Hem » Spara och investera » Spara till barn 2026

Spara till barn 2026

18 tips för att spara till barn och barnbarnen

Skrivet av

Jan Bolmeson, RikaTillsammans

Investerat sedan 1996 · Bloggat sedan 2007

Faktagranskad av

Oliver Allemog, RikaTillsammans

Communityansvarig · Ekonom

Uppdaterad 11 maj 2026

Publicerad 24 augusti 2025

23 minuters läsning

2 kommentarer

Dela

Som förälder vill man ge sitt barn en så bra start i livet som möjligt. För många handlar det om att spara till de tre stora skiftena runt 18-årsdagen: att stå på egna ekonomiska ben, skaffa eget boende och börja jobba eller studera. Men det är en balansgång. En stor summa pengar kan lika gärna stjälpa som hjälpa. Dessutom vill man ju inte ta ifrån dem känslan: ”jag gjorde det själv!”.

Har du dessutom gott om pengar blir frågor om arv och generationsskifte ännu viktigare. Ingen vill att barnen ska bli bortskämda. Jag tror snarare att vi alla vill ha ödmjuka och drivna barn. Sedan vi skrev ”Gör ditt barn rikt” och vår dotter föddes 2011 har vi funderat mycket på barnsparande och på hur man ger barnen rätt verktyg.

Den viktigaste insikten är att barn kan och förstår mycket mer än vi tror. Det handlar sällan om när de är redo. Det handlar oftare om när vi vuxna är redo. Kan de hantera komplexa ekonomier i dataspel klarar de veckopeng utan större problem. Men precis som i fotboll kräver det träning.

I valet mellan att ge barnen pengar på 18-årsdagen och att ge dem ekonomisk kunskap och självförtroende, välj alltid det senare. Vi fick inga pengar när vi fyllde 18 år och det gick bra ändå.

Summan vi föräldrar kan ge är alltid mindre än deras framtida livsinkomst. Lär dem fiska och de klarar sig resten av livet. Vår uppgift som vuxna bör vara att fånga så många lärotillfällen och samtal som möjligt. Det är i samtalen vi kan föra vidare våra egna tankar, värderingar och kunskaper.

Var inte heller rädd för att prata med din äldre tonåring om familjens ekonomi, särskilt om den är god. Vi har sett många situationer där man inte har pratat med barnen, vilket har lett till att de behövt fatta beslut på felaktiga grunder. Vid till exempel förtida arv har det ibland lett till reaktioner som: ”tack, men wtf?!”. Ett exempel är dottern som inte ville söka till polis eftersom det var dåligt betalt, trots att hon i framtiden kunde förvänta sig ett arv på många miljoner.

Jag hoppas att du får glädje av tipsen nedan, så ses vi förhoppningsvis i forumet senare!

Viktig info: Denna sida berör en eller flera olika typer av investeringar. Ett sparande i linje med forskningens rekommendationer har historiskt sett varit framgångsrikt. Det finns mycket som talar för att så även kommer vara framgent, men det finns inga garantier. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning.

Alla investeringar innebär risk och kan både öka och minska i värde. Investera inte pengar du inte har råd att förlora. Men, var inte heller överdrivet rädd för risken eftersom det är den som vi får betalt för. Vi rekommenderar alltid kontakt med en finansiell rådgivare, då detta inte är eller ska uppfattas som individuell finansiell rådgivning.

Denna sida är författad av Jan Bolmeson per 2026-05-11. Vi är fristående från nämnda bolag och värdepapper; ingen ersättning har utgått om ej annat anges tydligt med reklammärkning. Här kan du se de fonder och värdepapper vi äger och som vi har investerat i.. Tidigare omnämningar finns som etikett här eller längre ned på sidan. Vi avser inte följa upp detta innehåll regelbundet. Läs mer i våra villkor.

Spara till dig själv först, det är ingen naturlag att spara till barnen

Det är ungefär som flygbolagen säger: sätt först masken på dig själv innan du hjälper andra. Det är viktigare att du har en egen buffert, ett eget pensionssparande och pengar till det som behövs under barnens uppväxt, innan du sparar till barnen.

Det är ingen naturlag att man måste spara till sina barn, och det är helt okej att låta bli. Vi fick själva inga stora summor när vi växte upp, och det har gått ganska bra ändå. Faktum är att många föräldrar i Sverige inte ens sparar tillräckligt till sig själva, än mindre till barnen.

Den senaste statistiken från Fondbolagens förening visar att 85 procent av Sveriges föräldrar sparar regelbundet till sina barn, men spridningen är stor. Det vanligaste månadsbeloppet är 1 till 499 kr per barn, och drygt var tredje förälder ligger där. Nordeas undersökning från augusti 2025 visar att genomsnittet har ökat till 817 kr i månaden, men medianen är fortfarande betydligt lägre.

Barnbidrag är inget bidrag som staten ger för att det ska sparas till varje pris. Det är tänkt att användas till de ökade kostnader, inte minst boende, som barn för med sig. Att sätta moralisk press på sig själv att barnen ska få ett jättebelopp på sin 18-årsdag är i min värld helt onödigt.

@Nestor i forumet, 9 augusti 2024

Min åsikt är att beloppet man sparar faktiskt är mindre viktigt. Man är inte en dålig förälder om man inte har möjlighet att spara till barnen. På samma sätt är man inte en extra bra förälder bara för att man sparar hela barnbidraget.

En miljon på 18-årsdagen kan stjälpa lika mycket som hjälpa

När vi skrev Gör ditt barn rikt intervjuade vi barnpsykologer, förskolepedagoger och ekonomiexperter. Alla, utan undantag, frågade försiktigt om det verkligen var klokt att ge en 18-åring en stor summa pengar. En av dem formulerade det så här:

Skulle du haft mer eller mindre pengar idag om du fått en miljon på 18-årsdagen?

Frågan har stannat hos mig sedan dess. Deras poäng var att en stor summa kan ta ifrån ungdomen drivkraften att skapa något själv, känslan av att kunna själv, och beröva dem resan till den första miljonen som för många av oss faktiskt är formande. Vi har själva slutat sätta in nya pengar till Frejas sparande sedan det passerade 250 000 kr när hon var fem år, just av den anledningen.

Min upplevelse är att de flesta jag pratat med som blivit ekonomiskt framgångsrika är glada att de inte fick en stor summa när de fyllde 18. Det betyder inte att en bra startplåt är fel. Vi tror att 100 000 till 300 000 kr är en rimlig nivå för de flesta familjer. Det räcker för att hjälpa till med kontantinsats, körkort eller en buffert vid första boendet, men är inte så mycket att det riskerar att ta bort drivkraften.

Återigen, det kan låta som ett jättebelopp, men kom ihåg att ett sparande på några hundralappar i månaden under 18 år kan växa till mer än så tack vare ränta-på-ränta. Och med risk för att låta tjatig: beloppet är inte det viktigaste.

Bestäm vad sparandet ska räcka till: boende, körkort eller buffert

Vid 18-årsdagen sker tre stora ekonomiska skiften samtidigt: barnet ska börja sköta sin egen ekonomi, skaffa eget boende och försörja sig genom jobb eller studier. De flesta håller nog med om att det är bättre att ha pengar i en sådan situation än att sakna dem. Frågan är bara hur mycket och till vad.

Det vanligaste sparmålet enligt Fondbolagens förenings undersökning är boende (83 procent), följt av körkort (45 procent) och resa (14 procent). Det är rimligt, för bostadsmarknaden ser inte ut att bli enklare. Bolånetaket höjs visserligen från 85 till 90 procent från 2026, vilket sänker kontantinsatsen, men bostadspriserna väntas enligt de flesta prognoser stiga med 3 till 6 procent per år de kommande åren.

Med andra ord: även med mer generösa bolåneregler handlar det inte om småbelopp. Min rekommendation är ändå att inte sikta på att ge bort hela kontantinsatsen. Lägg dig på 50 till 75 procent och låt barnet spara ihop resten själv. Att kämpa ihop den sista hundratusenlappen är en viktig del av resan, och då har de något eget att vara stolta över när de flyttar in.

Om man har en mycket god egen ekonomi och kan hjälpa barnen med mer pengar än så, blir det viktigt att börja förbereda dem tidigt. Ibland kan man till och med behöva skapa egna upplägg för att behålla driv och ambition. Ett vanligt exempel i communityn är att förstärka barnens egna ansträngningar, till exempel genom att matcha varje krona barnen sparar med en eller flera kronor.

Kontantinsats till boendet? Glöm inte KALP-kalkylen

Skogstomten i communityn gjorde en konkret beräkning som är värd att komma ihåg. Tänk dig en 19-åring som tjänar 20 000 kr i månaden före skatt på deltid. Med dagens KALP-kalkyl (5,5 gånger inkomsten) får ungdomen låna 1,32 miljoner och kan i teorin köpa en lägenhet för cirka 1,5 miljoner.

Sedan kommer verkligheten ikapp. Vid 5 procents ränta blir räntekostnaden 5 500 kr i månaden (3 850 kr efter ränteavdrag), amorteringskravet på 3 procent ger 3 300 kr, avgiften ligger kring 2 850 kr, och el, hemförsäkring och busskort lägger på ytterligare 1 500 kr. Då är vi uppe i 11 500 kr i månaden för en ganska billig lägenhet med storstadsmått, och där börjar banken se oroligt på relationen mellan inkomster och utgifter.

Det här gäller dessutom bara om barnet har en fast tillsvidareanställning. Saknas den blir det ofta nej redan vid första samtalet, och en provanställning räknas inte som ”fast jobb” i bankens ögon. Har du dessutom två ungdomar, till exempel 19 och 22 år, som ska ut i livet samtidigt blir bilden ännu tuffare. Det här är en av anledningarna till att kontantinsatsen från oss föräldrar är värd mer än själva summan: en större insats sänker både lånet och månadskostnaden, och kan göra skillnaden mellan att bli nekad av banken och att bli godkänd.

Sparande på bankkonto är ekonomisk barnmisshandel

Jag brukar kalla långsiktigt sparande på bankkonto med 0 % ränta för ekonomisk barnmisshandel. Det låter hårt, men siffrorna talar sitt tydliga språk. Riksbanken har som mål att inflationen ska vara 2 procent per år. Det betyder att 100 kr på ett bankkonto idag bara är värda cirka 70 kr när barnet tar studenten om 18 år. Det är i praktiken en nästan säker förlust.

Som ett konkret exempel kan vi titta på siffrorna nedan. De visar hur värdet av 100 kr har utvecklats i köpkraft under femårsperioden 2021 till 2025.

Pengar på bankkonto, även med ränta, har alltså gett en köpkraftsförlust på över 16 %. Motsvarande sparande i en svensk indexfond hade gett en real värdeökning på över 20 %. Trots det sparar, enligt Fondbolagens förening, fortfarande 46 procent av föräldrarna åtminstone delvis på sparkonto. Det är både dåligt och dyrt.

Spara till barnen på samma sätt som till dig själv

Från 2026 är 300 000 kr per person skattefria på ISK och kapitalförsäkring, höjt från 150 000 kr 2025. Det gäller även barn. Notera att skattefriheten gäller per individ och inte per konto. Jämför det med bankkontot, där man dessutom betalar 30 % skatt på räntan, även om det i praktiken ofta blir små belopp eftersom räntan på bankkonto är låg. 🙈

När det gäller själva frågan om hur man ska investera till sina barn är svaret ungefär detsamma som vanligt. Det bästa sparandet är det som ligger i linje med forskningen. Du kan göra det genom att välja de bästa fonderna på din egen bank, men vår stående rekommendation är en fondrobot som t.ex. Lysa.

Om du är helt ny, läs gärna vår kom-igång-guide.

Spara helst till barnen i ditt namn

Det här är ett av de viktigaste valen du gör när du sparar till barnen, och det är också här flest gör fel. Sparar du i barnets namn räknas det juridiskt som en gåva. Pengarna är barnets. Du har fri föräldraförvaltning fram till 18-årsdagen, men du får aldrig blanda pengarna med dina egna och du kan inte föra tillbaka dem till ditt eget konto. Vid 18 år övergår dispositionsrätten automatiskt och helt till barnet. De kan ta ut allt och åka till Magaluf om de vill.

Sparar du i ditt eget namn, till exempel i ett ISK eller en kapitalförsäkring med barnet som förmånstagare, behåller du kontrollen. Du bestämmer själv när pengarna ska gå över, och vid dödsfall går pengarna direkt till barnet utan att passera dödsboet eller bli enskild egendom vid skilsmässa. Det är den största skillnaden mellan ISK och kapitalförsäkring.

Även om det inte berör särskilt många är det viktigt att känna till att sparande i barnets namn måste anmälas till kommunens överförmyndare om beloppet är stort, över 8 prisbasbelopp (ca 473 600 kr 2026). Då kan du behöva överförmyndarens godkännande för att placera barnets pengar.

Spara till alla barnen i en gemensam pott: inte separata konton

Ett vanligt misstag är att spara till olika barn på separata konton och tänka att det är rättvist eftersom man sätter in lika mycket varje månad. Problemet är att slutvärdet påverkas mer av börsutvecklingen än av insättningarna.

Vi simulerade ett månadssparande på 1 000 kr för mig, född 1981, och min bror, född 1985. Grafen visar hur olika slutbeloppen blir trots att den inbetalda summan är exakt densamma.

Jag hade fått ut 2,8 miljoner, tack vare IT-rallyt fram till 18-årsdagen 1999. Min bror skulle ”bara” ha fått ut 0,8 miljoner efter att ha fyllt 18 år vid kraschen 2003. Samma insats, samma svenska indexfond, fyra års skillnad. På ekonomispråk kallas det här sekvensrisk, och den går inte att räkna bort. Men den går att jämna ut.

Lösningen är enkel: en gemensam pott som delas lika. Till exempel kan första barnet få ut 25 % på 18-årsdagen, nästa barn få samma belopp på sin 18-årsdag och därefter delar man resterande belopp lika. Då spelar börsens humör ett enskilt år mindre roll. Det är så vi själva sparar till våra egna döttrar.

När är jag som förälder redo? Det är den verkliga frågan

Vi tror att de flesta barn kommer att tjäna betydligt mer pengar över en livstid på sin ekonomiska kompetens och sitt ekonomiska självförtroende än på den summa de får på 18-årsdagen. Vår tydliga erfarenhet är dessutom att barn förstår mer och är klokare än man tror. Om de kan hantera appar och spel med komplicerade ekonomiska system klarar de också en enkel veckopeng.

Frågan är sällan när barnet är redo. Den är oftare när jag som förälder är redo att prata om pengar.

Från ungefär fem års ålder är barn redo för enklare ekonomiska resonemang. Varje gång ett barn vill ha något, eller ställer en fråga om pengar, finns ett lärotillfälle. Vår uppgift är att fånga några av dem, väl medvetna om att vi kommer att missa de flesta. Det är mer som att lägga ut brödsmulor än att hålla lektion. Den välriktade frågan i rätt ögonblick är ett frö som med tiden kan växa.

Vad vill du lära barnen om pengar?

En fråga som vi diskuterade mycket hemma var vad vi ville lära våra barn om pengar. En sak som var väldigt viktig för mig var att visa att det finns tre sätt att få in pengar i sin ekonomi:

• Inkomst av tjänst – du kan hjälpa till och tjäna pengar genom att byta tid och energi mot ersättning
• Inkomst av kapital – du kan tjäna pengar med hjälp av dina pengar
• Gåvor och bidrag – du kan få pengar av andra

Själv fick jag nämligen bara lära mig att man kan tjäna pengar genom (hårt) arbete. Men om man tror att det är det enda sättet blir livet onödigt svårt ekonomiskt. Därför har vi försökt ha många samtal om sparande, investeringar och liknande, till exempel genom månadens aktie som nedan.

Ett roligt exempel från förra veckan (7 maj) var börsnoteringen av Silex, där vi lät vår dotter vara med. Hon hade lite tur och fick tilldelning, vilket gav en vinst över dagen på nästan 6 000 kr. Det blev nästan en chock för henne. För en 15-åring är det JÄTTEmycket pengar.

Det ledde till många intressanta samtal. Jag ”tvingade” henne att läsa analysen av bolaget, hon fick lyssna på vårt kortavsnitt om börsnoteringar och efteråt pratade vi om affären. Sedan fick hon själv bestämma när aktien skulle säljas.

Använd barnens nyfikenhet som lärotillfälle

Barnpsykologerna lärde oss en sak som har varit guld värd: när barn ställer känsliga frågor som ”Är vi rika?”, ”Hur mycket pengar har vi?” eller ”Vad tjänar ni?”, ställ en motfråga: ”Vilken spännande fråga, varför undrar du det?” Många gånger visar det sig att frågan kommer från ett samtal med kompisar, en oro eller något helt annat än det exakta beloppet. Det är ofta bättre att svara på den underliggande frågan än att svara i kronor och ören.

Vi vuxna säger ofta till våra barn att vi inte vill att de ska ljuga för oss. Trots det har jag träffat mer än en förälder som har ljugit för sina barn om familjens ekonomiska situation. Tänk på att även tystnad om pengar skickar signaler och lär barnen något. Jag säger inte att man måste redovisa allt. Jag vill bara synliggöra att vi ganska ofta beter oss irrationellt.

Dessutom är barn ganska kreativa. En rolig historia handlar om en pappa i communityn som duckade frågan ovan. Två veckor senare fick han hem en kopia på en kreditupplysning. Sonen, som inte hade fått ett tillräckligt bra svar, hade tagit en kreditupplysning men missat att den omfrågade får en kopia. 😂

Veckopeng kräver lika mycket träning som fotboll

Veckopeng är konkret träning i att hantera pengar. Att dra in den som straff är som att ta bollen från fotbollslaget för att de inte har städat omklädningsrummet. Ändå är det vad många gör, ofta för att veckopengen är det enda verktyg vi vuxna tror att barnet förstår.

Det finns tre vanliga modeller:

• Gåvobaserad veckopeng, ett bidrag utan motkrav
• Prestationsbaserad veckopeng, lön för uppgifter
• Ge vid behov, vilket vi tycker är sämst eftersom det lär barnen att tjata eller att någon annan betalar

Vi trodde länge att prestationsbaserad veckopeng var bäst, tills Freja en dag sa: ”Jag vill inte plocka ur diskmaskinen, och det är okej att jag inte får veckopeng.” Då insåg jag att vissa saker ingår i familjen utan ersättning, och att barnet ska få välja om det vill göra betalda uppgifter eller inte. Numera ser vi det som både och: en gåvobaserad grundnivå plus en prestationsbaserad bonus utöver det.

När det gäller belopp är de svenska bankerna någorlunda eniga. Sjuåringen kan få 20 till 30 kr i veckan, tioåringen 100 kr i månaden, fjortonåringen 350 till 400 kr, sextonåringen 800 kr och uppåt (Nordea, Swedbank, SEB, Handelsbanken 2025).

Många låter studiebidraget från CSN ta över när tonåringen börjar gymnasiet. Vi tror inte att det finns någon rätt siffra. Det viktiga är att beloppet är konsekvent, förutsägbart och tillräckligt högt för att barnet ska behöva prioritera.

En entreprenörsförälder lärde oss en variant som vi gillar: betala mer när barnen själva upptäcker problem och föreslår lösningar än när du ber dem göra något. När barnen upptäckte att trädgården behövde krattas fick de även befogenhet att arbetsleda föräldrarna. Det vill säga: de fick bestämma vad som skulle göras och när kvaliteten var tillräckligt bra. Ansvar betyder inte att man måste göra allt själv.

Dela upp veckopengen i fyra delar: konsumtion, sparande, investering och gåva

Det här är en av de mest pedagogiska modeller vi har sett. Dela upp veckopengen, oavsett summa, i fyra ungefär lika stora delar:

• 25 procent till konsumtion i närtid. Barnet får bestämma helt själv, även om det är ”överprisat plastskit”. Det här är fri konsumtionsrätt, och den är helig.
• 25 procent till uppskjuten konsumtion. Sparande till ett större lego, kläder eller ett spel.
• 25 procent till investering. Pengar som ska växa, gärna i en aktie eller fond som barnet själv har valt.
• 25 procent till välgörenhet. Barnet väljer själv vem som ska få pengarna. Allt från Världsnaturfonden till tiggaren utanför ICA. Lärdomen är att pengar också innebär ett ansvar att hjälpa andra.

Vi har skrivit mer om det här i den korta videoartikeln Dela upp barnens veckopeng i fyra delar. Poängen är inte att fördelningen måste vara exakt 25/25/25/25, utan att barnet tidigt får träna på att se pengar som ett verktyg med fyra olika syften, inte bara ett: konsumtion. Min reflektion är att gåvodelen ofta ger de djupaste samtalen i familjen.

Månadens aktie och den magiska glasburken

Inspirerade av bloggaren Stefan Thelenius började vi med ”månadens aktie” med våra barn när de var ungefär 7 år. Varje månad fick de välja en aktie från sin egen värld att investera i. Syftet är pedagogiskt: att göra aktier till något naturligt att prata om och visa att inkomst av kapital är lika normalt att prata om som lön.

Vi köper ofta bara en aktie i varje bolag, inga stora summor. Hennes portfölj blev YouTube (Alphabet), Netflix, Activision, ICA, H&M, Volvo och Disney. Många kända och tillväxttunga aktier, som gick betydligt bättre än vår basportfölj. Det är ingen optimal investeringsstrategi, men det är fantastisk pedagogik.

För yngre barn, ungefär 4 till 7 år, fungerar aktier sällan. Då är glasburken vårt favoritknep. Köp en liten glasflaska och vaddkulor från Panduro. Förklara att när burken är full går ni till leksaksaffären och barnet får välja vad det vill ha. Burken fylls när barnet hjälper till, får veckopeng och ”magiskt på natten”.

Det är vår variant av ränta-på-ränta: ju fler kulor, desto fler kommer dit av sig själva. Det fungerar olika bra i olika perioder beroende på intresse, men poängen är att det skapar ett gemensamt mål och en konkret koppling mellan handling och resultat.

Lär barnen också att använda sina pengar

Flera i communityn, till exempel Sazina, lyfter risken med att bara betona sparsamhet. Om barnet får signalen att pengar främst är något man ska hålla hårt i kan det skapa oro eller skuld när pengarna väl används. Målet är därför inte att lära barn att ”slösa” i betydelsen konsumera ansvarslöst, utan att ge dem en sund relation till pengar: pengar är ett verktyg för trygghet, valfrihet och glädje.

Genom de signaler jag fick som barn drog jag felaktigt slutsatsen att pengar är till för att spara och investera, inte använda för konsumtion. Det gjorde att jag hade ångest när jag handlade saker.

@Sazina i forumet, 9 feb 2023

Kanske är en av de viktigaste lärdomarna att barn behöver få göra små misstag tidigt. Ett impulsköp som visar sig vara tråkigt är billig livserfarenhet. Det ger barnet möjlighet att känna skillnaden mellan ett genomtänkt val och ett snabbt sug, långt innan besluten handlar om större summor, lån eller långsiktiga investeringar.

En bra utgångspunkt kan vara att prata med barnet om balans. Vad kostar saken? Hur mycket pengar finns kvar efteråt? Hur lång tid tar det att få nya pengar? Och framför allt: är det här något som faktiskt betyder något för dig? På så sätt blir konsumtion inte motsatsen till ekonomisk klokhet, utan en del av den.

Bli lagspelare och håll samtalet vid liv, det är det viktigaste tipset

När Freja var fyra år och började vilja ha saker på Lekia blev jag en riktigt tråkig förälder som alltid sa ”Nej, vi kan inte köpa det.” Vid ett tillfälle ljög jag till och med: ”Vi har inte råd”, vilket inte var sant. Jag hade gjort ekonomi till något tråkigt, byggt på nej, inte och brist.

En kompis gav tipset att spela i samma lag i stället. Säg: ”Vad spännande! Berätta, varför önskar du dig den?” eller ”Jättekul! Jag vill gärna köpa den till dig, låt oss göra en plan tillsammans.” På det sättet blir du lagspelare med ett gemensamt mål, inte en nätdomare som säger nej.

Och du får mängder av nya samtalsämnen på köpet. Glasburken från avsnittet ovan fungerade bra här, men principen sträcker sig längre än så. Den handlar om att flytta över till samma sida av bordet som barnet.

Sparekonomen Claes Hemberg lärde oss ett annat knep: när barnen ska gå till affären, ge dem 20 kr till mjölken och ytterligare 50 kr till ”något ni anser att vi behöver hemma”. När de kommer tillbaka finns massor att prata om. Varför valde de just den saken? Hur resonerade de? Hur jämförde de pris? Det ger både ansvar och befogenhet, och samtalet uppstår av sig självt. Knuffa också gärna barnen mot sammanhang där det pratas om pengar. Unga Aktiesparare, Ung Privatekonomi och Ung Företagsamhet gör mycket bra som förtjänar mer uppmärksamhet.

Den bästa investeringen du gör i ditt barns ekonomi är inte 1 000 kr i månaden i en fond. Det är de tio minuterna vid middagsbordet där ni pratar om varför vissa väljer att handla begagnat och andra inte.

Det viktigaste tipset i hela den här artikeln är samtalet. Allt annat är verktyg som hjälper dig att hålla det levande.

Inkludera äldre barn i hur ekonomin ser ut

En vanlig diskussion i forumet, där vi har lite olika åsikter, är om man ska inkludera barnen i hur familjens ekonomi ser ut. Ett exempel är: ”Låter ni era barn se hur mycket pengar de har sparade?.

Självklart finns det inget facit, men jag lutar åt att man bör inkludera barnen när de är mogna. Flera i communityn har haft sådana samtal med sina barn när de är runt 16 år. Anledningen är att om barnen ändå kommer att ha mer pengar än sina kompisar i livet, är det lika bra att de börjar öva på det tidigt.

En pappa berättade att hans tonåring hade sagt till sina kompisar att hen hade 5 000 kr på kontot och därför fick bjuda alla på McDonalds. Bättre att ha lärt sig den läxan för 500 kr än för 5 000 kr senare på krogen. Låt barn få göra misstag så tidigt som möjligt när beloppen är små.

Ett annat exempel är att det är svårt att planera sitt liv om man får fel bild av förutsättningarna. Tänk om barnet egentligen önskar sig en konstnärskarriär, men väljer bort den för att hen vet att det är svårt att försörja sig som kulturarbetare. Samtidigt kanske familjen har pengar som gör att det faktiskt skulle gå, som i mitt exempel med polisyrket i början av artikeln.

Vanliga frågor om sparande till barn

Längre ned på sidan har vi sammanställt ett antal av de vanligaste frågorna om sparande med och till barn. Här finns också ett avsnitt där jag svarar på frågor från er i communityn.

💌 Få mer som detta i mejlen

Vill du ha fler konkreta råd om sparande, veckopeng och hur man pratar pengar med barnen? Skriv upp dig på vårt kostnadsfria nyhetsbrev. Du får våra bästa guldkorn, nya artiklar och poddavsnitt direkt i inkorgen.

Slutord och nästa steg

Om jag skulle koka ned hela artikeln till ett enda råd skulle det vara:

Spara om du kan, men glöm inte att kompetensen och samtalet är det viktigaste du ger ditt barn. Beloppet på 18-årsdagen är ändå litet jämfört med vad barnet kommer att tjäna och spara under 50 år i arbetslivet. Förmågan att hantera pengar däremot, den följer dem hela livet och formas i barndomen.

Det är också okej att inte spara alls. Det är okej att spara lite. Och det är okej att spara mycket. Det viktiga är att du inte gör det av moralisk press, utan utifrån vad som faktiskt fungerar för din familj. Vi har själva justerat vårt sparande till barnen flera gånger genom åren, både uppåt och nedåt, i takt med att situationen har förändrats.

Om du har läst hit och känner att du vill komma igång, är våra konkreta nästa steg:

1. Säkra din egen ekonomi först. Bygg upp en buffert på 2 till 6 månadsutgifter och starta ett eget pensionssparande innan barnsparandet. Annars kommer barnsparandet förr eller senare att stå i vägen för din egen ekonomi.
2. Öppna en kapitalförsäkring i ditt eget namn med barnet som förmånstagare. Hos Avanza, Nordnet, Lysa (ISK) eller någon annan aktör med låga avgifter. Sätt upp ett automatiskt månadssparande, även om det bara är 100 kr.
3. Välj en bred, billig och global investering. En fondrobot eller en global indexfond med avgift under 0,4 procent. Glöm sedan bort kontot tills barnet är runt 15 år.
4. Börja med veckopengen när barnet är 5 till 7 år. Använd glasburken för de yngsta och dela upp veckopengen i fyra delar (konsumera, spara, investera, ge bort) så snart barnet har egna pengar.
5. Börja fånga lärotillfällena. Tyvärr går det inte att hålla en PowerPoint-presentation för barnen (jag har försökt 😂), utan man får ta tillvara på tillfällena när de dyker upp, till exempel varje gång barnet vill ha något.

Och kom gärna in i forumtråden om barnsparande och berätta hur det går. Det är där mycket av den verkliga klokskapen finns. Lycka till!

Källor och referenser

Statistik och undersökningar

• Fondbolagens förening (2024). Fondsparande till barn — undersökning av Kantar Sifo Prospera. December 2024, 1 266 respondenter. Pressmeddelande
• Nordea och Verian (2025). Barns vecko- och månadspeng 2025 — en undersökning om fickpengar. Fältperiod 20–26 augusti 2025, 1 055 respondenter. Tips om veckopeng och månadspeng
• Länsförsäkringar (2025). Barnsparrapport 2025 — sparbeloppen ökar men klyftorna växer. Pressmeddelande från 1 juli 2025. Cision-version

Lagstiftning och regler

• Skatteverket (2026). Skatt på investeringssparkonto — schablonintäkt och skattefri grundnivå. skatteverket.se/ISK
• Skatteverket (2026). Svenska kapitalförsäkringar och pensionssparanden. skatteverket.se/KF
• Skatteverket (2026). Belopp och procent inkomstår 2026. skatteverket.se/belopp-2026
• Riksdagen. Föräldrabalken (1949:381) — kap. 13 om förvaltning av underårigs egendom. riksdagen.se
• Finansinspektionen (2026). FI upphäver föreskrifter och allmänna råd om bolån — lag tar över. Bolånetaket höjt från 85 till 90 procent från 1 april 2026. fi.se
• Försäkringskassan. Barnbidrag och flerbarnstillägg. 1 250 kr per månad och barn. forsakringskassan.se
• Försäkringskassan. Aktuella belopp 2026. Prisbasbelopp 59 200 kr. forsakringskassan.se/aktuella-belopp

RikaTillsammans-material

• Avsnitt 438: Frågestund — sparande med och till barnen — 33 frågor och svar
• Avsnitt K46: 9 tips för att spara rätt och lätt till barn
• Investera rätt och lätt — vår grundguide
• Forumkategori: Spara till barn och barnbarn
• Reels: Dela upp barnens veckopeng i fyra delar
• Reels: Spara åt barn på ISK eller KF?

Communityns trådar för fördjupning

• Feedback på bästa tipsen för att spara rätt och lätt till barn
• Det var oerhört klantigt att spara till barnen i deras egna namn!
• Sänkt skatt på ISK — läge för skatteplanering med barnens namn?
• Kapitalförsäkring till barnens sparande — alla för och nackdelar
• Tak för sparande till barn — ett max eller maxa?
• Orättvist sparande till syskon — hur löser man det?
• Lär era barn att ”slösa”
• Hur lär man ut om lån till barn?
• Hur har ni betalat ut ert barnsparande?