AP7 SÅFA – Sveriges smartaste pensionsval?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Intro: vad vi tog med oss från intervjun
2. En "pimpad global fond" – eller mycket mer än så
3. Därför släpper vi på Ingrid
4. Resan tillbaka till Sjunde AP-fonden
5. Tre förklaringar till den starka utvecklingen
6. Premiepensionen som komplement till inkomstpensionen
7. Kaka på kaka med räntefonder
8. Därför ändras sammansättningen med åldern
9. Varför just 2–3 procent per år?
10. Var ser man sitt SÅFA-sparande?
11. Varför inte 100 procent aktier i offensiv?
12. Uppdraget håller fonderna inom premiepensionen
13. Den diversifierande delen av aktiefonden
14. Varför AP7 är bakåtblickande, inte framåtblickande
15. Diversifiering – den enda gratislunchen inom finans
16. Köper ni aktierna direkt?
17. Exponeringen mot Sverige
18. Hävstången – ett verktyg för att anpassa risken
19. Private equity och de andra delarna
20. Fama–French-faktorerna i portföljen
21. En liten organisation med stora leverantörer
22. Läsarfråga: hur ser hållbarhetsarbetet ut?
23. Teman och exkluderingar
24. Stor ägare, men passiv eller aktiv?
25. Ett oväntat tips: läs årsredovisningen
26. Engångsinsättningen i december blir tidsdiversifiering
27. Läsarfråga: hur fungerar belåningen?
28. Det är helheten i portföljen som anger risken
29. Hur risken räknas ut
30. Tre bästa spartipsen
31. Diversifiering och rebalansering
32. Kostnaden är viktig
33. Avslutning och tack

Intro: vad vi tog med oss från intervjun

Jan: I och med att vi inte placerar så mycket i Sverige blir det också en diversifiering till inkomstströmmar i andra länder. Företag i andra länder, inte bara de svenska företagen. Du lyssnar på RikaTillsammans-podden som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 149, och idag spelar vi in på vårt kontor i stället för i studion, för att vi ska göra en intervju med Ingrid Albinsson som är kapitalförvaltningschef på Sjunde AP-fonden. Vi spelar ju alltid in introt efter att vi har gjort intervjun, så att vi kan ge lite intryck direkt. Så, vad tog du med dig från intervjun?

Caroline: Vi har precis haft den, och jag tyckte det var fantastiskt att höra hur mycket jobb som görs i förvaltningen av våra pensionspengar. Jag förstod det som att de jobbar hårt.

Jan: Ja, jag tänkte precis på det. Jag tror aldrig vi har haft ett avsnitt där det har nämnts ordet diversifiering eller risk så mycket som i det här avsnittet. Där pratar vi just det här med diversifiering, att inte lägga alla äggen i samma korg. Det känns som att de har levlat den nivån kring diversifiering.

Caroline: Ja, de pratar inte bara om att ha olika tillgångsslag, utan det är olika marknader och tidsdiversifiering. Det finns många olika sorters diversifiering.

Jan: Att sprida risk.

Caroline: Ja, precis.

En "pimpad global fond" – eller mycket mer än så

Jan: Jag har ju i mångt och mycket trott så här: "Ja, men det där är en lite pimpad global fond." Alltså en indexfond. Men nu när jag har pratat med henne och också gjort research, så inser jag att nej, nej, nej. Det som är en global indexfond, det är ju bara en liten, liten del. Eller inte en liten del, men en del. Av AP7.

Caroline: Av AP7 SÅFA då, eller AP7 Aktiefond.

Jan: Sen har de ju private equity, de har en riskdel, de har onoterade bolag, de har de här Fama–French-faktorerna.

Caroline: Var det inte bra att vi hade gjort det där avsnittet med Fama–French-faktorerna?

Jan: Jo, jo, absolut.

Caroline: Jag kommer ändå inte ihåg vad det var riktigt förrän ni började prata.

Jan: Ja, men det här att små bolag går bättre än stora bolag, det är det som vi har i vår serie "Vad säger forskningen om sparande?". Jag tror det var Mattias, eller några av er läsare också, som skrev på Facebook. Tack förresten för alla frågor. Vi tog upp en del med Ingrid. Men varför kan man inte få köpa deras fond på Nordnet eller Avanza? Och då säger hon: "Nej, men vi är en myndighet, vi har det här uppdraget, så vi har liksom inget intresse av att vara på Nordnet." Tusan, för hade ni varit det så hade jag valt er. De har ju sjukt mycket pengar, 600 miljarder, över två miljoner sparare.

Därför släpper vi på Ingrid

Jan: Så jag tänker, i stället för att vi återberättar kan vi släppa på Ingrid här. Och avsnittet är inte sponsrat, det är ingen ersättning eller något. Det är bara det att vi själva tycker att Sjunde AP-fonden är så himla bra. Vi har dem själva i vårt premiepensionssparande, och jag tycker att de som tar hand om våra pengar på ett så fantastiskt sätt borde få äran. Så vi släpper på Ingrid här. Varsågod.

Jan: Tack så hemskt mycket, Ingrid Albinsson, för att du ville ställa upp i det här poddavsnittet. Du är ju vice vd och kapitalförvaltningschef på statliga Sjunde AP-fonden, och du har lång erfarenhet inom finansbranschen. Jag såg någonstans, jag tror det var på LinkedIn, att du varit med ända sedan 1990. Det vill säga när jag gick på mellanstadiet. Då började du i finansbranschen på SEB, på Swedbank Robur och nu på Sjunde AP-fonden, och du har jobbat mycket med tillgångsallokering. Så varmt välkommen!

Ingrid: Tackar, tackar så mycket.

Jan: Vill du lägga till någonting? Har jag missat något i presentationen?

Ingrid: Nej, det är helt sant att jag började i början på 90-talet, och det var ett tag sedan.

Resan tillbaka till Sjunde AP-fonden

Jan: Jag har varit ett stort fan av Sjunde AP-fonden i många år, och jag tror att jag har en resa som många känner igen sig i. Först börjar man hos Sjunde AP-fonden, för det är ju det alternativet man får i sitt premiepensionssparande. Sen tror man att man kan göra det bättre, och sen inser man efter ett tag att nej, det kunde man inte. Och sen kommer man tillbaka till er, fast mycket, mycket tryggare, och då vet man: "Nu har jag det bästa jag kan ha i mitt PPM-sparande." Men kan inte du beskriva Sjunde AP-fonden och ert uppdrag? Ni har ett ganska tydligt uppdrag?

Ingrid: Ja, det är en sak som vi är väldigt glada för på AP7, att vi har ett tydligt uppdrag. Vi förvaltar premiepensionen, som är en del av den statliga pensionen, för dem som inte vill välja och känner att det är bra att pengarna ligger förvaltade hos oss.

Jan: Men ofta tror man ju, när man är lite ovan eller ny som sparare, att det man får från början är dåligt och att man ska välja något annat, att man ska levla. Och jag är ju så här: nej, man har ju redan det som jag upplever är bland det bästa. Och där har ni ju till exempel, om vi tittar i er årsredovisning, att ni sedan starten 2000 haft, jag tror det var 275 procents utveckling sedan start, mot de privata fonderna på 113 procent. Vad tror du är förklaringen?

Tre förklaringar till den starka utvecklingen

Ingrid: Det är säkert många. Jag skulle säga att en sak är hur vi förvaltar. Premiepensionen är speciellt utformad just för att det är premiepension vi förvaltar. Så vi har verkligen tänkt utifrån vad det är för pengar vi förvaltar och för vem. Det tror jag är en av förklaringarna. En annan förklaring är naturligtvis att vi tittar väldigt mycket på vad det kostar och vad vi får tillbaka i avkastning på kapitalet vi förvaltar. Och det tredje skälet till att det faktiskt har gått så bra, i synnerhet sen 2010, är att SÅFA som vi förvaltar är en produkt som har hög risk. Vi är exponerade mot globala aktier. Tittar vi tio år tillbaka har det varit en fantastisk period när det gäller avkastning på många finansiella tillgångar, inte minst aktier. Det har varit en viktig del i hur vår produkt, sparandet i SÅFA, har presterat.

Jan: Men vänta, kan du inte bara utveckla det första du sa, att ni har funderat mycket på vem ni förvaltar pengarna för?

Ingrid: Ja, det är ju alltid så när man har ett sparande och funderar på hur det sparandet ska tas om hand. Då är det dels viktigt att fundera på vad det är för pengar, och dels vad jag är för person som ska ha de här pengarna. Vad gäller det första, vad det är för pengar: jo, det är pensionspengar. Det är pengar man ska ha på lång sikt.

Premiepensionen som komplement till inkomstpensionen

Ingrid: Premiepensionen är ju en del, som jag nämnde, av den statliga pensionen. Den statliga pensionen består av två delar. Inkomstpensionen är den stora delen, och så har vi premiepensionen som är en mindre del. Av det man sätter av varje månad när man jobbar i Sverige är det ungefär 15 % som sätts av till premiepension i den statliga pensionen. Det gör att vi har utformat premiepensionen utifrån att det är ett komplement till inkomstpensionen. Inkomstpensionen är ett betydligt mer stabilt sparande. Det gör att man i premiepensionen kan ta en lite högre risk. Man kan diversifiera bort, eller diversifiera ut sig, från inkomstpensionen.

Jan: Det var en stor insikt för mig för något år sedan. För jag tror att ni har riskklass 5 eller 6 i den här Sjunde AP-fonden. Men så var det någon som sa till mig: "Ja, Jan, fast om du ser det som en helhet tillsammans med inkomstpensionen, då är det bara riskklass 3 eller något sådant." Och den insikten är så otroligt viktig.

Ingrid: Premiepensionen är ju faktiskt en del av den statliga pension som betalas ut när man blir pensionär. Och just därför är diversifieringen väldigt viktig. Man försöker ta en lite högre risk med premiepensionen. Varför ska man göra det? Naturligtvis för att det kommer att ge, över tid och på lång sikt, en lite bättre pension än vad jag annars skulle ha haft möjlighet att få. Är det så att man placerat mer i inkomstpensionen, som är ganska likt ett räntesparande, då blir det över tiden betydligt mindre upparbetad pension när man väl ska gå i pension.

Premiepensionen är ett komplement till inkomstpensionen. Eftersom inkomstpensionen är så stabil kan man våga ta en lite högre risk i premiepensionen.

Kaka på kaka med räntefonder

Jan: Det är väldigt viktigt att lägga till, precis som du säger.

Caroline: Jag kommer ihåg att jag kände mig så lite fånig. "Ja, men vad bra att jag har haft räntefonder, jag som är typ 40, i PPM:en." För jag har ju redan sjukt mycket räntefonder i inkomstpensionen. Och så var det lite kaka på kaka.

Jan: Och då var det så här: nej, men ha full risk i den här PPM-delen.

Jan: Jag tänker också så här: när man hör talas om er första gången är det så lätt att man blandar ihop AP7 SÅFA, AP7 Aktiefond, AP7 Räntefond, och sen har ni dessutom ytterligare, om jag inte minns fel, tre alternativ. Så kan du inte bara bena upp det för någon som hör det här för första gången?

Ingrid: Ja, för de allra flesta är det något som kallas AP7 SÅFA man har hos oss. AP7 SÅFA är ett sparande som är utformat utifrån varje individ, där vi lägger in en generationsprofil över tiden. Är man ung har man en typ av sammansättning i sitt sparande, och ju äldre man blir får man en annan sammansättning.

Därför ändras sammansättningen med åldern

Ingrid: Varför gör vi så här? Jo, det gör vi för att när man är ung har man väldigt lång tid kvar till pension. Då kan man faktiskt ta en högre risk med sitt sparande, och också diversifiera ut sitt sparande i flera tillgångar. Det gör att vi där har väldigt mycket aktier, globala aktier. Men ju äldre man blir, desto mer introducerar vi ett räntesparande, för då behöver man ha lite större stabilitet. Det är fortfarande en tillräckligt hög risk för att ge en bra pension. För det är också så att även när man går i pension har de allra flesta av oss ganska lång tid kvar som vi kommer att leva på vår pension. Det gör att man inte alldeles för snabbt kan börja spara enbart i ett lågavkastande räntesparande. Men det gör att de allra flesta har SÅFA hos oss.

Ingrid: När vi sätter ihop SÅFA består den egentligen av två olika fonder. En aktiefond och en räntefond. Sen har vi också ett kompletterande val som är möjligt att göra, där man kan bestämma sig för tre olika risknivåer. En risknivå med lite högre risk som vi kallar offensiv, en som är mittemellan som är balanserad, och ett alternativ med låg risk. Det förklarar de olika produkterna som finns hos oss. Alla de fem, sex produkterna jag nämnde kan man ha sitt sparande i hos oss. Men de allra flesta finns naturligtvis i vår SÅFA-produkt.

Varför just 2–3 procent per år?

Jan: Det jag tänker är att ni minskar aktieandelen. Om man har SÅFA, så minskar ni aktieandelen, eller ökar räntedelen, med 2–3 procentenheter. Från 55 års ålder, tror jag att det är. Hur har ni resonerat att det skulle vara just 2–3 procentenheter? Var det så här det kändes bra, eller?

Ingrid: Nej, det är ju så att när vi har skapat den här produktdesignen tittar vi, som vi alltid gör på AP7, utifrån vad man kan lära sig i akademin, alltså akademiska studier. Vad ser vi i empirin? Det är där vi har lagt grunden för att man, när man går från ett sparande som är ett rent aktiesparande till ett annat sparande, kan tjäna på att göra det över tid. Det har också mycket med diversifiering att göra, så att man inte hamnar i en enskild punkt när man byter sitt sparande. Man kan likställa det med dagens situation, där en marknad rör sig väldigt snabbt. Skulle man där välja att gå in i eller ur ett sparande vid en enskild tidpunkt, kan det få ganska stor påverkan på resultatet. Därför är det alltid bra att också använda tid när man sparar, att man sparar vid olika tidpunkter över en lång horisont. Det är ett sätt att uttrycka vår diversifiering.

Caroline: Jag tänkte bara fråga, hur många människor är det egentligen som har den här SÅFA i Sverige?

Ingrid: Det är väldigt många, vilket är väldigt roligt för oss naturligtvis.

Caroline: Och väldigt roligt för dem också.

Ingrid: Vi kan se någonstans över 50 % av pensionssparandet som finns i Sverige, vilket är någonstans 3–4 miljoner.

Var ser man sitt SÅFA-sparande?

Caroline: Jag kan tänka mig att man sitter och lyssnar på det här och tänker: "Jag måste gå in och titta. Var ser man det här? Går man in på Min pension, eller vad ser man om man har SÅFA?"

Ingrid: Pensionsmyndigheten är ju den myndighet som mot varje individ administrerar och ser till att rapportera det konto man har. Där är ett ställe man kan se det. Sen kan man från Pensionsmyndigheten koppla det till Min pension, som är en rapporteringsmotor för alla typer av pensioner man har. Statliga pensionen är en del, som de flesta har. En annan är tjänstepensionen, som väldigt många har. Min pension kan ge en sammanställning av alla de pensionsdelar varje person har. Om man vill ha en helhetsbild av sin pension, så kan man se vilka olika typer av pension det finns: statlig pension, inkomstpension och det man själv har sparat till pension. Det är ett bra sätt att se vilka typer av pension man kan få i Sverige. Men själva bytet gör man på Pensionsmyndighetens hemsida.

Jan: Jag vet också att ni har på hemsidan en video där man kan titta på hur man byter till Sjunde AP-fonden.

Ingrid: Ja, det stämmer. Skulle det vara så att man vill byta till oss och ha sparandet hos oss, då kan man gå in på Pensionsmyndigheten och göra det bytet.

Varför inte 100 procent aktier i offensiv?

Jan: Jag har en fråga kring det här med offensiv. Jag älskar er investeringsfilosofi, för jag har exakt samma. Men en fråga som jag alltid får är: "Varför har ni inte 100 % aktier?" När jag tittade på er AP7 Offensiv, så tror jag att ni ändå bara, inom citationstecken, har 75 % aktier. Och det går ju mot den generella konsensus där ute bland småsparare. Inte bland akademiker eller proffs, men bland småsparare tror man att offensiv, då ska det vara 100 % aktier. Så hur resonerar ni kring att ha även 25 % räntor i det offensiva alternativet?

Ingrid: Jag skulle säga att de procentuella andelar som finns där, det är för att också erbjuda tre olika risknivåer som skiljer sig från det rena SÅFA-sparandet. Så det är det perspektivet de är sammansatta med, andelen fonder, aktiefond eller räntefond. Och där ser vi att man får tre olika grader på risknivå. Om man vill ha en risknivå någonstans mittemellan, eller om man anser att en lite högre risknivå är bättre, eller en lite lägre risknivå är den man ska ha.

Jan: En av de absolut vanligaste frågorna som vi har fått. Vad bra att ni har fått en intervju med Sjunde AP-fonden. Ni måste ställa frågan, till exempel Erik på Patreon: "Jag undrar varför är inte de här fonderna tillgängliga på Nordnet eller Avanza? De är ju så himla bra. Jag vill ha dem även där."

Caroline: Ja, vad är det för fonder?

Jan: Ja, men de här AP7 och sånt.

Caroline: Jo, men jag tänkte, ja, okej. Ja, du får svara, Ingrid.

Uppdraget håller fonderna inom premiepensionen

Ingrid: Ja, det är ju så att vi är verksamma inom premiepensionen. Och de fonder som finns på de andra torgen, de privata torgen, är fonder som också är tillgängliga för andra typer av sparande. Inom tjänstepension, till exempel, eller också för fritt fondsparande. Så vårt uppdrag är att vara inom premiepensionen. Det är därför tillgängligheten inte finns på alla andra plattformar.

Jan: Så det är mer en uppdragsbeskrivning. Ni har inga planer på att erbjuda AP7 Aktiefond via Nordnet eller Avanza?

Ingrid: Nej, vårt uppdrag är att förvalta pengar inom premiepensionen. Och det är det vi ägnar oss åt.

Jan: Jag blir väldigt nyfiken. Vad är det som ligger i aktiedelen? I de här olika SÅFA-alternativen.

Ingrid: Om man tittar på vår aktiefond, det är ju där vi har mesta delen av vårt kapital. Ungefär 500 miljarder finns där idag. Och i den här fonden har vi, för att tala om strategin, i grunden hela sparandet uppbyggt kring att diversifiering är väldigt viktigt, och kring vår hållbarhetsprofil. Vad betyder det för vår aktiefond och strategin vi har där? Det betyder att vi försöker utnyttja diversifiering i så hög utsträckning som möjligt. Det gör att det aktiesparande som finns i aktiefonden är globalt. Vi har en bred diversifiering. Marknadsvägda index brukar man prata om. Det här är just en sådan bred global diversifiering utifrån ett kapitalmarknadsvägt index.

Den diversifierande delen av aktiefonden

Ingrid: Men det är en del av vår portfölj. Vi har också en annan del i aktiefonden som är en mer diversifierande del. Och diversifierande från den rena marknadsportföljen. Där har vi till exempel en högre andel tillväxtmarknader i portföljen. Vi har något som kallas faktorpremier. Det är egentligen en teknik som används där enskilda aktier kategoriseras efter olika egenskaper. Man identifierar systematiskt ett bolag för att det har kvalitet i sig, eller att det är ett litet bolag, och så vidare. Sen har vi ytterligare en del i portföljen som vi kallar för vår riskhanteringsportfölj. Det är ett systematiskt ramverk som vi använder för att anpassa risken i portföljen. Det är en anpassning som sker utifrån gällande marknadsförhållande. Och det är så att när vi pratar om gällande marknadsförhållande, tittar vi på hur det ser ut idag jämfört med när vi skapade produkten. Ser vi att där vi står och går avviker väldigt mycket från den punkten, då anpassar vi risken efter det. Så det här ska man inte förväxla med att vi tror något om framtiden, att det kommer att hända speciella saker. Det här är mer bakåtblickande, för att anpassa risken i portföljen till rätt nivå.

Jan: Jag tycker det här är superspännande. Jag hade kunnat nörda ganska länge här. Men kan du inte bara förtydliga det där sista? För det är ju väldigt många aktörer som är framåtblickande. Varför har ni valt att mer eller mindre att inte göra det?

Varför AP7 är bakåtblickande, inte framåtblickande

Ingrid: Det beror på att det alltid är väldigt svårt att sia och säga vad som händer i framtiden, och inte minst när det händer. Det är ofta så, särskilt i situationer som kanske den som har varit nu, där marknaderna rör sig ganska mycket upp och ner. Om man funderar: "Vad ska jag göra nu? Ska jag köpa eller sälja? Vad är bra?", det är väldigt svårt att bedöma. Däremot, om man lutar sig mot, vilket vi gör, ett långsiktigt pensionssparande utifrån långa samband och långa historiska utvecklingar, så kan man utifrån det designa en strategi för framtiden. Det är precis det vi gör. Det är därför jag är väldigt noga med att säga att när vi skapade SÅFA för våra sparare för tio år sedan, så hade vi en uppfattning om vad som är rimligt att förvänta sig i avkastning på en aktiemarknad.

Jan: Vad tänker ni där då, till exempel? Vad som är rimligt att förvänta sig? Kan du inte beskriva de här breda antagandena?

Ingrid: De här breda antagandena brukar kallas kapitalmarknadsantaganden, där man tittar på hur räntorna ser ut över långa tidsperioder. Vad kan man förvänta sig i avkastning på en aktiemarknad över långa tidsperioder? Vad kan man förvänta sig om ekonomisk tillväxt och inflation? Det ligger sen till grund för hur vi har avpassat sparandet och doserat risken. Om man tittar på väldigt långa tidsserier på aktiemarknaden, så ser man att aktiemarknaden överavkastar en ränteplacering med kanske 3–4 % över långa tidsperioder.

Diversifiering – den enda gratislunchen inom finans

Ingrid: Det är precis det man går tillbaka till när vi pratade om inkomstpensionen, och vad inkomstpensionen kan ge som ger ett stöd. Man kan diversifiera och via lite mer riskfyllda placeringar få något tillbaka, och därmed också få en lite högre pension än man annars skulle ha haft. Det grundar sig naturligtvis i att man tänker att man har ett långsiktigt sparande och att man kan behålla det här sparandet över en lång tid.

Jan: Ni skrev ju också, du har varit inne på det här flera gånger, i årsredovisningen: diversifiering är den enda gratislunchen inom finans. Och om jag förstår det rätt, så har ni en sådan här global marknadsviktad portfölj, som mer eller mindre är en indexfond. Den delen.

Ingrid: I flera delar är det en indexfond, där vi på så sätt skapar den här breda geografiska placeringen. Och det gör vi för att det är ett kostnadseffektivt sätt att få placeringen på. Men det är inte att likställa med att hela sparandet är index.

Jan: En indexfond.

Ingrid: Nej, självklart inte. De andra delarna blir väldigt viktiga. Att vi också har diversifierande delar i portföljen. Att vi också har en riskhantering över tid.

Diversifiering är den enda gratislunchen inom finans.

Köper ni aktierna direkt?

Jan: Jag tänker att vi ska dyka ner lite i dem. Lite nördigt får det bli, Caroline. Jag tänker så här, de här bolagen, köper ni dem direkt eller går ni via? För det är ganska vanligt att man använder något annat fondbolag. Men köper ni de här aktierna? Jag tror det är 3 000 bolag som ni hade på er hemsida. Köper ni dem direkt eller använder ni andra fonder?

Ingrid: Vi placerar inte i fonder på det viset. Däremot är vi en organisation som inte är så många som jobbar på AP7. Vi använder många leverantörer som hjälper oss att göra saker vi vill ska ske i portföljen. Vi jobbar med många av de största kapitalförvaltarna i världen. Varför gör vi det? Vi vill naturligtvis använda den kompetens och de resurser där de gör bäst nytta. Om vi hade handlat varje papper själva, hade man även då behövt använda en börs. Det här är precis på samma sätt. Vi köper aktierna via våra förvaltare.

Jan: Men det är samma sak som att ni köper dem själva, kan man säga.

Ingrid: Absolut.

Exponeringen mot Sverige

Jan: Och sen tänker jag på en ganska intressant grej som vi har haft mycket diskussion om på bloggen. Det är exponeringen mot Sverige. Jag har för mig, när jag tittade på era dokument i höstas, när jag själv satt och funderade på den här frågan, att ni verkligen följer en marknadsviktad exponering mot Sverige på 1 %. Medan det finns vissa som argumenterar för att man ska ha en sådan här home bias, och ha en större exponering mot sin hemmamarknad än vad ett globalt marknadsviktat index anger. Hur resonerar ni i den frågan?

Ingrid: Vi väljer en marknadsexponering, och det går tillbaka till att vi tror att det är bra med en bred diversifiering, och att en marknadsportfölj är så effektivt sammansatt som möjligt. Och inte minst ur ett diversifieringshänseende, för inkomstpensionen är väldigt starkt beroende av Sverige. I och med att vi inte placerar så mycket i Sverige, blir det också en diversifiering till inkomstströmmar i andra länder, företag i andra länder, inte bara de svenska företagen. Sen kan man säga att i Sverige har vi ett näringsliv som är väldigt exportorienterat och har en stor geografisk spridning. Home bias eller inte, så har vi för våra sparare valt diversifieringen, som ska vara väldigt stor. Det här med ett kapitalmarknadsvägt globalt sparande. I de sammansättningarna är Sverige som enskild del ganska liten.

Hävstången – ett verktyg för att anpassa risken

Jan: En annan sak som jag tror många som är lite mer intresserade har associerat er med, det är det här med hävstången. Ni har ju försökt tona ner hävstången över tid. Kan du inte beskriva hur ni har jobbat med hävstången? Vad är er tanke med den? För jag vet att ni i senaste årsredovisningen ville tona ner hävstången.

Ingrid: Ja, hävstång är något som vi har. Och för oss är det ett verktyg vi använder för att anpassa risknivån i portföljen. Ett skäl till att det, som du beskriver det, uppfattas att den tonas ner, är att vi har diversifierat portföljen till flera strategier och tillgångar. Som jag nämnde har vi en diversifieringsportfölj också. Det är egentligen ett annat verktyg för att ta risk för oss. Det gör att vi inte blir lika beroende av att bara ta risk utifrån hävstång. Det finns fler verktyg vi kan använda. Vi kan till exempel öka andelen småbolag i portföljen, eller vi kan öka andelen kvalitetsbolag. Det ger egentligen samma resultat, att anpassa risken i portföljen, men det ger oss också en större flexibilitet att anpassa sparandet på ett bra sätt. Det här gör vi i grunden för att vi hela tiden vill ha en så bra sammansättning i portföljen som är så effektiv som möjligt.

Jan: Och vad menar man med effektiv?

Ingrid: Ja, det är naturligtvis så att för den risk vi tar vill vi få högsta möjliga avkastning tillbaka.

Private equity och de andra delarna

Jan: Och de här andra bitarna då? Om vi bortser från den här aktiedelen utspridd över hela världen, vad är det för delar? För jag vet att på hemsidan står det private equity eller andra delar. Kan du inte beskriva dem?

Ingrid: Ja, vi försöker hela tiden vara ganska tydliga och enkla. Private equity är en del. Det är olistade innehav. Det vi vill åstadkomma är att, i det vi handlar över den listade marknaden, är just alla företag som ligger ute och är listade. Men det finns också väldigt många företag som inte är på de olika börserna i världen. De ger naturligtvis också vinster och värden som vi vill att våra sparare ska kunna ta del av. Vi har småbolag i portföljen. Den globala exponeringen har tidigare inte omfattat småbolagen. Man kan begränsa det till att vara stora och medelstora bolag. Det finns även väldigt mycket småbolag i världen som också skapar värden som spararna kan ta del av. Ett annat sätt, där vi har en del i portföljen, är just de här faktorpremierna, där man inte sätter ihop bolagen på samma sätt. För i ett globalt aktieindex sätts bolagen helt enkelt samman utifrån sitt värde på en stor marknad. Men det kan finnas skäl att sätta ihop bolagen utifrån andra identifikationer. Alltså andra faktorer. Till exempel kvalitet, eller vad man har för tillväxt, eller vad det nu är.

Fama–French-faktorerna i portföljen

Jan: Vi gjorde ett avsnitt där vi tittade på dem. Jag gissar att det är de här Fama–French-faktorerna. Använder ni allihop? Alltså små versus stora?

Ingrid: Ja, det stämmer. Vi använder de här fem faktorerna man brukar tala om i form av Fama–French, när vi sätter samman vår faktorportfölj. Det är bland annat värdefaktorn. Det är kvalitetsfaktorn. Det är lågbeta-faktorn. Det är momentumfaktorn och småbolag.

Jan: Hur stora skulle du säga att de här delarna är gentemot varandra i fonden? Det är ungefär en tredjedel det här? En tredjedel faktor, en tredjedel private. Hur ser fördelningen ut?

Ingrid: Menar du när vi gör våra exponeringar i strategierna?

Jan: Ja, precis. Om jag har AP7 SÅFA, vad är det jag egentligen har då i block?

Ingrid: Det är också en väldigt bra fråga. Faktorexponeringar, till skillnad från breda kapitalmarknadsvägda index, kan skilja sig ganska mycket. De är inte lika standardiserade. Det gör också att de är sammansatta, som vi har sett på det, både utifrån hur själva faktorerna är definierade, hur man kan få exponeringen i marknaden, men också utifrån vem vi är och hur vi kan bära risk i de här. Det kan variera, är det enkla svaret. Det finns ingen fast standardisering på samma sätt som i kapitalmarknadsvägda index.

En liten organisation med stora leverantörer

Caroline: Jag undrar lite grann. Jag får uppfattningen av att ni jobbar jättemycket. Jag undrar hur många ni är och hur mycket tid ni lägger på det här? Jag känner att jag får jättemycket för mina pengar. Eller jag hör det, men jag undrar också hur ni jobbar. Bara en vanlig dag liksom.

Ingrid: Som jag sa, AP7 är en ganska liten organisation. Vi är ungefär 36 som jobbar på kontoret på AP7. Men vi har väldigt många leverantörer. Våra leverantörer är i allmänhet stora internationella banker som naturligtvis har många människor och mycket resurser bakom sig. Det är helt sant som du säger, det läggs en otrolig mängd resurser på att skapa ett bra sparande för våra sparare.

Jan: Jag tänker så här, vi har fått så mycket läsarfrågor. Folk har ju verkligen längtat efter er. Så jag tänker att vi tar några läsarfrågor. Ska du ta här, Caroline, från Karin Blommaskog?

Läsarfråga: hur ser hållbarhetsarbetet ut?

Caroline: Karin Blommaskog undrar: hur ser hållbarhetsarbetet ut i fonden? Specificera gärna om det är något ni tar avstånd från i samband med investeringar, och vilka förbättringsområden ni ser för framtiden gällande hållbarhet.

Ingrid: Det var en väldigt bra fråga. Hållbarhet är för AP7 en väldigt viktig fråga, och har varit så ända sedan vi startade 2000. Vi bedriver ett väldigt aktivt ägararbete, och vi har också under de senaste åren växlat upp det här. Vi lägger mycket kraft på vad vi kallar teman. Vi försöker också omsätta det här i de investeringar vi gör. Vi har som målsättning i aktiefonderna att i de olika tillgångar eller strategier vi har, alltid försöka väga in det här. Det sker alltid naturligtvis med beaktande av att vårt primära uppdrag är de utlovade pensionsåtagandena. De går alltid först. Men vad gör vi då? Ända sen vi startade 2000 har vi en bas som utgår från ett normativt ramverk av internationella demokratiska principer. Här jobbar vi med många traditionella verktyg inom området. Till exempel röstar vi i bolagen. Precis som du nämnde tidigare, har vi ganska många bolag. Det blir att vi är aktiva på väldigt många bolagsstämmor. Vi har bolagsdialoger inom olika områden. Vi lägger motioner och så vidare.

Teman och exkluderingar

Ingrid: Sen jobbar vi, vilket kanske är något som är väldigt lätt att ta till sig, med exkluderingar av vissa bolag som vi inte alls investerar i. För oss kännetecknar det mer att det är en viss miniminivå, vad som är minst acceptabelt. Vi vill gärna att alla bolag egentligen finns kvar, och att vi inte ska behöva exkludera några bolag. Det vi har gjort under de senaste åren är att vi jobbar runt olika teman i portföljen. Varje tema rullar i tre år, och vi försöker åstadkomma vissa saker. Det senaste temat vi har jobbat med nu är klimatomställning. Tidigare har vi till exempel jobbat inriktat på vatten. Vi har jobbat inriktat på arbetsvillkor. Eller, för den delen, hur man kan få transparens och tydlighet i mätning inom våra private equity-bolag, hur de jobbar med hållbarheten. Så för att summera: det här är en väldigt viktig fråga för oss, och vi jobbar med det på många olika sätt.

Jan: Har ni sett något konkret resultat? Om ni tänker så här: "Det här är vi stolta över." Så här tänkte företaget innan, och sen påverkade vi, och nu blev det så här.

Ingrid: Absolut. Vi ser det. AP7 är väldigt stort och har innehav i väldigt många olika bolag världen över. Och det vi gör utifrån det är att vi försöker jobba mycket tillsammans med andra stora investerare. Naturligtvis kan vi på olika sätt se resultat av det här. Vill man veta mer om det, så skulle jag säga att man ska gå in och titta i vår hållbarhetsredovisning, där vi berättar om väldigt många olika projekt vi har varit inne i, och förslag där vi har försökt få fram bättre rapportering från bolagen på olika sätt.

Stor ägare, men passiv eller aktiv?

Jan: Det är ju detta, för väldigt många frågor här har varit utifrån den typen. Till exempel Sebastian på Facebook: hur ser ni på potentialen att vara en stor ägare men mycket passiv? Jag tror att det lever där ute att ni är som en indexfond. Alltså, du vet, som de här som det varit mycket diskussion kring, Vanguard och BlackRock. Att de är jättestora, men de tar inget ansvar. Och jag upplever att ni egentligen gör precis tvärtom.

Ingrid: Ja, precis. Även om vi i ett avseende försöker skaffa oss exponeringar på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, vilket är passiva investeringar, så försöker vi i de bolag vi har vara så aktiva i vårt ägararbete som möjligt. Där är vi aktiva utifrån att vi är stora ägare världen över, och utnyttjar den möjligheten vi har. Och här är det också viktigt att säga att beroende på vilken aktör man är, vilken typ av sparande man har, så finns det många olika sätt att påverka. Det försöker vi göra utifrån vem vi är och hur vi kan påverka ut i våra placeringar.

Caroline: Men tittar ni någon gång på hur andra länders pensionsfonder gör, eller inspireras av hur de tänker?

Ingrid: Absolut. Information är otroligt viktigt. Kunskap är A och O för oss. Vi söker hela tiden den kunskap som finns att få tag i där ute. Ett sätt att få den kunskapen är att ha samarbeten med andra pensionsfonder. I och med att vi har ett stort globalt kapital, betyder det att vi har väldigt mycket kontakter ute i världen, väldigt många dialoger och samarbeten. Vi utbyter erfarenheter och kunskap på olika sätt, inom olika områden: inom hållbarhetsområdet, inom rena strategier, inom alla möjliga delar som är viktiga i kapitalförvaltningen.

Ett oväntat tips: läs årsredovisningen

Jan: Jag måste säga, jag som har suttit och läst era årsredovisningar, normalt sett är en årsredovisning ganska trist att läsa. Men jag vet till exempel att för 2019 är de första 30 sidorna superintressanta. Där har ni intervjuer med Paolo Sodini, som vi också gjort avsnitt med. Han blir intervjuad, och ni resonerar, hela förvaltarteamet. Så det är faktiskt ett tips till dig som lyssnar eller tittar. Läs den senaste årsredovisningen. Fram till sidan 31 är den jättebra. Sen blir den ganska formell.

Jan: Men jag tänkte så här, jag har några frågor från Mattias Öhman på Facebook. Investeras mina pengar som en engångsinsättning i fonden vid ett visst datum varje år? Jag misstänker, är det inte så att i december kommer alla PPM-pengar, och så får ni en jättepåse med pengar? Ställer inte det till det lite?

Engångsinsättningen i december blir tidsdiversifiering

Ingrid: Det stämmer att vi får avsättningen för ett enskilt år, för varje person, utbetald i december varje år. Så vi investerar pengarna när de kommer till oss, naturligtvis. Sen kommer det också vid några andra tidpunkter lite ytterligare pengar som tillhör varje person. Men i huvudsak kan man säga att det är en avsättning in i systemet en gång per år. Då kan man tycka att det kan vara en utmaning. Men jag skulle säga att det här är en sak som är väldigt bra. Det beror på att det blir tidsdiversifiering i sparandet. Man sparar en gång per år. De flesta har säkert hört att det är bra att månadsspara. Man gör det hela tiden, för man köper och säljer vid olika tillfällen. Så är det också med det här. När man sätter av en gång per år, sprider man ut det över sin livstid. Både när man sätter in pengarna och när man så småningom ska ta ut pengarna, kommer man att göra de här uttagen, inte alla vid ett tillfälle. På så sätt undviker man just det jag talade om tidigare. Man ska inte bara göra det en gång. Det är bättre att diversifiera och sprida ut när man gör saker.

Jan: Ni pratar ju om det också i årsredovisningen som tidsdiversifiering. Att det inte bara handlar om att ha en diversifiering i olika typer av tillgångar, eller olika delar inom ett visst tillgångsslag, utan man ska även diversifiera över tid. Det har inte jag tänkt på ens.

Caroline: Nej, jag har inte heller haft ordet för det. Jag tänkte säga, "it makes sense".

Läsarfråga: hur fungerar belåningen?

Jan: Sen, vi har jättemycket frågor här kring. Vi får göra ett återbesök till det där med hävstången. Jag får också från Mattias och Robin och flera på Facebook: kan ni inte beskriva hur själva belåningen fungerar? Vad är det som styr när ni väljer den? Hur mycket går ni upp till? Varför lånar ni i US-dollar och inte i svenska kronor? Du får gärna väva ut lite kring den där hävstången. Den verkar vara väldigt kärt barn när vi pratar med läsarna och lyssnarna.

Ingrid: Som sagt, det går tillbaka till att det här är ett verktyg för att anpassa risken i portföljen, som vi använder. Det vi vill åstadkomma är att få en sammansättning av den risk vi tar i ett globalt, brett sparande, globala aktier. Anledningen till att den är i dollar är dels att den inte är i svenska kronor, vilket gör att den är diversifierad. Men det beror också rent tekniskt på hur marknaden för den här typen av produkter ser ut. Så det är en sammansättning både av att få den bästa exponeringen, men också ganska tekniska skäl. Att det är enklare på det sättet.

Jan: Enklare, kan man säga.

Ingrid: Ja, precis.

Jan: Men vad är det som bestämmer? Har ni alltid samma, att ni säger: "Okej, om jag lägger in en hundralapp så investerar ni 120 kronor", eller kan det ibland vara 100 kronor, ibland 125 och ibland 120? Vad är det som bestämmer nivån? Eller tänker ni: "Nu har det varit coronakris och börsen har fallit med 30 procent, men då är det ett bra tillfälle att köpa"? Hur går resonemanget?

Det är helheten i portföljen som anger risken

Ingrid: Då behöver jag ta tillbaka det här till när du frågade tidigare om att vi har tonat ner. Det är så att det viktiga när man sparar i fonden är vilken risk det totalt sett är i fonden. Den risken är en sammansättning av olika delar. Dels vår globala aktieexponering, dels den risk som kommer via verktyget hävstång, men också en konsekvens av risken i de andra exponeringarna vi har. Därför bör man egentligen inte titta så mycket just bara på hävstången, för det är helheten i portföljen som anger vilken risk jag har i mitt sparande.

Jan: Hur räknar ni ut det?

Ingrid: Det är väldigt viktigt att ta med sig det. Det är flera delar i portföljen som bidrar till den risk som finns. Man kan inte bara titta på en del och få en bild av risken i portföljen.

Jan: Jag upplever att det finns många olika delar av den här risken. Det är det du säger. Och att man måste titta på hur de olika delarna hänger ihop. Hur hänger aktierna ihop med de onoterade bolagen, med de små bolagen, och sen till och med titta på hur det hänger ihop med inkomstpensionen. Men hur räknar ni ut den risken? Jag gissar att ni har någon algoritm eller något. Det verkar så komplicerat.

Hur risken räknas ut

Ingrid: Risken i de olika tillgångarna, man brukar tala om att olika tillgångar har olika volatilitet. Och så sätter man samman det i en portfölj, och så får man, beroende på hur väl de här delarna verkar tillsammans, vilket är diversifiering, då är vi inne på kärnan i portföljen. Ju bättre de här delarna i portföljen verkar tillsammans, desto mer får jag ut för varje riskenhet jag tar i portföljen. Det är precis det vi tittar på. Olika tillgångars avkastning och volatilitet. Hur fungerar de tillsammans i portföljen?

Ingrid: Sen skulle jag också vilja lägga till, när vi tittar på vilken risk vi har i portföljen, här kommer vi tillbaka till att man över långa perioder behöver en risk för att få en viss pensionsuppbyggnad. Man måste ta risk i sin portfölj för att inte bara få den avkastning ett helt riskfritt sparande skulle ge. Det är vår utgångspunkt. Hur ska vi kunna skapa en pension när man är 65 som är bra och trygg när man går i pension? Sen lägger vi över tiden på det vi kallar riskhanteringsportföljen. Alltså vårt riskramverk, där vi kan variera risken. Det här är baserat på ganska långa perioder. Det är inget vi ändrar hela tiden. I perioder anpassar vi risken. Tittar man på hur vi har agerat, så såg vi redan för några år sen, 2015–2016, att det var lämpligt att anpassa risknivån, vilket vi gjorde i två steg. Det har inneburit att vi under en period har haft en lägre risk, ungefär en risknivå i nivå med vad ett globalt aktiesparande ger i vår portfölj, under de sista ett och ett halvt åren.

Tre bästa spartipsen

Jan: Jag kan inte bara sluta tänka, som jag tror Mattias skrev: varför finns ni inte bara utanför premiepensionen också? Jag upplever att ni gör det här så himla, himla bra. Man ser det i de undersökningar som till exempel Pensionsmyndigheten publicerar. Sparare som inte har gjort något val, utan behållit pengarna hos er, har ju tjänat väldigt mycket, både i procent och i absoluta kronor, mer än vad andra har gjort. Men det kanske blir svårt för dig att prata om. Vad upplever du när du tittar, kanske inte så mycket från AP7:s perspektiv, utan vilka vanliga misstag ser du? Om du skulle ge dina barn, eller en god vän, tre bästa tips. Om du ska tänka på sparande, det är de här tre grejerna du behöver få rätt på. Vad skulle du säga då?

Ingrid: Den första, som är väldigt viktig, är vad jag ska ha pengarna till. Är det långa pensionspengar, eller är det faktiskt pengar som jag vill kunna använda inom en ett, två, tre års period? Är det långa pengar, ja, då kan jag investera i aktier. Och jag behöver egentligen inte bry mig så mycket om vad som händer på vägen tills jag ska använda dem. Är det däremot korta pengar, så kan jag inte sätta dem i aktier på samma sätt. Då kanske jag behöver dem precis när aktiemarknaden har en av sina sämre perioder. Om jag inte har tur så att det är en av de bättre perioderna. Det är en första väldigt viktig fråga.

Diversifiering och rebalansering

Ingrid: Det andra är diversifiering, alltså att inte bara placera i en typ av aktie eller en typ av marknad. Också väldigt bra. Det tredje är, när jag väl har skaffat mig en bild av att jag vill ha en långsiktig placering, att då och då gå in och titta, för marknaderna rör sig ju ändå, kanske en gång per år. Gå in och titta: har jag den sammansättning av räntor eller aktier som jag vill ha, eller behöver jag rebalansera portföljen? Det är också ganska bra, för att över tid säga att jag har bestämt mig för att jag vill ha hälften aktier, hälften räntor. Och då gå in och titta, en gång per år: är det så, eller behöver jag göra något så att jag har 50 % aktier? Vi brukar kalla det för att rebalansera portföljen. Tänker man på hur premiepensionen är uppsatt, så är det just det som händer en gång per år. Då går man in och tittar en gång per år på varje persons konto. Hur mycket räntefond har jag, hur mycket aktiefond har jag? Så ser man till att göra den anpassningen en gång per år.

Jan: Har du någon tumregel eller något sådant här? Hur man kan tänka kring just fördelningen mellan aktier och räntor? Alltså, någon schablon, eller?

Ingrid: Nej, det är väldigt mycket styrt av vem jag är. Vad ska jag ha pengarna till? De två sakerna är väldigt viktiga att ta med sig när man bestämmer vad man har för fördelning. Om det så är aktier eller räntor, eller vad det är för något.

Kostnaden är viktig

Ingrid: Och det tredje, som jag också nämnde inledningsvis, och som vi också jobbar mycket med naturligtvis, är vad kostar det sparande jag har? Vad får jag? Kostnaden är viktig. Ibland får man ju något tillbaka för det man betalar, och det är jättebra. Men det är just viktigt att titta på vad jag får, och hur mycket det kostar.

Jan: Jättebra.

Är det långa pengar kan jag investera i aktier och behöver inte bry mig så mycket om vad som händer på vägen. Är det korta pengar kan jag inte sätta dem i aktier på samma sätt.

Jan: Vi brukar alltid avsluta också med en fråga. Har du någon bok som du skulle rekommendera? Det kan vara skönlitterärt. Det behöver inte vara en bok om riskparitet. Det kan vara precis vad som helst.

Ingrid: Ja. Jag skulle säga boken "Tänka, snabbt och långsamt". Det är en väldigt bra bok.

Jan: Ja, av Daniel Kahneman. Berätta, vad stack ut för dig i den boken?

Ingrid: Det är just en förståelse för att vi som människor ofta tänker väldigt snabbt. Men att det ibland kan vara bra att också tänka lite längre. Inte minst när det gäller pension.

Jan: Ja, precis.

Avslutning och tack

Jan: Är det någon fråga som du önskar att vi hade ställt?

Ingrid: Nej, jag kan inte säga något. Jag tycker att ni har ställt många frågor.

Jan: Ja, precis. Ingrid, ett fantastiskt stort tack för att du har tagit dig den här tiden och svarat på både våra och andra läsares frågor. Jag tror verkligen att jag pratar både för mig själv och väldigt många av våra läsare och följare. Stort tack för det jobb ni gör. Att ni tar hand om våra pensionspengar. För mig känns det bara ännu bättre att vi har våra pengar hos er. Särskilt när man också hör hur mycket tanke och hur mycket jobb som ligger bakom. Så ett fantastiskt stort tack.

Ingrid: Tack så mycket själva.