Pension för företagare: så maxar du den!

Pension är viktigt!

Som företagare har du många fler valmöjligheter än anställda - tjänstepension, direktpension eller bara spara i bolaget. Skillnaden mellan alternativen kan bli hundratusentals kronor.

Det viktigaste av allt är däremot att komma igång och ha någon slags strategi för sin pension som företagare. Pensionsmyndighetens rapport från april 2026 visar att 68 % av företagarna tar ut för lite lön — och att bara 69 % faktiskt sparar för att kompensera för utebliven tjänstepension.

Tänk mindre pension

En slutsats från alla diskussioner i communityn är att sluta tänka isolerat "pension" och istället fokusera på hur du flyttar pengar från företagets plånbok till din egen mest skatteeffektivt. På det sättet får du en helhetsbild av lön, utdelning, sparande och uttag - där varje del påverkar de andra.

Varför utdelning kan vara din pension

Monica Sjödin, communityns pensionsexpert lyfter en intressant motvikt till standardrådet: lågbeskattad utdelning på 200 000 kr ger 160 000 kr efter 20 % skatt som kan placeras privat på ISK eller kapitalförsäkring. För dig som redan har tjänstepension från tidigare anställning, eller är några år ifrån pension, kan utdelnings-spåret vara mer flexibelt än att låsa pengar i tjänstepension fram till 55 år.

Alternativen som finns

Efter lön upp till brytgränsen och att maxa K10:an så har du följande alternativ:

• Alt 1) Tjänstepension – precis som om man är anställd
• Alt 2) Direktpension i kapitalförsäkring
• Alt 3) Direktpension i aktie- och fonddepå
• Alt 4) Spara i bolaget i kapitalförsäkring
• Alt 5) Spara i bolaget i aktie- och fonddepå.
• Alt 6) Spara i specialfallet IPS

Alt 1. Tjänstepension

Tjänstepension i bolaget ger enkelhet, avdragsrätt och trygghet genom att pengarna är låsta till dig även vid företagsproblem. Den är lätt att jämföra med vad en anställd hade fått och kan kompletteras med försäkringsskydd. Nackdelen är låg flexibilitet, högt totala skattetryck och att uttag beskattas som pension. Passar främst den som driver högriskverksamhet, vill avveckla bolaget vid pension och föredrar en standardlösning.

Alt 2. Direktpension i kapitalförsäkring

Direktpension med kapitalförsäkring ger hög flexibilitet i uttagsstrategier och möjlighet att ombalansera portföljen, samtidigt som pantsättning kan ge skydd vid konkurs. Nackdelar är uppstartskostnad, krav på att bolaget finns kvar under uttagstiden och risk att kapitalet används till annat än pension. Passar företagare med låg till måttlig risk, som kan tänka sig driva bolaget även efter pension och har relativt kort tid kvar till uttag.

Alt 3. Direktpension i aktie- och fonddepå

Direktpension med aktie- och fonddepå ger hög flexibilitet vid uttag och möjlighet att kvitta vinster mot lönekostnader för låg skatt, samtidigt som pantsättning kan ge visst skydd vid konkurs. Nackdelarna är uppstartskostnad, krav på att bolaget finns kvar under hela uttagstiden och att innehavet inte kan ombalanseras. Passar företagare med medelhög risk, som föredrar buy-and-hold, är villiga att driva bolaget efter pension och har gott om tid att bygga upp vinst före uttag.

Alt 4. Spara i bolaget KF

Att spara i bolaget via kapitalförsäkring ger stor flexibilitet vid uttag, möjlighet att ombalansera portföljen och helt olåsta pengar. Nackdelarna är att bolaget måste finnas kvar under hela uttagstiden och att vinster inte kan kvittas mot lön vid uttag. Passar företagare med låg risk, som vill kunna justera sin portfölj, kan driva bolaget efter pension och har relativt kort tid kvar till uttag.

Alt 5. Spara i bolaget AF

Att spara i bolaget via aktie- och fonddepå ger stor flexibilitet vid uttag, låg exponering mot politiska regeländringar och möjlighet att kvitta vinster mot lönekostnader för lägre skatt. Pengarna är endast låsta skattemässigt. Nackdelarna är att försäljning utlöser skatt, det passar sämre för hög risk och avsättningarna är inte avdragsgilla. Passar företagare med låg risk, som föredrar buy-and-hold, är villiga att driva bolaget efter pension och har god tid att bygga upp vinster före uttag.

Alt 6. Specialfallet IPS

IPS passar företagare som helt saknar tjänstepension. Avdraget — upp till
35 % av lönen, max 592 000 kr (2026) — sänker skatten nu och ökar utdelnings-
utrymmet enligt nya 3:12-reglerna.

Den stora fördelen är låg avkastningsskatt: 0,354 % mot 1,065 % på ISK/KF. Men de första 300 000 kr på ISK/KF är skattefria 2026, så IPS-fördelen gäller främst större belopp. Vid pension kan uttag ske till 8–24 % skatt om de planeras väl.

Regeln om att sakna tjänstepension gäller även historiskt i vissa fall. Läs mer i forumet →

Spara i bolaget - AF eller KF?

Vid sparande i aktie-fonddepå (AF) kan du kvitta upparbetad vinst mot lönekostnader vid uttag, vilket ger lägre skatt. Kapitalförsäkring (KF) ger större flexibilitet för omplaceringar utan skattekonsekvenser. För långsiktigt sparande i samma fond blir AF ofta mer lönsamt, men kräver disciplin att inte sälja (och att fonderna inte läggs ner).

Negativ skatt (på riktigt!)

Från det år du fyller 68 (för födda 1959 redan från 67) sjunker arbetsgivaravgiften från 31,42 % till 10,21 %. Med det förhöjda grundavdraget blir skatten på lön väldigt låg — Pensionsmyndigheten visar att en 67+ åring med enbart arbetsinkomster bara betalar runt 8 % i skatt på inkomster upp till 359 000 kr. Samtidigt tjänar du in 17,21 % i pensionsrätter på lönen. Resultatet: du får faktiskt mer tillbaka än du betalar in. Detta gör det extremt lönsamt att fortsätta ta ut lön som pensionär — vilket också är skälet till att 81 % av företagare 55+ tar ut någon form av pension samtidigt som de fortsätter arbeta.

Periodiseringsfonder som pensionsstrategi

Börja maximera periodiseringsfonder 5-6 år innan pension. Dessa obeskattade reserver kan sedan användas för löneuttag som pensionär. Med låga arbetsgivaravgifter från det år du fyller 68 (för födda 1959 från 67) och möjlighet att kvitta mot lönekostnader blir detta en av de mest lönsamma strategierna för uttag.

Direktpension vs tjänstepension - flexibilitetens pris

Direktpension ger större flexibilitet än tjänstepension — du kan välja att ta ut pengarna som lön, utdelning eller pension beroende på vad som är mest skatteeffektivt. Nackdelen är högre komplexitet, kostnader för upplägg (10–20 000 kr) och att flexibiliteten faktiskt kan bli en risk: när bolaget hamnar i kris frestas många att ta ur direktpensionen för att rädda verksamheten. Som Monica Sjödin uttrycker det: "Skillnaden är skyddet mot omvärlden — inte mot dig själv." Tjänstepension låser pengarna men ger trygghet och premiebefrielse vid sjukdom.

Varför träda kan vara ett misstag

Att lägga bolaget i träda för 25 % skatt på uttag låter lockande, men du förlorar flexibiliteten att ta ut lön och utdelning. Behåll istället minimal verksamhet - även en kund räcker - för att kunna fortsätta optimera uttagen med kombination av lön och utdelning.

Riskerna med för mycket kapital i bolaget

Risken med att samla allt sparande i bolaget är att pengarna är för tillgängliga. När verksamheten är i kris är frestelsen att rädda bolaget med pensionspengarna stor — det är ju din bebis. Hjälp till barn med bostad, en oväntad investering, eller "tillfällig" likviditet i rörelsen — allt äter på det som var tänkt att bli din pension. Som Monica Sjödin uttrycker det: "Tjänstepensionen tar bort den emotionella impulsen från din framtida pension." Privat sparande efter utdelning ger samma effekt — när pengarna ligger i din privata sfär är de mentalt "klara".

Med nya 3:12-reglernas höjda grundbelopp på 322 400 kr blir det privata utdelningsspåret extra attraktivt, eftersom du kan flytta över större belopp till skattat sparande utan att behöva förlita dig på lönebaserat utrymme.

Verkligheten för många företagare

Pensionsmyndighetens senaste rapport (april 2026) visar att 68 % av företagarna tar ut lön eller överskott under brytpunkten för statlig skatt. 10 % tar inte ut någon lön alls — en klar förbättring från 19 % i 2022 års undersökning. Bara 9 % ligger över brytpunkten.

Och kanske mest tankeväckande: 89 % av företagarna vet att de behöver pensionsspara utöver allmän pension, men bara 69 % gör det faktiskt. Detta är verkligheten för många — känn inget dåligt samvete om du är en av dem. Fokusera på att göra det bästa av din situation framåt.

Försäkringsskyddet som många missar

Vid tjänstepension ingår ofta premiebefrielse — försäkringsbolaget fortsätter betala in till din pension om du blir sjukskriven över 90 dagar. Dessutom kan du få sjukförsäkring som kompletterar Försäkringskassans ersättning, vilket är extra viktigt för företagare eftersom maximal sjukpenninggrundande inkomst 2026 ligger på 592 000 kr/år (49 333 kr/mån). Tar du ut lön över den nivån — eller saknar SGI helt för att du bara tar utdelning — står du utan skydd därutöver.

Detta skydd är svårt att köpa separat och särskilt viktigt för yngre företagare med lång tid till pension.

Kompletteringsregeln - köp ikapp förlorade år

Om du bytt från anställning till eget bolag eller haft låga pensionsavsättningar tidigare år kan du använda kompletteringsregeln för att "köpa ikapp" tjänstepension i ditt aktiebolag. Detta låter dig göra avsättningar över de vanliga 10 prisbasbeloppen (592 000 kr 2026), upp till det belopp som skulle ha kunnat sättas av tidigare år. Men — vår erfarenhet är att det praktiska värdet är begränsat. När vi själva undersökte det visade Avanzas Excel-uträkning att standardavdraget på 35 % av lönen redan gav i princip lika mycket utrymme. Värt att räkna på, men inget guldägg för alla.

Avanza och andra pensionsbolag kan räkna ut hur mycket du får sätta av - beloppen kan bli överraskande stora, ibland flera hundra tusen kronor.

4:25-regeln vs behålla verksamhet

Att avveckla bolaget enligt 4:25-regeln (träda) ger 25 % skatt på uttag efter fyra år, men du förlorar all flexibilitet — och bolaget måste vara helt passivt under hela trädaperioden, vilket är ett minfält om verksamheten kan generera intäkter.

Behåller du minimal verksamhet kan du istället kombinera lågbeskattad lön från det år du fyller 68 (10,21 % i avgift istället för 31,42 %) med utdelning och periodiseringsfonder.

IPS: så gör andra

@Robert_G och @Pelpet delade 2025 i forumet hur de gör. Här är samma upplägg uppdaterat med 2026 års brytpunkt och nya 3:12-regler:

• Bruttolön: 660 400 / (1 - 35 %) = 1 016 000 kr (84 667 kr per månad)
• Avsättning till IPS: 1 016 000 × 35 % = 355 600 kr
• Lönebaserat utdelningsutrymme enligt nya 3:12-regeln: (1 016 000 − 644 800) × 50 % = 185 600 kr

Plus grundbelopp 2026: 322 400 kr

• Totalt utdelningsutrymme: ca 508 000 kr

I slutändan blir nettolönen efter avsättning identisk med att ta lön upp till brytpunkten — så fördelen med IPS jämfört med TJP är att den höjer utdelningsutrymmet.

Varning om framtida regeländringar

All pensionsplanering är en spekulation i framtida skattesystem — 3:12-reglerna ändrades senast 1 januari 2026 i den största reformen på 20 år, pensionsåldern kan höjas, avkastningsskatten justeras eller förmögenhetsskatten återinföras.

Tjänstepension låser dig medan sparande i bolaget ger flexibilitet att anpassa sig. Men kom ihåg - även flexibla lösningar kan drabbas av oväntade regeländringar.

Enskild firma: ta ut allmän pension tidigt

Driver du enskild firma och fyller 65 år (eller 64 år om du fyller år i januari) — då kan du ta ut hel allmän pension under hela inkomståret och samtidigt få sänkt egenavgift från 28,97 % till 10,21 %. Det ökar ditt överskott och gör att du tjänar in mer till allmän pension samtidigt. Pensionsmyndighetens beräkning visar att den totala inkomsten över livstiden blir nästan oförändrad — men du frigör likviditet flera år tidigare.

Bonus: Holdingbolag-strategin

Driver du ett rörelsebolag som går bra och vill skydda kapitalet mot risker i verksamheten? Ett holdingbolag som äger rörelsebolaget kan vara värt övervägande. Pengarna förvaltas i holdingbolaget och är åtskilda från rörelseriskerna. Lite mer administration, men efter de senaste skatteförändringarna mer lönsamt än tidigare.

Investera som vanligt

Vi har exakt samma stående rekommendation som Pensionsmyndigheten att spara i globala aktieindexfonder med max 0,2 % i totala avgifter per år. Höga fondavgifter kan minska din pension med hundratusentals kronor över sparhorisonten. Läs mer →

Vad händer med din pension om du dör?

Det här missar de flesta att tänka på. På ISK gäller vanliga arvsregler — vill du styra över pengarna behövs ett testamente. På IPS, kapitalförsäkring, pensionsförsäkring och tjänstepension kan du istället välja återbetalningsskydd (pengarna går till förmånstagare eller dödsbo) eller efterlevandeskydd (ett bestämt belopp till efterlevande). Återbetalningsskydd kostar ofta lite — antingen en mindre avgift eller att du avstår från arvsvinster — men ger trygghet om du har familj som behöver det. Yngre företagare utan familj kan ofta välja bort det och få högre pension istället.

Livsvarig eller tidsbegränsad utbetalning?

När du börjar ta ut din pension kan du oftast välja mellan livsvarig utbetalning (pengarna kommer hela livet) eller tidsbegränsad (t.ex. 10–20 år, högre belopp men tar slut). Pensionsmyndighetens generella råd är livsvarig utbetalning eftersom egen livslängd är oviss — men i vissa situationer (kort förväntad livslängd, redan stor förmögenhet, kombination med andra pensioner) kan tidsbegränsat vara bättre. Tjänstepension och vissa pensionsförsäkringar erbjuder livsvarigt; ISK och IPS gör det inte.

Skyddsnätet om pensionen blir låg

Om din pension trots planering blir låg finns ett grundskydd: garantipension (för den som haft låg eller ingen arbetsinkomst), inkomstpensionstillägg (max 600 kr/månad till den som haft medelinkomster), bostadstillägg (skattefritt tillägg för dem med låg pension) och äldreförsörjningsstöd (sista skyddsnätet). Alla kan beviljas från 67 års ålder för dig som är född 1960 eller senare. För full garantipension krävs minst 40 års bosättning i Sverige mellan 16 och 65 års ålder.