Räntefonder – krockkudden i ditt sparande

Därför är avsnittet viktigt

Räntefonder är portföljens krockkudde men få förstår verkligen hur de fungerar. Vi förklarar varför värdet går ner när räntan går upp, skillnaden mellan olika typer av räntefonder och när det är bättre att amortera än att ha räntefonder. Dessutom avslöjar vi varför företagsobligationer kanske inte ger den säkerhet du tror.

Med Henrik Tell

Henrik är en av Sveriges få oberoende finansiella rådgivare med över 20 års erfarenhet som fondförvaltare, analytiker och VD. Han driver Effektiv förmögenhetsförvaltning och utmärker sig genom att inte få provision från produkter han rekommenderar, vilket ger genuint oberoende råd.

Räntefonder som krockkudde

Räntefonder fungerar som portföljens säkerhetsnät. När aktiemarknaden faller ska de hålla sitt värde eller till och med öka. Men välj rätt typ - företagsobligationer med hög avkastning (high yield) följer ofta aktiemarknaden och fungerar därför inte som krockkudde när du behöver den som mest.

Varför räntan och fondvärdet går åt motsatt håll

När Riksbanken höjer räntan faller värdet på befintliga obligationer. Om du lånat ut pengar för 3% och nya lån ger 5%, vill ingen köpa din obligation till ursprungspriset. Priset måste sjunka för att kompensera för den lägre räntan. Detta förvirrar många men är grundläggande för att förstå räntefonder.

Amortera eller ha räntefonder?

Om ditt bolån har 1,6% ränta och räntefonden ger 0,6%, är amortering en garanterad "avkastning" på 1,6%. Men det handlar också om mental bokföring - många mår bättre av att ha en balanserad portfölj med både aktier och räntor, även om det matematiskt vore bättre att amortera.

Valutor har förväntat värde noll

Till skillnad från aktier växer inte valutor över tid. Det förväntade värdet på valutakursrörelser är noll. Därför är det ofta onödigt att sprida sparandet över olika valutor för "säkerhets skull" - du tar bara extra risk utan förväntad avkastning.

Realobligationer skyddar mot inflation

Realobligationsfonder justerar räntan efter inflationen och skyddar därför mot oväntad inflation. Men de har ofta längre löptid (20+ år) vilket gör dem känsligare för ränteförändringar. Öhmans realobligationsfond har nu slagits ihop med en annan och fått högre avgift (0,7%), vilket är olyckligt.

Tumregeln för ränteandel

En klassisk tumregel säger att du ska ha lika många procent i räntefonder som du är år gammal. Är du 40 år har du 40% räntor, 60% aktier. Men anpassa efter din situation - ska barnen ärva pengarna kan du ha högre aktieandel även som pensionär.

Olika typer av räntefonder

Korta räntefonder (under 1 år) påverkas mest av Riksbankens ränta. Långa obligationsfonder (5-10 år) styrs mer av långsiktiga ränteförväntningar. Företagsobligationer ger högre ränta men tar kreditrisk. Välj mix baserat på din risktolerans och tidshorisont.

Kontrovers: Hedgefonder som alternativ

Vi är skeptiska till hedgefonder som alternativ till räntefonder. Även om vissa som Lynx visat bra historisk avkastning, är de svåra att analysera och har höga avgifter. Alternativ syn: Marknadsneutrala hedgefonder kan ge okorrelerad avkastning som förbättrar portföljens riskjusterade avkastning.

Viktiga nyanser att komma ihåg

• I negativ räntemiljö kan bankkonto vara bättre än korta räntefonder

• High yield-fonder samvarierar med aktier och fungerar inte som säkerhet

• Valutasäkring kostar ofta mer än den är värd för privatpersoner

• USITs-fonder ger trygghet genom reglerad riskspridning