Kommer pensionen att räcka?

Introduktion

Jan: Pension. Det är ett av de ämnena som många helst undviker. Det kan kännas krångligt, det kan kännas långt bort, det kan till och med vara lite ångestladdat. Och samtidigt så är pensionen jätteviktig. För de flesta är det den största tillgången, eller den näst största precis efter boendet.

Därför har vi bjudit in Monica Sjödin från Pensionsguiden för att reda ut vad som faktiskt spelar roll inom pension och vad som kanske är onödig eller obefogad oro. I avsnittet tar vi upp att Sverige faktiskt har ett av världens bästa pensionssystem, varför hög lön är viktigare än privat pensionssparande, hur tjänstepensionen fungerar och vilka val man kan göra som faktiskt kan göra sjukt stor skillnad över tid.

Dessutom tar vi upp andra saker. Hur bostaden kan bli en viktig del av pensionsplanen, om återbetalningsskydd, varför kvinnor får lägre pension. Sådana saker som väldigt få andra pratar om. Och kanske viktigast av allt så tar vi också upp att pension inte bara handlar om siffror, utan om vilket liv man vill kunna leva, hur man bygger flexibilitet och trygghet längs vägen, och att pension faktiskt kan vara både enkelt och ganska roligt.

Jag tänker att jag ska alldeles strax släppa på Monica och Caroline. Jag vill säga två saker innan. Det här avsnittet finns också sammanfattat i en artikel, det finns länk i beskrivningen. Vi har inte fått betalt för det här avsnittet, utan det här är gratisreklam för Monica som hänger mycket i communityn, som har bra kurser och som verkligen har nördat och gjort mig mycket bättre på pension. Med det sagt, här kommer Monica och Caroline. Och så hoppas jag att vi ses i kommentarerna sen.

Pension känns jobbigt för svensken

Caroline: Varmt välkommen till RikaTillsammans-kanalen som handlar om allt som är roligt med privatekonomi och livet. Varje vecka delar vi med oss av våra erfarenheter, vår livsresa, våra framgångar och våra misstag så att du ska kunna göra din ekonomi, ditt sparande och ditt liv lite rikare. Vi som driver den här kanalen heter Caroline och Jan Bolmeson. Välkommen Monica.

Monica: Tackar, kul att vara här.

Caroline: Ja, härligt. Jag har lite frågor till er båda om pension i dag. Det ska bli jättekul att höra vad ni säger. Jag har ju en egen upplevelse, och säkert ni också, att pension är liksom jobbigt för svensken. Kan ni hålla med om det? Är det något ni också upplever?

Monica: Ja, men det tycker jag. Annars hade inte jag startat Pensionsguiden. Det är inte svårt, men det är komplext. Ju mer du grottar, ju mer man skrapar fram, så är det ”ja, jag fattar allmän pension, tjänstepension. Jaha, tjänstepension, det finns olika avtal, det är kollektivavtal”. Varje steg blir mer och mer. Så man är ganska nöjd när man kan ganska lite.

Caroline: Man säger att det finns tre delar. Börjar göra det svårt.

Jan: Men jag skulle väl säga att det är ganska många som tycker att ekonomi är jobbigt i allmänhet. Nu är vi lite blinda i vår community, så vi sa att ekonomi är huvud, pension är den största tillgången för många, nu ska vi grotta ner. Men för många, det som jag ändå har fått höra, är att ekonomi är monstret man träffar i slutet av månaden. Och tycker man att ekonomi är monstret man träffar i slutet av månaden, ja men då är pension bara ”ah”.

Mediabilden skapar onödig rädsla

Jan: Och sen lever man på någon mediabild om att pengarna kommer inte räcka, du kommer få jobba resten av livet, och ovanpå allt så kommer du bli fattigpensionär. Så jag tror att det är få normala svenskar som tycker ”pension, oh!”. Utan det är du och jag, Monica, som är lite till sådär.

Caroline: Jo, men vi kan ändå knyta an till det du säger. Vad säger du, Monica? Kommer pensionen att räcka?

Monica: Ja. Det kommer den.

Caroline: Varför har vi då uppfattningen om att den inte kommer att räcka?

Monica: Nej men, dels har vi ett tidigare pensionssystem där bästa fem åren räckte. Men så är det inte. Vi har byggt om det och vi lever längre. Nu har vi infört riktåldern så att pengarna ska räcka bättre. Och tjänstepensionerna tar mer och mer del ut av det hela. Så det blir en bra kaka, men det är inte samma sak som lönen. Men så länge vi har folk som betalar in skatt i dag, så kommer vi kunna ta ut pension framöver. För det är så den allmänna pensionen funkar, att det är ett flödessystem. Den skatt vi betalar in här i dag betalas ut till dagens pensionärer. Och för att vi ska kunna få pension när det är vår tur, krävs att det finns folk som jobbar och betalar in skatt.

Caroline: Och finns det det?

Monica: Det är den som är frågan. Men det skulle inte vara så att om vi inte har tillräckligt mycket tjänsteinkomster att ”nej men då får du tiotusen Caroline, det blir inte mer än den månaden”. Då är det något annat socialt skyddsnät som tar i det, eller att man bunkrar upp. Men det finns en miniminivå på vad vi kan ha.

Sveriges system är topp tio i världen

Jan: Men jag tänker också att det är lite så här, nu ska jag basha lite på media. Det är svårt att göra en intressant artikel på ”åh, Sverige har ett av världens fem bästa pensionssystem”. Vi har ett av de mest genomtänkta systemen. Det är mycket bättre att ta historien om Agda fattigpensionär. Men om man backar ett par steg så rankas Sverige alltid topp tio, alltid, i alla sådana undersökningar. Vi har de fonderade som du säger, tjänstepensionerna. Det är våra pengar som finns på ett riktigt konto som jag tar hand om.

Och jag upplever också att politikerna har varit duktiga. Vi har, många gånger har åsikt om det här med riktålder, men man korrigerar för att vi lever längre, och då kommer vi att jobba lite längre för att pengarna ska räcka. Sen upplever jag också att många gånger den bild man ger av fattigpensionären, det är ofta en person som har haft det ganska tufft under livet. Det är sällan någon kommer in och säger ”åh, jag har haft en snittlön i Sverige, jag har jobbat hela mitt liv, jag har gjort rätt för mig. Så bang, nu blev du fattigpensionär”.

Caroline: Ja, men det är oftast det man tänker. Det är någon som har skött sig och ändå blev det så här.

Jan: Nej, men så är det inte generellt. Sen finns det alltid undantagsfall. Men jag upplever att det är, på engelska kallar man det fear mongering. Att man skapar en sådan rädsla kring pension.

Monica: Samtidigt är det mycket, mycket mer diskussion i media om pension än för fem eller tio år sen.

Jan: Är det så?

Monica: Ja det tycker jag.

Snittpersonen klarar sig

Jan: Och vad pratas det om nu då?

Monica: Nej men det pratas om att man måste pensionsspara själv, du ska göra dina val. Det är skandaler kring pensionsbolag. Jag menar… Eller så är det bara mina kantade ögon.

Jan: Jag har helt missat. Det jag har sett är att man är på, det kanske vi kommer in på sen, att unga borde pensionsspara. Vi kan ha lite olika åsikt. Men jag upplever det svenska pensionssystemet. Är man en snittperson, man har en snittlön, man är okej med att gå med riktåldern, man är okej med att man får ut sina sjuttio procent på slutlönen, vilket folk kan leva på och anpassa. Har man dessutom en bostad eller lite tillgångar vid sidan? Nej, det är lugnt.

Caroline: Men jag tänker ändå att det finns rätt mycket frågor kring pension. Du har ju en Facebookgrupp med vad är det? Fyrtiotusen?

Jan: Pensionsguiden heter den.

Caroline: Pensionsguiden, ja. Och vad upplever du är de vanligaste frågorna som dyker upp? För det måste ju ändå finnas ett slags mönster.

Monica: Dels får man svara på frågor när man går in i gruppen: vad är det du oroar eller undrar över? Och då är det ”när kan jag gå i pension? Har jag råd att gå i pension?”. Liksom grundläggande. Och sen i takt med att de lär sig mer så blir det ”vilka valmöjligheter har jag?”. Men väldigt många vill ju inte jobba till riktåldern. Det är liksom det de vill göra. Och det är väl lite därför de är inne i den gruppen och inte i de andra.

Folk pratar inte pension med någon

Caroline: Ja, de vill påbörja sig och vill liksom gå tidigare.

Monica: Ja, istället för att det blir en händelse. ”Nu kommer mina pensionsliv, jag jobbar tills de ser till att jag inte ska jobba längre.” Utan det här är folk som vill något annat. Och då börjar det bli ”ja men hur funkar min pension? Vilka ändringar kan jag göra? Vilka val kan jag göra i min pension? Vilka val bör jag göra? Jag tänker så här, hur tänker du?”. Och det är det som är det roliga.

Jan: Ja, men folk upplever sig ganska ensamma. Och man har sällan pratat med sin partner, man har ingen att prata med på jobbet.

Monica: Ja, det är väldigt få som pratar pension med, kan jag säga.

Caroline: Ja, men det är lite så.

Jan: Både du och jag så här, finns ingen att prata med, så har vi bara startat forum eller en grupp.

Caroline: Men Monica, skulle inte du kunna sammanfatta det viktigaste att veta om pension, liksom på en minut eller så?

Monica: Oj!

Jan: Skönt att inte jag fick den frågan.

Caroline: Nej men det finns ju, ni vet mycket och du är oftast lite så.

Jan: Ja.

Caroline: Jag är tydligen inte så.

Pension på en minut

Monica: Nej, men det finns ju de här basgrejerna. Lite som ni skriver hos er liksom. Att ha en anställning med en så hög lön som möjligt, ha sin tjänstepension, jobba till riktåldern. Det jag skulle lägga till i det hela är väl mer att sätta sig in i sitt tjänstepensionsavtal när man börjar på ett nytt jobb, hur det funkar, vilka val man bör göra. Och det är några andra vi kommer att prata om lite senare på risknivån där. Och att se pension som vilken annan tillgång som helst. Ja, men det är ju bara en lön som du har tjänat in men du får sen mer eller mindre. Att titta på den och dina andra delar ihop.

För det andra blir det ofta att man tittar ”ja men nu jobbar jag, nu har jag lön, nu är jag pensionär, då ska jag ha pension”. Att det kan finnas liksom en total del och total ekonomi som vi kan dra ut.

Jan: Jag håller helt med dig. Jag skulle lägga till: verkligen se ekonomin som en helhet. Det är väl det vanligaste misstaget du och jag ser hos folk. Att man tänker ”nej men det här är mitt privata sparande, det här är min bostad. Vad har bostaden med pensionen att göra?”. Nej men det är en tillgångsmassa, och se risk över hela tillgångsmassan. Men vi kommer till det sen.

Caroline: Ja men jag tror ni har helt rätt, att man delar upp sitt liv efter ”nu lever jag här med min lön och sånt. Pensionen, den är liksom långt bort”, eller till och med inte långt bort, men det är en annan del av livet.

Pension är ett engångsjobb, inte en hobby

Jan: Och sen ska du också säga, alltså så här, vi brukar väl ha ganska mycket samsyn. Det är så här två, tre grejer du behöver göra innan du är 55. Sen vid 55 gör man liksom ett sådant här depåstopp och sen gör man ett depåstopp året innan man går i pension. Man går din kurs eller man träffar en rådgivare för att få rätt. Så det är inget ”oh du vet, åh nu är du intresserad av pension, grattis du har en ny hobby för att nu kommer den ta tre timmar i veckan”. Det är verkligen inte så, utan det är ett engångsjobb. Den enda gången man ska göra något innan man är 55, det är typ om man byter jobb. Då liksom sätta in i ”nu förändras din situation”, när man har skilt sig eller något sådant.

Caroline: Men vi kommer att gå in på lite verktyg som man kan tänka på för att maxa sin pension och så. Men innan det så måste jag bara fråga, det här orange kuvertet, finns det längre? Är det någon som får det i brevlådan?

Monica: Ja, man kan få det i brevlådan. Jag får det digitalt.

Jan: Jag fick också det orange. Och sen, förlåt, jag tycker alltid det är ett litet firande. Liksom så här ”kolla på det bara, oh titta, jag har fått”.

Monica: Jag har alltid kollat på siffror innan. Sista december, första januari.

Jan: Jo, men det är…

Caroline: Är siffrorna konsekventa från år till år?

Jan: Ja, men det tycker jag. Det är inte lika mycket info som det var förr. Innan fick du grafer och det var lite mer.

Tjugo procent av lönen sparas redan åt dig

Monica: Då blev det lite för…

Jan: Ja men grejen var att de fick så sjukt mycket frågor. Så de slutade med det. Så nu är det bara en redovisning, så här mycket pensionsrätter har du fått, så här mycket är ditt värde. Det är ganska trist i dag jämfört med vad det varit tidigare.

Caroline: Ja, det kanske blir informationsoverload för folk. Ni ska veta mer om de här graferna.

Jan: Men jag tycker att så här apropå svenska pensionssystemet är fantastiskt. Det är ändå så här att, vad är det? Jag är alltid så rädd att säga siffror när du är med, för du är alltid så här bara ”när jag skriver 17,3”. Men typ tjugo procent av ens lön sätts ju faktiskt av till ett pensionssparande. Och det är bra. Så här tjugotjugotvå. Du behöver inte ens tänka på, utan det gör arbetsgivaren och staten.

Caroline: Men om vi ska gå in på en av de första grejerna som är viktigt för pensionen, lönen, så är det så att Pensionsmyndigheten brukar säga att lön, det är det viktigaste. Det är basen för pensionen. Varför? Varför är det så viktigt att ha så hög lön som möjligt för pensionen då?

Monica: Ja men tittar du på det allmänna, det är livsinkomsten som räknas. Det är allt du tjänar från det att du föds och blir babymodell till det är din pensionärsmodell på slutet liksom. Så det är upp till ungefär sexhundrafemtiotusen i år och från tjugofem ungefär. Så det adderas på. Så här har vi att även om du är borta några år så gör det egentligen faktiskt inte jättemycket.

Lönen styr hela välfärdssystemet

Caroline: Men är du borta några år?

Jan: Om man inte jobbar.

Monica: Om du till exempel pluggar eller börjar, men då får man det man kallar barnårsrätt eller studierätter och så. Så man kompenseras i det svenska pensionssystemet ganska bra även om man inte är…

Jan: Jag tänker bara för att tydliggöra det också. Du tjänar från tjugofemtusen upp till de här sexhundrasextio. Där får du typ tjugo pro… arton och en halv procent av det. Sjutton…

Monica: Sjutton och tjugoen.

Jan: Som sagt, siffror. Sjutton och tjugoen. Vad är skillnaden? För man säger så här…

Monica: Du får arton och en halv procent av den pensionsgrundande inkomsten. Och den pensionsgrundande inkomsten är nittiotre procent av lönen. För du betalar sju procent i arbetsgivaravgift. Det är en allmän pensionsavgift.

Jan: Så?

Monica: Därav att det blir arton och en halv av nittiotre.

Jan: Okej, så typ sjutton procent sätts av. Och sen så tänker jag också att lönen styr så mycket annat i det svenska välfärdssystemet. Det styr SGI, hur mycket föräldrapenning, sjukpenninggrundande. Så att jag brukar säga så här, om jag bara fick ge ett enda ekonomiråd till random person, så hade det varit ”öka din lön upp till statlig inkomstskatt”. Där, de här sexhundrasextiotusen per år, för att det bestämmer så mycket andra följdeffekter av det där.

Så jag håller faktiskt helt med Pensionsmyndigheten att det viktigaste rådet är öka din livsinkomst. Och tyvärr så är det så att oftast är det tyvärr att man behöver byta jobb.

När man inte kan öka lönen

Caroline: Ja, eller ta mer ansvar eller vidareutbilda sig.

Jan: Precis, och sen finns, man har empati med att det finns ju också polisen eller Försvarsmakten. Där är inte så många arbetsgivare och då får man väl försöka spara lite privat eller annat.

Monica: Där är det mer, när man tittar på de här låglöneyrkena, att många fastnar i och sen blir besvikna också över att pensionen blir dålig. Och det är ju bara en naturlig följdeffekt.

Caroline: Mm. Jo men vad kan man säga till dem som kanske känner att de sitter fast i ett jobb, så att det är inte bara att öka lönen. Vad kan man egentligen ge dem för tips då?

Monica: Och då kommer vi in i den här kursen. Nej men där är det att vissa har lättare att byta miljö och byta upp till nya mönster. Och andra är, känner sig mer fast och mer offermentalitet, fast det är fel uttryck. Men det är att man känner ”jag kan inte flytta för jag har familj”, fast egentligen så känner man bara så. Men ingen säger att det är lätt.

Jan: Nej, jag tror att det är så här. Så kan man också i början av sin ekonomiska resa öka sitt humankapital. Kan du utbilda dig? Kan du, precis som du säger, ta mer? Men sen så tror jag också att det handlar väldigt mycket om kreativitet. Jag hade en tjej i communityn som var ”åh jag är 50”. Vi gjorde en sådan här, vi har syskonavsnitt om uttag, och så såg vi att hennes pension kommer inte räcka till att ha de kostnaderna hon har i dag. Och så diffade det typ fyratusen kronor i månaden eller femtusen kronor i månaden.

Kreativitet kan rädda ekonomin

Jan: Och sen var hon ”nej men jag har utflyttade barn och jag har ändå typ ett litet hus”. Och så var hon ”nej men jag kan ju hyra ut ett rum”. Och så hyrde hon ut ett rum och fick fyratusen kronor i månaden. Och så sa vi ”bra, då får du inte använda de fyratusen kronorna, utan de lägger vi på det här sparandet”. Och det var ändå tio år. Och då såg vi att hennes ekonomi gick ihop. Men det är svårt i ett generellt råd till alla, ”hyr ut ett rum i din bostad”. Men jag menar, det finns nästan alltid lösningar. Men utmaningen är ofta att man sitter med det själv. Så där är jag så här, som i din Facebookgrupp, be om hjälp. ”Det här är min situation. Ni som ser andra saker…”

Caroline: Skaffar stöd, ja.

Jan: Vad ser ni? Eller fråga i vårt forum. Sitt inte själv, skulle då rådet vara.

Caroline: Ja, men det är som en jättestor sådan här brain, vad hette det? En extrahjärna man har.

Monica: Vad skulle du tipsa på?

Caroline: Ja, om man känner att man sitter fast. Jag är ju hemsk på sådant här. Det är ändå mindset liksom.

Jan: Ja, men det är ju tyvärr.

Caroline: Det är lätt för mig att säga.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Ja. Men förresten, jag måste bara fråga om det här med att man säger att ett tak slår in när man har hög lön. Vad är det för tak egentligen?

Monica: Det är att vi bara tjänar in allmän pension till ett visst belopp. Så tjänar du mer så får du inte in mer allmän pension. Vilket jag kan i och för sig tycka är lite…

Det fina med pensionsgrafer

Jan: Jag ska säga det politiskt. När man kollar, vi har på hemsidan massor av grafer. Jag kan också länka för att folk är ”men hur mycket har andra i min ålder i inkomstpension? Hur mycket har andra i min ålder i premiepension?”. Och tittar man på alla andra pengagrafer så är det så sjukt. Det är ”de flesta har typ lite och sen är det några som har sjukt mycket”. Medan alla sådana här pensionsgrafer, de är så fina över, de är så rättvisa. Medianen, snittet ligger nära.

Caroline: Vill man ha mer själv så kan man ju spara mer.

Jan: Ja precis. Men jag vet att vi skojade vid middagen i går så var det så här ”jag gjorde en valkompass och fick: i ekonomiska frågor är du susse”. Jag bara what? Nej, för att jag gillar sådana här grejer. Det är schysst liksom.

Monica: Men jag tänkte bara hoppa över, fast det är däremot en liten sid… Jag tycker det är fel att man betalar pensionsavgift, att arbetsgivaren gör, när vi inte får någonting tillbaka.

Jan: Okej, säg någonting då.

Monica: Vi har trettioen och fyrtiotvå i arbetsgivaravgift som arbetsgivaren betalar på lönen.

Caroline: Vad då trettioen och fyrtiotvå?

Monica: När du betalar lön, alla löner tar ut. Säg att jag har trettiotusen i lön. Och då betalar även arbetsgivaren in ungefär trettio procent i arbetsgivaravgift till staten i skatt för att bekosta sjukvård, pension och annat. Och då finns det att ungefär tio procent går till pensionen. Men om vi då inte får in den i den allmänna pensionen, då blir det att vid höga löner så sponsrar arbetsgivaren andra saker i skatten, staten liksom.

En dold subvention

Jan: Så du är egentligen så här att det borde inte vara någon gräns?

Monica: Om allting ska inte vara en gräns så ska man inte betala för det.

Jan: Jaha du tänker så.

Monica: Utan för lön över det här betalar du bara tjugoen och trettiofyra eller tjugoen.

Jan: Ja, jag håller med. I agree.

Monica: Det blir liksom en dold…

Jan: Ja, subvention liksom. Ja men precis.

Caroline: Jag känner att jag inte fattar vad du menar.

Jan: Det behöver du inte göra heller. Jag tänker att det här är så här ”överdriver mig”. Okej.

Caroline: Men jag tänkte ändå bara hoppa tillbaks till det här med låg lön och så. Vad jag har förstått Monica, så stöter du på många kvinnor som har låg pension. Vad beror det på, enligt din mening?

Monica: Det är färre och färre i alla fall som är hemmafruar, vilket är himla skönt. Det var mer från fyrtiotalisterna och upp, äldre än så. Nu är det mer. Många har valt att vara hemma med barn. Många väljer att jobba deltid. Och tittar man i forum där kvinnor agerar i dag, man tittar på Facebook och så, då är det ”ja men jag är medveten om att jag får en lägre pension, men jag är beredd att ta det. Jag vill vara med min familj, det är viktigare än allt”. Och jag förstår det där och då. Men de ser inte heller riktigt konsekvensen där borta. Att det faktiskt blir rejält mycket lägre än vad din partner har.

Varför kvinnor får lägre pension

Caroline: Behöver man typ säga det i siffror kanske nästan? Hur mycket det kostar?

Monica: Ja men det tror jag skulle underlätta. Du har viss ersättning från staten i några år när man leder. Men när det går du ner och jobbar som många gör sen, man jobbar halvtid eller man stöttar makens karriär. Det är inte heller ovanligt.

Caroline: Det är väl inte så vanligt.

Monica: Eller jag vet inte. Jo, det är det.

Caroline: Det ska vi aldrig göra.

Monica: Stötta…

Caroline: Min makes karriär.

Monica: Vilket jag har gjort.

Caroline: Visst, visst. Åh vad jag skäms.

Monica: Men sen är det att en del pluggar mycket och många grejer. Mycket säg kulturarbetare. Eller du har ett jobb du brinner för och du kanske har det i egen verksamhet. Men du gör inte en normal lön på det.

Caroline: Nej, och sen så finns det ju många lågavlönade kvinnodominerade yrken.

Monica: Som dessutom inte har gjort aktiva val i sin tjänstepension. Det kan vi komma till sen.

Caroline: Men vad då aktiva val?

Jan: Ja, vi kommer till det.

Monica: Det säger att de får sämre pension.

Caroline: Ja, vi kommer till det.

Att jämna ut pensionen mellan partners

Jan: Men är det någonting man kan göra? Ska man göra någonting som par? Det finns ju det här att man kan föra över pensionsrätter i premiepension. Men jag är så här, spelar det någon roll?

Monica: Det är en fin gest. Det är bara en gest. Det är max typ tiotusen om året.

Jan: Så?

Monica: Då är det bättre att ordna ett privat sparande till den personen och skriva ett äktenskapsförord på det.

Jan: Ja, ja men exakt.

Monica: Att det…

Caroline: Okej vad bra.

Monica: Utan det är liksom, jag menar få tiotusen, då säger man ”men och så får du det i trettio år eller någonting”. Ja man får då typ trehundra spänn mer i pension bara, för den dagen jag var… Det ger ingenting direkt.

Jan: Och det finns inga verktyg egentligen för att göra det om man inte gör det själv. Med det privata sparandet eller en större andel i boendet. För det är jag ändå lite fascinerad av.

Monica: Nej men, hade man varit lite mer omsorgsfull, då hade man kunnat kanske sätta över en större del av det. Även delar av inkomstpensionen. Då hade det kunnat snacka lite.

Jan: Eller?

Monica: Att tjänstepensionen ska gå in femtio-femtio till mig och min partner istället för hundra procent till mig liksom som förmånstagare.

Sätt upp kompensation så snart som möjligt

Jan: Mm exakt. Så där är det ju… Om du skulle ge något tips där, för det här känner jag verkligen är något som jag har funderat på. Men till ett par som lyssnar, relativt om kvinnan eller mannen som lyssnar på det här. Hur skulle du resonera? Hur är liksom sextio procent?

Monica: Nej men jag kan väl tycka att man ska försöka sätta upp en kompensation så snart som möjligt. Sannolikheten att man håller ihop och att båda lever är inte så här jättestor i det hela. Och då sitter mannen med sin feta tjänstepension och kvinnan, om man, för det är oftast en man och en kvinna om jag uttrycker så. Det är liksom… Och då spelar det ingen roll hur bra det var då och hur mycket den personen la in i. ”Ja men han stod för all mat och alla bostadskostnader eller våra dyra resor och så.” Men den personen som är i den svagare situationen har inget sparande eller någonting, så att…

Jan: Och det där kan också vara, då kan man göra ett litet sidospår. Det där kan också vara sjukt känsligt för att jag har varit i vissa sådana samtal. Ofta då till exempel med en kvinna och då har det varit ”ja men man kan gå in på min pension”. Vi pratade det i uttagsavsnittet, syskonavsnittet. ”Ja men ställ in det på sextioåtta eller sextiofem och ta alla pensioner livsvarigt så har du en basnivå.” Då kommer den visa typ trettiotusen till exempel eller något sådant.

Monica: Då är det väldigt, väldigt bra.

Det känsliga partnersamtalet

Jan: Då är det väldigt, väldigt bra ja. Jag tänkte inte liksom, skit samma. Men beloppet, det spelar inte så stor roll. Men det kan också vara att det kan bli typ tretusen. Och så kan man jämföra med ”hur är det för min partner? Hur är det för mig? Ligger vi ungefär samma eller är det en väldigt stor skillnad?”. Men det kan också vara väldigt, för då hade jag ett möte med en kvinna och hon var ”nej men min man sköter ekonomin. Vi har följt hans karriär, bodde liksom utomlands ett tag et cetera”. Och då hade hon typ två och ett halvt tusen i pension. Och sen så försöker hon engagera sig i det här.

Och då var han ”nej men jag sköter det, eh liksom du är ändå inte så intresserad”. Och det var liksom jättesvårt, för plötsligt blev det en relationsfråga att prata. Och jag fattar från mannens perspektiv och det är all välmening. Det handlar inte om ”du ska inte få se”, utan ”men jag har skött det här”, och det blir jättesvårt när man ska göra det där återtaget.

Caroline: Men hur har det skötts om det är en så stor skillnad, undrar jag.

Jan: Men det har ju skötts bra. Som par var de jätteförmögna liksom. Men det var bara, precis som Monica säger, allt stod i hans namn och hon kände att hon inte hade den här kontrollen, att hon var beroende. Så där är mycket, många gånger känslor. Min poäng var att det kan ofta vara en massa emotionella grejer som inte handlar om pengarna. Att det kan vara svårt att ta ett sådant samtal.

Caroline: Men det får man göra och sen så vänjer man sig in i att det är ”nu pratar vi om pensionen”. Även om det är jobbigt i början ju.

Acceptera inte att din pension är låg

Jan: Ja men exakt.

Caroline: Det kommer vänja sig.

Jan: Våga ta det samtalet liksom.

Monica: Och titta på helheten. För många gånger, min erfarenhet, att kvinnor som tar större ansvar hemma eller följer med sin man eller motsvarande, de blir försörjda mer. Och då är det ”ja men vi har det bra. Vi kan göra precis vad vi vill. Det här är inget problem”, för man tittar inte där framme, man tittar bara här. Och det funkar så länge du säger att ”vi har inga planer på att skilja oss och jag kommer ta del av hans pension”.

Caroline: Jag har inga planer, det är ingen smart plan.

Monica: Och det är där att ”nej men han har så pass bra pension så jag behöver inte ha så hög”. Den hör jag ofta.

Jan: Acceptera inte det. Utan se till att du får det antingen i ett äktenskapsförord eller någonting, för att du tar en stor risk som du inte har tänkt på.

Jan: Och hör du det här som man i den situationen så kan det också vara schysst att komma med det förslaget.

Caroline: Men du har ju också sagt att den här tidpunkten för pension spelar en väldigt stor roll. Kan du inte utveckla den?

Jan: Ja precis, det här tror jag att jag och Monica kommer att ha lite olika åsikt. Så Monica står här och väntar. Nej men, Pensionsmyndigheten gick ut med en artikel för något år sedan där de sa ”du behöver inte pensionsspara så mycket privat, för när du går i pension har livsinkomsten störst påverkan”. Att jobbar du ett år extra så får du sex procent mer pension. Jobbar du typ tre år extra så får du typ tjugo procent mer pension.

Vilka tjänar på att jobba längre?

Jan: Så de var ”till låginkomsttagarna var det bästa tipset: jobba något år extra så höjer du din pension mycket”. Och det är matematiskt helt korrekt och därför har jag gillat det. Sen kom Monica i går och berättade något annat som jag var ”ja, det är också sant”.

Monica: Ja nej men, jag skulle säga att är du låginkomsttagare, ja men då får du ju sannolikt delta i sociala skyddsnätet, alltså med garantipension och sånt. Och då är det inte givet att det är bättre. Då kommer ju bara bidragen att minska istället. Däremot, är du normal till låg om vi säger så, då kan det löna sig att jobba mer. Men många, dels är det många som jag träffar som är med, de kommer till Pensionsguiden för att de inte vill jobba till riktåldern.

Caroline: Ja.

Monica: De är less på det. ”Jag är fed up på den där sista dåliga omorganisationen eller chefen eller slita. Jag har ont i ryggen och knäna och jag orkar inte. Jag jobbar inom sjukvården eller något fysiskt tungt.” Det spelar ingen roll om det är 20 % mer. Jag vill inte. Då är inte pengarna motivationen. Och lite det vi pratade om också med den kommande riktåldern. Att sonen som är född 95, han har en riktålder på 70 tror jag. Vem vill jobba till 70?

Caroline: Alltså jag har också tänkt det. Jag tänker så här, vi har, man kan få tur om man lever till man är 85, 90. Ska man då vara 10 år kvar?

Monica: Skulle du säga ”ja men du har en riktålder 70, men jag tycker man ska jobba till 73”. Nej. Och då hamnar vi tillbaka till vilka har ett behov av ett privatsparande och hysterin kring att unga får en pensionsstress. Jag tror att det ligger faktiskt lite i det. Om man vill ha en valfrihet och en flexibilitet, så sjuttio är länge.

Vilka behöver verkligen spara extra?

Caroline: Men så att det är låginkomsttagare som har ett behov av att spara extra till pensionen egentligen? Är det det du säger?

Monica: Alltså de som inte är låg-låg, för där är det att det kommer inte att göra så stor skillnad. För sparar du där så räknas det av mot bidrag. Men däremot om du har en…

Jan: Normal, eller?

Monica: Ja men lite lägre än normalt, eller om du inte, om du har högre kostnader. Mycket beror på.

Caroline: Det är väldigt diffust det här. Vad är låg-låg, vad är låg-medel? Normal, och vad är hög lön liksom?

Monica: Nej men säg så här, en kvinna i dag, allmän pension, säg att det är sexton eller något sådant där på henne. Sexton tusen kanske.

Caroline: Att få ut?

Monica: Nej, brutto.

Caroline: Brutto. Okej, brutto.

Monica: Ja men snittpensionen är tjugoen och en halv liksom. Brutto.

Jan: Den allmänna liksom.

Monica: Ja, totalt till och med tror jag det är.

Jan: Va?

Monica: Det är skitlågt.

Jan: Va?

Monica: Ja, ja, ja. Det är ju den generationen. Nu har vi mer premiepension, det kommer mer tjänstepension. Men jag har inte plockat siffrorna så därför är jag liksom…

Jan: Vi kan kolla det precis, det kan bli fel.

Snittpensionen idag

Monica: Men det är väldigt lågt. Och själv att många har en ganska hög kompensationsgrad. Vi har inte plockat ut mycket tjänstepension i början. Så hade du kollat kompensationsgrad mot sextiofem mot åttio, ja då är det inte särskilt mycket sannolikt.

Caroline: Men vad är nu kompensationsgrad?

Monica: Förlåt, jättebra fråga. Hur mycket pension du får i jämförelse med din sista lön.

Jan: När man pratar om att… Ja, det kan vara olika. Jag tror målet i svenska pensionssystemet är sextiosju procent eller sextioåtta procent, tycker jag mig ha läst. Men den ligger något högre. Men de som är riktigt låginkomsttagare, de kan många gånger öka sin kompensationsgrad. Att man får mer bidrag än du får i pension så du kanske hamnar på hundratio procent. Så liksom, det är det jag tycker att vi har ett fint samhälle. Men jag vet att du har googlat nu här när vi körde sådan här kockpaus.

Monica: Ja, men allmän pension, januari tjugotjugo-siffrorna då, så en snittpension för alla är sexton åtta.

Jan: Innan skatt.

Monica: Innan skatt. Kvinnorna har bara femton och sex. Men tittar vi total pension i preliminär siffra tjugofyra, då är det tjugotre och nio för alla. Med arbets- och tjänstepension, allmän, brutto. Och kvinnorna har då 20 600. Det är genomsnittet i pengarna. Och ligger man då i den här nivån och säger att det är snittet…

Jan: Ja, då ska man också veta att snittet dras ihop av vissa.

Vilket liv vill du ha?

Caroline: Men du Monica, du pratar ju om det här med att man kan attackera den här frågan med att man börjar med ”vad är det för liv jag vill ha? Vad är mitt drömliv?”, och sen jobba sig bakåt siffermässigt. Kan du inte förklara vad du menar?

Monica: Nej men jag brukar titta på, att räkna med att siffrorna på min pension spelar faktiskt sjukt lite roll. Vi svenskar är väldigt måna om att alltid jämföra. ”Hur ligger jag till? Jag har så här mycket. Är det bra eller dåligt i premiepensionen, i tjänstepensionen?” Du ska leva ditt liv och göra det du vill. Har du sjukt dyra kostnader? Nej, men då kommer det inte att gå ihop, utan det är först när du vet vad det kostar. Eller vet, vet man ju aldrig, men gjort en uppskattning. Man säger ”jag behöver ha tjugotusen i månaden”. Men gå in då på minPension sen och titta. Och är du över femtiofyra så kan du använda uttagsplaneraren och se belopp efter skatt. Då är det ganska lätt att dra i det där reglaget. Sextiofem, sextiosex, sextiosju, och om man nu vill ha livslångt till exempel. Nej men, det går ju, för jag är sjuttiotvå. Och då kan man, det är där du kan ta ställning till att säga ”okej, jag är beredd att jobba till sjuttio eller sjuttiotvå”. Eller ”är jag beredd att dra ner mina kostnader?”. Eller om man då, som du säger, ”ja men det finns en bostad eller det finns någon annan tillgång vi kan sälja. Eller kommer det ett arv framöver?”. Hur kan jag bekosta min livsstil? Och där pensionen är en av flera pusselbitar.

Konkreta verktyg för att börja

Caroline: Men man måste ha siffror helt enkelt. Man måste börja där.

Jan: Och där brukar jag säga till någon som lyssnar, ja pensionsmyndigheten.se kan man logga in. De har en väldigt grov sådan här planerare. Jag brukar säga börja där så blir du inte skrämd. Och sen i nästa steg går man till minPension som är verktyget i Sverige. Det är liksom bäst. Och vi har ett helt syskonavsnitt här kring uttag, men att jag tror att det är en bra… för att få en känsla, sätt det på liksom din ålder och så ta det livsvarigt och så ser du vad det är. Och sen får man titta då jämfört med okej, vad är diffen mot kostnaderna jag har i dag, eller vad är kostnaden mot de kostnader jag tror jag kommer att ha? För det är också viktigt att säga, är man som vi fyrtiotre eller fyrtiofem så behöver man se också att man kanske inte har alla de kostnaderna när jag går i pension. Men det är ett bra ställe att börja på och se.

Monica: Och alla överlag tycker att man har för lite pension.

Jan: Ja.

Caroline: Jo, men vad ska man göra nu om man tycker att ”ja, det går inte ihop min plan här”?

Jan: Ja, men det som vi var inne på innan, då får man göra liksom andra, söka öka sin lön, öka sitt sparande. Man kan, som vi kommer in på sen, använda bostaden, kanske sluta amortera. Man får liksom hitta något extrajobb eller hyra ut det där rummet, eller jobba längre. Det är aldrig kört, skulle jag säga, men det kräver en viss kreativitet.

Planera tio år innan, inte sex månader

Monica: Och det är därför det är bra att göra det här minst tio år innan. Att man liksom, så att man har, för att gör du den här analysen…

Jan: När du är sextiosju.

Monica: ”Jag ska gå i pension i vår” har jag folk som kommer och säger. Ja då är det att skrapa i ladorna och sälja. Och det är inte, jag menar, skulle du flytta till en hyresrätt till exempel? För även då vill du kanske ha tio års kötid. ”Jag står i kö nu. Det är inte givet att jag kommer att behöva en hyresrätt, men jag vill åtminstone ha den möjligheten.”

Jan: Det är så sjukt att underskatta det pensionstips i fyrtio-, femtioårsåldern. Ställ dig en hyresrättskö. För då kan du få ut allt kapital du har i bostaden också.

Monica: Så det här vi pratar just här, ”hur mitigerar dina risker i ditt liv?”. Ja men du är bra med jobbet? Ja men då har du inkomstförsäkringen. Ja men du behöver, du får för låg pension? Ja men då kanske det är att du står i en hyresrättskö och där du kan betala en högre hyra än vad du normalt sett skulle ha, därför att du har fått loss kapital.

Caroline: Men om vi bara skulle gå in lite mer på tjänstepensionen. Kan ni inte berätta lite mer om den? Vad är det vi behöver veta egentligen, som är viktigt?

Tjänstepensionen, den stora pusselbiten

Jan: Jag skulle säga, efter livsinkomsten och den där flexibiliteten som vi egentligen pratar om, flexibilitet är sjukt underskattat, då är tjänstepension nummer tre. Och vad är det, nio av tio svenskar har det via kollektivavtal. Återigen så där vänstersusse, kollektivavtal är bra. Jag…

Monica: Jag ser att man pratar om kollektivavtal. Det är ju totalt.

Jan: Va? Vad menar du?

Monica: Nio av tio svenskar har tjänstepension.

Jan: Ja, precis.

Monica: Det är inte kollektivavtal.

Jan: Helt rätt, helt rätt. Sorry. Ja men det är jävligt bra att de som har kollektivavtal. Det är förlåt. Nej men nio av tio arbetstagare i Sverige har tjänstepension. Det betyder att utöver de där sjutton komma två procenten som sätts av i den allmänna pensionen, så är det ofta mellan fyra och sex. Jag tror snittet är fyra och en halv, fem ish.

Monica: Det blir lite mer nu.

Jan: Ja, som sätts av i en egen, där du kan påverka till viss del. Vad tror jag pensionsmyndigheten säger väl att det är trettio procent av din slutpension kommer bestå av tjänstepension.

Monica: Tio, tjugo skulle jag säga just nu. Beroende på vad man är. Sen om man är höginkomsttagare så är det kanske fyrtio, femtio procent.

Tjänstepension är så viktigt att den motiverar jobbyte

Jan: Ja, så det är en väsentligt stor del av ens pension. Och eftersom inte alla har det, det är liksom inte som alla har allmän pension, så är det här så pass viktigt att jag många gånger säger det här:

Jan: Erbjuds du inte tjänstepension av en arbetsgivare, överväg att byta jobb. Så viktigt är det.

Jan: Och vissa är ”vi har det i forumet, men vi har inte tjänstepension utan vi har högre lön”. Och när man räknar med den där löneskatten och så, det är ganska mycket du behöver ha i extra lön för att kompensera ett bortfall på tjänstepension. Vad tänker du om det kanske?

Monica: Nej men jag skulle säga samma. Tittar man på det här snittet, du sa tjugoett tusen i månaden i total pension, och du hade arton, niohundra. Ja, men det är en fyra, fem. Alltså det blir ganska stor skillnad.

Jan: Exakt. Och sen så tänker jag också att hur man, för det pratade vi om i går. Kan du också ta det här? För det här tycker jag är klurigt, med valcentraler och att det finns något som heter tradförsäkring och fondförsäkring. För det är egentligen det viktigaste valet att göra i en tjänstepension.

Monica: Tjänstepensionen bekostas eller beräknas på två olika sätt. Antingen säger man att den är förmånsbestämd. Säg så här, du jobbar i, du har en lön på fyrtiotusen. Du jobbar hos mig i trettio år. Då får du tio procent från sextiofem och livet ut. Det vill säga du får fyratusen i månaden i tjänstepension. Du behöver inte tänka, du behöver inte göra någonting, du behöver inte placera någonting. Det är bara easy peasy. Det är en äldre form av bekostandet i tjänstepensionen.

Förmånsbestämd och premiebestämd

Monica: Och i dag så har man det man kallar för premiebestämd. Det vill säga det här som du säger att man sätter av fyra och en halv, sex procent upp till strax över femtiotusen och sen sätter trettio procent över det då. Och den kan du välja själv många gånger. I vissa fall, vissa avtal, så är det sagt att du måste ha den här typen av försäkring. Och har man en arbetsgivare som bara har ett försäkringsbolag, ”vi har alla mina tjänstepensioner eller vi alla våra anställda i Sjöa Försäkringar”, då får man ta det som finns där. Men i det här andra fallet så är det att fondförsäkringen blir ungefär som premiepensionen, att du väljer fonder från början.

Caroline: Jaha, så man måste vara aktiv nu?

Monica: Väljer du ingenting så säger de, det är så AP7 SÅFA, då får du det valet.

Caroline: Men du väljer alltid AP7 SÅFA-fond, men då säger man ”det är det förvalet du får om man inte har gjort något val”. Och liksom, det är det förvalda. Den andra varianten då, den traditionellt förvaltade försäkringen, då är det pensionsbolaget som gör en mix med…

Caroline: Aktier, räntor, hur börsen går.

Monica: Lite lägre än fondförsäkring, men stabilare. Så året om vi säger corona eller motsvarande och vi har börsen som backar tjugo procent, ja men då kanske den här traditionella försäkringen fortfarande går plus.

Jan: Mm, ofta en garanti.

Monica: Ja, dels har den garanti, men framför allt så har den fastigheter, den har skog. Pensionsbolagen är ofta stora fastighetsägare. Och det ska göra att, det är inte, tanken är inte att du ska få den största avkastningen, utan du ska få en bra riskjusterad avkastning oavsett hur världen är. Så den är en trygghet och det är den du får om du inte gör ett eget val när du kommer till ett nytt jobb i kollektivavtalen.

Det viktigaste valet i tjänstepensionen

Jan: Och där är vi, vi kanske, jag vet om vi tänker samma där, men då tänker jag så att är man under femtiofem så vill man inte ha, för den är oftast lågrisk, mer trygg och säker. Då vill du, har du trettio år kvar eller tjugo eller tio år kvar till pension, då vill du ha en högre risk för att få en högre avkastning. Och sen, som vi pratar i uttagsavsnittet, sen kanske man vill växla tillbaka till den där. Och det här kan spela roll på hundratal.

Monica: Definitivt hundratusentals kronor.

Jan: Hundratusentals? Ja, det här är ett av de viktigaste valen att göra. Kan du byta från den förvalda traditionellt förvaltade försäkringen till en fondförsäkring? Gör det medan du är under sextio ish.

Caroline: Och var gör man det någonstans?

Jan: I valcentralen.

Caroline: Ja, och vad är det för något?

Monica: Det är en sajt kan man säga, som består av arbetsmarknadens parter, där det är arbetsgivarorganisationen och fackförbunden eller arbetstagarnas, som handlar upp vilka bolag som ska få vara med. Och det är de också som samlar in alla premier. Så när arbetsgivarna betalar pengar så betalar de till valcentralen, och valcentralen tittar ”ja, Caroline, hon har valt Swedbank, ja men då skickar vi ut pengarna till Swedbank”. Så de är mellanhanden.

Jan: Och det här är typ det enda som vi sa innan, att man ska göra ett val innan man är femtiofem. Då är det typ det här valet man ska göra och se till att göra det rätt. Välja rätt fond i fondförsäkringen och välja så lite traditionell förvaltning.

När risken bör dras ner

Monica: Alltså femtiofem skulle jag säga, där börjar man dra ner på risken. Så det kan vara redan där man börjar välja till en traditionell.

Jan: Ja, okej. Så är du, vad sa du, under femtiofem då?

Monica: Ja, nej men då är det fondförsäkringen. Där vid femtiofem, men det beror på, säg att du ska jobba till sjuttiotvå.

Jan: Ja.

Monica: Då har du gott om tid. Då kan du köra fond ett tag till. Det beror nog på vilken fond. Men det vi pratar om här med vårdpersonal till exempel, eller statligt, som inte gör något val, därför det är inte i deras natur att sätta sig in i. Man har fullt upp med att komma in i ett nytt jobb. Att den här lappen man får i brevlådan att man ska välja en tjänstepension, det ligger inte på prio. Och gör man då inget val, så har du en låg lön och du har dina pengar i en traditionell och en låg risk. Det blir liksom lite… Så ju mindre du har, ju mer viktigt är det att vara, inte aktiv och handla aktivt utvalda fonder, utan aktiv med att göra medvetna val. Det är den biten som jag egentligen vill få med till folk när folk ska tänka på sin pension.

Jan: För de gör ett val som passar snittpersonen i deras kollektiv. Och det är ofta inte det bästa valet för dig som individ.

Monica: Nej, och de kan ju inte, de vill ju inte hamna i att de gör ett standardval som innebär att folk faktiskt ska förlora en massa pengar.

Jan: Ja, eller ta en för hög risk. Så att de hamnar i den här paniken. Så det skulle jag vilja säga, hög lön så är det här nästa grejen.

Valcentralerna, en överblick

Caroline: Men om jag nu loggar in och kollar och ska välja, finns det någonting jag behöver tänka på då eller?

Jan: Men kan du dra det här snabbt? För jag kan inte alls de här valcentralerna. Säg att vi är en person som är fyrtiofem, för det är väl snittet för våra lyssnare. Kan du inte bara säga ”om man har det här, då ska man överväga det”.

Monica: Nej, till att börja med. Har du inte kollektivavtal, ja men då har du inte så mycket att välja mellan. Då är det oftast en upphandlad part, vanligtvis en fondförsäkring. Så då kan du bara välja fonderna däremellan. Har du däremot kollektivavtal så tillhör du vanligtvis en valcentral.

Jan: Och vilka är valcentralerna? Vad heter de?

Monica: Då är det Fora om du är privatanställd tjänsteman. Det är som sen då ska bli, det är hos avtalet då. ITP två och ett, privatanställd tjänsteman är ju avtalat. Och SAF-LO. AKAP-KR och AKAP-KL är pensionsvalet eller valcentralen. De har två stycken, de är så många kommuner. Det är alla kommuner och regioner. Så de har delat upp kommuner och regioner på två ställen. Och är man statligt anställd så är det SPV, Statens Pensionsverk.

Jan: Och där, på de här ställena, kan man logga in. Och vilka kan byta bort den här traditionella förvaltningen?

Monica: Du kan, det är lite olika. Men överlag så kan du göra det. Säger man som SAF-LO, de här privatanställda arbetarna, de kan välja helt fritt. Och då har man tio bolag oftast att välja mellan. Fem är traditionella och fem är fond. Eller ibland kan det vara fyra och sex eller sju och fem. Och då kan välja dem. Och då skulle jag tipsa om att gå in på konsumenternas.se, som är galet bra sajt att jämföra pensioner. Och valcentralerna har ofta någon form av jämförelsefunktion, av bättre och sämre kvalitet skulle jag säga.

Vilka bolag är bra?

Jan: Eller så kan man också ställa fråga i vårt forum eller i din Facebookgrupp.

Monica: Ja, och det är typ som i ITP ett till exempel, där du säger att du måste ha femtio procent i traditionell. Ja fast du har fyra eller fem traditionella att välja mellan. Och har du inte valt, ja då hamnar du hos Alecta från början, som fortfarande är ett bra val.

Jan: Precis, man brukar väl säga Alecta är bra, Skandia tror jag också brukar räknas.

Monica: De är väldigt sällan upprörande. Men Folksam och NRF är de tre som är…

Jan: Som är bra.

Caroline: Nu känns det som att det är lite så, ni tar det lite överskådligt. Den är bra och den är okej.

Monica: Fast det är väl inte så jag menar.

Caroline: När jag sitter där med alla de här och vet inte, jag behöver gå in på konsumenternas.

Jan: Det är väl att kolla på konsumenternas. Ställ frågor i vårt forum eller i Monicas Facebookgrupp eller gå Monicas utbildning.

Monica: Det blir lite skillnad på att de är ganska lika fram till man är typ femtiofem. Och sen är det mer ”vissa investerar i Heimstad eller andra i Stegra” och lite sådana där saker som slår på resultatet.

Jan: Men det är så, återigen, det viktiga är att man har så lite sådan traditionell förvaltad försäkring som möjligt när man är ung. För det är för låg risk och det kostar en massa missad avkastning. Det är liksom poängen.

Monica: När jag började titta på min pension, då flyttade jag så mycket jag kunde till fond, för att det skulle göra mer för mig än att spara en massa privat. Att se till att jag fick bättre avkastning på de pengarna jag redan har. Och lite som vi pratade innan, jag menar, jag hade ett större kapital i pension än jag hade på ett ISK.

Jan: Ja för att du har fått det bästa. Det är ju så.

Monica: Och då är det bättre att lägga lite energi på vad jag investerar i där.

Brett, billigt, passivt, globalt

Jan: Och sen tänker jag, jag kan ta här, jag tjuvkikar på Karins fråga. Men om man ska välja fond så gäller precis samma principer som när vi har privatsparande. Brett, billigt, passivt, globalt. En passiv, bred, billig, global indexfond. Och det skiljer inte så jättemycket. Har man Länsförsäkringar så är det Länsförsäkringar Global. Har du Skandia, då är det Skandia Global Exponering. Så det enskilda valet kring fond spelar inte så stor roll. Det som spelar roll är att du har tagit rätt risk, att du har tagit det. Är du ung, lång tid i pension, ta mycket risk. För du ska inte låta så här, ta mycket risk.

Jan: Sannolikheten att en global indexfond ska vara på minus efter trettio år, alltså den är typ noll komma noll procent. Det är under en procents sannolikhet.

Caroline: Men det är för att det är aktier, det är den risken.

Monica: Så risken är egentligen att du vill ha någonting med hundra procent aktiefond. Och där har vi Andrafonden. Säger du sig om jag vill flytta mina pengar till Swedbank, ja men då hamnar det i deras de kallar för Andrafonden. Som ofta är åttio procent globalt, tjugo procent Sverige eller motsvarande.

Jan: Exakt.

Caroline: Men Monica, det finns ju två förmåner i kollektivavtalen som inte så många känner till. Kan du berätta om de här, kollektiv slutbetalning och premiebefrielse? Vad är det för något?

Kollektiv slutbetalning, en dold förmån

Monica: Kollektiv slutbetalning är framför allt inom pensionsavtalet ITP2. Och det var där vi hade den här förmånsbestämda. Du jobbar i trettio år och du får då tio procent av din lön upp till en viss nivå och sen ännu mer om du jobbar, sextiofem procent av lönen om du är över då. Och det här innebär att om du slutar när du har fyllt sextiotvå, så kommer den här pensionen räknas som om du hade jobbat till sextiofem.

Jan: Det hade varit otroligt ju.

Monica: Ja men det är…

Caroline: Sa du att det var premiebefrielsen?

Monica: Nej, det är kollektiv slutbetalning.

Caroline: Kollektiv slutbetalning.

Monica: Säg du hade jobbat, du hade bara kommit upp i tjugosju år när du var sextiotvå. Nu säger vi ka-ting, och så blev det trettio år istället. För då lägger du på tre år eller två år. Som en bonus.

Jan: Ja, som en bonus.

Monica: Plus att du har en del med premie, en ITPK kallas det, lite två procent som man får inbetalt. Ja, då får du det som ett engångsbelopp. Du räknar ut tiden fram till sextiofem. ”Jaha, det blev trettiofemtusen. Bra, sätter vi in trettiofemtusen på den försäkringen.”

Jan: Nu pratar vi också om ett av de dyraste misstaken för folk som har kommit till dig. Så var det någon som slutade när de var sju månader innan de hade fått den här bonusen.

Caroline: Men hur ska man veta om det här ens? Den här förmånen som finns i kollektivavtalen?

Monica: Titta på valcentralen, det brukar stå ganska bra. Sen finns det information, valcentralen har information, fackförbunden har information. Och här är det lite faktiskt också eget ansvar att fråga ”okej, jag vill gå i tidigare pension. Finns det något delpensionsavtal? Eller finns det någonting som kan gynna mig?”. Och vi är inte riktigt fostrade i att ta sådant initiativ.

Fråga HR, facket och kollegor

Caroline: Alltså jag tror inte ens man vet att man kan fråga om det.

Monica: Nej, eller att det överhuvudtaget finns med förmån. Vet man inte om att det finns något sådant så är det ingenting att fråga om heller.

Caroline: Nej, men jag fattar inte varför finns den förmånen ens? När man vill gå tidigt och man ska ju jobba längre, det är ju bättre.

Monica: Det är gamla avtal. Och sen kan vi ju fråga vad staten, vad staten vill och vad arbetsgivare och arbetstagare vill. För det här går emot vad staten säger om riktålder och jobba längre. Men det finns inget incitament eller diskussioner inom till exempel ITP2 när jag har pratat runt. ”Finns det möjlighet, diskussion att höja tidiga ålder eller ta bort det här? Nej, nej, nej, vi tycker det är jättebra.” Okej.

Jan: Så att ofta, vem ska man, om man är på jobbet, vem ska man prata med? Är det HR?

Monica: Det är HR. Prata med sin fackrepresentant.

Jan: Och sen?

Monica: Kolla med kollegorna, hur tänker de? För det är säkert någon som kan lite mer än du kan. På lunchbordet.

Jan: Precis, ge möjlighet åt andra att prata.

Caroline: Men den här premiebefrielsen, vad var det för något då?

Monica: Det är att om någonting händer, så fortsätter pengarna betalas in.

Caroline: Om det händer något, vilket?

Monica: Jag blir sjuk till exempel. Eller jag blir, någonting som gör att jag inte kommer ha en arbetsförmåga eller ha samma lön. Då kommer min tjänstepensionsutbetalning inte att ske annars normalt sett. Att om jag till exempel är egenföretagare och jag betalar in femtusen i månaden, om jag slutar dra in pengar och inte kan betala in lön, ja då kan inte jag betala in femtusen heller i månaden.

Premiebefrielsen i praktiken

Jan: Och det där hänger ihop med det sidospåret med hur svenska trygghetssystemet är uppbyggt. För fram tills du går i pension så får du liksom sådan sjukersättning, det räknas som lön, men den slutar när du går i pension. Så därför är det viktigt att du fortsätter att betala sin pension.

Caroline: Hur får man det att fortsätta då?

Jan: Genom att det är en försäkring som arbetsgivaren ofta har till exempel på tjänstepension.

Monica: Det går även i icke-tjänsteavtal.

Caroline: Ja, det går. Så är det inte så att det bara sker automatiskt. Måste jag själv göra någonting?

Jan: Nej, ofta. Det är därför jag gillar kollektivavtal ofta. För i kollektivavtal har man ofta tänkt på det här. Sen behöver man annars ha lagt på det själv. Vi har lagt på det för dig och för Oliver och liksom för mig, för att det kostar någon hundralapp, men det är en skön grej att ha. Så har man kollektivavtal ofta så behöver man ofta inte bry sig.

Monica: Utan arbetsgivaren betalar en procent eller motsvarande avgift för det här.

Jan: Ja, så det är en sådan grej. Har man inte kollektivavtal så vill man kolla upp det.

Caroline: Man vill kolla upp det.

Monica: Så när jag blev sjuk till exempel, då fortsatte pengarna till min tjänstepension att betalas in även fast jag var sjukskriven i sex månader. Så kom det in pengar till tjänstepensionen.

Caroline: Ja. Otroligt.

Monica: Ja, det är bra packat ändå.

Jan: Ja, precis.

Är eget pensionssparande överskattat?

Caroline: Men kan jag gå till den här frågan nu? Det här att Pensionsmyndigheten tycker att eget sparande är överskattat. Är det det?

Monica: Nej, men jag kan tycka att ett dedikerat pensionssparande är överskattat, men ett generellt sparande, ett livssparande för när man behöver det, är bra skulle jag säga.

Caroline: Som inte bara är ”det ska jag ha till pensionen”, utan ”det här är för mitt liv. Det ska funka resten av…”.

Jan: Jag tänker så, att man har ett sparande som är för… I början av ens liv så är det för kontantinsats. Det är det sparandet. Sen när du har ditt boende så börjar man ofta spara på nytt efter ett tag. Då är det ofta att ”vi ska ha den här bufferten, vi ska ha sådant i livet, vi kanske ska hjälpa barnen”. Men sen om man börjar bli femtio, sextio, så upplever jag att det sparandet blir då mer till pension. Så det är egentligen samma sparande, men i början så är det till bostad, sen är det lite till trygghet, klara livet, och sen blir det till pension. Så det är ett sidospår till pensionen. Så där tror jag att vi menar samma. Sen tycker jag personligt att det är en dålig idé ”men det här är mitt pensionssparande, så det använder jag inte till min kontantinsats på min bostad”.

Monica: Ja, eller investera under tiden till exempel i någonting annat. För det är så många som faktiskt bara sparar in på sparkonto.

Jan: Ja, det är jättedåligt.

Monicas egen pension och inflationen

Caroline: Ja, men vi har ett avsnitt med dig Monica, när du berättade att du var typ utbränd, men du ville ändå gå i pension när du var femtiofem typ och du hade hittat ett sätt att göra det. Och då kanske du räknade på hur mycket du behöver och så. Har de summorna stämt sen med vad du upplever?

Monica: Nej, men så, dels kom jag väl, för då hade jag ju, jag kostade väl 15, 17 månader, något sådant där. Och det blev väl bättre när jag flyttade till lägenhet, men det blev också mer inflation. Och sen när det har varit ett bra börsår, så mina pensioner har utvecklats bra. Jag har sparat hårt, jag har tagit utdelning från bolaget. Så pengar har liksom ramlat in. Och sen någonstans kommer jag väl till, inte medelålderskris, men över medelålderskris. Jag kommer inte göra av med de här pengarna. Så jag har valt att ge mig lite mera pengar nu. Typ resan för mig och sonen till exempel. Det är ju mer än vad jag lägger på annat liksom. Så nej, men nu kostar jag mer. Men det är ju för att jag har gjort…

Caroline: Självvalt.

Monica: Många valt. Det är det här med inflation och kostnader och bostadsrätterna, avgifterna har gått upp och räntorna har gått upp och allting. Den är oval, så att man behöver ha lite marginal.

Jan: Där ska jag säga, jag och Oliver gjorde en sådan analys. Vet du vad prisökningarna är de senaste fem åren? Hur mycket inflationen har varit sedan 2021?

Monica: Generellt eller bara på mat?

Jan: Nej, generellt.

Monica: 20?

Jan: Ja, bra gissning.

Monica: 20 %?

Slå ihop tjänstepensioner, ja eller nej?

Jan: 23 %. Det är helt sjukt. På fem år. Vi har haft en extrem inflation.

Caroline: Varför har det blivit så?

Jan: Ja men det var Covid och massa chock mot…

Caroline: Har världsläget att öka.

Jan: Det är…

Caroline: Det är väldigt oroligt.

Jan: Jag tänkte bara kasta in en grej, här innan vi ska prata om AP7 SÅFA. Ska man, om man har tjänstepensioner på flera olika ställen, man har bytt jobb, ska man flytta dem? Ska man slå ihop dem?

Monica: Det är jättemånga som vill.

Jan: Ja men utveckla.

Monica: Och jag menar, varför?

Jan: Ja men utveckla.

Monica: Många säger ”ja men det blir lättare att få en överblick”. Och då är det ”skulle jag säga själva saken, hur ofta går du in och kollar på dina tjänstepensioner?”.

Caroline: Ja, det är en bra fråga.

Monica: Du kan gå in på minPension och se en sammanställning. Jag tycker inte att, jag kan få ner mina avgifter. Fast just har du kollektivavtalet så är de billigare ändå. Det är extremt lite du tjänar på det. Och det som banken tjänar på, för det är alltid, nästan alltid banken som har initierat ”flytta till oss”. Du får lägre bolåneränta på Skandia till exempel, 0,10. Men hur kommer avkastningen bli på dina fonder? Vilket utbud har de och vilka avgifter tar de istället? Är det värt det? För många gånger vill du ändå ha ett bra urval. Att ha försäkringar, fonder hos två ställen. Ja, men du har ju två pensionsbolags fondutbud. Har du det bara på ett ställe? Ja, då har du helt plötsligt bara kanske tio eller femton fonder att välja mellan.

Flexibilitet vid uttag

Jan: Och sen har jag också, sen har jag också en grej som du sa till mig för länge sen var, för att jag har ju bara varit egen, så jag hade typ en tjänstepension. Och då var det också ”jo men det kan också ge dig mindre flexibilitet vid uttag”. Så ibland är det också bra att ha flera stycken så att man kan pussla som vi pratar om i det här uttagsavsnittet. Att man kan pussla mellan dem.

Monica: Nej men, visst jag kan förstå om man vill slå ihop slattar till exempel. ”Jag har tretusen femhundra där, jag har femtontusen där, några så.” Om man har många försäkringar. Eh, ja men jag har ju alltid i kurserna någon som har mer än tjugo försäkringar. Ja men då förstår jag att man vill slå ihop dem och göra dem färre. Men det är inte givet att det måste vara på att ”jag vill ha alla försäkringar jag kan hos AMF”.

Jan: Mm. Och att man kan minska sin egen flexibilitet genom att göra det. Så det ska man också vara med om.

Monica: För då blir det ”ja men det här är ett engångsbelopp eller de här kan jag ta ut på två år”. Ja men bra, då kan jag få exakt så mycket pengar jag vill ha under år ett till fem till exempel och exakt så mycket. Har jag en pension? Ja, men då är det så här. Jag startar här…

Jan: Och slutar där.

Monica: Och slutar där.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Ja, men ska vi hoppa över nu då till AP7 SÅFA, eller har du något mer som du vill säga om…?

Jan: Nej.

AP7 SÅFA, förvalsfonden som slår de aktiva

Caroline: Vad är nu AP7 SÅFA? För det har vi pratat, vi har nämnt det lite grann. Varför pratar man så mycket om det?

Jan: Ja men jag börjar prata mycket om den.

Caroline: Ja.

Monica: Det är din bebis.

Jan: Det är min bebis. Ja men precis, jag påstår ju något kontroversiellt: att det är bästa fonden man kan ha i premiepensionen. Det är det förvalet du får om man inte har gjort något val. Och liksom i alla sådana här undersökningar när Pensionsmyndigheten undersöker de som har gjort aktiva val versus de som inte har gjort några aktiva val. Då är medianen eller snittavkastningen är tre procentenheter högre hos de som har varit lata, passiva, ointresserade.

Jan: Har du inte gjort något val i premiepensionen? Grattis, köp en flaska champagne. Sannolikheten har det gått bättre än för de flesta.

Jan: Så det är liksom typiskt bra grej som svenska pensionssystem ska vara sjukt stolt över, att den här förvalsfonden är superbra. Den är billig, den är bred, den är passiv, går i linje med forskningen.

Sen var det så att du, vi pratar jag och Monica om det i syskonavsnittet och så var Monica ”den är superbra, men den är inte bäst”. Och jag var bara, mitt huvud…

Monica: Den kan, alltså, innan jag sa…

Jan: Det var…

Monica: Det var mind blowing.

Jan: Ja, det var mind blowing. Jag sa inte att den inte var bäst, men jag sa att jag kan tycka att den är lite mesig.

AP7 SÅFA drar ner risken över tid

Jan: Exakt. Här får du utveckla, för det tyckte jag var ett sjukt viktigt resonemang.

Monica: Ja men den drar ju ner med tre procent per år från året du fyller sextiosex. Och sen…

Jan: Femtiofem. Från femtiofem, förlåt. Femtiofem är tre procent.

Caroline: Vad menar du med ”drar ner”?

Jan: Att den går från hundra procent i aktier till…

Monica: Ja, till nittiosju.

Jan: Till nittiosju.

Caroline: Och det kan man inte påverka?

Monica: Nej, inte i den.

Jan: Inte i den.

Monica: Det är liksom, det ingår i funktionen. Så att den räknar om. Och sen så slutar den på trettiotre procent aktier när man är sjuttiofem. Och det är inte jättemycket aktier. Och det här är den försäkringen som du kommer att ha, eller den fond som du kommer att ha längst i livet. Och jämför du med vissa andra fondförsäkringar, då har du kanske trettio, fyrtio eller femtio procent. Om du har en traditionell försäkring, då har du kanske sextio procent av kapitalet investerat på olika fond sätt vid den årsdag, vid den åldern. Så då kan jag tycka att kanske man vill ha lite mer.

Jan: Men det är…

Caroline: Är det lite mindre risk?

Monica: Eller du tycker att det blir för lite pengar.

Jan: Du kan ta risken att pengarna inte räcker till.

Monica: Eller pengarna kommer, eller så, men det blir väldigt låg avkastning.

Jan: Ja, och då räcker det inte till för att du ska kunna ha det livet du vill ha.

Monica: Precis.

Se ekonomin som en helhet, inte i boxar

Jan: Och det är där jag och Monica, jag håller hundra procent med dig. Då ska man backa ett steg och titta på hela sin ekonomi. Att har jag då väldigt mycket i de här, till exempel den här traditionellt förvaltade försäkringen? Ja men då kanske jag ska kompensera upp det med att ta högre, för att många…

Caroline: Högre risk.

Jan: Ja, för att många gör ju problem, felet att man tittar i boxar. ”Titta här, i den här pensionsdelen så har jag låg risk. I den här pensionsdelen vill jag ha låg risk. I den här har jag…” Och sen tänker man ”och den här kan jag inte påverka, men den har låg risk”. Och så tittar man inte vad blir det aggregerade.

Monica: Slänga på den privata ekonomin med huset och dridande.

Jan: Exakt. Och då kan det vara så att AP7 består egentligen av två fonder. En som heter AP7 Aktiefond och en AP7 Räntefond. Och vad man kan göra då är att man kan sätta till att ta sjuttio procent AP7 SÅFA och sen höjer man med AP7 Aktiefond.

Monica: Man väljer två fonder istället.

Caroline: Det kan man göra i alla fall.

Jan: Men det jag brukar säga kring den här delen är, har du inte gjort något val i premiepensionen? Grattis, köp en flaska champagne. Sannolikheten har det gått bättre än för de flesta.

Caroline: Men man kan göra val i premiepensionen.

Jan: Ja, men man bör inte.

Caroline: Men har ni träffat folk som har gjort det, eller som har betalat för att få hjälp med det?

Jan: Jag kan säga att det har kostat mig hundratusentals kronor när jag trodde att jag kunde göra det här bättre än vad de kunde. Och det var ”nej, jag kanske bara fick lomma tillbaka med svansen mellan benen”.

Kolla din snittavkastning

Monica: Men det här skulle jag säga är jättebra tips, att gå in och titta på pensionsmyndigheten och se ”vad har du för snittavkastning i dag?” Och titta vilka fonder du har i dag. Och om du har en snittavkastning som är lägre än tolv procent ungefär…

Jan: Tolv komma nio tror jag att det är.

Monica: Under, beroende på hur länge man har varit med. Ja men då har vi kanske läge att göra en förändring. Jag träffar så många som kanske har tre, fyra eller fem procent. ”Nej men jag har inte gjort någonting.” Eller så har jag ändå lämnat bort till någon. ”Ja men vi var, jag vet att vi var på middag, min brorson jämför mig” eller något annat. Eller ”jag har betalat en sådan här…”

Jan: Pensionsrådgivare som skulle premiepension, som skulle välja fonder åt en.

Monica: Ja, dels antingen att man har valt en rådgivare, man har någon via jobbet eller motsvarande som har fullmakt att byta fonder åt en. Eller att man, som det har varit nu när man inte får byta, någon annan får byta åt en, att man har lämnat, att man prenumererar på att följa någons tjänst liksom, som är med extremt varierat resultat.

Caroline: Ja, det var generöst sagt.

Jan: Ja, det var räknat med som hög snittavkastning skulle ni säga?

Jan: Ja, som det har gått snittet. Alltså skit i det här med hög avkastning. Historisk avkastning är egentligen ingen garanti för framtida avkastning. Det viktigaste, det är faktorn är låg avgift, brett sparande, billigt. Filla inte på det. Så jag tycker att byta tillbaka till AP7 SÅFA är en av de konkreta grejerna. Eller kolla att man har AP7 SÅFA. Det är om man loggar in på pensionsmyndigheten.se, tryck på ”mina fonder”.

Monica: Rulla ner, ”mina fonder”.

Jan: Ja, och så är det färdigt.

Efterlevandeskydd och återbetalningsskydd

Caroline: Det var bra. Men ska vi gå vidare nu till efterlevande och återbetalningsskydd? Det är ju en viktig punkt. Jo, men det här med att man kan ärva pensionen. Vad är skillnaden mellan efterlevandeskydd och återbetalningsskydd?

Monica: Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn. Så efterlevandeskydd betyder bara att dina efterlevande har någon form av skydd. Det betyder inte att de får exakt alla pengar. Det kan vara, det vanligaste är återbetalningsskyddet. Det vill säga, de pengar som finns kvar i försäkringen när du dör, tillfaller dina efterlevande under vissa villkor. Och den ska man se inom, som ITP, en då är 87 är borta. Så dör du när du är 90 och det finns pengar kvar, då går i alla fall inga pengar. Så det skulle jag säga är en vanlig missuppfattning, att man tror ”nej men jag har återbetalningsskydd, det är ingen fara. Vi tar hand om det här”. Ja, men titta på villkoren hur de gäller.

Caroline: Var kollar man de villkoren då?

Monica: På försäkringsbrevet.

Jan: Eller om man är i facket eller sin HR.

Monica: Beroende på det. Så efterlevandeskydd kan vara till exempel även familjepension som är inom ITP. För den var ju förmånsbestämd, den försäkringen. Så då kan man inte få pengarna som är kvar. Så då blir det att då säger de ”har du räknat ut utifrån din lön och din anställningstid och sånt där, så här mycket pengar går till dina efterlevande”.

Caroline: Och vad är det? Någon liten procent bara då?

Monica: Det kan vara ganska mycket. Det kan vara en tjugotusen i månaden. Det kan vara tre tusen. Det beror på. Det kan du titta på hos Alecta.

Caroline: Man kan titta på det.

Monica: Ja, och den är oberoende om du har plockat ut din pension eller inte. Och den kan man också avstå ifrån. Så får man in mer pengar till pension.

Vem ska ha återbetalningsskydd?

Jan: Den har väl ganska tydlig åsikt om vad man ska göra det där.

Monica: På vad är den åsikten? På återbetalningsskyddet?

Jan: Ja, precis.

Monica: Att man ska lägga dem först eller? Vad tänker du med?

Jan: Nej, men jag vet att du brukar säga att, nu kan man, risken att jag gör bort mig här, men att oftast kvinnor väljer ofta återbetalningsskydd. Ja men det…

Monica: Alltså, dels är det att i kollektivavtalet att vissa försäkringar har att det ingår by default och andra att man måste välja till det, men att man inte har gjort, valt själv. Så dels är det, har du ingen familj, ja men då ska du inte ha återbetalningsskydd. Och sen, lite det som jag sagt innan, att många gånger så är det just mödrarna som vill lämna pengar efter sig till sina barn. Och effekten av att ha ett återbetalningsskydd, det innebär att du inte får del av det man kallar för arvsvinster. Det vill säga om vi tre vore lika gamla, vi har samma kollektivavtal, vi har pengarna på samma ställe.

Jan: Och jag dör som är mest sannolikt, så får ni dela.

Monica: Så får vi två dela på hans pengar.

Caroline: Som?

Monica: Arvsvinst. Och det kan bli ganska mycket i takt med att vi tjänar in mer och mer och fler och fler dör, så det är färre som är kvar och delar med större belopp.

Jan: Och det kan höja pensionen med tio procent.

Återbetalningsskyddets verkliga kostnad

Monica: Ja, ja, ja. Så genom att vara sådär bjussig och vilja hjälpa sina barn för att de ska få återbetalningsskyddet, ja men då får ju du en lägre pension. Och har du redan en låg pension så är det värdelöst. Och likadant när vi pratar jämföra och balansera mellan parter. Ja men då är det så kanske att mannen ska ta återbetalningsskydd om det är han som tjänar mer. Men den som tjänar minst ska inte ha återbetalningsskydd.

Jan: Nej. Och sen kan man också växla det här emellan. Så man kan ha en livförsäkring för att kompensera. Sen kan man, när livförsäkringar blir dyra, ja men då kan man ta efterlevandeskyddet.

Monica: Fast det är inte utan att det går att lägga på det.

Jan: Nej, precis. Och höjd deklaration och en massa annat.

Monica: Så det är det vi pratar om att vara pensionssvårt eller inte. Ja, men det blir komplext när det grottar ner i de här specialfallen.

Jan: Mm, precis.

Caroline: När är det egentligen värt att betala för rådgivning i de här frågorna?

Jan: Alltså jag tycker så, fram till femtio, som vi har varit inne på, fram till femtiofem års ålder så behöver man inte. Så har man bara gjort, bytt från den här traditionellt förvaltade, man har sin breda passiva globala indexfond, man har ett kollektivavtal. Det är färdigt. Sen tycker jag att man gör ett depåstopp vid femtiofem, typ då går man Monicas kurs för, eller träffar en rådgivare. Problemet är att det är inte så många rådgivare. Och liksom vi, som jag och du, vi får inte göra finansiell rådgivning. Så man kan inte anlita oss och göra individuellt, utan då är det precis en utbildning eller liksom vårt forum eller din Facebookgrupp. För att liksom säga ”har jag tänkt rätt? Jag vill gå tidigare. Är det någon kurskorrigering?”. Det gör man vid femtiofem.

När det är värt att betala för rådgivning

Jan: Så då tycker jag att då ska man lägga lite tid på det. Och sen behöver man inte göra någonting förrän typ året innan man går vid pension för att hur man tar ut. Vi har ett helt avsnitt, ett syskonavsnitt på uttag. För det kanske skiljer hundratusentals kronor kring vilken ordning man kan göra.

Monica: När man vet att man vill kunna… Många gånger är det det där, man har blivit utmattad liksom. ”Jag är trött på jobbet, jag vill börja avrunda. Jag vet inte om jag vill gå vid sextiofem, sextiosex eller sextiosju, men jag vet att jag vill börja planera för det.” Och då är det att man börjar titta på delpension och de här andra alternativen. Och skälet som jag kan tycka med fördelen att göra en kurs jämfört med att googla själv och så, du får den här kunskapen så att du långsiktigt kan planera. Den kan du använda dig av tio år senare också.

Jan: Exakt. Och det tycker jag Monica gör skitbra. Man får göra en plan hos dig. Både sätta sig in i hur ser det ut för mig och göra den här pensionsplanen.

Caroline: Det känns som det är så mycket man ska själv hålla reda på här. Men det här, men får jag bara fråga, finns det något problem med gratisrådgivning från till exempel arbetsgivaren eller något pensionsbolag?

Monica: Nej, men det med arbetsgivaren är ju mer att det är ofta, någon betalar för det. Ofta är det du själv som betalar fast du inte vet det i avgifter.

Jan: Exakt, alltså man ska säga så, en rådgivning kostar tjugofemtusen. Skillnaden är bara att du kommer inte undan, du kan inte göra den billigare, det är bara att någon annan betalar. Och då kan man vara så här, om det kostar tjugofemtusen, då kan du räkna på andra sidan var de tar de pengarna. Så att jag är väl så, det är bättre än inget, men jag är hellre, mycket hellre ”gå till Monica, köp en kurs för några tusen, när du betalar för att du kommer att tjäna in det på att inte betala höga avgifter”.

Löneväxling, för dem över statlig skatt

Monica: Vad gäller sparkonto då? Var hittar man de traditionella? Hur jämför man dem? Hur kan jag, vilken ordning kan man ta ut dem? Att få den här grafen på din totala risk.

Jan: För att du tjänar inga pengar beroende på vilket val någon gör. Du vet inte ens om vilket val. Och det är det jag tycker är så fint med det du och jag gör. För vi vill inte ha dina pengar, vi säljer inte rådgivning, vi säljer inte någon finansiell produkt. Vilket man kan ha ett helt separat avsnitt om vad Finansinspektionen tycker om det där.

Caroline: Men en annan grej, det här med löneväxling, det har man hört att vissa håller på med. När ska man göra det egentligen? Och vad är det för något?

Monica: Men höginkomsttagare som betalar med höginkomstskatt. Skatt i Sverige är progressiv. Låg inkomst, låg procentuell andel lön i skatt, hög. Och ett sätt då att slippa betala, framför allt ska jag säga när man kommit upp över gränsen till statlig skatt. Då åker man på tjugo procent extra skatt. Så genom att kapa lite på lönen, säg att du har, vad kan vi ta? Sextiotusen, sjuttiotusen i lön och så löneväxlar du då tiotusen. Ja men då sparar du in dels den statliga skatten på de tiotusen och sen den vanliga inkomstskatten då. Och sen stoppas de in i en tjänstepension, antingen samma som du har eller en egen. Man kan ju löneväxla mot semester och annat, men jag antar att du menar just på pensionen. Och så tar man ut den när man blir pensionär istället. Och då har man lägre skatt. Och framför allt så har man, baserat både på att du har ett lägre inkomst. För du har sannolikt inte sjuttio i pension. Eller grattis om du har det. Men sen har du också det förhöjda grundavdraget sen.

Tumregeln för löneväxling

Jan: Så att man tjänar på det. Och så tumme, vi har, vi kommer att göra ett, vi har ett syskonavsnitt på löneväxling. Men man kan väl säga så, tumregeln är, du ska ha femtiofemtusen åttiotre kronor 2026 efter din löneväxling. Och sen har du riktigt höga löner, så bör du, då går det väl ganska jämnt ut med ett ISK, liksom när jag har tittat.

Monica: Alltså det beror lite på. Dels om du har, ska vi säga om du har rabatterna i tjänstepensionen och sen framför allt så är syftet, eller jag tycker jag, det är att man tar ut pensionen tidigare. Och då slår det ju definitivt ISK.

Jan: Ja, ja, men sant. Men det är, titta på, titta på syskonavsnittet om löneväxling. Och det tänker jag också så här, jag har tjuvkikat på ditt papper. Det är samma, vi har ett syskonavsnitt om pension för företagare. För där är det också samma, de har mycket mer spelplaner att titta på som liksom…

Caroline: Vill du säga någonting mer om det eller ska man?

Jan: Nej, man tar syskonavsnittet. För det, det är nästan ovärdigt att göra det på sex minuter.

Monica: Men på löneväxlingen, kolla att arbetsgivaren betalar in lite extra.

Jan: De har sex, fem komma åtta, fem komma sjuttisex procent.

Caroline: Ni håller på att döda mig med de här siffrorna.

Monica: Det är billigare för arbetsgivaren att betala in till pensionen till lön. Så det ska inte vara lönsamt för, liksom, arbetsgivaren ska inte tjäna på att du löneväxlar. Utan de brukar man få…

Jan: Lite extra.

Monica: Ja, de kan ta en viss del av det. Det är en extra administrationsavgift som det är med löneväxling, får de hantera, men att man bör få en viss kompensation i alla fall.

Jan: Och där finns, jag vet också vi har på hemsidan en sådan, man kan göra en sådan kalkylator, så kan man se hur den ser ut.

FIRE och tidig pension

Caroline: Vad bra, men du Monica, stöter du på människor som vill göra den här FIRE, den här ”financially independent, retire early”? Kan inte du berätta lite, hur har ni pratat då?

Monica: Ja men då vill man ju sluta jobba tidigare och då beror det på lite hur tidigt. Om du är fyrtio till exempel, ja men då är du inte i pension, då är den tiden tills du är femtiofem. Då behöver man brygga, hur ska du försörja dig under den här perioden? På något sätt. De som jag träffar är ofta 50 plus skulle jag vilja säga åtminstone. Så att då kanske det är några år man ska drygga. Och då kan det många gånger vara bättre att plocka ut, börja plocka tjänstepensionen tidigt. Att även om man har, man brukar säga ”nej men vänta till du får det förhöjda grundavdraget, det står året efter riktålder då. För då blir skatten så himla låg”. Ja fast då har du kanske en högre inkomst istället. Utan överlag så trumfar många år med låg inkomst, flera år med, eller du har lägre inkomst under flera år, är bättre skattemässigt. Eftersom skattesystemet baseras på att du, de premierar låga inkomster där.

Inventera försäkringar vid tidig pension

Monica: Så att då blir det, då blir pensionsplanen en kombo av antagligen du har tjänstepension. Så kanske man har något litet extraknäck eller man driver eget på lite deltid eller någonting sådant, och sparade pengar. Så de som säger att jag ska leva på sparade pengar fram till sextiotre eller någonting, ja men då har du bränt hela ditt kanske sparkapital och kommer inte åt din tjänstepension. Du använder inte tjänstepensionen, som du kanske inte ens kommer återbetalningsskydd på. Så att i den här planen för de som går i tidig pension, ja men då gäller det också att inventera vilka försäkringar har jag och vilka villkor gäller. Har du någonting som du inte har återbetalningsskydd på, att pengarna försvinner om du dör och du har efterlevande? Ja, men då är det stor sannolikhet att du bör ta ut dem, vill ta ut dem före du tar ut det du tror att du har sparat.

Caroline: Ja, det är lite av ett specialfall, det får man väl säga.

Monica: Det är inte ovanligt i gruppen.

Caroline: Men om vi ska ta ett annat specialfall, det här, ska man amortera bostadslånet innan pension eller ska man behålla den här belåningen? Vad tycker du?

Monica: Nu kommer det vara olika eller kanske…

Caroline: Jag tror vi tänker samma.

Monica: Det beror lite på din ekonomi och dina marginaler. Har du låg pension så skulle jag snarare säga att behåll bolånet. Dessutom om du har väldigt låg pension, för du kommer att få bostadsbidrag för det.

Jan: Okej.

Monica: Till så och så.

Den rika fattigpensionären

Jan: Ja precis. Sen har vi ju det här som vi pratar om i uttagsavsnitten med den rika fattigpensionären som har den där tjugotusen i månaden innan skatt, kämpar för att få ihop månaden och sen har typ ett obelånat snittvilla för tre och en halv miljon. Och det hade varit mycket bättre att ha en miljon i lån på det där huset och sen använda den miljonen för att kompensera de där femtusen kronor i månaden som du går back. Och då har liksom tant Agda ett mycket rikare liv med att behålla. Och det här var ju också ax i communityn som skrev ”folk tänker inte på att en amortering kan faktiskt höja ens risk och sabba livskvaliteten”.

Monica: Att ha den här flexibiliteten, då är det snarare att höja bolånet kanske innan.

Jan: Exakt.

Monica: För det är väldigt många som har, du kommer, jag träffar kursdeltagare, men de har en låg pension, de har en bostad och de tycker att vi bor så billigt. Ja fast du har ingen, du får leva ett knapert liv.

Caroline: Ja, oftast hus kanske också då. Men innan vi kör avslutning här, vad är seniorlån? Och varför varnar ni för dem?

Monica: Seniorlån, hypotekslån, innebär att du belånar ditt hus och så marknadsförs det väldigt positivt som att du inte betalar någon ränta, du amorterar ingenting. Men det blir sen ganska dyrt. De räntorna är högre.

Jan: Ja, sju, åtta procent.

Seniorlån är ränta på ränta åt fel håll

Monica: Och sen blir det då ränta på ränta, i och med att du inte har betalat din ränta, så betalar du ränta på den också tills du väl säljer huset eller dör.

Jan: Det är ränta på ränta åt fel håll.

Monica: Ja, det blir fel håll. Ja, så det kan bli det där huset som var värt, eller du lånar en miljon eller femhundratusen och sen visar det sig att skulden till…

Caroline: Skulden blir mycket högre då ju.

Monica: Ja, då är det kanske att du är skyldig två miljoner istället sen.

Jan: Så det är mycket bättre, mycket bättre att ta lånet när du är femtio ish och du kan ta lån.

Monica: Eller titta, kan du skriva över bolaget? Eller vi har sett på barn och lån eller någonting.

Jan: Exakt. Så det är därför vi säger också, gör en avstämning vid femtiofem. För då kan du göra vissa sådana grejer som du kan inte i tal sen. ”Oj jag är sextiosju, jag ska gå i pension och vill du låna en miljon på huset?” Då säger banken nej.

Caroline: Ja, alltså allt det här är ju mycket spännande och vi dyker ner i vissa av de frågorna i andra avsnitt ju. Men om vi nu ska bara liksom runda av lite, om någon lyssnar och tänker okej, vad är det nu jag ska göra här på måndag? Vad säger du Monica?

Vad gör jag på måndag?

Monica: Sammanställ hela din ekonomi. Gör det som man på företagsbok kallar för balansräkning. Vad är det jag äger och har? Vilka tillgångar har jag? Vilka skulder har jag? Och utifrån det sen fokusera på hur mycket pengar behöver jag ha? Och när vill jag ha dem? Och där tittade vi på minPension och säga ”hur kan jag jämföra med vad du har och hur mycket du får ut om det går ihop”.

Jan: Ska vi in på, säg bara sextioåtta och så livsvarigt. Då får du en känsla. Sen är inte det det bästa sättet att ta ut pengarna, utan det bästa sättet att få en känsla på två minuter.

Monica: Och sen titta på premiepensionen, fondvalen där. Titta tjänstepensionen, hur de är förvaltade. Och det gör du enklast genom att gå in på minPension, översikt, tjänstepension, och så står det förvaltningsform för varje försäkring. Så kan du se om det står fond eller traditionell eller förmån där.

Jan: Och sen ska jag säga, gå med i Monicas Facebookgrupp på forumet, kolla pensionsguiden.nu. Du har jättemycket resurser. Vi har ju bara viktigaste grejerna, men du nördar på. Vi har ingen AKAP, jag vet knappt vad det är. Och sen också, är man supportat hos oss så har vi en mall för en resultatbalansräkning, så fyrahinkakalkylen. Sen kan vi också lägga länk till.

Caroline: Underlättar mycket.

Monicas två kurser

Jan: Men sen tänker jag också, du har ställt upp här med din tid och kompetens. Kan du inte berätta om dina två kurser? För du har en kurs för privatpersoner, steg ett och steg två. Kan du förklara?

Monica: Om man är en av de här lite yngre, eller man har det här ”jag orkar inte bry mig så mycket, men jag vet att jag behöver bry mig lite”. Då har jag en kurs som heter ”Förstå din pension på fem dar”. Och Jan himlade med ögonen när jag sa att det kostar fem dar. ”Nej, nej, nej, men du kan göra det.”

Caroline: Fem tillfällen.

Monica: Det är fem små korta moduler. Så att säga, det är fem, tio timmar max. Bara för att förstå hur hänger det ihop, vad jag kan påverka, vad behöver jag göra? Och hur lägger jag en grov pensionsplan? Det vill säga, när vill jag gå? Varifrån får jag pengarna?

Jan: Det är det här påståendet.

Monica: Ja, det är den minsta, den lägsta nivån av det påståendet. Och sen de som är lite nördigare och verkligen säger ”jag vill ha koll och jag vill fatta vilka beslut jag tar istället för att lyssna”. Det är de som inte vill gå till rådgivare utan ”jag vill hellre förstå själv”. Och då har jag ”Ta kontroll över din pension” som är en kurs på, den är fyra månader och du går i din egen takt. Och där får grotta in oss. Där pratar vi tjänstepension i två timmar, allmän pension i två timmar, uttagsplanering, den här balansrapporten. Man gör en pensionssammanställning där du får små cirkeldiagram på total risk i pensionen, vilken fördelning jag har mellan traditionell försäkring, fondförsäkring, förmånsbestämd, som blir då beslutsunderlaget i den här uttagsplaneringen. När man är klar, ja men då sitter man ju i handen med en actionlista på ”jag ska flytta den här hit, jag ska flytta den här dit, jag behöver dra ner på risken där”.

Tack och hej

Caroline: Det är väldigt skönt ju att ha en actionlista.

Monica: Och det är det som är den stora transformationen när folk går kurs. Lugn och trygg. Jag vet varför det ser ut så här. Jag vet vad jag kan göra och jag vet hur det kommer att bli med största sannolikhet. Jag har en plan.

Monica: Och inte bara lyssnat på banken och följt rådet för att de var tvärsäkra.

Jan: Och tycker man att det är en bra idé, då är det pensionsguiden.se. Eller Pensionsguiden på Facebook.

Caroline: Ja, toppen. Snyggt. Stort tack Monica, det har varit jätteintressant och kul att få höra vad ni säger om pension.

Monica: Ja men det var jättekul att diskutera så här.

Jan: Ja men eller hur? Och så tänker jag också så, tack Monica, men framför allt också tacka dig som har lyssnat och tittat.