Hem » Tips och guldkorn » Öka din inkomst

Öka din inkomst

Det mest underskattade rådet inom privatekonomi, eftersom inkomsten bestämmer hur mycket du kan spara och till stor del kvaliteten på ditt liv. 55+ tips från communityn.

Jag påstår att ”öka din inkomst” är det viktigaste och mest underskattade ekonomirådet man kan ge och få. Vi lägger timmar på att jämföra fonder och jaga avgifter på hundradelar, men pratar sällan om den spak som styr nästan allt annat: hur mycket pengar som kommer in.

Man ska inte underskatta ha koll på utgifterna, det är ofta ett bra ställe att börja på, men det ger inte samma utväxling som att öka inkomsten. Så börja med att sänka utgifterna, men lägg därefter fokus på att öka inkomsten.

På denna sidan har vi samlat våra bästa resonemang om hur du kan öka din inkomst, varför den spelar så stor roll, hur du kan påverka den i praktiken och när rådet faktiskt inte gäller. Ta det som hjälper dig och skippa resten. Om det hjälper dig att öka din inkomst, hojta gärna till i forumet så kan vi fira tillsammans. 🙂

Inkomsten sätter ramen för hela din ekonomi

Det många inte tänker på är att den påverkar nästan alla delar av din ekonomi. Som exempel är stora delar av det svenska välfärdssystemet inkomstbaserad, vilket gör effekten större än de flesta tror. Några av de sakerna som inkomsten påverkar är:

• Sparandet. Högre inkomst gör det enklare att spara mer. Med högre inkomst följer ofta högre sparkvot vilket i sin tur ger högre avkastning i absoluta tal och mer ränta-på-ränta.
• Pensionen. Alla delarna i pensionen baseras på din lön, år efter år. Livstidsinkomsten är en av de viktigaste spakarna för pensionen. Högre inkomst ger högre pension.
• Tryggheten. Sjukpenning, a-kassa, föräldrapenning och många andra ersättningar räknas på din inkomst. Högre inkomst, högre ersättning från trygghetssystemet.
• Lånemöjligheterna. Banken räknar på din inkomst när du vill köpa bostad. Högre inkomst ger större låneutrymme som ofta ger möjlighet att köpa det lite bättre boendet som faller mindre i värde i dåliga tider och ökar mer i bättre tid.
• Friheten. Inkomsten påverkar upplevelsen av trygghet, frihet och vad som är möjligt att göra i livet.
• Livskvaliteten. Högre inkomst ger möjlighet att kunna bo bättre, att betala bort problem (allt från städning hemma till slippa-stå-i-kö med barnen på nöjesparker).

Bara ovan är anledning nog enligt mig att fokusera på försöka öka sin inkomst.

Sikta på en lön på 38.300, 42.900 och därefter 56.000 utifrån 2026 års nivåer…

Eftersom jag gillar konkreta siffror kommer här några riktpunkter att ha koll på 2026. Medianlönen, det vill säga lönen man behöver ha för att tjäna mer än 50% av den svenska befolkningen, är ca 38.300 kr enligt 2025-års deklarationer. Det bör vara ditt första mål.

Nästa mål är att ligga över snittlönen i Sverige ligger på 42 900 kr. Målet därefter bör vara gränsen för den pensionsgrundande lönen, det vill säga nivån där du får max avsättning till din pension, som ligger på ca 56 050 kr. Det är något högre än brytpunkten för statlig skatt på ca 55 000 kr.

Notera att lönen för de flesta toppar i 50-års åldern, så det är inte en lön man kan förvänta sig på första jobbet. Men det är väsentligt att känna till dessa gränser så att man har något att sikta på. Längre ned i artikeln följer även del tips för höja lönen.

Extra viktigt tips för den som inte tjänar så mycket (och ja, det är inte möjligt lika enkelt för alla)

Jag vet att detta tips är kontroversiellt och vi har haft många diskussioner i forumet, inte minst denna ”Alla har inte samma förutsättningar att öka sin inkomst” om huruvida det är möjligt och relevant för alla. Jag anser ja.

Anledningarna är flera. Tipset ”öka inkomsten” är extra viktigt i början av ens ekonomiska resa eftersom det är tipset som gör störst skillnad. Det är t.ex. viktigare än vilken fond man väljer, det kommer påverka livstidsinkomsten som kommer påverka pensionen och det kommer påverka vardagen i form av ersättning vid vård av barn (VAB), föräldrapenning och en massa annat.

Öka inkomsten behöver inte heller bara betyda ökad lön, det kan även innebär saker som att prova sidoprojekt, hyra ut saker, sälja saker och annat. För jag har full förstående för att alla inte har lika lätt att öka sin lön. Men jag har absolut en tro på att alla kan göra något.

Börja med utgifterna och därefter inkomsterna

Det är självklart bra att ha koll på utgifterna, det är ofta där de flesta börjar och man kan få resultat snabbt. Många av oss blir ofta förvånade hur mycket pengar vi lägger på ”skit som egentligen inte behövs”. Men samtidigt kan jag personligen uppleva att jaga kostnader inte är superinspirerande – typ: ”Ja, att dricka en kopp mindre kaffe om dagen eller skippa alla uteluncher sparar mig pengar. Men, tänk om den där utelunchen eller kaffet gör mitt liv rikt?”.

Så mina poänger brukar vara två. För det första se till att spendera medvetet. Det vill säga ha koll på vilka utgifter som ger dig energi och vilka som inte gör det. Drar du nu ner på kostnader gör det på rätt sätt, angrip de stora utgifterna i rätt ordning där t.ex. bil är för de flesta en väldigt stor pengaslukare.

Vi sparar idag ca 8.000 kr i månaden på att ha en fransk skitbil Peugeot E-2008 för ca 5000 kr i månaden mot när vi hade en Tesla Model Y för ca 13.000 kr i månaden. Det är rätt mycket man ska dra ner på ICA för att spara 8.000 kr i månaden….

För det andra, var medveten om att det inte finns något tak för hur mycket pengar man kan tjäna. Däremot finns det ett golv för hur mycket pengar man kan spara. Så när du har har hyfsad koll på dina utgifter, då bör spelet vara att öka inkomsterna.

Din största tillgång syns inte på kontot

För de flesta av oss är den största ekonomiska tillgången inte portföljen eller bostaden, utan värdet av alla framtida arbetsinkomster: det så kallade humankapitalet.

En enkel beräkning: den som är 43 år gammal och tjänar snittlön på ca 43 000 kr i månaden efter skatt och har 25 år kvar i arbetslivet kommer att tjäna 13 miljoner kronor(!), utan en enda löneökning inräknad. Det är ganska mycket pengar. Kan man höja det med 8% så är det en miljon kronor.

Jag vet få sätt att öka sin förmögenhet med 1 miljon än att försöka skapa förutsättningar för att få en löneförhöjning på 8%. Ska du t.ex. spara ihop 1 miljon kronor så krävs ett sparande på ca 6.000 kr i 10 år eller 10.000 kr i ca 7 år. Visst kan man argumentera för att det är skillnad (och det är det), men det förändrar inte faktumet man bör överväga det (eller gör både och) och fråga sig själv: ”Kan jag få 8% löneökning inom 5 år?”

Det här förändrar också till viss del vad ”investera” kan betyda tidigt i livet. Vi pratar ju ofta om pengar, men en utbildning, en specialisering eller ett klokt branschval kan påverka slutsumman mer än många års finlir med fondportföljen. Humankapitalet påverkar dessutom hur mycket risk du kan ta i dina investeringar: en trygg och stabil inkomst fungerar lite som en stor räntefond och trygghet i din totala ekonomi.

Många tänker inte på det, men det är ju humankapitalet som gör att banken lånar ut pengar till oss när vi är unga för att köpa bostad, men är väldigt restriktiva när man blir gammal. Det hänger ihop med humankapitalet. Är du ung har man ett högt humankapital. Är man gammal har man ett lågt.

Och för tydlighetens skull: jag är fullt medveten om att alla inte har samma förutsättningar för att öka sin inkomst, men jag upplever samtidigt att ens uppgift är att spela sin uppsättning spelkort så bra man kan.

Din inkomst är det upplevda värdet du skapar

Min favoritmodell (som inte alla gillar) för att göra ”höj lönen” konkret kommer från resonemanget om upplevt värde som jag tror Naval Ravikant var först med att beskriva:

Din inkomst = unik kompetens + hävstång + ansvarsnivå.

Naval Ravikant

Det är en modell och ingen naturlag, men den ger tre rattar att vrida på i stället för ett diffust ”jobba hårdare”. Värdet påverkas av tre faktorer:

• Unik kompetens: ju svårare du är att ersätta, desto mer är det du producerar värt. Tänk t.ex. Zlatan med enormt unik kompetens som därmed gav jättehög ersättning.
• Hävstång: antalet timmar vi alla har är begränsat, men resultat kan mångfaldigas. Tänk t.ex. Bianca Ingrosso som får jättemycket betalt för inspelning av en video eftersom hon hävstång i form av en stor publik. Andra hävstänger är kapital, kod och andras arbetskraft.
• Ansvarsnivå: den som tar ansvar för fler människor, större budgetar eller svårare problem får i regel betalt för det. Tänk t.ex. Carolina Dybeck i 2026 års sommarprat eller en VD på stort företag.

En viktig sak kring modellen. Notera att den inte säger något om hur viktigt yrket är, eller hur värdefull man är som person eller att vissa yrken inte behövs. Den säger bara om hur marknaden och vi som samhälle har valt att värdera vissa kompetenser, yrken och ansvar.

Ett exempel som diskuterats mycket i communityn är t.ex. om man jobbar inom offentliga sektorn i Sverige. Exempel på yrken med relativt dåliga löner är t.ex. vård, försvar, polis och motsvarande. Men jag upplever inte att den är värdelös i dessa situationer, för specialisering inom sjuksköterskeyrket ger högre lön. Jag vet om folk i försvarsmakten (i communityn) som kompletterat sina militära karriärer med sjuksköterskeutbildningar som gett dem en unik kombination och så vidare.

Jag gillar modellen för den ger plötsligt något att prata om och är mer konkret än ”bli mer värdefull på jobbet”.

Höj lönen där du är: se chefen som din kund

Ett tips för att konkret öka inkomsten och höja lönen är att vid lönesamtalet byta perspektiv: gå från att be om mer till att erbjuda mer. Tänk som chefens chef. Vilka problem har hen och hur kan du bidra till att lösa dem?

Mitt favoritexempel är Viktor, som gick från hjärnskakning till 10 000 kr mer i månadslön genom att behandla chefen som en kund. Han identifierade ett problem som arbetsgivaren faktiskt ville lösa, tog ansvar för det och lät lönen bli en följd av det värde han skapade, från 26 000 kr till 35 000 kr och vidare mot 38 000 kr. En medlem i forumet gjorde samma sak i mindre skala: han frågade chefen rakt ut vad som krävdes för nästa lönesteg, gjorde det och fick 5 procent högre lön (ganska när de där 8% som jag använder som exempel ovan).

Ett återkommande konstaterande i forumets stora löneförhandlingstråd är att det årliga lönesamtalet egentligen inte är en förhandling; den verkliga förhandlingen skedde när du anställdes. Därför är det desto viktigare att använda samtalet väl. Några tips på hur man kan förbereda sig enligt communityn:

• Börja månader i förväg. Fråga chefen redan nu vad som krävs för nästa steg och stäm av det skriftligt. På lönesamtalet är det redan försent, det är en start för nästa lönesamtal.
• Dokumentera löpande. Samla resultat, siffror och beröm under året, inte kvällen före samtalet. Utvärdera mot det som ni har sagt.
• Ange en bestämd siffra i stället för ett spann och lägg den i övre delen av löneläget för rollen.
• Öva på invändningarna i förväg, gärna högt och med någon du litar på.
• Be om mer än pengar. Utbildning är ofta billigare för arbetsgivaren än ett lönepåslag och utvecklar samtidigt ditt humankapital.
• Ta i så att du nästan skäms – ett återkommande tema är att många håller sig små. Flera vittnar om att de tagit i på lönesamtal inför ett nytt jobb och många gånger blivit förvånade över att de fått ett ja. Så jag brukar skoja: skäms man inte, då har man tagit i för lite.

Skilj till sist på den årliga lönerevisionen och en lönejustering. En ny roll eller ett nytt ansvar är skäl för en justering här och nu, inte något som ska bakas in i nästa års pott.

Communityns tydligaste tips: byt jobb

Få ämnen har diskuterats så flitigt i forumet som lön, bland annat i trådarna om löneförhandling och hur man får en lön på över 100 000 kr i månaden. Mönstret i vittnesmålen är svårt att missa: interna lönerevisioner landar ofta på 1,5–3 %, medan jobbyten återkommande ger kliv på 10–35 %. Forumet är inte representativ statistik, där finns en övervikt av IT-folk och egenföretagare, men mönstret är för starkt för att ignoreras.

Mitt bästa tips för att öka lönen, byt jobb. Mitt näst bästa tips, byt jobb. Som nummer tre, var beredd att byta jobb.

Nightowl, i tråden: ”Bästa tipsen för att öka sin lön”

Nyanserna är dock viktiga. För täta byten (1–3 år) kan slå tillbaka mot både CV och kompetensdjup, i forumet föreslås 4–5 år som en rimlig rytm. En intern befordran med ökat ansvar kan ibland slå både revision och jobbyte. Å andra sidan har vi också folk i communityn som bytt jobb 3-5 gånger på 3 år och haft en fantastisk löneutveckling.

Min personliga favorit är enklare: fortsätt söka jobb även när du inte tänker byta. Det håller dig uppdaterad om ditt marknadsvärde, och det finns ingen nedsida, bara uppsida. Låt inte heller brytpunkten för statlig skatt skrämma dig från en högre lön, den högre skatten tas bara ut på delen över gränsen, aldrig på hela lönen.

55 andra tips från communityn

Frågan att öka sin lön har diskuterats mycket i forumet och här är ytterligare 55 tips sammanställt från många trådar i forumet:

1. Byt arbetsgivare när lönen har stagnerat. De största löneökningarna sker ofta vid jobbyte, särskilt inom offentlig sektor och stora organisationer med fasta lönepotter. (@Nightowl)
2. Sök jobb även när du trivs. Intervjuer ger träning, information om arbetsmarknaden och konkreta besked om vad andra arbetsgivare vill betala. (@Nightowl)
3. Visa vilken ekonomisk nytta du skapar. Koppla löneanspråket till intäkter, besparingar, effektiviseringar eller andra mätbara resultat för arbetsgivaren. (@ParH)
4. Dokumentera dina prestationer under hela året. Skriv löpande ner resultat, initiativ, lösta problem och positiv återkoppling. (@Andreas_Johnsson)
5. Ta reda på ditt marknadsvärde. Använd lönestatistik, jobbannonser, intervjuer och relevanta löneuppgifter för att bedöma vad din kompetens är värd. (@Mojligheter_247)
6. Förhandla innan du accepterar en ny tjänst. Det gäller även interna befordringar, eftersom arbetsgivaren ofta sparar både rekryteringskostnader och upplärningstid genom att välja dig. (@lucifer579)
7. Skilj mellan lönerevision och lönejustering. Har du fått en ny roll, större ansvar eller fel lön i förhållande till marknaden kan du begära en separat justering under året. (@Mony)
8. Fråga exakt vad som krävs för lönen du vill ha. Be om tydliga och mätbara mål samt dokumentera överenskommelsen skriftligt. (@Ulf_G)
9. Utbilda och specialisera dig inom efterfrågade områden. Sällsynt och aktuell kompetens stärker både ditt marknadsvärde och ditt förhandlingsläge. (@Timmy)
10. Ta ansvar utanför din formella arbetsbeskrivning. Lyft fram när du har hjälpt andra, löst problem eller tagit ansvar som egentligen ligger utanför rollen. (@Mojligheter_247)
11. Förbered förhandlingen ordentligt. Skriv ner argumenten, förutse arbetsgivarens invändningar och öva på hur du ska bemöta dem. (@Robert_G)
12. Fokusera på din egen insats. Argumentera utifrån ansvar, resultat och marknadsvärde i stället för att klaga på att en kollega tjänar mer. (@WME)
13. Hota inte med att sluta om du inte är beredd att göra det. Ett tomt ultimatum kan försvaga din position och få arbetsgivaren att sluta investera i dig. (@Robert_G)
14. Begär en ny förhandling inom sex månader om budgeten är låst. Flera mindre justeringar kan vara lättare att få igenom än ett stort lönelyft på en gång. (@Brodin)
15. Förhandla om hela ersättningen. Om lönen inte kan höjas kan du be om fler semesterdagar, kortare arbetstid, distansarbete, pension, bonus eller friskvård. (@Anonym)
16. Ta själv initiativ till lönesamtalet. Vänta inte på en formell inbjudan när du har starka resultat, nytt ansvar eller underlag för en justering. (@WME)
17. Be arbetsgivaren förklara lönen. När chefen har beskrivit hur viktig du är kan du fråga hur den bedömningen går ihop med din nuvarande ersättning. (@Pinsam)
18. Lägg störst kraft på att skapa värde under året. Din faktiska prestation betyder normalt mer än hur skickligt du argumenterar under själva lönesamtalet. (@Richard-x)
19. Sök jobb även om du inte uppfyller hela kravprofilen. Jobbannonser beskriver ofta en idealbild eller vad arbetsgivaren hoppas att du ska utvecklas till. (@Timmy)
20. Förhandla från en genomtänkt mållön. Fundera på vilken lön du vill ha om ett par år och lägg ditt första anspråk högre för att skapa förhandlingsutrymme. (@Kronan)
21. Konkurrensutsätt arbetsgivaren med externa erbjudanden. Ge den nuvarande arbetsgivaren möjlighet att matcha erbjudandet, men var beredd att faktiskt byta. (@Anonym)
22. Sök dig närmare den som bestämmer över pengarna. I mindre företag kan lönen vara mer förhandlingsbar eftersom beslutsvägen är kortare. (@Mojligheter_247)
23. Begär ut offentliga lönelistor när det är möjligt. Löner hos myndigheter och kommuner är normalt offentliga och kan ge bättre underlag än generell statistik. (@Mic)
24. Koppla in facket eller HR om rollen är felklassificerad. Visa att arbetsuppgifternas svårighetsgrad och ansvar motsvarar en högre befattnings- eller lönenivå. (@Limpan)
25. Räkna om övertid och extraarbete till faktisk timlön. Det kan synliggöra att ersättningen är låg i förhållande till tiden och arbetsinsatsen. (@Robert_G)
26. Leta efter ersättning i andra budgetar än lönebudgeten. Utbildning, friskvård, reseersättning och andra förmåner kan ibland vara enklare för chefen att finansiera. (@Anonym)
27. Avtala om en tidig omförhandling om du accepterar låg ingångslön. Bestäm när lönen ska ses över och knyt justeringen till tydliga mål eller marknadsdata. (@aspiringmillionaire)
28. Presentera lönefrågan konstruktivt. Förklara att du trivs och vill fortsätta, men att lönen behöver justeras för att bli rimlig i förhållande till marknaden. (@Ballongpinne)
29. Bygg ett personligt varumärke. Gör din kompetens och dina resultat synliga både inom organisationen och på den externa arbetsmarknaden. (@Timmy)
30. Visa att du kan lära dig snabbt. Dokumenterad vilja och förmåga att utvecklas kan vara mer värdefull för arbetsgivaren än att du redan kan allt som står i jobbannonsen. (@Timmy)
31. Gör dig värdefull och kostsam att ersätta. Bygg kunskap, erfarenhet och leveransförmåga som gör att en ersättare skulle innebära högre kostnader och längre startsträcka. (@Thomas86)
32. Undvik att bli fastlåst som ensam kunskapsbärare. Bygg din spets genom att snabbt lära dig och sprida kunskap, så att du kan avancera utan att verksamheten blir beroende av dig i den gamla rollen. (@Anonym)
33. Visa engagemang när verksamheten behöver det. Ställ upp i kriser, ta ansvar och stå för dina misstag. Det stärker ditt förtroendekapital inför framtida förhandlingar. (@hallbo)
34. Byt sektor om löneutrymmet är strukturellt begränsat. En privat arbetsgivare kan ibland erbjuda större löneutrymme än stat, kommun eller region. (@PetterViktig)
35. Förhandla utanför den ordinarie lönerevisionen. När den centrala potten redan är fördelad kan arbetsgivaren ha lättare att göra en separat justering vid en annan tidpunkt. (@Anonym)
36. Överväg att lämna och senare söka tillbaka. Inom offentlig sektor kan erfarenhet från en annan arbetsgivare göra det möjligt att återvända till en bättre roll och högre ingångslön. (@Anonym)
37. Använd inflation som ett argument om långsiktig konkurrenskraft. Formulera det som att sjunkande reallön påverkar viljan att stanna, inte som att du automatiskt har rätt till full inflationskompensation. (@savecake)
38. Utnyttja arbetsgivarens besparing när du går från konsult till anställd. Arbetsgivaren slipper konsultbolagets marginal och får någon som redan kan verksamheten, vilket stärker ditt förhandlingsläge. (@MSbgh)
39. Jobba utomlands i en global hubb och flytta sedan hem. Städer som London, Zürich, New York eller San Francisco kan dubbla eller tredubbla lönen inom eftertraktade yrken, och du kan sedan flytta tillbaka till Sverige med kapitalet och erfarenheten i bagaget. (@zervez)
40. Byt extern arbetsgivare hellre än att bara söka intern befordran. Flera vittnar om att arbetsgivare ”tar ut en rabatt” på internrekryteringar, så den som stannar kvar och bara byter roll internt riskerar sämre löneutveckling än den som byter företag helt. (@Agaton-Sax)
41. Testa din prisbild genom att medvetet begära mer än du tror är rimligt. Får du aldrig nej har du satt ribban för lågt – justera ner om du alltid blir nekad och upp om du alltid får ja. (@Kronkalle)
42. Ljug inte om din nuvarande lön i en rekryteringsprocess. Många arbetsgivare kan kontrollera uppgiften (t.ex. via Ratsit), så ange hellre direkt vad du vill ha i stället för att chansa med en uppblåst siffra. (@AimHigher)
43. Håll koll på den lokala arbetsmarknaden för din specifika kompetens och byt geografi om den blir överetablerad. Att förhandla i ett svalt marknadsläge för just din nisch är lönlöst – flytta dit efterfrågan faktiskt är hög. (@drAgonear)
44. Slå upp kollegors och blivande kollegors inkomster via offentliga uppgifter (t.ex. Ratsit). Det ger dig konkret information om vad som faktiskt betalas för din roll på just den arbetsplatsen, inte bara generell branschstatistik. (@andrillion)
45. Framstå inte som alltför lojal, men hota inte heller med att säga upp dig. Om du alltid verkar helt nöjd saknar arbetsgivaren incitament att på eget initiativ justera din lön. (@drAgonear)
46. Gör ditt bidrag synligt även för ”chefens chef”. Det gör det enklare för din närmaste chef att driva igenom en extra lönejustering högre upp i organisationen. (@drAgonear)
47. Prata öppet om lön med kollegorna, även om chefen ogillar det. Det ger dig ett bättre förhandlingsunderlag, men räkna med att det kan skapa friktion med vissa chefer. (@DonTomaso)
48. Om du är statligt anställd, känn till RALS § 9 om löneprövning. Det är en formell och namngiven väg för att begära en lönejustering utanför den ordinarie lönerevisionen. (@spec)
49. Räkna upp facklig lönestatistik med en eller två förväntade löneökningar innan du jämför. Statistiken avser oftast föregående år, så en rak jämförelse med din nuvarande lön kan underskatta det aktuella marknadsläget. (@MSbgh)
50. Som inhyrd konsult kan du ofta begära betydligt mer än en anställd i samma roll. Kostnaden bokförs på projektkontot i stället för lönekontot och ”sticker inte i ögonen” på samma sätt. (@Saf)
51. Överväg att starta eget aktiebolag och kombinera lön med utdelning. Det kan i vissa fall ge en högre nettoinkomst än en vanlig anställning, men kräver att du är beredd att ta både risken och ansvaret som företagare. (@Mick_Talbot)
52. Sikta på roller där ersättningen kopplas till resultat och ansvar snarare än nedlagd tid. Jobb där du säljer din tid rakt av, så kallad ”smaltid”, har ett naturligt lönetak. Roller där resultatet inte är direkt kopplat till antalet arbetade timmar, så kallad ”bredtid”, har större möjlighet till hävstång. (@janbolmeson, konceptet ursprungligen från @aridos)
53. Ta en säljande roll eller lägg till en säljkomponent i din nuvarande tjänst. Mer seniora konsultroller har ofta provision kopplad till uppdrag som man drar in åt andra. Det skapar ytterligare en multiplikatoreffekt utöver grundlönen. (@magnusr)
54. Bygg en unik kombination av två attraktiva kompetenser. Att exempelvis kombinera en civilingenjörsexamen med en ekonomiutbildning gör dig svårare att jämföra direkt med andra och därmed svårare att placera i ett vanligt lönespann. (@morgan007)
55. Undvik att byta jobb för ofta utan en tydlig utveckling mellan bytena. Många korta anställningar där du inte synligt har utvecklats i roll eller ansvar kan i längden skada din löneutveckling snarare än gynna den. (@anonym)

Du kan läsa mer om dessa tips här, här, här, här, här, här, här, här och här.

Branschvalet betyder mer än de flesta tror

Marknaden betalar inte för skicklighet i sig, utan för skicklighet där det finns en betalningsvilja. En medelmåttig advokat tjänar ofta mer än många duktiga undersköterskor, som en medlem i forumet krasst konstaterade. Det är inte rättvist, men det är värt att vara ärlig med, särskilt inför ett utbildnings- eller omskolningsval.

Man kan vara hur duktig som helst i fel bransch och ändå ha kass lön.

Savecake, medlem i RikaTillsammans-forumet

Väl inne i en bransch är nästa steg att göra sig svår att ersätta. Kombinera gärna två kompetenser som sällan förenas hos samma person, till exempel ingenjören som kan sälja eller vårdpersonalen som förstår IT-systemen.

Kom ihåg, vad du tjänar idag är HELT irrelevant för din nya tjänst. Enda anledningen till att de frågar är att de vill kolla hur lågt du kan gå.

Ekonomgubben, i tråden ”Fråga kring löneanspråk”

Du behöver inte heller bli chef: på många arbetsplatser finns ett seniort specialistspår som betalar i nivå med chefsspåret. Ansvaret för att hålla dig anställningsbar är ditt och ingen annans, som en medlem i forumet påpekade.

Nätverket spelar också en viktig roll. I avsnittet med jämställdhetsminister Nina Larsson om miljongapet fastnade jag för hennes vana att själv ringa och be om mentorskap och att tacka ja till uppdrag som skrämde henne.

Hyr ut (eller sälj) saker för en ökad inkomst

Det är inte bara ekonomiskt lönsamt att hyra ut saker man inte använder till vardags utan även miljö- och hållbarhetsmässigt rätt. Idag finns det många tjänster där man kan hyra ut saker man inte använder konstant. Vi själva använder t.ex. appen Hygglo för att hyra ut allt från en foto-scanner till mossrivare. Men man kan även hyra ut större saker som bil eller sitt boende.

Många i communityn brukar dessutom sätta in dessa pengarna på ett speciellt ISK-konto där man investerar pengarna direkt i en fondrobot / indexfonder. Då blir det tydligt efter ett tag hur mycket pengar det faktiskt blir och hur de växer.

Blocket brukar då och då undersöka hur mycket prylar snittsvensken har hemma eller stående i förråd som man inte använder. Ofta är siffran tiotusentalskronor, så det kan också vara ett bra sätt att komma igång och får en rivstart på sitt sparande.

Prova ett sidoprojekt: stor uppsida och begränsad nedsida

Jag brukar rekommendera nästan alla att prova ett sidoprojekt. Det är ett beslut med liten nedsida men stor potentiell uppsida och just den typen av beslut är nästan alltid rätt att ta.

Överväg att starta eget företag – som huvudsyssla eller bisyssla. Går det bra kan man öka inkomsterna drastiskt och betydligt mer än vad som går att göra via ökad lön.

Pelpet i tråden: ”44 år om 14 dagar, vilka är dina bästa tips?”

Jag tänker att det dessutom har stora uppsidor även om det inte skulle gå som man vill. Man kommer lära sig, öka sitt humankapital och man kommer vara en mycket bättre anställd som förhoppningsvis i den delen leder till ökad inkomst. Betydligt bättre att “investera” ett antal tusenlappar i sådant projekt än många externa investeringar.

För att konkretisera det: undersök och lek med hur du kan matcha det du tycker är kul med det som är dina styrkor och intressen med vad folk skulle kunna vara villiga att betala för. Det handlar egentligen om att ställa sig två frågor:

• Vad tycker jag är så roligt att jag kan tänka mig göra det (eller redan gör det) utan att få betalt?
• Med det sagt, hur kan jag ta betalt för det?

Det kommer inte vara enkelt och särskilt fråga två kan ta flera månader eller till och med år att besvara. Men det gör ingenting att man ägnar tid åt det eftersom det ger mervärde i att det är roligt, det utvecklar en eller liknande. Dessutom är ju fråga två något man kan ta hjälp med, inte minst från oss i communityn. Vi är ändå några stycken som idag lever på våra sidoprojekt.

Dessutom, även om sidoprojektet inte skulle ge något, då har du garanterat lärt dig något som är värdefullt och du har haft roligt under tiden. Så bara kör! 🙂

Högre inkomst är bara halva jobbet

Den vanligaste fällan när lönen stiger är att utgifterna följer med upp i samma takt, så kallad livsstilsinflation. Då blir löneökningen mer yta i vardagen men noll skillnad i frihet. Det är helt okej att en del av en högre lön går till ett bättre liv nu, det är ofta själva poängen. Men bestäm i förväg hur fördelningen ska se ut.

En tumregel vi gillar från Just Keep Buying är att spara ungefär hälften av varje löneökning. Då förbättras både vardagen och sparkvoten samtidigt, utan att det känns som en uppoffring, för pengarna har aldrig hunnit bli en del av din livsstil. Höjd inkomst utan styrning är bara högre fart. Höjd inkomst med bibehållen eller stigande sparkvot är en hävstång.

När rådet slutar gälla

Rådet är nivåberoende. Fram till ungefär nivå 4 på Rikedomstrappan gör ökad inkomst och högre sparkvot oftast mer skillnad än bättre avkastning, helt enkelt för att nysparandet är större än vad portföljen själv växer med. Någonstans där vänder det: när portföljens förväntade tillväxt börjar överstiga vad du kan spara in på ett år tar balansräkningen, ägandet och avkastningen gradvis över som huvudspak.

Rådet får inte heller bli skuldbeläggande. Hälsa, omsorgsansvar, bransch, geografi och arbetsmarknad sätter verkliga gränser, och alla kan inte öka sin inkomst lika lätt. Deltid och föräldraledighet är dessutom livsinkomstfrågor som förtjänar ett eget samtal hemma, inte tysta antaganden. Som vi brukar säga: hög inkomst gör dig inte rik och låg inkomst gör dig inte fattig, det avgörs av vad du gör med gapet. Inkomsten är ett verktyg för trygghet och frihet, inte en poängtavla.

Läs vidare

Vill du fördjupa dig i inkomst som hävstång, eller ta nästa steg på din egen resa, har vi samlat de mest relevanta sidorna här:

• Rikedomstrappan – ta reda på vilken nivå du är på och vad som gäller just där.
• Din inkomst = det upplevda värdet du skapar – en fördjupning i inkomstformelns tre faktorer.
• Ditt personliga humankapital – teorin och servetträkningen bakom din största dolda tillgång.
• Just. Keep. Buying. Del 1 – därför slår inkomstfokus utgiftsjakt tidigt på resan.
• Hur mycket tjänar svensken 2024? – jämför din lön med statistiken.
• Från hjärnskakning till 10 tusen mer i månadslön – hela berättelsen om Viktor och chefen som kund.
• Allt du behöver veta för en välmående privatekonomi – inkomsten som en av ekonomins fyra huvuddelar.
• Pension: sju saker att göra rätt – därför är lönen en av de största pensionsspakarna.