Sagan om höken, ormen, draken och 100-års-portföljen

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Det vi inte har i blodet
2. Studien från Artemis och Drakportföljen
3. Vad andra delen handlade om
4. Varmt välkommen tillbaka, Erik
5. Att resetta guldpriset
6. Valutamarknaden och maktskiften
7. När två blir överens drabbas en tredje
8. Resets genom historien
9. Räntekostnader trots låga räntor
10. Hur civilisationer kollapsar
11. Framtidstro trots oro
12. Skuld, frihet och att äga eller ägas
13. Dopaminkickar och kreativ tid
14. Tillbaka in i finansen: silverkursen
15. Den fysiska bristen på silver
16. Spoofing och managed markets
17. En fysisk reserv och sju andra storbanker
18. En liten bonus för den som går in nu
19. Varför JP Morgan ackumulerat fysiskt
20. Att utnyttja manipulationen i lekhinken
21. Tror du på guld, köp silver
22. Den naturliga hävstången
23. Ett sidospår om Artemis-artikeln
24. Få familjer förblir rika
25. Finns det familjedynastier med pengar i 200 år?
26. Rothschild och imperier som splittras
27. Fyra generationer, hundra år
28. Ormen: den sekulära tillväxtcykeln
29. Höken: den deflationära vingen
30. Höken: den inflationära vingen
31. Fastighetspriser och förlorat valutavärde
32. Dollarn på sex och femtio
33. Att bygga 100-årsportföljen
34. Permanenta portföljen och Drakportföljen
35. Vi greppar bara det vi själva varit med om
36. Olika generationer, olika börs
37. Just att det går olika är poängen
38. Den genomsnittlige rådgivaren är 53 år
39. Genomsnitt döljer de dåliga åren
40. Vem köper det som inte presterat på 25 år?
41. Var lite contrarian
42. Kosmisk dualitet och Djingis Khan
43. Att våga hålla det som inte går bra
44. Försäkring i portföljen och tail risk
45. Drakportföljens balans
46. Trendföljande råvaror
47. Long volatility som jag aldrig hört talas om
48. VIX och de som förlorade allt på en dag
49. Kan man ens köpa den här portföljen?
50. Harry Browne och en annan backspegel
51. Caroline som lyssnaren
52. En artikel som lästes rakt upp och ner
53. Silver Bullet på en minut
54. Kan man tajma marknaden?
55. Mer orolig för räntor än för börsen
56. Junior, senior och streaming
57. UCITS-regler och diversifiering
58. Periodiska systemet och green tech
59. Att skapa en grön värld
60. Ädelmetaller kontra hållbart sparande
61. När kommer de gröna fonderna?
62. Att diversifiera hos leverantören
63. Boktips och avrundning

Det vi inte har i blodet

Jan: Det jag ser är att vi inte har upplevt de här tillfällena när det förstörs otroligt mycket kapital. Vi har inte det i blodet. Vi förstår det inte, vi kan inte greppa det.

Du lyssnar på RikaTillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Idag är det dags för avsnitt 144, som egentligen är en del 2 på förra avsnittet. Förra avsnittet med Erik Strand.

Caroline: Precis.

Jan: Det här är egentligen ett, man skulle kunna kalla det för ett samarbete, men det är inget samarbete, för vi får inte betalt. Det är helt enkelt så att vi tycker att Erik är så fantastisk. Och att döma av reaktioner från er läsare, vi fick in över 50 frågor till Erik, så tyder det på att han är väldigt uppskattad. Han har varit med sex gånger nu. Men om du skulle återge, vad tog du med dig från den här andra delen i förhållande till den första?

Studien från Artemis och Drakportföljen

Caroline: Det var mycket som var bra, men det var en grej. Det var när vi pratade om den här studien från Artemis, där de visade någon graf som var lite så mindblowing.

Jan: Ja, precis. Vad tog du med dig?

Caroline: Ja, men det var precis samma sak. Jag fick ett mail ungefär två veckor innan vi skulle spela in. Då skriver Erik: "Du, jag vet att du gillar att läsa. Här har du en artikel på 65 A4-sidor med liten text." Och den byggde på den här spännande frågan: om du skulle vara ansvarig för din familjs och dina barns ekonomiska framtid, du ska välja ut hur du ska placera pengarna de kommande hundra åren, så att allt hänger på dig.

Jan: Det här går många män igång på.

Caroline: Ja, men det är så klart. Men du får bara lov att placera pengarna en gång. Du får inte ombalansera, du får inte göra något. Du ska placera pengarna så att de håller och bevarar sitt värde i över hundra år. Och för mig var det ganska mindblowing att ta det perspektivet. Då kommer de fram till något som de kallar för Drakportföljen.

Jan: Känn på den.

Caroline: Och jag tyckte resonemanget som vi hade med Erik om det här var väldigt givande. Framför allt det här när vi pratade om att vi ofta gör ett misstag i förhållande till att vi tittar för nära historien.

Vad andra delen handlade om

Jan: Sen svarade han ju på en massa frågor. Vi pratade om hållbarhet och guld. Vi pratade om lite av hans nya IDM-fonder. Vi pratade lite om risk och marknadsläget.

Caroline: Ja, men såklart. Silvergruvor.

Jan: Silvergruvor, olika typer. Det var också frågor från er läsare. Vad är det för skillnad på juniora, seniora och streaming? Jag visste inte ens att det fanns.

Caroline: Nej, men Erik hade koll.

Jan: Erik hade koll. Så jag tänker att vi inte behöver recensera avsnittet, utan att vi släpper på Erik. Och vi hoppas att du gillar det här avsnittet lika mycket som vi. Är du dessutom en av våra Patreon-medlemmar, så kommer Erik vara med i en intervju. En livepodd där han kommer svara på frågor för dig som är på Patreon. Då kan man gå in på patreon.com/rikatillsammans och läsa mer och hänga med oss. Vi kommer ha afterworks både i Malmö och i Stockholm nu i mars månad, och fler i framtiden för dig som lyssnar på det här efter mars 2020 såklart. Då släpper vi på Erik. Varsågod.

Varmt välkommen tillbaka, Erik

Jan: Varmt välkommen tillbaka, Erik. Du är ju professionell fondförvaltare som har förvaltat fonder och andra människors kapital i mer än tio år. Du har en lång bakgrund med ett stort intresse för matematik, och du har fäktats på landslagsnivå. Du är den mest populära gästen, jag tror vi är uppe i sex avsnitt nu på bloggen tillsammans. Nu driver du ju fonder under varumärket AUAG med fokus på guld, silver och green tech, och som vi också pratade om i ett tidigare avsnitt, kanske Sveriges mest riskfyllda fond. Så varmt välkommen tillbaka.

Erik: Tack, tack.

Jan: Jag tänker att vi fortsätter med frågorna. Vi har fått in så väldigt mycket frågor, så det är verkligen ett brinnande ämne. Så vi hoppar rakt in i det.

Pontus Rosén frågar på Twitter: "Dollarn släpptes fri från guldet 1971. Efter det började skuldberget som växer mot skyarna. För att hämma bergets fortsatta tillväxt, är det aktuellt att åter koppla samman guld och dollar? I så fall, hur skulle guldpriset utveckla sig?"

Att resetta guldpriset

Erik: Det finns ju de som tittar på de ekonomiska problem vi har i systemet med så mycket pengar skapade och värdet på valutor. Så det finns de som tror att det sista kortet centralbankerna har att spela, eller som systemet har att spela, det är att resetta guldpriset och säkerställa alltihop. Då skulle du få ett guldpris som kanske var tio gånger högre än vad det är idag. För att guldreserverna ska kunna täcka de skulder som finns i systemet. Så det är väldigt intressant.

Man ska inte tro att det kommer komma olika nyheter i de här frågorna. Vi har haft internationella valutor, hur ska de sättas samman och så vidare. Så det är en väldigt viktig och intressant fråga. Man ser ju att Ryssland och Kina inte gillar att det bara är dollarn, utan man vill skapa nya bitar, och guld är en del i det. Till och med USA:s sittande president har varit en förespråkare för en guldstandard. Även en kvinnlig representant för Federal Reserve, hon är också för en guldstandard.

För mig är det inte så bra med en guldstandard, för då är det inget intressant att investera i guld längre, då blir värdena statiska. Så för mig som har fonder i guld och silver är det faktiskt bättre att det inte är så. Men för systemet kanske det hade varit bra.

Jan: Men tror du att det kommer hända? Finns tankarna, och vad räknar man på?

Valutamarknaden och maktskiften

Erik: Man måste säga så här att systemet, alltså valutamarknaden är ju större än både obligationsmarknaden och börsen. Det är världens största marknad. Valutor är allting, och valutor kommer och går. Nu är det dollarn som är den globala världsvalutan. Förut var det pundet. Valutor har kommit och gått, och det kommer alltid något nytt.

Det amerikanska imperiet har problem. Och det är inte bara valutor, utan över valutor kommer ju makt. Det är stora frågor, och Kina och Ryssland är inte alls nöjda med hur de blir behandlade av USA. Det där är stort. Man ska inte underskatta att det kommer någon form av nystart eller omstart på ett system som har vuxit.

Jan: Är det det du säger, att när dollarn inte längre är en världsvaluta, är det då vi får omstarten?

Erik: Ja, men jag tycker det är ganska spännande. Det man pratar om, handelskriget mellan USA och Kina. Tittar man på det så säger geopolitiska strateger att USA är ett imperium på väg ner, och Kina ett imperium på väg upp. Vi är i en fas där de här två snart kommer börja ha en maktkamp. Det behöver inte vara krig, utan det kan ske ekonomiskt. USA vill ha konflikten så tidigt som möjligt, för man är så mäktig som möjligt, dollarn är så stark som möjligt. Medan Kina bidar sin tid och vill ha konflikten så långt fram som möjligt.

När två blir överens drabbas en tredje

Jan: Det där är också väldigt intressant om man kopplar in börsen. Nu är det ju handelskrig man har börjat med, och så börjar man bli lite överens, och då går börsen upp för att man är överens. Men det är ingen som tittar riktigt på det stora perspektivet.

Erik: För när man blir överens, för att det inte ska bli tull på kinesiska varor i USA, så ska Kina lova att köpa sojabönor från USA. De flesta tänker inte vidare, men det betyder ju att alla sojabönsproducenter i Sydamerika inte kommer få sälja sina sojabönor till Kina som de har gjort. Det är väldigt många dåliga saker som händer när Kina och USA kommer överens. Men vi ser det bara som en positiv nyhet: "Vad bra, nu är de överens, då kan börsen gå upp." Där hoppas jag att man börjar se mer till helheten, vem som drabbas av att två kommer överens.

Jan: Men vad har vi för nytta egentligen av att veta det, att det är så mycket mer som ligger bakom?

Erik: Jag tycker det är lite tragiskt att alla blir glada, och sen så är det massa lantbrukare i Sydamerika som går i konkurs.

Jan: Ja, så blir det.

Resets genom historien

Erik: Det där är stort. Men jag tror på valutor och dollarn framåt. Historiskt har vi alltid haft resets. Jag tror för 2 000 år sedan hade man skuldförlåtelse vart 50:e år. Det fanns sådana system för att rensa systemet. Det har man tittat på nu också. Antingen måste vi bli av med alla skulder i systemet, men då får ju de som har lånat ut pengar inte tillbaka sina pengar. Eller så måste vi få en ordentlig inflation i systemet. För har du 10 % inflation i fem år så har du halverat problemet med skulderna. Någonstans måste vi bli av med skulderna, för vi är så skuldbelastade.

Caroline: Men vänta här nu, är det inte så att vi människor tycker det är jobbigt med det här skuldberget? Så att då tycker vi att vi behöver göra något åt det här. Men behöver vi det egentligen? Är det inte bara mentalt jobbigt för oss? Eller är det verkligen så att shit is going down om det inte görs något åt det?

Erik: Jag tänker till exempel på USA. Snart kommer deras ränteutgifter för den amerikanska staten vara större än vad de lägger på sociala program eller på den amerikanska militären. Plötsligt blir det så att vi inte kan betala för läkemedel eller för att dina barn ska gå i skolan, för vi måste betala räntor. Så det blir ett reellt problem.

Caroline: Då förstår jag att det blir ett reellt problem.

Räntekostnader trots låga räntor

Erik: Problemet är hur mycket räntekostnaderna har blivit, trots att räntorna är så låga. Kostnaderna i dollar ökar. Skulderna är så enorma, och USA:s skulder ökar. Man säger att man har tillväxt, men man gör ett budgetunderskott på 4 %, alltså en biljon dollar. Det är enorma belopp som man använder för att det ska snurra.

Men det vi gör är att vi skuldsätter våra framtida generationer. Det är klart att det är skönt för oss. Men det är någon som ska ta hand om det här en dag. Det hade varit bättre om vi tog hand om det.

Jan: Ja, precis. Nu låter vi våra barn eller barnbarn få skiten. Vi konsumerar.

Erik: Men det är skönt.

Jan: Det är jätteskönt.

Erik: Ja, vi konsumerar våra barns resurser. Eller våra barnbarns resurser.

Jan: Men är det här en faktor som kan göra att USA, som världsmakt just nu, kommer att, vad ska man säga?

Erik: Ja, de får det tuffare.

Hur civilisationer kollapsar

Jan: Ja, för du och jag har ju varit väldigt intresserade, Erik, av det här med civilisationer och hur de kollapsar. Och att det tar jättelång tid. En kollaps sker ju inte över en natt. Romarriket tog det ju 300 år.

Erik: Ja.

Jan: Nu är det här utanför frågorna och svaren, men det är intressant att fundera över.

Erik: Kan vi inte säga att det är slow, and then suddenly?

Jan: Ja. Det går långsamt och sen går det fort.

Erik: Ja, men det är som du säger. Om man tittar på Romarriket så hade de silvermynt som innehöll silver, 90 % silver, och i slutet var man nere på 5 % silver i mynten. Och så hade man klippt dem i kanterna.

Jan: Ja, precis. Men det är därför man hade börjat ha räfflor på dem. Att man inte skulle kunna slipa.

Erik: Ja, precis. Och danskarna gjorde hål för att göra fler. Där är det liksom, och alla kinesiska dynastier, alla dynastier går sin resa. Att det blir för stort. Och sen kommer något nytt. Hittills har de flesta generationer haft det nya blivit något bättre. Någonstans kommer det bli bättre. Jag tror på människan, fast jag är orolig för centralbankerna.

Framtidstro trots oro

Jan: Jo, men det gäller ändå att ha någon framtidstro. För det brukar gå bättre. Världen är ju på väg hela tiden mot något bättre. Eller rättare sagt, kanske är det så att om vi får det här och att vi tappar lite...

Nu pratar vi om pengar, men det underbara vore ju om pengar inte blev så viktigt, och att vi kunde leva och vara snälla och fredliga människor utan att hålla på och jaga varandra och pengar och göra affärer hit och dit. Alltså att vi blir bättre människor. Att vi får nya incitament att leva.

Erik: Jag tror att vi kanske behöver en ordentlig smäll. För att vakna till, och inte bara vara duktiga och göra jobbet och få ihop sina pengar. Och nu har jag mina pengar, nu är jag nöjd.

Caroline: Vänta här nu, vad är det du säger?

Erik: Jag tror att vi skulle ha en annan sorts livsstil än att vi går till jobbet och jagar status och konsumerar.

Jan: Ja, jag tror att det är många som tänker så. Vi är ju bara duktiga för någon. Det är ju inte att leva livet.

Caroline: Nu kommer vi in på det filosofiska. Jag tror Pontus är lite chockad. Att tio minuter in i avsnittet pratar vi fortfarande om hans fråga, fast på ett helt annat plan.

Jan: Ja, ursäkta.

Skuld, frihet och att äga eller ägas

Jan: Men kan du inte säga det, för jag vet att du har den här filosofiska sidan också. Hur du ser på skuld. För jag vet att också när vi var i Göteborg så pratade jag mycket om det. Det handlar ju om att jag ger upp min frihet. Hur tänker du kring de bitarna? Du är ju en av få i finansbranschen som inte är ute efter att jag ska maximera min egen avkastning, att jag ska vara rikast när jag dör.

Erik: Nej. Vad som är viktigt tycker jag är hur vi blir som människor. Att vi är fria, alltså riktig frihet. Och frihet är att ha tid framför allt. Ju mer man tar på sig kostnader och saker, desto mer ägs man av något annat. Man drivs av att jag måste göra det här. Och så hinner man inte, så lever man inte livet. Till slut är man så beroende att man måste nicka när chefen säger det här och det här. Man kan inte stå upp och vara den man är, för då kanske man blir av med jobbet. Och så blir man rädd och backar. Vi blir inte riktiga människor, utan vi blir bara brickor i systemet. Systemet har nytta av oss som brickor, och när vi inte behövs längre finns det nya brickor.

Jag skulle vilja att vi fick vara mer människor, få vara mer och kunna säga nej.

Dopaminkickar och kreativ tid

Caroline: Jag tror också att man kan ha svårt att veta vad det är som är härligt med att vara människa, när man har varit i det här spelet så länge. För då drivs man ju av andra dopaminkickar än att vara tillsammans med varandra, att ha konversationer, att ha ledigt, att ha tid att tänka. Eller?

Erik: Ja. Och sen tänker jag att ha tid är inte för att, nu har jag jobbat så mycket, nu är jag så trött, så nu lägger jag mig och har skön tid i soffan. Det blir lite fel väg. Man ska ha tid för att vara kreativ, eller prata med vänner, eller göra något som utvecklar.

Jan: Är det här din yogasida som talar nu? Det är inte fondförvaltaren Erik, utan yogin Erik?

Erik: Ja, eller egentligen. Mina fonder, som handlar om guld och silver, bygger på att jag inte har en övertro på att vi ska styras av systemet och att staten är något ovanför oss. Mer att det är vi som är människan, det är vi som ska vara staten. Vi ska ha kontrollen. Staten är till för oss, vi är inte till för staten. Det är vi som utgör staten, det är inte den som ska rädda oss. Det är vi som ska se till att staten fungerar som den ska. Att vi vågar. Tyvärr blir vi så defensiva för att vi inte ska förlora det vi har, och så fattar vi lite svaga beslut.

Tillbaka in i finansen: silverkursen

Jan: Jag tänker att vi ska göra ett brutalt klipp här till nästa fråga. In på finansen.

Erik: Ja, precis.

Jan: Vi borde ha ett sånt här avsnitt där vi inte pratar om pengar eller fonder överhuvudtaget. Filosofi med Erik.

Erik: Ibland känns det viktigt. Annars blir det så lätt att man bara pratar om investeringar och pengar. Det tycker jag inte är det viktigaste.

Jan: Nej, men jag håller helt med dig. Det är inte pengar, som vi själva har sagt i ett annat avsnitt. Pengar är inte lösningen, pengar är bara en förstärkare eller ett verktyg. Men jag tänker att vi tar marknadsföringen. Det här var en kul diskussion i kommentarstråden på Facebook. Ska du ta Martins fråga först, så tar jag svaret sen?

Caroline: Martin undrar: när tror du att silverkursen ska ta fart? Och sen kommer Joppa, som svarar till Martin: "Det har ju påståtts att silvret är undervärderat och att rusningen snart kommer. Hela Liberty Silvers affärsidé var just detta, och det var tio år sedan." Så det är väldigt roligt att läsa.

Jan: Härligt att Joppa svarade där. Men vad svarade Erik?

Den fysiska bristen på silver

Erik: Båda har rätt, höll jag på att säga. Det som är intressant i silvermarknaden, om vi inte ska gå in på alla detaljer, är att vi nog kommer kunna se en enorm prisexplosion, just för att vi håller på att få en fysisk brist på en helt oumbärlig råvara. Så prisexplosionen kommer.

Sen kan man säga så här, det där nummer två, Joppa Nygren. Nu ska vi inte prata om Liberty Silver, men Liberty Silver har nog också haft rätt i sin tro om att priset ska gå upp. Men priset har tyvärr, som i många marknader, om vi tittar på både räntor, valutor och elektricitet, så har storbankerna, om man säger manipulerat så kanske man blir stämd. Jag brukar säga på engelska "managed markets", inte "manipulated". Men man har styrt priserna.

Det här är väldigt intressant just nu i dagarna, februari 2020. Under tio år har JP Morgan, som är världens största affärsbank, gått kort alla uppgångar.

Jan: Alltså de har trott att silver...

Spoofing och managed markets

Erik: Nej, de har gått kort för att kunna tjäna pengar. Jag ska försöka förklara det. Priserna har gått upp. JP Morgan, som benämns som en "commercial", har gått kort uppgången, så de har förlorat på det. Men sen, när snitterna, genomsnittspriserna, börjar komma upp med uppgången och närmar sig, då har de lagt stora säljordrar som kallas för spoofing, mitt i natten. Då har de fått priserna att vika ner, och då har de tjänat pengar.

När priserna har vikit ner har de dragit tillbaka sina säljordrar. Då har de här trendföljande, datastyrda systemen, som inte kan tänka med en mänsklig hjärna utan bara reagerar på att priset har gått igenom snittet, sålt. Och då har JP Morgan köpt tillbaka sina korta positioner. Det här har JP Morgan gjort i tio år utan att aldrig ta en förlust. Aldrig. 100 procent.

Jan: Och detta är lagligt?

Erik: Nej. Och det intressanta nu är att man under ett år har försökt få intresseorganisationerna att utreda det här. Nu, sen ungefär ett år, utreder Department of Justice, alltså FBI, detta, och man har åtta handlare i JP Morgan som man har under förhör. Så processen mot JP Morgan är på gång.

Jan: Hur mycket pengar har de tjänat på det här?

En fysisk reserv och sju andra storbanker

Erik: JP Morgan har tjänat enorma pengar på det, plus att de nu har skapat sig en fysisk reserv. I slutändan kommer de vilja ta en stor prisuppgång. Men det är de som har styrt priserna dit de vill. Nu har vi en särskilt intressant situation, eftersom det kanske slutar med att det är FBI som utreder. Sen när man offrar handlarna och inte säger att det var bolaget, det får vi se hur det slutar. Men JP Morgan kommer troligen inte gå kort på det sätt man gjort.

Just nu är de sju andra stora storbankerna, de så kallade commercials, korta guld och silver och sitter med orealiserade förluster på över 70 miljarder. Nu, när de inte har med sig den största aktören, är det frågan om de kommer lyckas med det här tricket. Lyckas de inte med tricket som de gjort förut för att hålla nere priserna, då måste de köpa tillbaka sina positioner innan det blir ännu värre. Då sticker priset upp ännu mer.

Så svaret är lite komplicerat. Men man kan säga att situationen aldrig varit intressantare och mer spännande. Om de lyckas som förut, då ska priserna ner. Lyckas de inte, då kommer priserna gå upp extra extra mycket. I och med att vi har FBI inne på handlarna, och JP Morgan inte är på den sidan som hjälper till att trycka ner priset, så har det aldrig sett så bra ut för att priserna ska gå upp.

Jan: Men det här kan ta lång tid innan...

Erik: Nej, det kan nog gå ganska fort nu.

Jan: Men de har hållit på snart ett år.

En liten bonus för den som går in nu

Jan: Din fond, den här Silver Bullet som vi också pratat om i ett annat avsnitt, kommer den dra nytta av det här i så fall?

Erik: Ja, fördelen nu för de som börjar investera idag är att priset är lite extra lågt. Kanske hälften av vad det borde ha varit. De som gick in för fem, tio år sedan har ju inte fått nytta av det här, så det är lite synd om dem, som vi var inne på. Men det är en liten extra bonus för de som inte har hunnit in i marknaden.

Jan: Det här är spännande, vi har så insatta läsare. Mohammed här på Twitter skriver precis det här: när förväntas slutresultatet från den federala processen mot vissa anställda avseende deras manipulation?

Erik: Det som är intressant där är att skulle de åtalas för de verkliga brott de har gjort, då skulle de bli av med alla sina tillstånd och försvinna som bank. Och så långt kan man inte gå. Så långt kommer det inte gå. Då kommer man offra de som har handlat, som egentligen bara gjorde vad ledningen sa.

Jan: Härliga tider för dem.

Erik: Men för oss som investerar är det viktiga att manipulationen av stora banker, eller managed markets om man ska säga så, att den tar slut, för att priserna sätts fria.

Varför JP Morgan ackumulerat fysiskt

Jan: Men varför har de ackumulerat så mycket guld och silver fysiskt?

Erik: Det är JP Morgan som har gjort det. De ser vad som kommer hända. Hela historien är ganska intressant. Bear Stearns gick omkull i finanskrisen. De gick omkull för att de hade så stora korta silverpositioner. Så hela den här resan började med att JP Morgan tog över Bear Stearns för en dollar, och tog över deras korta silverpositioner. Sen har de jobbat med hur de ska ta sig ur det här. De hittade olika sätt, för de tog över handlare från Bear Stearns som hade lite trick och som ville tjäna pengar.

Och vad man ser är att så kallade trendföljande fonder, som var en succé från 2000 till kanske 2011, de som var tidiga med automatiskt trendföljande, de har slagit börsen, men sen har de börjat få problem. Problemen beror på att vissa storbanker vet exakt hur de här datorerna är programmerade. När de ser att de kan lura dem, de vet att när priset bryter igenom nedåt mot 50-dagars- eller 200-dagarssnittet, då gör de en liten spoofing, säljer lite i luften, får det att hända och utnyttjar dem. Då har de fonderna fått problem med sin förvaltning.

Att utnyttja manipulationen i lekhinken

Jan: Ja, spännande. Det här är roligt också, för det är vad du har svarat på Staffans fråga här från Patreon: "Jag skulle gärna vilja höra mer om hans tanke om bankernas manipulation och hur det påverkar eventuella investeringar."

Erik: Nackdelen är att det har förekommit. Fördelen är att det har förekommit just nu, för den som kommer in nu.

Jan: Men om man nu vill spekulera lite i lekhinken och vill utnyttja det här som JP Morgan, hur ska man göra?

Erik: Läget att investera, med tanke på att priserna varit nedpressade, gör att du får en fjäder. Du får lite extra bonus när det släpper. Men det finns många andra anledningar att vara med i silver, som vi sa, alltså fysisk brist. Det behövs i all high-tech. Det behövs i green tech. Sen används silver också inom sjukvård, det är bakteriedödande. På sjukhus är det det man använder för att ta kål på superbakterier. Det kan man se redan, till och med sjömännen kom på det av en slump att de kastade silvermynt i sin vattenreserv. Så blev det inte bakterier i vattnet när de var ute på sjön.

Jan: Men om man spekulerar, är det din fond, eller hur gör man praktiskt?

Tror du på guld, köp silver

Erik: Precis, alltså silver. Som vi sa vid ett tidigare tillfälle: om man tror på guld, så ska man köpa silver.

Jan: Förra avsnittet med Erik, där går vi igenom det här i detalj.

Tror man på guld, köp silver. Tror man på silver, så ska man också egentligen gå hela vägen och köpa silvergruvbolag.

Erik: För silvergruvbolag går upp mer än silver i en uppgångsfas. De har en slags inbyggd hävstång, för de har en produktionskostnad. Resultatet på en prisuppgång blir mycket större för bolaget än råvarans prisuppgång. Det gör att bolagen historiskt brukar gå upp två, tre gånger mer än själva råvarupriset. Då blir det intressant att vara i gruvbolag. Nu finns det fem ädelmetalls-gruvbolagsfonder i Europa som bara investerar i aktier. Fyra och en svensk. Men vi är den enda fonden i Europa som är fokuserad med en twist: att försöka ha mer silver i den jämfört med guld.

Den naturliga hävstången

Jan: Jag fick en fråga här också. Vi har sjukt insatta läsare. Olof här på Twitter säger att du brukar prata om den här naturliga hävstången i gruvbolag, men att den inte har synts på sistone. Han säger att när han tittar på grafer har han svårt att se den.

Erik: Jo, det tror jag att man ser faktiskt. Men vad är det för grafer man tittar på? Det är ju en automatisk funktion som blir alltid så.

Jan: Då kan vi lägga ut någon bild kanske här i efterhand på det.

Erik: Det handlar ju om förväntningar och aktier. Men sen har du upp- och nedgångar, och i nedgångar går det åt andra hållet. Priser och osäkerheter. Priset kan vara en sak, och sen har du en förväntansbild på priset. Det är inte en helt enkel mekanism. Men vad är det för grafer? Tittar man på silvrets pris gentemot ett silvergruvbolags aktiepris?

Jan: Grejen är, det här är nog det jag tar med mig från de här två avsnitten med dig, att man ska se det som en skala. Om man har aktier, och sen tänker sig guld, så är även guld en skala. Från guld som är mest safe till gruvbolagsaktier som är mest riskabla. Så det är en skala inne i skalan. Vilket jag tycker är ganska intressant, för jag har innan inte tänkt så, jag har bara tänkt "guld". Så jag har fått fler nyanser.

Erik: Vi gillar ju att tänka enkelt.

Jan: Det är inte enkelt. Det är inte allting.

Ett sidospår om Artemis-artikeln

Jan: Men vet du vad, jag tänker att vi ska göra ett litet sidospår här. Vi har många fler frågor om dina fonder också. Men du skickade en sjukt intressant grej. Jag vet inte om den var vetenskaplig, det var mer en artikel från ett amerikanskt förvaltningsbolag som heter Artemis. Var det en artikel om deras?

Erik: Ja, men det var en research-artikel. De har massa doktorander anställda. Och istället för att forska, för att publicera artikeln i någon journal, en tidskrift, så gör de det i sitt eget white paper. Sen säljer de in det. Den heter "The Allegory of the Hawk and Serpent".

Jan: Men det coola är hur man får sina pengar att växa och skyddar dem i 100 år. Om jag ska ta lite i detalj så ställer de sig den här frågan: föreställ dig att du ska ta hand om din familjs ekonomiska framtid i 100 år. Det är din familj, det är dina barns framtid, det hänger på dig. Men det är en liten hake: du får bara välja en portfölj en gång, och sen måste du ha den i 100 år. Du får inte göra några förändringar i portföljen på 100 år. Hur får man sina pengar att växa på 100 år?

Caroline: Vem sa det här nu? De leker med den tanken.

Erik: De leker, men de tog avstamp i den frågan.

Få familjer förblir rika

Caroline: Det är lite roligt.

Jan: Varför stack den här ut för dig?

Erik: Det som är intressant är vad de kommer in på. Men också intressant är att det är ganska få familjer, dynastier, som har varit rika i 100, 200 eller 300 år. De flesta skapar pengar, sen förvaltar pengar, och sen försvinner pengarna. Det beror på saker som ni har varit inne på mycket, psykologiskt beteende. Vi bygger ju framtiden på det som har hänt de närmaste 10, 20, 30 åren.

Jan: Ja, sina egna erfarenheter.

Erik: Och sen speglar vi det framåt och bygger på det. Men oftast är det så att just framåt, det är då de här andra stora sakerna händer som inte har hänt. Då har man med sig den här bakåtmodellen in i framtiden, och då kanske det raderar ut allt. Under de här hundra åren har du de tillfällena när det vi ser som en normal, säker, diversifierad portfölj totalt fallerar. Allt försvinner, och då spelar det ingen roll vad man har för genomsnittsavkastning varje år. För pengarna är borta.

Genomsnittsavkastning är lurigt. Det är de här stora, stora förlusterna som kan uppstå som skapar problemet.

Finns det familjedynastier med pengar i 200 år?

Caroline: Hur löser man det så att man verkligen...

Jan: Jag tänker att vi ska bryta ner det och gå igenom det. Vi ska inte gå igenom hela rapporten, för den är ganska komplicerad. Jag själv fick läsa den tre gånger innan jag tog mig igenom den.

Caroline: Jag får bara fråga här nu. Finns det verkligen inte familjedynastier där man har haft pengar i så där 200 år?

Erik: Jag tror man har två, tre. Jag har inte koll på dem.

Caroline: Har inte de kvar sina pengar?

Erik: Dollarn har bara funnits i 100 år, så det är inte stora familjer som skapades då. Du har några engelska familjer. Men det är väldigt få.

Jan: Det där har jag också funderat på. De som var så här superstora för 100 år sedan, vilka var de?

Erik: Nej, men Rockefeller till exempel, och de här oljebaronerna. Men grejen är att där är de här cyklerna. Jag såg någon statistik på att av USA:s 500 största bolag 1920 är bara fem kvar bland USA:s 500 största 2020.

Rothschild och imperier som splittras

Erik: Vi har en stor familj som egentligen har styrt världsekonomin. Rothschild, för 250 år sedan, eller 150 år sedan kanske, jag har inte året exakt. Vad man sa var att de ägde hälften av hela världens förmögenhet upp till 1900-talet. JP Morgan, Rockefeller, alla de har fått sin support därifrån. Sen drabbades den familjen, den blev för stor. Och sen kom det politiskt nya under mitten av 1900-talet, som inte gillade de här grupperingarna och som slog sönder lite av det enorma imperiet. Sen har det splittrats ut. Men det går verkligen i vågor.

Jan: Ja. För det är en av de grejerna jag skrev här i anteckningarna, vi pratade också i början av avsnittet om att det går i cykler. De pratar mycket om det här med wealth creation och wealth redistribution, eller wealth destruction. Men jag tänker så här, nu vill jag prata.

Erik: Jag pratar nu, jag ska inte avbryta dig.

Jan: Men det är en spännande fråga för ett annat avsnitt. Hur är det med släkten?

Caroline: Problemet är att varken jag eller Erik har läst på.

Fyra generationer, hundra år

Jan: Nej. Men vad de gjorde i den här studien var att de gick igenom fyra olika generationsperioder, på 20 år styck, och sen en livstid. Så de tittade på 100 år, och sen återskapade de professionella strategier och pensionsstiftelser. Syftet var, precis som Erik är inne på, att lära av de gamla misstagen för att kunna ta bättre beslut. Resultatet är en 50-sidors pdf. Och där var väldigt många saker som överraskade mig, måste jag säga.

Sen är de lite så här, han gillar metaforer. Jag vet inte vad en allegory är på svenska. Allegori. Där han pratar om höken och ormen. Eller örnen.

Caroline: Vem är han?

Jan: Han som har skrivit det här, företaget Artemis, Christopher Cole, eller vad han heter. Han pratar om den upplysta höken, som är i den här ständiga kampen mot den primitiva ormen. Det är en evig kamp mellan de här två komplementen. Det som bygger upp och det som river ner. Så jag tänker att vi börjar här med ormen, några brottstycken därifrån.

Ormen: den sekulära tillväxtcykeln

Jan: De säger så här: "The serpent represents a period of secular growth, fueled by the virtuous cycle of value creation and rising asset prices. The growth cycle begins naturally through a combination of favorable demographics, technology, globalization and economic prosperity. As the secular boom matures, it is corrupted by greed, as devaluation and debt expansion replace fundamentals, not unlike a serpent devouring its own tail." Vill du översätta till svenska vad de säger?

Erik: Ja, de säger egentligen att i starten, efter en större nedgång, har man börjat sanera, man börjar bygga saker från rätt grund och till rätt värderingar. Ibland har man perioder när befolkningen, det är mer arbetare, många människor som jobbar än pensionärer, och det sker tekniska framsteg. De här sakerna kommer ihop, och sen byggs det här upp, och det går bättre och bättre. Men när det börjar gå för bra börjar det skapas...

Jan: Girighet.

Erik: Girighet, lite dåliga beslut, folk börjar roffa åt sig det ena och det andra, ojämlikheter. Man har lånat, man har mer. Det blir fel prissättningar. Det är en typisk cykel.

Jan: Ja, så man har den här uppgången, och sen blir det en nedgång.

Höken: den deflationära vingen

Jan: Sen säger de: "The hawk signifies the forces of secular change that will challenge and ultimately destroy the corrupted growth cycle of the serpent. The left wing of the hawk is the deflationary path, where an aging population leads to low inflation, faltering growth, a financial crash and then debt default." Vill du förklara?

Erik: Någon gång, när vi närmar oss den här tiden, när det inte orkar längre, när det bryter igenom. Av någon anledning är de fördelar vi hade borta. Nu kanske vi börjar se att 40- och 50-talister går i pension. Vi har inte med oss det vi hade. Vi kan se hur billigt det var att producera. Vi har flyttat all produktion till Asien. Det har varit jättebilligt, vi har dragit ner all inflation. Men snart går det inte att flytta produktionen billigare. Då försvinner de här 20 årens lilla momentum vi haft med sänkt inflation på grund av billigare arbetskraft. Det är slut på det nu.

Då börjar skulderna bli synliga. Och vem ska betala? Om någon säger att nu vill jag ha tillbaka mina pengar, och de som sitter med skulderna tvingas betala och inte har pengarna, och behöver betala räntor istället för mat, som vi var inne på. Eller betala sociala välfärdsprogram. Då leder det till en finansiell krasch, och sen att man inte kan betala sina skulder.

Höken: den inflationära vingen

Jan: Sen pratar de om att "the right wing of the hawk represents inflation, fiat default and helicopter money. Neither path is mutually exclusive and they often act sequentially. The pattern is as old as money itself." Så du säger att det här kan gå på två sätt.

Erik: Det ena är, precis som jag är inne på, att det blir problem på skuldsidan och att skuldsystemet imploderar. Att man tar bort skulden, blir av med den, default. Man kan inte betala sina skulder. Då blir det problem för den som har lånat ut pengar, för de pengarna kommer inte in. Det andra sättet att lösa det här har varit att skapa inflation. Inflation tar bort skulder.

Caroline: Kan du förklara det? För vi är liksom så här, hur menar man med att inflation tar bort skulder?

Erik: När du skapar mer pengar och pengarna blir mindre värda, då ökar tillgångarnas värde, och skulden ökar inte. Skulden blir mindre värd. Så här, staten har sagt att vi ska betala en miljon kronor. Vi har inte råd att betala en miljon kronor, så vi trycker en miljon kronor och betalar skulden. Då har man betalat skulden, men å andra sidan har man gjort pengarna mindre värda för dem som hade pengar och inte hade skulder.

Fastighetspriser och förlorat valutavärde

Erik: Du kan tänka så här, kommer du ihåg, nu har vi haft en fastighetsprisuppgång som varit speciell med låga räntor. Men om man tar våra föräldrar som köpte hus på 70-talet, då var också fastigheter bra, fast det var ganska höga räntor. Men inflationen var så hög. Då var det inflationen som tog bort skulden. Nu har vi inte den situationen, nu har priserna gått upp men skulderna har inte minskat. De är där, men tillgångspriserna har ökat. Genom historien har vi de här olika fenomenen.

Tittar vi bara på dollarn så har den förlorat 97,5 procent av sitt värde mot guld sedan den infördes 1913. Och kronan, varför klarade sig Sverige bra ur 2008? För kronan tog så mycket stryk. Det var det som gjorde det mjukt och skönt, men vi blev alla mycket fattigare. Vi kanske inte märker det i landet, men det märks. Jag brukar ta ett exempel, att en T-Ford 1920 kostade typ 250 dollar, eller 500 gram guld. Och en Ford 2019 kostade 20 000 dollar, men fortfarande 450 gram guld.

Dollarn på sex och femtio

Jan: Jag tänker mycket på det senare. Nu reser jag inte särskilt mycket till USA, men jag hade en period för några år sedan då jag åkte till USA lite extra. Jag vet inte varför, men det var intressant. Då var dollarn 6,50. Tänk vad de resorna hade kostat idag. Herregud, jag tyckte de var dyra då. Men idag hade de kostat 50 procent mer nästan. Det är helt galet, det hade inte gått att göra de resorna. Och det var ju kort tid sedan, det är inte början på 1900-talet. Det är nu, nutid.

Jan: Sen, Caro, det här var lite roligt, för när du såg den här artikeln så var det din första kommentar.

Caroline: Jag var så här, vad är det för bilder? Det ser lite sektigt ut. Med ormen som biter sig själv i svansen.

Jan: Jag ska lägga ut de här bilderna på bloggen. Det är helt fantastiska illustrationer. Men vad de pratar om är att vi har de här olika scenarierna. Vi har uppgångarna, secular growth, secular decline. Vi kan hamna i ett deflationsscenario, eller i ett inflationsscenario.

Caroline: Så skulderna måste bort?

Erik: Skulderna måste bort på ett eller annat sätt.

Att bygga 100-årsportföljen

Jan: Om man har ett 100-årsperspektiv måste man ta hänsyn till det här. Så det är det de försöker svara på, hur man bygger den här 100-årsportföljen. Sen börjar de titta på hur olika portföljer har klarat de senaste 100 åren.

Det som var väldigt intressant, och som blev lite så här wow för mig, var att de konstaterade att den klassiska portföljen, som vi gillar, nybörjarportföljen som är 60 procent aktier och 40 procent räntor, att 90 procent av värdeökningen av den portföljen de senaste 100 åren bara kom på de senaste 22 åren. Så i 70 år var den dålig.

Caroline: Men var det verkligen så att det var dåligt i 70 år?

Jan: Nej, men det var inte dåligt, det var snarare att det inte hände något. Vi pratar om så mycket tillväxt, att aktier har gått upp, ja men det har varit vissa specifika perioder. Samma sak med en portfölj med mycket räntor. Den har legat i princip flat. Och sen har den under vissa perioder, 70-, 80-, 90-talet, ökat jättemycket. Så det jag konstaterade var, du var inne på det också, att det som vi upplever funkar idag, att ha mycket aktier och mycket räntor, det funkade kanske inte mellan 1920 och 1940.

Erik: Nej, vad var det då som funkade?

Permanenta portföljen och Drakportföljen

Jan: Ja, då var det andra tillgångar. Ni är ju redan inne på det här spåret, i och med att ni har permanenta portföljen och RikaTillsammans-portföljen. Det är en slags förenkling av det här. En permanent portfölj.

Erik: Och hur mycket guld är det i den?

Jan: Det är 25 procent.

Erik: Jag vet, jag vet.

Jan: Det är ju Harry Browne, det är inne lite på samma spår.

Erik: Dels är det att vi inte har upplevt de här tillfällena när det förstörs otroligt mycket kapital. Vi har inte det i blodet, vi förstår det inte, vi kan inte greppa det. Därför är det så svårt att lägga in ett tillgångsslag som inte går bra när allt annat går bra. Varför ska jag äga det?

Jan: Hur tänker du?

Erik: Man behöver det där, för det är det som kanske räddar portföljen när det dramatiska händer.

Vi greppar bara det vi själva varit med om

Erik: Vad jag tycker de är inne på bra här, det är att förutom att visa hur stor effekt det är, och hur vi tänker, för vi kan bara greppa det vi själva varit med om i princip, eller kanske lite våra föräldrar, men inte innan. Det är väldigt svårt att greppa det och ha med sig det.

De säger också att de där perioderna går lite cykelmässigt, kanske i 15, 20, 25 år, mellan de här upp- och nedgångarna. Och nu, eftersom vi varit med så länge i en uppgång, både med nytta av ränte- och obligationsuppgång och aktier, så ökar sannolikheten att vi närmar oss nästa sådana period. Då kommer vi inte ha nytta av det som var bra nu. Så det handlar om att få upp ögonen för det, börja förstå det, och att man kan ha nytta av det i en portfölj.

Jan: Därför är det liksom portföljteori, som är sämre, men som rör sig annorlunda. Då är jag intresserad av, vad finns i den?

Erik: Ja, men vi kommer dit. De kallar det för Drakportföljen. The Dragon Portfolio.

Olika generationer, olika börs

Jan: Men jag tänker att vi håller kvar lite i det här, för jag tyckte det var en ögonöppnare faktiskt. De skriver till exempel, om vi tittar på den här bilden, Caroline, så visar den hur aktiemarknaden har gått för olika generationer. De har delat upp aktiemarknaden mellan 1928 och 2020. De tittar på första 20-årsperioden, mellan 1928 och 1944. En investerad dollar 1928 var värd ungefär en dollar 1946. Så under den 20-årsperioden rörde sig aktiemarknaden inte överhuvudtaget.

Om vi jämför aktiemarknaden, en krona 1983 till 2007, alltså 25 år, då var en krona värd 10 kronor. Hänger du med?

Caroline: Det är väl för att börsen har gått olika i olika generationer.

Jan: Okej. Om du tittar på 1940 till 1960, då gick det från en till sex.

Caroline: Men är det inte också för att vi har utvecklat så mycket inom det finansiella? Jag fattar inte det här. Varför är det som att det går så olika?

Just att det går olika är poängen

Jan: Jo, men det här är en sån grej som vi inte tänker på, just det att det går olika. Det är just det som är grejen, att det går olika. Det är så lätt att vi tror att det ska gå som det har gjort de här åren. Men nu kanske vi kommer in i en period när en krona på börsen är en krona om 20 år. Du får ingenting. Och det här har sjukt stor påverkan.

Jag har aldrig tänkt på det på det här sättet. För någon som är uppväxt mellan 1920 och 1940, de som fick barn där runt 1935 och 1940, när de sen växte upp och var 20–25 år gamla, och så säger någon till dem: "Du vet, investera i aktier." Vad tänker de då? Ja, hur gick det för mina föräldrar som investerade i aktier? 1928 till 1931 förlorade de 90 procent av sina pengar. Det gav ingenting att investera i aktier, så de skiter i att investera i aktier, och så missar de uppgången. För den generationen hade det tänket.

Den genomsnittlige rådgivaren är 53 år

Jan: Vår generation, eller om man tittar på den genomsnittliga finansiella rådgivaren, är 53 år gammal. När är de uppväxta? När började de jobba? Kanske 70-, 80-, 90-talet. Då gick börsen från en krona till tio kronor. Och vi lever i att aktier går skitbra, vilket gör att vi inte alls har den där synen att räntor kan gå bra eller att guld kan gå bra. Vi har aldrig upplevt det. Därför vill vi ha aktier. Precis som du säger, varför ska jag äga något annat än aktier? Det är bara att titta historiskt. Men man tittar aldrig innan 1980.

Erik: Det där är också ett problem som många studier gör, som de pekar på. Innan 1980 finns det inte bra data. Då låtsas många fondförvaltare som att historik innan 1980, det finns inte, för man kan inte simulera det.

Jan: Men vi har ju tittat på hur börsen har gått sedan 1870.

Erik: Precis, men det är en börs.

Jan: Ja, det är en börs. Jag tänkte precis så, vilken börs, vad är det egentligen?

Genomsnitt döljer de dåliga åren

Jan: Sen blir det väldigt stor skillnad om man börjar titta på genomsnittsavkastning, eller om man tittar på den ackumulerade avkastningen. För tittar man på genomsnitt, då tar man bort effekten av de här dåliga åren som vi pratat om förut. De riktigt dåliga åren förstör så otroligt mycket, och det tappas redan när man tittar på genomsnitt.

Erik: Det tappas då, ja. Det ser man inte alls.

Jan: Så vad de säger i den här forskningsartikeln, de skriver det rakt ut: "Your traditional portfolios are not excessively risky or wrong, just not optimal." Och så skriver de: "The classic 60/40 equity fixed income, risk parity passively managed portfolios suffer from recency bias and are highly reliant on assumptions derived from a once in a century bull market in stocks and bonds." Det vill säga att det vi är vana vid nu, alla insikter har vi dragit från en 20-årsperiod, som egentligen är ganska ovanlig i de senaste 100 åren. Och så säger vi att det här undantaget är det som är normalläget. För vi vet inget annat.

Erik: För vi vet inget annat.

Vem köper det som inte presterat på 25 år?

Jan: Och för att det är extremt svårt för någon finansiell rådgivare, eller bloggare, eller någon annan, att säga: "Nej, vet du vad, placera pengar i den här tillgången som inte har presterat på 25 år." Vem köper den?

Caroline: Ja, jag förstår allt ni säger, men jag blir så här, vad kommer de här siffrorna ifrån? Vilken börs är det? Den amerikanska börsen? US stock market?

Jan: Jag kan säga så här, att de har, precis som vilken vetenskaplig artikel som helst, 25 sidor i artikeln och sen 25 sidor referenser och hur de har räknat.

Caroline: Jo, men man väljer ju sina referenser.

Jan: Man kan kolla.

Caroline: Man väljer det som funkar.

Jan: Man kan kolla. Nej, här tror jag faktiskt inte att det handlar om att visa något. De säger ju att börsen går bra ibland och mindre bra ibland. Så det är inte att börsen inte går bra, utan att det svänger mycket. Och det är väldigt svårt för oss att uppfatta.

Var lite contrarian

Erik: Vi gör egentligen lite tvärtom. Man ska göra tvärtom hela tiden. Egentligen, om man ska lyckas, så ska man vara lite contrarian, det finns ju det ordet. Särskilt när det har gått lång tid i en sektor. Men det är väldigt svårt att tänka så.

Caroline: För vi lever mycket i nu. Hur det är nu.

Jan: Ja, och det är deras poäng också, som jag gillar, där de skriver att vi behöver tänka utanför paradigmet av de senaste 40 åren, om jag ska kunna ha en portfölj som går bra över 20, 30, 40 år. Det handlar inte om att säga att aktier har gått upp, då ska vi skita i aktier och köpa räntor eller något annat. Utan det de pratar om är det här med kosmisk dualitet.

Caroline: Här blir det lite så här, oh! Men jag tänker att vi ska bryta ner det.

Kosmisk dualitet och Djingis Khan

Jan: De gör massa referenser till teologi. De säger till exempel att inom buddhismen handlar det inte om att det ska vara det ena, att man ska välja att konsumera, eller att vara snål och inte unna sig något, utan att se att båda finns, och ha en balans mellan dem.

När det blir krig handlar det om dualitet, som med Djingis Khan. Han vann genom att anfalla och göra reträtt samtidigt.

Caroline: Och man pratar om bakning. Och nu tittar du på mig.

Jan: Ja, men jag måste kolla upp det där. Det låter jättespännande, med Djingis Khans anfall och reträtt. Det är väl blandningen?

Caroline: Jo, det är blandningen mellan hit and run.

Jan: Han pratar till exempel om bakning, det är så roligt. Om du ska göra en kladdkaka, då ska du ha något som är choklad och bakpulver. Men om du hade gett choklad och bakpulver till ett barn som bara smakar på bakpulvret, så hade det varit väldigt konstigt. Varför ska man ha bakpulver i kakan? Men kakan blir bättre med bakpulvret.

Caroline: Ja.

Jan: Och då säger de, precis det du var inne på, att även när man investerar ska man ha den här dualiteten. Vill du säga något om det, Erik?

Att våga hålla det som inte går bra

Erik: Nej, men det är som sagt det som är det svåra. Att hålla kvar i en portfölj, och kanske hålla kvar i tillgångar som inte alltid går bra när det vanliga går bra. Att våga hålla de positionerna, för att det kommer löna sig över tid. Men man kan inte säga när, så man kan se jättedum ut. Varför äger jag det här? Det går inte upp när allt annat går upp. Men ska man verkligen klara sig när det händer, då behöver man ha ett lite annat, lite djupare tänk.

Har man bara aktier och räntor, och räntor idag är företagsobligationer, och företagsobligationer idag är high yield, och high yield korrelerar, som vi har pratat om förut, samvarierar med börsen när det går ner, då har man inget skydd. Man tror att man har lite olika innehav, men alla rör sig på samma sätt. Och där är det inte bara vanliga investerare, utan så sitter pensionsfonderna också idag. Alla jagar den här avkastningen, så alla har positionerat sig på det. Man har byggt upp risker, att alla är positionerade på samma sätt. När det vänder blir rörelserna väldigt kraftiga. Och väldigt få har det här skyddet som gör att en portfölj klarar sig.

Försäkring i portföljen och tail risk

Erik: Nu är det klart, man pratar om det här att det är för att skydda sig. Vi har ju försäkring på huset, så det gäller att man tänker så i sina portföljer också. Och det man vill försäkra sig mot, nu pratar de mycket om det här som heter tail risk.

Jan: Kan du inte beskriva tail risk?

Erik: Jo, ett problem i finansvärlden är att man tittar väldigt mycket på det som är mest sannolikt, sannolika händelser som händer oftast. Man säger att till 95 procent är det det här. Men det som avgör förvaltningen är oftast det som händer längst ut till vänster och längst ut till höger, den här svansen som det heter, tail risk. Och både uppåt och neråt är den så mycket viktigare. Men det är väldigt lätt, finansindustrin har också gjort det enkelt.

Vi tittar på det som händer i mitten, det är det vanligaste. Men tittar man historiskt är det de här ytterligheterna som påverkar portföljen extremt mycket.

Erik: Och det har man tappat lite. Och det har man sällan något skydd mot.

Drakportföljens balans

Jan: Det är ju det de kommer fram till, att man inte ska ha en, alltså det som kommer vara optimalt för de kommande 100 åren är så ointuitivt, inte 100 procent aktier. Utan de säger att då behöver du ha en balanserad portfölj. Och nu blir det lite nörderi.

Caroline: Är det Drakportföljen?

Jan: Det här är Drakportföljen. Jag tänker att vi snart ska hoppa ur det här hålet, men det här är så sjukt intressant. De säger att den optimala portföljen sedan 1920-talet handlar om att naturligtvis ha aktier, för de perioder då aktier går bra. Men max typ 25 procent aktier. Vilket är ganska intressant, för det är precis vad RikaTillsammans-portföljen är, och vad riskparitetsportföljen är. Sen pratar de om 20 procent räntor. Sen pratar de om 20 procent fysiskt guld. Vilket också är så sjukt intressant, för det är det du alltid pratar om. Ska man ha guld så ska man ha 20.

Erik: Minst 20 procent.

Jan: Ja, eller hur?

Erik: Jag har ju sagt det innan jag läste det, i alla fall.

Jan: Precis. Den här artikeln släpptes nu i januari 2020. Vi har gamla avsnitt med dig där du säger det, så det är spännande.

Trendföljande råvaror

Jan: Sen är det så, 25 procent aktier, 20 procent räntor, 20 procent guld. Och sen kommer två andra tillgångsslag som jag själv inte har i någon portfölj. Det ena är det de kallar trend following commodities. Alltså råvaror, om jag förstår det rätt. Menar de då ett råvaruindex, eller menar de något annat? Det fattar inte jag riktigt.

Erik: Råvaror säger de. Sen om man använder bolag, eller om man använder råvaran, eller hur man mixar upp det. Men absolut, råvaror.

Jan: Råvaror, ja.

Erik: Det är ju mycket som är råvaror.

Jan: Ja, men då pratar man om olja, koppar eller vad?

Erik: Ja, det är råvaror. Råvaror är ju vete och mjöl. Vete också. Sojabönor.

Jan: Det finns ju index för det.

Erik: Varför jag reagerar lite på index, ibland, är att det som är bra med ädelmetaller när det gäller råvaror är att de handlas till spotpris. Medan vanliga råvaror, när du investerar, är i futures, terminer som ska rullas. När du gör det som investering så tappar du. Så även om vete går upp 40 procent, men guld som går upp 40 procent, då får du 40 procent. Men i vete som går upp 40 procent, då kanske du bara får 20 procents avkastning. Du tappar i den här contango-kurvan när du ska rulla, för det är inte spotpris. Så det är lite svårare i de råvarorna än just ädelmetaller.

Long volatility som jag aldrig hört talas om

Jan: Och sen, Caro, här ska jag faktiskt erkänna min okunskap. Något som jag aldrig har hört talas om innan jag läste den här artikeln: 20 procent i active long volatility. Vill du förklara vad det är?

Erik: Ja, egentligen är det mer än vad jag kan också, men vad man kan säga är att hela marknaden är lång, eller kort, volatilitet. Alltså att, som det har gått nu, när räntorna går ner och volatiliteten går ner och så vidare. Ingen skapar avkastning när volatiliteten stiger. Det såg vi nu i måndags, när börsen gick ner 4 procent.

Jan: Okej, jag tror du behöver säga det på svenska, för inte ens jag hänger med.

Erik: Börsen gick ner 4 procent när volatiliteten gick upp. Volatiliteten är rörelsen, alla som handlar. När det blir oroligt går det här upp.

VIX och de som förlorade allt på en dag

Erik: Jag kan ta ett bra exempel. Det fanns en finansiell produkt på volatilitetsindex.

Jan: Är det den som heter VIX?

Erik: Och så fanns det en som var inverse VIX, som tjänade på att den här kurvan gick neråt. De här investerarna tjänade typ 10 procent om året. För volatiliteten blev lägre och lägre. Den gick ner till 9 eller 8 eller något. Och sen hände något, jag tror det är två år sedan nu. Så gick volatiliteten upp till 20. Från 8 till 20, det är mer än 100 procent. Så de förlorade 100 procent på en dag. De trodde att de hade tjänat 10 procent varje år, och så var alla pengarna borta på en dag. För när börsen blir orolig, då går den här volatiliteten, skräckindexet, upp. Frågan är då att ha en strategi som ger positiv avkastning i de lägena. Det är det det handlar om.

Jan: Man tjänar pengar på andras skräck.

Erik: Inte på andras skräck, men på allmän panik. Det såg man i indexet. Det gick upp väldigt mycket, och börsen gick ner 4 procent. Så hade du ägt något som tjänade pengar på uppgången i det indexet, så hade du tjänat pengar och förlorat på börsen.

Jan: Det där är fantastiskt, att man i finansbranschen kommit på ett sätt att tjäna pengar på andras panik.

Erik: Ja, hittills har folk tjänat pengar på andras panik, inte haft panik.

Kan man ens köpa den här portföljen?

Caroline: Vad skulle det vara för något då, det här långa?

Erik: Alltså, jag vet inte ens om det går att köpa.

Jan: Det finns ju, som du sa tidigare, så mycket index. Men jag försökte googla. Jag tycker den här portföljen låter fantastisk, men jag tror inte man kommer kunna sätta ihop den.

Erik: Nej, det tror jag inte.

Jan: Man måste förstå...

Erik: Man får ta med sig guldkornen här. Och guldkornet är inte att man behöver just den här kakan, men man kanske ska överväga hur de resonerade när de bakade kakan. Och varför de gjorde det, och vilka ingredienser de använde.

Caroline: Ja.

Jan: Är det fel av mig, för jag vet att du också är insatt i permanenta portföljen. Är det lite samma tanke?

Erik: De är likvärdiga. Där är det 25 procent guld, 25 procent aktier, 25 procent olika räntor. Den är väldigt likartad.

Harry Browne och en annan backspegel

Jan: Jag tycker alltså...

Erik: När Harry Browne skapade den hade de ju sett, de hade en annan backspegel.

Jan: Ja, för den gjordes ju 1971, tror jag att han skrev den boken. Så han har en helt annan erfarenhet.

Erik: Då kom de fram till den, och därav finns det ganska mycket i det här. Nu har de gått ännu längre, så att de har fler perioder än vad han hade med sig när han skapade den. Men det visar ju sig att det gäller att tänka efter före, som man brukar säga.

Jan: Vad tar du med dig från den här artikeln?

Erik: Jag tittar lite in på min fond som jag har nu, hur den harmoniserar med det här. När vi var inne på guld, råvarubolag, de här 20 plus 20 procenten, så ser jag att min fond hamnar in i den där delen, just att det är mer än guld. Det är en råvara som används i industrin, som silver, som behövs, och som är bolag i det. Så där känner jag att den passar in, men vi tittar på andra instrument för att göra det.

Jan: Skulle du säga att din fond hamnar någonstans mellan trend following commodities och physical gold? Att det är en liten blandning?

Erik: Ja, ett sätt att lösa den biten.

Caroline som lyssnaren

Jan: Vad tänker du, Caroline? Du får ju symbolisera lyssnaren här nu, som har lyssnat på två nördar som är så här, "Oh, kosmisk dualitet i investeringar!"

Caroline: Jag tycker det är jättespännande. Det gör jag. Och speciellt det vi pratade om, att man tittar så långt bakåt. Jag vill gärna titta på de siffrorna igen, att när det inte hände något på börsen i 20 år. Det låter jättekonstigt för mig. Men det kanske var så.

Jan: Så var ju börsen.

Caroline: Hur såg världen ut då? På 1930-talet.

Jan: Det var ju glada roaring twenties.

Caroline: Jo, men det hade ju precis blivit en...

Erik: Jag tror det är det viktiga. Bara att ställa sig frågorna, då har man kommit långt. Att det inte är självklart, som det är nu. Det tycker jag är en bra början.

En artikel som lästes rakt upp och ner

Jan: Jag tänker att jag lägger ut en länk till den här artikeln. De har även gjort ett poddavsnitt kring det här Dragon Portfolio. Det enda som jag insåg var tråkigt, när jag lyssnat 25 minuter, var att jag kände igen allt. Då insåg jag att de läser artikeln rakt upp och ner. Så det var ingen hit.

Det hade jag när jag gick på universitet i Tyskland, då hade jag en professor, professor och doktor, som hade skrivit sin bok i diskret matematik. Och så höll han föreläsning. Det enda han gjorde var att han skrev exakt det som stod i boken. Det var ganska meningslöst att gå på föreläsningen.

Erik: Ja, precis.

Jan: Men du, jag tänkte så här, i förra avsnittet pratade vi en del om Silver Bullet. Men för de som inte lyssnat, det är ju din fond som man kan köpa på Avanza och Nordnet. Om du får typ en minut på dig att förklara vad den är, så tänker jag att vi tar fler frågor här från läsarna om dina fonder.

Silver Bullet på en minut

Erik: Ja, först är det så att det är silver som är fokus. Silver är en oumbärlig metall i green tech, high tech och allt som behövs. Sen är det aktier, som kan ge hög avkastning men som har en hög risk. Och det intressanta är att korrelationen med den breda aktiemarknaden är låg. Det vill säga att du kan ta fonden, och så kan du ta en svensk småbolagsfond som också är högrisk, eller en småbolagsteknikfond, du lägger ihop de här och får en lägre risk. Men då är det ändå lite spännande innehav i portföljen.

Jan: Precis, för det var ju så här, Realtid.se hade skrivit "Sveriges mest riskabla fond". Att den kan backa 80 procent, men den kan också gå upp 600 procent.

Erik: Ja, över långa, cykliska perioder är det så. Nu är det ju så att börsen också går upp 200 procent och sen ner 60 procent. I en skala så svänger det mer, och har lite mer bakom sig. Sen är det en ganska enkel fond på så sätt att den är, på engelska säger man "long only", det är bara långa innehav. Så går den här marknaden ner, går fonden ner. Går marknaden upp, går fonden upp.

Jan: Du ska inte förutsäga marknaden.

Erik: Jag ska inte förutsäga marknaden på något sätt, utan tror man på den här marknaden, då är det ett bra verktyg att använda.

Kan man tajma marknaden?

Jan: Nu ställer jag den första egna frågan som inte läsaren kom med. Nu blir jag inspirerad här. Tror du att man kan tajma marknaden?

Erik: Det beror på vad man menar med att tajma marknaden. Det var en annan artikel faktiskt som jag skickade. Du gillar ju Mauldin också. Han är ganska duktig på att skriva.

Jan: Förutom att han har mindre än 50 procent rätt, enligt en studie som gjordes på hans förutsägelser.

Erik: Men det kanske är så att jag hade rätt på rätt saker. Det är det viktiga. Nej, men det handlar om priset man betalar när man köper. Att skapa pengar bygger någonstans alltid på att man köper billigt. Eller relativt billigt. Det är inte särskilt bra att köpa dyrt.

Jan: Nej.

Erik: Och det som gör det svårt för oss nu är att vi, i den här långa uppgången, är i en fas där risken är att det är ganska dyrt att köpa den vanliga börsen.

Jan: Men då måste du ändå titta på en ganska lång tidsperiod när du säger att det är dyrt. För när jag tänker så här med marknaden, då är det en klassiker: jag vill bara vara med på uppgången, men jag vill inte vara med på nedgången.

Mer orolig för räntor än för börsen

Erik: Ja, jag tittar ganska långt. Jag försöker se ett mönster. Och jag vill helst inte heller använda backspegeln för att se framåt. Man måste någonstans skapa sig en känsla av var vi är. Jag kan fortfarande tro att börsen kan gå upp jättemycket mer. Om man ökar penningmängden tillräckligt mycket, så kommer man trycka upp börsen även om det är crazy. Det är därför jag förut har sagt att jag egentligen är mer orolig för att investera i räntor, eller långa räntor. Jag tror mer på börsen än på räntesidan.

Jan: Ja, du sa ju redan förra året 50 procent aktier och 50 procent guld.

Erik: Ja, det har nog gått bättre också.

Jan: Den har gått bra, den mixen. Har du någon siffra på det?

Erik: Nej, inte exakt, men det är bara att titta, guldet gjorde ju mycket förra året, efter inspelningen.

Jan: Ja, gud ja. Och börsen gick bra också.

Erik: Ja, precis.

Junior, senior och streaming

Jan: Men jag tänker här, från Kalle på Twitter: "Fysiskt guld vs. gruvor, junior vs. streamingbolag. Om man tror på ökande guldpris, vad får det för effekt på guld vs. gruvor, och på junior vs. streamingbolag?"

Erik: Om guld eller silver går upp, så kommer gruvbolagen gå upp i snitt två, tre gånger mer. Så fungerar det.

Jan: Vänta, vad sa du nu? Två, tre gånger går gruvbolag bättre än råvaran.

Erik: Men det går åt andra hållet också.

Jan: Ja, det sa vi i förra avsnittet.

Erik: Precis, så den faktorn är där. Det är väl svar på den första delen. Sen tittar man på gruvbolag, då brukar man dela upp dem i tre kategorier. Seniors. Och som det står här, juniors. Och så finns det exploration.

Jan: Vad är skillnaden på de här tre?

Erik: Senior är de stora världsbolagen. Juniors är lite mindre bolag, fast de har en fungerande verksamhet. De har gruvdrift och tjänar oftast pengar, eller är på väg att tjäna pengar. Och exploration, som många är inne i, de har egentligen ingen gruvdrift, de har bara projektering. Där kan du se dramatiska upp- och nedgångar. Min fond investerar inte i sånt. Min fond investerar i bolag som har en verksamhet.

UCITS-regler och diversifiering

Jan: Så det hade gått att göra mer riskfyllt?

Erik: Ja, absolut. Färre bolag.

Jan: Sju plus är inte tillräckligt.

Erik: Färre bolag. Fonden investerar enligt UCITS-reglerna, just för att man ska ha en diversifiering. Att inga innehav är för stora. Och där skiljer det sig till och med mot, i USA finns det en ETF mot silver miners. Nu är den svår att köpa i Sverige, men även om man ville köpa den så är den dåligt konstruerad. För där är det största bolaget 24 procent. Det är inget bra index om ett bolag är så stort. Silver Bullet följer UCITS-reglerna, och då har man ett större skydd som investerare. Men det är fortfarande riskfyllt med silver och gruvbolag.

Sen streamingbolag, som han kom in på. Det är en variant. Jag brukar lägga dem mellan råvaran och gruvbolagen, för de har lite mindre risk. Anledningen är att de fungerar som en bank som bara är fokuserad på gruvdrift. De lånar pengar till de här gruvbolagen, och för det betalar de 25 procent av spotpriset på råvaran. De kan ha lite andra optioner också. De som behöver pengar får pengar, och de köper det billigt. De gör en portfölj där de lånar ut till många bolag. Eftersom de inte gör något annat, så är de ganska duktiga på vilka risker som finns att låna till. Bankerna kan inte den branschen. Då blir risken lite mindre på dem. För de har ingen drift, inga personalkostnader. Men det gör att de inte heller går upp lika mycket.

Periodiska systemet och green tech

Jan: Bra, jättebra svar. Aldrig kan jag svara på det själv. Sista frågan här om dina fonder. Mikael Brander på Patreon. De är så sköna att formulera, jag känner ju Mikael, så Mikael, du kan formulera bättre. "Få honom att berätta mer om green tech och AUAG Bullion." Så du har tre, fyra minuter.

Erik: Okej, det är de tänkta kommande fonderna, som jag nu bara har som diskretionär förvaltning. Och eventuellt det vi kallar för IDM-fonder. Jag har fokuserat mycket på guld och silver. Men egentligen lägger jag hela mitt varumärke och tänk i det periodiska systemet. Det var lite roligt, eftersom AUAG startades 2019, och periodiska systemet firar 150 år 2019.

Jan: Du vet att du är lite nördig.

Erik: Ja. Men det roliga med periodiska systemet är att man kommer in på alla ämnen och egenskaperna i det. Alla har sett periodiska systemet i skolan, men ingen tänker på det, fast alla kan koppla till det. Det är de här egenskaperna som fascinerar mig. Jag fick ganska mycket frågor om guld: vad ska man med guld till? Det har ingen nytta, och så vidare. Då började jag tänka, vänta nu, måste jag fundera på vad nyttan med saker är. Börjar man komma in på silver och titta på egenskaperna, vad som behövs för att vi ska kunna göra green tech, då är det vissa ämnen som behövs.

Att skapa en grön värld

Erik: Antingen kan man investera i bolag som sköter sig, som har jättebra hållbarhetsbetyg, som Scandic Hotels och Deutsche Telekom. Det är jättebra att de sköter sig, men det är inte det som förändrar världen. Eller så skapar man en fond som investerar i de bolag och de råvaror som ser till att vi kan göra en grön värld. Då blir det green tech. Då är det både bolagen som ser till att det händer, och de grundämnen som behövs för de egenskaperna. För det finns bara de ämnena vi har på jorden, och det är de egenskaperna de har. Det är det som är så intressant att börja prata om. Vad ska det vara i batterier? Ska det vara litiumbatterier, där man måste ha kobolt för att de inte ska börja brinna? Eller ska man ha silver-nickelbatterier? Vilka ämnen kommer bli viktigare, vilka kommer få en ökad efterfrågan?

Jan: Och investerar du då i de gruvbolag som har de där fyndigheterna?

Erik: Det är det, precis. Och de bolag som skapar nya lösningar, så det har även techbolagen, om det ska vara på vätgas eller andra områden, för det är också grundämnen.

Ädelmetaller kontra hållbart sparande

Jan: Nästa fråga är från Karin Blommaskog. Jag älskar hennes efternamn. Hon ställde en fråga innan, på Facebook: "Hur ser han på ädelmetaller kontra hållbart sparande? Om hållbarhet är viktigt, hur kan man resonera kring det?"

Erik: Det där är intressant, för jag vill ju lyfta den frågan. Först ska man fundera på vad som behövs, så att man inte bara säger att vi ska ha det grönt och hållbart, vilket vi absolut ska. Men vi kan inte göra det utan silver. Då måste vi ta fram silver. Sen är det viktigt att vi tar fram silver på ett bra sätt. Tittar man på hur de bolagen jobbar idag, så är det en helt annan värld, för alla har följt med i det nya sättet att ta hand om vår värld och hur man återställer en plats. Man utnyttjar den infrastruktur som finns med vatten och vägar som har skapats. Det finns intressanta inslag på det här. Det tar jag också upp på hemsidan, med hållbarhetsinformation, och att man tänker ett steg till. Vad är det som behövs?

Sen, när man tittar på investeringar, är det intressant att om man vill tro på en grön värld, så vill man ha avkastning på de företag som skapar en grön värld. Inte bara att de är duktiga. Det är bra att de är duktiga, men det ändrar inte världen. Jag ser enormt många hållbarhetsfonder som bara innehåller sådana bolag, men de förändrar inte världen. Sen har jag till och med sett hållbarhetsindex som innehåller oljebolag och vapenbolag, så där får man också gå lite mer på tippo, tror jag.

Jan: Jag vet, vi har faktiskt gjort avsnitt om det där.

När kommer de gröna fonderna?

Jan: Christian Bottin: "När kommer de gröna fonderna?"

Erik: Ja, där är vi igen. Jag hade väl tänkt ha ett år mellan fonderna, men man vet inte, man får ta en sak i taget. Nu går det väldigt bra, stort fokus på den nya fonden. Sen just att silver, både som sagt är metall, avkastningspotentialen, och att silver används så mycket inom green tech, high tech och även inom sjukvård eftersom det är bakteriedödande, så det täcker ganska mycket. Men vi får se. Det beror på hur fort allting går.

Jan: Så vi tar här, nu får du svara kort, här får man gå tillbaka till gamla tag. Men Kaffe på Twitter undrar: har Erik ändrat sina tankar om bitcoin? Ja eller nej?

Erik: Nej. Jag tror på blockchain, men jag tror inte på valutaspekulation, att det är en valuta.

Jan: Nej, då delar vi samma åsikt.

Att diversifiera hos leverantören

Jan: Niklas Gyllander här, han får avsluta med den sista frågan: "Är det värt att diversifiera var man har sina pengar?" Och då menar han så här typ Avanza, Nordnet. Alltså diversifiering hos leverantören, snarare än guld och aktier.

Erik: Man kan säga så här, vanliga fonder har en fantastisk konstruktion. Det är att fondernas tillgångar inte finns hos förvaltaren. Jag kan inte komma åt tillgångarna, utan tillgångarna i fonden ligger hos förvaringsinstitutet, som i vårt fall är SEB. Men det ligger separerat från SEB:s tillgångar. Så alla aktörer däromkring kan försvinna, fondens tillgångar finns. Ligger man i en fond, så är det bra. Har man kontanter på sin depå, och det är väldigt mycket kontanter, då kan det bli en fråga. Det där tycker jag är intressant, för det tror jag inte de flesta tänker på.

Jan: Du som fondförvaltare kommer inte åt de fysiska pengarna som de har i din fond. För det är också ett vanligt misstag. Folk tror att du kan göra ett eget uttag från fonden, med kundernas pengar.

Erik: Jag lägger ordrar, och aktien hamnar i depån hos SEB.

Jan: Ja, precis. Fantastiskt.

Boktips och avrundning

Jan: Nu har vi pratat så här en och en halv timme nästan, Erik. Jag tycker alltid det här är magiskt. Vi brukar ha någon sista fråga. Vi har redan frågat hur konstig du är, och det vet vi att du är. Har du något boktips, eller om du skulle tipsa om något, vad är någon spännande bok? Är det något du har läst?

Erik: Nej, alltså, jag läser inte så mycket böcker i finans. Jag tar det mesta på nätet. Det finns en kanal som heter Real Vision, som jag var med i när den startade 2014, som jag tycker har väldigt mycket kunskap, och man får väldigt mycket värde för pengarna. Och lite andra nyheter.

Jan: Real Vision, coolt. Är det en nyhetskanal?

Erik: Ja, man gör massa intervjuer, så kan man prenumerera, så intervjuar de en massa olika människor som har lite olika åsikter om frågor.

Jan: Du, Erik, ett fantastiskt stort tack för att du har velat vara här och svara på över 52 frågor från läsarna. Måste säga ett stort tack till er läsare som orkar lyssna.

Erik: Nej, men framför allt som ställer de här frågorna. Det märker man, att det är engagerande frågor.

Jan: Det märks också på all den fantastiska feedback, att du är nystartad, och sen var det 2 500 småsparare som har lagt pengar hos dig via Avanza och sånt. Det är ju verkligen...

Erik: Jag älskar att universum belönar de som gör bra saker. Att där är orsak och verkan.

Jan: Så jag gissar att det väl bara är några månader tills du får komma tillbaka. Och sen fortsätter vi det här samtalet. Och som Caro kanske också säger, kanske vi har ett avsnitt där vi inte ens pratar om pengar eller guld.

Caroline: Tänk ett avsnitt där vi inte pratar om guld. Prata om filosofi och livet och massa andra frågor.

Jan: Så tack. Ni är riktigt värdefulla.

Caroline: Tack, Erik.