Försök till rationella tankar i en irrationell värld

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Rationella tankar i en irrationell värld
2. Tack för kommentarerna i avsnitt 146
3. Inspiration från Off Dollars and Data
4. Disclaimer och antaganden
5. Antagandet om återhämtning
6. Enkätsvaren: när är börsen tillbaka på noll?
7. En manodepressiv marknad
8. Hur stor återhämtning krävs efter ett fall?
9. Varför rekylen blir större än förlusten
10. Formeln för förväntad avkastning
11. Ränta på ränta möter återhämtningen
12. Vad de olika scenarierna ger i avkastning
13. Tabellen: alla nivåer och tidshorisonter
14. Att se sig själv som aktör, inte offer
15. Ben Carlsson om once in a lifetime
16. "Är det nu jag ska börja?"
17. Citat från A Wealth of Common Sense
18. Spiltan och vad ett verkligt sammanbrott skulle betyda
19. Charlie Munger om jämnmod
20. Dagens ord: equanimity
21. Vad ska man köpa? Samma som tidigare
22. Så här fördelade sig fallen på USA-börsen
23. Onoterade bolag och panikvärderingar
24. Lars Wilderäng om att flockas till "krisaktier"
25. Varför livsmedelsbranschen inte är en vinnare
26. Aktiens värde är alla framtida vinster
27. Lars Wilderäng om vaccinbolagen
28. Lars Wilderäng om Netflix och stay home-bolagen
29. "Du är aldrig smartare än marknaden"
30. När Caroline blev mansplainad om 100 procent aktier
31. Confirmation bias och lekhinken
32. Att skilja på vad det finns belägg för
33. Kommentar: "Jag tajmade marknaden"
34. Var det tur eller skicklighet?
35. Inget är så dyrt som att tro att tur var skicklighet
36. Kommentaren från den 19-åriga läkarstudenten
37. Minus 25 procent är en enorm rabatt
38. Howard Marks: du kan inte bedöma ett beslut på utfallet
39. Bra beslut kan se ut som dåliga
40. Bra process slår bra utfall
41. Enligt vem? Att lyssna på domedagsprofeter
42. Mental bokföring och pappas livförsäkring
43. Var jag för snabb? Ben Carlsson igen
44. Det är lätt att prata, svårt att stå emot
45. Mental styrka och att inte agera på allt
46. Kommentar: motstridiga uppgifter och kognitiv kraft
47. Strategin håller även i kaos
48. Att behöva göra något
49. Kommentar: bli inte kär i guldet
50. Sista kommentaren: humor från Patreon
51. Avrundning och tack
52. Digitalfika, after work och stöd din lokala företagare

Rationella tankar i en irrationell värld

Jan: Ja, tvärtom. Förutsättningarna för att handla nu, på minus 20, minus 30 eller om vi ska ner ännu mer, är mycket bättre än vad de har varit på många år.

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson. Idag är det dags för avsnitt 147, och jag tänkte att vi skulle göra ett försök till rationella tankar i en irrationell värld.

Caroline: Ja, superspännande. Jag vet inte vad du menar med irrationell värld.

Jan: Nej, men jag tänker att hela världen är lite irrationell nu, särskilt börsen. Tanken är att vi i det här avsnittet kommer vara lite kommentarer på kommentarer. Alltså på vad folk har kommenterat på bloggen eller på andra ställen på nätet. Så mina tankar till dem. Vi såg ju det här med kändisar som läser upp elaka tweets om sig själva. Det är inte något sånt vi kommer göra.

Caroline: Nej, det kommer inte vara något sånt. Vi kommer berätta vad någon har sagt, och sen kommer vi skratta. Det kommer vi inte.

Jan: Nej, vi kommer inte skratta. Det kommer mest vara tröst. Och sen blir det också lite enkel matematik. Som jag brukar säga: matematik är enkelt, men det är inte lätt. Så jo, nej, men så tänker jag.

Tack för kommentarerna i avsnitt 146

Jan: Sen vill jag också passa på att tacka för alla de fantastiska kommentarerna i avsnitt 146. Det som vi hade förra veckan, där vi pratade om det här: är det dags att köpa nu? Om man ska köpa, hur gör man det? Att det inte är farligt att köpa för tidigt? Många tyckte tydligen att det var vårt bästa avsnitt. Det var någon som undrade, fick Jan sova på soffan efter det avsnittet? Svaret var ja.

Caroline: Ja, fast av andra anledningar. Jo, för att vi har barn som vaknar mitt i natten.

Jan: Men jag vet inte varför det blev bra, men det var väl för att vi hade olika åsikter.

Caroline: Ja, och att det är roligt för många. Vissa vill ha mer grafer. Andra säger nej, vi ska ha mer av att inte ha grafer.

Jan: Var det folk som ville ha fler grafer?

Caroline: Ja, det är det.

Jan: Hur många är de?

Caroline: De kan inte göra sin röst hörd.

Jan: Jag tänker att vi börjar med dagens avsnitt. Men jag rekommenderar verkligen att se eller lyssna på avsnitt 146 innan du lyssnar på det här. Och sen, som några läsare konstaterar, som både sett videon och läst artikeln, så sa de att artikeln på sätt och vis kanske var lite enklare att följa, för den är mer röd tråd. Det var inte bara en transkribering, utan jag skrev faktiskt hela artikeln.

Inspiration från Off Dollars and Data

Jan: Dagens avsnitt är då lite rationell matematik i en irrationell värld. Det är inspirerat på en bloggartikel som blogggrannen ofdollarsanddata.com gjorde häromdagen, som jag tyckte var så briljant. Så det är lite "steal with pride", men ära den som äras bör. Det är Nick Maggiuli, som vi kommer prata mycket om i det här avsnittet. Vi kommer också prata lite om vad man ska köpa. Jag tyckte det var ganska självklart i förra avsnittet, men jag har fått mycket frågor på det, så det ska vi prata om. Vi ska också, en annan blogggranne, Lars Wilderäng på Cornucopia, gjorde en fantastisk artikel om stock picking. Om det här att försöka välja ut aktier, nu välja ut vaccinaktier eller livsmedelsaktier eller sådant. Som vi också kommer prata kring. Och sen blir det lite kommentarer om marknadstajming och lite om ångerns tempel och sånt.

Caroline: Ja, det har fastnat, den frasen. Ja, ånger, precis, att börsen är ånger. Det finns alltid något att ångra på börsen.

Jan: Var det Henrik Milton? Ja, eller Andreas Brock som sa det. Någon av dem sa det.

Caroline: Man kan alltid ångra att man köpte för lite, eller att man köpte för mycket, eller att man köpte för tidigt, eller att man köpte för sent. Man kan alltid ångra sig, men det kommer vi prata mer om sen.

Disclaimer och antaganden

Jan: Eftersom vi kommer prata om matematik som bygger på antaganden, så är det precis som vanligt viktigt att se att det vi pratar om i det här avsnittet inte är personlig rådgivning och inte ska uppfattas som sådan heller, utan att detta är allmän och subjektiv information. Och att naturligtvis historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning. Allt vi pratar om kring framtiden bygger självklart på en osäkerhet. Som vi alla har sett kan investeringar både minska och öka i värde. Ibland kanske till och med med 10 procent ner på en dag, för att sen gå upp 12 procent dagen efter. Och vi har också sett att vissa investeringar har gått ner till noll.

Jan: Som jag redan sagt bygger det här avsnittet idag mycket på Off Dollars and Data och på Cornucopias tidigare artiklar. Vi tycker att de här artiklarna är bra. Jag har kontrollräknat dem, men vi kan inte garantera andras källor, såklart. Vill man veta mer så rikatillsammans.se/villkor.

Caroline: Det känns som att vi kan det här nu.

Jan: Men vi behöver alltid ta det, det är viktigt.

Caroline: Det är viktigt.

Antagandet om återhämtning

Jan: Så jag tänker att vi tar det här resonemanget kring återhämtning. Och då gör jag så här, att nu gör jag ett antagande om att börsen kommer återhämta sig. Vad jag menar med att den kommer återhämta sig är att den kommer komma till samma nivå den var innan den kraschade, började krascha eller gå ner den 19 februari. Jag bygger det också, precis som vi gjorde i avsnitt 146, på att det bara är en tidsfråga. Men vi vet inte om det tar 6 månader, 12 månader, 24 månader, 36 månader eller hur lång tid det tar. Men antagandet är, eftersom börsen alltid har återhämtat sig, trots världskris, världskrig, finanskris, sjukdom, oljekriser, den har alltid hämtat sig. Så vi utgår från det.

Jan: Sen gjorde vi också så här att jag ställde en fråga både på Patreon och på bloggen, där det var så här, när börsen hade gått ner minus 30 procent den 24 mars. Det är inte ofta man måste ange datum, för det rör sig så mycket. Men 24 mars ställde jag den frågan. Vi hade ungefär 1 250 personer som svarade på den frågan.

Caroline: Jättemånga ju.

Jan: Ja, och hela det här bygger som sagt på resonemanget från Nick Maggiuli på Off Dollars and Data.

Caroline: Men vad var nu frågan? Du frågade om folk tror att den kommer återhämta sig?

Enkätsvaren: när är börsen tillbaka på noll?

Jan: Jag ställde frågan så här, när är börsen på plus minus noll igen? Alltså, när är vi tillbaka där vi var? Och om vi gör en grov uppdelning, så ställde jag frågan, kommer det ta mindre än ett år? Ett till två, tre till fyra, fem till sex, eller mer än fem år. Svaren fördelade sig lite olika, men om jag ska sammanfatta det, så trodde 78 procent av alla som svarade att det skulle ske inom tre år, och det var bara 22 procent som trodde att det skulle ta mer än tre år. Så det är en ganska stor majoritet inom tre år, vilket går i linje med det som vi pratar om i avsnitt 146, vad politiker tror, vad forskare tror, vad tiden för att utveckla ett vaccin är, och så vidare.

Caroline: Jag tror att majoriteten trodde ett till två år.

Jan: Det var 40 procent av alla som svarade som trodde ett till två år, 10 procent trodde mindre än ett år. Så 50 procent av alla tror att vi är klara med det här inom två år. Okej?

Caroline: Ja, jag funderar. Vad tror du? Varför ställer vi egentligen den här frågan?

Jan: Jo, men det kommer jag till.

Caroline: Ja, du kommer till det, jag vet det. Men också på hur snabbt vi tror att börsen kommer återhämta sig. Ja, en genomsnittlig börskris är ju tre år. Så vi är lite optimistiska.

Jan: Vi är lite optimistiska.

En manodepressiv marknad

Caroline: Och det märker man väl också, det är väl därför börsen är så himla slagig just nu. Det var ju någon som sa att Mr. Market, marknaden, är manodepressiv. När den är optimistisk så är den optimistisk, när den är depressiv så är den depressiv. Det är därför vi ser de här slagen på minus 10, plus 10.

Jan: Jag ska ändå säga att det fortfarande är ganska mycket optimism, eftersom vi alltid ser de här återhämtningarna. Alltid efter en stor nedgång har vi haft en återhämtning. Det blir värre när vi ser de stora nedgångarna som sen fortsätter, om det händer, såklart. Men min poäng här var egentligen snarare att titta på det här utifrån ett annat perspektiv, som Nick gjorde från början. Och då tänkte jag att vi skulle börja med en gammal klassisk graf. Jag vet att du inte är så förtjust i grafer.

Caroline: Jag gillar grafer. Jag gillar bara inte små och många, där man inte kan se siffrorna på dem. Där någon bara ska visa.

Jan: Jag är rädd att visa en graf nu.

Caroline: Det är fint där. Jag kan se siffrorna.

Hur stor återhämtning krävs efter ett fall?

Jan: Det här är en graf där vi tittar på hur stor återhämtning det behövs om marknaden trillar. Alltså, om man tappar 50 procent, hur stor återhämtning behövs? Det här har vi pratat om i tidigare avsnitt. För ofta tror man, det är ett vanligt misstag folk gör, om man bara ställt frågan på stan, så säger man, om börsen backar med 50 procent, hur mycket behöver man återhämta för att vara tillbaka på noll? Och då säger man så här, minus 50 plus 50, det är ju noll.

Caroline: Ja, fast det funkar inte så med pengar.

Jan: För har du en hundralapp och förlorar 50 procent, då har du 50 kronor. Men om du har 50 procents utveckling på 50 kronor, så har du bara 25, det vill säga 50 plus 25, 75 kronor. Så du är inte uppe på 100 igen.

Caroline: Så du är inte uppe på noll. Man kan lätt bli lurad.

Jan: Ja, så en förlust på 50 procent kräver en återhämtning på 100 procent. En förlust på 10 procent kräver en återhämtning på 11 procent, och en förlust på 90 procent kräver en återhämtning på 900 procent. Och precis som vanligt, alla slides finns på bloggen. Så du som bara lyssnar och känner att du verkligen vill se graferna i detalj, kan gå in på bloggen. Men tanken är inte att du ska behöva göra det.

Varför rekylen blir större än förlusten

Jan: Då kan man fråga sig, varför är det här relevant? Varför pratar vi om det här med förlusten just nu? Jo, för att givet en marknadsåterhämtning, så behöver återhämtningen vara mycket större än förlusten. Backar vi till exempel till minus 30 procent, som vi var på för ett par dagar sedan, så behöver vi en återhämtning på 43 procent. Så skjutsen uppåt, rekylen uppåt, när vi kommer gå uppåt, kommer ge mer avkastning än det vi har förlorat på vägen ner. Vilket också talar för det här att fortsätta månadsspara, fortsätta köpa nu om man har möjlighet. Det är egentligen det vi pratade om i avsnitt 146.

Jan: Och om vi tittar på lite matematik, så roade jag mig med det här innan avsnittet.

Caroline: Jag såg det, frågade, vad gör du, vad räknar du? Fick det trevliga svaret: det ska du skita i. För jag fick inte se det innan. Men berätta nu, nu får jag veta.

Jan: Nej, men jag räknade, det var lite algebra. Det var liksom så här, okej, vad är formeln för återhämtning? Vad blir det då? Jag tänkte att vi ska titta på den här förlusten och återhämtningen lite matematiskt, baserat också på inspiration från Nick.

Formeln för förväntad avkastning

Jan: Och då konstaterar vi inget konstigt, en återhämtning i procent är 1 dividerat med 1 minus förlusten i procent, minus 1. Då får jag att 50 procents förlust kräver 100 procents återhämtning. Och där vi befinner oss, när vi spelar in idag, vad är det, 26 mars? Då är det minus 20, för ett par dagar sedan var vi minus 30. Så poängen här är att en återhämtning ger en skjuts.

Jan: Men det coola blir om vi kombinerar den här formeln för återhämtning, skjutsen i återhämtningen, med ränta på ränta-formeln. För då kan vi räkna på vad den förväntade framtida avkastningen är utifrån där vi är idag. Hänger du med?

Caroline: Ja, om vi vet vad rekylerna blir, eller vad tänker du?

Jan: Nej, för frågan var ju, vart jag är på väg, är att jag ställde frågan, när tror du att börsen återhämtar sig? Och vet du vad, det är en jättebra fråga. Om du inte har svarat på den frågan, nu har vi kanske spoilat det lite och sagt att de flesta tror ett till två. Men fundera för din egen skull, så kan du hänga med i resonemanget. När tror du att börsen har återhämtat sig? Inom ett år, ett till två år, tre till fyra, fyra till fem, mer än fem år, eller aldrig?

Ränta på ränta möter återhämtningen

Jan: Utan att gå igenom för mycket av formlerna här, så kan man räkna ut vad den förväntade avkastningen framåt är. Det är den klassiska ränta på ränta-formeln, 1 plus den förväntade avkastningen för återhämtning, upphöjt till 1 genom antalet år, minus 1. Kombinerar man ihop de här två, så kan man få ihop en formel för den här förväntade avkastningen, vilket jag tycker är det spännande.

Caroline: Har du gjort det själv? Kombinerat ihop de två själv?

Jan: Ja, jag har faktiskt till och med här på sliden löst ut vad formeln är. Men jag tänkte, eftersom det är ganska många som bara lyssnar, så är formeln ganska ointressant.

Caroline: Kanske för vissa är det intressant. Jag håller med dig, jag kommer inte racka ner på det här.

Jan: Nej, men den finns på bloggen då, som en slide. Men det intressanta dit jag är på väg, är att om vi gör den här beräkningen, vad är den förväntade avkastningen från minus 30 procent, där vi verkar hovra nu på börsen, om jag har de här olika trona om när börsen är tillbaka på noll? Så jag har tagit de här 1 200 svaren.

Om man tror på en återhämtning inom ett år, så är den förväntade avkastningen framåt 42 procent.

Caroline: Ja, så börsen måste gå upp 42 procent från ett läge på minus 30.

Vad de olika scenarierna ger i avkastning

Jan: När du lyssnar på det här kan ju börsen vara precis vad som helst, för att slagen är så stora. Men från typ idag och ett år framåt, för att komma tillbaka till noll, där vi var den 19 februari, så krävs det en avkastning på 42,9 procent. Om man tror på en återhämtning inom två år, så har vi en förväntad avkastning på 19,5 procent de kommande två åren. Om man tror att det kommer ta tre år, då har vi en förväntad avkastning på 12 procent om året de kommande tre åren. Tror jag på fyra år, då är det 9,3 procent. Tror jag på fem års återhämtning, så ligger vi på 7,4 procent.

Jan: Vilket innebär att även om jag är lite negativ och säger att det här kommer ta fem år att återhämta, vilket ett extremt fåtal trodde, jag tror det var 6 procent av alla som svarade på undersökningen som trodde att det skulle ta fem år, så har jag ändå en förväntad avkastning på 7,4 procent. Som är ungefär index, lite över det index ska ge. Så om jag tror på en återhämtning inom fyra år, att köpa på nivån minus 30 procent, ja då är det som att ha en förväntad avkastning på 9 procent om året, vilket är högre än det historiska snittet.

Tabellen: alla nivåer och tidshorisonter

Jan: Sen har jag gjort en tabell, vad innebär det här med ett, två, tre, fyra eller fem års återhämtning om vi ligger på minus 20, minus 30, minus 40 eller minus 50 procent? Slutsatsen från den här tabellen är att även om vi har rätt i antagandet att vi kommer återhämta oss inom ett till två år, så betyder det att om börsen är minus 20 procent, då kommer jag ha 12 procents avkastning de kommande två åren. Köper jag på minus 30 procent, där jag vet många köpte när vi publicerade artikeln i söndags, ja då har jag 20 procents avkastning om året mellan nu och återhämtningen.

Jan: Så vänder vi på det här, att inte köpa på den här nivån på minus 30, då säger man att man antingen inte vill ha den här avkastningen på 12 till 20 procent de kommande två åren.

Caroline: Ja.

Jan: Eller så säger man att man tror att avkastningen kommer ta längre tid.

Caroline: Absolut.

Jan: Det vill säga att även om man tror på en femårig återhämtning, vilket typ är det minoriteten tror på, och inga forskare eller ekonomer pratar om det, så pratar vi ändå om en avkastning på mellan 5 och 7,5 procent om året. Vilket är högre än mycket annat. Det är få andra saker som ligger på mellan 5 och 7,5 procent. Även i ett ganska negativt scenario.

Att se sig själv som aktör, inte offer

Jan: Och jag tänker så här, då är vi återigen på att försöka tänka rationellt, tänka matematiskt. Och jag fattar, ungefär som i förra avsnittet, den här diskonterade kassaflödesanalysen.

Caroline: Som jag inte kommer ihåg riktigt vad det är nu.

Jan: Vi räknade på att värdet på en aktie var summan av alla de framtida årsvinsterna. Och så tittar vi på vad som är ett rimligt fall. På samma sätt här tänker jag att det är viktigt att bryta ner det och titta på det från det här andra perspektivet.

Caroline: Ja, men det är jättebra. Jag gillar det här.

Jan: Ja, berätta. Vad gillar du?

Caroline: Ja, men jag gillar att du angriper det här från ett annat håll än att vi är offer på något vis. Att nu har börsen fallit och vi vet aldrig när vi får tillbaka pengarna, eller vad man ska göra med dem, eller om man ska ta ut hela skiten. Du visar att vi inte är offer, utan att vi kan utnyttja läget. Du kan visa det matematiskt. Och att det inte är så negativt ändå som man kan tro.

Förutsättningarna för att handla nu, på minus 20, minus 30 eller om vi ska ner ännu mer, är mycket bättre än vad de har varit på många år.

Jan: Ja, tvärtom. Det är mycket som talar för det. Sen önskar jag att jag kunde ta åt mig äran för att vara den som uppfunnit resonemanget. Det är jag inte. Det är Nick Maggiuli på Off Dollars and Data. Men jag tycker att resonemanget går att översätta.

Caroline: Ja, absolut. Och är väldigt schysst.

Ben Carlsson om once in a lifetime

Jan: Sen rekommenderar jag verkligen att titta på avsnitt 146, där vi pratar om det, och till och med läsa på bloggen där vi går igenom de två scenarierna i detalj. Vad säger forskningen om vaccin? Vad säger ekonomerna? Vad är pessimistscenariot? Vad är optimistscenariot? Om vi fortsätter på det här resonemanget, så kan vi titta på till exempel Ben Carlsson, en annan bloggare, A Wealth of Common Sense. Han tittade på den amerikanska börsen, och sa så här. Om vi tittar på den amerikanska börsen, S&P 500, det är liksom 60 procent av en global fond, det är ju USA, så därför är det mer relevant att vi pratar om amerikanska siffror än Stockholmsbörsen. Det är därför jag inte har något emot att vi pratar om S&P 500.

Jan: Då säger han så här, att börsen faller med ungefär minus 30 procent ungefär vart sjunde år sedan 1920. Ungefär vart femtonde år har den fallit minus 40 procent, och ungefär vart tjugonde år har den fallit med minus 50 procent. Men det finns långa perioder. Han skrev så här, mellan 1938 och 1973 föll börsen aldrig med mer än 36 procent. Och tittar man mellan 1975 och 1999, så föll börsen som mest med 34 procent. Så på många sätt, säger han, är det här ett sånt här once in a lifetime, two times in a lifetime-tillfälle. Att gå in med pengar och spara, att börja köpa.

"Är det nu jag ska börja?"

Caroline: Det är ju många, Jan, kanske inte tycker det är jättekul eller är vana att spara och investera, som tänker att jag väntar tills det här är över.

Jan: Ja, vi har ju en kompis. Vi har flera kompisar som har sagt så här, är det nu jag ska börja? Jag hade tänkt börja spara, men jag väntar. Men nu vet jag inte.

Caroline: Nej, det är tvärtom nu. Det är nu, nu är ett bra läge. Men jag förstår också, om man är ovan och inte superintresserad från början, utan bara vill ha ett tryggt sparande, att det kan kännas otäckt att gå in och månadsspara nu, att få igång sitt sparande nu. För man känner att vad som helst kan hända.

Jan: Tiden att börja spara har aldrig varit bättre än nu. Ibland brukar jag säga så här, bästa tillfället att spara var för 20 år sedan, näst bästa tillfället är idag.

Caroline: Kan man säga så här, fuck 20 år sedan. Det är idag liksom. Faktiskt.

Jan: Och kan det gå ner mer? Absolut. Men då ska man inte misströsta för att nu kommer jag igång med mitt sparande och nu förlorar jag pengar. Så ska man inte tänka.

Caroline: Absolut.

Citat från A Wealth of Common Sense

Jan: Men jag tänker, låt oss citera Ben Carlsson. Du kan få läsa vad han skriver. A Wealth of Common Sense, ja.

Caroline: "Stocks could continue to fall further. As a long term investor I don't mind. I have plenty of time to wait. And if I regret buying down 50 % in 30 years, we've got bigger problems on our hands than the stock market."

Jan: Så han har inget emot att vänta länge.

Caroline: Nej, han säger lite samma sak som vi säger, eller som vi pratar mycket om i avsnitt 146. Att ja, det kan fortsätta falla. Ingen vet.

Jan: Och majoriteten av alla sparare kommer antingen köpa för tidigt, köpa för sent, eller inte köpa alls. De som träffar botten kunde lika gärna köpt en lott.

Caroline: Absolut. Ingen kan veta var den är.

Jan: Och lite som han också säger här, är det så att börsen aldrig någonsin skulle återhämta sig? Eller som han säger, om vi inte återhämtar ett fall på 50 procent på 30 år, då har vi andra problem än börsen. För det betyder ju att företag inte finansierar sig. Det betyder att vi inte har någon tillväxt. Det betyder att vi har hög arbetslöshet, att vi har ganska mycket misär i samhället.

Spiltan och vad ett verkligt sammanbrott skulle betyda

Jan: Det är ungefär som det som pågår just nu, när vi spelar in det här. Det är hela det här debaclet med Spiltan, Spiltan Räntefond Sverige, som har pausat all handel. Och jag säger så här, givet att det inte är något brottsligt, vilket jag inte tror, så har ju företaget lånat ut pengar till norra Sveriges, eller Sveriges, största bolag, som SBAB, Nordea, Volvo, Castellum, och så vidare. Alltså, om Spiltan-fonden skulle förlora alla sina pengar, det betyder att Sveriges kanske 100 största bolag har gått i konkurs.

Caroline: Som faktiskt är i olika branscher.

Jan: I olika branscher, i olika storlek. Om Sveriges över 100 största miljardföretag går i konkurs, då är det ett ganska litet problem att jag inte får ut mina pengar i Spiltan. För samhällskonsekvenserna kommer vara så mycket större. Och det är väl lite det som jag tror att många också finner en liten tröst i i dagsläget.

Jan: Nu pratar han ju om 50 procent ner. Då sa han så här, på 30 procent har jag börjat köpa, på 40 eller 50 procent ner, då skrev han "I'm backing up the truck". Att då köper han för allt han har tillgängligt. För oddsen är så mycket på din sida.

Charlie Munger om jämnmod

Jan: Jag tänker att vi ska citera en person till, som heter Charlie Munger. De flesta har hört talas om Warren Buffett, som världens rikaste man. Charlie Munger är Warren Buffetts närmaste man. Det är de som har gjort det här tillsammans. Sen brukar Buffett få all ära, men Munger är minst lika insyltad. Ska du läsa vad han skriver?

Caroline: Okej. "If you're not willing to react with equanimity to a market price decline of 50 percent, two or three times a century, you're not fit to be a common shareholder, and you deserve the mediocre result you're going to get, compared to the people who do have the temperament, who can be more philosophical about these market fluctuations." Okej. Ja, jag vet faktiskt inte vad equanimity betyder.

Jan: Vänta, jag får se. Om du inte är villig att reagera med equanimity, det är nog när man liksom rycker på axlarna, ja men det är så det är. Det här ingår i spelet.

Caroline: Du vet att du kommer bli rättad av någon läsare på det här.

Jan: Jag hoppas det. Men då säger han så här, om du inte är beredd att agera när marknaden faller med 50 procent, vilket bara sker två till tre gånger per sekel, alltså per hundra år, ja då förtjänar du en medioker avkastning.

Caroline: Equanimity... Ja, skitsamma. Vad störigt det här är nu.

Jan: Okej, men vi klipper sen och så kan vi kolla upp det.

Dagens ord: equanimity

Jan: Så poängen här är, återigen, titta på avsnitt 146, men det gäller liksom att, kommer det en straffspark, som vi sa i avsnitt 146, så tycker vi att man ska ta straffsparken. Det innebär inte att man är garanterad mål, för målvakten kan fortfarande fånga bollen, man kan fortfarande sparka i stolpen, i ribban, eller utanför. Men i fler fall än inte kommer man faktiskt göra mål.

Caroline: Alla säger att man ska köpa, men vad ska man köpa? Men vi har precis klippt, så ska du inte ta att du har googlat vad equanimity betyder?

Jan: Ja, Google Translate-appen. Equanimity betyder jämnmod. Så jag hade rätt.

Caroline: Ja, det känns bra. Fast jag sa inte jämnmod, jag sa att man förstår att det ingår i spelet, att börsen faller.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Bra, men vi ska svara på frågan. Dagens ord. Men vi ska ändå svara på vad man ska köpa. Vad ska man köpa?

Vad ska man köpa? Samma som tidigare

Jan: Jo, för grejen var så här, det var faktiskt en av frågorna jag inte svarade på i förra avsnittet, för jag tyckte att det var så självklart, men uppenbarligen inte. Det som jag naturligtvis tycker att man ska köpa, det är precis samma sak som man har köpt innan. Det är inget som har förändrats i själva filosofin eller strategin. Forskningen säger fortfarande exakt samma sak som den sa för tre månader sedan. Det vill säga att det som ger bäst odds, det är att köpa alla aktier på hela marknaden, i hela världen, så billigt som möjligt, och äga dem så långsiktigt som möjligt, och spara regelbundet.

Jan: Så i mångt och mycket handlar det fortfarande om fondrobot, som vi pratade om i avsnitt 99, eller modellportföljerna, som vi pratade om i avsnitt 136. Så det är inget nytt, vi ska inte börja spekulera eller något sådant. Tvärtom skulle jag säga att det är ännu mer vanskligt att spekulera nu. Det var många som sa så här, ja men du vet de aktiva fonderna, de kommer gå bättre nu i nedgången.

Caroline: Tror du att de gör det?

Jan: Nej.

Caroline: Enskilda aktier kan jag tänka mig att folk också vill spekulera i. Att de tror att någon ska gå bra.

Jan: Det kan hända, men också inte. Jag tänkte att det är faktiskt det vi ska prata om nu.

Så här fördelade sig fallen på USA-börsen

Jan: Om vi tittar på den amerikanska börsen per den 20 mars, så tog jag och delade upp dem efter hur de hade fallit. Så här har jag en graf som visar hur många företag som har gått plus, hur många som har hamnat i intervallet 0 till minus 10, minus 10 till minus 20, minus 20 till minus 30, och så vidare. Då låg ju börsen, tror jag, ner minus 30 procent. Av USA:s 500 största bolag var 21 plus, det vill säga 479 var back. De flesta var back mellan minus 20 och minus 30, eftersom det var där index låg. Men det var förvånansvärt många. 100 bolag var mer än minus 30 back. 70 bolag var mer back än minus 40. 46 bolag, alltså 10 procent av bolagen, låg mer än minus 50 procent, och det var till och med 22 bolag som låg mer än minus 60 procent back, och 18 bolag som låg mer än minus 70 procent back.

Caroline: Vad betyder det att de är back då? Alltså, värdet på deras aktier har sjunkit, men kanske upp till 70 procent?

Jan: Nej, men 70 procent eller mer. Och så har vi sett på svenska börsen också, och det är det som händer i sådana här paniktider.

Det är därför jag är så himla glad för att vi alltid pratar om: köp en indexfond, för då får du genomsnittet.

Onoterade bolag och panikvärderingar

Jan: Jag vet till exempel att vi är lite engagerade, vi har några sådana här alternativa investeringar i onoterade bolag. Och jag vet att mina kompisar som sköter dem, för tre månader sedan gick in i ett bolag som var värderat till 100 miljoner. Och nu värderas det till 17 miljoner. Alltså, det har tappat 80 procent av sitt värde. Och sen är det liksom en överreaktion, absolut, för nu värderas bolaget till sin kassa. De har 20 miljoner i kassan, men det är ingen som är villig att ge mer än 17 miljoner.

Caroline: Nej, och du sa att det kan finnas maskiner, det kan finnas kompetens, allt möjligt, som inte ens finns med i den värderingen.

Jan: Ja, så det är det som är meningen, att det blir panikigt. Och det är jättesvårt att förutsäga vilka bolag som kommer gå bra. Jag tänkte att jag skulle ha ett långt resonemang om det här, vad folk tror och vilka bolag som kommer gå bra eller inte. Och sen, bara häromdagen, så skrev en annan blogggranne, Lars Wilderäng på Cornucopia, en fantastisk artikel. Vi kommer egentligen citera nästan halva artikeln. Så tack Lars, och jag tänker att vi går igenom det, för jag hade inte kunnat skriva det här bättre själv. Du får läsa och sen så diskuterar vi det han har skrivit.

Caroline: Ja, absolut.

Lars Wilderäng om att flockas till "krisaktier"

Jan: Och då pratar han ju om, det är många som tänker, livsmedelsbranschen har gått upp nu, för folk har handlat mycket på Ica. Jag tror också att livsmedel och konsumentvaror är den enda branschen som inte har fallit, för folk har bara flockats dit. Men låt oss läsa hans analys, för det här är bra.

Caroline: Okej. "När folk flockas till att köpa pasta och toapapper, eller ska sitta hemma och binge:a Netflix, drar en del slutsatsen att man ska köpa aktier som Axfood, Ica eller Netflix. Andra köper vaccinbolag utifrån hoppet att dessa ska hitta ett vaccin mot SARS-CoV-2 och tjäna mångmiljardbelopp." Ska jag fortsätta? "Bloggen anser dock att detta är att lura sig själv. Det handlar om spelberoende individer som tror sig vara smartare än den kollektiva marknaden och som inte alls blir några vinnare annat än om de har tur."

Jan: Ord och inga visor från Lars. Spelberoende individer, alltså människor som tänker så här. Som vill chansa.

Caroline: För det är ju inte... en gång har jag stött på när någon har sagt så här, jag tror att Ica går bra just nu.

Jan: Ja, men låt oss läsa, för han bryter ju ner det här.

Varför livsmedelsbranschen inte är en vinnare

Caroline: "Livsmedelsbranschens enda systematiska tillväxt är befolkningstillväxten. Det är en mogen bransch med stenhård konkurrens och tillhörande marginaler. Den drabbas inte särskilt av något alls, annat än den demografiska utvecklingen. Köper folk på sig pasta och toapapper idag så köper de mindre av detta längre fram när krisen är över, och över tiden kommer man ha köpt lika mycket ändå. Om man lade upp permanenta lager var omsättningsökningen en engångseffekt och gynnar inte heller livsmedelsbranschen. Tvärtom kommer sämre tider att göra att livsmedelshandeln kan missgynnas, när folk slutar köpa oxfilé och köper falukorv istället. Någon långsiktig vinnare blir i alla fall varken Ica eller Axfood."

Jan: Du vet, jag vill bara klappa.

Caroline: Jo, men det är väldigt logiskt tänkande.

Jan: Ja, jag tycker det är så briljant. Vi blir så känslomässiga, och så tänker vi inte på det här.

Caroline: Nej, bara för att det är kris så förbrukar vi inte mer toapapper.

Jan: Nej, vi har ju det på vinden då.

Caroline: Ja, precis. Vi har det hemma. Och även om det var så att folk hade lagt upp ett halvårslager toapapper så är det ändå bara en engångseffekt.

Jan: Ja, sen förbrukar man det i samma takt. Man gör ju inte slut på det snabbare.

Aktiens värde är alla framtida vinster

Jan: Nej, för nu när folk köper de här livsmedelsaktierna, då säger de implicit motsatsen till det vi pratade om i förra avsnittet, med att ett företag värderas på alla framtida vinster. För då tror folk att deras framtida vinster kommer bli mycket större nu när folk handlar på Ica. Men deras vinster kommer inte bli större. Tvärtom skriver han så här, vad som händer är ju att om vi hamnar i en kris som är långsiktig, så kommer folk köpa billigare varor. Då köper de inte oxfilé utan falukorv. Och det är mindre marginal på falukorv. Okej, nu gissar jag. Det ska jag inte säga, att det är mindre. Men högst sannolikt tjänar bolagen, inte att marginalen kanske är lägre, men de tjänar mindre pengar i absoluta tal på falukorven än vad de gör på oxfilén.

Jan: Så jag är så här, grymt bra.

Caroline: Men det är roligt, för man kan känna sig smart när man tänker så, nu borde den aktien gå bra, för att nu vill alla titta på det. Jag har varit där. Jag var också så här, förrän jag skulle köpt Ica.

Jan: Det kanske är så att konferensaktien kommer gå bra.

Caroline: Ja, det kanske är så.

Jan: Jag vet inte, det kanske är så ja. Men kanske inte.

Lars Wilderäng om vaccinbolagen

Caroline: Vi fortsätter.

Jan: Vi fortsätter när han tittar på vaccin.

Caroline: Zoom tror jag kan vara lite annorlunda.

Jan: Ja, det finns säkert någon som funkar. Men okej, vi fortsätter.

Caroline: "Av alla vaccinbolag är det på sin höjd ett som kommer få fram ett vaccin först. Självklart kan bara ett vara först. Det finns inget som säger att ditt bolag är rätt bolag. Var det det, hade du tur och kunde lika gärna satsat pengarna på hasardspel."

Jan: Ja, det vill säga att han säger att om det är så, det kommer bara vara ett bolag som kommer vara först ut på marknaden med ett vaccin. Och du kan ha gissat rätt.

Caroline: Och du kan ha gissat rätt, men då hade du bara tur.

Jan: Och då kunde du lika gärna chansa på kasinot.

Caroline: "Alternativet är att köpa tio vaccinbolag och hoppas att ett av dem träffar rätt. Dock kommer deras kurser redan vara uppblåsta. Så även om det blir en vinnare och stiger fem gånger, så faller de övriga 50 procent på missen, och nettovinsten för den som köpte alla tio blir noll."

Jan: Återigen, ganska rationellt resonemang. Eller hur?

Caroline: Okej.

Lars Wilderäng om Netflix och stay home-bolagen

Jan: Ska vi ta den sista? Netflix. Eller alla de här stay home-bolagen, kommer du ihåg att vi pratade om det för någon vecka sedan? Netflix var redan skyhögt värderat. P/E 60. Vi brukar väl prata om...

Caroline: Ja, 13 pratade vi om.

Jan: 15 är väl ett historiskt snitt, tror jag. Så det var värderat fyra gånger högre än det historiska snittet. P/E 60 på 2020 års konsensusestimat.

Caroline: Okej. "Eventuella nya kunder strömmar in på gratiserbjudanden. Kanske hänger de kvar ett tag under krisen men slutar sedan när de sett allt de ville se. Dessutom är Netflix abonnemang fastpris, och ju mer folk tittar desto dyrare blir infrastrukturkostnaden för Netflix. Det är alltså dåligt för Netflix att folk tittar mer. Helst vill man ha betalande kunder som inte tittar. Med coronakrisen är det snarare tvärtom. Oavsett vilket är Netflix redan minst sagt fullvärderad och knappast någon lysande långsiktig investering. Risken är snarare kyl, när de smartaste, som aldrig är du, säljer av för att sätta i något lägre värderat tillväxtcase."

Jan: Jag visste faktiskt inte det. Att Netflix helst egentligen vill ha människor som inte tittar men som är betalande kunder.

Caroline: Det är typ som gym.

Jan: Ja, det är som gym. Så att, ja. Återigen, tänk tanken slut. Det är väl det jag tar med mig från hans resonemang.

"Du är aldrig smartare än marknaden"

Caroline: Sin slutkläm.

Jan: Det låter lite som Jante.

Caroline: "Men du är aldrig smartare än marknaden som helhet över tid. Din aktiestrategi måste därför basera sig på att du själv är dum i huvudet. Men ändå fungerar. Till exempel överlåta beslut åt någon programmatisk portföljstrategi, 60-30-10, med automatisk ombalansering. Konjunkturmodellen eller något annat. Som gör att höhö-experterna idiotförklarar dig när börsen är på topp och sen tystnar när allt kraschar. Enda som krävs är att du är envis och känslokall och inte viker från strategin. Intelligens har inte med saken att göra."

Jan: Förstår du varför jag citerar honom? Jag hade inte kunnat skriva det här bättre själv. Höhö-experterna.

Caroline: Jo, men de har ju vi också råkat ut för.

Jan: Hur kan du ha räntefonder i en portfölj? Hur kan du ha guld i ett sparande? Hur kan du inte ha 100 procent aktier?

Caroline: Det var ju länge sedan vi tog upp det. När jag blev mansplainad på Aktiespararnas...

Jan: Ja, berätta.

När Caroline blev mansplainad om 100 procent aktier

Caroline: Nej, vi kommer inte ihåg att jag blev det. Det var någon man, medelålders, som sa att jag skulle ha 100 procent aktier. Och varför har du inte det? Det ska du ha. Och jag sa, men jag vill inte ha det. Jo, men titta här, sa han och skulle visa hur viktigt det var för mig att ha det.

Jan: Det får man ha ifall man vill.

Caroline: Jag säger inte att det är fel, men säger man att man inte vill ha det, så behöver man inte bli överkörd av någon.

Jan: Nej, precis. Han pratar ju om att ha en programmatisk portföljstrategi. Vad är det? Jo, men det är en fondrobot. Och han säger att du inte är smartare än marknaden som helhet över tid. Det är ju en indexfond. Och det här är lite roligt, för vi la ju ut alla de här bonusavsnitten. Kommer du ihåg bonusavsnitten med Henrik Tell och Lysas vd och några till? Och så fick jag så här kommentarer. Ja, nu har jag sett alla tre bonusavsnitten. Ni säger ju alla samma sak. Kan du inte bara ta in någon annan som säger något annat? Jag bara, nej.

Confirmation bias och lekhinken

Caroline: Men vet du vad jag tänker? Vi får se upp med det där. Confirmation bias.

Jan: Jag säger inte alls att det är confirmation bias.

Caroline: Men när man upplever att man blir uttråkad av att man får ett budskap som inte behöver vara fel, och man vill ha något annat, då kanske man ska se upp lite grann.

Jan: Det är därför vi har en lekhink.

Caroline: Det är därför man har en lekhink, ja.

Jan: Och nu pratar vi om fyra hinkar, avsnitt 133. Jag hade något som var klatschigt här, men jag glömde bort vad det var. Men jag menar i alla fall att man får se upp med vad man ens gärna ber om.

Caroline: Man vill ha godis, men man kanske behöver havregrynsgröt.

Jan: Precis. Men då behöver inte svaret vara antingen havregrynsgröt eller godis, utan svaret kan vara havregrynsgröt sex gånger och godis en gång.

Caroline: Absolut. Man får vara medveten om vad hjärnan kallar på.

Jan: Ja, ni har sagt samma sak allihop, jag vill se något annat. Men varför vill du det egentligen? Jag brukar säga så här, att har man ett behov av spänning, så är det bästa man kan göra att få utlopp för det på ett annat sätt.

Caroline: Jag tänker att man kan bara gå in på Veckans Affärer eller något sånt, så får man något annat.

Att skilja på vad det finns belägg för

Jan: Ja, nu fortsätter vi. Efter sånt värdelöst råd så går vi vidare i programmet.

Caroline: Ja, vi kommer inte få något annat här, menar jag. Vi kommer inte byta strategi. Vi pratar ju med dem vi intervjuar ofta, men som kanske inte har andra åsikter än vad vi själva har, förutom då Henrik och Andreas.

Jan: Det gäller ju att inte snöa in, men det gäller också att skilja på vad det finns belägg för och vad det inte finns belägg för.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Och sen är det ju precis, som vi också sa i något avsnitt, att tricket handlar inte om antingen eller, utan det är viktigare att ställa sig frågan, hur kan jag göra både och i så fall? Och sen bara vikta det olika.

Jan: Men jag tänker att vi ska ta några kommentarer här också innan vi rundar av. Det här är lite kommentarer från bloggen, från Patreon och från lite andra ställen som jag har sammanställt. Kommentarer som har kommit in till oss. Och jag har gjort dem anonyma så att ingen behöver känna sig uthängd.

Kommentar: "Jag tajmade marknaden"

Jan: Det här är en ganska klassisk kommentar, den finns i lite olika varianter. Du kan ju läsa den.

Caroline: "Jag förutspådde att marknaden skulle gå ner på grund av corona när den låg på 3 400 S&P. Jag förutsåg att marknaden kommer gå ner. Jag köpte först idag. Det jag gjorde var att jag la in 40 procent i amerikanska indexfonder. Känns bra."

Jan: Så här har vi den klassiska, titta vad duktig jag är, jag tajmade marknaden, jag gick ut före, jag sålde av allting innan kraschen. Jag visste att det skulle bli värre. Jag säger inte att den personen skrev alla de här grejerna, men så här har andra liknande kommentarer låtit. Och min kommentar till en sån kommentar är så här, grattis. Och jag är faktiskt inte sarkastisk, utan jag menar det. Grattis, bra jobbat, för du har ju sparat pengar på nedgången.

Var det tur eller skicklighet?

Jan: Och det jag vill lägga till är att min egen läxa, min egen erfarenhet från 20 år tillbaka, det är det här ordspråket som jag alltid återkommer till. När en person med pengar träffar en person med erfarenhet, så händer alltid samma sak. Personen med pengar får erfarenhet, och personen med erfarenhet får pengar. Och det jag brukar ställa mig, nu, våra portföljer har ju gått bättre än index i många år, men då brukar jag fråga mig så här, om jag är helt ärlig, om jag är helt autentisk, var det tur eller är det skicklighet? Är ni med? För problemet är att om man bara tittar på ett utfall, så ser det likadant ut. Så om du bara tittar så här, jag gick ur marknaden, kan det lika gärna vara skicklighet som det kan vara tur. Och man kan inte skilja de två åt.

Caroline: När man bara tittar på det.

Jan: När man bara tittar på det. Och sen kan man ha olika motiveringar till det. Jag fick en känsla, eller den indikatorn var på det sättet, eller vad det nu kan vara. Man kan alltid hitta någon rationalisering. För det tar emot att säga att det var tur. Jag hade ju alltid så här att jag är grym och jag har modeller, jag har gjort Excel, jag har min tradingdagbok och jag har mina verktyg. Jag har läst årsredovisningar. Jag hade ju sjukt mycket rationaliseringar.

Inget är så dyrt som att tro att tur var skicklighet

Jan: Och sen vid ett jobbigt tillfälle av självinsikt, så insåg jag att nej, det var bara tur.

Inget är så dyrt som att tro att det var skicklighet, när det egentligen handlade om tur.

Jan: Och problemet är, om man tror att det är skicklighet, så kommer man försöka göra det igen.

Caroline: Med samma metod, ja.

Jan: Ja, med samma eller liknande metod. Man förutspådde eller kände på sig.

Caroline: Ja, och det kommer kosta en sjukt mycket pengar.

Jan: Jag har folk som gick ut innan 2018, kanske, men kom aldrig in igen. Eller man går ut nu och man kommer inte komma tillbaka. Det är väldigt, väldigt dyrt. Jag tror det var någon som skrev på någon blogg, det värsta är att tro att man är Guds gåva till marknadstajmingen. För som vi har pratat om i något avsnitt här, 140-ish, är ju oddsen massivt emot marknadstajming. Vi har ju haft Nobelpristagare som säger så här, det finns bara två typer av investerare. De som inte vet vart marknaden är på väg, och de som inte vet om att de inte vet.

Jan: Så jag säger så här, återigen, grattis, resultatet kan ingen ta ifrån dig. Men var väldigt, väldigt försiktig med att dra slutsatser om det var tur eller skicklighet. Och framför allt om du kommer försöka dig på det där igen. Tänk inte som jag tänkte för många år sedan, att alla andra är mycket bättre än vad jag är och jag är dum i huvudet och det här skulle man ju förutse. Ingen kunde förutse coronakrisen. Om man kom ut innan coronakrisen, så påstår jag att det var tur för 994 av 1 000 personer.

Caroline: Ja.

Kommentaren från den 19-åriga läkarstudenten

Jan: Sen har vi faktiskt en kommentar som är lite längre, som berörde mig faktiskt ganska mycket. Så vi ska lägga lite tid på den här.

Caroline: Ja. Vill du eller ska jag läsa den?

Jan: Du får läsa hela och sen ska vi kommentera den på två sätt. För jag tror att den här berör ganska många faktiskt.

Caroline: Ja. "Hej, jag är 19 år, läkarstudent och har ganska många år framöver. Fick ett förskott på arv på drygt 700 000 kronor. Tänkte vad lägligt nu när börsen gick ner. Utan någon eftertanke alls slängde jag in allt på börsen i några fonder. Det mesta i en bred global fond för att sprida riskerna. Globalfonden har gått ner drygt minus 25 procent, så jag tänkte fin rabatt. Nu är jag dock väldigt orolig och ledsen. Några har totalt dumförklarat mig för att rabatten bara är minus 25, och att det här kommer bli betydligt värre. Det är inte bara en recession som väntar, det är en depression. Många menar nu att jag spelat bort mina föräldrars arv som de arbetat väldigt hårt för. Jag vet att det inte går att spekulera om framtiden och att det aldrig går att tajma marknaden perfekt. Det är helt omöjligt att gå in precis när botten sker. Men var jag för snabb nu? Ska jag dra mig ur? Vad kunde jag ha gjort annorlunda? Är så otroligt jävla stressad. Uppskattar verkligen lite hjälp."

Jan: Ja, jag blir också berörd av det här. Mest berörd blir jag av att folk dumförklarar den här personen. På bara minus 25.

Caroline: Minus 25, det är helt... Det är ju otroligt stor rabatt.

Minus 25 procent är en enorm rabatt

Jan: Det är ju det vi har pratat om. Bara att köpa på minus 25 procent, det betyder att du har en framtida förväntad avkastning på, pratar vi ett, två, tre år, så pratar vi 14, 15, 20 procent. Alltså, det är asbra.

Caroline: Vi ska bryta ner den. Ja, tack för den här kommentaren.

Jan: Ja, och jag tror att det är ganska många som känner så här, att jag har gjort någonting, nu ångrar jag mig, fan vad dum jag är, man blir idiotförklarad.

Caroline: Ja, vad man än har gjort kanske.

Jan: Ja, och det är det jag tänker att vi ska fokusera på i den här analysen. Och först och främst tänker jag att vi ska prata om det här med Howard Marks, för han har skrivit det bäst. Howard Marks är en av världens bästa investerare, han har en firma som heter Oaktree Capital och han skriver sådana här shareholder letters, som är väldigt, väldigt bra. Han har skrivit flera böcker faktiskt, om hur man investerar. Vi tog faktiskt upp det här i förra avsnittet, men jag tycker att det här är så bra, så vi tar upp det igen. Vill du läsa vad han skriver?

Howard Marks: du kan inte bedöma ett beslut på utfallet

Caroline: Vad han skriver i sitt månadsbrev från januari 2020. "You cannot tell the quality of a decision from the outcome. You can make the best decision you can, based on what you know, but the success of your decision will be heavily influenced by A, relevant information you may lack, and B, luck or randomness."

Jan: Så det första här, när du har tagit ett beslut, så tar man alltid det bästa beslut man kan i den situation man kan ta. Men du kan inte utvärdera huruvida det var ett bra eller dåligt beslut, vilket jag tror att de flesta gör. Man tar ett beslut och sen tittar man en vecka senare, så gick börsen upp eller ner.

Caroline: Ja, men den informationen har du inte när du fattar beslutet.

Jan: Så du kan inte använda den informationen för att bedöma om beslutet var bra eller dåligt. Och sen handlar det dessutom om att det är en slump. Mycket av börsen, som vi pratade om tidigare, handlar om slump och slumpmässighet. Det går inte att förutsäga. Så att ta ett beslut om att köpa nu och sen titta en vecka senare. Don't do that. Sluta med det. För det beslutet kan du aldrig ta i förväg.

Caroline: Ska du fortsätta? Jag blir nästan så här upprörd. "Because of these two factors, well thought out decisions may fail and poor decisions may succeed."

Bra beslut kan se ut som dåliga

Jan: Vi stannar där. Så redan här, på grund av att du har inkomplett information och att det handlar om tur, så betyder det att bra beslut kan synas vara dåliga beslut. Om vi tar den här kommentaren som exempel, att han köpte på minus 25 procent, vi vet inte hur det beslutet kommer te sig i framtiden. Men jag skulle säga att det är ett bra beslut, för processen att komma fram till det är ju rätt. Jag har oddsen på min sida, vi är 25 procent billiga. Den framtida förväntade avkastningen ligger liksom rätt, den ligger högre än den historiska genomsnittsavkastningen. Det är som att sparka boll på en straffspark.

Jan: Det kan visa sig vara ett dåligt beslut. Som till exempel hans kompisar, som säger att det bara har gått ner 25 procent.

Caroline: Ja, det kan mycket väl hända att det går ner 40 procent och att de blir belönade för ett dåligt beslut. Är du med?

Jan: Men det kan också vara så att de inte går in överhuvudtaget, vilket visar sig vara ännu värre. Men det vet man inte.

Caroline: Ja, om du fortsätter. "While it might seem counterintuitive, the best decision maker isn't necessarily the person with the most successes, but rather the one with the best process and judgement. The two can be far from the same, and especially over a small number of trials, it can be impossible to know who's who."

Bra process slår bra utfall

Jan: Så det är mycket viktigt att ha en bra process när man fattar sitt beslut. Och i det här fallet skulle jag säga att den som kommenterade har en bra process. Han visste att man inte kan tajma marknaden. Det är rabatt. Jag köper en bred global indexfond för att sprida riskerna. Jag har en lång tidshorisont. Han satte in allting på en gång, vilket är det som statistiskt ger bäst odds, även i övervärderade marknader. Så jag upplever att tittar man utifrån fakta, en rationell beslutsprocess, så är allting rätt.

Caroline: Ja.

Jan: Men sen kan det ändå vara så att det faller mer. Men det vet vi inte. Det påverkar ju inte huruvida beslutet var bra eller dåligt. Jag vet inte, vad tänker du?

Caroline: Nej, jag håller med dig. Ja. Och sen har jag, precis som du, valt att markera ut vissa meningar som stör mig. Där de skriver, jag har markerat här. "Globalfonden har gått ner drygt 25 procent, så jag tänkte fin rabatt." Perfekt! Bra, tummen upp! Sen, "det är inte bara en recession som väntar, depression."

Enligt vem? Att lyssna på domedagsprofeter

Jan: Enligt vem? Hur vet man det? Och att gissa på det, att lyssna på en expert som säger att det blir en depression, då kan du lika gärna singla slant, för du kommer ha mer sannolikhet att få rätt genom att singla slant än genom att lyssna på någons förutsägelse om framtiden. "Och nu menar många att jag har spelat bort mina föräldrars arv." Nej, har du en lång tidshorisont som du skriver i början, så har du gjort exakt rätt. Du har gett dig själv de bästa förutsättningarna. Betyder det att det kommer bli som vi har tänkt? Inte nödvändigtvis, men oddsen är rätt.

Caroline: Det är inte en särskilt stödjande kommentar, måste jag säga.

Jan: Nej!

Caroline: Att säga så till någon som är 19 år, som har försökt göra det bästa.

Jan: Ja, och som har gjort det, och det är det som är sjukast. Även om personen hade gjort lite, lite annorlunda, så är det inte en stödjande kommentar att säga att du har spelat bort dina föräldrars pengar.

Mental bokföring och pappas livförsäkring

Caroline: Nej, och där kan man också prata om mental bokföring. Jag känner exakt igen mig. Det är väl därför som det här slår an så mycket hos mig. För så var det också när min pappa dog och jag fick livförsäkringen. Att nu har jag spelat bort, liksom it-bubblan, spelat bort pappas pengar.

Jan: Var det så, för det har vi inte pratat så mycket om, att det var pengar?

Caroline: Jo, men det var pengar från pappas livförsäkring. Och man börjar värdera dem annorlunda.

Jan: Men det är pengar som pengar. Och det är samma sak, man kan inte, som vi la ut den här bilden, att vi ligger en halv miljon back bara på Avanza. Då har vi inte ens gått in på Lysa-kontot, som är mycket, mycket större. Du kan inte börja tänka på det i absoluta tal. Alltså, nu har jag förlorat en bil. Du vet den där Teslan jag har pratat om i två år. Vi hade kunnat ha en och en halv, två Teslor. Men det är inte ett stödjande resonemang.

Caroline: Nej, det är inte stödjande att tänka så eller säga det.

Jan: Ja, och det är inte som att vi tänker tvärtom. Nu har jag tjänat en Tesla. Utan man behöver liksom titta på det i procent.

Var jag för snabb? Ben Carlsson igen

Jan: Och sen har han den här, var jag för snabb nu, eller skulle jag gjort något annorlunda? Nej, du var inte för snabb utifrån det vi pratade om i 146. Men hade inte vi ett citat på det i förra veckans avsnitt?

Caroline: Jo, samma Ben Carlsson, som är finansiell rådgivare. Vill du läsa vad han skrev?

Jan: "I would rather be kicking myself in the short run for jumping in too early than kicking myself in the long run for never putting my money to work in the first place. Regardless of when you buy or rebalance into the pain of a falling market, time is your friend and patience is the ultimate equalizer."

Caroline: Så det är bättre att gå in för tidigt än att inte gå in alls.

Jan: Det är bättre att gå in och sen hänga kvar. För du har ju redan fått den där rabatten. I det här fallet har ni redan fått rabatten på 25 procent. Kan det gå längre ner? Absolut, ingen vet. Men det är ingen strategi att ha tur. I min värld. Han skriver också så här, jag är så otroligt stressad. Och jag är så här, nej, du vet, jag hade så gärna velat ge lite lugn, lite empati. Liksom stop it. Du är inte idioten i rummet.

Det är lätt att prata, svårt att stå emot

Jan: Men det är så jävla, förlåt att jag svär, det är så himla lätt att tycka, du vet, när alla andra gör någonting. Eller säger. De behöver inte ens göra, bara säga.

Caroline: Det är lätt att prata.

Jan: Ja, precis.

Caroline: Ja, jag blir också upprörd. Och människor som har sålt av, till exempel, eller som sitter och väntar, så är det så här, vad är din strategi för att gå tillbaka? Vad är din strategi för att köpa?

Jan: Och förvånansvärt ofta kommer den handla om marknadstajming. Och det har vi ett helt avsnitt om, att det där funkar väldigt dåligt. Jag har också hela tiden, och det behöver man också ha empati för, en tro. Jag har också hela tiden en tro om vad marknaden ska göra. Tricket är att inte lyssna på den tron, som vi också var inne på med de mer mjuka avsnitten, som jag vet vissa som är nördiga på grafer...

Caroline: Ja, men det är lite så här flum-avsnitten.

Jan: Men jag vet att andra gillar dem, så jag accepterar det.

Caroline: Men graf-avsnitten är bra.

Mental styrka och att inte agera på allt

Jan: Men det är inte det ena eller det andra. För i det andra handlar det om att ha till exempel den här mentala styrkan. Att kunna lita på sig själv.

Caroline: Eller att ha den mentala styrkan och säga så här, jag behöver inte agera på allt som min hjärna tror eller allt som min mage känner. Det handlar om både och, tror jag.

Jan: Ja, det här var mitt lilla brandtal till den här personen. Och till dig, som jag tror att det är många som känner igen sig i. Man har gjort rätt, man har lyssnat, man har gått på vad man kunnat, och sen ångrar man sig. Och man behöver också ha empati med att du kommer alltid ångra dig.

Börsen är, som Andreas sa, ångerns tempel. Du kan alltid hitta något att ångra dig för. Alltid.

Caroline: Ja, men som sagt, man behöver inte gå dit heller.

Jan: Nej, du kommer inte hitta någonting där.

Caroline: Nej, man hittar ingenting där. Bara självförebråelse eller någon annans förebråelse.

Jan: Ja.

Kommentar: motstridiga uppgifter och kognitiv kraft

Jan: Jag tror vi har två eller tre kommentarer till som vi ska ta. Ska du ta den här också?

Caroline: "Storbritannien inför utegångsförbud. Trump säger att dra ner på restriktioner. Kina börjar komma igång. Många motstridiga uppgifter. Har börsen tagit höjd för alla varsel? Det är en otroligt spännande tid, men jag blir tokig. För att veta när man ska gå in. Behöver inte gå in på botten, men vill inte vara med om ett fall på ytterligare 30 procent. Mycket kognitiv kraft går åt."

Jan: Så här, stopp. Sluta tänka.

Caroline: Jo, men vet du vad, det kanske är så att man kan hålla på med de här tankarna. Det kan vi också.

Jan: Ja, hela tiden. Och tänka så här, ja men nu kanske Kina kommer på fötter. Men sen så går jag alltid tillbaka till vår strategi. Att jag behöver inte hålla på.

Caroline: Ja, så här. Jag prenumererar på New York Times. Jag följer dem. Vi läser i den appen varje dag.

Jan: Ja, jag följer varenda presskonferens. Och jag har också massor av åsikter. Det är helt okej. Tricket är dock att man behöver inte använda den informationen för att köpa någonting. För det är inkomplett information.

Caroline: Det är inkomplett information. Ingen vet.

Strategin håller även i kaos

Caroline: Och det hjälper inte ens ens strategi heller. På något vis, om man har en strategi.

Jan: Nej, och man har en bra strategi, skulle jag säga.

Caroline: Men det är ju de här motstridiga uppgifterna som gör att vi ligger minst 20 procent back. Hade det inte varit motstridiga uppgifter så hade vi varit där.

Jan: Men då hade det ju varit konsensus. Och när det är konsensus så går ju börsen upp. Men man kommer inte lista ut någonting smartare än någon annan. Det ser vi i så många exempel. Bitcoin har fallit. Man pratar om riskparitetsfonder som skulle vara den heliga graalen. Men liksom, alltså, det är kaos. Inget står emot.

Caroline: Nej, Spiltan Räntefond Sverige skulle vara så här.

Jan: Alternativ till bankkontot, sa de i sin marknadsföring. De har stängt. Alltså, det mesta slutar gälla. De slutsatserna som man kan dra, det är ju de som är klassiska för en krasch. Men de har inget med framtiden att göra, utan det är ju det vi pratade om också i förra avsnittet.

Jan: Och sen skulle jag säga här kring den sista kommentaren, men vill inte vara med om ett fall på ytterligare 30 procent. Så här, ha med dig strategin. Det kan falla 30 procent till. Vi har historiskt fallit ända ner till 89 procent. Så om det känns jobbigt nu, då kanske man har för hög risk. Då kanske vi ändrar på den strategin. Men ha inte en strategi som bygger på att du behöver förutsäga framtiden.

Att behöva göra något

Caroline: Men vet du vad, jag tänker också så här att man kanske inte har för hög risk. Det kanske inte är det det handlar om. Utan det är det att man blir liksom så, att man måste göra något, att man känner att man måste göra någonting. Att det är så jävla ovant att bara sitta still och tänka så.

Jan: Ja, tiden är min bästa vän just nu.

Caroline: Vi är så ovana vid det. Vi måste ha de snabba dopaminkickarna.

Jan: Tro mig, jag håller på med min telefon hela tiden. Det är bara dopaminkickar. Och då är det väldigt ovant. Men skönt att inte göra någonting. Men kommer du ihåg citatet i förra avsnittet, var det en Bogle?

Caroline: Nej, vilket var det?

Jan: Det var han som sa så här. Ja, mitt råd i 99 procent av alla fall, så jag behöver vara försiktig när jag ger det här rådet. Det är att man brukar säga så här, don't just stand there, do something. Men mitt råd är, just stand there, don't do anything.

Caroline: Ja.

Kommentar: bli inte kär i guldet

Jan: Vi tar nästa, näst sista kommentar.

Caroline: "Guldet återhämtar sig helt nu och ligger plus 10 procent i år. Gör att jag blir mindre sugen på att sälja av guld till fördel för aktier. Säljer mina räntor idag och funderar senare över nästa steg."

Jan: Jag tror att det här också är ett klassiskt misstag.

Caroline: Ja, berätta vad du tänker.

Jan: Här tror jag att man ska ha en strategi av att ombalansera. Återigen, man behöver inte spekulera i huruvida guld kommer gå bättre eller aktier. Bara håll dig till en strategi, och strategin bör innehålla ombalansering. Så fort vi har det här debaclet över med Spiltan så kommer vi ombalansera våra modellportföljer. Har du Lysa eller fondrobotar, ombalansera dem automatiskt. Så återigen här, bli inte kär i några tillgångar. Och är det så att guldet rusar, stiger jättemycket, ja men då är det ju liksom, vi ska ju sälja dyrt och köpa billigt.

Jan: Men det jag ville illustrera, det här är också en sån här, jag känner så igen mig. Att bara, åh, titta nu har det här rusat, och gud vilken tur att jag hade det här guldet, det har räddat mig, nu vill jag behålla det, jag vill inte sälja det.

Caroline: Man vill behålla det, ja. Det är mot intuitionen, eller vad man säger.

Jan: Återigen, att vara lite mer rationell än känslomässig.

Sista kommentaren: humor från Patreon

Jan: Sen är det en sista kommentar från Patreon. Och den här har jag tagit med. Du får läsa den först, så kan jag berätta varför jag har med den.

Caroline: "Svajigt är det och kommer säkert vara en sån tid. Idag plus sju på OMXS och drygt plus tio i USA. Jag gick in hårt redan den 13:e och 16:e mars. Om det vänder över långt över minus 30 procent, kör jag in så mycket jag vågar och lite till. Vid minus 50 belånar jag mig på Avanza. Går det åt pipsvängen är jag rätt schysst på fönstertvätt och hushållsnära tjänster, så ni vet. Det ska bara vara några som kan betala för det."

Jan: Förlåt. Jag tyckte att det var jättekul. Jag älskar ju den här avslutningen. Det var lite humor i det där. Och det är väl liksom så här som Ben Carlsson också, och jag, är inne på. Att det här är ju att göra rätt. Och sen får man väl ha lite tragikomisk humor i det. Går det åt helvete, jag är ganska duktig på att tvätta fönster. Så jag tyckte att det var ett kul sätt att avsluta på. Men du verkar måttligt road.

Caroline: Det är bara grammatiken. Man kan inte säga. Förlåt, det här är så roligt. Vilken lock i örat för det. "Om det vänder långt över minus 30", det är väl under minus 30 den menar, den här personen, eller?

Jan: Jag vet inte, jag lägger inte så mycket vikt vid sånt där.

Caroline: Jag vill bara förstå meningen. Han menar så här att vi är på minus 30, om det sjunker ännu mer. Bortom minus 30. Om det sjunker, ja. Inte över. Förlåt mig.

Avrundning och tack

Jan: Det här är charmen att vara gift och bo tillsammans med Caroline. Man vet aldrig hur hennes hjärna tolkar eller reagerar. Men du kan väl börja räkna ut det nu. I vilket fall, vi gillar kommentaren.

Caroline: Ja, jag gillar den tydligen lite mer än du.

Jan: Men i alla fall. Tack för att ni kommenterar. Och jag hoppas att, jag tror vi kommer behöva göra några fler sådana här avsnitt där vi kommenterar kommentarer.

Caroline: Jag tycker också det är väldigt värdefullt. För det blir liksom ändå lite närmare er som lyssnar och tittar.

Jan: Så fortsätt skicka in, fortsätt kommentera. Alla tankar och känslor som rör sig där. Vi har ju över 370 kommentarer nu på den här tråden om börsen och corona, vår uppesittartråd. Den klistrade, den som alltid är uppdaterad, som under coronakrisen kommer vara överst. Och sen precis som vanligt, jag tycker ju Patreon är jättekul. Det är ju där vi har många av de här kommentarerna, mycket av diskussionerna och sådant. Så det är ett ställe för dig som vill hänga lite mer.

Digitalfika, after work och stöd din lokala företagare

Jan: Vi kommer ha nu, digitalfika tillsammans med Erik Strand för att prata om guld och silver. Jag skickade honom ett sms häromdagen, bara "Är det dags att sälja guld och köpa silver?" Jag fick bara tillbaka "ja, punkt". Han kan förklara mer.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och vi kommer ha, jag tror faktiskt att vi egentligen skulle haft after work på riktigt den här veckan i Stockholm, i Malmö. Inte direkt läge för det. Så jag tror att vi ska försöka ha en sån digitalt, för jag har sett att man kan köra sådana smågrupper, så man kan ha en storgrupp och även smågrupper digitalt. Så jag tror att man kan träffa de andra och börja prata. För dig som är med på Patreon är det något som jag tänkte att vi skulle testa, och för dig som lyssnar och inte är på Patreon, kolla gärna mer på patreon.com/rikatillsammans eller länk i avsnittet. Så det är liksom en community, skulle jag väl säga.

Jan: Så ett stort tack för den här gången. Ta hand om er där ute. Stöd din lokala företagare. Jag tror att de behöver hjälp nu, även om vi pratade om förra veckan att spara pengar. Köp en extra sallad eller en pizza eller någonting. För jag tror att vi behöver hjälpas åt i den här tiden. Tack så mycket.