Räntefonder – krockkudden i ditt sparande

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Räntefondernas viktigaste uppgift i portföljen
2. Stadion fullt av lyssnare
3. Vad är egentligen en räntefond?
4. Lång och kort löptid
5. Vilken ränta är det som går upp?
6. Negativa räntor och olika löptider
7. Löptid och kreditrisk
8. Realobligationsfonder och inflationsskydd
9. Att täcka in hela räntemarknaden själv
10. Valutarisken i räntedelen
11. Därför valutaskyddar Lysa inte räntorna
12. Schweizerfrancen som safe haven
13. Realobligationsfonden Öhman och avgiften
14. Hur mycket realobligationer ger effekt?
15. Hellre aktier än företagsobligationer
16. High yield: man lånar ut till de som har svårast att få lån
17. Räntefondernas roll: bevara värdet
18. Hedgefonder går inte att bunta ihop
19. Amortera eller ha pengar i en räntefond?
20. Den mentala bokföringen av hus och portfölj
21. Att jämföra portföljen mot index
22. Marknadsneutrala hedgefonder
23. Survivorship bias i hedgefondernas historik
24. Vad innebär det att en fond är UCITS?
25. Guld i portföljen?
26. Att köpa bostad och bostadsbubblan
27. Hur blir man oberoende rådgivare?
28. Avrundning

Räntefondernas viktigaste uppgift i portföljen

Henrik Tell: Jag menar ju så här att räntefonderna, den viktigaste uppgiften de har i portföljen är att hålla nere risken. De ska se till att bevara värdet och att man har pengar kvar oavsett vad som händer.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag har vi egentligen en fortsättning på förra veckans avsnitt tillsammans med Henrik Tell. Så välkommen tillbaka, kan man säga.

Henrik Tell: Tack så mycket.

Jan: När vi avslutade det förra avsnittet, för tio minuter sedan. Detta handlar ju om att vi egentligen skulle prata om räntefonder och investeringsstrategier. Vad ska man göra om börsen kraschar? Och det var ju det vi gjorde förra veckan. Då hann vi inte ens in på de här andra grejerna.

Caroline: Vi uppehöll oss väldigt mycket vid kraschen.

Jan: Ja, vid kraschen. Har du inte lyssnat på avsnitt 55 kan jag verkligen rekommendera det. För dig som kommer in första gången och inte har träffat eller lyssnat på Henrik sedan tidigare: Henrik är en av Sveriges väldigt få oberoende rådgivare. Han har en lång bakgrund, över 20 år i finansbranschen. Jobbat som fondförvaltare, analytiker, vd på ett fondbolag och hjälpt fintechbolag. Det som egentligen är speciellt är att du driver eget som oberoende finansiell rådgivare i företaget Effektiv Förmögenhetsförvaltning. Så detta är ett samarbete vi gör tillsammans för att prata om saker man normalt sett inte pratar om, eftersom alla har ett incitament: ska du köpa någonting så tjänar de pengar på det.

Stadion fullt av lyssnare

Jan: Så lyssna gärna. Henrik har också varit med i ett av våra mest populära poddavsnitt, avsnitt 34, där vi just pratade om hur man ska tänka kring finansiella rådgivare. Jag tror att det är över 13 000 människor som har lyssnat på det. Det är roligt, för ibland tänker man sig 13 000, och så ser man en sådan här YouTube-video med 153 miljoner, och då tänker man "13 000". Men sedan tänker man "13 000", vet du? Det är en hel stadion fylld med människor. Så det är nästan som att vara rockstjärna inför 13 000 personer, Henrik. Så jag känner ingen press nu när vi ska prata om räntefonder.

Henrik Tell: Nej då.

Caroline: Varför vill vi prata om räntefonder?

Jan: Jo, räntefonder tycker jag är jättespännande. För en av de saker vi har återkommit till är att vår investeringsfilosofi ligger väldigt nära varandra. Vi brukar prata om blandfonder, och vi kan väl egentligen börja där. Inte blandfonder, men en portfölj som innehåller både aktier och räntefonder. Så om vi börjar där: varför tycker du att en portfölj ska innehålla räntefonder?

Henrik Tell: Det är ju inte säkert att den ska det. Det finns ju undantag, men de flesta portföljer ska det. Räntefonder är ju sättet man har att minska risken i portföljen. Det behöver inte vara räntefonder, det kan vara räntesparande på bank också. Och det finns en massa olika sorters räntefonder förstås. Men den största och viktigaste uppgiften en räntefond fyller i en portfölj är att den minskar risken. Aktier tillför risk och avkastning, räntefonder minskar risken och sänker avkastningen.

Vad är egentligen en räntefond?

Jan: Men kan vi inte, för dem som är supernya, förklara hur det kommer sig? Vad är en räntefond?

Henrik Tell: En räntefond fungerar precis på samma sätt som en aktiefond. Det är ett sätt att gemensamt äga en andel i en värdepappersportfölj. Skillnaden mot en aktiefond är att i en räntefond är värdepappren obligationer, statsskuldväxlar, bankcertifikat och andra räntebärande värdepapper. Alltså sådana som ger en fast ränta.

Jan: Så att det kan... Men kan man säga att det är att man lånar ut pengar till svenska staten?

Henrik Tell: Ja, det är precis det man gör. Det är exakt det man gör. Staten ger ut ett värdepapper som du får köpa för pengar. Och sedan ger staten tillbaka dina pengar över tiden. De betalar ränta.

Jan: Så egentligen är det som att de flesta av oss är vana att gå till banken och låna pengar för att köpa ett hus. Här är det tvärtom, att vi lånar ut pengarna till någon annan. Och ofta brukar man bunta ihop ränte- och obligationsfonder. Vad är skillnaden?

Henrik Tell: En obligationsfond är ju en räntefond. Men det finns ju andra räntefonder än obligationsfonder också. Man kan prata om likviditetsfonder och penningmarknadsfonder. Så det finns lite olika varianter.

Caroline: Men det gör det lite förvirrande också, tycker jag. Att det finns så mycket olika.

Henrik Tell: Och många av dem är ju blandningar av det här också. Men räntefonder köper räntebärande värdepapper, och de ska normalt sett inte köpa några aktier.

Lång och kort löptid

Jan: Nej. Men kan vi inte urskilja de stora penseldragen? Du säger så här: penningmarknadsfonder, räntefonder, realobligationsfonder.

Henrik Tell: Ja. Om man börjar med att titta på räntepapperen som fonden investerar i kan det se lite olika ut. Man pratar antingen om att de har en lång löptid eller en kort löptid, i den ena dimensionen. Statsskuldväxlar har en löptid på under ett år, och statsobligationer har oftast en löptid som är längre än ett år. De löper till ett visst datum, och vid det datumet förfaller obligationen. Om man har köpt en obligation av staten för en miljon får man då tillbaka sin miljon. Under tiden har man fått ränta. Och den räntan vet man från början, att det är så och så många kronor om året som den här miljonen kommer att ge.

Caroline: Vad kan den räntan ligga på?

Henrik Tell: Det kan vara lite olika. Den varierar ju över tiden. Men när du köper obligationer direkt vet du ju exakt vad räntan är. Sedan finns det en andrahandsmarknad. Och då kommer räntan att variera lite över tiden beroende på hur folk är beredda att betala. Det här går ju att räkna på. Man vet exakt hur mycket de här kupongerna är, de är bestämda i kronor per obligation. Så du kan räkna baklänges och komma fram till att om jag köper den här obligationen för så här mycket pengar så kommer jag få exakt den här räntan tills den förfaller.

När räntan går upp går värdet på obligationerna ner. Och vice versa.

Henrik Tell: Men det är lite förvirrande också. För när räntan går upp, då går värdet på obligationerna ner. Och vice versa: när räntan går ner går värdet på obligationen upp. Det har bara att göra med att om jag köper någonting idag som ger 5 % ränta, och räntan sedan går upp, då måste värdet på den tillgången sjunka. För att den ska ge motsvarande som de nya. Om räntan går upp till 10 %, förenklat, så måste värdet på den här tillgången gå ner för att den också ska ge 10 %.

Vilken ränta är det som går upp?

Caroline: Vilken ränta är det som går upp nu?

Henrik Tell: Det blir komplext, kan man säga. Och det gäller egentligen oavsett ränta, det finns en sådan koppling. Den ränta som värdepappret är kopplat till, det är lite olika. Det finns ju korta och långa räntor, bara hos staten. Sedan finns det andra än staten som ger ut obligationer också. Då blir det ännu snårigare.

Jan: Det viktiga att komma ihåg här, för detta var en sådan grej jag fattade för några år sedan, det är just det här. När man pratar på tv och säger "räntan går upp".

Caroline: Ja, men vilken ränta menar man?

Jan: Ja, då är det ofta Riksbankens ränta man menar. Nu förenklar jag grovt här. Men om Riksbankens ränta går upp, så kommer de flesta ränte- och obligationsfonder att gå ner. Och det är därför så många är kritiska till räntefonder nu, upplever jag. För vi har ju en Riksbanksränta som är negativ. Vi har haft den här lågräntemiljön, vilket betyder att de flesta säger att det enda hållet räntan kan gå de kommande åren är upp. Och om den går upp, då kommer räntefonderna falla i värde. Så sådana ska man inte ha?

Henrik Tell: Ja, precis.

Jan: Det är den rationalen. Men jag håller inte riktigt med om det. Så den frågan ska vi ställa till Henrik om en minut. Det andra, så som jag har fått det förklarat, det här får du hjälpa mig med, Henrik, om jag förklarar det rätt: om jag lånar ut pengar till svenska staten för 3 % så betyder det 3 kronor tillbaka på en hundralapp. Om räntan sedan ökar, då har jag ju lånat ut till dig för 3, men jag hade ju kunnat låna ut till någon annan nu för den högre räntan. Då vill jag ju hellre låna ut till någon annan där jag får mer pengar än att ge dem till dig. Och eftersom efterfrågan på de pengar jag har lånat ut till dig för 3 kronor sjunker, då sjunker också priset. Hänger du med? Så det är där relationen blir, att om räntan ökar så faller värdet på det andra. Det är det Henrik sa. Det måste kompensera, för du ska vara lika attraktiv på de där 3 procenten. Då måste man sänka priset. Och vice versa. Men det där är något som många säger nu, som argumenterar mot det jag brukar säga, att ha räntefonderna i en portfölj. Hur skulle du resonera? Räntefonder i en portfölj, vara eller icke vara?

Negativa räntor och olika löptider

Henrik Tell: Ja, vara, tycker jag. De har definitivt en plats i portföljen för de flesta. Men jag håller med om den här beskrivningen. Med negativa räntor, det är ju den korta räntan som är negativ, två upp till jag vet inte hur många år den är negativ nu. Och det betyder att korta räntefonder, det är framför allt penningmarknadsfonder och likviditetsfonder, de har en väldigt kort löptid och kommer att röra sig väldigt mycket. De är väldigt styrda av den korta räntan. Obligationsfonder som har en löptid på kanske runt fem år, eventuellt mer, de kommer att vara mer påverkade av vad som händer med den femåriga och den tioåriga räntan.

Jan: Är det de långa?

Henrik Tell: Ja, de långa räntorna. För alla de här räntorna handlas ju hela tiden. Så du kan hela tiden få ett pris på tioårsräntor, femårsräntor, tvåårsräntor och så vidare. Så att det blir lite olika djur, de här räntefonderna, beroende på vilka räntor de är exponerade mot. Men överlag är det ju så att räntorna är historiskt låga just nu. Och det betyder att den förväntade avkastningen på en räntefond med löptid på fem år kommer vara ganska nära femårsräntan.

Jan: Vilket är väldigt lågt.

Henrik Tell: Ja, det är typ nollaktigt. Nollkomma någonting. Men om man bara investerar i statspapper får man den risken. Och det är därför man börjar prata om företagsobligationer. För de ger ju lite mer. Där finns en möjlighet till meravkastning, i och med att du tar en risk, nämligen att det här företaget ska gå i konkurs. Och då får du en liten premie i form av lite bättre ränta. Och det är väl så många fyller på fonderna med den typen av papper istället.

Löptid och kreditrisk

Jan: Hänger du med, Caroline? Det zonar ut lite nu.

Henrik Tell: Det finns en dimension. Löptid är en viktig dimension. En annan viktig dimension är vilken kreditrisk du tar. Svenska staten är i princip noll kreditrisk. Staten kan alltid trycka upp fler svenska kronor och betala sina skulder med dem.

Jan: Hur ska risken... vad kronorna blir värda då?

Henrik Tell: Det är ju en annan sak. De kan alltid betala skulder i svenska kronor med nytryckta svenska kronor. Så risken att svenska staten ska gå i konkurs är väldigt liten, om du har en fordran i kronor.

Jan: Så egentligen det vi pratar om är: hur stor är risken att den jag lånar ut pengarna till inte betalar tillbaka? Och då säger vi att den är noll för staten. Men för ett företag är den inte obefintlig. Och därför får vi mer betalt i räntan.

Henrik Tell: Ska jag låna ut pengar till ett företag så vill jag ha lite högre ränta. Eftersom jag tar lite mer risk där.

Jan: Precis. När man tittar på portföljen, som jag tar mina egna i Nybörjarportföljen, eller jag vet Lysa som du har hjälpt i deras portföljkonstruktion, då brukar man prata om en blandning av både korta och långa, lite företag. Att man lånar ut på kort sikt till svenska staten, på lång sikt till svenska staten, och till företag också, så att man har en blandning av de olika. För det är lätt att tro att man köper en räntefond och sedan har täckt in allt. Där vet jag att många av läsarna gillar, jag gillar den också, till exempel Spiltan Räntefond, men den är ju väldigt kort, jag tror den bara är på 12 månader. Då har man bara fått en liten nisch av de här räntefonderna.

Realobligationsfonder och inflationsskydd

Jan: En annan sådan som har varit mycket på tapeten, och jag vet att du har fått mycket frågor och jag har fått mycket frågor, det är Öhman Realobligationsfond. Vad är en realobligationsfond?

Henrik Tell: Ja, den skiljer sig på det sättet att det också är statsobligationer, men där justeras kupongerna, alltså ränteutbetalningarna, efter inflationen. Så om inflationen stiger kommer man få lite mer i den fonden. Och det gör att de beter sig lite annorlunda. För de reagerar på inflationsförändringar. Den vanliga obligationsfonden, om inflationen stiger, kommer allt annat lika att gå ner. För pengarna blir mindre värda än pengar idag. Man vet ju exakt att en obligation ger pengar imorgon, du vet exakt hur mycket, och de kommer då vara lite mindre värda. Men i realobligationsfonden justeras det här. Så den parerar för det.

Jan: Och då skyddar man sig mot ett sådant ekonomiskt klimat. Just inflation.

Henrik Tell: Ja. Den är skydd mot inflation, och framför allt mot oväntad inflation. Samtidigt ska man vara medveten om att den också har en väldigt stor löptidsrisk. För den hänger med i ränterörelserna och har en längre löptid än en normal obligationsfond. Det har att göra med vad staten ger ut för realobligationer. De är ofta längre, på riktigt lång sikt.

Jan: Vad är riktigt lång sikt?

Henrik Tell: Kanske 20 år bortåt istället för 10 år bortåt.

Att täcka in hela räntemarknaden själv

Jan: Så om man ska ha räntefonder i sin portfölj och vill göra detta själv. För jag vet till exempel på Lysa, där gör de det automatiskt. Är man kund hos dig så hjälper du till med detta också, manuellt. Skitsamma. Om man ska göra detta själv, då ska man tänka någon kort sådan fond. Där brukar jag själv tänka Spiltans fonder. Sedan ska man tänka en lång. Då finns det vissa som till och med heter AMF Räntefond Lång, eller liknande. En realobligationsfond och en företagsobligationsfond. Då har man täckt in hela räntemarknaden, kan man säga.

Henrik Tell: Ja, mer eller mindre. De har ju inte tagit in den globala sidan, till exempel. Och den är ju lite knepigare att få till.

Jan: Men är inte den väldigt svår att få till? Nu kommer det verkligen från egen erfarenhet, för jag har inte hittat någon bra utländsk obligationsfond i Sverige.

Henrik Tell: Nej, det har inte jag heller, faktiskt.

Jan: Jag vet till exempel att Vanguard har en Total Bond Market. Men den går inte att köpa längre, har jag för mig, på grund av MiFID.

Henrik Tell: De har en europeisk, tror jag att det finns. Det finns också börshandlade fonder för det här. Men det de för med sig är ju valutarisk. Och det vill man kanske inte ha i räntedelen.

Jan: Nej.

Henrik Tell: I alla fall inte för mycket.

Valutarisken i räntedelen

Jan: Nej. Och det handlar om att man har en förväntad avkastning på kanske 2–4 procent på en räntefond, och valutan, nu mot euron, har ju rört sig med en 10 % tror jag det senaste halvåret. Det betyder att plötsligt rör den här sig 3 %, men sedan har du minus 10 % på grund av valutan. Och det är ju inget kul. Då har man plötsligt fått ett annat djur i portföljen.

Henrik Tell: Sedan ska man vara medveten om att om man är långsiktig, alltså det är önskvärt att rensa bort de här valutarörelserna, men för en långsiktig investerare kan det vara värt att ta det ändå. För den förväntade utvecklingen på valutakurserna är noll. Det finns ingen tillväxt i valutakurserna.

Jan: Jaha, vad spännande. Det där har jag inte tänkt på.

Henrik Tell: Det går inte in för aktier. Det är inte så att du automatiskt kommer få någon sorts tillväxt bara för att du investerar i en viss valuta. Men över tiden kan man vänta sig att valutarörelserna kommer ta ut varandra, i princip.

Jan: Hur lång tid pratar man då?

Caroline: Är det tio år?

Henrik Tell: Det kan vara hur lång tid som helst. Och det behöver inte bli så heller. Det är det förväntade. Det är den förväntan man kan lägga i en valutakurs, i princip.

Jan: Precis, alltså det genomsnittliga väntevärdet. Det är ju statistiskt. Gud vad spännande. Detta var helt nytt för mig. Det har vi inte tänkt så mycket på. Detta måste jag bara smälta. För jag vet att det där var en av frågorna, du kanske tjuvkikade på vårt papper, Henrik. Till exempel med Lysa, när jag pratade har jag fått väldigt många kommentarer: "ja, men Lysa är jättebra, men de har ju inte valutaskyddat sina räntefonder". Och där vet jag att du är lite pappa till den portföljen, tillsammans med andra. Så då säger du egentligen så här: nej, men att argumentera för att valutaskydda de här, det ena är att det skulle bli dyrt. Och på lång sikt är ändå det förväntade resultatet plus minus noll på valutan.

Därför valutaskyddar Lysa inte räntorna

Henrik Tell: Så länge det inte är en stor del av portföljen är det inget stort problem. Om det är en liten del av portföljen kan man hantera den risken. Och precis som du säger, valutasäkringen kommer ju med en kostnad också. Det hade varit en sak om Vanguard hade gjort den, de vet vad de håller på med. Men för oss som en liten svensk aktör, eller som privatsparare framför allt, så är det helt...

Jan: Det går ju inte.

Henrik Tell: Nej.

Jan: Men där finns... Nej, vissa säger ju att man ska sprida lite, och så har jag också gjort, att jag har försökt ha en del i euro, i USD eller i schweizerfranc. Så då säger du så här, att nej, då spelar det egentligen ingen roll?

Caroline: Men varför ska man ha det?

Jan: Ja, det är ju det som är frågan. Om jag hade kommit till en klient och sagt: vet du vad, titta här, jag har en miljon och jag har delat upp den, 250 000 i kronor, 250 000 i euro, 250 000 i schweizerfranc. Då hade du sagt "varför har du gjort så?" Eller hade du sagt tummen upp?

Henrik Tell: Hur tänkte du där? Varför gjorde du det? Det finns ju en tumregel, och det är att pengarna man har ska ha samma exponering som de kostnader man förväntar sig framöver. Har du kostnader i Schweiz, eller tänkte du flytta till Belgien eller Spanien eller något sådant, då kan det finnas skäl att ha spar i de valutorna. Men inte om du tänkt bo i Sverige. Räknar du med att förbruka pengarna här, då tar du egentligen bara risk mot andra valutor.

Jan: Jaha.

Henrik Tell: Alltså, det är inte så att du...

Jan: För det där var ju också en stor tråd på...

Schweizerfrancen som safe haven

Henrik Tell: Sedan kan man ju diskutera schweizerfrancen till exempel, det är ju en sådan här safe haven-valuta, eller anses ju vara det på marknaden. Den kan klara sig ganska bra i kristider. För då vill alla ha schweizerfrancen av någon anledning. Det är en lite finare valuta.

Jan: Ja, men...

Henrik Tell: Det är väl en trygg valuta, de har en historik och så där. Och det kanske är så nästa gång också. Så det kan finnas sådana argument för det. Men det är inte det jag kommer driva.

Jan: Nej, men det är ju en spekulation.

Henrik Tell: Ja, det är det. Och det kan gå bra, eller det kommer att röra sig. Men om det är positivt eller negativt finns det ingen anledning, på samma sätt som med aktier, att anta att det här kommer ge en positiv utveckling över tiden. Utan det är mer som guld.

Caroline: Men jag tänkte att det snarare var det du tänkte med att ha lite olika valutor.

Jan: Nej, jag tänkte mest att jag hade otur när jag tänkte.

Caroline: Men vad sa du, det var en stor tråd?

Jan: Nej, men det var en stor tråd också i Frågor och svar som handlade just om det där med valutarisk. Folk var lite oroliga nu när svenska kronan sjönk i världen, om det var något man skulle göra en grej av. "Nej, men nu ska jag flytta pengarna till euro istället, för då hade de hållit sitt värde." Och jag var så här, jag kan inte riktigt se rationalen bakom att göra det. Jag hade tänkt att om man har en korg, för mig blev det att inte lägga alla äggen i samma korg, att ha lite i olika valutor. Men nu när du säger det så här, över en tillräckligt lång tidsperiod är sannolikheten störst att det kommer ge ett plus minus noll-resultat. Det är så jag tolkar det.

Henrik Tell: Ja, eller att det i alla fall är det värde du kan, om du ska räkna med ett förväntat värde, är det genomsnittet av alla framtida utfall. Sedan kommer praktiken att hamna någon annanstans. Det kommer att vara en uppgång eller en nedgång, men när du slipper tänka på det så är det noll.

Realobligationsfonden Öhman och avgiften

Jan: Om vi skulle säga något kring realobligationsfonden, för du skrev ju också ett svar som vi publicerade och som blev jätteuppskattat. Tack, både för mig och för många läsare. För det var ju att de slog ihop denna nu, Öhman, tillsammans med en annan. Och det var väl egentligen inget vi hade emot. Men det som var trist var att den fick den höga avgiften på 0,7. Vilket är ganska högt och mycket högre än det vi brukar göra på 0,4. Då skrev du så här: man behöver kanske inte göra det just nu. Men finns det något alternativ? Ska man plocka bort det? Får man fortfarande effekt? Det är väl det som är frågan.

Henrik Tell: De gör ju två saker med den här fonden. Det första är att den har varit passivt förvaltad, och det har jag gillat. Och de har haft marknadens lägsta avgift, och det har jag också gillat. Det har fått till följd att den i sin kategori, alltså jämfört med andra realobligationsfonder, har gått väldigt bra. Och det finns egentligen inget klockrent alternativ. Vi menar väl att det är bra att ha en liten exponering mot den tillgångsklassen. Och då får man titta på vilken fond som är billigast där man är. Det ser lite olika ut på Nordnet och Avanza. Jag tror Handelsbanken finns på Avanza, men inte på Nordnet. Och det är någon annan som finns på det andra stället. Men att man tittar på priserna och ser vilken som passar. Och alla de här fonderna som återstår är ju aktivt förvaltade. Och det ser jag som en nackdel. Eftersom det bara gör det svårare att förutsäga hur de kommer att bete sig.

Jag har ingen uppfattning om vilken av de här aktiva förvaltarna som kommer lyckas bäst framöver. Det är helt meningslöst att gissa.

Hur mycket realobligationer ger effekt?

Jan: Hur mycket, till exempel i en sådan här realobligation, hur mycket ska man ha i en portfölj för att det ska ge effekt? Förstår du vad jag menar?

Henrik Tell: Ja. Alltså, ett annat alternativ är ju att man helt bortser från det. För hela den här diskussionen om räntefonder, man ska ha klart för sig att det är ganska små skillnader man pratar om för de flesta räntefonder. Det är svårbegripliga produkter och det är ganska svårt. Man får lägga väldigt mycket energi på att förstå dem, samtidigt som det inte är den här portföljdelen som kommer att skapa meravkastningen. Om det är en avkastningsskillnad mellan 0 och 1 procent mellan alla de här, så kan det vara mycket.

Jan: Och där är ju syftet att detta är krockkudden i portföljen. Där finns en tumregel som man brukar säga, att man ska ha lika mycket räntefonder som man är år gammal. Vad är din spontana syn på en sådan regel?

Henrik Tell: Den stämmer väl i princip ganska bra. Men man kommer återigen tillbaka till det vi pratade om förra veckan, med målen. Om jag är 80 år gammal men planerar att barnen ska ärva det här kapitalet som jag nu förvaltar, då kan jag lika gärna placera det väldigt långsiktigt. För om det ändå är barnens intressen som ska tillgodoses.

Jan: Då kan jag minska räntan.

Henrik Tell: Så det är ju en tumregel. Men för sin egen konsumtion och planering funkar den ganska bra. Det är en bra utgångspunkt i alla fall.

Jan: Och då handlar det om att om jag är 36 år gammal, då har jag 36 % i de här räntefonderna. Och sedan kan jag fördela de här 36 procenten på de korta, långa och realobligationerna.

Hellre aktier än företagsobligationer

Henrik Tell: Och jag menar egentligen att man inte behöver göra det så komplext för sig heller. Här går meningarna isär lite grann. Jag menar att det är bättre att ha lite högre aktieandel än att ha företagsobligationer i ränteportföljen. För du kan få bättre aktieexponering. Om man tittar på vilka företag och hur många företag du får exponering mot på aktiesidan, så finns det bättre produkter där. Företagsobligationerna, framför allt om man tittar på high yield-sidan, samvarierar ju de med aktiemarknaderna. Och det är ju ingen egenskap man vill ha i krockkudden i portföljen. Om aktier går ner kommer företagsobligationer, eller high yield-fonder framför allt, också gå ner.

Caroline: Vad sa han nu för något? Det fick jag inte riktigt förklarat.

Jan: Ja, det var så här att high yield samvarierar med aktiemarknaden.

Caroline: Jo, att de går åt samma håll. Och meningen är ju att det ska vara en krockkudde. Så att räntefonderna inte går åt samma håll som aktiemarknaden.

Henrik Tell: Man vill att de ska hålla sig stilla åtminstone.

High yield: man lånar ut till de som har svårast att få lån

Jan: Du vill ju inte att krockkudden inte funkar när du behöver den.

Henrik Tell: Nej, precis.

Jan: Nej, men det där var en stor insikt för mig bara här för någon vecka sedan. En high yield-fond, de här räntefonderna som oftast har högst avkastning, de lånar ju de facto ut till de företag som har svårast att få lån. Och det är därför man får högst ränta på dem. Det där var för mig så här "gud", jag hade inte tänkt färdigt. Varför ger de här räntefonderna högst avkastning? Och därför är det ju så himla klokt det du säger, att då är det kanske bättre att ta en aktiefond än att ta de här high yield-fonderna.

Henrik Tell: Det kan handla om att man har lite högre aktieexponering än man skulle haft, istället för att investera i det.

Jan: Precis, i de fonderna. För några veckor sedan hade vi Erik Strand här, från en hedgefond, och han hade också en ganska intressant kommentar. Han var så här: jo, men titta nu, de korta räntefonderna ger ingenting, och många räntefonder har övervägande dålig sannolikhet. För om räntan går upp kommer de vara negativa. Jag tycker inte riktigt att räntefonder har en plats. Då är det kanske bättre att titta på hedgefonder eller alternativa investeringar. Vad tänker du? För det här handlar inte om rätt eller fel, utan det är bara olika åsikter. Hur resonerar du i förhållande till det?

Räntefondernas roll: bevara värdet

Henrik Tell: Ja, man kan ju fundera på det. Jag menar så här att räntefonderna, den viktigaste uppgiften de har i portföljen, det är att hålla nere risken. De ska se till att bevara värdet och se till att man har pengar kvar oavsett vad som händer. Och det gör både långa och korta räntefonder alldeles utmärkt, på lite olika tidshorisonter. En lång räntefond kan ju variera väldigt mycket över tiden, men en lång obligation, man vet ju vad man får i slutändan ändå. Det är just marknadspriset som kan variera på vägen.

Henrik Tell: Men med det sagt så är det ju naturligtvis så att korta räntefonder, ja, de ger negativ avkastning idag. Och det är ingen lysande investering. Det kan vara en bättre investering att ha pengarna på en nischbank till exempel, så länge de täcks av insättningsgarantin. För då har du ett av staten garanterat sparande, som ofta ger bättre ränta än en kort räntefond. En lång räntefond, tittar man historiskt så har det varit en tillgångsklass som varit en bra idé att äga över tiden. Sedan har det funnits perioder när det inte har varit bra. Men långsiktigt tycker jag absolut att det ska vara en del av portföljen. Och tittar man på alternativa tillgångsslag kan det ju betyda väldigt mycket. Hedgefonder kan ju se väldigt olika ut.

Hedgefonder går inte att bunta ihop

Jan: Vi pratade ju lite om vad de kan innehålla.

Henrik Tell: Precis.

Jan: För det var ju min stora insikt efter att jag började. Innan har jag alltid varit så här, alla hedgefonder är dåliga. Och mitt liv var ganska enkelt. Sedan insåg jag att hedgefonder, det är ju precis som att säga räntefonder. Det finns många olika slag, men de brukar buntas ihop.

Henrik Tell: Ja, man kan inte bunta ihop dem.

Jan: Vi ska prata lite om hedgefonder, men det är en annan fråga. För jag tyckte du sa en jätteintressant sak. Ja, att ha pengarna på bankkonto istället. Alternativet man ibland brukar säga, och detta är en fråga jag genuint är lite villrådig om: amortera eller ha pengar i en räntefond? Förstår du? Om jag har en miljon och samtidigt har lån på huset. Ska jag fördela min miljon på 60–40 och amortera på huset? Eller ska jag ta de pengarna? Förstår du?

Amortera eller ha pengar i en räntefond?

Henrik Tell: Det där är ju inte en fråga som har ett svar heller. För många är det viktigt att bli skuldfria, och då är det läge att amortera. Sedan beror det på var du bor någonstans också. Kan du räkna med att värdet på ditt boende kommer stiga över tiden, om du bor någonstans där det är nettoinflyttning och bostadsbrist och så vidare, då kan du känna dig lite tryggare med att hoppa över amorteringarna än om det är någonstans där värdet faller.

Jan: Men om vi skulle säga så här, så som ekonomer gillar, allt annat lika: när vi köpte vårt hus band vi det i tre delar, en rörlig och sedan en fast del. Säg att vi har 1,6 på vår fasta del. Det betyder ändå att hade jag amorterat, så är det som att ha en de facto fast, garanterad avkastning på 1,6 %. Skulle du råda att hellre ta den 1,6-avkastningen på huset och höja risken i portföljen?

Henrik Tell: Det är svårt att säga utan att se siffror och allt sådant där. Men jag skulle väl förmodligen... Alltså, det är ju enkelt på ett sätt. Å ena sidan kan du amortera och minska en kostnad på 1,6 procent. Eller du kan spara och få en avkastning på kanske 0,6 på en räntefond. Så det är ju en bättre investering att amortera, på det sättet. Det ska ju ställas mot räntesparandet. Aktier är ju något annat lite grann.

Jan: Ja, nej men precis.

Henrik Tell: Om du är i en situation att du inte har en nettoförmögenhet, om det handlar om att bygga kapital, då kan det vara klokt att hoppa över räntesidan helt och göra sina investeringar i aktier, och sedan amortera istället.

Den mentala bokföringen av hus och portfölj

Jan: Nej, för jag har ju tänkt på det här jättemycket för vår egen situation. Och jag har tyvärr, förmodligen felaktigt, landat i situationen att jag mentalt bokför det helt olika. Jag bokför huset som ett nettosparande från våra löner, och sedan har jag portföljen för sig.

Henrik Tell: Är de åtskilda för dig?

Jan: Jag klarar inte mentalt att slå ihop dem. Det är mycket enklare för mig att tänka att jag har en 60–40-portfölj och sedan ett hus vid sidan av, än att säga "nej, men då har vi en 100–0-portfölj och sedan amorterar vi ner den på huset". För när börsen sedan faller, som vi pratade om i förra avsnittet, med 50 %, då kommer jag må skitdåligt, för den kommer falla mycket. Och då kommer jag inte tänka "ja, men jag har ändå amorterat 10 % på huset".

Henrik Tell: Ja, men det är väl skönt, som du säger, att man får välja vad som är viktigt. Och det kan ju finnas skäl att ha ett räntesparande ändå. Men jag skulle säga att om jag landar i att jag har en så låg riskvilja, eller en så låg riskaptit, att jag skulle ha en väldigt räntetung portfölj, då är det ju definitivt viktigt att amortera. Har man 10–20 % räntepapper, då kan det vara bra att ha dem där ändå, bara för att det blir en lite lugnare portföljutveckling. Just det här att man jobbar med en balanserad portfölj har ju andra poänger också. Det kan vara lättare att följa den strategin på sparandesidan. Så det är lite olika överväganden.

Det är minst lika viktigt hur man förhåller sig till det som händer som vad som faktiskt är optimalt.

Henrik Tell: Den mentala biten blir ju viktig, det är ett återkommande tema i nästan allt man pratar om. Förhållningssättet till det som händer är minst lika viktigt som vad som faktiskt är optimalt, och vad som faktiskt händer.

Att jämföra portföljen mot index

Jan: Men är det det där att...

Caroline: Äventyra sitt boende?

Jan: Nej, men jag tänker så här. Om jag har en 100–0-portfölj, 100 % aktier, och den faller med 50 %, då faller den med 50 kronor och index faller också 50. Men om jag har en 60–40-portfölj, då kommer jag bara tappa 60 % av det, och då minskar min portfölj bara med 30 %. Då ligger jag över det där indexet. Och även om det är felaktigt att jämföra en 60–40-portfölj med ett 100-procentigt index, så är det ju det vi människor gör. Då kommer det kännas: "gud, börsen har fallit med 50 %, men jag har bara fallit 30 %, jag ligger bättre". Och den mentala biten kan göra att jag fattar klokare beslut.

Caroline: Vad har det med huset att göra egentligen?

Jan: Ingenting. Det har att göra med huset på det sättet att om jag hade tagit bort räntedelen, då hade jag haft en 100–0-portfölj och huset, och då hade jag mått sämre mentalt när portföljen faller i värde. Då hade jag förmodligen tagit sämre beslut, för jag klarar inte att räkna in huset.

Caroline: Ja, jag får fundera på det där lite.

Jan: Ja, jag får kanske förtydliga detta lite sedan. Men det där är klurigt. Det är klurigt.

Henrik Tell: Och du kan inte rebalansera med huset heller.

Jan: Nej.

Henrik Tell: Så huset är inte lika lättjobbat i en totalportfölj som aktier och räntebärande. Det kan finnas poänger med att göra den separationen, att man har sitt sparkapital, sitt hus och sin övriga verksamhet och jobb och så vidare för sig. Men man måste göra det lätt för sig också, om man ska komma i mål med det.

Marknadsneutrala hedgefonder

Jan: Ja, precis. Bra. Vi hoppar tillbaka till hedgefonder. Vi hade ett avsnitt, jag tror det var avsnitt 50, där vi pratade om just det här med marknad. Att det finns hedgefonder vars mål är att vara marknadsneutrala. Att gå plus oavsett hur marknaden går. Det kan man ha lite olika åsikter om. Men det som jag fastnade på, det var att när jag tittade på, och då var det Lynx på Brummers hemsida, en beräkning där de skrev: om man tittar på de senaste 30 åren, eller vilken historik de nu hade, så hade deras hedgefond, naturligtvis, för de är part i målet, ökat den riskjusterade avkastningen. Hade du en 100–0-portfölj, alltså 100 % aktier, jämfört med 80 % aktier och 20 % deras hedgefond, då fick man en bättre avkastning till en lägre risk med deras hedgefond. Och det kan jag säga att den tanken hade aldrig slagit mig innan. Det var för mig något helt nytt. Har du någon tanke? Inte specifikt om just deras fond.

Henrik Tell: Jag har flera tankar. Det ena är att den fonden, det är en typ av trendföljande fond. Och den kommer att vara väldigt okorrelerad mot både aktier och räntemarknad. Den kan gå upp när det går ner. Den lever lite sitt eget liv. Men det är väldigt mycket en svart låda man köper. Man köper ju deras modeller för hur man identifierar en trend, och när man går in och när man går ur trenden.

Jan: Men strunt i just den specifika fonden.

Survivorship bias i hedgefondernas historik

Henrik Tell: Det stämmer ju det där med att den är okorrelerad. Sedan finns ju den här effekten att alla andra fonder som fanns då, när den startade. Det här är ju historiskt under 30 år, ja visst, eller vilken period de nu har kört. Så ja, då ser den jättebra ut.

Jan: Ja, vad jämför de med?

Henrik Tell: Det finns ju survivorship bias i det här också. De har ju en lyckad historia, men det fanns ju några som körde i diket på vägen också. Så kommer de att lyckas med det här 30 år framåt också? Jag vet inte.

Jan: Det är lite det vi pratade om i avsnitt 34. Du säger så här, nej, jag är inte sådan att passiv investering är det enda, utan det finns exempel på aktiva fonder som har gått jättebra. Problemet är att det kanske är 6 av 1 000, och utmaningen för att spara är hur vi ska hitta de här 6 fonderna som kommer gå bättre än index. Och då säger du egentligen samma sak här. Nej, hedgefonder kan göra din portfölj bättre, men hur ska du veta vilka 6 av 1 000 hedgefonder det är du ska välja, som inte kommer köra i diket?

Henrik Tell: Jag ska säga att de är svårare att analysera och förstå än vanliga aktiefonder. Sedan är det naturligtvis så att om jag vore en riktigt skicklig förvaltare och visste att jag hade en edge, så skulle jag hellre köra en hedgefond än en vanlig aktivt förvaltad fond. För då får du ju mer utväxling, du kan ta större positioner, du kan agera friare och tjäna bättre på den edge du har. Samtidigt, tittar man på all forskning som finns om hedgefonder, om man tittar på det som ett kollektiv, så har de avkastat uselt.

Caroline: Är det för att det är många som går i diket och några få som går bra?

Henrik Tell: De går dåligt överlag. Det har framför allt att göra med avgiftsuttaget de har. De har väldigt höga avgifter. Och det gör att de som kollektiv får väldigt svårt att prestera bra.

Vad innebär det att en fond är UCITS?

Jan: Och där hamnar jag också i det här med UCITS. En fond, det är många som använder det, "vi är en UCITS-fond". Det jag har läst på är att det är en EU-reglering. Vad innebär det, tycker du att det är viktigt att en fond ska vara UCITS? Och vad är det?

Henrik Tell: Vad det är? UCITS-fonder, det är egentligen det som kallas värdepappersfonder i Sverige. Alltså enkla fonder. Det har egentligen att göra med vilka gränser som finns för hur man kan förvalta fonder. De följer då lagen om värdepappersfonder, eller vad den heter. Sedan finns de som är icke-UCITS. De faller in under det här med alternativa investeringsfonder. Och där kan man ta ut svängarna mer. I en UCITS-fond är du garanterad en viss riskspridning, och du är garanterad att de inte får ha vissa typer av värdepapper och så vidare.

Jan: Så det är en trygghet för mig som sparare?

Henrik Tell: Det är en trygghet, det är en enklare produkt, och det är inte nödvändigtvis en sämre produkt för det. För du kan göra väldigt mycket inom ramen för en UCITS-fond. Det är ju när man går utanför marknadsnoterade värdepapper, eller om du ska börja ha korta positioner, eller stora korta positioner och så vidare, då finns det möjligen anledning att det ska vara en alternativ investeringsfond istället. Men i Sverige är det väl hedgefonder som är icke-UCITS. Det finns ju de här gamla specialfonderna där man kanske har ett jättestort innehav. Det finns någon AstraZeneca-fond, tror jag, som hade ett stort innehav i Astra, 50 % av fonden. Det bryter ju mot UCITS-regelverket. Man får max 10 % i största innehavet. Så du vet att du får någon slags riskspridning med en UCITS-fond, och att förvaltarna inte gör alldeles för konstiga saker.

Guld i portföljen?

Jan: Ja, men snyggt. Om jag hade kommit till dig, återigen, och haft en portfölj med guld i den. Hade du också gett tummen upp, eller hur tänkte du nu?

Henrik Tell: Jag förstår varför du har guld i den. Där finns det olika idéer. En del tycker att man ska ha guld och en del tycker inte att man ska ha guld. Jag är väl öppen för att ha guld. Problemet är egentligen inte så mycket tillgångsslaget, för det ger riskspridning. Men sätten du får exponering mot det är ju ofta via terminer och finansiella instrument. Ska du ha guld så ska du egentligen ha fysiskt guld. Men då får du andra problem med hantering och rebalansering av den portföljdelen. Det fysiska guldet får ju de egenskaper du vill ha. För guld är ju framför allt bra när det är riktigt dåliga tider, om man pratar nästan apokalyptiska nivåer. Men då är det inte säkert att de här swapparna och terminerna och så vidare, som de här fonderna har, fortfarande fungerar.

Jan: Nej, precis.

Henrik Tell: Så vi säger väl normalt inte guld.

Jan: Ja, okej, så normalt inte guld. Men om det ändå skulle vara en sådan här jobbig kund som envisas, så tror jag att Handelsbanken hade förut en rekommendation som var mellan 5–8 % av portföljen. Om man nu ändå envisas, verkar det rimligt, eller "nej, försök hålla det under 5"? Hur skulle du resonera?

Henrik Tell: Alltså, vi har ju en uppfattning om vad som är en bra portfölj. Idén innehåller inte guld. Vill du ha guld, då får du ha hur mycket guld du vill. Men det ligger utanför den rådgivning vi gör.

Att köpa bostad och bostadsbubblan

Jan: Diplomatiskt svar. Blandar inte in guld. Jag tycker det är jättebra. Jag tänkte att vi ska avsluta de sista minuterna med några vanliga frågor, där jag har svar att läsa, men jag tycker alltid det är bra med en second opinion. Resonera kring att köpa bostad. Det är många som är oroliga för bostadsbubblan och sådana saker. Har du någon tanke, åsikt? Det är helt okej att säga nej.

Henrik Tell: Jag kommer från Stockholm, som har en helt skadad bostadsmarknad. Där är det ofta enda alternativet att köpa bostad om man ska bo någonstans.

Caroline: Det är inte så mycket med pengar att göra, utan att man måste bo någonstans.

Henrik Tell: Ja, det är det, lite det du säger där också. Jag måste ju bo någonstans. Och om jag säljer den där bostaden så måste jag, även om marknaden kraschar, ju bo någon annanstans. Om jag inte ska flytta till något annat land, så kan man räkna med att det boende jag flyttar till också har fallit. Så att man kan nästan se bostaden som någon sorts valuta. Man växlar till bostad istället för kronor, och sedan kan du växla den bostaden mot andra bostäder framöver.

Jan: Gud, vilket spännande perspektiv.

Henrik Tell: Men sedan är det ju samma där, så jag vågar inte säga något om tajmingen på någon eventuell bostadskrasch eller något sådant. Men den marknaden är ju som alla andra, den kommer säkert gå upp och ner.

Jan: Ja, precis.

Hur blir man oberoende rådgivare?

Jan: Jag tänker, sista frågan från en läsare: vad krävs om man vill bli en oberoende rådgivare?

Henrik Tell: Oj. Jättesvår fråga, tror jag. Ja, man måste ju ha tillstånd från Finansinspektionen eller motsvarande myndighet. Då ställer de krav på att man ska ha relevant kunskap och erfarenhet, och det kan man få på lite olika sätt. Det är väl bra att man har läst någon sorts finansiell ekonomi någonstans i botten, så man förstår lite om värdepapper och vad det är man pratar om. Sedan är väl det som är viktigt för oss, om man skulle anta att man skulle jobba med mig, eller den här Connectum som är den norska firman jag jobbar tillsammans med, så handlar det väldigt mycket om värdegrunden också. Man måste ju vilja jobba på det här sättet. Och det är inte självklart. Det är många som ger sig in i finansbranschen av helt andra anledningar och vill jobba på helt andra sätt.

Henrik Tell: Det här är ju inte nödvändigtvis det som lockar. Har man intresset är det en bra början, men sedan måste man se till att ha någon rimligt relevant utbildning, och se till att skaffa sig erfarenhet i någon form. Och sedan tror jag också uthållighet. Det enklaste sättet är förmodligen att börja ta kontakt med någon firma som bedriver rådgivning, och skaffa sig rådgivningserfarenhet. För då lär man sig branschen, man lär sig mycket av hantverket. Och sedan, antingen börja jobba för någon annan oberoende firma, eller börja jobba direkt för en oberoende firma, det är väl förmodligen det bästa. Det finns inte så många att välja på, tyvärr.

Avrundning

Jan: Nej, precis. Det var lite råd på vägen. Gud, vad tiden går fort när man lyssnar på dig, Henrik. Jag är så himla glad. Tack för att du har tagit dig tiden. Tack så mycket. De här två timmarna.

Henrik Tell: Tack för att jag fick komma, det är jätteroligt.

Jan: Kul att du tycker det.

Henrik Tell: Kul att komma ner lite till Skåne också.

Jan: Ja, precis. Välkommen hit. Jag hoppas att du kan tänka dig göra om detta i höst, kanske, eller nästa år också. Jag känner att det är många frågor som vi bara skrapade på ytan av. Tack så mycket, Henrik.

Henrik Tell: Tack själv.

Jan: Och till dig som lyssnar eller har tittat på det här: vill du komma i kontakt med Henrik så hittar du honom på Henriks hemsida, effektivff.se. Annars kommer det finnas länk både i anslutning till poddavsnittet och videoavsnittet. Är det så att du har en fråga, så vet jag att du brukar svara på kommentarer, så ställ gärna de frågorna i kommentarerna också. Tack så mycket.