fyra år. När vi träffades för fyra år sedan, så sa ni så här, hållbarhet är viktigt för oss, men det var inte så strukturerat som det är nu. Alltså att ni har, men detta är ett konkret exempel, detta är så vi påverkar företagen. Så jag tror, jag upplever att det händer även på vår sida, alltså på kapitalets sida.

Henrik: Jag tycker att det här med ESG-analysen, det skapar en kul dynamik i aktieanalysen. För, jag menar, det är nog så att miljön kan faktiskt påverka företaget negativt, och det måste man ju titta på, de riskerna. Och sen, en annan kul grej, det är de här ESG-samtalen vi hade. Vi hade faktiskt ett med Nvidia i veckan här, och pratade med dem, och de är baserade i Kalifornien. Och Nvidia är ändå ett väldigt, väldigt stort företag. Så det kändes faktiskt ganska stort att få snacka ESG med dem och gå igenom olika saker med dem.

Caroline: Och vad pratar ni om då? Vad händer på ett sånt samtal?

Datorspel, vd:n och grafikkortens energi

Henrik: Ja, men det kan vara stort och smått, men en sak, jag sa så här, att barn idag spelar väldigt mycket datorspel. Sitter hemma. Borde de inte vara ute och röra sig? Ni är en role model. Ni kanske borde göra någonting för att hjälpa föräldrarna och skolorna och allting, för att se till att barnen har en balans i spelandet. Det är kanske inte en fråga de förväntar sig, men den kommer från en svensk.

En annan sak är att vi tycker att vd och ordförande ska vara två helt olika personer. De säger själva att det inte är samma person, men det är lite otydligt, tycker jag. Det kan vara en sån sak, till exempel. Och sen pratar jag om det här med att om du har sett ett sånt här grafikkort idag, så är det stort som en gammal transistorradio. Och det förbrukar rätt mycket ström. Och vi pratade också om hur man kan ha ny teknologi som kan erbjuda samma spelperformance, men dra mycket mindre energi. Sådana saker.

Caroline: Vad sa de om ungarna då? Hade de något svar på det, eller var det att de vill ta detta vidare?

Henrik: Nej, men jag tycker nog att de svarade ganska bra, för de är aktiva i en förening, där man ska använda de här dataspelen till någonting annat än att bara spela de här olika dataspelen, där man kanske dödar eller kör bil. Utan det här om att man ska använda dem för utbildning, man använder dem i skolan och faktiskt stöttar, så att det finns en förening. Och de har varit med i den här föreningen i tio år.

Tuff fråga: AP7:s svarta lista och Renault

Jan: Jag tänker att vi ska ta två tuffa frågor, för att, ni är ändå stamgäster. När vi pratar om just det här med ESG, det är från Thomas, 86. Han var så här, ja, om du vågar skapa lite dålig stämning, så var han så här, ja, men AP7 har en svart lista med bolag som de inte har tagit in, och då är det till exempel Renault, medan Renault var ju ett innehav i er fond. Kan ni bara, hur gör ni? Det är svårt för er att svara på AP7:s bedömning, men hur tänker ni?

Andreas: Så när vi tittar på aktier, dels har vi egna analyser, sen använder vi också oberoende analyser, och ingenting av det indikerar att det är något konstigt med Renault. Så det är skynda till AP-fonden. Det vi gillar med Renault är ju miljö. Så om du tittar på den mest sålda elbilen i hela Europa de senaste fyra, fem åren, det är Renault. Och Renault lägger allt sitt fokus mot elbilar, elbilar. Så det här för oss är ett väldigt tydligt case. Sen vet jag att de har haft problem med, precis som Volkswagen hade med de här utsläppsskandalerna och så vidare. Och där är det frågetecken. Men det finns fläckar på alla solar. Men företaget har en väldigt tydlig miljöfokus.

Så jag tycker det känns jättespännande. Det är ju en aktie, och det är en special situation. Så det är en aktie som går upp och ner. Den är på någonstans runt P/E 3 för 2023. Och där tycker vi att ett företag som positionerar sig så mycket mot elbilar och är så framgångsrikt inom det, det ska ju inte handlas på tre gånger vinsten. Så vi får se om vi får rätt och kan tjäna pengar till våra andelsägare eller inte.

Favoritnyckeltalet

Henrik: Vi har pratat mycket om tid idag, att man ska ha tålamod. Och det här är ett företag man måste ha lite tålamod med.

Jan: En sån här kort fråga, BIP. Inget långt svar. Vilket är favoritnyckeltalet? Ni får bara välja ett, kanske två.

Henrik: Fritt kassaflöde. Får jag välja ett till? Omsättningstillväxt.

Andreas: Return on equity. Det visar kvaliteten.

Jan: Ja. Bra.

Läsarfråga: hur ser arbetsdagen ut?

Jan: Och sen är här en fråga från Alex. Jag tycker detta är den bästa frågan. Vore intressant att få reda på hur stor del av ert dagliga arbete som går till: A, aktiv förvaltning av fonden. B, resor, alltså företagsbesök, sälja fonden, och spexa runt i diverse poddar. Och C, övrigt administrativt käbbel.

Andreas: Säg 70 procent på aktieförvaltning och analys. Och sen är det kanske 25 procent på resor och försäljning. Och sen 5 procent spex. Men spex är väl kanske tio timmar på ett år. Vi gör ju inte så många poddar egentligen. Vi är hos dig fjärde gången, men annars är det inte så mycket.

Jan: Jag känner mig...

Andreas: Vi känner oss hedrade.

Henrik: Ja, men vi gillar dig, Jan.

Vikten av att hålla andelsägaren i handen

Andreas: Men jag tycker det är viktigt att man kommunicerar sin historia. Och jag hoppas att vi har många andelsägare som lyssnar på det här. Vi tackar för förtroendet att förvalta deras kapital. Det är också viktigt. Vi gör ju det, till exempel när vi var mitt i coronakrisen, så skickade vi ut ett nyhetsbrev till alla våra andelsägare. Jag tycker det är jätteviktigt att man håller sin andelsägare i handen. För om man ska göra väldigt bra avkastning över tid, så måste man fortsätta vara investerad. Och därför tycker jag att kommunikation är väldigt viktigt.

Jan: Och där måste jag faktiskt lägga till en grej. För du som lyssnar på det här, om man har köpt fonden via Avanza eller Nordnet, så får inte ni reda på att man är andelsägare. För de skickar inte den informationen vidare. Så man behöver gå till er hemsida, coeli.se/global, och trycka, anmäl dig till nyhetsbrevet. För annars har ni inte den här kommunikationskanalen till dem. Så det är superviktigt.

Avrundning: passion och avkastning över tid

Jan: Bra, jag tänkte att vi ska börja runda av, för ni ska ju också iväg och träffa företag. Det är tillräckligt med spex för den här säsongen. Men är det någonting som ni tycker, detta har vi missat, eller detta skulle vi lägga till?

Henrik: Ja, innan jag lämnar över till honom, så tycker jag att vi har en enorm passion för det här. Vi tycker det är jättekul fortfarande. Jag har varit på Coeli i fem år, Andreas har varit där i sju år, och vi brinner för det här. Och ja, jag tycker det är viktigt att man ska tycka sitt jobb är roligt, för då blir det oftast väldigt bra.

Jan: Ja, men precis. Vad tänker du?

Andreas: Jag tänker så här, Jan, att det är väl dags att börja boka in den här middagen nu då?

Jan: Du har ett år till.

Andreas: Jag ser det svårt för Länsförsäkringar att hämta ut.

Jan: Jag tycker vi kör på ditt ställe. Var det inte Savoy vi skulle ta?

Andreas: Det är Savoy.

En icke-nämnd fondrobot och Sharevilleavkastningen

Andreas: Men om man bara avslutar med, om man tittar på vårt, vi påverkar våra företag och så vidare, vi försöker göra väldigt mycket gott för världen, men det handlar ju om avkastning över tid. Om man bara tar vår lilla avkastning. Jag tittar på en icke-nämnd fondrobot. Senaste fem åren, 100 procent investerat i aktier, 82 procent.

Jan: Inte illa.

Andreas: Sen har jag en här från Shareville, RikaTillsammans Kapitalförsäkring. Ja, fem år, 80,13. Jag vet, du har massa ifs and buts och sådär, men det är din avkastning. Sen har jag till slut min egen lilla kapitalförsäkring. Efter förra gången la jag upp mig själv på Shareville. Du har 100 procent i din egen fond. Du har 8 000 följare, jag har 47.

Jan: Ja, men du har ändå 47 stycken.

Andreas: Som har följt att jag inte har gjort någonting på sju år.

Jan: Du får bli lite mer aktiv, så du kommer upp i 8 000 som Jan.

Andreas: Utveckling fem år, 118 procent.

Jan: Och poängen, jag vet inte om man ska ha fått de där 118 procenten, då måste du vara investerad över hela tiden.

Andelsägare som ökade när det blåste

Andreas: Jag tycker det har varit jättespännande. Vi har haft två sättningar nu, små sättningar. Men det var en i augusti, september. Sen har det varit en nu med den här nya covidvarianten. Jag tycker det är så härligt att se hur våra andelsägare reagerar. För när det blåste som mest, så hade vi inflöden. Jag blev så glad i själen att folk har det förtroendet och också modet att öka på när det blåste. Så uthållighet, tålamod, är inte bara från vår sida, utan från alla involverade.

Jan: Och sen, med middag då, om ett år.

Andreas: Ja, vi är på.

Förskolefröken i Hörby

Jan: Jag tänker faktiskt, jag ska lägga till en grej till där. Det som jag gillar, jag tror ni sa detta för fyra år sedan, att den som ni egentligen önskar hjälpa, det är den där förskolefröken i Höör, där du kommer ifrån.

Andreas: Hörby.

Jan: Och att den där avkastningen faktiskt spelar roll. Att de där extra procenten spelar roll över tid.

Den som ni egentligen önskar hjälpa, det är den där förskolefröken. Och de där extra procenten spelar roll över tid.

Med det så tänkte jag säga ett fantastiskt stort tack för att ni, jag vet att ni har massa företagsbesök, ni är mitt emellan resor till både Schweiz och USA, ni var också lite slitna i slutet på året. Så jag säger, både som Apex skrev här innan, att vi är många som är väldigt nöjda andelsägare. Så tack, både för vår egen skull, för vi har placerat pengar hos er, och tack för lyssnarnas skull, för det jobbet ni gör. Att ni har uthålligheten, att ni tycker att detta är roligt. Och sen bjuder vi väl på middag, om ett år.

Andreas: Ja, men det låter jättebra. Tusen tack.

Jan: Och vi passar på att önska en god jul också, för det är rätt snart.

Andreas: Ja, god jul och gott nytt år.