Är det dags att köpa nu?

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Är det dags att köpa nu?
2. Det är jobbigt att vara i börsen nu
3. Två misstag jag har gjort
4. Det finns en baksida av krisen
5. Tidigare börskriser och känslan
6. Börsen är ångerns tempel
7. Den obligatoriska brasklappen
8. En litteraturstudie av andras källor
9. Grundstrategin har inte förändrats
10. Sitt still i båten
11. Köp index, inte enskilda aktier
12. Spela inte försvar, gå till anfall
13. Sammanfattningen: ett förutsägbart mönster
14. Tre saker att överväga
15. Corona och börsen: bloggen och bonusintervjuerna
16. Patreon-communityn
17. Börsen återhämtar sig alltid
18. Optimisten Churchill
19. Hamstring av toapapper
20. Pasta-paniken och börspsykologin
21. Vilken konsumtion försvinner inte?
22. Två förhärskande scenarion
23. Scenarierna finns på bloggen
24. Vaccinet och molekylärbiologin
25. Varför läsa båda sidorna
26. Börsen hatar osäkerhet
27. De 20 punkterna: stora rörelser och korrelation
28. Kronan försvagas, säkra valutor stärks
29. Företagsobligationer faller med aktierna
30. Misstaget med Spiltan Räntefond
31. Samtal från företag som behöver pengar
32. Räddningspaket och Danmark
33. Rekyler och guld
34. Den första börskraschen och självkännedom
35. Skriv ner dina lärdomar: post mortem-analys
36. Inloggningar ökar, men pengar flödar ut
37. Nattsvarta rubriker
38. Alla företag dras över en kam
39. Beteendet är inte unikt, bara brantare
40. Varför snabb nedgång kan ge snabb återhämtning
41. Börsen tittar på derivatan
42. Historiska börskrascher och Ray Dalio
43. Big Debt Crisis och skuldproblemen
44. Kriser kommer och går
45. Hur har börsen gått efter en krasch?
46. Fundamentan bakom siffrorna
47. Tre faktorer som bestämmer värdet
48. Exemplet Procter & Gamble
49. Diskonterad kassaflödesanalys
50. Insiders köper
51. Graferna som gör Jan förbannad
52. Lågt värderade bolag i historiskt perspektiv
53. Köp billigt, sälj dyrt
54. Avkastning ett, tre och fem år efter en krasch
55. Därför är det dags att höja risken
56. Är nedgången fundamentalt motiverad?
57. Vad krävs för att förlora alla pengar?
58. Enskilda branscher kan gå i konkurs
59. Hur finansierar man köpen?
60. Sälj saker och sluta överamortera
61. Höj andelen aktier (inte för alla)
62. Flytta pengar mellan hinkar, försiktigt
63. Att låna pengar för att investera
64. När belåning är relevant
65. Resonemanget bakom belåning
66. Skillnaden mellan hus och värdepapper
67. Tänk på belåning som ökat månadssparande
68. En konkret strategi: vad vi vet och inte vet
69. Öka risken på nya insättningar, inte befintligt
70. Mindre engångsinsättningar
71. Varför nivåstrategin är dum
72. Att tänka klart genom att skriva
73. Gjorde jag fel som gick in för tidigt?
74. Exempel: finanskrisen 2008
75. Exempel: svarta måndagen 1987
76. Exempel: börskraschen 1929
77. Ben Carlson: tiden är din vän
78. Howard Marks om beslut och utfall
79. Bra process slår bra utfall
80. Tro inte att du är dum
81. Strategin i praktiken: månadsspara och öka
82. Varför en artondel?
83. Allt på en gång eller utspritt?
84. Att fatta beslut utan fullständig information
85. En börskrasch pågår i snitt 36 månader
86. Vad händer när vaccinet närmar sig?
87. Ombalansera vid glidning
88. Den extra växeln vid minus 50 procent
89. Är det rätt tid att köpa för alla?
90. Nick Maggiulli: nu är det inte tid att leka
91. Den farliga turen
92. Sammanfattning: tillbaka till grundstrategin
93. Avrundning och tack

Är det dags att köpa nu?

Jan: Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmesson. Idag är det dags för avsnitt 146, och titeln på dagens avsnitt är "Är det dags att köpa nu?". Underrubriken är "Börskrascher brukar vara bra tillfällen att köpa".

Caroline: Ja. Och är det börskrasch nu?

Jan: Ja, det är börskrasch nu. Minus 30 procent har det gått sedan toppen den 19 februari, ish. Det där är väldigt rörligt. Men jag tänker några kommentarer. Detta vill vi publicera, avsnitt 146, innan vi publicerar avsnitt 145. Det är för att det händer så mycket på marknaden just nu. Avsnitt 145 kommer handla om vad forskningen säger.

Caroline: Det är mer tidlöst kanske än det här.

Jan: Precis. Och jag tänker väl egentligen att dagens avsnitt är lite så här: Vad ska man göra? Hur kan man tänka? Är det dags att börja köpa nu? Är det rea på marknaden? Eller ska man vänta lite till? Är det det du tänker?

Caroline: Exakt.

Det är jobbigt att vara i börsen nu

Jan: Och då har vi redan duckat och frågat. Det är många som tycker att det är skitjobbigt, men det ska vi också prata om.

Caroline: Att det är jobbigt att köpa nu?

Jan: Ja, att ens vara i börsen. Och om svaret är att man ska köpa, hur gör man det på bästa sätt? Hur skapar vi en plan så att det inte blir känslomässigt? Vilket jag handen på hjärtat ska säga har varit fallet för mig de senaste två veckorna. Jag har bara varit: "Åh, detta har jag längtat efter i så många år." Och så vill man köpa. Men vi kommer titta på om man ska göra det regelbundet eller som engångsköp. Och sen också faktiskt en väldigt viktig fråga: Gör det något om man köper för tidigt? Att om man köper nu och det går ner ytterligare på börsen?

Caroline: Ja, precis.

Jan: Och sen är det så att både det här avsnittet och den här videon kommer vara ganska lång. Artikeln har vi redan publicerat. Vi fick spela in detta, alltså detta är andra versionen av detta avsnittet. Vi spelade in ett redan.

Caroline: Varför behövde vi spela in en version till och kassera den första?

Två misstag jag har gjort

Jan: Jag hoppades att du inte skulle ställa den frågan. Men det var två anledningar. Det ena var att det har hänt så mycket på börsen under den senaste veckan. Det andra var att så som jag gjorde i förra veckan, och tänkte att man skulle göra i förra veckan, det visade sig vara fel. Och jag kommer att prata om de misstagen som jag har gjort. Då behöver inte ni göra samma misstag, och då vore det oansvarigt att lägga upp ett sånt. Vissa av er har listat ut att detta avsnittet är lite sent. Senare än vad det brukar vara.

Caroline: Det är måndag idag.

Jan: Det är måndag idag. Den skulle ha varit publicerad igår. Så detta kan komma ännu senare i veckan. Men min poäng är i alla fall att det kommer vara lite längre. Artikeln är väldigt genomgående på bloggen. Så detta är ett av få tillfällen då jag säger: se avsnittet, och du kommer ha full glädje av avsnittet. Men det kan ändå vara värt att kolla framför allt på kommentarerna och på bloggen.

Och ett kort sidospår: vi kommer prata om ombalansering. Vi kommer lägga upp ett eget avsnitt om det, ett bonusavsnitt. Tanken var att om du har en fondrobot som Lysa så kan du helt ignorera det, för Lysa sköter allt åt dig. Men för dig som har modellportföljerna kommer du behöva ombalansera. Det har också hänt så mycket på sistone så vi kan inte riktigt säga när ombalanseringen kommer ske. Bara att prenumerera på kanalen på YouTube, prenumerera i din podd och anmäl dig gärna till vårt nyhetsbrev, så kommer du få all information efterhand som den kommer ut.

Det finns en baksida av krisen

Jan: Och det jag tänkte säga är ju att det är onekligen spännande tider.

Caroline: Ja, det är det.

Jan: Men att vi sitter här och tycker det är spännande, det finns också en baksida.

Caroline: Ja, men såklart. Jag tänker jättemycket på att det går dåligt för rätt många branscher just nu. Och det är jättesorgligt.

Jan: Ja, och inte bara branscher utan även många människor som har det väldigt tufft.

Caroline: Som har det väldigt, väldigt tufft. Och på det sättet kan det ibland kännas så här: ska vi verkligen prata om pengar och investeringar när sjukvården går på knäna? Hotellverksamhet, restaurangverksamhet, flyg. Jag vet inte hur det ska gå. Man har varslat på Volvo, Scania har varslat. 56 000 människor.

Jan: Jo, men jag tycker att vi ska göra det, för det är också en möjlighet. Det måste man se.

Caroline: Ja, och jag tänker att vi ska fortsätta göra det vi gör bäst.

Jan: Det första där tänker jag också att vi sitter i exakt samma båt som ni. Jag har fått mycket kommentarer. Ja, det har andra sådana här rådgivare eller bloggare, de har pratat om att de sitter still i båten. Men nu har de sålt och sånt. Jag har empati för det. Har man inte varit med om en börskris så är det extremt jobbigt. Särskilt när man loggar in på sitt konto, som vi här, där vi ligger, bara på vårt Avanza-konto, 489 000 kronor back. Och då har vi inte ens pratat om Lysa eller våra Nordnet-konton. Så jag skulle gissa att vi är mer än det dubbla back.

Caroline: Så kan det vara, ja.

Tidigare börskriser och känslan

Caroline: Men vad var det jag tänkte fråga? Du sa det, har man inte varit med om en börskrasch så kan det vara väldigt känslomässigt, och man vill liksom inte vara med. Man vill väl inte vara inne på marknaden med sina pengar?

Jan: Nej.

Caroline: Men du har ju varit med om ett par? 2008 var ju en krasch.

Jan: Ja, 2008 är den första jag minns. Och sen 2000 eller 1999, då kom...

Caroline: 2001.

Jan: Ja, 2001 och 1998. Men då, handen på hjärtat, tyckte jag att jag hade mycket pengar, men då var det typ 20 000.

Caroline: Jo, men det kan vara mycket pengar för någon.

Jan: Ja, absolut. Så är det ju. Man har sparat ihop skitlänge. Jag fattar. Jag menar i relation till hur det är nu.

Caroline: Ja, absolut.

Jan: Så vi sitter i exakt samma båt som du. Det känns skitjobbigt. Jag fattar precis. Du vet, man månadssparar och sen är pengarna borta två, tre dagar senare. Och man känner sig som värsta idioten.

Caroline: Man ska inte fundera för mycket på hur länge man har sparat ihop de här pengarna.

Jan: Nej.

Caroline: Men jag tänkte fråga dig, hur tycker du att den här kraschen jämför sig med de andra?

Jan: Det är det vi ska prata om i avsnittet.

Caroline: Ja, vad bra.

Jan: Jag vet inte något.

Caroline: Nej.

Jan: Jag är alltid clueless när vi börjar. Så vi kommer prata om det.

Börsen är ångerns tempel

Jan: Vi kommer också prata om det här med att börsen är i ångerns tempel. Man kan alltid ångra sig med börsen. Man kan ångra sig att man inte sålde av i februari. Man kan ångra sig att man inte har köpt mer. Man kan ångra sig för alltid. Och tricket är att det inte är så mycket att hämta i att ångra sig.

Man kan alltid ångra sig med börsen. Det är inte så mycket att hämta i att ångra sig.

Caroline: Nej, utan jag tänker att detta avsnittet ska handla om: vad kan vi göra framåt? Hur kan vi ha vår plan? Hur kan vi göra en strategi? Hur kan vi utnyttja detta?

Jan: För precis som du nämnde i en bisats, en börskrasch är på många sätt också en möjlighet. Särskilt för oss yngre. Yngre är, enligt forskning, per definition under 55 år.

Caroline: Ja, men då är vi yngre.

Jan: Så på det sättet är ju detta också en ganska stor förmögenhetsomfördelning, där vi har möjlighet att komma in på en billigare nivå än på många år. Men det är det vi ska prata om. Ska vi gå in i avsnittet nu då?

Caroline: Ja.

Den obligatoriska brasklappen

Jan: Och jag tänker så här, att vi kommer köra alldeles strax en sammanfattning också. Men vi behöver ta, eftersom vi kommer prata extremt mycket om historisk avkastning i detta avsnittet, så är det väldigt viktigt att veta att historisk avkastning inte är en garanti för framtida avkastning, och att alla påståenden om statistik och dess framtid innehåller en osäkerhet. Så det finns inga garantier. Särskilt inte nu. Men som du kommer se, jag tror ändå att detta är ett tillfälle då oddsen ligger till ens favör. Och jag kommer prata om det sen så mycket, som en straffspark.

Och precis som vi har sett nu, investeringar kan både öka och minska i värde och i värsta fall kan man förlora allt sitt insatta kapital. Men det kommer vi också prata om. Vad är sannolikheten för det? Och sen är det också så att innehållet eller slutsatserna eller rekommendationerna inte är att betrakta som finansiell rådgivning, utan detta är något som går ut till nästan hundratusen människor. Så det är allmän information och naturligtvis är detta subjektivt. Detta är det som vi tycker, och sen många med oss.

En litteraturstudie av andras källor

Jan: Och sen är det också så att i detta avsnittet har jag kommit på väldigt lite själv. Detta är en sammanställning av mycket information från några av mina favoritbloggar, från finansiella rådgivare, från fondförvaltare, från folk i branschen och från tidningar. Så på många sätt är väl detta det som man inom forskning kallar för en litteraturstudie. Man sammanfattar väldigt många andra människors grej i ett enda...

Caroline: I deras jobb, ja, som har pågått i många år. Sammanfattar du lite grann så här?

Jan: Ja, lite grann. Vi sammanfattar och lägger lite vår twist på det. Men min poäng är att vi har sammanställt andra källor. Vi bedömer dem som tillförlitliga, men vi kan såklart inte garantera någon annan. Jag har inte dubbelkollat siffrorna från källorna, utan jag utgår från att när någon säger att detta är den trettonde värsta börskraschen på den amerikanska börsen så har jag inte räknat att det är den trettonde.

Caroline: Jo, men källorna du använder är ju inte så "BuzzFeed" liksom.

Jan: Nej.

Caroline: Fick de en släng nu? Jag tycker inte de verkar så tillförlitliga, men låt oss säga "Daily News" då.

Jan: Utan det är källor som är tillförlitliga.

Caroline: Precis.

Jan: Vill man läsa mer så finns fullständiga villkor på rikatillsammans.se/villkor. Tycker du om BuzzFeed?

Caroline: Nej, jag läser inte BuzzFeed, men ibland kan jag läsa Huffington Post.

Jan: Det är väl lite åt Aftonblad-hållet.

Grundstrategin har inte förändrats

Jan: Bra, men om vi börjar då med det viktigaste. Det är så här att grundstrategin som vi har pratat om i alla år inte har förändrats. Vår grundstrategi.

Caroline: Det är vår grundstrategi.

Jan: Och jag tänkte att vi skulle citera Jack Bogle, som tyvärr har gått bort, som var grundaren till Vanguard. Man brukar kalla honom för indexfondernas fader.

Caroline: Men Vanguard är alltså ett företag i USA?

Jan: Ett amerikanskt fondbolag. Du kan läsa vad han sa i en intervju. Eller jag kan läsa detta. "My rule, and it's good only about 99 % of the time, so I have to be careful here. When these crises come along, the best rule you can possibly follow is not, don't just stand there, do something, but don't do something, stand there."

Caroline: Okej, så han tycker inte att man ska agera?

Jan: Nej, utan att man ska göra precis som vanligt.

Caroline: Som vanligt.

Jan: Ja, spring inte iväg och, som man säger mycket på engelska, "Don't just stand there, do something". Det är precis tvärtom mot vad man ska göra nu. Man ska inte göra någonting.

Caroline: Det är inte intuitivt detta.

Jan: Nej, det är inte intuitivt.

Caroline: Vi vill ju oftast lösa ett problem på den nivå som vi kan. Och agera vill vi göra. Nu är det stora problem, känns det som.

Sitt still i båten

Jan: Ja, men vi kommer prata lite om det. Min poäng är så här: givet att du har en bra strategi och en plan, och vad jag tycker är en bra strategi och en plan är naturligtvis fyra-hinkar-principen, som vi har pratat om i flera år. Givet att din situation inte har förändrats, givet att din sparhorisont inte har förändrats, givet att dina mål inte har förändrats, då är inte marknadens svängningar en anledning till att göra något annorlunda. Det handlar verkligen om att sitta still i båten. Hur jobbigt det än känns handlar det om att lida sig igenom den här nedgången.

Caroline: Men om du bara skulle, för det blir lite frågan då, vad är vår filosofi här, om man ska säga det ganska snabbt?

Jan: Vi månadssparar. Månadsspara regelbundet, ha en balans i ditt sparande mellan aktier och räntor beroende på den sparhorisonten du har. Tumregeln är 10 procent aktieexponering per år i sparhorisont. Har du en sparhorisont på sex år, ja, använd då 60 procent aktier. Du ska aldrig ligga med, nu ska jag aldrig säga aldrig, men man ska inte ligga med allt i aktier. Jag tror många som har gjort det misstaget ångrar sig nu. Och jag tror vi ser vissa tendenser på det. Det ingår också att till exempel pengar som ska användas inom 12 månader ska vara på ett bankkonto, och hela det där paketet.

Så egentligen är det så här: avsnitt 99, som heter "Kom igång med ditt sparande", och avsnitt 133, "Bästa strukturen för ditt sparande". Det är de två reglerna som gäller. Och sen är det allt det där andra som är runt om. Försök inte tajma marknaden, ha billiga fonder, investera i hela världen, köp inte enskilda aktier, köp inte sådana här alternativa investeringar, typ bitcoin. Alla tänker: åh, bitcoin är som guld. Nej, bitcoin är inte som guld, och det har vi sett på nedgångar på 40 procent.

Köp index, inte enskilda aktier

Caroline: Jag tror det är rätt vanligt, Jan, faktiskt, när man ger sig in i ekonomi, att man gärna köper enskilda aktier. Om man väljer H&M eller något företag man gillar. Och det kan man ju göra, men vi pratar om...

Jan: Index, alltså sparande.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Vi pratar egentligen om vad forskningen säger om sparande. Men det behöver vi inte gå in på, det har vi gjort i andra avsnitt. Jag brukar säga så här, att det enda undantaget till att göra något annorlunda i sin strategi i dagsläget, det är att tweaka genom att höja månadssparandet. Nu är ett tillfälle att vara aggressiv, nu är ett tillfälle att vara girig. Att höja månadssparandet om man har möjligheten till det. Eventuellt höja risken i sparandet också, om man har möjlighet till det och känner att det är okej.

Caroline: Vad innebär det att höja risken då?

Jan: Jag kommer prata om det, men det handlar om att börsen är billigare nu än vad den har varit på många månader, till och med flera år. Vi har aktier som har fallit med 50 procent, med 70 procent. Och i mångt och mycket, som Baron Rothschild, världens rikaste familj på 1800-talet, han sa att tiden att köpa är när blodet flyter på gatorna.

Tiden att köpa är när blodet flyter på gatorna.

Sen kan det alltid bli värre, men jag upplever att, du vet, jag får kommentarer: såg du Stefan Löfvens tal till nationen igår i söndags, samhällskollapsen är här. Jag känner inte att Stefan Löfven sa det.

Caroline: Nej, men det är människor som har tolkat det så.

Jan: Jo, det är klart att man kan, utifrån sin egen värld.

Spela inte försvar, gå till anfall

Jan: Så jag tänker att vi ska titta på det. Givet att situationen inte har förändrats, så ska man sitta still i båten. Vill man göra någonting, om man ändå inte vill bara stå där...

Caroline: Ja, vad ska man då göra?

Jan: Då ska man inte spela försvar, man ska gå till anfall. Att spela försvar i mitt fall, det är så här: jag kanske ska sälja av, jag kanske ska minska, jag ska sluta månadsspara, jag ska ta ut mina pengar. Det är min världs spela försvar. Jag är snarare så här: det är nu man ska göra tvärtom. Och vi kommer prata om hur man ska göra det, för det handlar om att göra det på ett ansvarigt sätt, på ett strukturerat sätt. Att inte bli känslomässig i det här.

Caroline: Men det gäller väl på något vis att ändra sin uppfattning om världen, från att det här är något otroligt dåligt till att det är en möjlighet för en. Och då kan man väl mer jobba på anfall.

Jan: Vi kommer titta på det. Ska vi ta sammanfattningen nu då?

Caroline: Ja, det är intressant att 18 minuter in tar vi sammanfattningen.

Jan: Eftersom detta kommer vara ett långt avsnitt, men jag tycker att det är värt det. För precis som avsnitt 99 och 133 är bland de viktigaste, så tror jag att detta kommer vara ett av de viktigare avsnitten. Så det är värt att hänga kvar, tänker jag. Så att nu får du inte ställa följdfrågor, för annars kommer vi vara kvar här i 20 minuter.

Sammanfattningen: ett förutsägbart mönster

Jan: Så börskraschen som vi genomgår just nu följer fortfarande ett förutsägbart och klassiskt mönster. Vi kommer gå igenom, tror jag, 20 punkter för en börskrasch, och vi kan checka av allihop. Historiskt sett har vi klarat alla kriser, som människor. Vi har klarat världskrig, vi har klarat finanskris, vi har klarat depressioner, vi har klarat influensa på 20-talet. Vi har tagit oss igenom det mesta. Och historiskt sett har man blivit belönad för att köpa när det har känts som mörkast. När det är som svårast, när man tycker att det är som dummast, det är oftast då som man har fått de största belöningarna.

Och samtidigt, ingen vet om vi är på botten eller om vi ska längre ner. Det kan bli mycket värre. Om jag ska ha en tro så tror jag att det kommer bli värre. Men som jag tror vi sa i avsnitt 138 eller 140 eller något sådant: du har större sannolikhet att ha rätt om du singlar slant än om du lyssnar på en expert. Och det gäller även mig i mina förutsägelser om framtiden. Men däremot kan vi titta på historien, och då är det inte så mycket åsikt som det är fakta.

Tre saker att överväga

Jan: Därav, om möjlighet finns, överväg att öka månadssparandet. Vi kommer prata om lite olika sätt hur alla borde kunna göra det. Vi kommer prata om att överväga att öka risken i månadssparandet och i portföljerna. Och att även öka månadssparandet på lite andra sätt, lite trick som man kan göra.

Caroline: Spännande ju.

Jan: Och historiskt sett har det inte heller varit en katastrof att köpa för tidigt. Vi kommer prata om det många gånger, så är man rädd: nej, men jag är idioten i rummet för jag köpte nu och sen gick den ner ytterligare 40 procent. Det alternativet kan många gånger vara bättre än de andra alternativen, bättre än att inte gå in i marknaden överhuvudtaget. Och som vi var inne på, samma principer som gällde för tre månader sedan gäller än idag.

Och jag vet att det är många som har sålt av nu. Då är den stora frågan att ställa sig: om du har sålt av nu, om du har slutat månadsspara, vad är din plan för att börja månadsspara igen? Eller vad är din plan för att komma in i marknaden igen? Det är en sjukt viktig fråga att ställa sig om man har gjort de här grejerna. Så det var sammanfattningen.

Caroline: Ja, men bra, det var något jag tyckte var spännande. Men du sa att vi ska komma till det.

Jan: Alla de här grejerna kommer vi fördjupa oss i.

Corona och börsen: bloggen och bonusintervjuerna

Jan: Och sen är det också två tips. På bloggen har vi en klistrad artikel, det vill säga att den ligger i toppen hela tiden. Den heter "Corona och börsen". Jag uppdaterar den i princip varje dag med artiklar, kommentarer och svar. Vi har i dagsläget över 320 kommentarer i den tråden.

Caroline: Är det kommentarer och frågor då?

Jan: Det är både frågor, kommentarer och tips, lite blandat. Så att man kan få skriva av sig och ställa frågor.

Caroline: Du är där och svarar?

Jan: Jag är där och svarar i princip varje dag. Och sen har vi också gjort under förra veckan flera bonusintervjuer. Vi har intervjuat Lysas vd, vi har intervjuat fondförvaltare, vi har intervjuat oberoende finansiella rådgivare. Den enda kommentaren jag fick var: men ni säger ju alla samma sak. Sitt still i båten, fortsätt göra bara så här. Så att du inte hör det bara från mig. Jag kommer inte ta in någon som kommer försöka tajma marknaden nu, för jag tror fortfarande inte att det går att göra. Där finns inget stöd.

Caroline: Men du har ju ändå pratat lite med, jag tänker de här Henrik och Andreas som är professionella fondförvaltare. Så de sitter också still i båten?

Jan: Ja. De är ju aktiva fondförvaltare.

Caroline: Ja.

Jan: De var så här: "Vi ser fram emot när vi får lön denna månaden, för det är så mycket som är så billigt." Det var väl deras kommentar.

Patreon-communityn

Jan: Vi hade sådana här fikar tillsammans för vår Patreon-community. Så det är också en sån där, om du vill ha mer än det som vi redan gör. Jag tycker vi lägger ut ganska mycket. Men vi lägger ändå ut några guldkorn också i vår Patreon-community. Där har vi digitala fikan tillsammans, och vi har afterworks. Nu har vi inte afterworks, men när det kommer gå. Jag har en idé om en digital afterwork, men vi får se om det funkar. Men allt detta finns både på YouTube, och för dig som lyssnar på podd finns de här bonusavsnitten där också.

Börsen återhämtar sig alltid

Jan: Så grundantagandet, som jag då bygger hela det här avsnittet på, är ju att börsen återhämtar sig alltid. Den har alltid gjort det historiskt. Och lite som en annan bloggare skrev på nätet: om den inte skulle återhämta sig i den här krisen, vad är syftet med att investera då överhuvudtaget?

Om börsen inte skulle återhämta sig i den här krisen, vad är syftet med att investera då överhuvudtaget?

Du tittar väldigt frågande.

Caroline: Ja, jag var tvungen att fundera. Ja, nej, men visst, då ska man ju inte göra det.

Jan: Nej, men då är det så att...

Caroline: Finns det ingenting att hämta på marknaden?

Jan: Nej, och jag tänker lite så här. Okej, vi kommer prata om optimist- och pessimistscenariot. Om man tror att detta kommer kollapsa samhället, ja, men då kommer man ändå inte ha någon större glädje av pengar.

Caroline: Nej, nej.

Jan: Och då är frågan så här, där finns många också, som vi kommer prata om, som typ Mike Maloney, Peter Schiff och Zero Hedge, massa sådana som pratar. Krisen är här, nu är det "everything bubble".

Caroline: Skriver de det på sina kanaler?

Jan: Ja, gud ja. Och publicerar videoklipp med det här. De frossar lite i det. Ja, det är nu det är dags att köpa guld och ammunition och konserver. Och jag är så här, jag tror inte riktigt på det scenariot.

Optimisten Churchill

Jan: Men i alla fall, jag gillar ju Winston Churchill, som lär ha sagt så här: "Jag är optimist, för jag ser inte så mycket poäng i att vara något annat i livet." Så jag har, det ska jag villigt erkänna, en preferens för att detta kommer gå över. Jag vet inte när det kommer gå över. Om det är sex månader, tolv månader, arton månader, jag vet inte till vilken kostnad för samhället, för människor. Men jag tror att på ett eller annat sätt, vi har tagit oss igenom världskrig. Vi har tagit oss igenom värre situationer. Och jag vill inte vara den generationen, för det är ändå vår generation nu, känns det som, som behöver ta täten. Jag tänker inte att vi ska vara den generationen som säger: jo, 10 000 år av mänsklighetsutveckling, men vi tappade bollen.

Caroline: Nej, men det kommer inte hända.

Jan: Nej.

Hamstring av toapapper

Jan: Så jag tänker så här, att det inte är något konstigt att man agerar irrationellt, att man blir känslomässig. På bloggen har jag skrivit om detta. Jag tycker det är fascinerande med den här hamstringen av toapapper. Det första som tog slut var toapapper, alla handlade toapapper.

Caroline: Vad var det nu som föranledde att alla skulle...

Jan: Det var det att man såg att det tog slut i hyllorna. Och då vill man också ha toapapper.

Caroline: Ja, men precis.

Jan: Jag tror att det var så här, i Asien har man, där kan toapappret ta slut. De har ingen skog, de har ingen pappersindustri. Och Hongkong och de här länderna var ju före oss. Så då såg vi det där på nyheterna. Och sen blev man så här: shit, jag har inte tänkt på att toapappret kan ta slut. Och sen så springer man och köper toapapper. Det finns så sjukt mycket roliga bilder på nätet om folk som bara köper ett berg av toapapper.

Och så blir jag så här, men vänta, låt oss titta på siffror. Till och med skogsföretagen gick ut med siffror på sina hemsidor. Varje svensk har ett behov av 20 kg mjukpapper per år. Och vi producerar 40 kg mjukpapper per år. Det är mer än dubbelt så mycket.

Caroline: Det är mjukpapper då, alltså?

Jan: Ja, vi producerade 10 miljoner ton pappersprodukter i Sverige och exporterade 9,2 miljoner ton. Så det var någon som skrev, om det blir slut på grejer i butikerna så kommer inte toapapper vara en av dem. Vi kan alltså sluta exportera toapapper till resten av världen och så kan varje svensk få 10 års förbrukning av toapapper.

Caroline: Ja, det känns ju tryggt.

Pasta-paniken och börspsykologin

Jan: Och då menar jag, det är irrationellt. Det är som en kompis till oss berättade att hans mamma hade varit på Ica. Och så hade hon sett att alla köper pasta. Och hon bara: ja, men då måste jag också köpa pasta. Och sen när hon hade köpt pasta...

Caroline: De vet något som jag inte vet.

Jan: Exakt. Och sen när hon köpt pasta så var hon så här: jag äter ju inte. Jag är glutenintolerant.

Caroline: Men någon annan kan...

Jan: Och då är min tanke så här: om det är så att vi agerar som med toapapper och pastan, tänk om det är så vi agerar på börsen också. Tänk om vi agerar irrationellt. Så jag tänker mycket på det som att det är som en straffspark. Hela situationen på börsen just nu är så här, vi har fått en möjlighet till en straffspark. Och det betyder, bara för att jag har fått en straffspark, det betyder inte att det är mål. Målvakten kan fortfarande fånga bollen. Jag kan skjuta i stolpen, jag kan skjuta i ribban, jag kan skjuta utanför målet. Men sannolikheten är ändå att jag kommer göra mål.

Caroline: Men vad är då mål? Är det att ha sparade pengar som sen går upp?

Jan: Som går upp i värde. Att handla nu och tjäna pengar på uppgången.

Caroline: Ja, att det är rätt.

Jan: Att oddsen historiskt sett är till min fördel. Annars hade ju inte straffen i fotboll varit en grej. Eller hur?

Caroline: Nej, men du får straff, men det kommer gå sämre för dig än om du inte fick det.

Jan: Nej, men det är så här, jag skiter i straffen.

Caroline: Nej, men visst.

Jan: Men du förstår vad jag menar. Historiskt sett har man alltid blivit belönad för att göra det som är rationellt rätt, även om det är känslomässigt fel.

Vilken konsumtion försvinner inte?

Jan: Precis som Andreas och Henrik, de här två fondförvaltarna, de sa till mig, eller i det här fikat tillsammans som vi hade på Patreon i vår community, så sa de så här. Den enklaste frågan att ställa, säger de, är: kommer vi sluta om 12 månader, om 24 månader? Kommer vi sluta konsumera mat? Kommer vi sluta titta på Netflix? Kommer vi sluta googla grejer? Kommer vi sluta åka på semester? Kommer vi sluta handla smink? Kommer vi sluta konsumera de här grejerna? Kommer vi sluta ha konferenser? Kommer vi sluta flyga? Vi kommer inte göra det. Högst sannolikt inte.

Caroline: Nej, men det är roligt hur de tänker ju rationellt.

Jan: Och så har jag också tänkt att vi kommer ändå konsumera vissa grejer. Vi kommer fortsätta med en viss konsumtion. Men vilken konsumtion är det? Så tänker jag. Jag vet att smink kommer fortsätta.

Caroline: Men var det inte du som sa det med läppstift?

Jan: Jo, att man vill alltid köpa läppstift. I uppgång vill man ha läppstift, man känner sig fin. I nedgång är det en moralhöjare, att få känna sig fin. Så det säljer alltid.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Nej, men jag tror att det handlar mycket om att försöka se det utifrån sunt förnuft.

Två förhärskande scenarion

Jan: Och grejen är så här, att just nu på börsen är det två stycken förhärskande scenarion. Normalt är det ju så att börsen har konsensus om framtiden. Börsen handlar ju mycket om framtida förväntningar. Att börsen ligger liksom ett par månader, kanske ett år, före i tiden än vad verkligheten ligger. Och normalt sett har man konsensus.

Konsensus för typ två månader sedan var så här: okej, det är handelskrig mellan Kina och USA, men de är ändå ömsesidigt beroende av varandra. Så de håller på och fibblar, tjafsar lite, men det är ingen större fara. Det är presidentval i USA. Visst, där finns problem i ekonomin, men det går ändå ganska bra. Så avståndet mellan det genomsnittliga dåliga scenariot och det genomsnittliga optimistiska scenariot var inte särskilt stort. Man var ganska överens.

Problemet just nu är att det är väldigt mycket osäkerhet. Just nu är avståndet mellan det genomsnittliga optimistiska scenariot, som låter typ så här: "Detta kommer gå över, det är en enklare kris än tidigare, för där kommer ett slut, antingen när vi får ett vaccin eller när vi får flockimmunitet, det är bara en tidsfråga, ingen vet om det är 6, 12 eller 18 månader." Eller då det andra scenariot som är så här: "Detta kommer gå åt helvete." Du vet, företag kommer gå i konkurs, där är 300 000 arbetslösa i USA bara i fredags. Det kommer bli en enorm kostnad för samhället. Vi vet inte när detta kommer gå över, viruset kan mutera. Och så vidare.

Scenarierna finns på bloggen

Jan: Och jag tänkte inte att vi i poddavsnittet skulle fördjupa oss så mycket i de här två scenarierna. Jag har gjort det på bloggen, i artikeln. Där har faktiskt många skrivit så här: "Gud, detta är den bästa sammanfattningen av scenariot." För jag har till och med gått igenom detta med vaccin och mutationer och case-studyn på den här båten, Princess Diamond. Det blev en fantastisk case study, ofrivilligt.

Caroline: I hur det sprids?

Jan: I hur det sprids. Och på sätt och vis har vi ändå haft tur i oturen, att det här coronaviruset är ganska likt sarsviruset, som för några år sedan. Så det är företag som kunde plocka fram gammal forskning på tre månader. Där är ljusglimtar. Så på tre månader har vi gått till tester i människor med vaccin. Det tyckte jag var så fruktansvärt snabbt och osäkert.

Caroline: Ja, för du har ju doktorerat i mikrobiologi.

Vaccinet och molekylärbiologin

Jan: Ja, det har jag gjort. Och när de sa att de testade ett sånt här mRNA-virus...

Caroline: mRNA från viruset.

Jan: Att injicera det i människor. För att vi ska då få ett immunförsvar mot den här lilla molekylen, och därmed mot viruset. Så var jag så här: "Okej, tänk om den lilla molekylen liknar något annat i vår kropp som vi har naturligt. Då skulle det ju varit katastrof."

Caroline: Katastrof. Men då har de, som du sa, jobbat med det här i flera år innan, på sars, som liknar det här coronaviruset väldigt mycket. Så de hade ändå ett försprång.

Jan: Ja, ja, de har kunnat plocka, och antikroppar har man kunnat plocka ut. Så det har gått extremt snabbt. Men även om vaccinet går extremt snabbt så finns det produktionsproblem. Det kommer att ta ett, ett och ett halvt år innan man kan massproducera vaccin.

Caroline: Men du, vi pratar inte mer om det nu. Låt oss gå vidare i ekonomin. Det här är ingen molekylärbiologiblogg.

Jan: Nej, nej, men jag har länkat till sjukt mycket källor på bloggen som man kan läsa där.

Caroline: Det är bra, det är inte alla som vet kanske.

Jan: Nej, och där har jag verkligen fördjupat pessimistscenariot, och jag har fördjupat optimistscenariot.

Caroline: Varför ska man läsa det egentligen?

Varför läsa båda sidorna

Jan: För mig var det viktigt att ha båda sidorna, för det är så lätt att hamna i filterbubblan där man bara ser det negativa eller bara det positiva. Och jag tror att det är viktigt, särskilt när man börjar titta på det här, att man ser det nyktert och rationellt. Nyckeln, till exempel i ledarskap, eller nyckeln i en sån här situation, är att se det för vad det är. Varken bättre eller sämre. Och sen försöka fatta beslut utifrån det, baserat också på historisk erfarenhet. Så för mig är detta egentligen så här: hur ser fakta ut?

Caroline: Ja, man får lägga upp alla fakta man har på bordet, och sen är det vissa fakta som inte hamnar där, för att vi inte vet det.

Jan: Så det viktigaste här att veta är bristen på den här konsensus. Det är den här bristen när vissa skriver att det är dags för samhällskollaps, och så agerar man på det och tar ut alla sina pengar. Medan optimisterna säger att detta är över till sommaren.

Caroline: Och ingen av dem har kanske rätt egentligen?

Jan: Ingen vet. Det är det som är grejen. Och eftersom ingen vet och avståndet är så stort mellan dem, så finns det ingen konsensus. Det är därför vi kan se att börsen den ena dagen kan gå plus 10 procent och sen kan gå minus 10 procent en annan dag. För man vet inte vilken fot man ska stå på.

Börsen hatar osäkerhet

Jan: Och sen gör det inte bättre. Det börsen hatar är osäkerhet. Och till exempel USA fumlar ju kopiöst med bollen just nu.

Caroline: Hur menar du?

Jan: Nej, men de har fortfarande inte kommit igång med sin testning. Man skulle rösta igenom ett räddningspaket och det godkändes inte. När vi spelar in idag tror jag att börsen kommer rasa i USA igen. För demokraterna och republikanerna kommer inte överens. Inte ens i dessa tider.

Caroline: Inte ens i dessa tider kommer de överens.

Jan: Det är osäkerheten. Men det som jag tänker är det positiva i detta, är att för att svara på de frågorna som vi pratade om innan, vad ska man göra nu, hur ska man investera, då behöver man inte ha rätt om pessimist- eller optimistscenariot. Jag tror att man kan ha en strategi oavsett vilket.

De 20 punkterna: stora rörelser och korrelation

Jan: Börsnedgången följer fortfarande ett klassiskt mönster. Och detta är också viktigt att se. Detta är till exempel varför jag upplever att jag kan hålla mig ganska lugn, att inte få panik. Alla stora börskrascher börjar med att det är stora rörelser, långt utöver det normala. Börsen kan gå plus 5 procent, den kan gå minus 5 procent. Jag tror till exempel att under 2019 hade vi inte en enda rörelse över 3 procent i någon riktning.

Caroline: Nej.

Jan: Medan nu hade vi en vecka där börsen kunde gå plus 5 på måndagen, minus 5 på tisdagen, plus 10 på onsdagen. Sådana här rörelser. Jättestora rörelser.

Vi har också en situation där tillgångar börjar samvariera och gå mot en hög korrelation. Det vill säga, aktier går ner, räntor går ner, guld går ner. Sen går de ner olika mycket, men allt går mot samma håll. Du vet det här att vissa säger att aktiva fonder borde vara som bäst nu. Nej, det är svårt att vara en aktiefond när alla aktier går ner. Sen finns det såklart undantag. Men det är svårt.

Kronan försvagas, säkra valutor stärks

Jan: Något som också alltid händer i kris är att svenska kronan försvagas, och valutor som folk flyr till, säkra valutor som US-dollar, schweizerfranc och euro, stärks. Detta var till exempel en anledning till, kommer du ihåg när vi skaffade Revolut-kortet? Så sa jag att vi kunde ha olika valutor. Då köpte jag, tror jag, 1 000 schweizerfranc eller 2 000 schweizerfranc. Just för att det är en sån här buffert-prepping-grej, att ha en annan valuta.

Caroline: Vad har du gjort med dem nu?

Jan: Nej, de bara står kvar. Men min poäng är att det är ett förutsägbart mönster. Det händer alltid.

Företagsobligationer faller med aktierna

Jan: Något som har hänt, som jag har varnat för i många avsnitt, det är bara att gå tillbaka och titta, det är att företagsobligationer kommer falla i linje med aktier. Folk har räntefonder och så tänker man att det är en krockkudde. Men krockkudden exploderade. Vi har haft företagsobligationsfonder som gått minus 20 procent, alltså i princip som aktier. Och det pratade vi om innan, att den bästa aktiefonden innehåller de bästa aktierna, men den räntefonden som ger den högsta avkastningen innehåller de sämsta företagen. Eftersom det handlar om lån. Kommer du ihåg de exemplen vi har gjort? Man vill ju ha högst ränta av den som man är mest osäker på kommer att betala.

Misstaget med Spiltan Räntefond

Jan: Däremot ska jag vara helt ärlig att jag har hamnat i diket en gång ordentligt under den här krisen. Och det var i fredags när Spiltan Räntefond, som också var en företagsobligationsfond, men väldigt säkra företag, de pausade sin handel.

Caroline: Vad betyder det? Att de stänger sin fond? Man kan inte sätta in pengar och ta ut pengar från deras fond?

Jan: Nej, men jag tänker så här, vi skulle kunna prata en timme om vad som har hänt där. Det finns en separat artikel på bloggen om det där också. Vi har inte förlorat några pengar. Det är ingen anledning att få panik. Det var bara att jag blev överraskad, för jag hade inte räknat med det scenariot. Och det var första gången det hände i Sverige, så det var ganska många som togs på sängen. Och det bygger på att tillit till andra aktörer på finansmarknaden försvinner. Man vet aldrig vem som sitter med Svarte Petter. Man vet aldrig vem som sitter med brallorna nere. Så saker fryser upp.

Samtal från företag som behöver pengar

Jan: Jag märker det, till exempel vi är engagerade i ett litet private equity-bolag. Vi har aldrig haft så mycket samtal som kommer in från företag där ute som är så här: våra börskurser har gått ner 50 procent, ni kan köpa aktierna för ytterligare 50 procent rabatt om ni bara kan bidra med pengar. För annars kommer vi gå i konkurs.

Caroline: Ja, säg?

Jan: Nej, vi tar det sen. Det är ett helt annat spår.

Caroline: Nej, men jag tänker, nu pratar vi om det som... Att det går dåligt för många. Förlåt mig. Undrar hur det går för den undre världen?

Jan: Vi behöver inte diskutera.

Caroline: Jag bara satt här och funderade på vad maffian till exempel tjänar sina pengar på, om det går dåligt för dem nu. Helt off, men jag fick bara den funderingen.

Jan: Jag läste en artikel om det.

Caroline: Ja, såklart att du har gjort det. Kan du inte bara säga snabbt vad det stod?

Jan: Kort så säger polisen att de är rädda för ett ökat våld, ökad kriminalitet nu. För att man inte kan sälja knark och sälja grejer. Folk festar inte på samma sätt. Så vad man kommer göra nu är att driva in skulder, bland annat.

Caroline: Åh, fy fan. Usch. Det känns otroligt negativt faktiskt. Tack för att du tog in det.

Jan: Ja, jag ville inte ta in det.

Caroline: Självklart inte. Jag hade en känsla av att det inte är så jävla bra.

Jan: Nej. Skitsamma, vi går vidare. Vi hoppar.

Räddningspaket och Danmark

Jan: Riksbanker och regeringar går in med stimulans och räddningspaket. Till exempel danska regeringen verkar vara bäst i världen där än så länge. De har gått in med ett räddningspaket på, jag tror, 13 procent av BNP. Det vill säga att man kommer ge varje dansk.

Caroline: Fan vad skönt om Danmark hade gett varje svensk pengar.

Jan: Det hade varit "unheard of".

Caroline: Danskarna har ju inget till övers för svenskarna vad vi förstår.

Jan: Nej, men jag tror att de ger så att de flesta medborgarna kommer få lön. Man täcker lönekostnaderna för företagen.

Caroline: Vänta, får de någon slags medborgarlön?

Jan: Ja, typ. Jag har inte satt mig in i det. Jag har sett en artikel.

Caroline: Du bara glansade över.

Jan: Och det stod i New York Times, de tog upp det som att de var ett föredöme. Och min upplevelse är så här, att om man tittar generellt sett så kommer företag göra för lite, och man kommer göra det för sent. Det är min upplevelse från att ha jobbat i 15 år i styrelser. När det är en jobbig situation gör man generellt sett för lite, och man gör det för sent. Man är för försiktig.

Caroline: Man är för försiktig.

Jan: Och detta har många, där är en amerikansk trader som kallar detta så här: "If you see one cockroach, assume there's more." Finns det en kackerlacka så kommer det fler. Det blir värre innan det blir bättre.

Rekyler och guld

Jan: Men om vi tar ytterligare några mönster, detta kan man komma ihåg för framtiden också. Rekyler efter stora nedgångar är vanliga. Har man sett en nedgång på minus 10 procent är det inte ovanligt att dagen efter är plus 6 procent, eller två dagar efteråt. Så det gör det väldigt svårt: "Ah, shit, nu går det åt helvete", och så säljer man och sen missar man uppgången eller rekylen.

Caroline: Ja, så känns det som att man borde bara inte dra över pengarna. Man känner sig som en idiot.

Jan: Dock, de här rekylerna är ofta bra säljläge. Om man hamnat i en situation att man måste ut, då är det oftast bäst att gå ut på de här rekylerna, för de kommer.

Vad man också ser klassiskt är att guld håller emot. Det har gått ner lite, men jag tror att guldet bara är ner typ 1 procent i US-dollar. Eftersom svenska valutan har minskat i värde så är guldet i svenska kronor på plus. Vilket inte är oväntat. Det är inte oväntat att guld minskar i startskedet av en kris, för att sedan öka i värde. Så hände det 2008. Samma sak, silvret har bara rasat ut över en klippa. Så det är också inget ovanligt.

Den första börskraschen och självkännedom

Jan: Tillit har vi pratat om, att vissa fonder stängs. Alternativa placeringar som bitcoin med mera visar sig inte hålla måttet. Många är med om sin första börskrasch. Jag har sagt i många avsnitt att den genomsnittliga 40-åringen inte har upplevt IT-bubblan, och den genomsnittliga 30-åringen inte har upplevt finanskrisen. Så många upplever sin första kris. Det är nu man får insikt om vilken investerare man själv är. Det går liksom inte att lära känna sig själv i en uppgång.

Det är nu man får insikt om vilken investerare man själv är. Det går inte att lära känna sig själv i en uppgång.

Så det som jag tycker är lite synd, och som jag har empati med, är att många säger: "Ja, men jag har 10 års sparhorisont, eller jag har 15 års sparhorisont." Men den 15-åriga sparhorisonten tog slut efter tre år i förra veckan.

Caroline: För att då hände detta?

Jan: Ja.

Skriv ner dina lärdomar: post mortem-analys

Jan: Så jag brukar säga att en av de största möjligheterna med en börskrasch, som inte alls har med pengarna att göra, det är ju verkligen att stanna upp, skriva ner anteckningar varje dag. Hur känns det? Vad har jag lärt mig? Vad har jag gjort? Vad har jag gjort för misstag? Vad vill jag, vad vill jag inte? Lite så här post mortem-analys. Till exempel, jag började i den där artikeln om Spiltan. Där har jag redan börjat den här post mortem-analysen. Vad är det för misstag jag gjorde? Framför allt i antaganden, för det är alltid antagandet. Vad är det man säger på engelska? "Assumptions is the mother of all fuck-ups." Att man antar massa grejer, och sen stämmer de inte, för att man inte har det på fötterna riktigt.

Caroline: Ja.

Jan: Och jag brukar säga, gör man det jobbet nu kommer man tjäna sjukt mycket pengar på det i framtiden. Man skriver ner det, men också att man har de anteckningarna tillgängliga för sig själv och kommer ihåg vad man har skrivit. För man kan inte bara glömma bort dem sen.

Caroline: Man måste ju assimilera denna kunskap.

Jan: Ja, det måste man göra. Det är denna kunskap som jag är tacksam för, som jag skaffade mig 2001 och 2008. Det är den kunskap som jag är tacksam för nu. Och som jag säger, hittills upplever jag att mitt enda misstag har varit i antagandet att en korträntefond som Spiltan Räntefond i Sverige kommer vara likvid genom hela krisen. Och det var en fuck-up. Sen måste jag återigen plocka, vad är guldkornen i den här skittunnan. Men det arbetet är redan påbörjat.

Inloggningar ökar, men pengar flödar ut

Jan: Något man också ser, antal inloggningar på Avanza och Nordnet ökar. Avanza var ju den mest nedladdade näringslivsappen i App Store häromveckan.

Caroline: Men bara för det, kan man säga att det går bra för Avanza då?

Jan: Ja, jag tror att de lider nog inte. Det är mycket transaktioner nu. Det är många som handlar, köper och säljer, så det tror jag inte de lider av. Nettoinflöden av pengar ändras till nettoutflöden. Folk tar ut. Det finns sådana här grafer som visar inflöden och utflöden. Aldrig setts så stora utflöden i fonder, till exempel i USA. Typ de enda fonderna just nu som har inflöden är teknikaktier, aktiefonder. Annars i princip allt annat har utflöden. Så det händer ju också alltid.

Caroline: Vad sa du? Alltså, teknikfonder?

Jan: Ja, för Google, Amazon och Facebook verkar hålla emot. Vilket också är så, när alla analytiker sa: när en börskrasch kommer så kommer teknikaktier, för de har ökat så mycket i värde, de här FANG-aktierna, de är i en bubbla, de kommer krascha i nästa kris. Men de har inte kraschat.

Caroline: Inte?

Jan: Men det beror nog på hur krisen ser ut.

Caroline: Ingen aning.

Jan: Nej.

Caroline: Nej, det kanske man inte kan veta det heller.

Jan: Ingen aning. Det är därför jag är så himla försiktig. Jag brukar säga, nej, jag brukar inte lyssna på analytiker, för man har ingen aning. Och jag har naturligtvis också spontant åsikter om den här grejen. Men jag säger, håll dem för dig själv.

Caroline: Ja, men vet du vad, jag tror att det handlar om att man vill, det är den här känslomässiga, man försöker linda om.

Jan: Ja, och rationalisera.

Caroline: Sina känslor. Och det är då man måste ta det till det rationella och analysera. Och så är det kanske helt åt helvete, den analysen man gör. Men man försöker egentligen bara ta hand om sin känsla och trösta sig.

Jan: Ja, absolut.

Nattsvarta rubriker

Jan: Något som också är vanligt och klassiskt är nattsvarta rubriker i tidningarna kring börsras. Det lärde jag mig 2008. Och sen har jag ångrat mig i tio år att jag aldrig tog skärmklipp eller bilder av alla de här rubrikerna. Så det har jag börjat med nu. Och jag har några av dem på bloggen.

Caroline: Vad ska du göra med dem?

Jan: Jag tycker det är bara så intressant. Nästa gång kommer jag kunna visa upp: kolla, detta är rubrikerna. Så här ser det alltid ut. Det är återigen ett förutsägbart mönster. Till och med SVT hade en sån här: "Börsraset är här." Hela framsidan var bara en sån graf som kraschade. Och folk som drog sitt hår.

Caroline: SVT också?

Jan: Ja, det är lite mer kvällstidningsstuk. Sen var den borta fem timmar senare.

Caroline: Men varför tog de bort den?

Jan: Då var det nya nyheter. Det går ju så fort nu. Och det är också så att det går fort. Saker på måndag är historia på onsdagen. Det som man innan kallade kort sikt var kanske en vecka, en månad. Kort sikt nu, det är några timmar. Börsen kan öppna på minus ett, vara uppe på plus sex procent vid lunch och sen stänga på minus tre. Det är helt bananas.

Alla företag dras över en kam

Jan: Och sen är det också så här, man drar alla företag över en kam. Allt går åt helvete nu, och så skiljer man inte på ett företag som arrangerar kryssningar och ett företag som levererar mat. Alla dras över en kam. Trots att vi kommer fortsätta köpa mat, medan ingen vid sina sinnens fulla bruk sätter sig på en kryssning i dagsläget. Också lite irrationellt.

Och sen kan man alltid se populära småspararaktier, Balder till exempel, en väldigt populär fastighetsaktie. Aktierna som ägs av mest småsparare tenderar få de största fallen. För det är ofta där paniken sprids först.

Och sen något som jag lärde mig 2008, då var det så här med stop loss, du vet allt som är så här försäkringar, att man tänker: jag säljer om detta hamnar på den nivån. Det slutar fungera. För det kan dyka så långt ner innan stop lossen funkar.

Caroline: Ja.

Jan: Det är därför jag inte använder det eller pratar om det.

Beteendet är inte unikt, bara brantare

Caroline: Ja, det finns säkert fler grejer.

Jan: Detta var de som jag bara identifierade på rak arm. De återkommer alltid.

Caroline: Hur många är de? Är de typ 20 stycken?

Jan: Ja, men det är väl typ 20 grejer. Så i de här 20 faktorerna är det ingen skillnad på hur den här krisen, om vi bortser från vad som orsakade krisen, för det är unikt varje gång. IT-bubbla eller fastigheter eller olja, eller vad det nu är, i detta fallet då ett virus, det är unikt varje gång. Men det här beteendet är inte unikt.

Det som man på sin höjd kan argumentera för är nytt eller annorlunda nu, är att nedgången är brantare. Normalt sett tar det ofta kanske ett halvår, ett år, att hamna på minus 30. Nu är vi på minus 30 på 19 handelsdagar. Och här är en graf som jag lagt upp på bloggen som visar hur den här coronakrisen har gått på mindre än en månad till minus 30 procent. Medan minus 20 procent tog nästan ett halvår i finanskrisen, och när vi hade IT-bubblan tog det nästan över ett år innan vi var på minus 30 procent. Så det går mycket, mycket brantare nu.

Varför snabb nedgång kan ge snabb återhämtning

Caroline: Och det är väl också anledningen till varför många tror att återhämtningen kommer att vara snabbare.

Jan: Ja.

Caroline: Varför kan man tro det? Hur kan det hänga ihop?

Jan: Okej, då är detta en spekulation.

Caroline: Ja, om vi bara spekulerar kring detta då.

Jan: Så här, det är ingen som inte har fattat att det är dåligt just nu. Man har reviderat BNP-prognoser. Hur kommer värdet av all produktion, alla tjänster i ett samhälle, att utvecklas? Man har räknat på att det kommer sjunka med 30 procent, tror jag att bankerna har gått ut med. Det har aldrig hänt förut att BNP har fallit med 30 procent mellan två kvartal. Vi pratar om att på årsbasis kommer detta kosta 2 procent i månaden av produktionen, av BNP.

Så till exempel när vi pratar med Andreas och Henrik och flera andra, så verkar konsensus i finansbranschen vara så här. Q1 nu med rapporter, kvartal ett, alltså januari, februari, mars, i de flesta länder kommer vara riktigt dålig. Vissa länder kommer vara mindre dåliga, för man kunde ändå producera för fullt i januari och halva februari. Så den kommer vara dålig. Q2 kommer vara katastrof. För i Q2 står produktionen still, man har inte produktionskedjor igång. Man kan inte bara stänga ner en fabrik och sen bara trycka på knappen och sätta igång det. Det är inte så det funkar.

Börsen tittar på derivatan

Jan: Så man räknar med att Q1 och Q2 kommer vara katastrofsiffror, så dåliga som vi aldrig har sett dem. Men Q3 och Q4 kommer vara bättre, för då har man börjat hitta någon slags balans, något normalläge, även om normalläget inte är normalt. Och eftersom börsen alltid tittar på derivatan, alltså börsen tittar alltid på skillnaden, vart trenden är på väg. Det är därför man alltid pratar om tillväxt, omsättningstillväxt, vinsttillväxt. Och om vi jämför Q3 och Q4 med Q1 och Q2, så kommer Q3 och Q4 med stor sannolikhet vara väldigt mycket bättre i jämförelse med hur det har varit misärigt. Förstår du hur jag menar? Och eftersom börsen alltid är i framtiden, så kommer börsen förmodligen reagera positivt på det. Och detta är en spekulation om framtiden, och du har mer rätt att singla slant än att lyssna på mig. Men så går resonemanget.

Caroline: Det kan bli spännande att se om det är så.

Jan: Ja, absolut.

Historiska börskrascher och Ray Dalio

Jan: Tittar vi också historiskt så är det inte annorlunda nu. Vi har haft börskrascher, vi har haft recessioner genom hela historien. Och de här börskrascherna har pågått allt mellan sex månader och tre år. Nedgångarna har varit allt från minus 30 till minus 40, minus 50 procent. Så jag har en tabell. Sen den här börskraschen, om vi bara tittar isolerat på börskraschen, så är inte den ens i närheten av de värsta. Jag tror att det var någon som har räknat med att i fredags, den 19 mars, var detta "bara" den trettonde sämsta börskraschen. Så vi är inte ens topp tio.

Caroline: Men vilken är topp ett?

Jan: 1929 till 1931 eller 1932. Då backar vi 83,4 procent på tre år. 47 procent om året. Jag tror vi var nere där. Så man kan gärna titta på bloggen på den här grafen, för att se att det inte är något nytt, det är inget konstigt. Det har varit värre historiskt.

Tittar vi på Ray Dalio och Bridgewater så gav de ut en bok som heter "Navigating Big Debt Crises", där de sa att en genomsnittlig börskrasch pågår i 36 månader och går ner minus 50 till minus 60 procent från toppen. Så vi pratar alltid om nedgång från toppen, och toppen var den 19 februari. Jag tror att från toppen är vi minus 30 procent. Det här varierar från dag till dag.

Caroline: Men du, det där Ray Dalio-kompendiet, eller vad det är?

Jan: Det är en gratis bok. Man kan gå in på principles.com och söka "navigating big debt crises", så kan man få den här rapporten. Sjukt läsvärd, även om den är väldigt komplicerad efter ett tag.

Big Debt Crisis och skuldproblemen

Caroline: "Big Debt Crisis", är inte det det som också Eric Strand pratar om? Att det kommer en sån här skuldkris så småningom.

Jan: Ja, det där är ju pessimistscenariot. Att det kommer gå, att världen...

Caroline: Man säger inte att det kommer nu?

Jan: Och det säger inte Eric Strand heller.

Caroline: Nej.

Jan: Det är många som säger att den kommer nu. Schiff och de är ju så här: "Nu är nålen här, coronaviruset poppade bubblan." Ja, vem vet? Det vet vi inte.

Caroline: Nej. Men "Big Debt Crisis", menar han en annan sorts kris?

Jan: Ja, fast de kan ju gå ihop. Visst kan de göra det. Och tesen är så här att redan innan coronakrisen så hade vi stora problem med skulder.

Caroline: Många länder har jättestora skulder, det är det väl?

Jan: Ja, och grejen var så här att finanskrisen 2008, vi räddade livet på patienten, men vi löste aldrig de underliggande problemen. Så patienten låg redan inne på sjukhuset nu när detta hände. Och Italien hade ju feta ekonomiska problem innan coronakrisen. Och nu i helgen, i lördags, så stängde Conte ner all produktion.

Caroline: Conte?

Jan: Ja, han som är premiärminister i Italien. Han stängde ner all icke-essentiell produktion. Ekonomiskt sett går det inte att föreställa sig. I Sverige har vi inte stängt ner produktionen, utan den rullar i den mån det går. Och vi har till exempel Kerstin, eller Karin Hessius, som gör ett fantastiskt jobb om man pratar om ekonomiska påverkningar.

Caroline: Är hon vd för Tredje AP-fonden?

Jan: Ja, Tredje AP-fonden. Hon har varit chef på börsen. Och single-handedly har hon dragit igång den debatten, vilken vi kommer behöva ha förr eller senare. Och i det perspektivet är Sverige milsvitt bättre på det än Italien.

Kriser kommer och går

Caroline: Men nu är vi på sidospår igen.

Jan: Poängen här med Ray Dalio, den här sammanställningen, är att en börskrasch pågår under ganska lång tid och att det är en ganska stor nedgång. Och det är därför jag säger så här, ingen vet om vi ska fortsätta ner. Högst sannolikt ska vi det. Men återigen, ingen vet. Men vad vi däremot också vet historiskt är att kriser har kommit och gått. Vi har haft Koreakriget, vi har haft Vietnamkriget, oljekrisen på 70-talet, Kubakrisen, terroristdåden 2001.

Och jag älskar ju den här grafen, som jag också lagt ut på bloggen, eller som jag kan säga här för dig som kollar på YouTube. Att trots alla de här kriserna så har börsen bara gått upp över tid. Och många av krascherna, till exempel svarta måndagen i oktober 1987, med fall på 21 procent på en dag, den syns ju knappt i den här grafen. Och dessutom är den här grafen logaritmisk, vilket innebär att uppgången är 10 gånger brantare än vad den ser ut.

Kriser har alltid kommit och gått, och de kommer alltid fortsätta göra det.

Så kriser har alltid kommit och gått, och de kommer alltid fortsätta göra det, och det är inte på något sätt värre nu än vad det har varit historiskt.

Hur har börsen gått efter en krasch?

Jan: Och här är också den sammanställningen jag pratade om, att detta i dagsläget inte ens är topp tio. Vi har haft kriser där vi har varit nere 86 procent. Så jag har alla de här tabellerna på bloggen. Men det intressanta är om man börjar dyka ner i de här siffrorna, som till exempel bloggen Karlsson och andra har gjort. Då konstaterar de att till exempel ett år efter en sån här stor nedgång var börsen upp i 52 procent av fallen, med i genomsnitt 14 procent. Tre år efter en sån här dålig börsmånad som vi har haft nu är börsen upp i mer än 70 procent av fallen, med 43 procent avkastning i genomsnitt. Och efter fem år var den upp i mer än 80 procent av fallen, med nästan 100 procent avkastning. Så grejen är att historiskt sett har börsen återhämtat sig väldigt, väldigt fort. Det har varit djupa nedgångar, men det har också ökat. Vad tänker du?

Caroline: Nej, men jag tänkte bara vad du menade med nästan 100 procent.

Jan: Ja, att avkastningen i genomsnitt, nej, man är 100 procent över nedgången. Man är 94 procent plus i genomsnitt. Det har ju varit uppgångar, jag har en sån här forward-returns-graf sen som vi kan titta på. Men det är väldigt ofta att det går upp.

Fundamentan bakom siffrorna

Jan: Och grejen är att jag vill inte prata om detta som att det är något magiskt, så här att börsen går upp och alltid har gjort det historiskt och vi tittar på en graf. Utan vad jag tror att det handlar om är att vi ofta glömmer bort det fundamentala. Fundamentan.

Caroline: Ja, kan du bara berätta vad det är nu?

Jan: Fundamentan är så här, vad är det som ligger bakom en aktie? Vad är det som döljer sig bakom de här siffrorna eller graferna? Det som döljer sig bakom är ju företag. Och vad är företag? Företag är en massa människor som producerar en vara eller en tjänst. Och om vi då tittar på till exempel en aktie eller ett börsnoterat företagsvärde, ett börsnoterat företagsvärde är ju summan av priset av alla aktierna.

Och då säger man, och detta är ett exempel från Humble Dollar, så jag har inte ens hittat på detta själv, utan det var så bra så jag tänker att jag har snott det rakt av. De säger så här, att ett företags värde bestäms av den vinst som företaget gör och summan av alla framtida vinster. Sen säger man också att man värderar inte alla framtida vinster lika högt, utan en vinst idag är mer värd än en vinst om tio år. Det är mer värt att ha en krona i handen idag än ett löfte om en krona om tio år. Hänger du med?

Tre faktorer som bestämmer värdet

Jan: Så värdet av vinsten idag och alla framtida vinster, det är en förväntning. Sen består värdet av externa händelser, alltså politiska nyheter, skattesänkningar och makroekonomi. Men framför allt nyheter som corona. Och den tredje faktorn som bestämmer ett företags värde är investerarnas riskvillighet. Är man villig att ta risk? Är man girig eller är man rädd?

Och just nu, de senaste veckorna, har priset på aktier i princip bara bestämts av faktor 2 och 3. Corona har sänkt alla börserna. Och folk är rädda och har panik, vilket gör att man har tappat värdet, det fundamentala värdet. Man tittar inte på det särskilt mycket. Utan man tänker, Netflix borde gå upp för att folk kan titta på Netflix även om de är hemma. Matvarubutiker borde kunna sälja mat, för vi kommer ändå behöva, nu hamstrar vi mat och det är som julafton. Vi fattar beslut på andra sätt. Du ser att du zonar ut lite.

Caroline: Jag vet inte. Men kan du säga då, om vi bara sammanfattar, tre faktorer?

Jan: Vinsterna är det viktiga, för det är det som vi aktieägare får glädje av. När ett företag har en vinst får vi en del av den vinsten. Sen nyheter och psykologi. Just nu bestäms det av nyheter och psykologi, inte av hur mycket vinst företaget gör.

Caroline: Nej, men det kan jag hålla med om. Absolut.

Exemplet Procter & Gamble

Jan: Tittar vi på företaget Procter & Gamble, de gör typ "Always" bindor, de gör Gillette, de gör tvättmedel.

Caroline: Mycket hygien och...

Jan: Mycket hygienprodukter, "Old Spice", ja.

Caroline: Vad? Vem använder "Old Spice"?

Jan: Jag vet inte. Det är ett stort märke.

Caroline: Gillette känner vi till, och "Always".

Jan: Pampers.

Caroline: Ja, det känner vi absolut till.

Jan: Så jag tror att 2018 eller 2019 hade de en vinst på 10 miljarder USD. Så vi pratar om det som 10 miljarder. Räknar man då på det här sättet, baserat på framtida vinster, tillväxt med mera, så är det rimligt att värdera Procter & Gamble på 30 gånger årsvinsten, eller 300 miljarder USD. När vi har den här årsvinsten och det här värdet, så kan vi fråga oss: vad borde hända, rationellt, matematiskt, med värdet, om Procter & Gamble i år inte kommer visa någon vinst? Vi räknar inte med att de går i konkurs, för folk kommer fortfarande köpa Pampersblöjor, vi kommer fortfarande köpa Gillette-rakhyvlar, vi kommer fortfarande köpa bindor och tamponger och tvättmedel.

Diskonterad kassaflödesanalys

Jan: Så vi tar bara bort årsvinsten på 10 miljarder. Det är sjukt mycket pengar att ta bort en årsvinst på 10 miljarder, men i förhållande till ett värde på 300 miljarder så är det inte särskilt mycket, det är 3,3 procent. Så rationellt, om vi säger att Procter & Gamble kommer sälja ungefär lika mycket men kommer behöva betala lön till folk som inte är på jobbet för att de är sjuka, eller de kommer ha svårt med vissa produktkapacitetskedjor, eller till och med kanske går back 10 miljarder, så motiverar inte det en nedgång på mer än kanske max 3, 6 eller 10 procent. Medan de ligger nere på över minus 20 procent just nu. Hänger du med på detta? Och jag fattar att inte alla gör det. Detta kallas för diskonterad kassaflödesanalys, väldigt förenklad.

Caroline: Man känner sig så smart nu. Vi har gjort den här diskonterade kassaflödesanalysen.

Jan: Ja, en DCF-modell. Så jag tänker, och det är detta som hjälper mig att tänka rationellt, att nej, det är förmodligen en överdriven reaktion, för Procter & Gamble kommer inte bli av med sin försäljning. Och så här hade man egentligen behövt göra för varje företag, och det är som vissa analytiker gör.

Insiders köper

Jan: Och det är till exempel en anledning till varför insiders har köpt jättemycket. För jobbar man på Procter & Gamble och ser att kursen faller med 30 procent, och man ser att vi levererar fortfarande varor, javisst vi har lite fler sjuka, men vi kommer ju inte gå i konkurs, då ser man ju detta som världens köpläge. Så det är ganska intressant att se att ganska många insiders och analytiker köper.

Caroline: Kan man se det?

Jan: Ja, det kan man. Det finns sådana listor. För är du insider, alltså man jobbar på Procter & Gamble eller är vd eller sitter i styrelsen, då måste man anmäla det till en myndighet och säga: nu har jag köpt aktier i detta företaget. Så då går det ut publikt. För annars har de ett informationsövertag.

Caroline: Det är ju intressant, för de får ju göra det i detta fallet. Det är ju inte som att de är förbjudna på något vis att handla i det.

Jan: Nej, man får inte agera på hemlig information. Detta är knappast hemligt.

Caroline: Nej, nej.

Jan: Man får inte veta att nästa rapport kommer bli skitbra, så köp nu, eller nästa rapport är skitdålig. Nej, för ingen vet detta i detta fallet.

Caroline: Nej, så det är ganska intressant.

Graferna som gör Jan förbannad

Jan: Tittar man då på massa nyckeltal, för då kan man sammanfatta detta, kommer du ihåg att vi gjorde det här avsnittet med forskningen, att forskningen pekar på vissa nyckeltal när detta är billigt eller när detta är högt värderat?

Caroline: I minne av det.

Jan: Och då finns det en amerikansk researchfirma som heter Leuthold Group. Det hittar jag inte på att de heter, det står på bloggen.

Caroline: Så vad är det här för grafer, Jan?

Jan: Då visar de till exempel vinster i förhållande till aktiepris. De tittar på värdet i förhållande till bolagets tillgångar. De har tittat på väldigt många nyckeltal och satt dem i ett historiskt perspektiv. Och vad man ser här, man behöver inte gå igenom de här, jag vill bara egentligen visa att...

Caroline: Vad är det du vill visa här, Jan? Jag hatar sådana här grafer. Och så går man inte igenom dem, utan man ska bara visa.

Jan: Jo, men att vi har sett att många sådana här grafer har trillat ut från klippan. Vi ligger på historiskt billiga värden. Priserna visar egentligen de här överreaktionerna i olika aktier.

Caroline: Det är roligt hur du nästan blir förbannad.

Jan: Ja, jag blir så jävla förbannad över sådana här grafer. Jag ska bara visa.

Caroline: Vet du hur många gånger jag har hört det av forskare? Så frågar man, behöver du ha den här grafen? Jag ska bara visa det. Ja, men ingen fattar vad det är.

Jan: Okej, men...

Caroline: Okej, detta var oväntat.

Lågt värderade bolag i historiskt perspektiv

Jan: Hur oväntat är det, Caroline?

Caroline: Jag hatar sånt här där det är smått. Man ser inte vad det är man kollar på. Det är många grejer.

Jan: Ja, men för att vi hade suttit här i tio timmar till om vi hade gått igenom graferna var för sig. Vi behöver inte gå igenom dem.

Caroline: Vi behöver inte visa upp dem.

Jan: Nej, men jag vill bara...

Caroline: Strunt samma, nu går vi vidare.

Jan: Jo, så här. Du behöver inte prata om hur arg jag blir av sånt här.

Caroline: Jo, men jag tycker att det är viktigt att se att om man sätter det i ett historiskt perspektiv så är många bolag väldigt lågt värderade just nu.

Jan: Jag kan se det av dessa graferna, kan jag verkligen se det.

Caroline: Ja, men det kan man, för du ser historisk genomsnittskurva och så ser du vad kurvan är nu i förhållande till vad den var för tre år sedan.

Jan: Kan jag bara få 45 minuter på mig så kan jag titta ordentligt på det här. Så jag ser att det är det du visar.

Caroline: Ja, tack för att du är sarkastisk. Vi går vidare, Jan.

Jan: Men din poäng var att man kan se det?

Caroline: Ja, för alla typer av företag i typ alla branscher, oberoende vilket perspektiv man tittar från.

Köp billigt, sälj dyrt

Jan: Och det klassiska misstaget som man gör är att man normalt sett köper när det är poppis att köpa aktier, det vill säga när det är dyrt. Och nu får man panik när det går ner och nu säljer man. Vilket gör att man inte gör det som tumregeln är, köp billigt, sälj dyrt, utan man köper dyrt och säljer billigt. Och nu börjar det vara tillfälle att köpa billigt. Kan det bli billigare i framtiden? Absolut. Vet vi det? Nej. Ingen vet om vi har bottnat, om vi ska längre ner eller om vi ska upp. Men däremot, vad vi vet, är att historiskt sett gör man fel. Nu säljer man när man egentligen skulle kunna se det som en rea.

Caroline: Och det är roligt att de här avsnitten blir så känslomässiga. I förra avsnittet hade vi också en sån här, vi blev oense.

Jan: Det är väl inte så himla känslomässigt. Herregud.

Caroline: Ja, men jag vet inte, jag blev lite så, vad fan.

Jan: Att jag blir liksom...

Caroline: Du måste försvara någonting.

Jan: Ja, men jag är ändå så entusiastisk. Jag tycker att detta är ett av de viktigaste avsnitten.

Caroline: Jo, men du är entusiastisk, Jan.

Jan: Jag tycker att detta är ett av de viktigaste avsnitten.

Caroline: Bara fundera över vad är det som du behöver visa och vad behöver du inte visa.

Jan: Okej, nu känner jag att jag behöver visa...

Caroline: Du behöver visa den här tabellen med jättemånga siffror. Då kan man ringa in den siffran som är viktig.

Jan: Ja, men alla är viktiga.

Caroline: Med rött.

Jan: Ja, skitsamma.

Avkastning ett, tre och fem år efter en krasch

Caroline: Det är väldigt många som inte ens ser tabellen.

Jan: Det viktiga här är att det finns en sammanställning på bloggen. Hur har då börsen gått ett år, tre år, fem år efter en krasch? Och då har man listat de tio största krascherna, alla från kraschen 1929 till kraschen som vi har just nu. Och i genomsnitt efter en sån här stor krasch på nedgångar på 30, 40, 50, 60, 90 procent, om man aggregerar alla de här börskrascherna, så är man ett år senare plus 52 procent. Tre år senare plus 88 procent från botten. Och fem år senare i genomsnitt 132 procent från botten.

Det spelar ingen roll ens om man inte träffar botten.

Så det spelar ingen roll ens om man inte träffar botten. För att ja, men jag hade minus 20, men då är det ändå plus 30 procent. Så det kommer vi också prata om, det spelar inte så stor roll att man inte träffar botten.

Därför är det dags att höja risken

Jan: Men det visar på att genom att öka, detta är varför jag nu i slutet av avsnittet kommer prata om att det är dags att höja risken. För om man höjer risken och börjar investera nu, så har du en väldigt hög historisk uppsida på 50, 80, 100 procent på en femårsperiod. Så man kan dubbla pengarna på en femårsperiod. Och annars brukar det ta 10 år?

Caroline: Ja, det kan ta uppemot 10 år.

Jan: Så där finns potential. Det är den möjligheten som jag ser. Är där några garantier? Nej. Kan det vara så att jag har fel? Ja. Men oddsen, återigen, kan jag missa, skjuta i stolpen på en straffspark? Ja. Kan målvakten fånga bollen på en straffspark? Ja. Men sannolikheten är stor att man gör mål på en straffspark. Är det okej?

Caroline: Ja.

Är nedgången fundamentalt motiverad?

Jan: Så liksom tio tusen kronors-frågan är så här: Är den nuvarande nedgången fundamentalt motiverad? Eller...

Caroline: Då säger vi nej.

Jan: Ja, eller jag säger egentligen så här. Vi har ju precis gjort en sån där...

Caroline: Jag tycker inte... Scrambled kassaanalys, vad hette det? Diskonterad...

Jan: Diskonterad kassaflödesanalys.

Caroline: Det känns inte riktigt, Karin, som du dansar med mig här.

Jan: Jo, men det gör jag. Det gör jag. Bara i en annan takt.

Caroline: Ja, ja.

Jan: Så för mig är frågan snarare så här: Kommer verkligen, om vi tar Lysa som exempel, fondroboten som vi gillar, som investerar i 6 600 företag i hela världen, kommer verkligen så många av de här 6 600 av världens största bolag tappa så mycket av sin försäljning? Eller kommer vi konsumenter sluta titta på Netflix? Kommer vi sluta googla grejer? Kommer vi sluta hänga på Facebook? Kommer vi sluta handla Pampersblöjor, tvättmedel och schampo, så att det motiverar att de här bolagen skulle gå i konkurs? Eller att de tar bort 10 årsvinster?

Caroline: Ja, men jag vet inte. Vi har ju pratat lite grann om det innan, att det kan ta bort en del. Eftersom nästan alla branscher går dåligt nu.

Jan: Ja.

Caroline: Alla branscher utom livsmedel går back.

Jan: Ja.

Vad krävs för att förlora alla pengar?

Caroline: Och då, för länge sedan, så pratade du om att om alla de här bolagen man har i en passiv aktieindexfond går dåligt, då har vi helt andra problem. Och nu är vi typ där, känns det som.

Jan: Nej, nu misstolkar du mitt citat. Jag brukar säga, och det håller jag fast vid, jag säger så här: för att jag ska förlora min insatta hundralapp i Lysa, för att den ska bli värd noll, så måste alla de här 6 600 bolagen gå i konkurs. Och i de här ingår ju Apple, Samsung, Netflix och Microsoft. Om det är så att alla de här företagen går i konkurs, eller om vi tar Spiltan Räntefond Sverige, att vi skulle förlora alla pengar i en räntefond, det betyder att Volvo ska gå i konkurs, Nordea ska gå i konkurs, Klarna ska gå i konkurs, SBAB ska gå i konkurs, Castellum, Balder, Heimstaden, alla de här företagen.

Caroline: Men måste de gå i konkurs?

Jan: Ja, de måste gå i konkurs.

Caroline: Okej.

Jan: Annars förlorar du inte alla pengarna i en aktie. Det är först vid en konkurs du förlorar alla pengarna i en aktie. Om de företagen går i konkurs, allvarligt talat, pengar jag har på börsen spelar ingen roll. Då har vi inte mat, vi har inte en fungerande mobiltelefoni, vi har inte internet, vi har inte sophämtning. Då har vi en samhällskollaps på riktigt. Och det är där jag menar med det här, att om vi inte tar oss igenom denna krisen, vad är meningen med att investera då? Eller som Churchill, jag är optimist, för vad är alternativet? Så jag tror inte på ett sådant scenario.

Caroline: Nej, det tror inte jag heller på. Jag ville bara få en klarhet i det. För det känns, när man läser i media, att det är riktigt dåligt för många olika branscher. Och så börjar jag fundera på hur det speglar sig i mina investeringar då.

Enskilda branscher kan gå i konkurs

Jan: Ja, absolut. Det är ju så att till exempel Scandic eller hotellen, de permitterar 90 procent av sin personal.

Caroline: Ja, det är illa.

Jan: Kan de gå i konkurs? Absolut. Det är inte orimligt. Sen kommer man försöka rädda det, för det är katastrof om vi blir av med alla flygbolag. Det tar tid att starta upp ett flygbolag. Det tar tid att anställa personal. Det tar tid att få igång alla avtal och allting. Så du vill liksom förhindra det där. Men återigen, om du tar 100 kronor i fondrobot Lysa som exempel och fördelar det på 6 600 aktier, det är max 20 öre.

Caroline: Nej, men jag vill göra den här poängen.

Jan: Det är max 20 öre om vi la lika mycket i alla bolag, och det gör man inte ens. Så även om 1 000 bolag skulle gå i konkurs, ja, det är inte hela hundralappen.

Caroline: Nej.

Jan: Så jag har svårt att se en värld där vi inte skulle ta oss igenom det här. Och då kan vissa säga, ja men tänk om det är Mike Maloney och Peter Schiff och den här stora skuldbubblan. Och då är jag så här, ja, det som sannolikt kommer funka där är guld. Och jag vågar inte diskontera det scenariot, men därför har vi alla lite guld i portföljerna för det scenariot. Precis som vi alla har en hemförsäkring, även om sannolikheten att huset ska brinna är väldigt låg.

Hur finansierar man köpen?

Jan: Så om vi då utgår från det här scenariot, att det kommer vara positivt, alltså vi kommer ta oss igenom den här krisen, att det egentligen bara handlar om tidsfrågor, till vilken kostnad, hur ska man då agera? Hur ska vi då kunna finansiera köpen, att sparka den här straffsparken, att bli aggressiv när andra är defensiva? Då finns det lite olika sätt. Och det som jag skulle rekommendera alla att överväga är att dra ner viss konsumtion eller skjuta upp viss konsumtion. Inte dra ner på all konsumtion, för då sabbar vi för samhället. Vi försöker fortfarande stödja den lokala businessen, ta hämtmat. Men till exempel, jag tror att de flesta nog har gett upp tanken på att det blir semester i sommar. Ja, då kan man använda semesterkassan för att investera. Man kan kanske pausa större inköp. Om man tänkte köpa bilen så kanske köpa det nästa år. Men en balans där, så att vi inte sabbar för våra lokala företag. En viss konsumtion behöver vi upprätthålla.

Sälj saker och sluta överamortera

Jan: Sälj saker som man inte använder, eller som man har i förråd. Tradera gjorde en undersökning som sa att den genomsnittliga svensken har 30 000 kronor i oanvända prylar hemma. Kläder, barnvagnar, barnkläder, verktyg, saker man inte använder. 30 000 kronor som du på fem års sikt skulle kunna dubbla. Det är ju lätt värt det, tycker jag. Om man har möjlighet att jobba extra är det ju ett sånt fantastiskt tillfälle.

Och sen skulle jag också säga, om du är en av de som överamorterar, det vill säga att du amorterar mer än vad du måste enligt amorteringslagen eller amorteringskravet, så skulle jag säga sluta med överamorteringen. Jag tror att det i dagsläget är bättre att månadsspara de pengarna istället. Jag säger inte sluta amortera, jag säger sluta överamortera.

Caroline: Ja, det är en annan grej.

Jan: Så detta skulle vara en rekommendation till de flesta att överväga.

Höj andelen aktier (inte för alla)

Jan: Om vi då börjar titta på något som inte är till för alla.

Caroline: Okej. Tips?

Jan: Tips, inte för alla. För detta handlar om att här börjar vi förändra strategin, och det sa vi i början att man inte ska göra. Så detta är en tweak, om inte målet har förändrats. Men då skulle jag säga, vad man kan göra är att minska andelen räntor i sitt sparande och höja andelen aktier. Det vill säga att vi balanserar om från låg risk till hög risk. Och anledningen till varför jag tycker att detta kan vara motiverat, är att till exempel vår mest aggressiva portfölj bara har 80 procent aktier. För vi har ju alltid varit emot en 100-procentig aktieportfölj. Men jag brukar säga att alla former av fundamentalism är dåligt. Det finns tillfällen när man kan ha en 100-procentig aktieportfölj, och nu är ett sådant tillfälle då det kan vara värt att överväga.

Och jag skulle säga att tumregeln om att max ha 10 procent i aktier per år i sparhorisont gäller fortfarande. Så om man har ett sparande på 10 till 15 års sikt, ja, då är det ingen fara att höja från 80 procent aktier till 90 procent aktier på bekostnad av räntorna. Hänger du med på det resonemanget?

Flytta pengar mellan hinkar, försiktigt

Jan: Och man skulle till och med temporärt kunna flytta pengar från mellanriskhinken till den passiva hinken. Men där skulle jag säga att man måste vara lite mer försiktig. För passiva hinken har en sparhorisont på mer än 10 år, medan i mellanriskhinken pratar vi kanske 5 års sparhorisont. Och höjer man andelen aktier med 5 procent, kom ihåg regeln 10 procent i aktier per år i sparhorisont, så innebär en höjning med 5 procent aktier att man förlänger sparhorisonten med ett halvår. Så då behöver man fundera, kan jag lägga på ett halvårs sparhorisont? Om svaret är ja, då kanske man kan höja med 5 procent. Ta bort 5 procent räntor och sätta 5 procent i aktier.

Caroline: Men hade du inte en generell avrådan också?

Jan: Jo, faktiskt.

Caroline: Vad man inte ska göra?

Att låna pengar för att investera

Jan: Detta är en generell avrådan, så jag vill vara supertydlig. Men återigen, man ska inte vara fundamentalistisk. Så för vissa personer är detta någonting att överväga. Och detta handlar om att man lånar pengar. Och det handlar om...

Caroline: För att investera.

Jan: För att investera. Och jag kommer gå igenom detta supernoga. Men det finns tre sätt som man kan göra. Det finns ju Avanza och Nordnet som erbjuder värdepapperslån. Det vill säga att man kan låna med sina fonder som säkerhet. Man kan låna på huset om man har ett lågbelånat hus, till exempel på under 50 procent. Och man kan naturligtvis låna pengar på andra sätt. Men att prata om att låna pengar för att investera borde få en att cringa, att känna obehag.

Caroline: Att känna obehag, absolut. Jag känner obehag.

Jan: Ja.

När belåning är relevant

Jan: Så jag brukar säga att detta är endast relevant. Att belåna är endast relevant om man har varit med om en tidigare börskris, man fattar riskerna, man har ett högt humankapital, det vill säga att man är ung, man kommer inte bli av med jobbet, man har lätt att skaffa ett nytt jobb. Man har en lång sparhorisont. Man vet att man inte kommer freaka ut. Om man har freakat ut hittills, ja, då kan man glömma detta med lån. Det är bara kört. Då har man diskvalificerat sig. Man vet vad man håller på med och man kan göra det på ett ansvarigt sätt. För det är ett verktyg i verktygslådan. Sjunde AP-fonden använder belåning. Jag har citerat dem i artikeln på bloggen. För om du har en lång sparhorisont, och vi pratar om oddsen, så är sannolikheten stor att vi kommer tjäna pengar på att använda belåning på ett ansvarigt sätt.

Resonemanget bakom belåning

Jan: Och resonemanget kring belåningen låter ungefär så här. Jag säger att jag idag månadssparar 1 000 kronor i månaden. Jag har en plan att månadsspara 1 000 kronor i månaden under de kommande tre åren. Men så som börsen ser ut i dagsläget tror jag att jag kommer få mer värde för att köpa nu än att köpa om 36 månader. Så det hade varit mer värt för mig att ha det framtida sparandet idag. Det sparande jag kommer ha i framtiden, kommer jag ha ett större värde av om jag hade det idag. Häng med. Så genom att låna pengar på mitt framtida månadssparande, så kan jag hämta pengar från framtiden till idag, där jag idag sannolikt kommer få ett större värde för dem än vad jag hade fått i framtiden.

Så jag är inget fan av att belåna huset och göra ett stort engångsköp. För det kommer man aldrig kunna amortera ner om det skulle gå åt helvete. Men ett månadssparande som man redan har, då tänker jag att det är som att man flyttar en konsumtion från framtiden till idag. Samma resonemang som man gör med ett hus. De flesta av oss har inte råd att köpa ett hus kontant, för man kanske är 70 när man har det, men man behöver huset när man är 30, för det är då man har barnen. Så du flyttar en framtida konsumtion till idag i utbyte mot att du vet att du kommer ha lön som gör att du kan betala räntan för lånet. Så det är rationalen bakom.

Skillnaden mellan hus och värdepapper

Caroline: Det är rationalen, ja. Men samtidigt så är det en skillnad här. Du har ju ändå huset kvar.

Jan: Ja, ja. Men det är därför det handlar om att inte vara oansvarig.

Caroline: Nej, det handlar väldigt mycket om att inte vara oansvarig om man nu ska låna till att investera. För att låna till huset är en annan grej.

Jan: Samtidigt som rationalen är samma. Flytta konsumtionen från framtiden.

Caroline: Frågar du någon som var med på 90-talet och förlorade pengar på huset så är det ju samma. Skuld som skuld.

Jan: Jag vill inte sätta huset mot värdepapper. Då hamnar vi i ett kaninhål. För jag kan argumentera för att det är bättre med lån på värdepapper än lån på hus. Men återigen, det kan vi spara till ett annat avsnitt. Lån, oavsett om det är hus eller om det är till aktier, kan vara katastrof för ens ekonomi. Det är lån som gör att du blir ofri, att du tar på dig ett löfte om att betala i framtiden. Sen vad du använder pengarna till, då kan man vara olika smart eller olika klantig. Så jag avskriver inte det som ett alternativ, men jag säger att man ska vara sjukt försiktig. Och hade någon frågat mig, någon som jag inte känner, så kan man säga att jag avråder från det här.

Tänk på belåning som ökat månadssparande

Jan: Men man ska inte vara dum heller, eller fundamentalistisk i sådana här saker. Och det finns exempel som Sjunde AP-fonden. Om man väl väljer att gå detta spåret, då skulle jag säga, tänk på det som ett ökat månadssparande, inte som ett engångsköp. Och sen skulle jag också säga, håll dig då inom de lägsta klasserna för Nordnet och Avanzas värdepapperslån. Det vill säga max belåning, tro det, på 20 procent, och man ska ha det väl diversifierat och välspritt.

Caroline: Om man är på den nivån så fattar man precis vad du menar. Jag känner inte att jag behöver fråga mer där nu.

Jan: Nej, man behöver inte ta onödig risk. Det är det jag säger. Och Avanza och Nordnet hjälper en att säga när risken är för stor.

Caroline: När du är dum i huvudet.

Jan: Ja.

Caroline: Ja, vad bra att de gör det.

Jan: Ja, för då får du hög ränta. Avanza har ju typ att det är till och med gratis upp till en viss nivå. Då bedömer de det som en låg risk. Men sen om du plötsligt skulle belåna och sätta allt i en kryssningsföretagsaktie, då kommer de sparka bakut. Hänger du med?

Caroline: Absolut.

En konkret strategi: vad vi vet och inte vet

Jan: Så om vi då börjar försöka sammanfatta detta i en konkret strategi, så behöver vi skilja på vad vi vet och vad vi inte vet. Vi vet att historiskt har vi alltid gått upp, och med stor sannolikhet kommer vi göra det även nu. Det är vad vi vet. Vi vet inte när det kommer bottna eller om vi redan har nått botten. Och jag skulle säga att det är nog väldigt få människor, väldigt få investerare som har likvida medel eller pengar på kontot, som oroar sig för att komma in för sent i marknaden just nu. Det är väl snarare så att man ångrar sig att man har gått in för tidigt i dagsläget.

Så det bästa förslaget på strategi, om vi tar principerna, är att fortsätta med det regelbundna månadssparandet, fortsätta med regelbunden ombalansering. Om man använder en fondrobot så gör de det automatiskt. Om man har våra modellportföljer så måste man göra det manuellt. Och vi kommer också skicka ut instruktioner kring det. Vi hade tänkt göra det nu i veckan, men eftersom Spiltanfonden låstes så vet vi inte just nu hur man kan göra det. Tanken var att vi skulle sälja av Spiltan för att köpa aktier, men nu kan vi inte sälja av Spiltan. Så det blir svårt.

Öka risken på nya insättningar, inte befintligt

Jan: Öka månadssparandet, om du har möjlighet. Öka risken i månadssparandet, det vill säga att man ökar andelen sparande i aktiefonderna eller de globala aktieindexen.

Caroline: Men det kan man väl göra även om man har en fondrobot?

Jan: Precis, man kan till exempel...

Caroline: Ändra fördelningen.

Jan: Nja, fast ändrar du fördelningen så har du ändrat på allt det befintliga kapitalet. Det skulle jag vara väldigt försiktig med. Utan öka, om du har våra modellportföljer, då kan du sluta månadsspara i räntefonderna om du vill höja risken, och spara i aktiefonderna istället. Vad man kan göra om man kör Lysa, det är att öppna ett separat konto på Lysa som man sätter med 100 procent aktier.

Caroline: Man ska inte ändra fördelningen på det man har?

Jan: Befintliga, inte än. Jag kommer till det. Det ska man vara väldigt försiktig med. Nu pratar vi om de nya insättningarna, att man höjer risken på dem.

Caroline: Superbra.

Mindre engångsinsättningar

Jan: Och sen eventuellt mindre engångsinsättningar kan man göra om man tycker att det är kul. Och detta är också en stor anledning, för det sa jag i förra avsnittet som vi inte publicerade. Det är därför vi spelar upp idag.

Caroline: Vadå för mindre engångsinsättningar?

Jan: Till exempel om börsen faller med minus 10 procent, minus 20 procent, minus 30 procent, för det är en klassisk strategi.

Caroline: Då går man in med pengar?

Jan: Ja, att man säger så här: okej, när börsen har fallit 10 procent från toppen, då köper jag för x kronor. När börsen faller med minus 20 procent från toppen, då köper jag. Hänger du med?

Caroline: Bra.

Varför nivåstrategin är dum

Jan: Och så höll jag på, det har jag skrivit i kommentarerna på bloggen. Men när jag satt och skrev den här artikeln så insåg jag att det är dumt. Man kan inte veta när det kommer att ske.

Caroline: Nej.

Jan: Eller om det sker ens.

Caroline: Ja.

Jan: Säg att jag har en risk. Jag säger så här: jag går in med 30 procent när börsen har fallit 20 procent, jag går in med 30 procent av mina pengar när de har fallit 40 procent, och jag går in med 30 procent av pengarna när de har fallit 60 procent. Det låter som en sjukt bra strategi. Men tänk om börsen bottnar nu på minus 30 procent? Då har jag inte gått in med alla mina pengar. Och så kommer det vara uppe. Och då kommer det vara så här, ja, men nu har det gått upp och det kommer krascha igen, och så har jag inte investerat pengarna, och så har jag börjat med någon slags marknadstajming igen. Så det är dumt. Och där gjorde jag fel i kommentarerna.

Caroline: Men är det inte coolt att man kommer på saker när man skriver?

Att tänka klart genom att skriva

Jan: Ja.

Caroline: Det har hänt mig också någon gång när jag skulle skriva en uppsats för att komma in på något program på universitetet. Så började jag skriva, det var en för eller emot-uppsats. Och så tänkte jag, när jag hade nått hälften, nej jag är nog för det här. Så jag fick ändra hela uppsatsen. Men det är jättecoolt att man kan få ordning på sina tankar när man börjar skriva saker. Och det kan ju vara ett tips nu också i de här ekonomiska tiderna, att skriva saker. För det är då man får ordning på tankarna.

Jan: Och då började jag fundera, för jag gjorde också så här, jag har köpt i de här nedre nivåerna, jag försökte köpa på minus 10, jag försökte köpa på minus 20, jag försökte köpa på minus 30. Sen hade jag oflyt, för jag la köpordern på minus 10 och sen studsade börsen, och då gick den igenom på studsen. Och det intervjuade vi ju Patrik Adamsson, vd:n på Lysa, om, när man ska sätta in pengar. Det finns i bonusavsnittet.

Gjorde jag fel som gick in för tidigt?

Jan: Men då ställde jag mig frågan, för jag ångrade mig. Jag var bara så här, fan, nu gjorde jag det där klassiska misstaget, att jag gick in för mycket för tidigt. Att jag blev helt till mig, som den där lille pojken i godisaffären. Åh, jag fick komma in i godisaffären och så köpte jag för mycket, för tidigt. Men när jag började fundera efter så var det så här, nej, det var nog egentligen rätt gjort. Och sen hittade jag en artikel, Ben Carlson, bloggen "A Wealth of Common Sense", där han ställer just den här frågan: är det så jäkla illa att komma in för tidigt i marknaden? Och så jämför han finanskrisen, IT-bubblan och krisen 1929. Och detta var ganska intressant.

Exempel: finanskrisen 2008

Jan: Om vi tar finanskrisen 2008, så säger han, okej, ponera att du köpte den 15 september 2008. Det var dagen efter att Lehman kraschade. Då låg börsen på minus 25 procent. Och då tyckte man att man var grym.

Caroline: Ja, då hade den verkligen gått ner, ja.

Jan: Problemet är att börsen föll ytterligare 40 procent innan den bottnade ut mars 2009. Så du köpte på minus 25, typ där vi är idag på börsen. Men sen gick den ner ytterligare 40 procent.

Caroline: Det är ganska mycket, ja.

Jan: Ett år senare, den 15 september 2009, låg du minus 10 procent på det köpet. Tre år senare var du plus 7, fem år senare var du plus 56. Tio år senare var du plus 200 procent. Och den 20 mars 2020, trots den här nedgången, var du fortfarande 150 procent upp.

Caroline: Ja, så det är okej.

Exempel: svarta måndagen 1987

Jan: Om man inte lyckas ta bort den. Låt oss ta nästa exempel, svarta måndagen 1987. Då föll börsen 21 procent på en enda dag. Och vad många dock missar var att börsen redan hade fallit med 16 procent två veckor innan. Så säg att du var den som köpte på fredagen. Du tänker så här, nu har börsen fallit med 16 procent på två veckor, folk har panik. Och sen på måndagen faller börsen ytterligare 21 procent. Då känner man sig som idioten i rummet. För plötsligt har du fått en självförvållad lågkonjunktur i ditt eget knä. Men de kommande två veckorna gick börsen plus 15 procent upp. En månad senare var det minus 20. Ett år senare har du plus 23, tre år senare plus 55. Fem år senare plus 122 procent. Tio år senare var du 426 procent upp. Är du med?

Exempel: börskraschen 1929

Jan: Och sista exemplet här, börskraschen 1929. Nedgången började september 1929. Börsen föll med 60 procent fram till september 1931. Och då säger man så här, jag är kung i baren, jag köper, vi har backat över 50 procent. Jag har väntat ut detta här nu. Blodet har flutit på gatorna. Jag har stått utanför, jag köper nu, i september 1931. Problemet är att du förlorar ytterligare 65 procent. Börsen gick ner 60 procent och sen gick den ner ytterligare 60 procent, fram till juni 1932. Men ett år efter ditt köp, alltså september 1932, är du bara minus 10 procent back. Fem år senare är du 120 procent upp.

Så jag tänker så här, att det är en god idé att köpa även om man är tidig. För utifrån en lång tidshorisont har du fortfarande gjort en bra affär. Och precis som vanligt, tiden är vår bästa vän.

Ben Carlson: tiden är din vän

Jan: Och Ben Carlson skriver det sjukt bra. Kan inte du läsa vad han skriver?

Caroline: Jo. "I would rather be kicking myself in the short run for jumping in too early than kicking myself in the long run for never putting my money to work in the first place. Regardless of when you buy or rebalance into the pain of a falling market, time is your friend and patience is the ultimate equalizer."

Jan: Eller hur? Så han säger att det är bättre att ångra sig på kort sikt än att ångra sig på lång sikt.

Caroline: Makes sense.

Jan: Eller hur? Så tiden är verkligen vår bästa vän.

Det är bättre att ångra sig på kort sikt än att ångra sig på lång sikt.

Howard Marks om beslut och utfall

Jan: Och jag vill också vara supertydlig med att jag vet att det är vissa sparare som ibland säger: "Jag började spara i januari", och det känns skitdåligt för nu har jag precis gått ner. Eller som jag själv var när jag köpte på minus 30, när jag la den där köpordern som sen studsade upp till minus 10. Jag hade verkligen otur. Och då vill jag faktiskt att vi ska citera Howard Marks, som är kapitalförvaltare på ett företag som heter Oaktree Capital, som skrev ett nyhetsbrev just kring det här med beslut. Han pratar om att man kan ta ett beslut baserat på den data man har, men sen kan det trots allt bli fel, och du kan aldrig bedöma ett beslut på utfallet. Jag tycker det han skriver är så himla fint. Detta är tröst som jag själv kommer tillbaka till, och som jag tror att många skulle kunna ha glädje av. Kan inte du läsa vad han skriver?

Caroline: Jag läser här. "You cannot tell the quality of a decision from the outcome. You can make the best decision you can, based on what you know, but the success of your decision will be heavily influenced by, A, relevant information you may lack, and B, luck or randomness."

Jan: Ja. Så han säger att du kan inte bestämma kvaliteten på ett beslut du har tagit baserat på utfallet, för att utfallet består av information du inte hade tillgänglig, eller tur och otur. Hänger du med?

Caroline: Ja.

Jan: Och fortsätt. Nästa.

Caroline: Ja. "Because of these two factors, well-thought-out decisions may fail, and poor decisions may succeed. While it may seem counterintuitive, the best decision maker isn't necessarily the person with the most successes, but rather the one with the best process and judgment. The two can be far from the same, and especially over a small number of trials, it can be impossible to know who's who."

Caroline: Okej, vad säger han här egentligen?

Bra process slår bra utfall

Jan: Jo, han säger så här, på grund av att utfallet av ditt beslut kommer påverkas av tur, otur och information som du inte visste om, så kan det vara så att välavvägda beslut kan bli dåliga och dåliga beslut kan bli bra. Och han säger att den som är bäst på att fatta beslut är inte nödvändigtvis den som kommer få det bästa resultatet. Det viktigaste är att man har den bästa processen och det bästa sättet att tänka.

Och jag tänker på detta hela tiden när jag ser kommentarer på vår blogg och på andras bloggar. "Ja, men jag hade en känsla av att börsen skulle gå ner, så jag tog ut mina pengar i slutet av januari. Det kunde väl vem som helst sett att börsen skulle gå ner." Och jag är så här, det var bara tur. Och det värsta man kan drabbas av här, det är ju att om man tror att man var så jävla grym i januari, då kommer man sannolikt göra om beslut på den tron i framtiden. Och då kommer man ha fel.

Caroline: Ja, sannolikt kommer man ha det, men det är inte så ofta man har så mycket tur.

Jan: Nej.

Tro inte att du är dum

Jan: Så därför säger jag att även om det är så att man agerar nu, man använder fyra inköpsprinciper, och det ändå går emot en, sluta inte tro på att det var ett dåligt beslut, eller att du är dum, eller att du är idioten i rummet. Nu pratar jag mycket till mig själv.

Caroline: Sa du sluta inte tro?

Jan: Att du är dum, eller att du har fattat fel beslut.

Caroline: Jag fattar inte, Jan. Ska man inte sluta tro att man är dum, eller? Vad sa du nu?

Jan: Att sluta tro att du är dum.

Caroline: Att sluta tro att du är dum, ja.

Jan: Att man kan fatta rätt. Det viktigaste är att gå fram och sparka på de där jävla straffsparkarna. Det kan hända att du missar, det kan hända att målvakten fångar bollen, det kan hända att någon i publiken rusar ner på plan. Shit can happen. Men det viktigaste är att kommer du få tillräckligt många straffsparkar så kommer du göra fler mål än du inte kommer göra. Och det är den processen som man behöver hålla kvar vid. Att göra rätt, även om utfallet inte blir det man förväntade sig.

Utan håller man sig kvar och fattar rätt beslut i förhållande till statistik, så kommer du över tid få ett bättre utfall än de som kanske hade tur på kort sikt.

Caroline: Absolut.

Jan: Det var det som är min poäng.

Strategin i praktiken: månadsspara och öka

Jan: Så för att sammanfatta detta i en konkret strategi, då låter den så här. Fortsätt månadsspara precis som vanligt i slutet av månaden. Kan du höja månadssparandet till följd av minskad konsumtion, gör det så mycket som möjligt, men inte allt på en gång. Det vill säga, om jag till exempel har 25 000 kronor från start som jag kan lägga in, för jag har sålt de här förrådsgrejerna, så handlar det inte om att jag ska lägga 25 000 på en gång nu. Utan det som förmodligen är smartast, både känslomässigt och statistiskt. För statistiskt är det smartast att bara lägga in allt på en gång. Men jag tror att det är omöjligt för de flesta av oss. Vi har ju ett avsnitt, tror jag avsnitt 92, som handlar om att sprida ut över tid eller göra köp på en gång. Men jag tror att påfrestningen för de flesta att köpa på en gång är för stor. Så jag tror att man ska månadsspara in det. Och då tror jag att man ska månadsspara in det med en artondel eller en tolftedel. Har jag då 25 000, ja, då är det ganska rimligt att öka månadssparandet med 1 500 kronor i månaden. För då kan jag sprida ut det och kommer köpa mer om det sjunker, och köpa mer om det ökar i värde.

Varför en artondel?

Jan: Och dessutom är det så att en artondel, tycker jag, det är inget vetenskapligt stöd för en artondel. Men min upplevelse är att en artondel funkar ganska bra. För man pratar om tiden till ett vaccin, 18 månader. Man pratar om i genomsnitt en börskrasch, 36 månader och 50 procent. Vi är redan nere på halva det beloppet. Och jag upplever att det är en rimlig avvägning. Du ser sjukt skeptisk ut.

Caroline: Jag fattar inte hur du tänker kring det här, en artondel. Att om jag har en stor summa pengar.

Jan: Jo, jo, okej. Fine, fine.

Caroline: Jag bara tyckte det lät så konstigt det där med att man räknar till det ska komma ett vaccin som man inte vet när det ska komma egentligen.

Jan: Prognoserna är ju 18 månader.

Caroline: Ja, det är prognoser, Jan.

Jan: Ja, men låt oss bara säga att man delar upp det.

Caroline: Nej, nej, nej, men nu blir jag förbannad.

Jan: Nej, det är klart att det är prognoser, men vi har ju osäkerhet. Det är därför vi har denna situation. Om folk visste att vaccinet är om 18 månader, då hade inte börsen varit minus 30 procent. Detta är ett typiskt exempel på att fatta beslut när du inte har fullständig information. Om du inte har fullständig information, då måste man göra ett antagande. Om du har ett bättre antagande än en artondel, så är jag öppen för det. Men det tror jag inte att du har, eller någon annan har heller.

Allt på en gång eller utspritt?

Jan: Och då är det andra antagandet man kan göra, det är att sätta in allt på en gång. Vilket är statistiskt historiskt rätt, att tiden som något är investerat. Men jag tror att om jag gör avvägningen att sätta in allt på en gång och sen se en ytterligare nedgång på 40 procent, då tror jag inte att de flesta kommer palla det. Och därför behöver jag ändå som någon slags expert, eller den som funderat mest på det här, gå ut med ett förslag. Och då är jag så här, okej, mitt förslag är en artondel. Sen kan det vara så att man ändrar det till en sjättedel eller tolftedel, absolut. Men jag kan argumentera för en artondel.

Caroline: Ja, jag bara tyckte det var så långsökt. Jag tycker det.

Jan: Du tycker inte det, för du har ju räknat ut detta.

Caroline: Jag tycker det är jättelångsökt.

Jan: Ja, men vad är ett bättre förslag då, Caroline?

Caroline: Jag vet inte. Man delar sitt belopp på tio eller whatever, liksom.

Jan: Och varför tio?

Caroline: Jag vet inte, Jan.

Jan: Nej. Därför att det är ingen som vet att vaccinet ska komma om 18 månader. Det kunde vara en på tio, det kan vara en på tjugo.

Caroline: Ja. Och det kan det absolut vara, men det lär ju inte hända innan 18 månader. Alltså Jan, jag tycker att det är lite krystat att tänka så här, men jag delar upp det på 18, för det kan komma ett vaccin under 18 månader.

Att fatta beslut utan fullständig information

Jan: Nej, men Caroline, jag kan ju inte gå mer på det än vad de som är insatta på vaccin säger. Eller hur? Du säger så här, förmodligen kommer vi ha detta under kontroll om ett och ett halvt år. Inte innan dess.

Caroline: Alltså delar du upp dina 25 000 på 18, och sen sätter man in en artondel varje månad.

Jan: Ja, de kommande 18 månaderna.

Caroline: Ja, det är du som är superekonomiintresserad här av oss två. Och jag är så här, nej, det spelar inte så stor roll. Sätt in 1 000 kronor eller 2 000 i månaden av det här då. Eller sätt in alltihop. För jag har inte riktigt den... Jag är risk-averse, men jag har inte den nervositeten kring hur lång tid det ska ta och hur mycket jag ska dela upp det. För mig blir det så krystat att dela upp det i 18.

Jan: Ja, men det är klart att 18 är en spekulation. Men jag upplever att 18 är en bättre spekulation än 6. Och jag upplever att det är en bättre spekulation än 48.

Caroline: Nej, jag vet inte, Jan. Jag bara fick en sån... Jag känner att jag behövde liksom... Att jag blir upprörd när jag hörde att du började fundera över när vaccinet ska komma. Och då ska du dela upp dina pengar.

En börskrasch pågår i snitt 36 månader

Jan: Nej, men inte bara det. Inte bara vaccinet. Men låt oss ta ett annat perspektiv. Hur lång tid pågår en genomsnittlig börskrasch? 36 månader?

Caroline: Ja, det är bättre.

Jan: Varför är det bättre? Det är exakt samma osäkerhet.

Caroline: Hur vet vi att det ändå... Tittar vi på grafen där så har vi haft börskrascher som är över på sex månader också.

Jan: Ja.

Caroline: Jag bara tycker du tänker lite för mycket där kring hur du ska dela upp pengarna, Jan.

Jan: Ja, okej. Återigen, slutsatsen för dig blir att du får göra precis hur du vill.

Caroline: Och liksom, ja.

Jan: Jag kommer nog köra en artondel eller en tolftedel eller något sådant. Jag tror att för kort tid, då kommer man ångra sig, även om det kanske är statistiskt rätt. Och för lång tid, då har man missat. Då kan man ju lika gärna skita i det.

Caroline: Nej, men okej.

Vad händer när vaccinet närmar sig?

Jan: Så låt oss säga här nu att det tar 18 månader, om 18 månader så har de ett vaccin.

Caroline: Ja. Innan dess kommer ju börsen ha förväntningar på det här vaccinet. Så då kommer det ju gå upp innan dess. Kanske efter 12 månader. Då måste du ju räkna med det också.

Jan: Ja, fast jag är så här att jag ska ha in alla pengarna. Jag vill inte ångra mig. Det viktigaste är egentligen att man hittar på en regel och sen följer man den regeln för sig själv.

Caroline: Men skulle du göra det om det är efter 12 månader, börsen går upp kraftigt därför att nu har vaccinet börjat, man har börjat prata om det, att det ska komma strax och man gör bara de sista testerna. Då kommer du ju tänka så här, nu behöver jag sätta in pengarna innan.

Jan: Ja, då får man väl göra det. Och då går ju det i linje med att man ska sätta in pengarna direkt. Jag tror att en större fara här är att man aldrig går in med pengarna.

Caroline: Ja, ja, absolut.

Jan: Och att man ska sitta på sidlinjen hela tiden.

Caroline: Jag vet inte. Och ja, jag fattar. Jag blir upprörd, men jag fattar att det inte finns något vetenskapligt stöd.

Jan: Jag hade faktiskt till och med skrivit det på min slide.

Caroline: Ja, jag vet.

Jan: Låt oss diskutera detta utanför podden.

Caroline: Jag tycker det är så tramsigt, Jan. Jag tycker det är tramsigt. Och du har räknat ut detta. Du har tänkt för mycket, Jan. Det är min åsikt.

Jan: Ni får gärna kommentera kring detta, ni som ser och lyssnar på detta. Okej, så då fortsätter vi.

Caroline: Vem som är tramsig här.

Ombalansera vid glidning

Jan: Ombalansera vid glidning, om du inte använder en fondrobot som Lysa. Och där kan man väl säga att Lysa använder att om det har glidit mer än 3 procent, då ombalanserar de. Jag tycker att för att det inte ska bli för ofta, så ombalanserar vi vid en glidning på 5 procent. Och sen kan man också överväga att öka aktieandelen, att börja flytta. Och då tänker jag också så här, då kan man fundera precis igen om man vill göra det i 18 delar eller någon annan random siffra. Men jag tror att det är viktigt att inte gå från 60 procent aktier till 100 procent aktier, utan man kanske förflyttar det i 2,5 procent, att man höjer från 60 procent till 62,5 procent ena månaden. Sen höjer man från 62,5 till 65 procent, så att man gör det gradvis. Att man har bestämt sig, okej, vad är min målfördelning när jag har maximal risk, och sen förflyttar sig mot den.

Och jag tror, ja, jag vet inte ens vad jag ska säga nu, för jag blir så här, jag är förbannad där.

Caroline: Du blir rubbad.

Jan: Förlåt mig, Caroline. Mina cirklar är rubbade. Jag tror...

Caroline: Någon måste göra det.

Den extra växeln vid minus 50 procent

Jan: Ja, jag tror också att hamnar vi i en nedgång som är på mer än 50 procent från toppen, då börjar vi närma oss där det historiskt ofta har vänt på årsbasis. Så där skulle jag, om man lägger in en växel till nu, så skulle jag sparat en växel till om vi hamnar på minus 50 procent, eller till och med minus 75 procent från toppen. Och den växeln är då att öka månadssparandet ännu mer.

Caroline: Ja, jag vågar ju inte säga någonting nu.

Jan: Du är så hunsad.

Caroline: Ja, det är jag. Det hör ni, nu finns det ju på band till och med. Säg nu vad den där växeln är. Är det ytterligare månadssparande? Öka månadssparandet?

Jan: Nej, men så här, jag tänker så här, hamnar vi i en situation där vi är minus 75 procent från toppen, då skulle jag vara så här, då går man in med allt man har. Då slutar man månadsspara, då maxar man. Jag tror att vid ett minus 75 procent-läge, då är det all in. Och det är modigt.

Caroline: Vad betyder det egentligen för oss då? Att då lägger vi in...

Jan: Om vi har pengar vid sidan av, så sätter vi in dem. Min grundstrategi är, så som det är för oss, vår livssituation, så upplever jag inte att det är ett alternativ att låna på huset för att investera i dagsläget. Hamnar börsen på minus 75 procent, då kommer jag börja en övertalningskampanj hemma om att vi ska...

Caroline: Jag är ju så hunsad så det kommer inte att gå. Du får bjuda mig på middag för att klara en sådan. "Wine and dine me."

Jan: Ja, precis. På billigast möjliga sätt, för det är mycket pengar som ska in.

Caroline: Varenda öre ska in då, Jan.

Jan: Ja. För då har man oddsen så gravt på sin sida. Men det kommer vara så misärigt, så frågan är om man klarar det mentalt. Det är lätt att sitta här nu när vi är minus 35.

Caroline: Å andra sidan, så tycker jag att jag sitter minus 35 och vi ligger ett antal hundratusen back, och jag tycker att jag hanterar det ganska känslomässigt okej.

Är det rätt tid att köpa för alla?

Jan: Så det är väl lite så här, är det rätt tid, om vi ska ta de sista två punkterna vi har, är det rätt tid att köpa för alla? Ja, det är svårt. Baron Rothschild, han som var världens rikaste familj på 1800-talet, han lär ju ha sagt att tiden att köpa är när blodet flyter på gatorna. Och när sker det egentligen? Jag skulle väl säga...

Caroline: Vad är det där blodet egentligen?

Jan: Ja, men det är väl sån här panik. Som nu. Hörde du Stefan Löfvens tal? Det är samhällskollaps. Det är nu det kommer gå åt helvete. Kolla i kommentarsfältet på sociala medier, investeringsgrupper hos oss. Till och med hos oss började det så här: "Jag har tagit ut mina pengar och sånt. Jag är dum som började månadsspara." Jag upplever att man märker det.

Nick Maggiulli: nu är det inte tid att leka

Jan: Men i alla fall, då var det en annan bloggare som heter Nick Maggiulli som skrev om det här. Du kan läsa vad han skrev.

Caroline: "If this is your first time in the stock market, now is not the time to play. As the financial writer Adam Smith once said, if you don't know who you are, this is an expensive place to find out. And find out you will."

Jan: Och det man kommer att find out, det är att antingen kommer man find out att börsen kan gå lägre. Man kommer find out att den där långa tidshorisonten som man hade inte alls är så lång. Väldigt mångas långa tidshorisont tog slut i förra veckan. Eller än värre, man find out att man är Guds gåva till marknadstajming.

Caroline: Det kan man tycka, ja.

Jan: Att man säger "Nej, men jag sålde av, jag fick en känsla". Jag har nog sett i alla fall fyra kommentarer på vår blogg där man fick en känsla. "Jag tog ut mina pengar. Jag sålde av allting." Det jag alltid skriver är så här: "Grattis." Jag menar det genuint. "Grattis, du har gjort en bra grej."

Den farliga turen

Jan: Problemet är att detta lägger grunden till en extraordinär explosion i framtiden. För om man inte inser att det bara var en sjuhelvetes tur, så lägger man grunden till en ekonomisk katastrof i framtiden. Man kommer gå på sina känslor.

Caroline: Ja, man kommer inte kunna göra... För det funkade ju innan.

Jan: Och de flesta idag, antingen man har sålt av... De flesta kommer gå in för tidigt, för sent, eller inte alls i marknaden. Extremt få kommer gå in på botten. Så jag säger det igen. De flesta kommer gå in för tidigt, eller för sent, eller inte alls.

Caroline: Ja, det får vi väl vara okej med. Att vi aldrig kommer kunna tajma.

Jan: Och det är inte meningen.

Sammanfattning: tillbaka till grundstrategin

Jan: Så jag skulle säga, många av de här strategierna vi har pratat om idag är både för nybörjaren och för den avancerade. Men sammanfattningen, om man ska runda tillbaka, vi slutar där vi börjar. För de flesta är det absolut bästa man kan göra exakt det man gjorde för två månader sedan. Om man eventuellt ska göra någon tweak eller förändring, så är det att höja månadssparandet. Inte genom att försöka tajma marknaden. Så jag är ganska nöjd att, trots det extraordinära på marknaden, så kommer vi egentligen tillbaka till samma strategi. Det enda som vi säger nu är, okej, låt oss överväga att höja risken, för att marknaden, på sikt, kommer vi se detta som en överreaktion, eller som att vi som människor tar oss igenom den här krisen också. Så att, ja.

Avrundning och tack

Jan: Extremt långt avsnitt, men jag hoppas att det är värt det och att det har varit intressant. Jag vill göra en shoutout till alla våra patreoner, som är vår community, där vi har lite extra material och fördjupningar. Vi kommer ha en sån här coronaspecial, tänkte jag, att vi skulle ha ett sånt tillfälle.

Caroline: Du bara... Ja, vad bra det är. You do that. Det är jättebra.

Jan: Jo, men det behövs väl.

Caroline: Ja.

Jan: Och vi har redan också gett andras analyser, hur andra tänker. Vi hade ju det här fiket tillsammans med Andreas och Henrik. Så där händer ganska mycket kul. Så då är det patreon.com/rikatillsammans. Och det bästa av allt är att man väljer ju själv sin engagemangsnivå. Vissa ställer massor av frågor, deltar i varje tråd. Andra bara: "Vi var med på afterwork" eller "Vi vill bara lyssna med". Så det gör man precis som man vill. Däremot är jag sjukt glad för att väldigt många skrev till mig efter senaste fiket tillsammans. Sjukt värdefullt.

Caroline: Tack för att du tog in dem.

Jan: Lätt värt de här 70 kronorna jag har valt att sponsra er med. Så ett fantastiskt stort tack för denna gången. Ta hand om varandra. Hang in there. Det är inget konstigt. Vi kommer ta oss igenom detta. Det är bara en tidsfråga, och fram tills dess är det som sagt, ta hand om dig själv. Ta hand om de runt om dig, och låt oss hjälpas åt. Tack så mycket.