Extra ombalansering och ändringar i portföljerna pga Corona

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Varför vi gör en extra ombalansering
2. Innehållsförteckningen för avsnittet
3. Har Jan räknat för mycket?
4. En nyhet: nu delar vi slidesen
5. Ansvarsbegränsning och villkor
6. Två läsarkommentarer: Karl och Lisa
7. Lisa är orolig och lost
8. Hellre Lysa än råd man inte förstår
9. Med Lysa sker ombalanseringen automatiskt
10. Tips till dig som har en fondrobot
11. Tack till alla som bidragit på bloggen
12. Vad hände med Spiltan?
13. Lysa kommer åt grejer vi inte gör
14. Tumregler för ombalansering
15. RikaTillsammans-portföljen som alltid ska gå plus
16. Bra frågor att ställa sig efter en kris
17. Det vi tror oss veta säkert
18. Insikt ett: företagsobligationsmarknaden funkar inte
19. Räntefonderna stängdes för uttag
20. Vi varnade kanske, men ingen trodde det
21. Insikt två och tre: räntefond är inte bankkonto
22. Åtta av tio rätt
23. Bilen som stannade tio meter för sent
24. Dela upp aktiekorgen och öka guldet
25. Drömfonden som inte finns för småsparare
26. Ali G bor i huvudet
27. Försiktiga portföljen har haft en skakig start
28. Två sätt att hantera försiktiga portföljen
29. Ombalanseringsmallen och bytet av guldfond
30. Nybörjarportföljen: dela upp globalfonden
31. Räntedelen: skydd eller avkastning
32. Sammanfattning av nybörjarportföljen
33. Från 20 fonder till 8: fel förenkling?
34. Frustrationen: ingen vet vem som hade rätt
35. Förtroendet för Spiltan är naggat
36. Tillbaka till globala barnportföljen
37. RikaTillsammans-portföljen: 25 procent på bankkonto
38. Inflation eller minus 4 procent?
39. Folk tycker att Jan borde gjort det tidigare
40. Inte spekulation, utan tioårsbeslut
41. Varför vi inte tog bort Spiltan helt
42. Alla ser sina egna tecken
43. Ombalanseringsmallen i praktiken
44. Måste man göra förändringarna?
45. Sprid ut ombalanseringen över tid
46. Välj stora, kända aktörer för bankkontot
47. Vad är en tjurfälla?
48. Sista tipset: kontanter utanför ISK
49. Communityn och digitala träffar
50. Avrundning: kommunikation är allt i en kris
51. Nästa vecka: Sjunde AP-fonden

Varför vi gör en extra ombalansering

Jan: Tanken är inte att det här är, och det är jätteviktigt, de här ändringarna vi gör nu är inte någon spekulation som vi gör så här, coronakris. Utan det är ändringar som för mig är så här: kan jag vara okej med de här ändringarna tio år framåt?

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 148, och det kommer handla om en extra ombalansering i modellportföljerna. Det är faktiskt första gången sen 2014.

Caroline: Som du har gjort en extra ombalansering.

Jan: Ja, precis. Normalt sett bara startar vi om portföljen eller gör ändringar typ i januari, och sen låter vi dem vara under tolv månader, och sen gör vi nästa ombalansering. Men eftersom det är hela det här med corona och marknadsläget och sådant, så ska vi göra lite förändringar och göra en ombalansering.

Caroline: Vi kommer också gå igenom vad det är. Lite grann, för om man aldrig har stött på ordet ombalansering.

Jan: Ja, absolut. Och jag vill vara så här, vi kommer prata lite om det.

Innehållsförteckningen för avsnittet

Caroline: Så nu är det bara innehållsförteckning för dagens avsnitt, så du får inte ställa frågor.

Jan: Jag ställer väl aldrig frågor i innehållsförteckningen? Berätta nu i detalj vad vi ska gå igenom.

Caroline: Jo, men för det första är det ju så här att det här berör inte dig som använder en fondrobot som Lysa. Så för dig som har ditt sparande hos Lysa eller en fondrobot där det sköts automatiskt, grattis till dig. Du har en av de bästa lösningarna. Du behöver inte göra så mycket.

Jan: Ombalanseringen sker där?

Caroline: Det sker liksom automatiskt.

Jan: Och en ombalansering är egentligen en återställning till ursprungsläget.

Caroline: Ja, det säger inte mycket för dem som inte, men vi kan ta det sen.

Jan: Vi tar det sen. Och samtidigt som vi ska göra den här omstarten i sparandet, så passar vi på att göra några förändringar. Det finns liksom en risk i det här avsnittet att det blir lite nörderi. Och som du uttryckte det så subtilt häromveckan, så här: Jan, du har nog suttit lite för mycket med miniräknaren.

Caroline: Det var väl inte subtilt?

Jan: Okej.

Caroline: Nej, men att det blir liksom, att du håller på för mycket och tänker och räknar och har dig, när du egentligen har gjort rätt från början.

Har Jan räknat för mycket?

Jan: Det finns vissa läsare som har haft den kommentaren om det här avsnittet, för att vi har ju förberett...

Caroline: Att du har räknat för mycket.

Jan: Ja, lite så. Nej, men för mig är det väldigt viktigt. Alltså de här modellportföljerna. Om man inte använder Lysa eller en fondrobot för sitt sparande, så har vi ju de senaste åren samskapat portföljerna. Vi är liksom ett helt gäng som funderar hur man kan göra det på bästa sätt. Och många av oss har ett egenintresse i de här portföljerna och våra egna pengar i dem. Så det har varit väldigt mycket diskussion, så vi kommer prata om det.

Men de stora grejerna är att vi kommer göra ganska mycket förändringar i räntedelen, för det är den delen som har visat sig att inte hålla ihop riktigt under den här coronakrisen. Och framför allt kommer vi minska drastiskt i Spiltan-fonderna.

Caroline: Är det här nu innehållet i det här avsnittet?

Jan: Ja, det är fortfarande innehållet vi ska prata om. Sen är det en nyhet att den här bästa guldfonden, som innan bara fanns på Nordnet, den finns även nu på Avanza. Och sen kommer vi även prata om lite mer att sprida äggen i flera korgar. Så det är verkligen vad vi kommer göra.

Caroline: Jag tyckte att vi hade en bra spridning av äggen i många olika korgar.

Jan: Men det visade sig att en av de där korgarna höll inte riktigt måttet. Utan äggen hamnade i backen. Så det ska vi fixa till. Och sen kommer vi prata om det här med ett högre månadssparande.

En nyhet: nu delar vi slidesen

Jan: Och sen är det faktiskt en nyhet här, framför allt för dig som lyssnar på det här avsnittet och inte tittar. Det är ju en sån här idiotgrej som jag inte har tänkt på innan. Men slidesen som vi använder i YouTube-avsnittet, dem kan vi ju dela med oss av. Så det finns ju där slides.

Caroline: Är det aldrig någon som har frågat efter det?

Jan: Nej, men jo. För alltid är det så när man håller utbildning: kan vi få slidesen sen? Ja, men jag tror inte folk, alla har tänkt på att vi använder slides. Och sen har jag bara liksom så här, nu ska jag lägga ut en pdf och det är bökigt och så här. Och sen bara kom jag på, men det finns ju den här SlideShare. Som jag själv var inne på ibland och kollar på annars. Så var det så här, varför lägger vi inte ut den?

Caroline: Nej, men då gör vi det.

Jan: Ja, så det gör vi från och med nu.

Caroline: Så det känns lite så här bara, åh nej, varför har vi inte tänkt på det?

Jan: För smart för sitt eget bästa. Så här 150 avsnitt senare kommer, ah... Så att från och med nu kommer det i beskrivningen till poddavsnitten finnas en länk till slidesen, så då kan man liksom bläddra igenom dem.

Caroline: Jag funderade ett tag om vi skulle ha sådana här som när vi var små, och om då när man lyssnade på sådana här diabilder, så skulle man byta. Vi kommer inte ha något sådant, men det var sådana associationer.

Ansvarsbegränsning och villkor

Jan: Innan vi hoppar rakt in i avsnittet så är det superviktigt med återigen ansvarsbegränsning och villkoren. Och det är särskilt extra, extra viktigt, särskilt när vi pratar om idag, när vi pratar om fonder och modellportföljer och sådant. Och det är superviktigt att man inte ser de här rekommendationerna eller åsikterna och innehållet som personlig finansiell rådgivning. Det ska inte uppfattas som en sådan heller, utan det här är ju liksom en allmän information, hur man kan tänka, hur man kan inspireras.

Och sen är det också så här att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, och att allt som vi pratar om här finns ju en jättestor osäkerhet. Ingen vet hur det kommer gå i framtiden. Det var ju liksom ingen som kunde gissa coronakrisen. Ingen kan gissa hur börsen kommer gå. Och som vi har sett också under de här veckorna, att investeringen kan både öka och minska i värde, och i värsta fall kan man förlora hela sitt insatta kapital, och att man gör alla beslut på eget ansvar. Vill man ha en rådgivare så kan vi tipsa om oberoende personliga rådgivare. Då kan man lägga ett mejl till oss.

Och sen precis som vanligt, det här avsnittet är inte sponsrat. Det är ingen som har betalat för det. Det är ingen fond som har liksom, kan vi få komma med, vi betalar för det här. Utan det är helt rent från det. Däremot har vi sponsrade länkar till Avanza, Nordnet och Lysa där man kan investera sina pengar. Men det spelar oss inte så stor roll.

Och också de här artiklarna, det kan tillkomma förändringar efter att det här avsnittet är inspelat, både på podden och på YouTube. Problemet är att man kan inte uppdatera en YouTube-video. Så att man måste kolla på artikeln. Artikeln är alltid det som gäller. Och fullständiga villkor finns på rikatillsammans.se/villkor.

Caroline: Bra, var det tydligt? Så man kan alltid... Någon gång borde vi roa oss med att läsa rakt upp och ner de här 15 A4-sidorna i villkor. Och se hur tydligt det är.

Jan: Nej, men vet du vad? Jag tänker att vi kör igång.

Två läsarkommentarer: Karl och Lisa

Jan: Och vi ska börja med två kommentarer från två läsare. Det är ju så här att alltid när vi gör förändringar så lägger jag alltid ut det veckan innan på bloggen. Men det kommer inte ut som ett poddavsnitt eller YouTube. Utan jag lägger ut det som en artikel. Och sen vet jag att det är många läsare som då kommenterar på de här förslagen.

Caroline: Men vad är det du snackar om nu för förändringar? Eller förslag?

Jan: Nej, men de här förändringarna som vi kommer göra nu i portföljerna. Och då ligger de alltid ute först en vecka eller två. Som ett förslag. Titta på det här. Vad tycker ni om den här förändringen vi tänker göra i våra portföljer där våra pengar ligger och ska växa?

Caroline: Ja, precis.

Jan: Tyckte du att det var så otydligt?

Caroline: Du är väldigt otydlig ibland.

Jan: Okej. Men i alla fall. Så där är massor av kommentarer man kan gå in och läsa om man vill se hela resonemanget bakom. Men där är också andra läsare som då kommenterar. Och du kan läsa här, Karl som kommenterade.

Caroline: Ja, absolut. Han skriver så här: Jag vill bara ha en duglig avkastning och jag blir lite förskräckt när jag ser sådana här inlägg. Jag inser liksom att jag verkligen inte vet vad jag håller på med. Jag funderar starkt på att sälja av allt och gå till Lysa istället.

Jan: Vad är det för inlägg han refererar till?

Caroline: Ja, men det var ju det här inlägget där folk diskuterar hur man borde fördela sina pengar bland olika...

Jan: I modellportföljerna.

Caroline: Där vi diskuterar förändringarna i modell.

Jan: Vilka fonder ska vi ha? Att det är hög nivå på diskussionen.

Caroline: Extremt hög nivå på diskussionen.

Jan: Och innan jag ger svar till Karl så tänker jag att vi ska läsa en kommentar till från Lisa.

Lisa är orolig och lost

Caroline: Hej Jan. Jag har mina pengar i globala barnportföljen och nybörjarportföljen. Du säger att Lysa egentligen är bättre. Menar du att folk som jag, som imponerats av din kunskap och bara följer dina råd utan en egentlig susning om vad vi håller på med, egentligen borde sälja av allt och flytta det till Lysa? Men vad gör man när man kommer dit? Ska man sätta upp den precis på samma sätt? Jag är orolig och ganska lost nu, jag vore hemskt tacksam för råd. Allt som skrivits nu de senaste veckorna går över mitt huvud och jag tror många känner som jag. Många tack på förhand, Lisa.

Jan: Och jag tänker att det här är ju liksom superviktigt. Bara för att det har varit lite mycket nörderi på bloggen, för det har varit extremt, extremt hög nivå på många av inläggen. Men så vill jag komma tillbaka till det basala, det grundläggande, och fortfarande är det inget som har förändrats.

Det bästa man absolut kan göra, de flesta, alltså 95 procent av alla sparare där ute, det är att dela upp sina hinkar enligt fyra-hinkar-principen.

Det vill säga att dela upp sitt sparande i en lågriskdel, en mellanriskdel och en högriskdel, och sen använda en fondrobot som Lysa för respektive del. Man kan till och med gå in där och döpa sina olika delar till hink ett, hink två, hink tre, hink fyra.

Så man skapar en inloggning, ett konto på Lysa, och sen har man tre stycken investeringssparkonton. Ett sparkonto med låg risk, ett med hög risk och ett med mellanrisk. Så det är basic, och det kommer man jättelångt på.

Hellre Lysa än råd man inte förstår

Caroline: Ja, och gör man det här över tid, alltså att man månadssparar regelbundet men låter pengarna vara, så är det mycket bättre än att följa några råd som man inte hänger med på, som man inte förstår anledningen till varför de är gjorda.

Jan: Jag ser mycket hellre att man lägger pengarna på Lysa än att man imponeras av min kunskap eller av våra resonemang eller våra modellportföljer. Och egentligen skulle jag säga så här, den enda anledningen när man inte ska välja Lysa, det är de situationer det inte går. Till exempel pensionssparande. Man kan inte välja Lysa för sin tjänstepension, och det är på grund av lagstiftning. Lysa har inte rätt att förvalta pension. Och nummer två, om man tycker att man kan göra det bättre än Lysa.

Och där är ju några av oss som tycker att vi kan göra vissa saker minst lika bra som Lysa. Eller tycker om att sitta och pilla med olika innehav och konton i Avanza och Nordnet.

Caroline: Ja, jag har skrivit här att om man är lite nördig.

Jan: Och där är ju liksom lite, vi är lite nördiga, några av oss som har diskuterat.

Caroline: Är det här en kreativ hobby egentligen?

Jan: Ja, det är det. Det är det absolut.

Caroline: För jag sitter och tänker så, mina hobbies är helt andra.

Jan: Ja.

Caroline: Jag känner att jag får göra saker i det, men du känner säkert samma sak.

Jan: Absolut.

Caroline: När du pillar med dina innehav.

Jan: Jag kommer alldeles strax till dig. Så att grundrekommendationen för de flesta är så här: fyra-hinkar-principen och Lysa. That's it.

Caroline: Härligt.

Jan: Det är enkelt ändå.

Med Lysa sker ombalanseringen automatiskt

Caroline: Ja, så behållningen för dig som har lyssnat här i snart typ 10 minuter eller 15 minuter och har Lysa, då är det så här: om du har Lysa så görs ombalanseringar automatiskt. Du behöver inte tänka på vilka fonder, hur har det gått med Spiltan, hur ska jag dela upp räntedelen, har jag gjort rätt eller fel antal. För du betalar för att någon annan ska göra det åt dig.

Jan: Men du outsourcar alla de här tankemödorna.

Caroline: De jobbiga besluten.

Jan: Ja, och jag ska ju säga så här, på sätt och vis. Nu när jag tittar tillbaka och inser att jag har lagt nog 100 timmar tankemöda i artiklarna och diskussionerna, så var det så här, var det verkligen värt den där 0,1 procenten?

Caroline: Extra i avkastning som du har fått.

Jan: Ja, för att om man väljer Lysa, så haken med Lysa är att du betalar 0,1 procentenheter extra i avgift. Är du med? Och det betyder 100 kr per 100 000 kr. Så det finns liksom ingen anledning till att inte välja.

Caroline: Jag tänker också de 100 timmarna, att du kunde ha gjort något annat som gav någon inkomst. Du är ju duktig på att tjäna pengar, Jan.

Jan: Ja, vi byter samtalsämne.

Caroline: Du brukar ju räkna på sådana här saker och säga så här, det är helt onödigt att du sitter med det, Kalle. Gör det som du vill istället, så kan någon annan göra det där, klippa gräset eller vad det är.

Tips till dig som har en fondrobot

Jan: Ja, men jag kommer till det. Jag vill bara avsluta, för den som har en fondrobot behöver egentligen inte lyssna på mer i det här avsnittet. Utan man kan sluta. Har du en fondrobot och du inte har modellportfölj, du kan sluta lyssna typ om en minut. För det är liksom så här, allt är fixat för dig.

Det som du kan göra istället, har du inte lyssnat på avsnitt 146, gå tillbaka och lyssna på det, för det handlar då om att överväga att öka månadssparandet nu när börsen är billig. Och man kan då också överväga, inte bara öka månadssparande, för det kanske man inte har möjlighet till. Men då kan man också överväga en möjlighet att om du har de här tre hinkarna på Lysa, att du har lågrisk, mellanrisk, högrisk, så kan man föra över pengar från mellanrisk till högrisk temporärt. Alltså man kan göra en sån här intern överföring. Hänger du med? Öka sin risk just nu.

Caroline: Ja.

Jan: Eller så kan man öka andelen. Om man har till exempel en mellanrisk som är 60/40, så kanske man kan höja den till 65/35, eller 70/30. Men det är det som avsnitt 146 handlar om, så det tänker jag att det behöver vi inte gå igenom.

Caroline: Jag tänker också, när vi pratar om de här procenten, om man kommer in som är helt ny och aldrig har lyssnat på någonting med oss, så kan det vara lite förvirrande vad vi snackar om. Men vad ska man då lyssna på?

Jan: Avsnitt 99. Avsnitt 99, avsnitt 133. Och det är lite basic-avsnitt.

Caroline: Precis.

Jan: Så att om du inte har modellportfölj, då är det avsnitt 99, kom igång med ditt sparande, 133, fyra-hinkar-principen. Avsnitt 146 är det dags att köpa nu, när det är börskris. Okej?

Caroline: Toppen.

Tack till alla som bidragit på bloggen

Jan: Så det är nog vårt kortaste poddavsnitt någonsin. Men nu ska jag få nörda. Så det blir resten av avsnittet här. Och jag vill faktiskt börja det här avsnittet med att säga ett stort tack till de som har bidragit i de här över 400 kommentarerna på bloggen. Det är Oskar, F, det är Dan...

Caroline: Vänta här nu. Du har skrivit ett inlägg. Är det fortfarande otydligt? För en vecka sen skrev jag ett inlägg.

Jan: Då skrev jag så här: Jag avser att göra de här förändringarna i portföljen. Och sen har du fått jättemycket kommentarer och förslag.

Caroline: 200 kommentarer.

Jan: Över 200.

Caroline: Och du vill tacka då?

Jan: Ja, var det här så otydligt?

Caroline: Ja, det är otydligt. Jag tycker det är jättemycket som är otydligt.

Jan: Vi pratar till avancerade ekonomiintresserade.

Caroline: Ja, från och med nu. Resten av avsnittet.

Jan: För jag tänker att de andra 99, 95 procent...

Caroline: Jo, men också att man måste ha varit inne på bloggen för att veta vad du snackar om. Och det kanske man inte har.

Jan: Ja, men jag tror att de flesta har det.

Caroline: Ja, okej. Låt oss anta det då.

Jan: Ja, men det är bra att du håller tydligt. Så nu och framåt är det för de som har egna modellportföljer som har följt oss sen tidigare.

Caroline: Okej. Bra.

Vad hände med Spiltan?

Jan: Så jag skrev i förra veckan en artikel som hette: Förslag på förändringar i portföljen till följd av corona, till följd av det som har hänt med Spiltan. För Spiltan stängde ju sina fonder, så plötsligt kunde man inte byta i sin PPM, man kunde inte ombalansera i Lysa, man kunde inte sälja och få tillbaka sina pengar. Så det var ganska stort kaos i två veckor. Nu har det lugnat ner sig, så då har det kommit en massa insikter som vi ska prata om. Och vad ska man göra till följd av de insikterna?

Caroline: Jättebra.

Jan: Och då är det över massa människor som har bidragit i den diskussionen, bland annat Oskar. Daniel Nilsson, PZ, JE, JFB, Daniel, Harry, MLC, Johan. Ja, jättemånga, Olof. Jag har säkert glömt någon där. Och jag tycker det är så sjukt coolt, för att vi kom fram till så bra resultat.

Och sen när jag faktiskt pratade kort med Lysa innan vi skulle spela in idag, så har ju de varit med om exakt samma marknad. De har varit med om exakt samma situation med Spiltan och hela paketet. Och när vi jämförde vad vi hade kommit fram till, för vi har liksom inte diskuterat tillsammans, utan vi har gjort det på varsin kammare, så har vi konstaterat att vi har kommit fram till i princip samma slutsatser.

Det är inte som att vi är ett gäng glada amatörer, utan vi kan faktiskt komma fram till samma slutsatser som en professionell organisation som förvaltar flera miljarder kronor.

Och det känns så här grymt bra. De har tillgång till professorer, tillgång till specialister, konsulter, rådgivare och så vidare.

Lysa kommer åt grejer vi inte gör

Jan: Dock är det ju så, som vi var inne på innan, Lysa kommer ha en lite bättre lösning på samma problem, för att de har tillgång. De kommer och säger så här, vi har tre miljarder i förvaltat kapital, vi skulle vilja ha den och den på den produkten. Så de kommer åt grejer som inte vi gör som småsparare. Så det är ytterligare ett argument i Lysa-skålen, till att du får till och med en bättre räntedel.

Caroline: Okej. Går det att hänga med?

Jan: Ja, för nu ska Jan få nörda.

Caroline: Och då vill du inte att jag ställer frågor, eller hur är det?

Jan: Jo, du kan få ställa frågor. Men helst inte.

Caroline: Ja, jag fortsätter nu helt här.

Jan: Så jag tänker inte gå igenom teorin från ombalansering, för det gör vi i avsnitt 136, så då kan man kolla där. Men vad som händer om man inte ombalanserar, då glider sparandet mot en högre risk över tid. Aktier tar mer och mer plats när aktier ökar i värde, eller som nu när aktier har fallit i värde, så blir de en mindre andel.

Så ombalansering är inte primärt sett ett sätt att höja avkastningen, utan det är ett sätt att, om jag har sagt att jag vill ha 60 procent aktier och 40 procent räntor, så kommer det under året glida. Och när det har glidit då att det plötsligt blivit 57 procent aktier och 43 procent räntor, ja, då säljer jag av så att jag får en 60/40-fördelning igen.

Caroline: Okej.

Jan: Och sen kan man ju också ombalansera mellan de här hinkarna som vi pratar om. Man har då Lysa, att man kan flytta pengar från en portfölj till en annan portfölj.

Caroline: Okej.

Tumregler för ombalansering

Jan: Så i normala fall, om vi då tittar på Lysa, så ombalanserar de automatiskt när det blir en glidning med mer än 3 procentenheter. För att inte göra det opraktiskt så har jag tidigare sagt tumregel på runt 5. När man själv pillar med det.

Caroline: Ja, när man själv gör det.

Jan: För det är lite omständigt. Men eftersom det har hänt så mycket på marknaden den senaste tiden, så passar jag på att kombinera ombalansering med förändringar. Så vi kommer inte bara återställa portföljen från 57/43 till 60/40, utan vi kommer passa på att göra några förändringar inom portföljen också.

Caroline: Okej.

Jan: Och om vi tittar hur det såg ut i fredags, 3 april, så var Stockholmsbörsen ner minus 21 procent, och 25 procent från toppen. Amerikanska börsen minus 24 procent, och en global indexfond typ minus 25 procent. Så vi har sett ganska stora förändringar i portföljerna.

Och tittar vi på försiktiga portföljen, så ligger den minus 7 procent för i år. Nybörjarportföljen minus 10, globala barnportföljen minus 14. Så alla är ju bättre än aktieindexen, för de var ju mellan minus 20 och minus 26 procent. Så alla portföljerna har gått bättre än index i perioder.

RikaTillsammans-portföljen som alltid ska gå plus

Jan: Och sen har vi det fantastiska med RikaTillsammans-portföljen, som är vår kombination av fonder som alltid ska gå plus. Det är målet.

Caroline: Ja, lite guld också, väl? Eller hur är det?

Jan: Ja, men där är en massa olika delar. Men poängen är att den ska alltid gå plus. Så att i goda tider får man en lite lägre avkastning, men i dåliga tider får du fortfarande en ganska god avkastning. Och den ligger på plus 5,5.

Caroline: Med allt som har hänt.

Jan: Med allt som har hänt så ligger den på plus, vilket jag tycker är sjukt coolt faktiskt. Och då har jag också på bloggen, eller när man tittar på Shareville, kan man se hur de olika delarna har glidit.

Caroline: Ursäkta.

Jan: Ja, det är ingen fara.

Caroline: Hur har de olika delarna... Säg det igen, vi nös ju mitt i det.

Jan: Nej, men vi behöver inte gå igenom det. Det är inte så intressant. Men de har glidit, och jag har sammanställt hur mycket de har glidit. Så jag tänker att här hade man egentligen kunnat sluta och säga så här, okej, nu ombalanserar vi tillbaka till ursprungsfördelningen. Att till exempel globala barnportföljen ska ha 80 procent aktier, men nu har de bara 75 procent. Så vi behöver sälja av guldet och vi behöver sälja av räntefonder för att återgå.

Men eftersom vi ska göra några förändringar, så måste vi titta på varför gör vi förändringarna och vilka förändringar gör vi? Och jag tänker ju på det mycket som att vi faktiskt nu, efter ungefär en månad in i den här krisen, har fått facit på ganska många. Vi har ju fått svar på ganska många frågor.

Bra frågor att ställa sig efter en kris

Caroline: Vad tänker du då?

Jan: Jag tänker till exempel, en sån här bra fråga, jag tänker egentligen ska vi göra det här avsnittet i slutet av året, men redan nu kan man börja fundera på, hur har jag reagerat? Reagerade jag så som jag trodde att jag skulle reagera?

Caroline: När börsen sjönk.

Jan: När börsen sjönk till exempel, eller när det är oroligt. Sen kan man också börja titta på, vad har jag gjort rätt? Vad har jag gjort fel? Vad trodde jag skulle vara på ett visst sätt, som visade sig att det inte var på det sättet? Vad har jag lärt mig? Framför allt har jag kunnat sova gott om natten, har jag haft rätt balans i mitt sparande? Så det här är några bra frågor att ställa sig.

Och jag tänkte att jag skulle redovisa några av de insikterna som jag har dragit från det här, och som uppenbarligen då till exempel Lysa också har dragit på egen kammare. Och jag upplever alltid att när det går åt helvete för mig, eller när det går åt skogen, eller när jag lyckas missa, eller när jag misslyckas, så beror det alltid på två grejer.

Och den ena grejen, är det som Eugene Lewis Fordsworthe sa.

Caroline: Det ska bli väldigt intressant nu.

Jan: Ja, men du kan ju läsa vad han sa.

Caroline: Vad han säger. Eugene Lewis Fordsworthe säger: "Assumptions are the mother of all fuck-ups."

Jan: Så att när man antar saker, så vet man egentligen inte, utan...

Caroline: Nej, man gör ett antagande och sen bygger man sin strategi på den grunden. Och sen visar det sig att det antagandet höll ju inte. Och då rasar ju allt man har byggt på det antagandet. Det är som att bygga ett hus utan en fast grund. Det spelar ingen roll hur fantastiskt huset är, om inte grunden är stabil.

Det vi tror oss veta säkert

Jan: Och sen sägs det ju att Mark Twain sa nästa grej, fast det finns andra som säger att det inte var Mark Twain. Men det spelar ingen roll. Han och Einstein får många sådana citat tillskrivna.

Caroline: Ja, precis. Men låt oss se vad han har sagt nu då. "What gets us into trouble is not what we don't know, it's what we know for sure that just ain't so." Det som vi är säkra på men det inte är så, det är det som får oss att göra misstag.

Jan: Ja, precis. Att det återigen hänger ihop med antagandet. Jag antar att en viss sak är på ett visst sätt, och sen är det inte på det sättet.

Så låt oss titta på de här antagandena som inte har visat sig stämma. Alltså vilka assumptions har vi gjort som har varit fuck-ups. Och sen får man ju också hålla det här i relation. Vi pratar inte som att portföljen har fallit och alla pengar är förlorade, utan vi pratar att portföljen gick ner kanske minus 7 procent när den egentligen bara skulle gå ner 5 procent, eller 4 procent.

Caroline: Bra att du förtydligar där.

Jan: Ja, så det är inte som så, katastrof, modellportföljerna funkar inte.

Caroline: Nej.

Jan: Men de funkar till 80 procent, och sen är det 20 procent som vi och många andra har missat. Och det här ska också vara lite schysst mot mig själv, för att det här är ju liksom experter och myndigheter, Finansinspektionen, Pensionsmyndigheten, det är många av de här grejerna som många inte har förutsett. Så vi sitter i de misstagen här som vi har gjort i antaganden. Det är samma misstag som Lysa har gjort, som Avanza har gjort, som ICA Banken har gjort, som Pensionsmyndigheten, alltså som flera andra har gjort, för att det är första gången det händer på marknaden. Så vi är många som har gjort samma antaganden.

Insikt ett: företagsobligationsmarknaden funkar inte

Jan: Och det första antagandet är så här, att den svenska och den nordiska företagsobligationsmarknaden funkar inte.

Caroline: Är det ett antagande, eller?

Jan: Nej, det är ett konstaterande. Det är det som händer. Och företagsobligationsmarknaden, det är ju det här när en räntefond, när man lånar ut pengar till ett företag. För företag behöver till exempel så här, nej men vi har mycket verksamhet i början av året och i slutet av året, men vi har ingen verksamhet under sommaren. Då måste de låna pengar under sommaren för att kunna betala alla sina anställda, och sen tjänar de pengarna på hösten och betalar tillbaka. Då lånar man pengar, och det lånet kallas för en obligation.

Och de här lånen, vi pratar om det här, jag tror jag har i genomsnitt avsnitt 60 eller 63, eller 64, där vi pratar om allt du behöver veta om en räntefond. Och de här lånen kan ju då säljas mellan olika räntefonder.

Problemet, vad som hände nu med coronakrisen, var ju att alla företag typ förlorade, alla slutade flyga samtidigt, alla slutade åka på kryssning, massa företag, Volvo permitterade alla sina anställda och en massa varsel. Så plötsligt var ju de här lånen till ett företag som Volvo, blev marknaden osäker, kommer Volvo kunna betala tillbaka det här lånet. Och då blev folk osäkra. Och plötsligt var det ingen som ville ta i de här lånen.

Räntefonderna stängdes för uttag

Jan: Så när sen folk gick till en räntefond och sa så här, jag vill ha tillbaka mina pengar, så sa räntefonden så här, ja fast vi kan inte sälja det här lånet till någon. Och vi har inte pengar för att betala det här uttaget. Så då stängde man fonderna för uttag och för insättningar. Men alla pengar är kvar.

Caroline: Ja, fast nu har de öppnat igen, det här hände för två veckor sedan.

Jan: Men det man kan konstatera så här i efterhand, det var ju så här att den funkar inte, den marknaden så som det var. Det var första gången det här hände i Sverige.

Caroline: Men har det här hänt utomlands också? Jag tänker, det borde inte bara vara i Sverige som det här sker?

Jan: Jag tror att på just den här obligations...

Caroline: Att det här gäller även de stora företagen, som Volvo, SBAB, Nordea.

Jan: Är du med? Det var ju många. Och det här drabbade ju framför allt Spiltans räntefond.

Caroline: Jo, men jag tänker det som hände Spiltan, att de fick stänga uttag och insättning. Har du sett att det har hänt utomlands också, att det finns andra räntefonder som är då kanske, låt oss säga finländska?

Jan: Jag har faktiskt inte kollat. Jag vet ju till exempel att fonder stängde i Mellanöstern under arabiska våren. I den här filmen "The Big Short" så stängde han ju sin fond.

Caroline: Problemet är ju att man blir ju lite galen som kund, för att man vill ju ha sina pengar. Plötsligt bestämmer någon, nej, du kan inte få ut dina pengar. Så vi har hört talas om det i en film, men det hände typ i verkligheten.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Men det borde inte ha hänt på den typen av fonder. Alltså om du har riktigt högriskabla, alltså du lånar ut till något nystartat företag, då kan man förstå, men inte när...

Jan: Jag tror ingen hade räknat med att det här skulle hända med räntefonder på SBAB, de stora.

Vi varnade kanske, men ingen trodde det

Jan: Sen är det vissa som säger så här, ja, vi skrev om det här på bloggen för något år sedan. Ja, absolut. Men du vet, där är folk som skriver om alla möjliga scenarion som är mer eller mindre realistiska. Men i alla fall, nu har det hänt. Vi behöver ta hänsyn till och korrigera för det.

En annan insikt är att den här riskskalan när man värderar fonder på en skala 1–7 är också ganska värdelös, har jag insett i efterhand. För att den värderar ju bara på risken, alltså hur mycket har fonden rört sig i värde. Men den tar inte hänsyn till just den här likviditetsrisken, den tar inte hänsyn till kreditrisken, den tar inte hänsyn till fondbolagsrisken.

Även om det här, återigen, nu när jag kollade i efterhand, står det i villkoren på alla sådana här fondfaktablad. Men jag tror liksom det är väldigt få av oss som har...

Caroline: Läst igenom dem.

Jan: Ja, läst igenom, men man har liksom inte reflekterat över de konsekvenserna det får. Eller att det kunde innebära att Lysa inte kunde ombalansera. Eller att hade du Spiltan Räntefond Sverige i din PPM, så kunde du inte byta dina PPM-fonder. Så jag tror att de här multiplikativa effekterna var det ganska många som blev förvånade.

Caroline: Även Avanza, ska du säga, som hade många hundra miljoner hos Spiltan.

Jan: Jag tänker inte att vi ska gå igenom det, det är ett ganska intressant case, men jag har skrivit om det jättemycket på bloggen. Avsnittet heter Spiltan Räntefond Sverige, jag tror det är från 20 mars. Och där går jag igenom exakt vad det är som har hänt, varför det har hänt, hur man kan resonera. Där är också över 200 kommentarer till den artikeln.

Insikt två och tre: räntefond är inte bankkonto

Jan: Så att slutsatsen vi också kan dra, att hur låg risk räntefonden har, så är den inte ett alternativ till bankkonto. Det har jag ju sagt innan, att pengar på 0–12 månader alltid ska vara på ett bankkonto. Det blir än viktigare idag. Det har vi pratat om.

Caroline: Att man kunde spärras.

Jan: Så jag skulle säga att det här är de tre huvudsakliga grejerna som är mina insikter från den här krisen.

Caroline: Du ser helt utzonad ut. Nej, jag tittar på din slide och funderar: var är vi någonstans? Nu när det är viktigt att vi ska göra slidesen, vi ska sharea dem, vad heter det, dela dem, var är vi någonstans?

Jan: Vi har gått igenom dem. Vi har gått igenom, för mig är det här stödord för att kunna prata i ett avsnitt.

Caroline: Ja, jag vet, men för mig är det också det.

Jan: Ja, bra.

Caroline: Vad skönt att det inte var värre än så.

Åtta av tio rätt

Jan: Sen är det många antaganden som också visat sig stämma, som är många, så jag skulle säga så här, jag har haft åtta av tio rätt under den här krisen. Sen har jag haft två av tio fel. Och det var de här grejerna vi gick igenom nu. Sen på avsnitt 146 går vi igenom väldigt många andra saker, som har visat sig stämma. Att svenska kronan förlorar sitt värde. Volatiliteten, alltså svängningarna på börsen ökar. Det blir panik, alltså massor av grejer som har visat sig stämma också.

Så att de ändringarna som vi gör, och det är det här som är roligt, för det här är precis de slutsatserna som då Lysa och många andra har dragit, och som vi hittade konsensus kring i kommentarerna. Så att det här är inte bara jag som har kommit fram till, utan vi är många som har hjälpts åt.

Så vi måste ha en större diversifiering, det vill säga vi måste dela upp äggen på fler korgar. Pengarna måste sitta i fler olika korgar i räntedelen.

Caroline: Och korgarna är då tillgångsslagen.

Jan: Ja, precis. Innan har vi grovt sagt så här: vi har en aktiekorg. Aktiekorgen har funkat precis så som den ska i den här krisen. Vi har haft en guldkorg. Den har funkat precis så som den ska i den här krisen. Och sen har vi haft en räntekorg. Och när vi tittar i de här, så aktiekorgen, alla äggen är hela och fina. Guldkorgen, där har det blivit fler ägg och de är polerade och blanka. De har gått jättebra. Men i räntekorgen...

Caroline: Där är 20 procent av äggen sönder. Liksom i den. Men vad betyder det, om du skulle översätta det till verklighet? Vad har hänt med pengarna då? Äggen har gått sönder.

Bilen som stannade tio meter för sent

Jan: Ja, men vi har förlorat lite pengar.

Caroline: Vi har förlorat lite pengar.

Jan: Det har vi gjort i aktiekorgen också. Men vi har förlorat mer pengar än vad som var tänkt. Än vad som var teorin i portföljen. Än vad som var antaget. Varför vi hade räntefonder.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Så att man kan jämföra så här, att vi hade en bil. Vi skulle bromsa, om vi tryckte på bromsen skulle vi stanna på 100 meter. Ja, nu stannar bilen på 110 meter. Så det tog liksom längre tid. Så vi har fel antaganden.

Så det vi behöver göra, vi behöver minska exponering mot de svenska företagsobligationerna. Det vill säga, mindre av de här högrisk... Det som vi innan trodde var lågriskräntor som visade sig vara högriskräntor. Så minskad andel där. En större exponering mot globala och europeiska företagsobligationer. Så istället för att hålla oss till en svensk marknad med typ 100 stora företag, så tittar vi på en större marknad med kanske flera tusen företag. Är du med? Så vi flyttar blicken från Sverige till världen, Europa.

Vi inför bankkonto som ett alternativ. Så vi säger inte att den lägsta risken, den lägsta delen är en räntefond. Utan nu säger vi att det är bankkonto. Och där är många läsare, Jack med flera, som kommer att vara så här, vad var det vi sa?

Caroline: Ja, ni hade rätt. Vad var det de sa då?

Jan: Ja, men de sa att, nej men varför har ni inte bara ett bankkonto? Där finns vissa poänger med att ha bankkonto. Så jag sällar mig till den skolan till viss del.

Dela upp aktiekorgen och öka guldet

Jan: Vi har också sagt att vi måste diversifiera även om vi tittar på den här aktiekorgen. Även om det inte har hänt någonting, så har vi ett stort ägg där just nu. Och då tycker jag att det är bättre att ta det ägget och dela upp det i två mindre ägg. Så vi kommer inte förändra någonting i aktiekorgen, bara dela upp det i två ägg. Och uppdelning i fler fonder. Är ni med?

Så det här är de aktionerna som vi kommer att ta. Och sen kommer det här se ut olika i de olika modellportföljerna. Sen passar jag på också att öka lite guld i barnportföljen från 10 till 15 procent. Vi tar bort eller kraftigt minskar Spiltans fonder. Också inte bara för att vi ska balansera om, men jag har en viss förtroende, inte kris, men förtroendet är naggat för hur de skötte de här två veckorna då pengarna var låsta. Och det handlar främst om kommunikation. Att jag tyckte att de kommunicerade konstigt.

Och tittar vi då här, där jag sa innan att Lysa gjorde en bättre grej. Så det som man skulle önska, att nu blir det supernördigt. Men den optimala lösningen här hade ju varit en fond som lånar ut pengar till alla företag i hela världen. Ungefär som en global indexfond, men istället för att vi investerar i företaget så lånar vi ut pengar till dem. Hänger du med?

Caroline: Ja, ja, absolut. Du hade velat ha en sån.

Drömfonden som inte finns för småsparare

Jan: Jag hade velat ha en sån fond. Men problemet med räntefonder, och det här är varför räntefonder är så mycket mer komplexa, det finns sådana fonder. Men problemet är att Apple vill ju inte låna i svenska kronor. De vill låna i US-dollar. Och sen betalar de en procent ränta kanske. Nu bara hittar jag på. Så problemet är att jag kan låna ut mina pengar till en procents ränta som de vill betala tillbaka i US-dollar. Så har jag egentligen spekulerat i US-dollarn. För valutan kan ju röra sig med plus minus 10 procent.

Caroline: Ja, det vill du inte. Du vill inte ha valutarisk.

Jan: Jag vill inte ha någon valutarisk, eller hur? Så jag skulle egentligen velat ha det som man kallar för en valutasäkrad eller hedgad global företagsobligationsfond, eller en valutahedgad global statsräntefond. Hänger du med? Men det finns inte för småsparare.

Caroline: Det finns inte, nej.

Jan: Men det finns för institutionella investerare. Vanguard har en sån fond och Dimensional har en sån fond. Så Lysa, när jag misstänker och när jag pratade med Lysa, de var så här, alltså vi vill inte lova någonting, vi kommer kommunicera ute, men de sa så här, vi tittar på de här fonderna. Så jag skulle inte bli förvånad om de väljer en sådan.

Så då har vi pratat om insikterna, vi har pratat om vilka förändringar vi kommer att göra. Så hur ser det här ut rent praktiskt i de fyra portföljerna? Okej?

Ali G bor i huvudet

Caroline: Förlåt.

Jan: Det är nämligen så här att vi har ju suttit och tramsat kring Ali G-sketcher innan den här podden spelas in. Och det är så jäkla svårt att få Ali G ur huvudet nu. Han bara ställer sådana idiotfrågor.

Caroline: Okej, berätta. Om man aldrig har sett Ali G, han som gjorde Borat och...

Jan: Ja, han har en karaktär som heter Ali G, som ställer jättekorkade frågor. Och det är som att Ali G bor i mitt huvud nu. Jag försöker att inte liksom...

Caroline: Så berätta, hur hade en sån spelare...

Jan: Nej, men jag har inte gått dit ens, Jan.

Caroline: Nej, jag har inte gått dit.

Jan: Men det är som att jag hör hans röst i huvudet. Och han hör inte hemma här.

Caroline: Nej, men det är väldigt roligt.

Jan: Nu när du ändå har lagt ut det, så kan vi lägga ut en sån här länk till ett väldigt roligt klipp. Som vi har skrattat åt. Och så kommer alla som bara läser artikeln bara så här: Va? Vad passar nu Ali G in här? Så får det här vara en grej för dig som har lyssnat eller tittat.

Försiktiga portföljen har haft en skakig start

Caroline: Men var var vi nu någonstans?

Jan: Vi var på försiktiga portföljen. Vilka förändringar.

Caroline: Ja. Hur länge har vi haft den här portföljen?

Jan: Sen januari, tre månader.

Caroline: Ja, jag tänkte att den är så superny.

Jan: Den har verkligen fått en skakig start.

Caroline: Det var snällt sagt.

Jan: Här är det en sån här grej. Den har svängt lite för mycket. Det är ju det som är det hemska i den här.

Caroline: Hur mycket skulle den svängt?

Jan: Den skulle svängt kanske, nu borde den ha legat på kanske minus 4 procent. Alltså hälften av nybörjarportföljen. Och jag tror att den låg, när jag kollade häromdagen, som minus 5 eller minus 6 procent. Så att jag är ganska, alltså det är inte mycket i procent. Men det är mer än vad jag skulle velat att den faktiskt gjorde. Så att jag är lite besviken. På den.

Caroline: Men ändå rätt bra att se det redan nu.

Jan: Ja, ja, absolut. Den försiktiga portföljen. Inte vara så försiktig. Så jag tycker att den har gått ner lite för mycket. Vilket innebär att jag kommer här att prata om att sälja med förlust. Vi kommer sälja med förlust. Man skulle kunna spekulera, låta den vara för att vi har pratat om att den ska ha en tidshorisont på 1–3 år eller 0–4 år. Att den kommer studsa tillbaka. Men då är det en hoppstrategi. Alltså att man hoppas.

Att hoppas är inte en strategi.

Två sätt att hantera försiktiga portföljen

Jan: Utan då är det bättre att inse så här, ja men vid antagandena som vi gjorde, kunde vi inte förutsett, de var fel, så nu får vi korrigera. Så man kan göra det här på två sätt.

Det ena alternativet är att man ändrar syftet med den försiktiga portföljen. Det vill säga att man säger så här, jag avvecklar portföljen, tar ut alla pengarna och så förstärker jag min vardagsekonomi nu i coronakris och vet inte om jag är varslad eller blir uppsagd. Så det är bättre att förstärka bufferten. Och så får jag vara med att jag har gjort en liten förlust. Det är inte en aktie, alltså en förlust på 25–30 procent, utan det är en förlust på kanske, jag tror idag när vi spelar in, på minus 5 procent. Och det bör ändå, man ska ju ha haft en buffert på bankkonto innan. Det har vi sagt i alla avsnitt.

Eller, om jag inte behöver förstärka vardagsekonomin, så kan jag använda de här pengarna för att sätta dem i nybörjarportföljen eller annan portfölj med en högre risk. Hänger du med? Så det är det ena sättet.

Det andra sättet som man kan göra, det är att göra en ombalansering, såsom vi föreslår. Det vill säga att vi delar upp räntedelen i två mer distinkta delar. Att vi säger att det ska vara en del skydd, så att den här räntekorgen som vi pratade om innan, vi delar upp den i två korgar. Och så säger vi, en del ska bara skydda pengarna och de sätter vi på bankkonto, och den andra delen ska generera avkastning, och där behåller vi lite risk. Hänger du med på det?

Ombalanseringsmallen och bytet av guldfond

Jan: Och sen är det så att det kommer vara en länk till den här ombalanseringsmallen, där man kan fylla i sina siffror och modellera så att man sätter ihop sin portfölj så som man själv vill. Vi har då här ett förslag på 15 procent AMF Räntefond Mix, 10 procent Räntefond Lång och 10 procent Spiltan-fonden.

Och sen den sista ändringen, som vi kommer göra i alla portföljerna. Du som har din modellportfölj på Avanza, så har vi rätt länge haft ett ganska ooptimalt val för gulddelen, som heter GULD AVA. Kommer du ihåg att Erik också pratade om den, att det var ingen hit. Utan vi har ju gått och väntat på att Avanza ska få tummen loss och erbjuda samma bra guldfond som finns på Nordnet, som heter Xetra-Gold. Så där byter vi rakt av GULD AVA mot Xetra-Gold.

Sen precis som vanligt så behöver man inte göra antingen eller. Så till exempel hur vi har gjort nu, kommer det information till dig, det har jag inte berättat.

Caroline: Nej, men hur har vi gjort nu då?

Jan: Vi har gjort så här att vi har tagit ut hälften av pengarna och sen har vi ombalanserat resterande del. Så vi har gjort alternativ 1 och alternativ 2.

Caroline: Så båda?

Jan: Så vi har tagit ut hälften av pengarna till förlust, men vi sätter dem i de andra portföljerna istället.

Caroline: Okej. Bra, så det är försiktiga portföljen. Make sense.

Jan: Ja. Så det är ändringarna där.

Nybörjarportföljen: dela upp globalfonden

Jan: Tittar vi på nybörjarportföljen, så delar vi upp då globalfonden, för då har vi haft aktiekorgen. Hela aktiekorgen har legat i typ, eller större delen av aktiekorgen har legat i en enda fond, som heter Länsförsäkringar Global Index, tror på 40 procent. Men eftersom vi har sett att där finns fondbolagsrisk, nu att man ska inte ha alla pengarna hos ett fondbolag, så delar vi upp dem i två. Så vi behåller 20 procent i Länsförsäkringar och sen lägger vi till en SPP globalfond på 20 procent.

Dock är det viktigt här, innan man gör de här jättestora förändringarna i de här aktiekorgarna, att det kan variera värde. Vi kommer att prata om det. Så att lyssna igenom hela avsnittet, för att där är ett obs på det.

På räntedelen, kommer jag ihåg, nybörjarportföljen var ju 50 procent aktier, 40 procent räntor, 10 procent guld. Det var ju ursprungsfördelningen. Nu ändrar vi den då till, fortfarande 50 procent aktier, ingen förändring. Räntedelen delar vi upp i hälften skydd, alltså hälften bankkonto, hälften räntefonder, så det blir 2 gånger 20 och ändrar fonderna i den. Och sen byter vi gulddelen på Avanza från GULD AVA till Xetra-Gold. Häng med.

Caroline: Så det är inga stora...

Jan: Det är inga stora förändringar, men om man bara lyssnar så kanske man ändå måste titta lite sen i...

Caroline: Man kan titta på slidesen och titta i ombalanseringsmallen.

Räntedelen: skydd eller avkastning

Jan: Så jag vill bara vara så här, det är inga drastiska, det är inte som att vi hade 50 procent guld, men nu ska det bara vara 10 procent eller 80. Utan det här är så här, de största förändringarna här är i räntedelarna, där vi börjar resonera på räntedelen som skydd och som avkastning. Och sen kan man också variera, att vill man ha mer skydd, ja då tar man mer bankkonto. Vill man ha mer aggressiva räntor, ja då tar man mer av avkastningsdelen. Jag har valt delade 50/50. Mycket diskussion om det här på bloggen.

Caroline: Jättemycket. Varför det?

Jan: För att de första 50 kommentarerna så fattar vi inte varför vi inte fattade varandra. Men sen insåg jag, jag kommer ihåg att jag sa här en kväll, jag bara, fan jag fick det nu. Det handlar om att vi svarar olika på frågan, vad är syftet med räntefonder?

Caroline: Ja, och så vet ni inte att ni svarar olika.

Jan: Ja, för att syftet med räntefonder kan antingen vara att skydda kapitalet. Då har man dem på bankkonto. Eller så är syftet att ha avkastning från dem. Och då har man dem i räntefonder. Hänger du med?

Caroline: Ja. Okej.

Jan: Jo, men ni svarar olika på frågan och då blev det en diskussion där ingen nådde fram riktigt.

Caroline: Ja, precis.

Jan: För vi hade liksom olika, som Stefan Löfven alltid säger, olika ingångsparametrar.

Caroline: Säger han det?

Jan: Ja. Han är ju en sån här gammal facklig förhandlare.

Caroline: Men säger man så då? Ingångsparametrar?

Jan: Jag tror det.

Caroline: Eller ingångsvärden?

Jan: Ja, men det är ett jättebra ord. Jag har alltid sagt, vi har olika vinklar in i diskussionen.

Caroline: Okej, men nu kommer jag använda det.

Sammanfattning av nybörjarportföljen

Jan: Ja. Så om vi ska sammanfatta nybörjarportföljen, så aktiedelen, väldigt liten förändring. Räntedelen, så delar man upp den beroende på vilken nivå man vill ha skydd eller avkastning. Jag har sagt 50/50. Har du din portfölj på Nordnet behöver du inte göra något med gulddelen. Har du din portfölj på Avanza, då byter du till Xetra-Gold. Okej? Eller det, inte byta, det var ingen order. Det var liksom ett tips. Man kan göra det om man tycker.

Caroline: Bra.

Jan: Och tittar vi på globala barnportföljen, så var den 80/10/10. 80 procent aktier, 10 procent räntor, 10 procent guld. På samma sätt, där hade vi en globalfond som stod för 55 procent av innehavet. Den delar vi upp i 2 gånger 25. Och vän av ordning noterar att om vi tar 2 gånger 25 så är det 50, men vi hade 55 från början. Så då flyttar vi de där 5 till guldet istället.

Caroline: Men varför har vi haft pengarna i en globalfond? I flera av de här portföljerna.

Jan: För att i många år hade jag typ 20 fonder.

Caroline: Ja, det stämmer. Jag minns det här.

Från 20 fonder till 8: fel förenkling?

Jan: Ja, för jag var så här, ingen fond ska ha mer än 5 procents vikt. Och så började folk så här, men det är ju sjukt onödigt, det är klyddigt, det går inte med autogiro att spara i alla fonderna. Så då förenklade vi i januari. Då gick vi från typ 20 fonder till 8 fonder. Men jag tror att det var fel.

Caroline: Men det är ju en sak att bara ha en globalfond. Eller ha pengarna som ska vara i aktiedelen då, va? I en enda.

Jan: Alltså där vi har... Eller du har dem i flera olika. Där är ju 25 procent aktier till. Som är i andra fonder. Men just globalfonden.

Caroline: Så den vill du dela upp i alla fall.

Jan: Ja, och då handlar återigen ingen strategi för henne. För vi köper en annan globalfond som äger samma underliggande. Men problemet är att insikten som jag fick och många av oss fick här nu, om vi tittar på den här räntemarknaden, så var det så: Spiltan ägde papper i Nordea, SBAB, massa fastighetsföretag och så vidare. De stängde sin fond. Är ni med? Där fanns andra företag som IKC, SEB, som också ägde exakt samma ränteobligationer. Men de stängde inte. Är ni med?

Så att då insåg jag så här, men vänta, där finns en fondbolagsrisk också. Så det här är inte en spekulation i att den ena fonden kommer gå bättre än den andra. Utan det är helt enkelt bara att minska fondbolagsrisken.

Caroline: Men kan man, det här är säkert självsvarande den här frågan, men man kan inte veta vilket fondbolag som det är risk med på det viset.

Jan: Nej, det var ju ingen som trodde att det skulle vara problem med Spiltan.

Caroline: Nej. Nej, nej.

Jan: Det går inte.

Frustrationen: ingen vet vem som hade rätt

Caroline: Men varför var det så att den ena fonden stängde inte medan den andra gjorde det? Och de hade samma lån väl? Samma typ av lån till samma företag.

Jan: Det här var frustrationen i två veckor, för vi fick ju inget svar. Det var bara att de gjorde, de ena sa så här, marknaden för prissättning av räntefonder funkar inte. Det sa Spiltan. Och de andra sa så här, marknaden för att prissätta fonder funkar alldeles utmärkt. Och då var det så här, vänta här nu.

Caroline: Det var en åsiktsfråga då snarare.

Jan: Precis. Och det här var en av de stora problematikerna. Och för mig insikten är så här, man kan inte bortse från fondbolagsrisk. Och då är det här ett sätt.

Caroline: Men vem hade rätt egentligen?

Jan: Ja, det vet vi inte. För den ena säger att marknaden funkar inte. Och de andra säger att marknaden funkar.

Caroline: Men man kan ändå se i efterhand lite, vem hade rätt här?

Jan: Ja, det ska ju bli jättespännande att se.

Caroline: Okej, man kan inte se det än.

Jan: Nej, vi vet inte.

Caroline: Okej, när vet vi?

Jan: Ja, vi vet inte. Och jag tror inte vi kommer få reda på det heller. Alltså, Spiltan har ju varit, till exempel, de var med i Avanza-podden och pratade Per Börjesson. Och de har skrivit på sin hemsida. Ja, typ en vecka sedan eller nåt sånt. Men du vet, så här skrapar man på ytan. Så är det så här, mm, I don't like it. Jag gillar inte svaren. Jag gillar inte hur, liksom, jag har inte fått svar. Jag har inte fått ett tillfredsställande svar.

Förtroendet för Spiltan är naggat

Jan: Och det är därför vi går, till exempel, i en av portföljerna så hade vi 45 procent i Spiltan. Nu drar vi ner det till 5 och 10. Så innan hade vi ganska mycket hos dem. Men nu har jag dragit ner drastiskt. För det är lite ett förtroendekapital.

Caroline: Men du, jag kan känna så att man blir lite vilsen. För hur ska jag kunna lita på någonting? Egentligen?

Jan: Ja, men du kan ju. Det finns ju inga garantier. Inte ens på sparkontot har du garanti. Så det är ju det här. Det är därför det är så att man behöver navigera. Och det är därför jag också pratar om, som till exempel Lysa, som är fondrobot. Använder du Lysa, då har du outsourcat de tankarna till någon annan. Är du med? Medan nu i modellportföljen så kan vi inte säga så här, det är Lysas ansvar. Utan här behöver vi fundera själva.

Sen vet jag att i hela det som hände, med det här Spiltan, så spelade Lysa en väldigt aktiv och väldigt stark roll. Som hjälpte väldigt många småsparare.

Caroline: Ja. Absolut.

Tillbaka till globala barnportföljen

Jan: Bra, så kan vi hoppa tillbaka till globala barnportföljen. Så att vi höjer, vi flyttar 5 procent från aktierna till guld, så vi får 15 procent guld. Samma sak där på Avanza. Har man Avanza så finns det ett förslag att titta över Xetra-Gold-fonden.

Och sen byter vi just på grund av den här förtroendegrejen, så byter jag Spiltan Aktiefond Investmentbolag i aktiedelen till SEF Cavalier Investmentbolag. Säkert många som kommer ha en åsikt om det, jag har skrivit och motiverat det på bloggen. Men det är ett, det handlar om förtroende, två, det handlar om att SEF-fonden är mer global, och skillnaden i avgift är 0,1 procentenheter dyrare. Och jag tycker att det är motiverat. Gillar man inte det så kan man behålla sin Spiltanfond eller sätta dem i globalfonden, då till var och en.

Caroline: Bra.

RikaTillsammans-portföljen: 25 procent på bankkonto

Jan: Tittar vi på RikaTillsammans-portföljen, samma förändring där, vi delar upp globalfonden i två delar. Vi säljer av hela korta räntedelen och byter den till bankkonto. Så det är väl den mest drastiska förändringen.

Caroline: Hur mycket är det då?

Jan: 25 procent. Som ligger på bankkonto. Då är resonemanget så här, Spiltan har gjort kanske 1,5 procent om året, men nu har de ju förlorat 3–4 procent. Det är ju det som inte ska ha gått, men som uppenbarligen har hänt. Och då blir jag så här, varför ska jag riskera minus 4 procent för att få 1,5 procent när jag på ett bankkonto kan få 0,6–0,7 utan någon risk? Hänger du med? Så det är därför bankkontot.

Och sen samma sak där, så har vi brutit upp guldfonden, där bryter vi faktiskt upp guldfonden i två delar också, för att i RikaTillsammans-portföljen är där 25 procent guld. Sen är det faktiskt en annan fördel som jag har glömt att nämna, att när man har ett större antal fonder så bedömer till exempel Nordnet och Avanza det som en lägre risk när de gör kreditbedömningar. Så om man till exempel belånar portföljen, så får man bättre villkor om man då har två guldfonder än om man bara har en guldfond. Så där är ett sådant perspektiv också.

Caroline: Men det här med att ha 25 procent av pengarna på bankkontot, är det under en begränsad tid?

Jan: Nej.

Caroline: Nej, så det kommer vara så här framgent?

Jan: Det är inte nu under coronakrisen, utan det kommer vara så i portföljerna framgent.

Caroline: Det är rätt mycket pengar ju, som bara kan stå på bankkontot och ätas upp av inflationen.

Inflation eller minus 4 procent?

Jan: Ja, så är det.

Caroline: Är det inte känslomässigt det här, Jan? Att du har tagit ett beslut och tänkt så att pengarna ska åtminstone inte vara i någon räntefond.

Jan: Nej. Ja, fast det är så jag har resonerat innan. Men jag tar hellre 0,5–0,8 procents förlust i inflation, än minus 4 i en företagsobligationsfond.

Caroline: Ja, okej. Man ställer siffrorna mot varandra, så är det ju lättare.

Jan: Ja. Alternativet är ju då egentligen teorin i RikaTillsammans-portföljen, om man tittar på Harry Brownes böcker, som tog fram den här på 70-talet. Då ska man ha en penningmarknadsfond eller en likviditetsfond, men de är en garanterad förlust.

Caroline: Hur då?

Jan: Ja, men för att... För där har jag en avgift eller vadå? Ja, du har både en avgift, men också för att korta statsräntor. De flesta har ju noll ränta eller minus. Så att du förlorar, så att likviditetsfonder är inte ett alternativ i dagsläget. Och då är det bättre ett konto med insättningsgaranti och tar de där 0,6–0,7 procenten. Så att, ja alltså, det finns inte så många alternativ.

Caroline: Men hur har diskussionen gått på bloggen då, kring det att ha 25 procent på bankkontot?

Jan: Ja, folk tycker att jag borde ha gjort det här för länge sedan.

Caroline: Aha! Jag trodde du skulle säga att folk tycker att du är dum i huvudet.

Folk tycker att Jan borde gjort det tidigare

Jan: Nej, nej, nej. De flesta tycker nog att det här skulle vara gjort för länge sedan, och jag har lite stretat emot. För jag har sagt så här, nej men vi har de här Spiltan-fonderna som har gått då, IKC-fonderna, som har gått väldigt, väldigt bra, haft en hög sharpekvot, låg riskklass. Och de har funkat i tio år. Alltså i tio år har det varit alldeles utmärkt. Men sen kom corona och så visade det sig så här, nej, men det där antagandet höll inte. Och det är ju därför som det här, assumption is the mother of all fuck-ups. Det funkade fram tills den dagen det inte funkade längre.

Caroline: Alltså man kan ju argumentera för att det är på lång sikt, ränteläget kommer inte alltid att vara så här.

Jan: Men då tänker jag så här, nej men vi kan ju ändra det. Och återigen, vi har ju både skydd och avkastning. Så lutar man mer åt avkastningen, då tar man bort bankkonto och så flyttar man mer pengar till den räntekorgen som ska ge avkastning. Vill man inte ha den, då tror man inte. Till exempel Erik Strand, han tror ju inte på räntor överhuvudtaget. Så han har ju bankkonto eller aktier och silver. Det ger en lite möjlighet och att man kan få välja själv hur man vill göra i den här delen. Och jag är så här klassisk, lite lagom.

Caroline: Make sense. Men det här har upptagit mycket tankar, kan jag tänka mig.

Jan: Ja, jättemycket. Det här är roligt.

Caroline: Vad tror du att jag gör ibland när jag sitter framför datorn där på kvällarna och skriver på inläggen?

Jan: Jag tror absolut att du tänker mycket, Jan. Det är bara det att vi pratar ju inte så mycket om det just då. Att tankarna pågår, utan det är nu. Och sen kanske det kommer, i slutet på året, så kommer det ju vara extremt spännande att se var tankarna har tagit vägen när vi ska göra till exempel ombalansering för nästa år eller summera året.

Inte spekulation, utan tioårsbeslut

Jan: Nej, men tanken är inte att det här är, och det är jätteviktigt, de här ändringarna vi gör nu, det här är inte någon spekulation som vi gör så här, coronakris. Utan det är ändringar som för mig är så här, kan jag vara okej med de här ändringarna tio år framåt? Och det är så här, ja. Det kan jag absolut vara.

Caroline: Men du var ju också ganska säker när du hade förra upplägget, att det var bra. Hur kan du veta att det nya är bra?

Jan: Ja, det vet jag inte.

Caroline: Men det som du vet nu gör att du tror att det här är bra.

Jan: Återigen, och jag har säkert gjort något antagande idag som också kommer vara en fuck-up i framtiden. Men man kan inte veta vad det antagandet är. Men till exempel, jag gjorde ju en massa misstag förr i tiden, som 2008. De antaganden jag lärde mig då, har ju funkat den här gången. Så jag tror att det här är en inkrementell förbättring.

Och sen försöker jag också titta lite så här, kvalitetssäkra. Det är därför jag pratar med mycket folk i finansbranschen, för att få reda på, har jag tänkt rätt, har jag tänkt fel? Det var ju därför jag också blev så himla nöjd när jag såg så här, vad har Lysa gjort? De har plockat bort Spiltan från sin portfölj. Vad har vi gjort? Kraftigt minskat Spiltan.

Varför vi inte tog bort Spiltan helt

Caroline: Varför tog vi inte bort Spiltan helt och hållet?

Jan: Nej, för att när vi gjorde en undersökning på bloggen, vad tycker ni vi ska göra med Spiltan? Ta bort dem, behålla dem eller minska dem? Så hade vi en ganska klar majoritet av alla läsare som ville behålla eller minska. Det var bara 30 procent eller 37 procent som ville att vi skulle ta bort dem helt. Så portföljerna på något sätt är lite så här konsensus eller wisdom of the crowds.

Caroline: Ja, det låter bra. Wisdom of the crowd.

Jan: Ja, och tittar jag och benchmarkar mot Lysa, så var det så här, det är inte som att vi kom fram till, nu ökar vi i Spiltan, och så Lysa kommer fram till, nej men vi tar bort Spiltan helt och hållet. Då hade det varit så här, oh, oh, någon av oss har missat. Har tänkt fel. Ja, så hänger du med.

Vi har också båda dragit slutsatsen mindre mot svenska företagsobligationer. Vi har också båda dragit slutsatsen mer globala och europeiska företagsobligationer, men de borde vara valutasäkrade. Ja, så att...

Caroline: Du känner dig besläktad?

Jan: Jag känner att, nej men jag känner att vi som har diskuterat mycket på bloggen har gjort ett jävla bra jobb. Och sen kommer vi sitta här om tio år och äta upp de här orden, när det är något annat som går åt skogen. För att det är säkert något vi har missat.

Caroline: Precis, som det var en läsare som skrev just om de här likviditetsriskerna i Spiltan för fem år sedan, det var liksom ingen av oss som tog det på tillräckligt stort allvar.

Jan: Nej.

Alla ser sina egna tecken

Caroline: Men det är det att man måste se det också, att det skulle kunna hända någonting. Och det är så svårt att tänka sig vad det är som skulle kunna hända, så att det faller ut, det som den här läsaren har skrivit.

Jan: Ja, precis. Och så kan man argumentera, ja men alla tecknen fanns där. Ja, men du vet, det finns ju andra som skriver på nätet, världen kommer gå åt helvete, ha 100 procent guld och silver. De ser också alla tecken.

Caroline: Ja, de ser också alla tecken.

Jan: De har ju fått en renässans nu, för varje dag får jag mejl. Så här, "There is still time" och "Bubble is here" och liksom... Alltså det är ganska råa...

Caroline: Vad är det för mejl? Sådana mejl får inte jag.

Jan: Nej, men du prenumererar ju inte på dem.

Caroline: Nej.

Jan: Liksom, ja men, till Peter Schiff.

Caroline: Okej, men jag tror du har de mejlen lite grann för att det är lite nice och roligt att se, vad gör de egentligen?

Jan: Ja, men så här, tack vare dem...

Caroline: Hur tänker de?

Jan: Ja, och tack vare dem så har vi 10–15 procent guld i portföljen, vilket har visat sig fantastiskt under den här perioden. Men andra där har gjort val, till exempel Lysa har gjort valet att inte ha guld i sin portfölj. Så där blir det ju liksom detaljer.

Ombalanseringsmallen i praktiken

Jan: Jag tänker vi ska avsluta avsnittet. Vi har uppdaterat ombalanseringsmallen, och vill man använda den istället för att göra en egen mall, så kan man använda den och ändra i den och sånt. Så det är ingen mall, gör så här för att göra som vi, utan...

Caroline: Ska man klicka på en länk?

Jan: Man klickar på en länk som finns i anslutning till avsnittet. Sen fyller man i sin mejladress, där man bland annat då godkänner att det här är inte investeringsråd. Jag gör det här på eget ansvar och massa sådant. Och att det här är bara en inspiration. Och så kan man då ladda ner den i Excel, eller man kopierar den om man har ett Google-konto. Men du kan inte ändra i den live-mallen, utan du får kopiera den till dig själv och göra ditt jobb själv. Och så fyller man i vilka fonder man har och vilka man vill ha. Och sen berättar den så här, ja men då ska du ombalansera så här och så här.

Caroline: Bra.

Måste man göra förändringarna?

Jan: Och sen några sista kommentarer som är viktigt att veta här. En vanlig fråga som har kommit så här: måste man byta och göra de här förändringarna? Nej, man behöver inte. Återigen, det är inga drastiska förändringar, men man får titta. Håller man med om de insikterna som vi har dragit eller inte? Så att det är upp till en själv. Sen behöver man också fatta beslut. Vill jag ha skydd eller avkastning? Vad är det som är viktigast för mig i mina räntor?

Sen är det som jag sa innan i avsnittet, som är väldigt viktigt. I normala fall så behöver man inte bry sig om det här. Men idag har vi på börsen rörelser. Du vet, ena dagen kan det gå upp 7 procent, sen kan det falla 7 procent. När man då ombalanserar, särskilt de stora delarna, till exempel om man ska flytta 50 procent av värdet i en globalfond och man har flera hundra tusen, så är det ganska mycket kapital som ska flyttas. Och då kan man ha tur eller otur i den situationen.

För att säga att du säljer den ena dagen och sen tar det två dagar innan du får pengar på kontot. Under de två dagarna kan börsen ha gått upp och då är det jävligt trist, för då får du köpa tillbaka dyrare. Eller så har börsen gått ner och du kan köpa tillbaka billigare. I normala fall när börsen bara rör sig 0,1, 0,2, 0,5 procent av dagen som är genomsnitt, så spelar inte det här någon roll. Men när vi har rörelser på 7–8 procent om dagen så kan det här spela en väsentlig roll.

Sprid ut ombalanseringen över tid

Jan: Så jag skulle säga så här, att när det gäller att sälja av räntedelen, det kan man göra rakt upp och ner. Men när man ska byta mellan de här olika globalfonderna, då kanske man inte ska sälja av hela hälften, utan då kanske man gör det här över fyra veckor. Först säljer vi av 10 procent av globalfonden eller 5 procent. Nästa vecka säljer vi av 5 procent, så att man sprider ut den över tid. Det beror på hur mycket. Eller så säger man att vi pausar ombalansering i globalfonderna. Lite som man vill.

Sen var det som vi har varit inne på, äntligen kan man köpa guld via Avanza från och med måndagen den 6 april. Vilket var så här, äntligen. Bra jobbat Avanza.

Och sen var det faktiskt en kommentar från JFB, tror jag det var, som skrev så här, var försiktig med nischaktörernas sparkonto. Så att man inte blir så här, oh, du vet, nu ska jag ha pengarna på sparkonto för jag har något slags sparkonto bra. Och så tar man något sånt här Hoist-spar.

Caroline: Fast jag tänkte inte ens på de nischaktörerna. Men det är bra att du tar upp det.

Välj stora, kända aktörer för bankkontot

Jan: Ja, för han var, och Dagens Industri har också länkat till en artikel på bloggen där de skriver så här, att många av de här blancolåneföretagen är inte så himla stabila. Så att jag själv, till exempel på Nordnet, jag kommer ändå ha pengarna på Nordnet på sparkonto med ingen ränta för att ha det på samma ställe. Om man har pengarna på Avanza så har de så här Avanza Sparkonto Plus med insättningsgaranti. Så att välj stora kända aktörer så att du inte tar en risk i bankkontot.

Caroline: Bra tänkt.

Jan: Om tolv månader så bara, ja men vi hade ett bra antagande om bankkonto, men det var bara det att jag valde ett bajsigt bankkonto.

Caroline: Ja, bra.

Jan: Sen finns det på bloggen, har jag gjort en lista med, kan du inte göra en lista på de här fonderna? Och då finns det en lista, jag tror vi satte ihop 35 olika typer av räntefonder. Jag tror aldrig jag har sett en sån sammanställning på räntefonder som man kan välja till sin skyddsdel eller del. Men det är inget vi går igenom, det är för avancerade plus plus med guldstjärna. De som tittar på det. Men det finns.

Och som vi har varit inne på, att man kan eventuellt, om man inte behöver pengarna och en livssituation tillåter det, så kan det faktiskt vara en idé, kontanterna på ett bankkonto, om du kan ha ett, två, tre års perspektiv, köp lite extra aktiefonder. För vi tror, som vi pratade om under avsnitt 146, att aktierna är ju billigt värderade nu. Men återigen, ingen vet om vi har passerat botten, om vi ska längre ner, om det här är en tjurfälla och att vi ska ner nu.

Vad är en tjurfälla?

Caroline: Tjurfälla? Det här säger du bara för att provocera mig.

Jan: Nej.

Caroline: För jag ska fråga, så vad är en tjurfälla?

Jan: Okej, vi får ha det som cliffhanger till nästa avsnitt. En tjurfälla är så här...

Caroline: Och där försvann den cliffhangern.

Jan: Okej, damned if you do, and damned if you don't. Okej.

Caroline: Ja, men jag var inställd på att det var en cliffhanger. Men okej, vi kan skita i det. Säg det nu.

Jan: Okej, så en tjurfälla är så här. En börskrasch går ju sällan bara att den går från toppen ner, ner, ner, ner, ner. Utan den går ofta så här, ner, ner, ner, ner, upp, upp, upp, upp, ner, ner, ner, ner, ner, ner. Och den uppgången där innan den kommande nedgången kallas då för tjurfälla.

Caroline: Ja, för bull market är när det går upp.

Jan: Ja, och då tror folk så här, ja, åh vad skönt, krisen är över. Nu har börsen gått upp. Och så köper man för man vill inte missa uppgången. Och sen får man så här, men liksom slag i magen. När det liksom faller drastiskt. Är ni med? Tjurfälla. Men ingen vet om det kommer fortsätta upp eller det är en tjurfälla.

Caroline: Bra.

Sista tipset: kontanter utanför ISK

Jan: Sista tipset är då, eftersom vi nu introducerar sparkonto. Och det är inte så himla smart att ha pengar på ett ISK. Alltså kontanter på ett ISK. För du betalar ju skatt.

Caroline: Vad ska man ha dem på då, då?

Jan: Du vill ha dem på ett sparkonto. På till exempel Nordnet. Men du vill ha dem utanför ditt ISK, ditt investeringssparkonto. För annars betalar du skatt på totala innehavet. Så du har liksom 100 000 på ditt sparkonto. Du förlorar pengar till inflationen, och sen får du dessutom betala skatt på hela beloppet. Så då kan man ha dem som sparkonto.

Och då finns det liksom, Nordnet har lanserat en sån här schysst funktion. Där man kan gruppera en portfölj med ett sparkonto. Så när du tittar på grafen, så blir det som att sparkontot är med i den där portföljen. Okej? Är du med? Så det är ett ganska schysst sätt. Och det kan man gruppera på Nordnet. Jag har lagt bild på bloggen och för dig som tittar på det. Och man kan göra samma sak på Avanza. Att man kan kategorisera sitt sparkonto och sin portfölj. Om man väljer att ha pengarna på ett sparkonto.

Caroline: Bra.

Communityn och digitala träffar

Jan: That's it. Så egentligen det som vi alltid pratar om så här i slutet. Vi älskar ju vår Patreon-community, vår RikaTillsammans-community. Vi har ju haft löpande sådana här bonusavsnitt och digitala träffar. I april kommer vi ha två stycken. En after work. Vi skulle ju ha haft en riktig after work. Men BRA ställde in vårt flyg och Folkhälsomyndigheten sa så här, icke nödvändiga träffar avråds. Så vi har dem digitalt istället. Så vi ska testa ha en digitalt nu i april.

Och sen i slutet av april så kommer vi ha en liten digital, vad ska man säga, jamen en liten workshop med Moa, vår coach då, som var med i ett av de avsnitten tidigt i vår. Där man får göra lite övningar och lite sånt. Så vi kör ju mycket digitalt som alla andra, och det är ganska kul. Och sen har vi också dessutom börjat med lite så här sammanställningsdiskussioner. Nu här diskuterar vi guld, eller här har vi pratat om det här. Ja, och sen lite andra tips.

Caroline: Hur kommer man med i vår community nu då?

Jan: Man går in på patreon.com/rikatillsammans så kan man läsa där. Så jag tänker att det var allt. Och vad tog du med dig från dagens avsnitt?

Avrundning: kommunikation är allt i en kris

Caroline: Det var ju det med bankkonto, att man inte ska välja en nischbank. Och jag känner mig, det var så. Javisst ja. Men man ska inte introducera ytterligare risk.

Jan: Nej, precis.

Caroline: Det var ju det senaste vi pratade om, men det var ju mycket annat. Alltså vår diskussion kring förtroende och sånt. Som oavslutad i mitt huvud på något vis. Ja. Människorna som står bakom en fond. Att jag räknar inte med att de ska ta beslut som inte riktigt ligger i linje med mina pengars välbefinnande.

Jan: Ja, precis. Men de trodde ju, de tycker ju det. Men sen visade det sig att andra gjorde annorlunda.

Caroline: Men det känns också jättekonstigt att vi inte vet vem som gjorde rätt.

Jan: Ja, jag tror så här. Jag tror att matematiskt gjorde Spiltan rätt, men de kommunicerade väldigt dåligt.

Caroline: Okej. Ja, då är det ju inte så...

Kommunikation är ju allt egentligen.

Jan: Ja, så är det. Speciellt i en kris.

Nästa vecka: Sjunde AP-fonden

Jan: Men vi har i alla fall på bloggen fortfarande vår corona-stående tråd. Och vet du vad som kommer nästa vecka? Då är det avsnittet med Sjunde AP-fonden. Vi har gjort intervjuer med en av kapitalförvaltarna, vice vd:n, tror jag det var, på Sjunde AP-fonden. Så att, hoppas att du kommer gilla det avsnittet lika mycket som vi. Även om du också var inne på att det var lite nördigt.

Caroline: Jo, men det var hög nivå. Det var det. Men du tog ner det bra i introt, tycker jag.

Jan: Ja, så att... Ja, men grymt. Tack för den här veckan. Och så ses vi på söndag igen.