Just. Keep. Buying. Del 1

Innehållsförteckning

Nedan följer en grov innehållsförteckning för transkriberingen.

1. Att äga marknaden är att låta andra jobba för dig
2. Vem är Nick Maggiuli, och vad är Just Keep Buying?
3. En serie i flera delar – och vad boken tillför
4. En bok för alla nivåer
5. Humankapital och tankespjärn för de nördiga
6. Reklam för communityn på Patreon
7. Patreon stöttar de reklamfria avsnitten
8. TL;DR: It didn't matter when you bought – just that you kept buying
9. En global indexfond som proxy för hela världen
10. "The idea seems simple, because it is simple"
11. 10 000 människor som jobbar för att göra oss rikare
12. Är man ett kapitalistsvin om man äger aktier?
13. Indexfonden som proxy för mänsklig drivkraft
14. Bokens upplägg och dagens fem principer
15. Humankapital, köp snabbt – sälj långsamt
16. "You'll never feel rich, and that's ok"
17. Princip 1: Saving is for the poor, investment is for the rich
18. Att optimera fonderna är ofta fel sak att göra
19. Var står egentligen slaget?
20. Hälften av Avanzas kunder har under 50 000 kronor
21. Telia-samtalet som slog avkastningen
22. Två frågor: förväntat sparande mot förväntad avkastning
23. Tumregeln vid extremerna
24. Den finansiella planen och ränta-på-ränta-effekten
25. Warren Buffett och tidens kraft
26. Tankeexperimentet: tid eller pengar?
27. Vad gör man om man är jätteintresserad?
28. Senare i sparkarriären: detaljerna i investeringsplanen
29. Små belopp och rännilar in i ekonomin
30. Var får jag mest verkan i målet?
31. Princip 2: Save what you can
32. Sparandet ska anpassas efter förutsättningarna
33. Trubbiga sparråd som inte tar hänsyn till livet
34. Sparkvot efter inkomst i USA
35. Sparkvot på lön mot sparkvot på allt
36. Pengar är amerikanernas största stressfaktor
37. Spara mer är bara bra om det inte ger dåligt samvete
38. När investeringarna spelar större roll
39. 20 procent med över 25 miljoner oroar sig fortfarande
40. Tre saker att spara till i livet
41. Majoriteten i Sverige sparar inte
42. Privata sjukförsäkringar och samma kö
43. Du sparar förmodligen för mycket
44. Pensionärernas kapital ökar i stället för att minska
45. Man tror alltid att man är den enda
46. Mamma sparar fortfarande som pensionär
47. Att vara ur kontakt med sitt frånfälle
48. Utgifterna sjunker med åldern
49. Generationerna följer ungefär samma kurva
50. Princip 3: Focus on income, not spending
51. Kaloriförbrukning på kort och lång sikt
52. Man kan max dra ner 100 procent på utgifterna
53. Semestern i Thailand och båten
54. Basutgifterna ökar inte i samma takt som inkomsten
55. Parkinsons lag och basutgifterna
56. Fattigdom är inte ett val
57. Vem är boken egentligen riktad till?
58. Humankapital som tillgång
59. Fem sätt att omvandla humankapital
60. Earn while you learn
61. Gratis utbildningar från universiteten
62. Stegen i the Ladder of Wealth Creation
63. Förflyttningen uppför stegen
64. Princip 4: Use the 2x rule to eliminate spending guilt
65. Är du inte beredd att lägga dubbelt – köp inte
66. Ramit Sethi och att gå till extremerna
67. Skuld, skam och tvivel kring konsumtion
68. Spendera så att livet blir rikare
69. Skuld och skam kring stora köp
70. Den smutsiga V70:an och "som jag borde"
71. Pausa i den jobbiga känslan
72. När en känsla resonerar och när den inte gör det
73. Mängden pengar löser inte problemet
74. The 2x rule i praktiken
75. Det blir inte dyrare – du betalar dig själv
76. Lycka mot självförverkligande
77. Autonomi, mastery och purpose
78. Framing av köpet snarare än köpet i sig
79. Konsumera i linje med sin vision
80. Jans värderingar: frihet, prestigelöst, tillsammans
81. Att sortera ut tio värderingar
82. Vi behöver inte mer pengar – vi spenderar rätt
83. Båten och de värderingar som inte stämmer
84. Princip 5: Save at least 50 percent of your future raises and bonuses
85. Vad har hänt på 15 år?
86. Vanderbilt-förmögenheten som försvann
87. Lifestyle creep och en ointuitiv princip
88. Varför hög sparkvot kräver hög sparkvot
89. Citatet bakom principen
90. Tumregeln: spara 50 procent av löneökningen
91. Tabellen och Carolines matematiska motstånd
92. Avrundning: spara 50 procent av framtida inkomster
93. Tack och nästa avsnitt

Att äga marknaden är att låta andra jobba för dig

Jan: Till och med jag glömmer bort ibland att om man äger en bred svensk indexfond, ja, då arbetar alla på de här största bolagen i Sverige för att göra min ekonomi bättre, eller göra mig lite rikare. Du lyssnar på Rika Tillsammans-podden, som handlar om allt som är roligt med privatekonomi. I den här podden får du varje vecka ta del av konkreta tips, råd, verktyg och inspiration för att ta ditt sparande och din privatekonomi till nästa nivå på ett enkelt sätt. Vi som gör den här podden heter Jan och Caroline Bolmeson.

Jan: Idag är det dags för avsnitt 250, och titeln på avsnittet är så här: Just Keep Buying, del 1. Typ.

Caroline: Nej, men det känns som att det senaste, det har varit en lite konstig 2022. Det har varit kriget i Ukraina och börsen har varit som den har varit. Det har varit lite off.

Jan: Då tänkte jag att jag har haft lite dåligt med inspiration, men då brukar det vara bra att gå tillbaka till rötterna.

Caroline: Vilka är de nu då?

Jan: Jo, det handlar om tulpanodling. Nej, det gör det inte. Det handlar om sparande, investerande, långsiktigt. Vad är det som är viktigt egentligen?

Vem är Nick Maggiuli, och vad är Just Keep Buying?

Jan: Det är ju så att en bloggare som jag följer, men jag vet inte om man vågar säga bloggare, för det var någon som frågade mig: "Jan, vad är du för något?" Och jag sa, ja men bloggare. Så bara tittade de på mig och sa: "Jan, bloggare? Alltså det är så 2010." Så jag vet inte om man vågar säga så. Men vad säger man nu då, om man har en blogg eller en podd? Jag vet inte. Men skitsamma.

Jan: Han, Nick Maggiuli, driver en blogg som heter Of Dollars and Data, och har gjort det de senaste tio åren. Och det är en av bloggarna som är ganska lik vår i mångt och mycket. Men nu har han gett ut en bok. Boken kom förra veckan, alltså typ början av april 2022. Och då heter den Just Keep Buying. Han går igenom en bra basplatta. Jag vet inte om det är typ 20 kapitel i den. Lättläst, bra. Jag tänkte faktiskt att vi ska gå igenom den.

Jan: Och jag skulle säga så här, att detta är mycket vår tolkning. Så det kommer vara en del citat, men lite diskussioner kring de olika principerna. Jag brukar alltid säga när jag refererar eller går igenom någon annans bok, att alla misstolkningar är våra, och att man bör läsa boken. Den går att köpa på Amazon. Du har läst den på Kindle. Igår, när jag frågade dig vad du läser nu, så sa du, en bok som heter Just Just Keep Keep Saving, trodde jag att jag hörde. Men det var det alltså inte.

Caroline: Nej, Just Keep Buying.

En serie i flera delar – och vad boken tillför

Jan: Jag gissar, utifrån när jag förberett detta avsnitt, att detta nog kommer bli en serie på kanske tre, fyra delar. För det visade sig när jag förberedde att jag har mycket att säga om många av sakerna. Och om jag skulle sammanfatta, så är detta en sammanfattning av mycket av det vi har pratat om. Sen är det ju alltid så, när man skriver en bok, så finslipar man det lite extra. När jag läste boken så var det inte så att detta var helt nytt och revolutionerande. Det var det inte. Däremot var det intressant att han använde den här vinkeln, eller den här datapunkten. Jag gillar det så här, vad är det man säger, vässa kniven eller vässa sågen. Att det blir ytterligare lite förfinat. Att man ser en detalj.

Caroline: Ja, det är bra, för jag skulle precis fråga vad han har i sin bok som inte redan finns där ute i alla de här investerings- och sparböckerna. Men nu har du ju svarat på frågan.

Jan: Ja, jag gillar detaljerna, jag gillar att han tar ett ganska brett grepp. Jag gillar naturligtvis confirmation bias, att han pratar om mycket som vi pratar om. Till exempel konsumtion kommer vi prata om idag. Hur kan man konsumera? De flesta av oss har inte lärt oss så mycket om ekonomi, åtminstone lärt oss spara, eller kanske lärt oss lite investera, men få av oss har lärt sig hur man konsumerar på ett rätt sätt. Och sen ger han lite tumregler, lite sånt, hur man kan tänka. Så jag tycker att det är ganska soft. Det är inte så att supernörden inte kommer hitta massa invändningar som vanligt. Och det är som väl är 2022 för mig, det handlar inte om att det ska bli perfekt, det handlar om att det ska bli tillräckligt bra. Det handlar om att lägga fokus där det gör mest skillnad.

En bok för alla nivåer

Caroline: Var det ens pengar?

Jan: Ja.

Caroline: Det som jag också gillar är att den är skriven på ett sådant sätt att det spelar ingen roll om du är i början på din sparkarriär och har typ noll investerade pengar, eller om du har hundra miljoner. Det vi pratar om här i den här boken, eller i den här serien utifrån Nick Maggiulis bok, kommer funka lika bra oavsett var du är. Och det gillar jag, när det inte är så här: under förutsättning att fåglarna sjunger och det är palmblad på vägen och solen står i zenit, så funkar det. Utan detta är ganska brett, ganska allmänbildande.

Jan: Om du har följt oss länge och någon frågar dig, vilket avsnitt ska man lyssna på? Då tror jag att som ny, som aldrig har lyssnat innan, kan detta vara ganska bra. Det blir ju mycket de här vanliga frågorna. Vad ska jag investera i? Sparar jag tillräckligt? Ska jag köpa nu eller ska jag vänta? Vad är bäst? Vem kan jag lita på? Vilken fördelning ska jag ha? Hur kommer jag igång? Mycket den typen.

Caroline: Ja, men vad bra.

Humankapital och tankespjärn för de nördiga

Jan: Och sen för dig som är nördig, likt oss, så blir det också lite tankespjärn. Han har en intressant take på humankapital till exempel, som jag har snuddat vid förut. Vi hade ju det avsnittet med Paolo Sodini, som heter "Jag är en vandrande räntefond".

Caroline: Absolut, det var väldigt mycket humankapitaltanken där.

Jan: Men okej, det tas ytterligare till sin spets här. Kanske inte till sin spets, men vi kommer att prata om humankapital och lite sådant. Jag tror också att för mig, återigen, inte så mycket nytt, men det som jag tror, om man inte är lika nördig som vi, är att en av behållningarna från de här avsnitten kommer vara så här: "Gud, vad skönt, jag kan slappna av." En av teserna är så här: "Du sparar förmodligen redan tillräckligt." Det är inte så att du behöver spara mer. Jag tänker att utifrån ett rent egocentriskt perspektiv så är detta lite feelgood-avsnitt, lite softa.

Caroline: Om man inte sparar något, så sparar man inte tillräckligt. Det kan vi väl ändå säga.

Jan: Ja, precis, men jag tror... det finns perioder i livet när jag inte har sparat något. Och det kommer vi också prata om. Men man lyssnar ju inte på oss om man inte är på en vanlig nivå och är intresserad av ekonomi.

Caroline: Nej, men jag tänker att man kan lyssna på oss kanske om man hoppar in och bara så här: "Jag tänkte ta tag i min ekonomi nu." Då blir de här avsnitten bra. Då är de perfekta.

Reklam för communityn på Patreon

Jan: Sen tänker jag faktiskt att jag vill göra lite reklam, lite för egen bok, tänkte jag säga. Inte bok, men för vår community. Vår Rika Tillsammans-community på Patreon. Vi har ju forumet, som vi brukar rekommendera. Det är fritt för alla. Det är gratis. Det är bara lite reklam innan man loggar in. Loggar man in så är det ingen reklam. Men utifrån forumet så har vi en liten community på Patreon. Och där har vi haft, normalt sett, så här typ ett digitalt event i månaden. Jag tror i år är vi uppe i tolv. Vi har haft helt galet.

Jan: Vi har haft ett nordiskt riskkapitalbolag. Vi har haft vd:n för ett börsbolag. Vi har haft André, då en VQM-bolag, som pratat om prissättning, bolagsvärdering. Vi har pratat med Moa. Hon var med och pratade om människor som har väldigt mycket pengar. Vad är hennes erfarenhet av att jobba med dem? Hur kan man ta genvägar? Vi har haft en bokklubb på den här Jocko Willink, Extreme Ownership. Det känns som att vi har gjort väldigt mycket i år. Och Jonathan också, har vi pratat med om principer för att lösa föränderliga problem.

Caroline: Man får nästan säga vem Jonathan är. Han är ju sån här...

Jan: Ja, men det kommer liksom på for...

Caroline: Ja, för jag tycker han är spännande.

Jan: Jättespännande.

Caroline: Ja, men strunt samma då.

Jan: Ja, så man får besöka. Det får vara en liten cliffhanger. Man får hoppa med där. Det har varit väldigt... jag tyckte det var väldigt roligt och väldigt uppskattat. Det har till och med kommit börsspekulation. Tips på hur man kan spekulera, även om det är lite mindre, för börsen är lite svår i år.

Patreon stöttar de reklamfria avsnitten

Jan: Så då kan man gå in på patreon.com/rikatillsammans. Och ett sätt när man är med där, så stödjer man oss också. Att vi kan göra de här avsnitten som är helt reklamfria, helt enkelt att du slipper läsa boken, utan du får guldkornen med kommentarer. Så tack till dig som är med i communityn, för det är du som gör detta möjligt.

Caroline: Bra, så patreon.com/rikatillsammans, det finns en länk i beskrivningen.

Jan: Bra. Då tänker jag att vi kör igång. Så för den som är så här, gud, detta avsnittet är typ en och en halv timme, vad är sammanfattningen? Då är det den här TL;DR, alltså "Too long, didn't read". Vad är sammanfattningen av Just Keep Buying? Jag tänker att du ska få läsa det här. Detta är från Nick Maggiuli. Jag kan också säga så här, i de här avsnitten som är gjorda på böcker, så blandar vi fritt mellan svenska och engelska. Vi återanvänder många gånger det engelska originalet, för jag upplever ofta att det blir bättre än om man ska försöka översätta det. Så det kommer en hel del engelska.

TL;DR: It didn't matter when you bought – just that you kept buying

Caroline: Ja, nu kommer det ett citat här. "To build wealth, it didn't matter when you bought US stocks, just that you bought them and kept buying them. It didn't matter if valuations were high or low, it didn't matter if you were in a bull market or bear market. All that mattered was that you kept buying."

Jan: Det är en liten text här, John.

Caroline: Ja, så han pratar om just keep buying.

Jan: Om man skulle leka att man var en tidsresenär, om man blev släppt någon gång mellan då när börsen började 1870 och 2022, om man skulle ge ett råd till någon som alltid fungerar och som sannolikt kommer fungera även i framtiden, så är det just det här: just keep buying. Man säger så här, att det spelar ingen roll om du köpte amerikanska aktier, det spelar ingen roll när, eller om börsen var högt eller lågt, om inflationen var högt eller lågt. Det spelar ingen roll om det var en uppåtgående marknad eller nedåtgående marknad. Det viktigaste var bara att du fortsätter köpa de här tillgångarna.

Det spelar ingen roll om börsen var hög eller låg, om det var uppåt eller nedåt. Det viktigaste var bara att du fortsätter köpa.

En global indexfond som proxy för hela världen

Jan: Nu är boken väldigt amerikansk, den bygger på amerikanska börsen, men då ska man komma ihåg att när vi till exempel pratar om en global indexfond eller en fondrobot, vi gillar ju till exempel Lysa, som vi också har sponsrad länk till. De köper alla aktier i hela världen, men då ska man komma ihåg att när man har en global indexfond så är hälften USA. Så man kan många gånger återanvända detta som en proxy även för hela världen, för USA är 50 procent av hela världen.

Caroline: Du får fortsätta här. "I'm talking about the continual purchase of a diverse set of income-producing assets. When I say income-producing assets, I mean those assets that you expect to generate income for you far into the future, even if that income isn't paid directly to you. This includes stocks, bonds, real estate."

Jan: Ja. Vad är det man ska köpa? Jo, du ska köpa saker som ger dig inkomster. Och det är en definition på tillgångar, att en tillgång är något du köper som gör dig rikare, att det skapar en inkomst. Så kan det vara så att vissa, till exempel om du äger fonder, då får du inte direkt en inkomst, utan du får en värdeökning. Men det spelar ingen roll. Och det vi fokuserar mest på i boken är aktier, räntor och fastigheter. Och det har stämt i Sverige också.

"The idea seems simple, because it is simple"

Caroline: Okej, fortsättningsvis. "It's not about when to buy, how much to buy, or what to buy, just keep buying. The idea seems simple, because it is simple."

Jan: Ja, och jag gillar detta jättemycket, för nu har vi snart, jag har investerat snart 25 år, vi har haft bloggen i snart 14, eller mer än 14 år, och jag gillar att mastery på något sätt är att göra det komplexa enkelt. Eller som en kompis sa, apropå samma Jonathan, han sa så här: lita aldrig på en person som ska lära dig något, som inte kan göra ett ämne mer komplext eller mer simpelt. Och detta är verkligen att dra det till sin enklaste grej, bara köp. Och det är enkelt.

Caroline: "Today you can purchase a single share of an S&P 500 index fund and have every person in every large public corporation in America working to make you richer. And if you buy international index funds the rest of the world, or most of it, will be working for you as well."

10 000 människor som jobbar för att göra oss rikare

Jan: Ja, och jag gillar också den här förenklingen, att genom att investera i till exempel S&P 500, som är de 500 största bolagen i USA, eller en global indexfond, då har du egentligen en liten andel av den vinsten, av den inkomsten, som alla anställda på USA:s 500 största bolag, eller om man har Lysa, på världens 9 600 största bolag. Om vi bara tar ett sådant bolag, som vi har pratat mycket om på forumet, Storskogen, som ligger oss nära om hjärtat. De har ju 10 000 anställda. Så genom att vi äger en andel av Storskogen, så har vi 10 000 människor som jobbar för att göra oss rikare. Sen är det naturligtvis en mikroskopisk andel av den där vinsten, men det blir ändå kronor och ören för oss. Ibland glömmer man bort en sån här enkel grej, att äga en aktie är att du har massa människor som jobbar för att bidra, vilket är sjukt coolt.

Caroline: Ja, det är en bieffekt av att de försöker bidra till att företaget ska gå bra och vara konkurrenskraftigt och så. Så blir jag rikare på kuppen.

Jan: Ja, precis.

Är man ett kapitalistsvin om man äger aktier?

Jan: Sen vet jag att det finns många som kanske inte lyssnar så mycket på vår podd som har mycket åsikter om det här. Men det är väl det samhället som det är.

Caroline: Vad tänker du nu på?

Jan: Nej, men som att då är man ett sånt kapitalistsvin som utnyttjar andra.

Caroline: Det var ändå såna ord, ja. Men det finns ju många, jag tycker att det är fint ändå, för det finns väldigt många människor som jobbar för att världen ska bli bättre och som jobbar i sådana här företag.

Jan: Ja, och vi har ju bidragit med kapital. Om vi tar Storskogen, som äger massa andra bolag, hade ju inte kunnat köpa de bolagen om inte vi hade gett dem pengar när de växte. Så vi har tagit en risk.

Caroline: Ja, då fortsätter jag. "For a trivial sum, you can own a small piece of the future economic growth of much of human civilization. Economic growth that will allow you to build wealth for decades. This isn't just my opinion either. It is backed by over a century's worth of data that transcends geography and asset class."

Indexfonden som proxy för mänsklig drivkraft

Jan: Så genom att äga en indexfond så blir det en proxy, för så länge jag tror att vi människor kommer vilja ha det bättre idag än vad vi hade det igår, så kommer vi ha den här ekonomiska utvecklingen. Och då blir den här indexfonden en proxy för den mänskliga drivkraften, för den mänskliga ekonomiska tillväxten, för att vi vill ha det bättre idag än vad vi hade det igår. Att vi har den här strävan. Och då blir detta ett sätt att hoppa på det tåget.

Jan: Ibland brukar jag säga att att äga en aktie är att äga en del av alla tillgångar som det bolaget har, men det handlar om rörelsen också. Och som han skrev, det är mer än 100 års data som stödjer det här, och det spelar ingen roll om man kollar på aktier eller räntor eller fastigheter eller något sådant. Vi har den här rörelsen framåt.

Bokens upplägg och dagens fem principer

Jan: Han har delat upp sin bok i två delar, om sparande och om investerande. Och så har han ett antal principer. Jag tänker att det är de här principerna vi kommer gå igenom. Idag tror jag vi kommer hinna igenom typ fem. Och sen blir det nog fem i nästa avsnitt, fem i nästa avsnitt och sen fem i sista delen.

Jan: Han har det så här: "Saving is for the poor, investment is for the rich. Save what you can, focus on income, not spending. Use the 2x rule to eliminate spending guilt, save at least 50 percent of your future raises and bonuses." Så det är det vi kommer gå igenom i dagens avsnitt.

Jan: Sen tror jag att nästa vecka blir det så här: "Debt isn't good or bad, it depends on how you use it. Only buy a home when the time is right. When saving for a big purchase, use cash. Retirement is more than money." Så det kommer handla om husköp, om pension, om hur man sparar kontantinsatsen eller ett bilköp. Idag kommer vi prata mycket om sparandet, inkomsten, hur man spenderar den. Och sen de sista två avsnitten lär handla om mer investerande.

Humankapital, köp snabbt – sälj långsamt

Jan: "Invest to replace your waning human capital with financial capital." Där kommer vi göra den här växlingen mellan humankapital och finansiellt kapital. Det tog jag med mig mest från hela boken. "Think like an owner and buy income-producing assets. Don't buy individual stocks. Buy quickly, sell slowly." Det var faktiskt en grej som jag lärde mig. Jag har gjort det intuitivt, men jag har aldrig riktigt haft en teoretisk bakgrund till det. Att just när du köper, köp snabbt, men när du ska sälja av, gör det över tid. Gör det långsamt.

Jan: "Invest as often as you can. Investing isn't about the cards you are dealt, but how you play your hand. Don't fear volatility when it inevitably comes." Att du inte ska vara rädd för att börsen går upp och ner, för det kommer att hända.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Eller som nu, vi kan ta Storskogen igen. Nu är det inte så att jag promotar Storskogen i avsnittet, utan det är bara mest en väldigt aktuell grej som pågår just nu vid sidan av. Det ligger nära till hands, särskilt eftersom vi har över tusen inlägg i den diskussionen på forumet. Och idag ligger vi 50 000 back på den investeringen. Börsen har tappat 60 procent sen nyår. Så det är liksom volatilitet.

"You'll never feel rich, and that's ok"

Jan: "Market crashes are usually buying opportunities. Fund the life you need before you risk it for the life you want." Den gillar jag också. Att finansiera livet du behöver innan du riskerar det för livet du vill ha. Och den var också ganska fin: "You'll never feel rich, and that's ok."

Caroline: Ja, men det är nog sant till stor del.

Jan: Men det här är en princip som är nummer 19. Den kommer om tre veckor nog. Och sen avslutar han med "Time is your most important asset". Men det här med "You'll never feel rich, and that's ok", jag känner mig ju rik i ögonblick.

Caroline: Jag tror att man kan känna sig rik faktiskt.

Jan: Ja, precis. Det handlar ju om upplevelsen av rik. Men vi kommer till det.

Caroline: Och den ser inte likadan ut hos mig som hos dig.

Jan: Det kommer en cliffhanger. Men detta är i alla fall det vi kommer beröra, spelplanen. Och jag tycker att det inte är så mycket mer att säga egentligen om sparande. Egentligen hade man kunnat stänga av för typ tio minuter sen när vi var så här: just keep buying. Köp en fondrobot, köp det hela tiden, så är du färdig.

Princip 1: Saving is for the poor, investment is for the rich

Caroline: Bra.

Jan: Men då tänker jag att vi hoppar ner i den första.

Caroline: Ja, vi har ju den här ändå: "Saving is for the poor, investment is for the rich." Så blir jag lite arg. Vi pratar ju om att vi ska spara. Vad är nu detta? Att jag är lika med fattig om jag sparar. Det blir sån ärr i min hjärna. Berätta nu. Kan du förklara detta?

Jan: Han sammanfattar det så här. Du kan läsa.

Caroline: "Find where you are in your financial journey before deciding where to focus your time and energy. If your expected savings are greater than your expected investment income, focus on savings. Otherwise, focus on investing. If they are similar, focus on both."

Jan: Ja. Det handlar om så här, det som är min tolkning, det handlar om att göra rätt sak på rätt sätt i rätt tid. Och min upplevelse är att många inom sparande fokuserar på att göra fel sak på rätt sätt.

Caroline: Och vad menar du då med det?

Att optimera fonderna är ofta fel sak att göra

Jan: Jo, om jag tar till exempel forumet, och detta är ingen kritik, utan bara en väldigt tydlig illustration. Vi har många trådar som är så här: vad tycker du om min portfölj? Mycket diskussioner. Någon ställer frågan: vad tycker ni om min portfölj? Eller: hur optimerar man den ultimata portföljen? Eller: hur mycket räntor ska jag ha? Vilka fonder ska jag ha? Eller vi diskuterar mycket: oh du vet, denna fonden har 0,22 i avgift medan denna har 0,26. Vi pratar om fyra hundradels procent. Alltså fyra baspunkter.

Jan: Vi hade en lång diskussion om Lysas Sverigefond, till exempel, som hade en proxy, de använde Öhmans Sverigefond, som hade 80 innehav. Och då fanns det fonder i Sverige, till exempel PLUS Allabolag, som har 300 innehav. Och Lysa fick ganska mycket kritik för att det var en ganska dålig Sverigefond, för den rymde inte alla de svenska bolagen.

Jan: Apropå Patreon, vi hade Oscar, vd:n för Lysas fondbolag, som besökte oss på Patreon och hade ett avsnitt som var så här: så här bygger du en indexfond. Han visade en graf. Du vet, om Stockholmsbörsen har 300 bolag, de sista 150 bolagen står för mindre än typ 5 procent av innehavet. Så det spelar ingen roll. Det är tillräckligt bra med de första 200 innehaven.

Var står egentligen slaget?

Jan: Men då har vi hundratals sådana inlägg. Och jag själv, jag ska inte skylla på andra, jag är själv skyldig till att jag har lagt massor av timmar på att sätta ihop: "Åh, denna portfölj är nästan lika bra som Lysa och den kostar 10 baspunkter mindre."

Caroline: Ja, men det är för att du är så intresserad.

Jan: Också för att många läsare och lyssnare är intresserade och lite nördiga. Men problemet blir, för någon som inte är så intresserad, att man tror att det är det man behöver göra och att det är det som är viktigt. Problemet är att det inte är där slaget står. Och att sitta och lägga den tiden på fonderna i början av en sparkarriär, påstår jag är att göra helt fel sak. Sen kanske man gör det på rätt sätt, att man plockar ut fonder med lägst avgift, eller man kombinerar. Så man gör saken på rätt sätt, men det är fel sak att göra.

Många inom sparande fokuserar på att göra fel sak på rätt sätt.

Hälften av Avanzas kunder har under 50 000 kronor

Jan: Det jag kommer till är att man säger att man har 10 000 kronor sparat, eller 50 000 sparat. Och då ska vi komma ihåg att på Avanza, som är den största banken för att spara för de som är aktieintresserade i Sverige, de har efter 25 år typ två miljoner kunder, det vill säga 20 procent av Sveriges befolkning. Hälften av dem har inte mer än 50 000 kronor.

Jan: Har man då 50 000 kronor, om vi säger att vi har en hög avkastning, alltså säg 10 procent på ett år, så betyder det 5 000 kronor i avkastning. De 5 000 kronorna, även om det kan vara mycket pengar, är de inte livsförändrande för någon. Hade man lite, vad ska jag säga, 5 000 spänn, alltså förhandla bättre om ett bolån, eller skippa en resa någonstans, då är det lätt att du sparar in de 5 000 kronorna på ett år.

Telia-samtalet som slog avkastningen

Jan: Eller bara som vi tog häromdagen, att vårt bredband gick ut hos Telia. Plötsligt noterade jag, när jag gick igenom bankkontot i Spirecta, i vårt ekonomiverktyg, så var det så här: vänta nu, brukar inte bredband kosta 379? Plötsligt betalar jag 599 eller 699. Och då ringer jag till Telia. Ja, men din rabatt har gått ut, så nu är du ordinarie kund och inte ny kund längre. Och så säger jag, men jag vill ha nykundserbjudandet. Okej, typ. Och så sparar jag 300 kronor i månaden, 3 600 om året.

Jan: I förhållande till, hade jag haft en portfölj på 36 000 med 10 procents ränta, så har jag på ett år tjänat lika mycket på det där telefonsamtalet till Telia, som sänkte min avgift med 3 600, som jag hade tjänat på 10 procents avkastning på min portfölj på 36 000. Är du med?

Jan: Samma sak, om man har en miljon med 5 procents avkastning, vi brukar prata 7 procent i genomsnitt, men de flesta slår inte ens 5 procent, ja då har vi 50 000 på ett år. Nu vet jag att för vissa kanske detta är lite verklighetsfrånvänt, men jag påstår att en skidresa för en barnfamilj med två barn upp till Österrike eller till Åre, det är lätt att den veckan går på 50 000 kronor, med skidhyra och liftkort och boende. Och då blir det så här, okej, ska jag lägga ner massor av tid på researchen där, eller ska jag fundera på hur jag kan spara mer pengar, eller, som vi kommer prata om, hur kan jag tjäna mer pengar?

Två frågor: förväntat sparande mot förväntad avkastning

Jan: Nick säger i boken att det första du ska göra är att identifiera var du är på den här skalan. Och ett sätt att räkna på det är att ställa sig fråga nummer ett: hur mycket kan du spara på ett bekvämt sätt under nästa år? Det är då expected savings. Hur mycket kan jag, utan att slå knut på mig själv, om nästa år är som detta år, hur mycket kommer jag spara? Och till exempel om jag sparar tusen kronor i månaden, ja då blir det tolv tusen kronor som blir den här summan.

Jan: Sen ställer han fråga nummer två: hur mycket tror du att din portfölj kommer växa under nästa år vid till exempel 7 procents avkastning? Det vill säga, vad är din förväntade avkastning? Och har du till exempel 100 000 kronor sparat, vilket är mycket, det är mer än hälften av Avanza-kunderna har, så är det 7 000 kronor.

Jan: Och sen är han så här, jämför de här två beloppen, det du kan spara, 12 000, och 7 000. Om det förväntade sparandet är störst, lägg mer tid på att spara mer.

Caroline: Du ser frågande ut.

Jan: Nej, nej, nej.

Caroline: Om jag kan spara mer än vad jag kan få ut från mina besparingar i form av ränta, då ska jag spara mer.

Tumregeln vid extremerna

Jan: Så eftersom avkastningen hade varit 7 000, men jag kunde spara 1 000 kronor i månaden, så betyder det att jag kommer få mer ut på sparandet. Och då säger han, lägg mer tid på sparandet, lite ointuitivt, men lägg mer tid på att spara mer, för det kommer göra en större skillnad för dig.

Jan: Om den förväntade avkastningen är störst, lägg mest tid där. Om du har 10 miljoner och du har 7 procents avkastning, då blir det 700 000. Det betyder att för 700 000 ska du typ spara 50 000, 55 000 i månaden. Det är inte så många som klarar att spara 55 000 i månaden. Då är det inte längre så relevant att lägga tid på att försöka spara mer, utan då kommer vi till att, okej, lägg mer tid på själva portföljen.

Jan: Eller egentligen inte ens portföljen. Vad han skriver och uttrycker är din finansiella plan, eller din finansiella strategi. För om du väl sparar i indexfond, det är inte så mycket mer du behöver göra med din indexfond.

Caroline: Nej, jag tänker det också. Vad ska man mer göra då?

Jan: Men då finns det annat man kan investera i.

Caroline: Ja.

Den finansiella planen och ränta-på-ränta-effekten

Jan: Men den finansiella planen, att tänka, nej, inte investera i, utan hur mycket pengar behöver du? När ska du köpa vad? Hur mycket kan du ta ut från dem? Hur vill du ha ditt liv? Mer de frågor runt om. Och sen om de ligger nära varandra, de här 7 000 och 12 000, ja, lägg lika mycket tid på båda.

Jan: Och min reflektion är så här, jag gillar detta, för det blir en enkel tumregel, återigen en förenkling. Men vad det egentligen är, utan att säga det rakt ut, är ränta-på-ränta-effekten. Att i början, för att beloppet är litet, då spelar...

Caroline: Ja, sparbeloppet ger inte så mycket tillbaka.

Jan: Det ger inte så mycket i absoluta tal. Och det blir ganska logiskt vid extremerna. Har du precis i början av din sparkarriär, ja, det spelar ingen roll, 10 procent på 100 kronor är 10 kronor, 10 procent på 2 000 kronor är 200 kronor. Jobba en timme övertid, så får du sannolikt mer än 200 kronor för den timmen. Det ger mer nytta. Men i slutet, när du är 80 och har kanske 10 miljoner, ja, då är det många övertidstimmar. Du ska inte jobba över då.

Warren Buffett och tidens kraft

Jan: Jag såg någon siffra också på Twitter, jag har inte dubbelkollat detta, men de hade en jämförelse med Warren Buffett. Då var det en av världens rikaste män, en duktig investerare. Han är värd just nu typ 800 miljarder kronor. Och så var det typ, av de 800 miljarderna har typ 750 kommit efter hans 60-årsdag. Så det blir logiskt.

Jan: Så det handlar om var du är på den här skalan.

Caroline: Då vill man börja spara så tidigt som möjligt. Man vill ju inte bli rik när man inte orkar, när man måste ha rullator.

Jan: Ja, absolut. Han hade ett rätt roligt, det kommer i ett av de längre kapitlen.

Caroline: Man blir ju rik ändå på vägen dit också.

Jan: Ja, absolut. Det är ju inte som noll och sen vaknar man helt plötsligt en dag och har... Nej, men han hade ett intressant tankeexperiment. Okej, ta Warren Buffett. Han är väl 86 eller närmar sig 90. 80 miljarder US-dollar plus. Hade du velat byta med honom?

Caroline: Nej, jag vill ju inte vara gammal.

Tankeexperimentet: tid eller pengar?

Jan: Nej, och hade man frågat honom och han fick byta, du får vara 20 igen, men du får ge ifrån dig de där 80 miljarderna, så hade han bytt.

Caroline: Han hade bytt, ja. Han vet ju hur man gör det. Men det är ju det att man vill ha samma hjärna, som när man är 80, fast i 20-årskroppen. Jag har tänkt jättemycket på detta. För jag har fått frågan av din kompis Niklas. Så tänkte jag, nej, jag vill nog inte byta. Men så sa han, man får ju ha samma hjärna, fast i en yngre kropp.

Jan: Ja, det ingår dock inte i resonemanget i Maggiulis bok, men ja.

Caroline: Nej, men jag fattar vad du menar.

Jan: Och jag tror han hade tagit det även utan samma hjärna. Apropå vad det är som är viktigt, är pengarna eller tiden viktig? Men det kommer mer resonemang kring tid.

Jan: Så sammanfattningen av detta, "Saving is for the poor and investment is for the rich", handlar om att i början av en sparkarriär fokusera på att kunna spara mer än på nyanserna i själva investerandet. Den enda nyansen du behöver i början av en sparkarriär är de facto så här: köp en indexfond eller en fondrobot.

Vad gör man om man är jätteintresserad?

Caroline: Men vad ska man göra då, om man är jätteintresserad? Man har sin indexfond i sparroboten. Men om man nu är jätteintresserad och känner att jag har ett uppdämt behov av att intressera mig för ekonomi, man måste ju kunna få göra något mer kanske. Vad tänker du kring det?

Jan: Ja, absolut. Det är klart att man får ha hobbies, och det är klart att hobbies kan få kosta pengar. Men jag skulle säga så här, du kommer få mycket, mycket mer glädje av att försöka hitta glädjen i frågan: hur kan jag tjäna mer pengar? Hur kan jag öka mina inkomster? Än du kommer ha i frågan: hur kan jag hitta en fond med tio baspunkters lägre avgift?

Caroline: Alltså hitta en ny spelplan inom ekonomin, helt enkelt. Jag håller med dig. Jag är inte så att jag intresserar mig för de här nyanserna så mycket. Men jag tycker det är jättespännande med den andra spelplanen.

Jan: Ja, det är det ju.

Senare i sparkarriären: detaljerna i investeringsplanen

Jan: Och sen, som man säger, senare i sparkarriären, när ditt årliga sparande är trivialt i förhållande till din årliga avkastning, fokusera på detaljerna i din investeringsplan. Och det har vi också sett, att till exempel idag, detta låter ju skitfånigt och jag vill ta i trä, jag vill egentligen inte tillbaka. Men det fanns en charm för 20 år sedan. Du vet så här, åh, jag sparade 300 kronor genom att jag inte gick ut, nu kunde jag köpa tre aktier till. Och man hade liksom tre aktier som gjorde skillnad. Förstår du att det lilla beloppet gjorde skillnad.

Jan: Idag kan jag vara så här, du vet, jag köpte ett par boxningsskor, som ligger där uppe i hallen, för 599 spänn. Och så är jag så här, nej, jag pallar inte köra till Arlöv.

Caroline: Jo, men det har vi sagt att vi ska.

Jan: Ja, vi har sagt att vi ska. Men jag är fortfarande där, för jag kan tycka att de små beloppen, man ska inte förakta de små beloppen, och så är jag i den här lilla, lilla ekonomin i huvudet ibland. Förstår du? Och jag vet att du är med i den stora. Jag har förlorat 50 000 på Storskogen de senaste tre veckorna.

Caroline: Ja, men det har jag också. Men jag fäster mig inte vid det, utan jag tänker så här, de små beloppen.

Små belopp och rännilar in i ekonomin

Jan: Ibland tänker jag så. Jag tänker att det är sjukt många skor om vi bara ska offsetta nedgången i Storskogen.

Caroline: Ja, men vet du vad, Jan? Varför jag tänker så på de små beloppen, det är ju för att det är så vi också har byggt vår ekonomi.

Jan: Ja, absolut.

Caroline: Jag fattade ju inte det innan du började jobba på det viset, att det är de små beloppen som också kan spela, alla små rännilar in i ekonomin. Du jobbade ju med rännilar först. Och jag var väl den som var snål och är fortfarande snål tyvärr. Så då är jag fortfarande i det, de här små rännilarna, som inte får rinna ut för mycket och det ska helst rinna in.

Jan: Ja, och det är väl super. Det kompletterar vi absolut. Men jag kanske är lite föråldrad i det nu, jag vet inte. För vi har inte den typen av ekonomi som vi hade när vi var studenter längre.

Caroline: Nej.

Jan: Jag bara menar, det är inte där slaget står.

Caroline: Nej, det är det inte.

Var får jag mest verkan i målet?

Jan: Det är inte om jag lämnar boxningsskorna eller inte, som kommer avgöra denna månadens ekonomi.

Caroline: Nej.

Jan: Men återigen, inget rätt eller fel, du har rätt. Det handlar inte om att vara oansvarig, utan naturligtvis handlar det, lite som vi kommer in på, om att kunna både och, skifta, zooma in, zooma ut. Men hela tiden ställa sig frågan: var får jag mest effekt? Eller som en kompis som är militär, var får jag mest verkan i målet? Eller hur får jag mest verkan i målet?

Caroline: Militär. Vi kan använda sportmetafor, man kan använda militära metaforer.

Jan: Ja, just nu gillar jag militära metaforer.

Princip 2: Save what you can

Jan: Nummer två, "Save what you can". Ska du läsa.

Caroline: "Your income and spending are rarely fixed, so your savings rate shouldn't be fixed either. Save what you can to reduce your financial stress."

Jan: Ja. Och här handlar det om, han börjar kapitlet, jag tänkte att du skulle uppskatta den här historien, så detta är för dig. Han pratar om öringar i södra Alaska, som han har varit och fiskat. De här öringarna, typ större delen av året, så är de små och hittar typ ingen mat. Men sen en gång om året, så kom det laxar uppströms, och då är de fyllda med ägg, och de här öringarna går då bananas, bara äter de här laxarna tills de blir helt sprängfyllda. Och om man slog ut hur mycket de äter då, jämfört med hur mycket de äter resten av året, så borde de liksom inte överleva resten av året.

Jan: Men forskningen har visat att det finns något som heter fenotypisk plasticitet.

Caroline: Ja.

Jan: Jag visste inte vad det var, vet du vad det är?

Caroline: Jag kan gissa det eftersom jag är molekylärbiolog. Fenotypen är det som generna visar upp, så har du generna för blå ögon, så visar din fenotyp upp det yttre. Men vad menar han med det då?

Sparandet ska anpassas efter förutsättningarna

Jan: Nej, men forskarna visade att deras matsmältning och magblåsa kan dubblas under den perioden. De är plastiska.

Caroline: De är plastiska.

Jan: Under den perioden det är mycket mat, ja, då har de dubbelt så stor mage och matsmältning och allt det där, jämfört med under den perioden då det inte är någon mat. Så det förändras efter förutsättningarna. Och hans poäng här är att ditt sparande ska förändras efter de förutsättningar du har.

Jan: Och han invänder mot det som jag också har upplevt på senare tid och har skavt för mig de senaste åren. I många år sa vi så här: spara 10 procent av dina inkomster. Det är klassiskt i Bibeln och så. Men sen har det skavt för mig, för jag har insett att för vissa är 10 procent alldeles för lite, att de hade kunnat spara 20 procent. Och sen har jag träffat människor som inte har kunnat spara en krona, utan dessutom innan de ens har kunnat spara en krona, så har de fått välja så här: ska jag köpa hjärtmedicin, eller ska jag betala av räkningar? Det har inte funnits något utrymme.

Det är viktigare att du sparar än hur mycket du sparar.

Trubbiga sparråd som inte tar hänsyn till livet

Jan: Så på senare tid har jag börjat säga så här: det är viktigare att du sparar än hur mycket du sparar. Och här har han ett rant i boken också kring detta, att det finns många sådana här "spara 10 procent, spara 20 procent". Eller sådana råd som att, ja, när du är 30 så ska du ha sparat en årsinkomst, och när du är 35 ska du ha sparat två årsinkomster, och när du är 40 ska du ha sparat tre årsinkomster.

Jan: Problemet, som han säger, är att det förutsätter att alla kan spara lika mycket, vilket inte är sant. Och sen säger han också att det förutsätter att intjäningen i livet är linjär. Att du tjänar ungefär lika mycket i livet och att det är ökande. Men så är det inte heller för alla.

Jan: Vi har en kompis, Kajsa, som pluggade lite, sen jobbade hon på ett logistikföretag, sen var hon så här, nej, jag vill bli läkare. Och sen fick hon plugga högskoleprov, nu är hon, vad jag läser, den åttonde eller tionde terminen, har väldigt lite inkomst och kommer få mycket högre inkomst som läkare än vad hon hade när hon jobbade som logistiker. Så det blir en tumregel, eller en metod, som blir trubbig.

Caroline: Ja, den hänger inte med i livet riktigt.

Sparkvot efter inkomst i USA

Jan: Nej. Och dessutom baserar han mycket på amerikansk forskning. Och det ska också sägas, nu har jag varit skitslarvig i vårt avsnitt här med källor, för att det är hans bok som är källa och sen har han källor i varje kapitel. Och jag har varit så här, nej, jag pallar inte, det är ingen litteraturstudie, utan jag utgår från att detta är sant.

Jan: Men han säger så här, de med 20 procent lägst inkomst i USA sparade 5 procent av sin årsinkomst. De med 20 procent högst inkomst i USA sparade 24 procent av sin årsinkomst. De med 5 procent högst inkomst sparade 37 procent av sin årsinkomst. Och den rikaste procenten i inkomst sparade halva sin årsinkomst.

Caroline: Du ser skeptisk ut.

Jan: Nej, nej, jag är inte skeptisk, men det är intressant att den enda procenten som har högst inkomst sparade 50 procent av sin årsinkomst.

Caroline: Det är ju för att de kan det. Men det är livsstilen de har. Men frågan är ifall de behöver det.

Sparkvot på lön mot sparkvot på allt

Jan: Nej, men återigen, vi kan ta oss själva. Jag skulle gissa att vi ligger topp en procent i Sverige i ekonomi. Så har vi inte alltid varit. När vi var studenter 2008 var vi back. Men skulle vi prata om sparkvot på bara våra löner, ja, då ligger vi kanske med en sparkvot på 10 procent, 15 procent. Men om vi tar med det som dessutom kommer nu som avkastning, våra företag och allt det andra, ja, då sparar vi 50 procent av vår inkomst. Så det blir snett.

Jan: Och anledningen till att detta kommer är också för att han tittar på, jag vet inte om jag tog med detta i avsnittet, men jag tror att han också tittade på vad människor lägger pengar på. Och har du lite pengar, ja, då räcker inte pengarna till allt. Du måste ändå köpa mat. Sen kan vi som har mer pengar, vi behöver också köpa mat. Och då kanske vi köper mat som är ekologisk, eller från en bättre butik, eller kor som har mått bra. Visst, det kanske är tre gånger dyrare, men det är fortfarande inte tio gånger dyrare. Är du med? Så basen kommer du aldrig undan.

Pengar är amerikanernas största stressfaktor

Jan: Jag tror vi pratar om det i nästa avsnitt. Men då hänvisar han också till en studie från amerikanska psykologförbundet. Du kan läsa vad de skriver där.

Caroline: "Regardless of the economic climate, money has consistently topped Americans' list of stressors since the first Stress in America survey in 2007."

Jan: Ja, och det är också så att en av de vanligaste frågorna som stressar en, nästan oavsett inkomstgrupp, alltså hur rik man är, är huruvida man sparar tillräckligt. Att man säger "jag borde kunna spara mer". Och man upplevde till och med, när man tittade på det via Gallup och Brookings Institution, att stressen över att inte spara tillräckligt var för vissa värre än själva bristen på sparandet. Så rädslan för det som skulle hända, eller den emotionella stressen, var värre än det de råkade ut för, eller eventuellt skulle råka ut för, i och med en brist på sparande.

Spara mer är bara bra om det inte ger dåligt samvete

Jan: Så Nick skriver där också att spara mer är bara bra om du kan göra det utan stress och utan dåligt samvete. För det handlar ändå om något välmående. Och här var det också så här, du vet, många säger: ja, men ha koll på dina inkomster och utgifter. Problemet är att de flesta gör inte det.

Caroline: Nej, de flesta har inte koll på det.

Jan: Men jag brukar säga, numera är de flesta bankappar ganska bra. Så hur mycket man kan eller bör spara, det är egentligen en ganska enkel ekvation. Det är dina inkomster minus dina utgifter. Och dina utgifter kan man ofta dela upp i de fasta återkommande utgifterna och sen det rörliga.

Jan: Vi har sedan många år tillbaka, för vi använder ju våra egna appar direkt, gjort att alla våra rörliga utgifter går på kreditkortet. För då har vi alla rörliga utgifter samlade på ett ställe och sen har vi de fasta som tas från ett annat konto. Då blir det relativt enkelt att summera. Återigen, det behöver inte vara perfekt, det räcker att det är tillräckligt bra.

När investeringarna spelar större roll

Jan: Sen när man är lite längre på den här ekonomiska skalan, som vi har pratat om, att investeringarna spelar en större roll, ja, då kan man börja använda, som vi själva använder, den där appen Spirecta, som vi har utvecklat, där man kan ha mer koll på tillgångar, hur det påverkar. Men det behöver man inte göra i början av sin sparkarriär.

Caroline: Kan du klara dig med bankappar?

Jan: Ja, en vanlig bankapp, ja.

Jan: Så det viktiga här är, nästan oavsett hur rik man är, så kommer man alltid känna att man kunde sparat mer. Han hänvisade också till flera undersökningar, man har pratat med amerikaner, och så frågade de vanliga amerikaner: när är man rik? Och så var de så här, när man har 2,3 miljoner. Och sen frågade de folk som hade 2,3 miljoner: när är man rik? Kanske när man har 7,5 miljoner?

20 procent med över 25 miljoner oroar sig fortfarande

Jan: Och det var, jag tror det var 20 procent av de som hade över 2,5 miljoner dollar, som fortfarande hade ångest över att de inte sparade tillräckligt till sin pension. Vilket man kan skratta åt, men det är högst relevant. Och jag har träffat den typen av människa även här. För den förmåga du behöver för att bygga upp en förmögenhet är inte samma som du behöver för att spendera den eller använda den.

Jan: Tvärtom, som vi också kommer prata om, är att många är rädda att pengarna inte ska räcka till pension, och ändå dör majoriteten med mer pengar än de hade spenderat. Det vill säga, de lämnar arv till sina barn.

Tre saker att spara till i livet

Jan: Så jag påstår också, när det gäller sparande, nu är detta inte Nicks åsikt, det är min egen, att jag tycker att det egentligen bara finns tre saker man ska spara till i livet. Det är buffert, alltså ett välmående, att inte behöva oroa sig, en trygghet. Boende, i Sverige, utom i USA är det till exempel till college. I Sverige har vi fri utbildning, men det är jättesvårt att komma in på bostadsmarknaden. Och sen är det pension. Det är väl de tre grejerna.

Jan: Och då ska vi ändå komma ihåg att i Sverige har vi så pass bra välfärdssystem, så att det finns en basplatta på allihop. Du kommer aldrig hamna utan en inkomst. Du kommer aldrig hamna utan tak över huvudet. Du kommer aldrig vara pensionär där du inte får några pengar. Du kommer få en garantipension. Så många gånger är det inte ens så att man behöver spara för att överleva, utan det gäller att spara för de utgifter jag vill ha ovanför en garanti.

I Sverige behöver man många gånger inte spara för att överleva, utan för de utgifter man vill ha ovanför garantin.

Majoriteten i Sverige sparar inte

Jan: Så återigen, slappna av. Majoriteten i Sverige sparar inte, om man bortser från pensionen, eller det sparandet man har via sitt jobb. Och deras liv verkar funka i alla fall.

Caroline: Vi borde fråga någon som är i pensionsåldern. Ska vi ta med min mamma?

Jan: Vi kan ta med din mamma.

Caroline: Men jag tänker på det där med att, jag tänker när jag blir pensionär och behöver byta linser i ögonen, behöver bekosta det själv kanske, eller någon annan sån här operation, där man måste stå i kö i tre år, om man inte bekostar det själv. Det är ju ändå att ha de pengarna då, det bidrar till mitt välmående. Jag skulle gärna vilja prata med någon. Vad är det för skit som kommer drabba mig? Vad ska jag spara till?

Jan: Vi kan starta en tråd i forumet. Där har vi folk som är 70 plus.

Privata sjukförsäkringar och samma kö

Caroline: Men du, det där var en diskussion vi hade på en herrmiddag på en kompis som fyllde år häromdagen, där det var en del läkare och kirurger, som var så anti de här privata försäkringarna. För de var så här, ja, det är bara en service att du kommer i kontakt med någon bättre sjuksköterska och sen kanske en läkare. Men när höften väl ska fixas till, så hamnar du i samma kö, så det går inte.

Jan: Nej, men det gör man inte.

Caroline: Nej, inte vad jag har hört.

Jan: För 10-15 år sedan förstod jag det som att man kunde, absolut. Ja, okej, kanske höft, jag vet inte. Men han var cancerläkare. Det finns inte de privata cancerbehandlingarna. Så då hamnar du ändå i samma kö som alla andra.

Caroline: Ja, det tror jag absolut. Men jag tror också att vissa grejer som är sådan rutin...

Jan: Ja, det var dumt.

Caroline: Jag tyckte det var så häftigt. Han jobbade med tarmcancer. Det finns ingen, du har ingen glädje av en privat sjukförsäkring om du får tarmcancer.

Jan: Nej, det stämmer säkert. Så det är väl återigen som allt annat, gräver man på ytan så är det inte så som man lätt tror. Så det kanske är en sån grej vi ska ta upp. Om det är någon som kan detta väldigt väl, så kanske vi kan göra en intervju.

Caroline: Jag kan starta en tråd i forumet. Jag har aldrig startat en tråd i forumet. Jag bara läser de som är där.

Jan: Du är en så kallad lurker.

Caroline: Ja, men det får man vara.

Jan: Ja, det är klart man får. De flesta är ju lurkers.

Du sparar förmodligen för mycket

Jan: Så Nick följer ett resonemang, han säger så här: du sparar förmodligen för mycket. Och det är väl min upplevelse också av de som följer oss eller är i forumet. Att ofta är det så att man antingen inte sparar, och då sparar man för lite. Eller så sparar man, och då har man haft det här dåliga samvetet om att spara mer, vilket gör att man sparar för mycket.

Jan: Och det var lite det Erik Strand var inne på också, när vi frågade honom vid ett tillfälle: vad är det sämsta finansiella rådet? Och så var han så här, att månadsspara. Han sa så här, för om man dör med massor av pengar på kontot, då kan man fråga sig, var det värt att månadsspara så mycket? Skulle man inte lagt den tiden på familj, vänner eller barn?

Jan: Så Nick utgår här, att om du sparar så är det inte osannolikt att du behöver spara mindre än du tror, a.k.a. du sparar för mycket. Och då refererar han till en undersökning från Texas University, där du kan läsa vad de kom fram till.

Pensionärernas kapital ökar i stället för att minska

Caroline: "Rather than spending down savings during retirement, many studies have found that the value of retirees' assets held steady or even increased over time. This is evidence that retirees take required distributions and reinvest them in other financial assets."

Jan: Nu får du förklara vad det står.

Caroline: Man undersökte pensionärer och konstaterade att istället för att använda sin uppsparade förmögenhet, sin pension, så var det så att de dog rikare än de var när de gick i pension. I och med att deras kapital växte snarare än minskade.

Jan: Det var det jag sa, "financial assets held steady or even increased over time". Att deras tillgångar ökade. Så att det där, att många av oss är så himla rädda att vi ska bli fattigpensionärer, är, om man tittar på siffrorna, för många en ogrundad rädsla. Inte för alla, såklart.

Caroline: Jag tänker att jag, som alla andra, inte är som dem. När jag blir pensionär så kommer jag säkert spendera det på massvis med resor och tandläkarräkningar och sånt där. Jag tänker att jag är annorlunda. Alltså, vad kostar det att byta tänder? 100 000? Jag vet inte. Jag tänkte inte byta tänderna, men jag tror att jag inte är den enda.

Man tror alltid att man är den enda

Jan: Man tror att man är den enda som kommer ha ökande kostnader. Ja, det är som konsult. När man jobbar som konsult, alla företag har helt unika problem. Det är bara det att det är samma unika problem hos alla.

Jan: Så de konstaterade i studien att bara en av sju pensionärer minskade sitt kapital under pensionen. Och då ska man också komma ihåg att pensionen i USA är mycket tuffare än pensionen i Sverige. I USA har du mycket, mycket högre krav på att ta ansvar för din pension själv.

Jan: Här var en annan studie som är gjord av Investments & Wealth Institute. Och de säger så här.

Caroline: "Wealth levels: 58 percent of retirees withdraw less than their investments earn. 26 percent withdraw up to the amount of the portfolio earnings. And 14 percent are drawing down principal."

Jan: Det betyder att 58 procent tog ut mindre än avkastningen från deras investeringar. 26 procent tog ut all avkastning. Och bara 14 procent använde kapitalet, alltså tog ut avkastning och kapitalet som ska generera ny avkastning.

Mamma sparar fortfarande som pensionär

Jan: Och högst anekdotiskt, det kan vi ta min mamma, som nu också, hon är väl snart 70 nästa år. Och hon är så här, ja John, jag sparar varje månad. Och då är det typiskt att hon inte använder det kapitalet, utan tvärtom ökar hennes kapital, eftersom hon fortfarande får avkastning på sina pengar.

Caroline: Men frågar vi varför, egentligen?

Jan: Ja, jag skulle gissa för att hon har gjort det hela livet.

Caroline: Ja, det är kanske en sån rutin man kör.

Jan: Och att det känns, återigen den här ångesten för att jag borde spara mer. Och då har hon dessutom minskat sin lön från att ha varit lärare till att nu vara i pension. Och man får ju inte jättefet lön som lärare och inte som pensionär heller. Så det är från en nivå där nu sparar jag även på en låg nivå.

Caroline: Jag tror att de flesta anpassar sig till det där.

Att vara ur kontakt med sitt frånfälle

Jan: Och sen mentalt bokför vi att det där är huspengar, eller de pengarna ska inte användas. För att det tar emot att använda kapitalet, principal.

Caroline: Jag tänker också så att vi tänker att vi ska leva så länge. Och det gör vi ju. Vi lever länge. Men det är ju också att vara ur kontakt med sitt frånfälle. För min del, jag pratar om mig själv, att jag hade absolut kört på med min ekonomi och säkert sparat om inte det hade varit för att vi pratar om det nu. För då är det som att jag kommer leva för alltid. Jag behöver de här pengarna hur många år som helst in i framtiden.

Jan: Ja, jag har pratat med folk, så här tre miljoner, i pension. Och så har jag sagt så här, men du vet, du kan ta ut 10 000 kronor i månaden i, vad blir det, 30 år. Och du kommer fortfarande inte få slut på pengar. Pratar man med en 70-åring om det där, så bara, ja, ja, det är bra att veta. Och de kommer bli över 100.

Utgifterna sjunker med åldern

Jan: Och sen, jag vet inte om jag tog med det, men han pratade också om att man kan räkna med att man sänker sina utgifter med 1 procent om året i pension. Det är en ganska bra tumregel. När du är 85 så kommer du använda betydligt mindre pengar än när du var 75. Och du kan använda mindre pengar när du är 75 än när du var 65. Så man behöver ta hänsyn till att det där minskar också.

Jan: Så du kan läsa vad han skriver också.

Caroline: Nick Maggiuli skriver: "This data suggests that the fear of running out of money in retirement is a bigger threat to retirees than actually running out of money. Of course, it is possible that future retirees will have far less wealth and income than current retirees. But the data doesn't seem to support this either."

Jan: Så vi har alltid så här, det är annorlunda nu, vi är unika, vår generation.

Caroline: Ja, men vi har ju sådana här livsförlängande metoder som säkert kommer att...

Jan: Ja, fast återigen, då har du Warren Buffett. Jag bara skojar. 750 miljarder kom efter en 65-årsdag.

Generationerna följer ungefär samma kurva

Jan: Och sen visar han en graf där man har tagit olika generationer, baby boomers, gen X, millennials. Och så tittar man, i förhållande till den ålder de var, var hade de värde, genomsnittlig förmögenhet, kan man säga. Och de graferna skiljer sig inte åt jättemycket. Så att även de millennials man pratar om, som är på väg mot den tuffaste ekonomiska situationen, att de kanske inte har det bättre än sina föräldrar, tittar man på datat så är det inget som talar för att det skulle vara så, utan de följer ungefär samma kurva som alltid.

Caroline: Bra.

Jan: Någon annan kommentar, reflektion?

Caroline: Jag tycker också, återigen, ganska feelgood. Du sparar förmodligen tillräckligt, du behöver inte spara så mycket som du tror.

Jan: Sen, återigen, handlar det inte om att det ska vara oansvarigt. Tittar man på SVT så kommer de säkert kunna hitta någon fattig pensionär som går mot detta, men då är det också viktigt att komma ihåg att det inte är det som är regeln, utan då är det det som är undantaget. Så här pratar jag någonstans på gruppnivå.

Princip 3: Focus on income, not spending

Jan: Ska vi ta tredje principen? "Focus on income, not spending. Cutting spending has its limits, but growing your income doesn't. Find small ways to grow your income today that can turn into big ways to grow it tomorrow." Detta har vi också pratat en hel del om. Och sen tänkte jag, du gillar ju alltid så här ursprungsbefolkningen.

Caroline: Jag tänker alltid på stenåldersmänniskorna. Hur gjorde de i olika situationer med sitt matintag och sina resurser och sina barn och sånt.

Jan: Ja, nu har man gjort någon sån här på hadza-folket i norra Tanzania, så gjorde man en jämförelse. Då var det att, ja, men i väst är vi stillasittande och vi förbrukar mycket kalorier och sånt, och det var bättre på stenålder, då sprang vi runt och samlade och jagade. Tror man.

Caroline: Tror man.

Kaloriförbrukning på kort och lång sikt

Jan: Men så kollade man upp detta och korrigerade för storlek och vikt, och så konstaterade man så här, nej, det var ingen skillnad. Vi förbrukar ungefär lika mycket kalorier.

Caroline: Det är så sjukt. Jag har läst om detta. De gillar också att sitta mycket.

Jan: Ja.

Caroline: Ja, för de vill också, liksom vi, inte förbruka för mycket kalorier. Det är intuitivt.

Jan: Ja, så vad man har konstaterat är att det är skillnad på kortsiktigt och långsiktigt. Ökad träning eller ökad rörelse kan ge en större kaloriförbrukning på kort sikt, men på lång sikt finns det inga sådana effekter.

Jan: Och varför kom detta in just nu? För då säger Nick att den här debatten pågår inom sparvärlden också, huruvida man ska dra ner på utgifter eller öka inkomster. Det vill säga, ska man röra sig eller ska man fokusera på maten? Det är samma debatt.

Man kan max dra ner 100 procent på utgifterna

Jan: Sen verkar både han och jag ha en fallenhet eller bias åt att öka inkomsterna. För tittar man på det, det är som vår kompis Philip. Det var han som sa det till oss första gången.

Caroline: Ja, och du blev så provocerad. Men visst var det ett fint ögonblick, John?

Jan: Jag vet inte. Vad sa han nu? Säg vad han sa.

Caroline: Nej, men han sa väl så här, du kan max dra ner 100 procent på utgifterna. Men det finns ingen gräns för hur mycket du kan öka inkomsterna.

Jan: Ja. Och sen sa han också, mitt mål på varje semester är att komma hem rikare än jag var när jag åkte iväg.

Caroline: Det var sjukt provocerande när vi satt där på båten i Thailand.

Jan: Jo, för han räknade också ut hur mycket rikare, vad han tjänade per minut, när han var på sin semester. Och han äger ju fastigheter och sånt.

Semestern i Thailand och båten

Caroline: Ja, och det var skitjobbigt, för vi hade då betalat massa pengar. Vi var tre familjer som delade på en båt i två veckor. Jag tror att båten kostade typ 150 000 att hyra, totalt.

Jan: Så vi hade precis betalat 50 000 för de två veckorna. Och han var så här, ja, men nu är jag rik, när vi åkte hit. Jag bara, fuck you.

Caroline: Nej, men ni gillade ändå.

Jan: Ja, ja. Så här fem år senare så dyker det upp här.

Jan: Men i alla fall, nu kommer vi till det jag var inne på innan. Vad han gjorde var att han tittade på Federal Reserve, den amerikanska riksbanken, när de har delat upp utgifter hos människor baserat på deciler. Man har tagit hela befolkningen, delat upp dem i tio grupper, och tittat på utgifterna. Och då konstaterade Nick Maggiuli att 20 procent av hushållen, alltså de fattigaste 20 procenten, la mer än 100 procent av sina utgifter på necessities. Boende, mat, medicin och transport. Så de fick inte ihop sin ekonomi. De behövde lägga mer än 100 procent av sina inkomster på det.

Basutgifterna ökar inte i samma takt som inkomsten

Jan: De rikaste hushållen la tre gånger så mycket på necessities, men hade en inkomst som var 14 gånger högre. Det är väl det jag pratade om innan. Du behöver köpa mat. Du kan köpa ekologisk mat, du kan köpa frigående höns, ägg och finkött direkt från bonden. Men det kommer ändå inte vara 14 gånger högre.

Caroline: Nej.

Jan: Och vad han kallar det, är att basutgifterna inte ökar i samma takt som de utgifter man har, på grund av det som kallas minskande marginalnytta. Och han beskriver det med ett pizzaexempel. Han säger så här, är man sugen på pizza, ja visst, den första biten är jättegod, den andra också, men sen för varje pizzabit du tar så minskar nyttan. Är du på pizzabit 26 så är det ganska hög sannolikhet att pizzabit nummer 26 till och med har negativ marginalnytta, för du vill fan inte äta den.

Jan: Och sen kan man ta det på andra hållet också. Visst, du kan käka en fulpizza för vad, 50 spänn. Men det är svårt att hitta en pizza i Sverige som skulle kosta 900 spänn. Ännu mer, du kan köpa, jag tror den dyraste normalpizzan i Malmö kostar 200 kronor, 230 kronor. Så även om vi som tjänar mer kan gå till en dyrare pizzeria, så kommer den inte vara lika dyr i förhållande till den ökade inkomsten.

Parkinsons lag och basutgifterna

Jan: Så det blir en begränsning i det där som man pratar om med Parkinsons lag. För jag brukar ibland säga att dina utgifter växer i exakt samma takt som dina inkomster.

Caroline: Ja, om man tittar på helheten, men inte om man tittar på basutgifter.

Jan: Så det märktes i boken att där blev han nog ganska emotionell, att i alla fall i USA pratas det mycket om att fattigdom är ett val, och att om du bara sparar så kan du ta dig ur din fattigdomsfälla. Men det finns ganska mycket forskning som visar att så inte är fallet. Att det inte bara handlar om motivation, att ibland har du inte tillräckligt med pengar för att ens ta dig förbi basutgifterna, så är det svårt att spara. Och det är så här, om du inte har råd till boende, mat och medicin, vad ska du dra ner på?

Caroline: Ja, och det är också det att de har tre jobb som är underbetalda. Så vad ska de mer lägga sin tid på?

Fattigdom är inte ett val

Jan: Ja, och jag har varit med om det här i Sverige också, att jag har hjälpt den här organisationen Giving People. Ibland träffat människor, jag har träffat en kvinna som hade skulder och det var Kronofogden inblandad. Hon var ensamstående, hade en dotter och ville inte köpa hjärtmedicin, för hon ville hellre betala av på skulderna. Och jag var så här, i helvete heller, köp hjärtmedicin.

Caroline: Det är tufft.

Jan: Ja. Så det är i alla fall en myt. Sen upplever jag att vi inte har den diskussionen så mycket i Sverige som den är i USA. Så jag har hoppat lite över det kapitlet. Men jag tyckte ändå det var intressant, för vi upplevde det där också när vi har rest i Afrika. Att fattigdom är ett val, du vet, vi har träffat människor som har samma kreativitet, samma driv och ambition. Men de har inte 100 dollar som behövs för att köpa den där första geten, för att sen kunna ha sin lilla flock.

Caroline: Man har gjort mycket, man har till och med gjort forskning på kvinnor i Bangladesh också. Bara genom att man gav dem 50 dollar eller 100 dollar.

Jan: Men var det inte det med den här mikrolånen som man fick Nobelpris för?

Caroline: Det gör så stor skillnad på den nivån.

Jan: Ja. Och vi pratar så här 100 dollar.

Vem är boken egentligen riktad till?

Jan: Så slutsatsen han kommer med här är: dra ner på kostnaden där du kan, men fokusera sedan på att öka inkomsterna. Helt enkelt.

Caroline: Jag tänker också, vem är den här boken egentligen riktad till? Är det någon som vill förbättra sin ekonomi, som inte är rik redan?

Jan: Jag skulle säga så här, jag upplever den här boken lite samma som Småsparguidens "Mer pengar för pengarna". Även de inriktar sig mycket mer på själva sparandet. Jag skulle säga så här, detta är en sån här bok, hade inte vi varit intresserade av ekonomi, så hade vi gett denna till Freja när hon fyller 18. Detta är en bok du kan komma in i, bläddra i. Man kan hoppa i den. Sen kommer den inte göra dig bäst på att sätta ihop en investeringsplan och inte bäst på att tjäna pengar. Men du får en översikt över vad den ekonomiska spelplanen är. Så den är en ganska allmänbildande bok.

Caroline: Jag hade önskat att en sån här bok var typ en lärobok i skolan.

Jan: Jag hade kunnat ranka denna topp tre. Hade folk frågat mig om bra böcker, då hade jag sagt "Rich Dad, Poor Dad", som ger dig ett helt annat tankesätt kring pengar. Jag hade sagt denna, och sen hade jag sagt Småsparguidens "Mer pengar för pengarna".

Humankapital som tillgång

Caroline: Bra.

Jan: Sen pratar han så här, att öka inkomsterna, och det bästa sättet att öka sina inkomster är att göra det via sitt humankapital. Och du kan läsa vad han skriver där.

Caroline: "The best way to increase your income is to find ways to unlock the financial value that is already inside you. I'm talking about a concept called human capital, or the value of your skills, knowledge and time. Your human capital can be thought of as an asset that you can convert into financial capital."

Jan: Ja, så humankapitalet är summan av värdet av alla dina färdigheter, din erfarenhet, din kunskap, din tid, din kreativitet, dina idéer, alltså du. Basically. Och sen finns det fem olika temporära sätt att omvandla de här till pengar. Och det är roligt för han understryker just temporära. Jag hade nog inte tänkt på det som temporära.

Fem sätt att omvandla humankapital

Jan: Men han säger så här, slutmålet är att du ska tjäna pengar på dina pengar, att dina finansiella pengar ska tjäna nya finansiella pengar. Men innan du har ditt finansiella kapital, så behöver du omvandla ditt humankapital. Och då pratar han om att göra karriär, sälja sin tid eller sin kompetens, sälja en färdighet eller en tjänst, lära ut något eller sälja en produkt.

Jan: Och här dyker han ner lite, tar det allmänt. Men jag gillar det här, för det blir en tidsskala också. Att när man är ung, ja, då har man inte så mycket kompetens, men man har ofta ganska mycket tid och energi.

Caroline: Ja, det är ju ibland så att i forumet eller i podden så här, alla ska starta företag, för vi är varma förespråkare av företag, för du har massa fördelar. Men om du inte har en färdighet, en skill eller någonting, då blir det svårt att driva företag.

Earn while you learn

Jan: Så hur skaffar man sig erfarenhet och en färdighet? Jo, genom en utbildning, genom att göra karriär. Och då är vi inne på det med "Rich Dad, Poor Dad" också, som pratar om "earn while you learn". Se till att få betalt för när du lär dig en färdighet. Vill du lära dig mer om sälj, ja, men ta ett säljjobb. Då får du utbildning och du får betalt. Och sen kan det vara en nyckelkompetens om du vill starta eget företag i framtiden.

Caroline: Men grejen är att man kan ju också faktiskt få utbildning gratis nu för tiden.

Jan: Ja, ja, ja.

Caroline: Om jag hade varit helt pank och inte haft något stort humankapital i mig själv, då hade jag gått till biblioteket, gått in på YouTube och lärt mig någonting där.

Jan: Ja, ja.

Caroline: Eller det finns många universitet. Sen hade jag kunnat lära ut det eller sälja mina alster eller vad det nu är.

Gratis utbildningar från universiteten

Jan: Det finns många universitet som idag har gratis utbildningar. Vi hade ju André Granström, som till exempel på Patreon hade de här två om bolagsvärdering och prissättning. Två föreläsningar på en och en halv timme. Han berättade att han hade gått någon kurs i USA på något amerikanskt universitet för typ en av de bästa professorerna. Och jag sa, gratis. Så jag tycker det är skitcoolt.

Jan: Här är ett sidospår som jag tror vi hade kunnat göra ett helt avsnitt om. Det är Nathan Barry. Det har inget med Nick Maggiuli att göra. Han gjorde en bild som jag la upp i forumet, där han beskrev "the Ladder of Wealth Creation". Och detta är så här, nu kommer jag dra igenom den på två minuter, vilket känns så här bara, vi hade kunnat prata om detta länge. Så det blir kanske att vi återkommer.

Stegen i the Ladder of Wealth Creation

Jan: Han säger, det första steget i den här stegen för rikedom, eller att skapa förmögenhet, är att byta sin tid mot pengar. Salary working for a company, eller hourly job working for a company. Nästa steg är att göra one service business. Det vill säga att man kan ta betalt på projekt, eller man har sina klienter som man jobbar för, till exempel som jurister, eller att man har ett team som gör service. Så det första steget är time for money.

Jan: Nästa är your own service business, och sen kommer vi till nästa steg, productized services. Det vill säga, till exempel, selling consulting packages. Att du säljer ett paket. Vi har till exempel Niklas, som vi intervjuade, då har de ett paket som företag kan köpa, det är inte på timme, och nu säger vi tre timmar, utan detta är ett ledarskapsprogram. Eller att man har ett paket för en viss summa. Eller en tjänst som är återkommande, till exempel serviceabonnemang.

Jan: Och sen det sista steget är att sälja fysiska produkter, eller sälja en tjänst som ett abonnemang, eller vara en marknadsplats, som Avanza eller liknande.

Förflyttningen uppför stegen

Jan: Och jag tycker detta varit ganska roligt, för jag kan se hur vi själva har gjort den här förflyttningen, där vi började som studentkonsulter, till att idag vara längst bort och sälja en produkt som ger mycket mer betalt, men är väsentligt mycket svårare än att sälja några timmar. Det finns en länk i beskrivningen, Nathan Barry och Ladder of Wealth Creation.

Caroline: Men här kan man också se att om man nu är på det lägsta pinnhålet, så kan man lägga upp sin plan framåt. Tänk så, okej, om jag ska gå upp de här olika steghålen, så kan jag göra så här och så här, och göra ett program i framtiden, det är steg tre i planen. Det tycker jag är väldigt fint med den här, att man kan se vad som skulle kunna vara nästa steg.

Jan: Ja, precis, verkligen. För ofta är man inte medveten om mer än den spelplan man spelar på själv. Man är så här, jag kan vara anställd, men jag vet inte hur man startar eget företag. Och sen kanske man startar eget företag och så säljer man timmar, återigen. Och så tänker man inte så här, nej, men shit, jag hade kunnat produktifiera min tjänst. Och sen kommer nästa steg, fan, vi ska skita i att göra tjänster, vi ska ha produkt. Så det är en evolvering.

Princip 4: Use the 2x rule to eliminate spending guilt

Jan: Ska vi ta näst sista principen här, fyra? "Use the 2x rule to eliminate spending guilt. If you ever feel guilty about splurging on yourself, invest the same amount of money into income-producing assets, or donate to a good cause. This is the easiest way to have worry-free spending."

Caroline: Men vänta här nu, då spenderar man ju dubbelt så mycket.

Jan: Nej.

Caroline: Jo.

Jan: "Invest the same amount of money."

Caroline: Ja, men exakt, invest är inte splurge.

Jan: Nej, eller donate.

Caroline: Ja.

Jan: Så om jag köper mina boxningsskor för 599 kronor, så ska jag lägga in 599 kronor på Lysa. That's it.

Caroline: Ja, absolut. Okej, jag tar tillbaka det. Det var bara att det kändes som att jag kommer göra av med mer pengar då.

Är du inte beredd att lägga dubbelt – köp inte

Jan: Ja, och då var han också så här, om du inte är beredd att lägga 1 200 kronor för ett par boxningsskor, då ska du kanske inte köpa dem.

Caroline: Nej, men det är så bra. Men gör du så?

Jan: Nej, jag läste boken igår.

Caroline: Ja. Det känns som att det är jättekul att göra det, men samtidigt så kommer vi säkert spara för mycket då.

Jan: Ja.

Caroline: Men så i alla fall... Konsten att spendera.

Jan: Ja. Jag tror att det som jag tycker är spännande, är att de flesta av oss har inte lärt oss någonting om ekonomi. Och sen så lär man sig, okej, att dra ner på utgifter är väl någon slags level ett.

Caroline: Level ett, ja, eftersom man alltid har för mycket utgifter. Dra ner på dem.

Jan: Ja, och sen blir man nästa så här, jag kanske ska spara, och sen sparar man, och så får man lite pengar, och sen kanske man börjar investera dem. Men sen någonting som jag tror att många inte har lärt sig, det är hur man spenderar pengar, hur man faktiskt konsumerar dem i linje med det som är viktigt för en.

Ramit Sethi och att gå till extremerna

Jan: Och där har vi pratat ganska länge, till exempel om Ramit Sethi, som är den här amerikanske coachen, som brukar säga att man ska gå till extremerna. Gillar du skor, ja, men gå bananas med skor. Men lika mycket som du går bananas och extravagant i dina skoinköp, var lika brutalt snål i det som inte ger dig energi, eller det som du inte tycker är roligt.

Caroline: Ja, och han menar också att man kanske inte heller ska bry sig om heminredning, om man inte är intresserad av det.

Jan: Nej, köp dina skor eller resor eller vad det är, och bry dig inte om att det ser konstigt ut där hemma.

Caroline: Nej, men exakt. Det är så himla fina möbler och sådär.

Jan: Ja, men istället för att det blir mellanmjölk.

Caroline: Jag tycker om det.

Jan: Jag gillar det, att man bara, jag skiter ju i min heminredning. För vi har lagt mycket pengar på en rik vardag, men vi har typ de flesta grejer från Ikea, om man tar det. Rätt länge la vi inga pengar på bil. I mer än tio år la vi inga pengar på bil, förrän vi kom till ett ställe där det var så här, men låt oss unna oss en bil.

Skuld, skam och tvivel kring konsumtion

Jan: Och här är Nick Maggiuli inne lite på samma sak. Om jag tar ett lite sidospår, här är det nog ett sådant område där han verkar ha hamnat i diskussionen. För jag kan känna igen det där när man blir så här, jag blir bara så himla trött. Och då pratar han om Suze Orman, som är någon sån här amerikansk finansprofil, som pratar så här, ja, drick en kopp kaffe mindre om dagen, så har du sparat 30 kronor om dagen, och på ett år är det 10 000 kronor. Visste du att under en livstid så kissar du ut en miljon kronor. Liksom.

Jan: Och sen på andra sidan har du Gary Vaynerchuk, som var ute på barrikaderna, och frågan är, jobbar du hårt nog? Och oavsett om man är i något av de här lägren, så handlar det mycket om konsumtion kring tvivel, kring skuld, kring skam. Att man aldrig gör rätt egentligen.

Caroline: Ja, men precis.

Spendera så att livet blir rikare

Jan: Och hans inställning, precis som vår och Ramit Sethis och Moas, är ju mycket mer, nej, men om du har ackumulerat de här resurserna, spendera dem på ett sådant sätt som bidrar till att göra ditt liv rikare. Precis som vi har pratat om i början av året, att ett mål för 2022 är ett område där du minskar dina utgifter, men har också ett område där du ökar dina utgifter i samma takt.

Caroline: Jag tror också man ska komma ihåg, för det här har mycket med min ålder att göra. När jag var 22 kanske jag inte tänkte så här, men nu vet jag att det finns en...

Jan: Nu när du är 23.

Caroline: Ja, nu när jag är 23, så förstår jag att det finns en gyllene medelväg. Men de här, Suze Orman och Gary Vaynerchuk, de är amerikaner, och i Amerika klarar man sig extremt bra om man är en extrem person. Det är mitt intryck i alla fall, att det är ett framgångsrecept. Och då måste man ta det till en extrem och säga så här, visste du att du kan kissa ut en miljon kronor under din livstid? För då lyssnar folk, och vi här i Sverige har inte den kulturen riktigt.

Skuld och skam kring stora köp

Jan: Ja, fast jag tror så här, skitsamma hur det låter, men problemet är ju samma. Vi har till exempel en tråd i forumet som heter så här, åh, jag funderar på att köpa en Tesla Y, är jag dum i huvudet? Och många skriver så här, ja, du är dum i huvudet, som lägger 800 000 på en bil. Och vi hade den diskussionen när vi tittade på bil förra sommaren. Det var så här 700 inlägg. Och många av dem var så här, nej, men hur kan ni lägga så mycket pengar på en bil?

Jan: Ja, problemet är, Sami, det har du rätt i, att det finns massa skuld och skam förenat med konsumtion och pengar. Ska jag köpa den här bilen, ska jag köpa den här krämen, ska jag köpa den här resan, är jag värd det? Det är lite det här Luther på aktier, du ska inte tro att du är något, och Jante, och hela baletten. Och sen har du dessutom det, där man har sin egen tro om andras förväntningar. Där är en sån som jag borde. Eller du vet, man kommer hem till sina kollegor och så har de ett jättefint hus.

Den smutsiga V70:an och "som jag borde"

Jan: Jag har råkat ut för det här, att när vi gjorde en relativt stor affär, vi hade vår bil, och då skulle jag åka ner till Höllviken och Falsterbo. När vi hade vår V70, som vi hade tio år på närkanten. Och så skulle jag skjutsa någon där. Och vi tvättade ju inte bilen så ofta.

Caroline: Nej, och då var det ju liksom så, det kanske kändes jobbigt för dig.

Jan: Det kändes skitjobbigt för mig. Du vet, alla andra hade Teslor och BMW och sånt.

Caroline: Ja.

Jan: Så det blev verkligen en sån, jag borde ha en bättre bil. Eller en sån, jag borde spela golf, eller jag borde jaga, eller jag borde träna mer. Och det där blir jobbigt. För det blir väldigt svårt, både för en själv, att identifiera, okej, vad är det som är viktigt för mig? Och vad är på riktigt och vad är fejk?

Pausa i den jobbiga känslan

Caroline: En paus i den där jobbiga känslan. Man vill gärna bli av med den jobbiga känslan på en gång.

Jan: Men det behöver inte ens vara en jobbig känsla.

Caroline: Jag tycker det är en jobbig känsla, en sån här bristkänsla, eller att jag behöver fixa det här snabbt som fan.

Jan: Ja, fast jag tror det bara blir en sån grej som är sann. Alla åker på skidsemester. Alla man känner åker på skidsemester. Och alla åker på en vintersemester. Eller alla har en ny bil. Det är bara att kolla i olika communities. Vi har kompisar i communityn som är så här, du ska åka till Val d'Isère på skidor och du ska åka, på höstlovet ska man till Maldiverna. Vi har någon som är tio år gammal och har varit på Maldiverna sex gånger.

Caroline: Nu uppehåller vi oss kanske lite för mycket här, men får inte du en jobbig känsla?

Jan: Jag tänker inte just med Val d'Isère och så.

Caroline: Utan mer kring det här, du sa det med bilen. Var det inte en jobbig känsla då, att du ville fixa det?

När en känsla resonerar och när den inte gör det

Jan: Jo, då var det. Men när jag skulle testa att spela golf, det var inte en jobbig känsla.

Caroline: Nej, för det kanske ändå inte var något som resonerade med dig.

Jan: Det kan man ju konstatera först efteråt. Ja, strunt samma.

Caroline: Jag brukar få en jobbig känsla och vilja fixa det fort som bara den. Men numera, nu när jag är 23, så brukar jag pausa. Och känna så, alltså det är ändå 50 000. Nej, men det är 2 000. Jag kan bara bli så, nej, pausa nu. Är detta verkligen något som jag vill ha?

Jan: Ja, och då kommer vi till hela poängen, hur kan man spendera och konsumera utan ett dåligt samvete? Att vara i linje med det där, att ha guiltless spenderande.

Mängden pengar löser inte problemet

Jan: Det roliga som han skriver om, Nick, och detta håller jag med om, för det har vi pratat med Moa om, är att mängden pengar kommer inte ens lösa det här problemet. Det gjordes en undersökning av Spectrem Group 2017, att 20 procent av alla investerare som hade mer än 5 miljoner dollar, alltså 50 miljoner kronor, oroade sig för sin pension.

Caroline: Ja, det är också lite speciellt.

Jan: Ja, och då ska man säga att även om de gick i pension när de var 50, så hade de haft en miljon om året, kunnat plocka ut pension utan någon avgift, och de oroar sig ändå. Så mängden pengar spelar inte någon roll. Detta blir det som vi har ett avsnitt om, ett av våra första avsnitt, där vi pratar om att pengar inte är lösningen, pengar är bara en förstärkare.

The 2x rule i praktiken

Jan: Och då, Nick Maggiulis regel eller tips, han har något som han kallar the 2x rule. Du kan läsa det.

Caroline: "The first tip is what I call the 2x rule. The 2x rule works like this. Anytime I want to splurge on something, I have to take the same amount of money and invest it as well."

Jan: Mm. Och jag gillar detta jättemycket, för då blir det så här, att om du köper någonting för tusen kronor, ja, då lägger jag tusen kronor på mitt sparande. Och är jag inte beredd att lägga två tusen kronor på det här, ja, då kanske jag inte ska köpa det. Det är fel nivå.

Caroline: Ja, vad tänker du?

Jan: Att initialt så tänker jag, nu blev det här mycket dyrare än vad jag hade tänkt. Allting blir mycket dyrare, och jag blir helt avtänd på att handla.

Caroline: Men det är inte så att det blir dyrare. Jag lägger ju undan pengen också.

Det blir inte dyrare – du betalar dig själv

Jan: Ja. Man får tänka så, att det är inte som att det blir dyrare.

Caroline: Ja, det är lite roligt, för detta är ändå sånt som vi fick spela om, för vi hade mikrofonerna avstängda. Just den biten har vi. Men det roliga var att igår, när vi spelade in det, då reagerade du på ett helt annat sätt.

Jan: Jo, men då reagerade jag på att det blir jättejobbigt att det blir så dyrt. Men sen har jag bearbetat detta nu under natten, och tänker, men det är inte så. Jag sparar ju till mig själv också.

Caroline: Men det är absolut som du säger, jag kanske inte är sugen längre då.

Jan: Ja. Och tanken här är att det tar bort skulden, eftersom du investerar för framtiden också.

Caroline: Det ska ta bort skulden.

Jan: Ja, precis. Och sen, räknar man bra så här på tio år, så har de tusen kronorna tjänat in det du har köpt. Pengarna ska ju dubblas på tio år.

Caroline: Man måste vänja sig vid tanken att man investerar, att man betalar sig själv så fort man handlar.

Lycka mot självförverkligande

Jan: Ja, precis. Och sen pratar han också om att fokusera på att maxa självförverkligande. Och här skiljer han faktiskt på lycka och självförverkligande. Vi har pratat om det, jag tror det var något avsnitt, 123 eller något sånt, att om inte pengar gör dig lycklig, så spenderar du dem fel.

Jan: Och då säger han att rätt många av oss har nu lärt oss det där. Okej, om jag vill maximera min lycka, så handlar det om att till exempel köpa upplevelser istället för materiella saker, att köpa sig tid, att betala saker i förväg innan man upplevt dem, bjuda andra, vara generös eller unna sig själv. Och detta kommer bland annat från en forskningsrapport med samma namn, "If money doesn't make you happy then you probably aren't spending it right", eller en bok som heter "Happy Money".

Jan: Men sen är det en annan bok som heter "Drive", som pratar mer om vad vi har för drivkraft i livet, till exempel självförverkligande. Och då pratar man om autonomi, att jag vill kunna ha möjligheten att bestämma själv, jag vill kunna nå mastery.

Caroline: Frihet kanske?

Autonomi, mastery och purpose

Jan: Ja, ja, både och, precis. Frihet, till viss del. Att det handlar om mastery, att uppnå mästerskap, att kunna bemästra sitt hantverk, eller en sport, eller vad det nu är. Och sen purpose, alltså syfte. Och då skriver han, du kan läsa vad han skriver.

Caroline: "Ultimately, your money should be used as a tool to create the life that you want. That's the point. Therefore, the difficulty lies not in spending your money, but finding out what you truly want out of life."

Jan: Vad tänker du?

Caroline: Ja, men det är jättefint. Att lära känna sig själv, det måste man ju göra. Och förstå vad man vill egentligen, och vad man vill ha ut av livet. Det kanske inte är samma som kompisarna.

Jan: Ja. Och precis, och det är liksom så här, och då kommer det till de här frågorna som han skriver.

Caroline: "What kind of things do you care about? What scenarios would you prefer to avoid? What values do you want to promote in the world?"

Framing av köpet snarare än köpet i sig

Jan: Och sen, du kan läsa också.

Caroline: "Once you figure that out, spending your money becomes easier and much more enjoyable. The key is to focus on the framing of the purchase rather than the purchase itself."

Jan: Ja. Så min tolkning av det där är att det handlar om hur jag motiverar köpet. Okej, om jag köper till exempel den här datorn för att den kommer bidra till att jag kommer kunna göra det här jobbet, som gör att jag kommer kunna tjäna mer pengar, ja, då kommer jag aldrig ångra det köpet. Eller om jag gör detta för att det kommer ge mig mer frihet, eller jag köper denna utbildning för att jag kommer må bättre. Då använder jag egentligen pengarna som en investering i mig själv, eller för att öka den upplevda rikedom jag har.

Svårigheten ligger inte i att spendera pengarna, utan i att lista ut vad du verkligen vill ha ut av livet.

Konsumera i linje med sin vision

Jan: Så jag gillar jättemycket detta. Moa brukar prata om detta när vi har en sån här livsplan-kickoff, som hon brukar säga, det handlar om att konsumera i linje med sin vision, med sina värderingar, med sin intention. Och det där är klurigt, som vi har varit inne på, att lista ut. Och där kan man göra, det är sånt vi gör på livsplan-kickoffen, att man försöker identifiera, okej, vad har jag för värderingar, vad är det som är viktigt på riktigt? Och det kan vara väldigt, väldigt olika. Vi har ju olika.

Jan: Vi har gjort det här värderingsspelet. Kommer du ihåg vad som var viktigt för dig?

Caroline: Nej, men jag kommer inte heller ihåg vad som var viktigt för dig, men för mig var det kunskap och makt och harmoni och så. Och för dig var det något annat som jag inte minns nu.

Jan: Såklart att jag inte gör.

Caroline: Men jag kommer ihåg att det var olika.

Jans värderingar: frihet, prestigelöst, tillsammans

Jan: Ja, men för mig är det viktigt till exempel, jag vill ha frihet, det är superviktigt. Jag vill att det ska vara prestigelöst, jag vill att det ska vara generöst, jag vill att det ska vara roligt. Jag drivs mycket av att, jag är så här inspirationsstyrd. Så jag vill ha mycket så här, nej, men att betala för en privat tränare till exempel, där vi kan ha anekdoter. Jag gillar tillsammans. Det är en väldigt viktig värld. Så jag vill gärna göra saker tillsammans med andra.

Caroline: Ja, men det är så roligt när du säger de här sakerna. Så känner jag att de är viktiga för mig också. Men det är liksom som att jag har andra primära. Och sen får jag dem på köpet, som du har.

Jan: Och de är viktiga för mig också, men du lever ju i dem.

Caroline: Och så får jag dem också då.

Jan: Ja, absolut. Frihet och allt det.

Caroline: Det är som att man får en ny uppsättning som också är viktiga för dig, men det är någon annan som lever dem, så att man själv också kan leva dem. Det är helt genialiskt, att vara med någon som har samma som en själv, fast man har inte dem som primära.

Att sortera ut tio värderingar

Jan: Nej, precis. Och det är ju där. På den övningen har man typ 200 kort med värderingar, så ska man sortera ut tio stycken. Och då är det så här, nej, harmoni hamnar inte på topp tio för mig.

Caroline: Nej, men du njuter ändå av det när jag fixar harmoni i hemmet.

Jan: Det är inte en primär, men det kanske är en sekundär.

Caroline: Ja, precis.

Jan: Ja, men precis. Så du kan läsa vad Nick skriver här i slutet.

Caroline: "The only right way to spend money is the way that works for you. I know this sounds cliché, but it's backed by data as well. Researchers at the University of Cambridge found that individuals who made purchases that better fit their psychological profile reported higher levels of life satisfaction than those who didn't. Additionally, this effect was stronger than the effect of an individual's total income on their reported happiness."

Vi behöver inte mer pengar – vi spenderar rätt

Jan: Och detta tycker jag, detta är sånt som vi har haft diskussioner om med kompisar som har mycket mer pengar än vi. Där jag har sagt så här, nej, men vi behöver inte så himla mycket mer pengar, för jag upplever att vi är ganska duktiga på att spendera pengar på det som är viktigt, och sen ganska duktiga på att inte lägga pengar på det som inte är viktigt.

Jan: Och då har vi ibland fått kompisar som har sagt så här, Jan, du har bara skittråkig fantasi, att du inte vill ha mer pengar. Du kan ju köpa denna båten, och så visar de en så här soldriven båt som är skitcool. Men jag är så här, nej, den passar inte min psykologiska profil, för jag tycker det är jobbigt att ta hand om vårt hus. Och då ska jag dessutom ta hand om en båt, som förmodligen inte ens är i närheten. Och för mig blir det bara så här, nej.

Caroline: För det är inte din hobby. Din hobby är ju någon helt annan grej.

Båten och de värderingar som inte stämmer

Jan: Ja, men det handlar inte...

Caroline: Nej, men jag tror det handlar jättemycket om att du inte har värderingar som ligger i linje med vad båten kan göra för dig.

Jan: Ja, men det var bara ett exempel med båt. Här handlar det om att vara i linje med det. Att verkligen identifiera det som är viktigt för mig och lägga tid och energi och pengar på det.

Princip 5: Save at least 50 percent of your future raises and bonuses

Jan: Jag tänker, ska vi ta den sista här också, så rundar vi av sen.

Caroline: Ja, femman.

Jan: Ja, så då säger han så här, "Save at least 50 percent of your future raises and bonuses". Du kan läsa där.

Caroline: "A little lifestyle creep is okay, but stay below 50 percent of your future raises if you want to stay on track."

Jan: Ja. Nu är det då lifestyle creep. Jo, men det handlar om att ens utgifter tenderar att öka i takt med ens inkomster. Eller att när man får mer tillgängliga pengar så tenderar man att köpa en dyrare bil, eller dyrare mat, eller dyrare resor. Eller att man spenderar de pengarna man tjänar. Som vi brukar skoja om, att när vi var studenter så klarade vi oss på 15 000 kronor i månaden tillsammans. Och nu har vi haft så här, kom vi in under 50 000 en månad, så tycker vi att det är så här, bra jobbat.

Vad har hänt på 15 år?

Jan: Och då kan man fråga sig, vad är det som har hänt de här 15 åren, att vi inte klarar oss på 45 000, men då klarade vi oss på 15? Sen ska man också ta det i linje, jag tror han pratar om det på något annat ställe i boken, att i åldern 40-49 år så har man mest utgifter i hela livet. Då har man små barn, man har köpt ett hus som man inte har betalt av. Så tydligen nu, de här tio åren, kommer vi ha som mest utgifter. Sen kommer det att gå ner.

Caroline: Ja, men det ska bli intressant att se. Vi får se.

Jan: Men då inleder han den här principen med historien om Cornelius "the Commodore" Vanderbilt, som levde i mitten av 1800-talet, som var en sån här railroad tycoon i USA, byggde upp en jättestor förmögenhet på transport, logistik och järnväg. Och det intressanta var att när han dog, så var han så här, nej, men jag ska inte skänka alla pengarna till hela släkten, utan jag ger dem till min son, att det är bättre att man koncentrerar dem på ett ställe. Och det visade sig vara rätt, för sonen dubblade pengarna på sex år, typ där mellan 1879 och 1885.

Vanderbilt-förmögenheten som försvann

Caroline: Och detta är släkten Vanderbilt. Jag har sett deras marmorhus på Rhode Island.

Jan: Okej, men det intressanta var att när sonen dog sex år senare, så 20 år efter det, så var ingen av Vanderbilt bland de rikaste i USA. Och sen, jag tror, när de hade hundraårsjubileum, så var inte någon ens miljonär. Trots att de hade flera miljarder där och var bland de rikaste. Och man undrar, shit.

Caroline: Ja. Du har satt igång här. Vad hände egentligen?

Jan: Jo, men de gjorde helt bisarra grejer. De rökte cigarr inlindad i hundradollarsedlar. De skulle äta middagar på hästrygg, skulle ha de finaste husen i New York. Det är något sådant sjukt som händer när societeten...

Caroline: Ja, de skulle hålla ikapp med de andra, men de hade liksom inte pengarna.

Lifestyle creep och en ointuitiv princip

Jan: Men då kommer han in på just det här med lifestyle creep, att ens utgifter tenderar att öka med ens inkomster. Och då säger han, och det är lite ointuitivt, och jag kommer inte lägga så mycket tid på det här, för han har en lång matematisk utläggning. Men det är en ointuitiv princip som låter så här, att ju högre din sparkvot är idag, desto högre andel av dina framtida inkomster måste du spara för att nå samma slutmål i samma tid.

Jan: Så jag säger det igen, att ju mer av dina pengar du sparar idag, desto mer måste du spara av dina framtida inkomster för att nå samma mål, till exempel nå pension vid en viss ålder. Och det låter ointuitivt, eller hur?

Caroline: Det låter jättekonstigt. Man blir så avtänd av att spara. Tänk så, det är inte lönt, för man måste spara jättemycket i framtiden.

Varför hög sparkvot kräver hög sparkvot

Jan: Men så är det inte. Det bygger på så här, om du har en hög sparkvot idag, så betyder det att du har ganska låga utgifter. Om du då använder all din framtida löneökning, så kommer dina utgifter öka. Men den planen du har satt i början, när du hade låga utgifter, kommer inte räcka för att täcka upp dem i samma tid. Du tar på dig en större utgiftsmassa, men ditt sparande initialt har inte tagit hänsyn till den högre utgiftsmassan. Så därför, något ointuitivt, har du en hög sparkvot idag, så måste du ha en hög sparkvot även på de framtida intäkterna.

Jan: Medan någon som sparar väldigt lite idag, behöver spara mindre av sina framtida inkomster, eftersom varje framtida inkomst kommer bidra mer till det sparandet, än vad den utgiften i förhållande till de tidigare utgifterna ger.

Caroline: Här känner jag att du är smartare än mig. Jag måste typ se detta på ett papper för att fatta det. Men okej, skitsamma.

Citatet bakom principen

Jan: Du kan läsa vad han skriver. Och sen, vill man kolla på detta noga, så kan jag ta räkneexemplet och visa med siffror att det stämmer. Frågan är bara vad vi ska göra med den här.

Caroline: Jo, men vi kommer till det. Du får läsa. "Counterintuitively, the lower your current savings rate, the more your lifestyle can creep up without affecting your current retirement plan. Why? Because those people who save less, by definition, spend more for the same level of income. Therefore, when these low savers get a raise and decide to spend a portion of it, it changes their total spending on a percentage basis less than a higher saver who gets the same raise and spends the same percentage of it. It is the impact of a raise on spending. This proportionally affects higher savers more than lower savers."

Jan: Du måste jämföra så här, hur mycket spenderar jag av den framtida löneökningen, eller framtida avkastningen, i förhållande till det jag spenderar idag. Spenderar jag mycket idag, och jag spenderar en mindre del av min framtida löneökning, så kommer den procentjämförelsen vara mindre. Häng med.

Tumregeln: spara 50 procent av löneökningen

Jan: Men för någon som är snål idag, tänker så här, om jag ska spendera en stor del av min avkastning eller mina framtida pengar, så blir det att det räcker inte, då kommer det ta längre tid, för man har höjt sin levnadsstandard, man har höjt utgiftsnivån.

Caroline: Du ser helt frågande ut.

Jan: Nej, men det är svårt för mig att fatta detta.

Caroline: Skyndsamt. Men säg, för annars tänker jag så här, den poängen man ska ha med sig från det här är, som tumregel, om man är en normal person och sparar någonstans upp till 25 procent av sina inkomster, om du då säger så här, ja, men jag spenderar 50 procent av min löneökning, eller 50 procent av den vinsten jag får i framtiden, så kommer det vara okej.

Jan: Så då säger han så här, okej, får du en löneförhöjning på 1 000, ja, men spara 500 av dem och använd de andra 500 för att öka din livsstil, lifestyle creep. Och du kommer ändå kunna nå dina mål i samma takt.

Tabellen och Carolines matematiska motstånd

Jan: Sen har vi en tabell här som han har gjort, ja, sparar du 50 procent av din lön idag, då behöver du spara 76 procent av dina framtida inkomster för att kunna nå dina mål i samma tid.

Caroline: Ja, men det är... Vet du vad? Jag tror att detta har att göra med sådan här matematisk talang och jag har inte det riktigt. Detta är lätt för dig, eller hur?

Jan: Ja.

Caroline: För mig är det så... Och jag är helt säker på det, att det har att göra med sådan matematisk talang.

Jan: Ja, ja, se hur saker hänger ihop.

Caroline: Ja, och jag har annan talang som inte du har, så det är jag helt fine med. Men det är så tydligt ibland att det bara garbles up i mitt huvud.

Jan: Skitsamma, det enda man behöver ha med sig är så här...

Caroline: Hoppas att tittare och lyssnare förstår detta.

Jan: Ja, men de kommer säkert vara så här, Caro, du har rätt, Jan är skitkass, förklara.

Caroline: Nej, jag tror inte det.

Avrundning: spara 50 procent av framtida inkomster

Jan: Så här, spara 50 procent av dina framtida inkomster, så är du fine.

Caroline: Ja, det är väl fint.

Jan: Och det roliga är att det går i linje också med den här 2x-regeln.

Caroline: Men det är det där med att det är de här framtida inkomsterna, jag vet ju inte vad mina framtida inkomster kommer att vara. Det är nog det som gör att det blir så svårt.

Jan: De flesta får ju löneförhöjning till exempel, eller skatteåterbäring eller sånt.

Caroline: Ja. Ja, jag måste titta närmare på detta.

Jan: Jag tror bara att du är ovan, Caroline.

Caroline: Ja, jag tänker, när jag får sån här skatteåterbäring, så åker de ju in någonstans på Lysa.

Jan: Caroline, hur mycket fick du i löneförhöjning i år?

Caroline: Jag vet inte.

Jan: Nej.

Caroline: I rest my case.

Jan: Du fick en tusenlapp i månaden, det vet du va?

Caroline: Nej, men du har sagt det, ja.

Jan: Du har sagt att du såg det.

Caroline: Ja, precis.

Tack och nästa avsnitt

Jan: Ja, men bra. Jag tänker att det håller på att spåra ut här. Så jag tänker att vi avrundar. Jag säger så här, ett stort tack till dig som hänger i vår Patreon-community, som gör det möjligt att vi kan sitta och prata i en och en halv timme om den här boken. Och vi kommer ha nog två eller tre avsnitt till på detta. Så jag hoppas att vi ses på Patreon. Tack för att du lyssnar, tack för att du hänger med oss. Och så ses vi nästa vecka.