Claudia Galli Concha: hur ska jag spara till barnen?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Miljonärer till 18-årsdagen
2. Varför är det så svårt att prata om pengar?
3. Claudias bankkonto och drömmen om en miljon
4. Vad är ränta på ränta?
5. Gör en miljon barnen en björntjänst?
6. Bankkontot och inflationen
7. Mammas hus och 30 år av urholkat värde
8. Tillgångsslag: vart kan pengarna jobba?
9. Aktier: en andel i ett företag
10. Fonder och indexfonder
11. Vad innebär det att vara på börsen?
12. Börshuset och handelns historia
13. Aktier för barn: månadens aktie
14. Nätmäklarna: Avanza och Nordnet
15. Att öppna ett konto och välja tillgångsslag
16. Varför aktier inte är ett kasino
17. Den enskilde aktiespararens jakt på edge
18. Forskningen: går det att slå index?
19. Beteende före kunskap
20. Varför gör inte alla bara det enkla?
21. Att vinna på att vara average
22. Din största fiende är du själv
23. Att förstå index på riktigt
24. Globalt index, inte hemmamarknad
25. Räntor och obligationer: att leka bank
26. Vad ska man förvänta sig i avkastning?
27. Portföljen och värdepappren
28. ISK, KF eller depå: tre olika väskor
29. Kapitalförsäkring för barnsparande
30. Vi tar en paus

Miljonärer till 18-årsdagen

Claudia Galli Concha: Jag har ju Chloe och Celeste. Chloe är tre år och Celeste är ett och ett halvt. När de fyller 18 vill jag att de redan ska vara miljonärer.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag har vi en väldigt speciell gäst. Vi har med oss Claudia Galli Concha.

Claudia Galli Concha: Ja, lite tvärtom. Men det är inte så noga.

Jan: Vad skönt att du redan i inledningen gör fel. Men vet du vad? Vi skiter i att klippa detta. Vi kör, vi kör.

Caroline: Men Jan kan göra fel.

Jan: Ja, precis. Tack. Nej, men det är jätteroligt att du vill vara med. Du är ju mer känd än de flesta. Första gången jag träffade dig var jag lite starstruck. Du har ju varit med i SVT:s Stjärnorna på slottet, du har gjort flera andra produktioner med Camilla Läckberg, och du har en av de absolut största mammabloggarna. Det som jag verkligen gillar med dig är att det är väldigt autentiskt. På riktigt. Det är inte det där popfiltret på allting, utan väldigt prestigelöst. Så varmt välkommen hit, Claudia.

Claudia Galli Concha: Tack så hemskt mycket. Tack.

Jan: Vill du tillägga någonting?

Claudia Galli Concha: Nej. Jag tyckte att det där var toppen. Det är ju trevligt om någon blir starstruck. Det är liksom inte riktigt det jag tänker att folk ska bli. Men om det är utifrån att jag driver autentiska kanaler, så är det ju en väldigt bra sak.

Varför är det så svårt att prata om pengar?

Jan: Du har ju väldigt många följare. Jag och Caroline berättade innan att jag bara fick höra: ja, jag har hört att du ska träffa Claudia Galli. Det var en kompis fru till oss, och det var jättekul. Men det var ju också just det här autentiska, som egentligen är temat lite för dagens avsnitt. Du sa när vi pratade: kan vi inte bara prata om det här med ekonomi? För jag följer era poddar, men ibland zonar jag ut för att det blir för svårt. Jag får bara en klump i magen och tänker: nej. Du sa precis det jag har känt.

Caroline: Jo, men det är precis det. Vi visste det nog egentligen, på något vis. Vi behöver det. Det blir också roligare, tror jag, om man tar ner nivån. Så att det går att prata om ekonomi på ett värdigt sätt, men ändå så att vem som helst kan komma in och säga: okej, men det där var spännande, det fattar jag.

Jan: Precis, och det hänger ju upp lite med frågan, som du säger. Ni som pratar mycket, brukar ni få mycket frågor på middagar? Nej, typ aldrig. Så jag tycker det är så himla skönt att du är här för att hjälpa oss att bli bättre idag genom att ställa sådana här frågor som vi ibland inte tänker på.

Claudia Galli Concha: Jag ser det nog mer som att ni ska hjälpa mig att bli lite bättre på den här ekonomin. Jag tänker att om jag skulle sitta på en middag skulle jag nog inte göra något annat än att prata om ekonomi och ställa frågor och be om tips. Men vad kan det bero på att folk inte gör det? För det kan ju inte vara så att alla era vänner är lika väl insatta i ekonomi som ni är.

Jan: Nej, så är det inte. Men jag tror att det handlar om den här prestigen. Att man gärna ska kunna själv. Och av någon anledning är det fortfarande väldigt konstigt att prata om pengar. Vilket är så fånigt.

Caroline: Men vi tycker ju om att ställa frågan "vad tjänar du?" till folk, och man märker hur de bara behöver ställa om i huvudet. Vissa säger: ja, men jag tjänar 32 eller 47 eller whatever. Medan andra bara blir: shit, vill jag ens svara på den här frågan? För den är så väldigt intim.

Jan: Vi var på en middag med bekanta, inte vänner, sådana man kanske träffar en gång om året. Och jag upptäckte ganska snart att det var mer okej på den middagen att prata om sex än att prata om pengar.

Claudia Galli Concha: Ja, och deras eget sexliv eller i allmänhet?

Jan: Både och.

Claudia Galli Concha: Så det blev privat liksom? Ja.

Jan: Det blev väldigt awkward.

Claudia Galli Concha: Jag sköt nog hög den middagen, för du stängde av, eller du bara vill inte komma ihåg.

Caroline: Sex är ju också intressant.

Jan: Ja, men kan vi inte nästan leka det spelet då?

Claudia Galli Concha: Då vill jag gärna att min man ska vara med, annars känns det lite utelämnande.

Jan: Precis. Jag tänker så här med middag: vad är det för frågor du hade ställt?

Claudias bankkonto och drömmen om en miljon

Claudia Galli Concha: Åh gud, var ska man börja? Jag kommer ju vara nere på en nivå som ni —

Jan: Men det är det vi vill. Ja, precis.

Claudia Galli Concha: Jag tänker inte prestige, det gör jag ju aldrig, men jag ska försöka att inte göra det nu heller. Nej, men okej, då säger jag så här. Jag har ju två döttrar, Chloe och Celeste. Chloe är tre år och Celeste är ett och ett halvt. När de fyller 18 vill jag att de redan ska vara miljonärer, med hjälp av det som vi sparar till dem. Idag har de — jag har ju mitt bankkonto framför mig här — så här ser det ut. Chloe är tre år, hon är lite äldre, men hon gjorde också lite modelljobb när hon var bebis. Eller talangjobb kanske man säger. Så hon fick in kanske ungefär 15 000 på det, så hon har lite mer än vad Celeste hade vid samma ålder. Men nu är Chloe också äldre, så hon har 46 731 kronor på sitt konto, och Celeste har 16 826 kronor och 68 öre. Och det här vill jag ju att det ska vara miljoner när de är 18. Jag förstår att det inte kommer att vara det om jag låter dem ligga här på min bank.

Jan: Men redan där blev jag supernyfiken. Detta är ju skitbra.

Claudia Galli Concha: Ja, nu syns ju alla mina pengar där.

Jan: Sen har jag ju ett företag också.

Claudia Galli Concha: Ja, precis.

Jan: Jag tänker att vi ska göra så här. Bara innan vi hoppar in i hur man gör. Vad vill du göra? Jag vill gå in på bloggen. Så om man går in på RikaTillsammans och söker på "ränta på ränta", så finns det en räknare. För det är det vi ska prata om här: ränta på ränta.

Vad är ränta på ränta?

Jan: Om vi börjar med vad ränta på ränta är, så är det så här. Pengar kan tjäna pengar. Jag brukar ibland tänka på att pengar är som små arbetare. De kan jobba 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Och det coola är att de kan jobba i generationer, precis som du pratar om. När man sätter pengarna i jobb, som vi ska prata om sen, så tjänar de lön, och det är det vi kallar för avkastning. Men det coola är att man kan ta den lönen, precis som de tjänar den, och sätta dem i nytt jobb. Då blir det som att pengarna tjänar pengar, som tjänar nya pengar, som tjänar nya pengar. Och det är ofta svårt att räkna för hand.

Caroline: Men nu med den här ränta-på-ränta-räknaren —

Jan: — kan vi se vad de befintliga pengarna —

Caroline: — vad de skulle kunna bli.

Jan: Exakt. Vad de skulle kunna börja tjäna idag. Så redan nu kan vi se: du vill att de ska ha miljoner. Då tittar vi bara på förutsättningarna. De hade typ 50 000 tillsammans. Vi räknar med 18 år, så de har typ 15 år på sig. Hur mycket sparar ni till dem i månaden?

Claudia Galli Concha: Nej, alltså jag och deras — de får ju barnbidraget.

Jan: Ja, och det sparar ni.

Claudia Galli Concha: Ja, precis.

Jan: Då är det 2 200 kronor, eller?

Claudia Galli Concha: Precis.

Jan: 2 200. Är det inte mer?

Claudia Galli Concha: Jo, det kan vara lite mer. 1 250 per barn.

Jan: Ja, så 2 500. Och 15 år. Och sen har vi räknat med: hur mycket pengar tror vi att de tjänar? Jo, vi tror att de kommer att tjäna 8 % om året.

Claudia Galli Concha: Hur har du kunnat räkna fram det? Den siffran hade jag inte kunnat fylla i, men jag såg det där.

Jan: Nej, och det kommer vi till. Det kommer med om man sätter dem på börsen eller i aktier. Så det kommer vi till. Men låt oss titta här nu. Efter 15 år, om du inte gör någonting mer, så är vi redan här uppe i 1 038 000.

Claudia Galli Concha: Ja, men då säger jag tack för mig. Då var det klart.

Jan: Precis.

Claudia Galli Concha: Du tror att du pratade om miljoner. En miljon är väl okej att börja med när man är 18.

Gör en miljon barnen en björntjänst?

Jan: Redan där kan man faktiskt ha en diskussion. Vi har ju också tänkt att Freja ska ha en miljon när hon fyller 18. Men sen kan man fundera, och jag säger inte nu att du inte ska göra det, men man kan fundera på om man inte gör barnen en björntjänst. Du berättade ju själv att när du var 22 och hade mellanjobb — du har alltid varit sjukt driftig. Du sålde ju smycken utanför Stockholm, du var på nätet, du har försörjt dig via Instagram. Så egentligen är frågan till dig: om du fick en miljon när du var 18, tror du att du skulle ha mer eller mindre pengar idag?

Claudia Galli Concha: Nej, men vet du, jag tänker så här. De ska inte veta om de här pengarna. Egentligen är det här ett sparande till oss.

Jan: Okej.

Claudia Galli Concha: Så det är inte: hej, varsågod, här får du en miljon, nu behöver du inte jobba förrän du är 25.

Jan: Det blev väldigt svårt att inte lägga ut det här avsnittet på nätet nu.

Claudia Galli Concha: De ska inte få internet. Men alltså, den här miljonen är ingenting vi ska ge till dem i pengar, i handen. Utan det här ska gå till deras första lägenheter, eller första bilen. Man vet ju aldrig hur livet ser ut. De kanske träffar något kollektiv som de vill leva med och aldrig vill köpa en lägenhet. Nej, men okej, då får du pengarna att köpa en bra bil, eller vad det nu är.

Jan: För så resonerar vi med Freja också. Jag och Charlie, som du träffade i en annan podd, skrev den här boken "Gör ditt barn rikt?". Vi kom fram till att en lagom summa var typ 250 000. För då räcker det till en del av kontantinsatsen, det räcker till att ta körkort, det räcker till att ta det här klivet. När barnen fyller 18, ska flytta hemifrån, skaffa sitt första jobb och få igång sin ekonomi. Så redan en miljon här är skitbra. Och ska det bli ännu mer, då kan det till och med bli att man översparar. Då är det bättre att spara till sig själv, och så har man de pengarna själv, och sen kan man välja att ge dem —

Claudia Galli Concha: Nej, men jag tror mer att vi tänker så här. Vi har nog inte tänkt spara så mycket mer i månaden än deras barnbidrag. För det får de ju upp till de är — är det 18? Ja, det är 18.

Jan: Jag tror det byter namn till CSN-bidrag någonstans längs vägen i Sverige.

Claudia Galli Concha: Men då måste man plugga.

Jan: Ja, men det gör man ju på gymnasiet. Nej, men inte CSN.

Claudia Galli Concha: CSN är ju bara berättigat för högskolan. Jag trodde att det heter studiebidrag.

Jan: Studiebidrag heter det. Men det har inte jag riktigt koll på. Vi har märkt att våra barn är i grundskolan, det kommer till det där.

Claudia Galli Concha: Men vi börjar inte bli oense om det nu. Jag tror att tanken för oss är att vi inte ska spara så mycket mer än det där. Och så ger man ju en slant kanske till jul eller födelsedag, för vi försöker alltid ge pengar istället för saker. För de får ju så mycket saker av varandra. Det finns ingen idé att köpa ännu mer plastgrejer, det gör vi under resten av året. Om det är något de verkligen vill ha. Så vi tänker att vi ska spara den här månadspengen. Varje barnbidrag, studiebidrag, vad det nu är. Och då vill vi bara att de pengarna ska bli så stora som möjligt.

Jan: Det är väl så vi har tänkt också. Men skitbra. Då tänker jag, låt oss använda det som exempel när vi går igenom det.

Bankkontot och inflationen

Jan: Jag börjar prata, och sen får ni helt enkelt bara bryta, stoppa och belägga när jag seglar iväg för mycket. Det första, om vi börjar med det, är att man kan sätta pengarna på ett bankkonto. Och det gör de flesta. Många tänker att ett bankkonto är säkert, för då kan inte pengarna minska i värde. Och det stämmer till en viss grad. Men problemet med ett bankkonto är att det i Sverige finns något som heter inflation. Inflation är att pengar minskar i värde. Många har hört talas om att Riksbanken har ett inflationsmål på 2 %. Och vad det betyder är så här: man vill i Sverige — alltså regeringen, politikerna — har sagt att pengarna ska minska i värde med 2 % per år. Det betyder att man nästan skulle kunna säga att om du sätter in 100 kronor i januari, så är de i slutet av året värda 98 kronor. Hade pengarna haft samma värde hade du haft 100 i januari och 98 i slutet. Det är som att staten tar ut 2 kronor.

Caroline: Men varför har vi inflationen egentligen? Varför vill man att det ska vara 2 %?

Jan: Det är nämligen så här att de flesta stater, som Sverige, har lån. Och om du har ett lån, men det lånet minskar i värde, så blir det som att staten inte behöver betala lika mycket på det där lånet. Lånet minskar utan att man betalar av. Så därför kan till exempel staten säga —

Caroline: Lån till utlandet.

Jan: Ja. Om jag ska hårdra och bli lite konspiratorisk, så kan staten säga: men vet du vad? Titta här, vi har inte förändrat barnbidraget de senaste åren. Barnbidraget var i många år samma, 1 050 kronor. Men eftersom du kunde köpa mindre och mindre grejer för de här 1 050 kronorna, så var det egentligen att barnbidraget sänktes, och politikerna kunde använda de pengarna till andra saker. Och varför är det viktigt att prata om för barnsparande? Jo, för barnsparande är ju på 18 år, och det betyder att pengarna på ett bankkonto minskar i värde med 2 kronor per hundralapp per år. Så en hundralapp som man gav barnet i doppresent är ju bara värd 74 kronor när barnet är 18.

Pengarna på bankkontot är en garanterad förlust över långa tidsperioder.

Det där pågår — inte så att det står 74 kronor på bankkontot när barnet är 18, men du kan bara köpa grejer motsvarande 74 kronor. Och det är detta som är inflation. Och detta är en av de viktigaste grejerna att förstå: varför man inte ska ha pengarna på bankkontot. Många säger att bankkontot är säkert, och då säger jag redan nu: nej, bankkontot är inte säkert över en så lång tidsperiod.

Mammas hus och 30 år av urholkat värde

Jan: Man kan ta sådana här exempel. Det är ju därför vi upplever att saker var mycket billigare när man var liten. När vi var små kunde man köpa tuggummi för 50 öre. Idag kostar samma tuggummi en krona eller två kronor. Bensinen kostade sju kronor, nu kostar den femton kronor. Det är inte nödvändigtvis att det har blivit dyrare, utan helt enkelt att pengarna har minskat i värde.

Claudia Galli Concha: Men så säger man ju ibland, när man är ute och reser, att svenska kronan är stark nu, eller svag nu. Går det upp och ner?

Jan: Ja, precis så är det. Svenska kronan varierar i förhållande till andra valutor, till exempel dollarn. Men det är inte så mycket kopplat till inflationen, utan helt enkelt att man bedömer den svenska kronan som olika attraktiv. Är den attraktiv, då är det många som vill placera sina tillgångar i svenska kronor, framförallt utländska investerare. Då kan kronan öka i värde. Eller så är det många som säger: nej, nej, du vet, Sverige, vad håller de på med? Där vill vi inte ha våra pengar. Då sjunker värdet på kronan.

Caroline: Kanske ett afrikanskt land.

Jan: Eller Zimbabwe. Det är typ ingen —

Caroline: Ingen vill komma och investera sina pengar.

Jan: Nej. Nu är det väldigt förenklat. Men det viktiga att ta med sig från den här lilla delen är att pengarna på bankkontot är en garanterad förlust över långa tidsperioder. Det är fakta. Och där brukar jag ta exemplet med min mammas hus. Hon köpte ett hus 1988, och då köpte hon det för typ en miljon. Om hon skulle ha sålt det idag, så hade de flesta sagt att hon säljer för 1,8. Om jag bara tar exemplet att det är värt 1,8 miljoner, då hade de flesta sagt att hon har gjort 800 000 i vinst. Men om man tittar på vad en krona var värd 1988 jämfört med en krona 2018, så är en miljon 1988 lika med 1,8 miljoner 2018. Så hon har egentligen inte tjänat en enda krona, utan pengarna har på de här 30 åren förlorat halva sitt värde. Och det hemska i sammanhanget är att om hon hade sålt huset för 1,8 miljoner, så hade hon betalat skatt på 800 000. Så hon hade egentligen gått back på det här. Så när man tänker sparande är en viktig grej att tänka på inflationen. Pengarna förlorar i värde över långa tidsspann. Därför ska man inte ha dem på bankkontot. Det är liksom regel nummer ett.

Caroline: Och det är rätt många som har sina pengar på bankkontot.

Jan: Jättemånga. De flesta, skulle jag säga.

Caroline: Det finns ju siffror på hur mycket svenskarna har på sina bankkonton. Det är miljarder.

Jan: Ja, jag tror det är 1 600 miljarder kronor.

Claudia Galli Concha: 1 600 miljarder?

Jan: Och jag har ju alla mina pengar —

Claudia Galli Concha: Nu har jag inte några miljarder än. Efter det här kommer jag ju ha det snart. Men jag har ju alla mina pengar på banken. Vi ska ju prata lite. Jag har ett litet Nordnet-konto här, som är en katastrof just nu. Där har jag 5 000. Eller jag hade 5 000, det har gått ner. Men i övrigt har jag allting på banken. Så jag är verkligen en av dem. Jag pratade med min granne idag, berättade att jag skulle hit, och då sa hon: åh gud, vad bra, jag måste få alla tips. Hon har också två döttrar i samma åldrar som mina. Hon sa också: jag har liksom inte satt mig in i det där. Det är säkert inte alls så svårt som man tror.

Tillgångsslag: vart kan pengarna jobba?

Jan: Nej, men precis så är det. Det första jag vill göra är att vara lite taskig och slå sönder myten om att bankkontot är bra. Bankkontot är bra på korta tidsperioder. Pengarna till lönen, betala utgifterna, kanske spara till kontantinsats, semesterresa eller bil. För då är tidsperioden så kort. Men för långa sparanden är inte bankkontot ett bra alternativ. Och då kommer vi till: okej, vad är andra alternativ, om man inte ska ha dem på bankkontot? Då finns det egentligen — man brukar prata om olika typer av tillgångsslag. Tillgångsslag är, om vi ska förenkla det, jobb. Jag kan skicka pengarna på jobb. Jag kan skicka dem på jobb på bankkontot, men sen kan jag även skicka dem på andra jobb. Och de här andra jobben brukar man inom ekonomi kalla för tillgångsslag. Vad kan jag investera pengarna i, där pengarna ska jobba?

Claudia Galli Concha: På banken jobbar de ju typ ideellt då.

Jan: Nej, på banken — om jag ska dra den metaforen — så super de och liksom dör av tristess. De blir ju färre.

Claudia Galli Concha: De börjar jobba ideellt.

Jan: Och sen blir det så trist att de dör, och de super med det här. Precis.

Caroline: Men Göran, det är bra det här.

Jan: Ja, vad bra.

Claudia Galli Concha: Det kommer ut ur din skalle.

Jan: Ja, precis.

Claudia Galli Concha: Du har redan pratat om supersex.

Jan: Ja, precis. Och det har vi inte gjort på 50 avsnitt. Men så fort du är med, Claudia, så hamnar vi här. Men det är skitbra, folk kommer i alla fall komma ihåg det. Pengar på bankkontot är att de har så tråkigt att de superhälsar och dör.

Aktier: en andel i ett företag

Jan: Men så finns det andra jobb. Och det jobbet som de flesta i alla fall har hört talas om, det är aktier. En aktie är helt enkelt en andel i ett företag. Till exempel H&M, och då kan man köpa en aktie i H&M. Då är det som att man äger en mikromikroskopisk del av H&M. Och fördelen, när du äger en liten del av H&M, är att om H&M går med vinst så delar de ut den här vinsten till de som äger företaget. Alla som äger får en liten andel. Då kan man tjäna pengar på aktier antingen genom att man får del av den här vinsten varje år, vilket förutsätter att företaget går med vinst. Det kallas aktieutdelning, eller avkastning, eller vinstutdelning. Men sen kan man också säga att H&M kan vara olika attraktivt. Det senaste året har H&M varit väldigt oattraktivt. De har haft dåliga kläder, missat kollektionerna, och man har sett att Zalando går mycket bättre. Då har värdet av att vara aktieägare i H&M inte varit så attraktivt, och då har kursen fallit.

Sen är att äga en enskild aktie inget jag rekommenderar. Det finns inget stöd i forskningen för att man ska välja ut. Det är många som sysslar med det, som tror: jag vill äga aktier i Zalando, det är bättre att äga i H&M än i Zara. Men tesen vi har är: nej, det går inte att förutsäga framtiden. Det bästa är om du köper alla aktier som finns. För om du köper alla aktier som finns, då kommer några gå dåligt, några kommer gå bra, men de flesta kommer gå ganska okej.

Fonder och indexfonder

Jan: Men det är väldigt opraktiskt om man själv skulle gå in och köpa alla aktierna. Dels har man inte så mycket pengar till det, dels hade det tagit väldigt lång tid. Och då finns det något som heter fonder. En fond är helt enkelt någon som köper alla de här aktierna åt dig. De säger: du kan istället lägga hundra kronor hos oss, och sen köper vi allt det där åt dig.

Claudia Galli Concha: Och någon är då ett företag?

Jan: En fond, en sådan här fond. De här olika fonderna har olika inriktningar. Vissa fonder säger: vi köper bara teknikbolag, eller vi köper bara klädesbolag, eller vi investerar bara i Sverige. De fonder som jag och Caroline pratar mycket om på RikaTillsammans, det är de som äger allt i hela världen. Så jag vill säga: en global fond. Och det kallas för en indexfond. Indexfond betyder att man äger allt. Man säger: vi vill inte att någon ska sitta och välja, vi vill bara äga rubbet.

Caroline: Men hur menar du med allt? Det låter ju så himla konstigt. Är det inte bara de största bolagen i världen, eller de tusen största?

Jan: Ja, precis. De här indexen är lite olika definierade. Ett index kan vara det vanligaste indexet, som de flesta i Sverige har hört talas om: OMX30. Det är det de pratar om på rapporten på nyheterna. De säger: idag har börsen gått si eller så. Det är alltid ett sådant inslag. Och då tittar man på hur Sveriges 30 största bolag har gått.

Caroline: 30 största?

Jan: Bara 30 största.

Caroline: Är det det de menar när de säger —

Jan: Idag har börsen gått upp. Då är det inte hela börsen, utan Sveriges 30 största bolag.

Claudia Galli Concha: Och säger de inte det?

Jan: Ja, det är en bra fråga.

Claudia Galli Concha: För att de tror att man ska veta det? Där kommer det igen.

Jan: Ja, eller hur?

Claudia Galli Concha: De går förbi oss som inte vet.

Jan: Ja, precis. Och då säger jag: nej, men 30 det är alldeles för snävt. Jag vill titta på alla, jag vill ha alla bolagen. Då finns det till exempel en indexfond som tar alla bolagen i Sverige, inte bara de 30 utan de 500.

Caroline: Men de som är registrerade på börsen.

Vad innebär det att vara på börsen?

Jan: Det är också så här att du har ju ett bolag, men det finns ju inte på börsen, för du äger ditt helt. Vi äger vårt helt, och hade någon kommit och sagt "jag vill köpa aktier hos dig", så hade du sagt: nej, jag vill inte, för det är mitt bolag. Men man kan sätta sitt bolag på börsen så att vem som helst kan köpa.

Claudia Galli Concha: Men jag skulle kunna sälja aktier i mitt bolag?

Jan: Ja, det skulle du. Absolut, till någon annan. Och du kan till och med sätta det på börsen också. Börsen är egentligen bara en handelsplats. Det blir enklare, för om någon ska köpa i ditt bolag måste de annars kontakta dig. På börsen sköts det automatiskt, att någon handlar med dina aktier.

Claudia Galli Concha: Men varför skulle jag inte gå in på börsen?

Jan: För att det är supermycket regler kring det. Det vanligaste skälet till att man vill vara på börsen är att man vill ta in kapital. Men tar man in kapital, så vill ofta folk ha de här aktierna i utbyte, och då vill de ha saker att säga till om. Jag har till exempel ett kontrollbehov, så jag vill inte ha människor som bestämmer i mitt bolag.

Caroline: Är det då man måste ha en sådan här styrelse?

Jan: Ja, styrelse, man måste rapportera.

Caroline: Men hur stort måste bolaget vara för att man ska kunna börsintroducera det?

Jan: Det finns inga krav på storlek.

Caroline: Det finns inga sådana regler?

Jan: Jo, det finns regler, men inte krav på storlek.

Caroline: Jag vet knappt ens vad omsättning är. Men det är det man brukar säga.

Jan: Det behöver inte vara någon omsättning. Vad det handlar om är att du går på börsen för att du vill ha kapital, av massa människor. Och då säger man: okej, men ska vi gå in med kapital, då vill vi ha aktier. Och då vill de ha en redovisning som sker på ett visst sätt, och affärsmässiga regler, för man vill ju inte att de i styrelsen ska ta pengar och dra till Hawaii. Så det viktigaste när man börsnoterar är regelverket. Men regelverket är ju dyrt. Det behövs mycket advokater och jurister.

Caroline: Alltså redan där har man satt nivån.

Jan: Då pratar man om publika bolag, som vem som helst kan köpa in sig i, och privata bolag. Jag tror att Sverige har väl 300 000 bolag. De flesta är privata, och sen är det kanske 1 000 bolag som är börsnoterade.

Caroline: Är det 1 000 svenska bolag som finns på börsen?

Jan: Ja, typ.

Claudia Galli Concha: Men kan du ge exempel på ett litet företag som skulle tjäna på att börsintroduceras?

Jan: Ja, till exempel ett bolag som vill utveckla en produkt men inte har pengar. En app, typ.

Claudia Galli Concha: Ja, en app till exempel. Jag ska göra en app om ekonomi.

Jan: Ja, precis. Då skulle de kunna — nu finns det ju andra sätt för dem att få in pengar — men de skulle kunna säga: vi börsnoterar så att vi kan göra en nyemission, så att vi kan få in pengar. Och sen utvecklar vi det, och de som gav oss pengar får vara med på resan.

Claudia Galli Concha: Ja, okej. Och hur får folk reda på att det finns det här lilla bolaget som ska utveckla en app?

Jan: För att de får göra reklam. I tidningar, på poddar, det finns en hel värld där. Just för att det finns en sajt som heter nyemissioner.se, där alla sådana små bolag kommer.

Börshuset och handelns historia

Claudia Galli Concha: Det är roligt att ni ställer mig — vi är väldigt långt ifrån sparande.

Caroline: Jo, men det är ju för att det är intressant.

Jan: Ja, det är intressant.

Claudia Galli Concha: Jo, men jag tycker det är intressant. För det är också sådär med börsen. Börsen, när jag hör det, så låter det som ett stort hus där jag inte har något att göra.

Jan: Men det är roligt, för i Malmö har vi ju börshuset.

Claudia Galli Concha: Det är jättefint. Där har vi faktiskt varit och lyssnat på Charlie.

Jan: Ja, eller hur? Och i Stockholm, och förr i tiden, så var det de facto ett hus där folk satt. Jag har hundra aktier i det här bolaget, jag säljer för 60. Och så var det någon som sa: jag köper för 58. Och sen kom de överens och sålde för 59. Då blev börskursen 59 kronor, just i den affären där och då.

Caroline: Men var det liksom som Malmös Wall Street?

Jan: Ja, det var det. Och i Göteborg fanns det också. Idag är det ju så automatiserat, så idag har man ingen sådan handel.

Claudia Galli Concha: Men försvann det med internet?

Jan: Ja, med datoriseringen.

Claudia Galli Concha: Med datoriseringen. Ja, okej.

Jan: I New York finns det fortfarande vissa börser som har handel så här på telefon, där man skriker. Det där Wall Street som man har sett.

Caroline: Varför gör man det så? Varför gör man inte bara det på datorn?

Jan: Nej, men för att — är det ritual?

Claudia Galli Concha: Ja, det är så. Det är bara med tradition igen. Det är bara jättepråligt med hela grejen. Jättepråligt som skriker.

Jan: Hon har slut på tid. Okej. Har du någon mer fråga om börsen?

Claudia Galli Concha: Nej. Det kanske var ganska långt ifrån sparande, det här snacket. Men jag tyckte bara: det här är sådana saker som jag alltid undrat över.

Jan: Jo, fler undrar över det.

Claudia Galli Concha: Det är så mystiskt på något sätt, det här med börs och liksom.

Aktier för barn: månadens aktie

Jan: Men man kan ju förenkla det. Vi gör ju det med Freja. Jag har en kompis som heter Stefan Thelenius. Han pratar om månadens aktie med sina barn. När vi har förklarat aktier för Freja, så är det att du äger en andel av H&M, en liten mikroskopisk del. De flesta stora företag kan man välja att bli delägare i. Till exempel nu var det Spotify som börsnoterades, det var mycket media. Disney var också ett sådant bolag. Så man kan fråga barnen redan från början, man behöver inte förklara med ränta på ränta och vinstutdelning. Man kan bara säga: vet du att när vi har månadsutdelning så får du månadens aktie? Och sen kan man köpa en aktie till barnen.

Caroline: Ja, och vi frågade ju Freja vad hon ville stödja med sina pengar. Och då sa hon —

Jan: Alltså det roligaste där var: ja, men jag vill ha den här Youtube-kanalen. Och då sa jag: nej, men du kan inte köpa Youtube, men du kan köpa Google. Och Google-aktien har ett roligt namn, för den heter Alphabet. För Alphabet äger Google. Och hon sa: ja, men den vill jag ha. Och det var roligt, för då loggade jag in på Avanza och insåg: nej, den aktien kostade 1 050 dollar. Du hade liksom inte kollat innan du lovade. Jag bara tänkte: gud, det där var den bästa veckopengsförhandlingen ever.

Claudia Galli Concha: Du sålde in den själv, det är roligt.

Nätmäklarna: Avanza och Nordnet

Jan: Men det roliga är att då kommer vi in på nästa grej. För då har du Avanza eller Nordnet, det som kallas för nätmäklare. Nätmäklaren är, om vi tar den där metaforen innan att folk stod på börserna och ropade "jag säljer Google för 59" — så är Avanza eller Nordnet de som ger dig, eller oss, tillgång till att få vara med i den handeln.

Caroline: Okej, så det är där vi kan handla aktierna.

Jan: Det är via Avanza som jag säger: jag vill köpa H&M till exempel för 150 kronor per aktie. Och då skickar Avanza ut det här på börsen, där SEB och Nordnet och alla andra aktörer finns. Har jag lagt ett tillräckligt attraktivt bud, så kommer någon säga: jag vill sälja till dig för 150. Då blir det affär, jag får aktien, den andra personen får pengarna, och Avanza och Nordnet — eller Avanza i det här fallet — tar en liten avgift för att de har förmedlat affären.

Claudia Galli Concha: Men vadå, är det inte så att — jag har ett konto på Nordnet. Vad är det för skillnad på Nordnet och Avanza?

Jan: Ingen. Det är samma, det är som Swedbank och Handelsbanken.

Claudia Galli Concha: För när jag gick in på Nordnet och skulle köpa just H&M-aktier — min sämsta affär. Nej, jag har gjort många sämre affärer än det, i och för sig. Då var det bara: jag vill köpa 10 stycken, de kostar så här. Det kändes inte som att jag ställde någon fråga någonstans, om någon som beslutade att sälja till mig. Du fick dem inte direkt, eller hur?

Jan: Jo, så här funkar det. Nordnet eller Avanza har koll på: vad är priset just nu? Vad är marknaden överens om? Så vill du köpa H&M-aktier, så lägger Nordnet — säg att du lägger detta på 151 kronor — så kommer du få den här aktien. Och sen är det också så att Nordnet, för de vill ju att går du in och vill ha H&M, så vill du ju ha H&M nu. Så de har en sådan funktion att även om den handlas för 150 just nu, och du skriver in 160, så kommer inte Nordnet säga 160 till de andra på marknaden om de säljer för 150 eller 155. Du får det bästa priset just nu. Så det är en sådan tjänst som Nordnet hjälper till med när du köper den här aktien.

Caroline: Jag fattar inte. Man vill köpa för 150, men man lägger inte —

Jan: Nej, men jag säger, det är prissättningen. Aktien just nu, den senaste affären gick på 151 kronor. Då lägger du in: jag vill köpa 10 aktier. Och så skriver du in 160 kronor, då vill jag betala 10 kronor mer per aktie. Men det hade ju varit dumt, för då har jag betalat mer än vad jag hade behövt. Då sänker Nordnet till det bästa priset för mig. Så man behöver inte vara rädd: tänk om jag sätter ett för högt pris, blir jag då lurad och gör en dålig affär? Nej, men då sköter Nordnet det åt en. Så det Nordnet gör är att de hjälper oss att få tillgång till de här jobben.

Claudia Galli Concha: Med pärleporten in liksom.

Jan: Vad romantiskt sagt. Men helt rätt.

Att öppna ett konto och välja tillgångsslag

Caroline: Vi har hoppat över några steg. Det finns de som inte har ett Nordnet- eller Avanza-konto.

Jan: Ja, precis. Så då kommer vi till: hur gör man det? De flesta har pengarna på bankkontot. Sen vill man skicka dem på något annat jobb. Och för att få tillgång till de jobben, den här pärleporten, då behöver man Nordnet till exempel. Man behöver ha ett konto där som är sitt eget. Och att ha ett konto på Nordnet —

Claudia Galli Concha: — var superenkelt, ska jag säga.

Jan: Eller hur. Då kan man antingen använda — tittar man på det här via din blogg, så kan man använda din annonslänk. Tittar man på det via RikaTillsammans, så kan man använda vår annonslänk. Och när du har öppnat det här kontot, och det är gratis — du betalar ingenting för att få tillgång till pärleporten — så är det jättesmidigt. Och när man sen har fått över pengarna hos Nordnet, så kan man börja handla. Och här är det som de flesta fastnar. Man öppnar sitt konto, man ser pärleporten, och sen är det så sjukt mycket grejer, och man vet inte vad man ska göra.

Då kommer vi tillbaka till det här med olika typer av jobb, eller tillgångsslag. Vi har pratat om bankkonto, vi har pratat om aktier, som är andelar i företag, där jag får tillgång till vinstutdelningen som aktierna gör, eller att de varierar i värde beroende på hur attraktiva de är. Ju mer företaget går i vinst, desto mer attraktivt blir det, därför ökar aktiekursen. Hänger du med på det? Det är viktigt. Går företaget back, så kan du inte dela ut några pengar, då vill man tvärtom ha pengar från ägarna, och folk är inte så sugna på att lägga in mer pengar. Då sjunker kursen, tills den nivån att folk säger: nu är det igen attraktivt, för nu är det så pass billigt. Så de här varierar hela tiden.

Varför aktier inte är ett kasino

Jan: Och de kan variera. Om vi tar till exempel en tioårsperiod eller femtonårsperiod, så kan en aktie variera. Om den kostar 100 kronor idag, så kan den variera mellan 50 och upp till 150 kronor. Så det kan variera nästan plus 50 % eller minus 50 %. Och det är därför många tycker att aktier är läskigt. Du kan köpa den för 100 kronor, men sex månader senare kan den vara värd 50 kronor. Men den kan också vara värd 150.

Claudia Galli Concha: Det är lite som så här kasino på nätet.

Jan: Exakt. Men inte. Man upplever det som ett kasino, men vad är skillnaden där? Jag berättar hur det inte är det. Jo, för eftersom de underliggande företagen ändå går med vinst — alltså majoriteten av bolag, man driver ändå sitt bolag för att man vill göra en vinst — så betyder det att de flesta bolag ändå tjänar pengar. Eftersom de tjänar pengar, så kan de dela ut de här pengarna till sina ägare, och därför får de ett värde.

Köper du alla bolagen, då plockar de som går med jätteförlust och de som går med jättevinst ut varandra. Kvar har du de flesta, som gör en okej vinst.

Och om man tittar på det — för då kommer ju nästa fråga: hur ska man veta vilka bolag som går med vinst och vilka som inte gör det? Då kan vi hoppa ner i ett helt rabbit hole av olika fundamentala analyser. Och saken är att det hjälper inte, det funkar ändå inte. Köper du alla bolagen, då kommer du få 20 som går jätteförlust, 20 som går jättevinst, så de två plockar ut varandra. Och sen har du de flesta som gör en okej vinst. Det är sådana bolag som SKF. Vad sexigt. Vad är det för något? Jo, kullager gör de. Det behövs ju alltid. Men ingen går igång på kullager. Men de gör en vinst varje år, delar ut pengar till sina ägare, och de växer.

Claudia Galli Concha: Men tjänar man inte på att bara gå in och köpa massa aktier i bara SKF? Om de aldrig förlorar.

Jan: Ja, men sen kan de få en konkurrent i Kina som gör bättre kullager, och så åker SKF. Det vet man ju aldrig. Så återigen, därför är det bättre att köpa alla bolagen. Då kan man börja titta på det mer utifrån typen aktier än enskilda bolag.

Den enskilde aktiespararens jakt på edge

Jan: Och det är det jag tror, för det är här man pratar om aktieintresserade. De går på träffar med SKF, pratar med vd:n, läser tidningar, prenumererar på aktiespararna, läser Dagens Industri. För att försöka säga: vilka konkurrenter har SKF nu? Eller om vi tar H&M och håller oss till det.

Claudia Galli Concha: Jag ska prata igenom saker jag förstår.

Jan: H&M och Zara. Men då finns det bolag som H&M, till exempel. De konkurrerar med KappAhl, Lindex, Inditex heter det som äger Zara. Sen plötsligt kom Zalando, sen kom Boozt et cetera. Och då måste du ha koll på alla dem. Det tar jättemycket tid. Och sen är det inte ens säkert att det hjälper, att du har koll på alla. För det kan hända något helt. De köpte in fel kollektion.

Caroline: Att förstå vart företagen är på väg.

Jan: Ja, men precis. Vad som händer i dem. Hur mycket pengar har de? Vem är vd? Fick vd:n sparken? Har de köpt bra kollektioner? Hur stort är deras lager? Blev containern från Kina sen, eller kom den i tid?

Claudia Galli Concha: Förlåt, jag följer någon sådan här frågesida på Facebook, där man kan ställa frågor om ekonomi. Och där är det väldigt mycket om aktier. Och då var det så här: vad är det som hände på Zalando? Nu är det tydligen dags att köpa. Då bytte de tydligen lager.

Jan: Ja, de bytte lagersystem.

Claudia Galli Concha: Och då sjönk aktien. Så då gick massa folk in och köpte.

Jan: Exakt. För då kan det ju vara så, till exempel Zalando, då köpte de ett nytt lagersystem. Det kostade massa pengar, och det betyder att plötsligt gick en massa pengar — som hade kunnat delas ut till aktieägarna — till att köpa lagersystemet. Och då blir jag som aktieägare: men fan, jag vill ju ha mina pengar. Då blir jag: jag vill inte ha med den att göra. Men annars kanske det blir mer pengar nästa år, och därför har vi den här variationen.

Caroline: Hänger ni med?

Forskningen: går det att slå index?

Jan: Och då måste man vara superinsatt. Och detta är då den stora myten, att folk tror att om jag är insatt så kan jag förutsäga detta, och då kommer jag få en bättre avkastning. Eller hur? Problemet är att om man tittar på all forskning, så finns det inga vetenskapliga bevis för att det fungerar. För det finns folk — jag drar det helt åt andra extremen — det finns bolag som förvaltar pengar professionellt. Där folk säger: jag vill inte ha koll på de här H&M, Boozt, Zalando. Så jag betalar Caroline för att du ska ha koll åt mig.

Caroline: Jag tänkte precis fråga: vilka är det som sitter nu och har koll på det här?

Jan: Ja, precis. Det är då fondbolag. Och då finns det sådana bolag, som Caroline. Och Caroline, hon har så mycket pengar att förvalta, så hon köper en satellit. Hon skickar upp den här satelliten i rymden, fotograferar parkeringarna utanför Emporia varje dag, har någon som räknar antalet bilar för att se hur många personer som har gått in och handlat. Och trots att hon gör detta, så får hon inte bättre resultat än någon annan, har inte bättre koll än någon annan. Saker händer. Detta är människor man tävlar med. Människor som köper satelliter. Det finns företag som har grävt kablar för 3 miljarder för att de ska få in sina ordrar 0,1 sekund snabbare. De har doktorander. Jag har läst teknisk fysik, och några av de absolut smartaste människorna jag har träffat jobbar på sådana här finansiella företag. Och det enda de gör 24 timmar om dygnet, i London, i New York, är att försöka hitta de här bolagen som kommer gå bättre än de andra.

Caroline: Men jag måste fråga, Jan, det måste ju ändå vara så att de lyckas.

Jan: Nej, men det gör de inte.

Caroline: Jo, men för så mycket pengar och resurser som man pumpar in i det här. De här Goldman Sachs och sådana företag, som säger att vi har koll.

Jan: Ja, men det roliga är att ni argumenterar med henne.

Caroline: Jag kan inte argumentera, utan jag är bara nyfiken på varför man håller på med det. Om det inte verkar funka egentligen.

Beteende före kunskap

Jan: För att man tror — för vi som människor har lärt oss genom hela livet att ju mer du kan, desto mer du anstränger dig, desto mer du läser på, desto mer du engagerar dig, desto bättre resultat kommer du få. Problemet är att pengar funkar precis tvärtom.

Ju mindre du engagerar dig, ju färre gånger du loggar in på ditt nätmäklarkonto, ju mindre du köper och säljer, desto bättre avkastning kommer du få. Det är precis tvärtom, det är helt ointuitivt.

Och det är detta vi inte klarar. Förklaringen handlar egentligen om följande. Om du var den enda som gjorde det där, och du tävlade med amatörer som mig och Claudia, då hade du haft en fördel. Problemet är att det finns tiotusen sådana som dig, eller mer.

Claudia Galli Concha: Är det de som kallas traders?

Jan: Ja, eller fondförvaltare. Fonder som har till jobb att placera pengar. De anställer de bästa människorna, för de kan betala de bästa lönerna. Men problemet är att när du har 10 000 übersmarta människor som ska lösa ett problem, så kommer lösningarna se ganska likadana ut. För alla kommer fram till att detta är det bästa sättet att lösa det här problemet.

Så då gjorde man en undersökning mellan 1976 och 2006, alltså 30 år. Då tittade man på 2 000 sådana här fonder. Alltså proffs, som gjorde detta på heltid. Inte bara att de gjorde det själva, utan de hade staber. De hade staber med doktorander, matematiker, statistiker, analytiker, alla program. Bridgewater är ett av de största fondbolagen, de lägger en miljard kronor på forskning, bara på att försöka hitta den här edgen. Av de här 2 000 absolut bästa fondförvaltarna i världen, så var det så här: 24 procent slog inte den här indexfonden. Hade man bara köpt alla, så var 24 procent sämre. 74 procent fick samma resultat som om man bara hade köpt alla. 0,6 procent, det vill säga sex fondförvaltare av tusen, lyckades få en avkastning som var bättre än om jag bara hade köpt alla bolagen.

Och detta är det som är kontroversiellt. Detta är det som är temat på RikaTillsammans. Detta är vad forskningen säger. Och anledningen till varför jag tjatar om detta, är att jag i 10–15 år försökte mig på det där. Och jag lyckades inte.

Claudia Galli Concha: Alltså trada själv. Trada, sitta hemma på knätterna.

Jan: Ja. Göra smarta klick. Eller hur? Det kan gå ett år, det kan gå två år. Men tittar du över en lång tidsperiod, tittar du på 10–20 år, så är det 6 av 1 000 människor som lyckas. Så jag säger verkligen inte att det inte går att slå index. Men jag säger att det är bara 6 av 1 000 människor som kommer att lyckas.

Caroline: Och de lägger då heltid.

Jan: Precis. Och då är det dessutom människor som — när vi intervjuade Andreas och Henrik — alltså människor som åker till Brasilien för att träffa vd:n på det där lilla bolaget, och sen reser de till något annat ställe, och gör det där sju dagar i veckan, 365 dagar om året. Det är det enda de —

Varför gör inte alla bara det enkla?

Claudia Galli Concha: Men då tänker jag så här: varför hamnar vi i det här? Om det är så enkelt som du säger, som vi säger att det är med det här med indexfonder, att man bara lägger alla pengar i de här som köper alla — varför gör inte alla bara det?

Jan: För att de flesta inte vet om det. För att vi lever i den här myten om att detta är en kunskapsgrej.

Caroline: Det är väl den, vad ska man säga, ekonomibranschen också, som gärna vill verka —

Jan: Tycker jag i alla fall.

Caroline: — som att de gör ett riktigt viktigt jobb när de förvaltar dina pengar. Och du förstår inte allt, och de vet vad de gör. Det är ju läskigt för dem om alla bara sitter inne och loggar in på sitt eget lilla konto och sköter det själva.

Jan: Det finns otroligt mycket pengar i det. För ju svårare någonting är, desto mer kan jag komma och säga: du lilla gumman, nu ska jag hjälpa dig med detta, och för det jobbet tar jag en procent av dina pengar. Oavsett om du tjänar pengar eller inte. Så om bankerna ska argumentera för någonting, så kommer de säga: vet du vad, vi har den här proffsförvaltaren, han har gått på Handelshögskolan i fem år, vi är ett team, vi väljer ut de bästa aktierna. Eller så kan du bara säga: vi har en dator som köper alla aktierna till dig. Det kan man ju inte ta betalt för.

När indexfonder kom i slutet av 70-talet, då de började i USA, så fanns det till och med en sådan här helsidesannons i New York Times: "It's un-American to buy index funds". För det är ju att vara average. Köper du indexfond, då blir du average. Du får de som går dåligt och de som går bra, men det mesta går i genomsnitt.

Att vinna på att vara average

Claudia Galli Concha: Men vad skönt ändå, att kunna vara average och gå ut som en vinnare.

Jan: Eller hur?

Claudia Galli Concha: Det känns ju helt magiskt. Jag ska göra en sådan tröja.

Jan: Men jag brukar säga det på bloggen. Ju snabbare man inser att man är average, att jag är genomsnittlig, desto bättre avkastning kommer jag få. För de flesta tävlar ju med andra. Och ju fler år jag är average i rad, lägger man ihop det, så blir du bättre än alla andra till slut.

På tio års sikt så kommer du, som har varit average varje enskilt år, vara mycket bättre än alla de andra som tävlar.

Om man inte är de sex procenten, eller vad det var — sex personer av tusen. Men de där sex personerna av tusen ska ju lyckas vara sex personer av tusen varje år. Det är som att slå en tärning. Det är klart att du kan slå en sexa två gånger i rad, tre gånger i rad, men det blir ju svårare.

Claudia Galli Concha: Sen tänker jag också: det är ju, som sagt, om man då — då är det ju ett heltidsjobb också.

Jan: Jag menar, det jag —

Claudia Galli Concha: Det jag ska gå in och göra nu, och den average-person jag ska bli, det är ju ingenting som kommer ta mig så mycket tid.

Jan: Och det är ju detta.

Claudia Galli Concha: Arbetarna kommer ju bara hålla på.

Din största fiende är du själv

Jan: Och det är ju det här budskapet jag verkligen försöker få ut hela tiden. Att investera sina pengar, det ska liksom inte ta någon tid. Det ska ta tre timmar att sätta upp första gången. Låt det vara i fred.

Den största fienden till dina pengar, det är du själv. Att du vill in där och hålla på.

Utan låt pengarna få jobba i fred. Ett år i alla fall. Helst tio.

Caroline: Vi pratar ju om det där att man kanske har en lång horisont, som är barnsparande. Men att man låter pengarna vara, sen när man har satt upp sitt konto och sin ränta som man tror att man ska få. Och sen så ombalanserar man.

Jan: Men det kan vi ta lite på tvären just nu. Tricket är så här: ju fortare jag kan inse att jag är average, desto bättre.

Claudia Galli Concha: Om man ser på min — jag har ju min depåöversikt uppe här från Nordnet. Nu är jag uthängd.

Caroline: Men du, Jan, kan du inte bara säga: vad är en average avkastning som man kan förvänta sig?

Att förstå index på riktigt

Jan: Vi hade ju de här siffrorna på ränta på ränta. Vi ska logga in här igen. Vi tar det exemplet igen, vi går tillbaka. Så: bankkonto, dåligt. Pengarna superhälsar på bankkontot under långa tidsperioder. Då har vi aktier, som vi har pratat om nu. Och då vill vi ha de här indexfonderna, för då köper de alla bolagen. Det sista viktiga kring indexfonder är att de kan följa olika index. Och ett index är helt enkelt en jämförelse. Det är som att gå in på Ica och köpa mjölk, och så står det jämförelsepris 15 eller 20. Det är vad ett index är.

Så till exempel, som vi sa innan, nyheterna i Sverige, då tar man index från de 30 största bolagen. Men jag säger att till och med bara titta på Sverige, att köpa alla bolagen i Sverige, är för snävt. Det är ungefär som nu med fotbolls-VM. Det är typ bara svenskar som satsar pengar på att Sverige kommer att vinna fotbolls-VM.

Claudia Galli Concha: Så det kommer de inte?

Jan: Nej, men vi tror det.

Claudia Galli Concha: Men vi tror ju det.

Jan: För att vi gillar Sverige, för att vi känner till det svenska landslaget. Jag tror på Argentina.

Caroline: Det ska man göra så med sina pengar, som man favoriserar?

Globalt index, inte hemmamarknad

Jan: Men det är ett supervanligt misstag. För om man tittar globalt igen, så den svenska börsen, alltså samlingsplatsen där alla aktier finns, den är 0,8 % av det totala i världen. Alltså värdet på de svenska bolagen. Om vi tar den holländska börsen, den är lika stor som den svenska. Det är ju ingen i Sverige som hade kommit på att säga: jag ska lägga alla mina pengar i Holland.

Claudia Galli Concha: Nej, men man tänker att det är större för att man bor här och är här. Man känner till alla svenska företag.

Jan: Exakt, precis. En holländare kommer satsa alla sina pengar på Holland, kommer aldrig komma på att köpa Sverige.

Claudia Galli Concha: Nej, sluta köpa aktier i Lindex.

Jan: Nej, precis. Så därför säger jag att man ska ha ett globalt index. Man ska ha en stor sådan här bred fond.

Claudia Galli Concha: Men förlåt, för jag får höra det, som du sa — vad var det, de 30 största bolagen som är i —

Jan: I sig på nyheterna.

Claudia Galli Concha: Men om man köper en indexfond i typ USA?

Jan: Hur många företag? S&P 500 eller Fortune 500, då pratar man om de 500 största. Sen finns det andra, det finns jättemånga index, men det är de vanligaste indexen. Så jag brukar säga: du ska inte bara köpa alla bolagen i Sverige, du ska köpa alla bolagen i världen.

Claudia Galli Concha: Men du, förlåt, nu måste jag avbryta dig, för annars kommer jag glömma bort frågorna, det är så många i huvudet just nu. Kan man inte tjäna på att köpa en indexfond i Sverige, på de svenska bolagen, och sen en global indexfond?

Jan: Jo, det ska man också göra.

Claudia Galli Concha: Det ska man göra? Okej.

Jan: Du är med.

Claudia Galli Concha: Ja, precis.

Räntor och obligationer: att leka bank

Jan: Men innan vi hoppar dit ska vi hoppa tillbaka till det där med tillgångsslag. För där finns ett tillgångsslag till. Förutom bankkonto och aktier finns det något som heter räntor. Räntor är att man lånar ut pengar till andra. Ungefär som när vi går och köper en bostad, då lånar vi pengar av banken, och sen får vi betala 1,5 % för det. Det betyder att banken tjänar 1,50 kr på varje lånad hundralapp.

På samma sätt, om jag har pengar, så kan jag leka bank. Då kan jag låna ut mina pengar till till exempel svenska staten, och då säger svenska staten: perfekt, vi betalar dig en krona per hundralapp. Eller så kan jag låna ut mina pengar till olika bolag, som till exempel: vi är SKF, vi ska bygga en ny fabrik, vi behöver pengar. Och då säger jag: jag lånar ut mina pengar till SKF. Men då tänker jag: svenska staten är riskfritt att låna ut till. För om svenska staten får slut på pengar, då bara höjer de skatten, så får de in mer pengar. Så att låna ut till länder är mer eller mindre riskfritt. Men SKF kan ju gå i konkurs, så då vill jag kanske ha två kronor av SKF för att jag lånar ut min hundralapp. Hänger ni med på det?

Och då är det det som kallas för ränte- och obligationsfonder. Och det där är också klurigt, för då får man säga: men vad är skillnaden på en räntefond och en obligationsfond? Och lite slarvigt så är det bara tiden man lånar ut pengarna. Lånar man ut pengarna i ett år eller kortare, då är det en räntefond. Lånar man ut pengarna mer än ett år, då är det en obligationsfond. Fördelen med att ha ränte- och obligationsfonder är att där har vi kommit överens om avkastningen i förväg. Jag har lånat ut mina pengar till dig, så då vill jag ha tillbaka de här pengarna, räntan. Så oavsett om vi får en börskrasch, så kommer en räntefond alltid ge ungefär samma avkastning.

Vad ska man förvänta sig i avkastning?

Jan: Och då är vi tillbaka på den frågan i början, när du frågade mig: men nu fyllde du i 8 % där, hur vet jag vad jag ska fylla i? Då vet man att ett bankkonto, lönen på ett bankkonto, är typ 0 %. Lönen som pengarna får i en ränte- eller obligationsfond, är ungefär 2–3 %, alltså 2–3 kronor per hundralapp. Och aktier är ungefär —

Claudia Galli Concha: — mellan 6 och 8. Och aktier är lika med fonder?

Jan: Nej, aktier var det vi hade, andelarna i företag. Men jag kunde köpa en fond, som bara var en samling aktier. Häng med. Bra.

Portföljen och värdepappren

Jan: Och då kom vi in på den sista termen. För förr i tiden, när vi stod där på börshuset och handlade våra aktier, så när affären var klar, fick jag ett papper: nu äger jag H&M-aktierna. Och så fick jag värdepapper. Papper med värde, eller aktiepapper. Och till slut hade man ju en bunt sådana här papper, och då la man ner dem i en portfölj. Alltså en väska.

Claudia Galli Concha: Då blev det en värdeportfölj.

Jan: Då blir det en värdeportfölj. Så en portfölj är där man har sina värdepapper, sina aktier och sina fonder. Och då kommer nästa fråga. Det är två frågor. Hur ska jag fördela mina pengar i min portfölj, som du hade där på ditt Nordnet, ett par tusen? Hur ska jag fördela mellan aktier och räntor? Det är den ena frågan.

Caroline: Men varför vill man ha räntor nu, Jan? För du är ju nästan —

Jan: Ja, men jag kommer till det. Jag vill bara ta en fråga som brukar dyka upp här.

ISK, KF eller depå: tre olika väskor

Jan: För när man öppnar sitt konto på Nordnet, så ska man välja: vad är det för konto jag ska ha? Och då kan man välja mellan vanlig depå, investeringssparkonto (ISK) och kapitalförsäkring (KF). Om vi fortsätter med metaforen, så är det som en Ikea-kasse, en Ica-kasse eller en snygg Burberry-väska. Och det enda som det styr, är hur mycket jag betalar skatt på min portfölj. Lägger jag ner den här portföljen i en vanlig depå — säg att den ser ut som Ica-plastkassen — då kommer jag betala 30 % på vinsten. Så i slutet av året, eller när du säljer, så kommer du behöva visa det här för Skatteverket. För då är Skatteverket: du har haft din portfölj i en Ica-kasse, då vill vi ha 30 % av vinsten. Är du med? Så när du säljer, betalar du 30 % på vinsten. Om jag istället har min portfölj —

Claudia Galli Concha: Förlåt, och det gör man per år?

Jan: Nej, när du säljer. Så säljer du ingenting, så betalar du ingen skatt. Sen kan jag välja att ha det i en annan väska, till exempel en sådan här blå Ikea-kasse. Och då blir Skatteverket: titta, du har haft din portfölj i en Ikea-kasse, då vill vi ha 1 % av värdet varje år. Så det förändrar inte vilka tillgångar du har, eller hur mycket pengarna tjänar. Det förändrar bara hur skatten ser ut.

Claudia Galli Concha: Okej, så där betalar du även om du inte har sålt?

Jan: Även om du inte har sålt. Oavsett om du har gått upp eller ner, så betalar du 1 %.

De flesta som ska spara till sig själva ska ha ett sådant här ISK-konto. Depån ska man typ aldrig ha. För att betala 30 % på vinsten är mycket dyrare än att betala 1 % på beloppet.

Claudia Galli Concha: Och jag har här depå, va?

Jan: Du har en vanlig depå.

Claudia Galli Concha: Så det ska vi ändra.

Kapitalförsäkring för barnsparande

Jan: Och sen är det sista kapitalförsäkring. Den brukar man säga att man inte behöver, förutom då i specialfallet med barn.

Claudia Galli Concha: Okej.

Jan: För vi pratade om innan, att om du har ett ISK i barnets namn, så är det så att när barnet fyller 18, så är det barnets pengar. Medan har du det i en KF, så äger du det, och så har du barnet som förmånstagare, och så kan du välja när barnet ska få portföljen.

Claudia Galli Concha: Ja, okej, det vill man ju. Man hoppas ju att allting är bra i relationen till ens barn, men man vet ju aldrig vad som händer i livet.

Jan: Och det andra problemet med att ha pengarna i barnets namn, är att passerar det en stor summa — för du är ändå inställd på att det ska bli mycket pengar till dem — så är det faktiskt helt sjukt, men i föräldrabalken i Sverige står det så här. Om barnet får en stor summa pengar, så måste du anmäla dig till kommunen och få en överförmyndare. Det är ett sätt att skydda barnet, för man säger att barnet inte är vuxet än, och då litar inte vi på föräldrarna att de ska använda pengarna för barnets bästa. Och då måste du plötsligt be om tillstånd, hos den här överförmyndaren, för att till exempel byta aktier, göra sådana saker.

Claudia Galli Concha: Om det är jag som har sparat till barnet, så skulle jag få kläm på det helt plötsligt och börja —

Caroline: Då skiljer hon inte på om det är du som har sparat —

Jan: — eller om barnet har fått ett arv eller någonting sådant.

Claudia Galli Concha: Jaha.

Jan: Så det är en bra lagstiftning, alltså om barnet får ett arv. Det är bra.

Claudia Galli Concha: Men har man ett konto där det känns som att det ändå är jag som bestämmer —

Jan: Exakt.

Claudia Galli Concha: — även om barnet fyller 18.

Jan: Exakt. Och det är därför man ska ha den här kapitalförsäkringen. Man ska ha en kapitalförsäkring i sitt eget namn, med barnet som förmånstagare. Och det kan man göra på Nordnet, det är inga problem. Man kan ställa in flera barn också, som förmånstagare. Så: sparar man till sig själv, ISK, investeringssparkonto. Sparar man till barnen, kapitalförsäkring i sitt eget namn, barnen som förmånstagare. Okej? Bra.

Vi tar en paus

Jan: Vet du vad, jag insåg precis att jag kollade på klockan nu. Vi har pratat i en timme.

Claudia Galli Concha: Och jag känner att vi är ganska långt ifrån färdiga. Eller, jag är inte färdig.

Jan: Nej, och vi har ju inte ens gått in på fördelningen av pengar i portföljen. Men jag tänker så här, för att det ska vara rimligt för våra lyssnare och tittare, så gör vi ett break här, helt enkelt. Och sen så fortsätter vi, så att det blir en del ett och en del två.

Claudia Galli Concha: Jag har inget kostymbyte.

Jan: Nej, inte jag heller.

Claudia Galli Concha: Kanske blir det en del tre.

Jan: Ja.

Claudia Galli Concha: Kanske kan du ha hatt på dig.

Jan: Ja. Men det är ju bra. Vi har ju försökt hålla det enkelt. Eller jag försöker hålla det enkelt.

Caroline: Du har försökt, och vi har svävat ut.

Jan: Nej, men jag tycker det här har varit jättespännande och jättekul. Men jag tänker, är det så att du har några frågor, så skriv dem gärna i kommentarsfältet. Jag kommer vara inne hos dig och svara på kommentarerna, så man behöver inte gå in på RikaTillsammans. Och för er som tittar på RikaTillsammans, så är det Claudia —

Claudia Galli Concha: — claudiagalliconcha.se.

Jan: Man kan googla, det är så jag brukar hitta dit. Man googlar. Tack för idag.

Claudia Galli Concha: Tack för idag. Tack.

---

Föreslå nästa steg:

• `/skapa-toc` — bygg kapitelförteckning från råtranskriptet (det har tidsstämplarna), enkelt material här eftersom samtalet löper tematiskt.
• `/text-artikel` — skriv en H2-strukturerad nybörjarartikel om "från bankkonto till global indexfond" i Jans röst.
• `/skapa-reel-manus` — flera starka hooks finns (björntjänst med en miljon, "din största fiende är du själv", 6 av 1 000 fondförvaltare).
• `/text-faq` — bygg FAQ kring återkommande nybörjarfrågor (ISK vs KF, vad är ett index, varför inte enskilda aktier).